SKOGSBRÄNSLEDRIVARE I KLEN FÖRSTAGALLRING AV CONTORTA Under perioden 1973 till 1983 planterades det inom SCA Skog årligen cirka 14 000 ha contortatall och det planeras att gallras fram ca 200 000 m3f contortavirke per år under de närmaste 10 åren. SCA Skog bedömer att avverkningskostnaden i förstagallring idag är 5‐10 % högre i contorta jämfört med förstagallring i tall‐ och granbestånd. Contorta kommer att gallras vid en övre höjd av 11‐13 m istället för 13‐15 m som gällde tidigare. En konventionell gallring ger höga avverkningskostnader i klena gallringar på grund av beståndets låga medelstam och låg andel gagnvirke. Om träden istället skördas som skogsbränsle kan intäkterna öka vilket kan ge ett positivt netto, eller åtminstone täcka en stor del av avverkningskostnaderna. Vid konventionell förstagallring av rundvirke används i huvudsak engreppsskördare med efterföljande skotare som transporterar ut virket till bilväg. Ett flertal studier visar att produktiviteten (m3 per timme av produktivt arbete (G0‐tim)) vid såväl konventionell som skogsbränslegallring främst påverkas av medelstorleken på de avverkade träden; ju större medelstam desto högre produktivitet. Som ett alternativ kan ett enmaskinsystem användas, en drivare. Fördelen med ett drivaresystem jämfört med det konventionella skördare‐ och skotaresystemet är t.ex. att de administrativa kostnaderna blir mindre, det blir en lägre flyttkostnad per objekt och maskinoperatören får ett mer omväxlande arbete eftersom han/hon både skördar och skotar. Syftet med studien var att mäta en drivares produktivitet vid uttag av skogsbränsle i klena förstagallringsbestånd med contorta och beräkna drivningens ekonomi samt skatta kvaliteten på gallringen. Studien genomfördes ca 15 km sydost om Lycksele. Marken ägdes och förvaltades av SCA Skog AB Västerbottens förvaltning. Försöken blev utförda i tre olika bestånd med ålder 26‐30 år med varierad trädslagssammansättning och stamtäthet (2600‐6200 stammar/ha). För studien markerades och inventerades 10 stycken parceller (fördelade i de tre olika bestånden). Storleken på en parcell motsvarade ca en timmes produktivt arbete. Gallringsinstruktionen var att skapa ett trädförband mellan 2,0‐2,5 m (ca 2500‐1600 stammar/ha) och beståndet skulle gallras underifrån. Som basmaskin användes en åttahjulig Valmet 801 Combi med an massa av 19,8 ton utrustad med en Cranab CRC 15 vikarmskran, ett Nisula 280E ackumulerande fäll‐gripaggregat och ett modifierat lastutrymme för hantering och komprimering av hela träd och träddelar. Maskinen arbetade på två sätt: 1) först avverkades stickvägen; träden fälldes och apterades till ca 5 m längder, lastades och skotades till avlägg. 2) Därefter gallrades det mellan stickvägarna. Timkostnaden för maskinen antogs till 835 kr/G0 ‐timme. Resultaten visar att det i medeltal avverkades 2135 träd/ha vilket motsvarade ett grundyteuttag på 7,6 m2/ha. I medeltal skördades 26 ton torrsubstans (TS) per ha vilket motsvarade en gallringsstyrka på 41 % av stående biomassa (64 ton TS/ha) och grundyta. Av den skördade biomassan utgjorde 800
-0,3305
y = 124,08x
contorta 52 %, men enbart 31 % räknat på R = 0,7149
700
trädantalet. I medeltal stod det 1647 träd/ha kvar i 600
det gallrade beståndet. Både beståndets medelhöjd 500
och medeldiameter och andel contorta ökade efter 400
gallringen. Stickvägsbredden var i medeltal 4,3 m och 300
200
utgjorde i medeltal 20 % av skördad area. 0,005
0,010
0,015
0,020
0,025
0,030
0,035
0,040
3
Medelstam m fub
Totalt tidsstuderades drivaren under 15 timmar där sammanlagt 63 ton skogsbränsle (rått tillstånd) blev avverkat. Av denna totaltid utgjorde avbrottstid 0,2 %. Följande resultat baseras på ett skotningsavstånd av 100 m. Den totala tidsåtgången per hektar var i medel 13,9 G0‐timmar, och då avverkades det i genomsnitt 26,2 tonTS/ha. Tidsåtgången per hektar ökade med ökad mängd skördad biomassa per ha vilket medförde att tidsåtgången per ton TS minskade. Beståndsavverkningen mellan stickvägar stod för 68% av den totala produktiva arbetstiden och stickvägsupptagning stod för 21% av tiden. Avverkningskostnaden var i medeltal 460 kr/ton TS och varierade mellan 382 till 697 kr/ton TS. Kostnaden var starkt korrelerad till den avverkade medelstammens storlek; med en högre medelstam i beståndet minskar kostnaden per ton TS (figur). Av den skördade biomassan utgjorde stamved (under bark) 69 % och toppar, grenar, bark och barr 31 %. Om man enbart tagit ut massaved fanns det teoretiskt i genomsnitt 40,2 m3fub/hektar att avverka, men i dagsläget avverkar man enbart träd som har en medeldiameter på minst 8 cm vid konventionell gallring. Många av träden i bestånden från försöket var klenare än 8 cm i brösthöjd. Den verkliga mängden massaved som då går att avverka var i genomsnitt 33 m3fub/hektar och omräknat till ton TS blir det 14,9 ton TS/hektar, vilket betyder att det går att ta ut 43 % mer biomassa om man istället tar ut helträd. Kostnad kr/tonTS
2
SLUTSATSER • Drivarens produktivitet påverkas starkt av storleken på den skördade medelstammen och mängden skogsbränsle som avverkas per hektar. Om skotningsavståndet ökar sjunker den totala produktiviteten (tonTS/G0‐timme) på grund av att mer tid går åt till terrängtransporten. • Kvaliteten på drivarens arbete var god. Det kvarvarande beståndet har goda möjligheter att upprätthålla en bra tillväxt kvalitetsutveckling. • Vid ett högre pris på råvaran går drivarkonceptet i studien att få ekonomiskt lönsamt även i bestånd med tämligen klen medelstam. Valet av bestånd för skogsbränsledrivning ska troligtvis bestämmas av vilket pris man kan få för skogsbränslet, samt av skotningsavståndet. FÖR MER LÄSNING Johansson, P. 2010. Skogsbränsledrivare i klen förstagallring med contorta. Examensarbete. SLU, Institutionen för skoglig resurshushållning. Arbetsrapport 283. [Nerladdas gratis via: http://stud.epsilon.slu.se/1524/]. Europeiska unionen
Europeiska regionala utvecklingsfonden
FÖRFATTARE Dan Bergström Institutionen för skoglig resurshushållning dan.bergströ[email protected] 17.10.2011 Gränsöverskridande samarbete över fjäll och hav