pdf, 5,1 MB - Skogsbruket
Skogsbruket 4-2010 Planteringssäsongen börjar Stubbarna ska behandlas Skogsbruket Obunden specialtidning för skogsägare i Finlands svenskbygd Nr 4 2010. Årgång 80 4 8 12 15–18 20 24 28 Korv-Göran trivs i egen skog Göran Lillkåll gjorde karriär som korv- och kebabhandlare. Numera kopplar han av med promenader i egen skog. 4 Åkerkanter och vägrenar kan vara energivedsrika Mängden energived kan bli verkligt stor och avverkningskostnaderna låga. 8 Nu ska stubbarna behandlas När temperaturen stiger till +5 bör stubbehandling bli en del av avverkningsrutinerna. 15–18 Skogsvårdsskolan, del 4: Du kan hjälpa din skog att må bra Förberedelser inför röjningsäsongen Innan du ger dig ut med röjsågen är det bra att kolla upp vissa saker. Mossa kan ge extra inkomster 20 Danska skogsägare tjänar pengar på att sälja vanlig mossa. Villaväg är bra för skogsbruket En dröm har gått i uppfyllelse då man fått bro över Tomsäcken. 24 Omslagsbild: Holmen 2 Skogsbruket 4/2010 Skogsbruket Ledaren 14.4.2010 www.skogsbruket.fi Utgivare Redaktion Chefredaktör Föreningen för Skogskultur rf Orrspelsgränden 4 00700 HELSINGFORS tfn 020 772 9000 fax 020 772 9008 [email protected] Redaktionschef Gerd Mattsson-Turku tfn 020-772 9059 Johnny Sved tfn 020-772 9205 Redaktionssekreterare Margita Törnroth tfn 020-772 9088 Redaktör Maria Lindén tfn 020-772 9192 Medarbetare Bjarne Andersson tfn 050-591 2880 [email protected] Helena Forsgård tfn 018-155 50 [email protected] Marianne Palmgren [email protected] Christoffer Thomasfolk tfn 050-353 2018 Bertel Widjeskog tfn 0500-888 530 [email protected] Annonsförsäljning Adressförändringar och prenumerationer Prenumerationspriser Oy Adving Ab, Ingmar Qvist tfn 040-505 5446 fax 09-221 3425 [email protected] Margita Törnroth tfn 020-772 9088 [email protected] Helårsprenumeration (11 nr) 38 euro i Finland 370 SEK i Sverige 45 euro i övriga länder Halvårsprenumeration (6 nr) 23 euro i Finland 230 SEK i Sverige 27 euro i övriga länder ISSN Ombrytning Tryckeri 0037-6434 Margita Lindgren, Ekenäs Tryckeri Ab Ekenäs Tryckeri Ab, Ekenäs Tidningen trycks på PEFC-certifierat papper. Skogsbruket 4/2010 En energisk framtid väntar skogsbruket Energipris, inmatningstariffer, energibeskattning, miljövänlighet, förnybarhet, importberoende, leveranstrygghet och många andra saker kring energi har diskuterats flitigt på den politiska arenan den senaste tiden. Energibranschen är stor och viktig för att samhället skall fungera. Det är lätt för konsumenterna att byta elproducent och inom Norden handlar energibolagen med sin elektricitet på en gemensam börs. Konkurrensutsättningen skall hålla energibolagens vinstmarginaler på en acceptabel nivå. Priset på energi bestäms ändå långt av produktionskostnaderna och de igen regleras genom politik. Genom straffskatter och handel med utsläppsrätter höjs priset på fossila bränslen så att andra energiformer blir konkurrenskraftiga. Inmatningstariffer garanterar att producenten får ett minimipris för sin energi och minskar investerarnas risker. Investeringsstöd kan sänka merkostnaden för en del energiformer, och så vidare. Länderna i Europeiska Unionen har gemensamt förbundit sig att minska utsläppen av växthusgaser och öka andelen förnybar energi i energiproduktionen. Finland har ålagts att höja andelen förnybar energi till hela 38 % före 2020. För att nå det målet krävs stora omställningar i energibranschen. En av omställningarna är att hämta allt mer energi i våra skogar. I mitten av april presenterade näringsminister Mauri Pekkarinen sitt förslag till stödpaket för förnybar energi för regeringen. Hela paketet går på nästan en miljard euro under tio år och målet är att produktionen av förnybar energi skall öka med 30 TWh per år. En femtedel skall produceras med vindkraft, en liten del med biogas och resten med biomassa (= energived). Det betyder att användningen av energived på tio år skall fyrdubblas och växa till 17 miljoner kubikmeter. En av frågeställningarna är hur anskaffningen av energived skall stödas i framtiden. Idag kan skogsägaren få ett stöd om 7 euro per kubikmeter för energived som hämtas ut i samband med iståndsättning av ungskog. Att stödet är bundet till vård av ungskog är ingen god lösning. Det har styrt in oss på en väg där försummad plantskogsvård kompenseras med stöd för energived. Klena stammar är dyra att hantera oberoende av om de kommer att flisas för att bli cellulosa, värmeenergi eller biodiesel. Det är fel att betala ut stöd för att drivningskostnaderna blivit skyhöga på grund av tidigare försummelser! Genom att slopa begränsningen på att skogen inte får vara grövre än 16 cm och rikta stödet till virke från alla förstagallringar skulle vi vinna mycket. Intresset för att gallra skulle öka och betydelsen av god plantskogsvård skulle bli tydlig. Sammantaget skulle det ge ett lönsammare skogsbruk och bättre garantier för att vi också i framtiden har grovt virke för sågindustrin. m JOHNNY SVED [email protected] 3 Göran Lillkåll i Pedersöre gjorde karriär som korvoch kebabhandlare och tilltalas allmänt “KorvGöran” i hemtrakterna. är Affärsverksamheten numera såld, varför han kan koppla av med promenader i egen skog. Foto: Henning Saarenpää trivs i egen skog – Jag vill inte skryta med mitt skogsinnehav, lika lite med mitt kunnande i skogsvård, säger Göran Lillkåll. Men det är trevligt att vara skogsägare och kunna ta julgran ur egen skog. Vad gäller skogsvården litar jag helt på skogsvårdsföreningens lokala fackman. Han vet vad som behöver göras och säger till när så sker. Göran Lillkåll föddes på Västerbacka i Purmo. Till det lilla jordbruk pappa Edgar drev hörde också lite skog, och när fadern dog 2006 övertog bröderna Göran och Kaj skogsskiftet på ca 26 hektar. – Det är klart att man uppskattar skogen också för att det handlar om arvegods, påpekar Göran. Barkkniven sitter ännu bra i handen För honom innebär skogsskiftena nära Fagerbacka gamla fäbodställe också en hel del minnen. När skogsvårdsföreningen Norrskog för några år sedan ordnade skogsdag för skolelever och skogsägare De gamla tagen sitter i för Göran Lillkåll. 4 Skogsbruket 4/2010 En dag blev pojkarna olyckliga när de hade sönder mammas kaffetermos. – Airam-flaskan kostade pengar på den tiden, så med brodern beslöts att vi måste öka betinget den dagen för att reparera det skedda. Vi barkade och barkade och det hann till och med börja skymma. Pappa där hemma undrade om det hänt någon olycka då pojkarna inte kommit hem. Han kom cyklande ut till Fagerbacka och vi sa att det nog inträffat en olycka. – Inte tog vi skada av det hårda arbetet och vi sov gott på nätterna. – Under pappas tid var skogen en viktig ekonomisk resurs. Vad helst som behövdes på gården måste tas ur skogen, så pappa högg virke varje vinter. Vi pojkar fick ty oss till barkning för att få en extra slant. Den första kebabrullen… Efter tio år i Mini-Grillen flyttade företaget över gatan och blev “Korv-Göran” liksom innehavaren. I mitten av 1980-talet kom också kebab med på produktlistan, inte heller detta utan besvär och motgångar. – Jakobstad hade färjförbindelse med Sverige och svenska kunder frågade efter kebab. Vi visste knappt vad detta var, men efter studiebesök i Västerbotten och i Finland började vi experimentera Skoleleverna blev något förvånade men också imponerade när de såg “Korv-Göran” barka props vid en skogsdag i Purmo. i köket. Det första försöket till försäljning misslyckades då hela rullen sprack och ramlade i golvet. Men Göran och Kerstin lärde sig tillverka kebab och efterfrågan sköt fart efter några ”Jag var stolt över att fortfarande kunna föra barkkniven och det väckte fina minnen till livs. Som 12–13-åring fanns ingen annan möjlighet att tjäna lite pengar än barkning på våren.” Den franska potatisen var från Purmo När Göran Lillkåll sökte sig ut i det riktiga arbetslivet och bildade familj kom han på idén att öppna korvgrill i Jakobstad. Han hittade ett mellanrum mellan två hus på Kanalesplanaden där han lyckades klämma in en grill. – Det var den 6 april 1973 vi öppnade grillen. Namnet Skogsbruket 4/2010 Göran Lillkåll blev till och med filmad för lokala TV-kanalen när han agerade “puriljätkä” under en skogsdag vid Fagerbacka I Purmo. veckor. En industrihall inköptes, Göran konstruerade maskiner för att grilla och strimla kebab som såldes långt utöver stadens gränser. Partiaffärer kopplades in och snart blev kebabtillverkningen en egen rörelse. Nu ställer Göran också upp som konsult när de nuvarande ägarna försöker utvidga marknaden ytterligare. Krigsveteranerna ligger Göran varmt om hjärtat Foto: Bertel Widjeskog Hårt arbete gav god nattsömn Mini-Grillen gav sig självt då yttre bredden var endast 2,8 meter. Hustrun Kerstin ställde också upp till hundra procent. Vi sålde mest hamburgare, smakbitar och fransk potatis. Den sistnämnda var inte mera fransk än att vi fick den från Purmo och skalade, strimlade och förkokade den hemma i köket. Foto: Henning Saarenpää ställde Göran upp som “puriljätkä” och barkade en hel del props. – Jag var stolt över att fortfarande kunna föra barkkniven och det väckte fina minnen till livs. Som 12–13-åring fanns ingen annan möjlighet att tjäna lite pengar än barkning på våren. Det blev ett och annat beting vid Fagerbacka, cirka 4 kilometer hemifrån. – Tvåhundra klabbar per dag var målsättningen för min bror och mig och det klarade vi också av. Vi fick 7 penni per klabb, lika mycket som en lakritsstång då kostade. Framgångarna förklarar Göran Lillkåll med hårt arbete och lite speciella grepp i marknadsföringen. – Vi fick bra start eftersom vi själva var i samma ålder som den huvudsakliga kundkretsen och vi lyckades skapa oss ett namn. Till och med en egen läskedryck sålde bra då etiketten var originellt utformad. Vi var måna om att själva stå i grillen så mycket som möjligt. Det blev naturligtvis tungt med allt resande och nu känns det gott att kunna ägna sig åt helt andra saker. För att hedra sin far och alla andra frontmän har Göran Lillkåll nu bland annat ägnat sig åt krigsveteranernas sak. m Text: Bertel Widjeskog 5 Hittar du dina råmärken? Äldre skogsägare tror sig veta var rårna mellan skogsfastigheterna går och var råmärken finns. Sanningen är dock att många inte vet, de bara tror sig veta. Farfar har kanske berättat att en stig går längs rån, men stigen kan ha bytt sträckning till följd av nedfallna träd eller markberedning. Om båda fastigheterna har kalavverkat längs den gemensamma rån, kan stigen försvinna på några år. D et lönar sig att hålla rårna öppna och inte låta dem växa igen. Fastighetsbildningslagen (554/1995) säger att om det finns oklarheter som gäller råns sträckning el- ler råmärken så måste man hålla en officiell rågång. Det kostar en hel del pengar och i många fall är det helt onödigt. Det är bättre att hålla rårna öppna så länge som de kan urskiljas i terrängen. När får jag själv öppna en rå? År 2005 stadgade riksdagen mycket klokt: ”Ägare till registerenheter på skogsmark utanför detaljplaneområden får hugga upp en rå mellan sina enheter, om rån har huggits upp tidigare i samband med en lantmäteriförrättning och dess sträckning inte är oklar eller stridig. Rån skall huggas upp så att rålinjen går mitt i den upphuggna rågatan och tydligt kan urskiljas. Rågatan får huggas upp högst en och en halv meter bred, om inte ägarna avtalar något annat. Om avtal inte nås om upphuggning av rån, får ägaren till en registerenhet hugga upp rån utan rågrannens samtycke efter att ha underrättat rågrannen om detta. De träd som fällts inom råområdet tillkommer ägaren till den registerenhet på vars sida av rån träden har fällts. Den som äger träden skall se till att de tas till vara. För kostnaderna för upphuggningen av rån svarar den som hugger upp rån, om inte ägarna till registerenheterna avtalar om något annat.” Kort och gott: den som vet exakt var rån går i terrängen får hålla den öppen. Grannen får kanske ett påskkort och hälsningar: jag ska öppna rån efter påsken. Men då måste man verkligen veta var rån går. En märklig sak är att den ovannämnda stadgan inte finns i fastighetsbildningslagen (1995) eller förordningen (1996). Den hör till lagen an- Den bästa årstiden att hitta ett försvunnet röse är vår. Det här fyrkantiga röset var en liten upphöjning under humustäcket. 6 gående vissa grannelagsförhållanden (1920). Olika råmärken För att hitta alla sina rår och råmärken behöver en ny skogsägare köpa en lämplig karta från den närmaste lantmäteribyrån. Vi har 12 lantmäteribyråer i landet. Deras adresser hittar du på webbadressen www.lantmateriverket.fi > Lantmäteribyråer. En fastighetskarta med alla råmärken och deras nummer utsatta är bäst. Om du har en GPS-mottagare, kan du också köpa koordinater för råmärken. Med koordinaternas hjälp kan du hitta det ungefärliga läget för ett råmärke i skogen. För att kunna hitta något, måste du veta vad du ska leta efter. Om det är fråga om gamla, försvunna råmärken, borde man hitta ett stenröse. • På mineraljordar byggdes ofta stora fyrkantiga rösen av sten. För cirka 60 år sedan stadgades att ett fyrkantigt röse byggs av stenar. Röset ska vara minst 100 cm långt, 100 cm brett och minst 40 cm högt. I rösets mitt i råpunkten ska resas en minst 60 cm hög centersten som är minst 20 cm i diameter. • En variant är ett femstenaröse. Det byggdes på följande sätt: i råpunkten restes en centersten av samma storlek som i ett fyrkantigt röse och som hörnstenar utplacerades fyra stenar lika långt från varandra och på omkring 80 cm avstånd från centerstenen. Hörnstenarna skulle vara minst 40 cm i diameter. • Om det var knappt om stenar, restes ett enstenaröse. Det byggdes på följande sätt: i råpunkten restes en minst 80 centimeter hög sten som skulle vara minst 20 cm i diameter. Skogsbruket 4/2010 • Man accepterade också en jordfast sten eller ett bergröse. Det stipulerades att en jordfast sten eller en punkt på ett berg kan utmärkas som röse. Det fanns två alternativ. Man kunde fästa en järnbult eller ett järnrör som var minst 2 cm i diameter stadigt i råpunkten och kravet var att det skulle nå 5 cm över stenens eller bergets yta. Det andra alternativet var att i råpunkten hugga in en cirkel med en diameter på omkring 15 cm med en råvinkel inne i cirkeln. Inhuggningen skulle vara minst 1 cm djup och bred. • På lösa och sanka marker byggdes ett fyrkantigt röse på en trälave. Hörnen stöddes med träpålar som var nedsänkta i mossen. Gamla rösen på trälavar är svåra att upptäcka efter årtionden, då de sjunker in i mossen. Förr gällde anvisningen att om ett röse byggt på en trälave skulle kunna sjunka in i mossen eller myren, borde det Ordet rå heter i pluralis rår. Den bestämda formen är rårna. Det böjs med andra ord på samma sätt som ordet tå. Enligt GPS-mottagaren finns ett röse i närheten. byggas ett röse av fem pålar. I råpunkten skulle en påle föras ner djupt i marken. På ungefär 80 cm avstånd från råpunkten och på lika långt avstånd från varandra skulle det finnas fyra pålar av hållbart virke, som var barkade, hade en diame- ter på minst 10 cm och som höjde sig minst 80 cm över markytan. Anvisningen var att det i röset skulle inhuggas eller inskäras dess nummer till minst 0,5 cm djup. För att urskilja numren på gamla rösen behövs det en liten stålborste för att putsa bort lavar. En rå måste öppnas Sedan du hittat råmärken kan du öppna rån. Om du hittar några vettare i rålinjen, kan de vara till hjälp i arbetet. Tyvärr restes inte vettare (till exempel tre bredvid varandra i råns riktning placerade stenar) på 200 meters avstånd såsom lagen angav och många vettare har förstörts vid avverkningar. Allt arbete har sina mödor! m Text och foto: Matti kärkkäinen När två mindre granar har huggits bort och den fallna centerstenen har lyfts upp, syns röset. Ofta kan siffrorna vara upp och ner. Skogsbruket 4/2010 7 Bioenergi Det blir dyrare att ta ut energived från ungskogar än att ta ut grot och bryta stubbar. Det påverkar det pris som skogsägaren får för energiveden. förbättringar Foto: Perttu Suonperä Åkerkanter och vägrenar kan vara energivedsrika Med små här och var i kedjan från skogen till värmepannan, uppnås vinster som alla parter i kedjan drar nytta av. I takt med att efterfrågan på energived ökar, blir både röjnings- och gallringsskogar intressantare som skogsbränsleobjekt. Energived finns på många platser I både äldre plantskogar och i unga gallringsskogar finns det energived att ta ut. Ibland är det mest lönande att även ta ut det virke som fyller kraven för massaved som energived. Prisskillnaden mellan massaved och energived och den mängd massaved som tas bort vid gallringen avgör vilket alternativ som är mest lönande ur skogsägarens synvinkel. Energived växer också längs åkerkanter, diken och vägrenar. Mängden kan bli verkligt stor och dessutom blir avverkningskostnaderna låga. Albestånd, som bl.a. finns längs våra kuster, är virkesrika. Virkesvolymer på upp till 100 m3/hektar är inget ovanligt. Virket duger sällan till något annat än som bränsle. 8 När det på vintern snöar och turvis är plus- och minusgrader kan en otäckt trave bli en isklump. Då är det omöjligt att flisa virket. Liten eller stor panna? Det är bra att i förväg ta reda på i hurdan panna skogsbränslet sannolikt kommer att brännas och var flisningen sker. • Mindre värmepannor som används i egnahemshus och på jordbruksfastigheter ska ha flis av bra kvalitet. Fukthalten ska vara under 25 procent. Stammar som tas ut som energived från röjningsoch gallringsskogar ska därför kvistas. • Medelstora värmeverk, upp till 1 000 kW, klarar av att bränna flis som är gjord av okvisade stammar och av grot. Fukthalten ska vara under 40 procent. • Stora värmeverk, över 1 000 kW, klarar av all slags energived, men ju torrare flisen är och ju bättre kvaliteten den har, desto färre blir driftstoppen och desto mer energi får man ut av flisen. Vad innebär dålig flis? Dålig flis är dålig för alla och det blir dyrt att elda med den. • Fuktig flis har en hög vattenhalt och den energi som man får ut av flisen blir lägre. • Vid längre lagring börjar fuktig flis brytas ned och i extrema fall kan flisstacken antändas. Den börjar också mögla och blir en hälsorisk. • Fuktig flis fryser vid lag- ring under bar himmel vintertid. Det ger problem på transportörerna. • Ju fuktigare flis desto mera aska blir det. • En jämn flisfraktion med lite stickor ger mindre driftstopp. Flisfraktionen bör vara anpassad till pannan. m I Skogsbruket inleder vi en serie om uttag av energived från gallringsskogar. I dessa skogar finns en stor potential. Med små förbättringar i produktionskedjan från skogen till värmepannan, uppnås vinster som alla parter har nytta av. Texterna kommer att basera sig på ”Laatuhakkeen tuotanto -opas” som är skriven av energivedsexpert Tanja Lepistö på Södra Österbottens skogscentral. Skogsbruket 4/2010 Bioenergi Energived Foto: Christer Backlund Nya spelregler för mätning av energived eller stubbar, grot och klenvirke från ungskogsgallringar det virkessortiment är som det är störst efterfrågan på idag. Det som nu krävs är att fastkubikmeter blir den måttenhet som används i handeln med energived. Då blir det lät- tare för skogsägaren att jämföra priser. V ägning av energived ökar i popularitet, då de flesta skogstraktorer börjar ha kranvåg som standardutrustning. Med omräkningstal kan vikten omvandlas till fastkubikmeter. Konkret innebär det att energiveden vägs när den lastas på skogstraktorn. Omräkningstalen är olika beroende på om energiveden är färsk eller har torkat över sommaren 980 kg färska stubbar motsvarar 1 fast-m3. Omräkningstal som gör det möjligt att omvandla vikt till fastkubikmeter. Skogsägare ska inte behöva vänta 2 år på betalningen Ett pris som är angivet i euro/ m3 är lättare att anamma än ett pris som är angivet i euro/ MWh. En annan fördel med vägning är att virkesmängden klarnar så snart energiveden är utkörd. Fortsättningsvis är det mycket vanligt att skogsägarna får vänta 1–2 år på virkeslikviden när de säljer grot och klenvirke. Sådan är situationen när betalningen sker enligt antal flliskubikmeter, då energiveden ska torka 1–2 år innan den flisas eller krossas. Skogsbruket 4/2010 900 kg nyavverkad energived från ungskogar motsvarar 1 fast-m3. Vägning ger exakt resultat – Vägning ger ett mycket exaktare resultat både för uttag av grot och av klenvirke från gallringsskogar, säger skogsenergiexpert Juha Koronen på Metsäliitto i en intervju i tidningen Metsäliiton Viesti. Ofta uppskattas fortsättningsvis mängden grot utgående från den mängd virke som av- 9 Bioenergi verkas på förnyelseytan. Vägning ger ett exakt resultat och då vi nu har omräkningstal även för stubbar, blir handeln med energived mycket konkretare. Christer Nilsson på Mecanil, ett företag som säljer bland annat kranvågar, uppger att försäljningen av kranvågar ökade i höstas med nästan 100 procent. En kranvåg kostar färdig monterad på griplastaren omkring 6 000 euro utan moms. Reviret överväger att också börja väga stubbar Södra skogsreviret är en stor energivedsanskaffare och har specialtraktorer som kör ut största delen av groten och energiveden från gallringsskogarna. – De här skogstraktorerna har kranvåg. De väger all energived som de kör ut. Ur skogsägarens synvinkel betyder det här att skogsägaren får betalt för energiveden så snart den är utkörd, säger virkeschef Johan Engström på Södra skogsreviret. De här skogstraktorerna har större lastutrymme. Det betyder att två olika skogstraktorer kommer till samma förnyelseytan, men det är inte lönsamt att låta en stor skogstraktor med lastutrymme anpassat för utkörning av tunga timmerlass att köra ut skrymmande, men lätt energived. Energiveden Vikten ger fast-m 3 Omräkningstalen är olika för energived från gallringar, grot och stubbar. Inom resp. sortiment finns det olika omräkningstal beroende på om virket är färskt eller om det har hunnit torka innan det vägs. Exempel på några omräkningstal: Färska stubbar Färsk grot Färsk energived från gallringar 980 kg/m3 1 050 kg/m3 900 kg/m3 får oftast torka på avverkningsytan några veckor. Då bli också lagerplatsen ledig för energivedstravarna då massaveden och timret har hunnit bli bortkört. – För stubbarnas del har reviret inte ännu fattat beslut om vi även här ska övergå till vägning. Ännu beräknar vi mängden energived från stubbrytning utgående från förnyelseytans areal. UPM kräver kranvåg Enligt energivedsexpert Christer Backlund på UPM, kräver bolaget numera att skogsma- Travar sjunker ihop En trave med energived som består av okvistade klena träd sjunker ihop mycket under lagringen. Om höjden på traven mäts när virket körs ut och på nytt efter några månader har den blivit tio procent lägre. Det här resultatet ger en undersökning i Kuortane. Den första veckan sjunker traven mest ihop. En trave som är 5 meter hög blir 20 centimeter lägre på en vecka. På fyra månader har den sjunkit ihop 50 centimeter eller tio procent. Direktiven för mätning av energived anger kranvågsmätning som den bästa metoden. Om säljaren och köparen trots allt kommer överens om att använda travmätning, är det skäl att beakta att traven kan ha sjunkit ihop. m Källa: Bioenergia 1/2010 Alternativ handbok för skogsbruk S kogsvården har utvecklats med stormsteg under de senaste 15 åren. – Skogsägarna har fått tillgång till många nya sätt att sköta sin skog och de här nya metoderna kan i bästa fall öka skogarnas produktivitet med flera tiotal procent, säger skogsserviceföretaget Innofor Oy i sin nyutgivna handbok. Handboken "Silmät auki metsässä: mistä metsänhoidossa kannattaa maksaa?", (ungefär ”Med öppna ögon i skogen: vad lönar det sig att 10 betala för inom skogsvården”) har författats av bolagets styrelseordförande Marcus Walsh, skogsrådgivare Erno Lehto och bolagets verkställande direktör Marko Mäkinen. Broschyren som är på finska omfattar 25 sidor med illustrationer i form av färgfoton och källhänvisningar i elektronisk form. Den riktar sig speciellt till nya skogsägare och skogsägare som anlitar ombud för skötseln av sin skogsegendom. Broschyren kan fritt laddas ned från nätet skinentreprenörer som kör ut energived ska skaffa kranvågar. – Många har kranvåg redan, säger Christer Backlund. Av groten vägs ungefär en tredjedel och av energiveden från gallringsskogar ännu mera. För skogsägaren betyder det här att han får virkeslikviden så snart virket är utkört. Skogsmaskinentreprenören får också betalt enligt samma system. Nu börjar vi också väga stubbar, då det finns omräkningstal även för dem. m på adressen: http://www.inno for.fi/silmat_auki_metsassa/ Intressant läsning för alla som vill hålla koll på vilka argument kontinuitets- och blädningsskogsbrukets förespråkare lägger fram. Metoder som presenteras är bl. a. krongallring och låggallring. Innehållet representerar bolagets syn på skogsbruk och är inte några officiella rekommendationer. Handboken innehåller också några intressanta kostnadskalkyler. m Värmen i juli i fjol bestämmer toppskottets längd T emperaturen i juli i fjol och trädets ålder är de två faktorer som avgör hur långa tallens toppskott blir i år. Temperaturen har större betydelse än trädets ålder. En bra längdtillväxt, dvs. långa toppskott, betyder samtidigt att barren växer bra. För tall och även för gran pågår längdtillväxten, skottsträckningen, under cirka sex veckor med början i månadsskiftet maj–juni. m Skogsbruket 4/2010 Skogsvård Nu är det vår – plantering ger motion Den bästa tiden för plantering är de allra första veckorna efter att tjälen gått ur marken. Om du ska plantera både täckrots- och barrotsplan- Hatt eller skärmmössa Vårsolen är förrädisk även när den gömmer sig bakom molnen. En hatt eller skärmmössa skyddar dig från solsting och brännskador under en lång dag på kalytan. tor, ska du börja med barrotsplantorna. K lä dig rätt och använd rätta arbetsredskap Hantering före plantering Behandla plantorna varsamt. Barrotsplantor levereras i säckar. Var noga med att inte slänga säckarna och stapla dem inte på varandra. Barrotsplantor är känsliga för torka. Täckrotsplantor levereras i pappkartonger. Många plantor har under vintern förvarats i frys- eller kyllager och har ibland inte hunnit tina upp vid leverans. Då är det viktigt att du låter plantorna tina långsamt. Långa ärmar Långärmat skyddar mot plantornas stickiga barr. Extra viktigt när plantorna är kemiskt behandlade. Tall- och granplantor är behandlade mot angrepp av snytbagge. Handskar Använd alltid handskar när du arbetar med kemiskt behandlade plantor. Plantkorg Det finns plantkorgar av olika slag både med och utan axel- och midjerem. De bärs på höften. En plantkorg kostar omkring 70 euro inkl. moms. Överskatta inte din kapacitet Plantera så snart som möjligt efter leverans och ta inte hem fler plantor än du klarar av att plantera. Om du trots allt inte hinner med allt och måste förvara plantorna några dagar, försök hålla dem fuktiga. När du kramar täckrotsplantans torvklump lätt ska det rinna vatten mellan fingrarna. Om inte, vattnar du försiktigt pantorna. Förvara dem i skugga. Barrotsplantor kan du sänka i en balja. Kemiskt behandlade plantor får du inte sätta i vattendrag. Väl ute på planteringsytan ska plantsäckarna snabbt in i skuggan. De får Skogsbruket 4/2010 Rätt redskap Till täckrotsplantor används planteringsrör av typen Pottiputki. Dimension ska väljas efter plantstorlek. Det finns reservdelar. Om du köper ett eget rör har du det alltid till hands. Då riskerar du inte heller att få ett trasigt ”utlåningsrör”. Ett planteringsrör kostar omkring 160 euro inkl. moms. inte ligga och svettas på släpvagnen hela dagen, inte ens på en täckt släpvagn. m Text: Gerd Mattsson-Turku 11 Foto: Anders Esselin Skogsvård 12 Nu ska stub Rotrötan förstör veden inne i granstammar. Den växer från rötterna uppåt i stammen. Skogsbruket 4/2010 bbarna behandlas När temperaturen på våren stiger till +5 grader, bör stubbehandling bli en del av avverkningsrutinerna. Rekommendationerna barna med urea eller har varit att behandla stub- Rotstop i alla avverkningar mel- lan morsdag och farsdag, men forskarna säger nu att svampsporerna är aktiva redan vid några plusgrader. D et är en vanlig uppfattning att det inte är nödvändigt att stubbehandla i friska skogar. Men det är i själva verket allra viktigast att stubbehandla de bestånd, unga som gamla, där rotrötan inte ännu finns. Då hindrar du som skogsägare rotrötan från att komma in i friska tall- och granskogar. Även 2 cm stubbar sprider rotröta Även mycket små granstubbar sprider rotröta till träd i sin närhet. Det visar en undersökning vid SLU i Sverige. Undersökningen visar entydigt att granstubbar av alla diametrar och åldrar sprider rotröta vidare till träd i närheten via rotkontakter. Till och med granstubbar som inte är mer än två centimeter i diameter sprider rotröta. Enligt Anna Gunulf som deltar i undersökningen har skogsbruket inte hittills brytt sig om klenare stubbar eftersom man trott att de inte ka sprida rötan vidare i beståndet. Resultaten från den här undersökningen stöder alltså inte detta synsätt och resulatet kan förändra nuvarande rekommendationer för skogsskötsel. m Skogsbruket 4/2010 Osynlig fiende I bestånd som redan har rotröta hindrar stubbehandlingen rotrötesvampen från att sprida sig ytterligare till friska träd. Rotrötesvampen är mycket långlivad. När den finns i ett bestånd sprider den sporer 30–40 år. Sporerna är lätta och kan föras med vinden flera kilometer. Det är sällan vi ser svampens fruktkroppar som sprider sporerna. De kan vara upp till 25 centimeter i diameter, är gräddvita och sitter tätt tryckta mot undersidan av rötterna. I rotvältor till omkullblåsta träd har vi största chansen att se dem. ningar och gallringar i granoch tallskogar. Undantaget är tallskogar som ligger norr om Vasa eftersom det inte är klarlagt att tallens rotröta har hunnit sprida sig hit. Kostnaderna för bekämpningsmedlet ersätts helt av staten. Kostnaderna för spridningen ersätts till hälften, men det är sällan som den som utför avverkningen kräver in den andra hälften av kostnaderna. Avverkningsmaskinerna har idag som standardutrustning aggregat för stubbehandling. Stubbehandling vid avverkning med motorsåg Självverksamma skogsägare har i praktiken hittills inte kunnat behandla stubbarna efter en gallring. Det har inte fun- nits medel i så små förpackningar. Nu har JL-Tuotteet, som säljer det ureabaserade medlet PS-kantosuoja, 10 liters förpackningar i handeln. Medlet är egentligen urin som fått en blå färgtillsats så att det syns vilka stubbar som är behandlade. Det är helt ofarligt för människor och djur. En ryggspruta är det enklaste redskapet för att behandla stubbarna manuellt. Även en handpumpad trycksprayflaska är fullt användbar. Den kostar 10–20 euro. m Text: Gerd Mattsson-Turku www.aktia.fi Från stubben via rötter till friska träd Sporerna sätter sig på färska stubbar och i färska sår på rötter och stammar. Från infektionsstället växer svampen upp i stammen och ut i rotsystemet. Träden står i förbindelse med varandra genom rotkontakter och därför sprids rötan från träd till träd och från stubbe till träd genom dessa. Rötan växer snabbt i stammar och rötter. När sporerna sätter sig på en frisk stubbe sprider sig rötan med en hastighet av 15 centimeter per år ner i de ännu friska rötterna. TVÅ PROCENTS RÄNTA OCKSÅ PÅ DIN DEPOSITION Depositionstid 12 mån. Ett avgiftsfritt uttag efter 3 mån. Minimideposition 10 000 € . Mera information på Aktia Banks kontor. Stubbehandlingen är gratis Som skogsägare behöver du i praktiken inte betala något för stubbehandlingen. Det här gäller både vid slutavverk- Kontorens kontaktuppgifter på adressen www.aktia.fi Ser en människa i varje kund. 13 Skogsvård Plantbrist på Åland i vår Omkring 400 000 skogsplantor ska ner i den åländska jorden i vår – lika många som i fjol. – Men i år är andelen granplantor ovanligt hög, vi måste till och med köpa granplantor från Sverige och Finland för att klara behovet, säger Torbjörn Björkman, verksamhetsledare vid Ålands skogsvårdsföre ning. P lanteringssäsongen på Åland brukar börja i mitten av april, i år tror Torbjörn Björkman på en något senare start. – Vi hoppas på månadsskiftet april-maj. Det har inte varit någon tjäle i år men mycket snö och markerna måste torka upp ordentligt innan vi kan köra igång, säger han. Skogsvårdsföreningen handhar all plantering på Åland enligt två modeller. – Hälften av våra skogsägare planterar själva och då bistår vi med plantor och redskap medan den andra hälften anlitar oss för att göra allt. Föreningen har ett par anställda skogsarbetare som deltar i planteringen men under planteringssäsongen, som brukar sträcka sig in i början av juni, behövs extra folk. – Totalt behövs 15–20 personer och vi har en liten stab av personer som gärna tar ett tillfälligt jobb, bland dem några studerande och abiturienter. Det brukar ordna sig på något sätt att få ihop tillräckligt många. Konstant mängd I år har föreningen beställt 400 000 plantor. Mängden har hållit sig rätt konstant under de senaste åren. 14 – Vi brukar ha hälften tall, hälften gran men i år är fördelningen en annan. Vi har ovanligt mycket granplantor, cirka 65 procent av totalmängden, säger Torbjörn Björkman. Även andra trädslag planteras, till exempel björk, lärk och klibbal, men mängderna är så små att de knappt märks i statistiken. Skogsvårdsföreningens anställda bestämmer i Avslutad offertrunda På Åland finns det privata företaget Rosenbacken som driver upp tall- och granplantor. Normala år köper skogsvårdsföreningen alla plantor som behövs från just det företaget men i år måste man komplettera med granplantor både från Sverige och från Finland. – Vi köper också lite större granplantor från Sverige. De behöver vi för att komplettera fjolårets planteringar och ersätta plantor som förstörts av till exempel snytbaggen eller rådjur. Ålands skogsvårdsförening har inför de kommande fem åren 2011–2015 begärt in offerter på gran- och tallplantor ”På lite större ytor brukar vi också försöka blanda gran och tall”. samråd med skogsägarna vilket trädslag som ska planteras på den aktuella ytan. Björkman har inget entydigt svar på varför det blir ovanligt mycket granplantor i vår. Möjligen har man avverkat mer på bördiga marker, normalt planteras nämligen gran på medelgoda och bördiga marker medan tall planteras på torra. Men det är ingen given automatik i följden – att gran ska följas av gran och att tall ska följas av tall. Ibland kan avverkad tallskog ha vuxit på väl bördiga marker och då byter man till gran. – På lite större ytor brukar vi också försöka blanda gran och tall, säger Björkman. och beslutat att även i fortsättningen anlita Rosenbacken. – Företaget har konkurrenskraftiga priser och plantor av bra kvalitet. Det är också en fördel för oss att det finns på hemmaplan, det underlättar logistiken och om eventuella problem ska redas ut, säger Torbjörn Björkman. Plantor av udda trädslag måste dock även i fortsättningen köpas från plantskolor utanför Åland, de tillhandahåller inte Rosenbacken som enbart har gran och tall i sitt sortiment. m Text: Helena Forsgård Tapeter blir på modet igen Tapeten blir igen populär. Just nu är det starka färger, stora mönster och fibertapet som gäller. Naturen är med i många tapetkollektioner. Världens största tillverkare av tapetpapper finns i Finland. Med en fondvägg kan man vara modig, men slippa att vara våghalsig. Dagens stora färggranna tapetmönster passar dessutom utmärkt att sätta upp på bara en vägg. Att tapetsera hela rummet med stora mönster känns fortfarande främmande, men det kommer mer och mer. På årsnivå säljs omkring 700 miljoner tapetrullar per år. M-reals fabrik i Kyröskoski, som ligger mellan Parkano och Tammerfors, är världens största tillverkare av papper som görs till tapeter. Var femte tapetrulle som säljs i världen och varannan som säljs i Finland är tryckt på papper som är tillverkat i Kyröskoski. Kyröskoski har tillverkat tapetpapper sedan 1950-talet. m Text: Gerd Mattsson-Turku Skogsbruket 4/2010 4 Skogsvårdsskolan Du kan hjälpa din skog att må bra är under hela sin livstid utsatta för en mängd olika hot. Som skogsägare har du flera möjligheter att minska risken för skogsskador och få mer ut av din skog. Det bästa sättet är att sköta om skogen och avverka rätt. Det är viktigt att du känner till de viktigaste skadegörarna, så att du kan förebygga eller åtgärda eventuella skador i tid. Foto: Gunnar Salingre Träden Skador i plantskogar Frost Frostskador uppstår oftast på låglänta marker och i svackor där kall luft lägger sig. Särskilt gran är känslig för frostskador. Vid svår frost kan späda skott gulna och dö relativt snabbt. De döda hängande skotten med bruna barr sitter kvar resten av sommaren, men nästa vår skjuter granen nya skott. Tall är mindre utsatt för frostskador. Också vid svår frost begränsas ofta skadorna till en missfärgning av skottspetsarna och lätt böjda skott. Förebyggande åtgärder: På frostkänsliga ställen lönar det sig att förnya skogen under skärmträd. Var noga med att välja plantor av rätt trädslag och rätt ursprung. Plantor av frön från sydligare trakter är känsligare för frost. Snytbagge Snytbaggen är den allvarligaste skadegöSkogsbruket 4/2010 raren i unga plantskogar. Färska stubbar och hyggesrester lockar snytbaggar till förnyelseytan. Skalbaggarna gnager barken på unga tall- och granplantor och ibland även björk. Större plantor tål mer gnag utan att dö. Plantorna behandlas med bekämpningsmedel på plantskolorna. Förebyggande åtgärder: Du kan minska risken för skador genom att plantera minst 20 cm in på markberedd mineraljord och använda stora plantor. Sork Under sorkstammarnas toppår, ungefär med 3–4 års mellanrum, orsakar sorkarna omfattande skador i plantskogar. I fjol var det ett toppår både för åkersorken och för skogssorken. Då fanns det upp till 300 åkersorkar per hektar och skadorna på små plantor var omfattande. Döda hängande skott med bruna barr är tecken på frostskada. Nu har sorkstammarna rasat men en ny topp är att vänta vintern 2012. Förebyggande åtgärder: För att förebygga sorkskador ska du låta markbereda förnyelseytan. Värdefullare plantor kan du förse med rörformade skydd eller skyddsnät eller bespruta dem med illaluktande medel. Samma medel 15 som fungerar mot älgbetning fungerar också mot skogssork. Mot åkersorken fungerar bekämpningsmedlet Klerat som också biter på vattensork. Du kan också minska skadorna genom olika åtgärder efter planteringen. På hösten innan snön faller, lönar det sig att trampa högt gräs runt plantorna. På vintern kan du packa snön runt plantorna. Om du har en snöskoter kan du försiktigt köra mellan plantorna. Då packas det lösa snöskikt där åkersorkarna håller till under vintern. Foto: Gerd Mattsson Turku Knäckesjuka Knäckesjuka på tall är allmän där tallplantor och aspsly förekommer tillsammans. Knäckesjukan dödar toppskotten på tallplantor och orsakar flertoppighet. Om sjukdomen finns flera år i följd kan den allvarligt störa plantskogens utveckling. Svampen som orsakar knäcksjuka sprider sig till plantorna från aspsly. Förebyggande åtgärder: Du kan bekämpa knäckesjukan på förhand genom att hindra uppkomsten av aspsly. Den billigaste metoden är ringbarkning eller fickning av asparna några år före förnyelseavverkningen. Älg Älgen betar gärna i plantskogar. På vintern äter älgen ungefär tio kilo kvistar per dygn och på sommaren det dubbla. Den viktigaste foderväxten är på sommaren björk och på vintern tall. Älgen äter gärna också vide, rönn och asp. De största skadorna uppstår i tallplantskogar. Plantorna är utsatta för älgbetning ända till att de uppnår en höjd på fem meter. Risken ökar om slyröjningen blir försenad. Tallplantor som beskuggas av lövträd blir smakligare för älgen eftersom de producerar mindre illasmakande försvarsämnen. Plantbestånd av björk är utsatta ända tills plantorna har uppnått en höjd på sju meter. Då du anlägger ett björkbestånd i ett älgområde måste du vara beredd på skyddsåtgärder. Älgarna orsakar sällan skador i plantbestånd av gran. Vad göra? Älgen äter gärna toppar och grenar av större tallar och björkar. I älgens övervintringsområden ska du helst avverka under vinterhalvåret. När träden fälls under vinterhalvåret behåller topparna sin näringshalt. Avverkningsmaskinen kan lyfta upp topparna mot stenar och stubbar eller i högar som älgen lätt kommer åt. Älgen hittar lätt till de avverkningar som gjorts i början av vintern, eftersom den fortfarande rör sig mycket den tiden på året. Salt fungerar bra som lockbete. Det innehåller natrium som älgen behöver. Man kan servera saltet i olika former och exempelvis slickstenarna innehåller flera olika spårämnen. Salt kan också spridas som lösning med spruta. Om man till exempel saltar buskagen på utfordringsplatserna äter älgen mera där. Man kan öka utbudet av foder för älgen genom att grunda permanenta utfordringsplatser. Placera utfordringsplatSvampen som orsakar knäckesjuka ger på tallskotten sår, som försvagar skottaxeln. Den böjs, bryts och kan till och med knäckas och därav namnet knäckesjuka. 16 Foto: Gerd Mattsson Turku Skogsvårdsskolan Tomma mjölkförpackningar duger som skydd mot älgbetning, men kom ihåg att ta bort dem på våren innan trädens längdtillväxt börjar. serna på lätt åtkomliga ställen eftersom de kräver ständigt underhåll och påfyllning. Placera inte utfordringsställena i närheten av plantbestånd och livligt trafikerade vägar. Det finns också mekaniska skydd och illaluktande medel. Skogsägaren kan i beskattningen dra av kostnaderna för skyddsåtgärderna. • Viltstängsel är den dyraste lösningen. De lämpar sig endast där man vill odla trädslag som är synnerligen attraktiva för älgen. • Tratt- och spiralformade skydd samt skyddsnät kan träs på toppskottet på plantorna. Toppskydden måste lyftas uppåt varje år efterhand som plantorna växer. • Illaluktande avskräckningsmedel kan också sprutas på toppskotten. När besprutningen görs i oktober, räcker skyddet hela vintern. Läs bruksanvisningarna noggrant, då lövträd är speciellt känsliga under den period de har löv. Skogsbruket 4/2010 Skogsvårdsskolan Skador i äldre skogar Snö Snöskador kan uppstå då tung, våt snö, s.k. upplega, eller underkylt regn fäster sig i trädkronorna. Brotten skadar träden och skapar inkörsportar för insekter och svampar. Mest känsliga är tallbestånd som växt alltför tätt och nyligen har gallrats. Förebyggande åtgärder: Gallra i tid. Det är särskilt viktigt att du utför första gallringen i tid så att skogen inte blir för tät och träden för klena. lar som den dödar snabbt. En till synes frisk tall kan vara död efter bara ett år. Det lönar sig alltså att med alla medel bekämpa spridningen av rotrötan. Rotrötan infekterar barrträdsstubbar via färska snittytor. Svampen sprider sig vidare från de infekterade stubbarna till närväxande träd genom rotkontakt. Rotrötan sprider sig också till friska träd genom körskador på träden. Storm Gallringsskogar är mest utsatta för stormskador genast efter gallringen. På några år anpassar sig trädens rötter till den nya situationen och skaderisken normaliseras. Vi kan inte utrota rotrötan. När den en gång kommit in i ett bestånd finns den där i 30–40 år. Men vi kan hindra den från att sprida sig, både inom beståndet och till friska skogar. Avverkningar i barrträdsskogar borde göras vintertid, när svampen är i vila. • Gallra granskog två gånger, inte flera. • Gallra inte förnyelsemogen skog. • Kräv att stubbarna behandlas med pergamentsvamp eller urealösning i alla Vad göra? Staten stöder naturskada Röd tallstekel Den röda tallstekeln har de två senaste somrarna orsakat omfattande skador på tallar, främst i Österbotten och på Kimitoön. Angreppen ser ut att fortsätta åtminstone ännu i sommar. Skador är att vänta i samma trakter som de två senaste åren, men enligt Skogsforskningsinstitutet håller steklarna på att minska. De grågröna larverna av röd tallstekel sitter i klungor på grenarna och äter huvudsakligen fjolårsbarren men lämnar årsskotten i fred. Vid svåra angrepp glesas tallkronorna ut kraftigt. Endast årsbarren blir kvar som tofsar på de i övrigt nakna träden. Träden dör sällan men svåra angrepp medför tillväxtförluster. Angreppen ökar risken för att träden utsätts för andra skadegörare som till exempel märgborrar. Foto: Gerd Mattsson Turku Rotröta Granens rotröta är den allvarligaste skadegöraren i våra skogar. Tallens rotröta som tidigare varit rätt anonym håller på att breda ut sig. Den angriper främst tal- avverkningar mellan morsdag och farsdag. Om alla stubbar täcks till 85 procent ger detta en bekämpningseffekt på 90 procent. O m din plantskog, trots försöken att bekämpa skador, är i hopplöst skick är de enda återstående alternativen hjälpplantering eller att förnya plantskogen. Staten ger stöd för hjälpplanteringen eller förnyelsearbetet åt privata skogsägare som drabbats av naturskador i sina plantskogar. Plantmaterialet stöds till 100 procent och arbetskostnaderna för lönearbete till 20 procent på Sydkusten och till 35 procent i Österbotten. Vid avgränsningen av förnyelseytor ska man se till att det bildas så lite kantskogar av gran som möjligt eftersom de är känslig för storm. Skogsbruket 4/2010 17 Skogsvårdsskolan Vad göra? Märgborrar Märgborrarna orsakar främst tillväxtförluster hos tallar. På försommaren angriper märgborrarna döda eller försvagade tallar. De borrar sig in under den färska barken på vindfällen, lagrat virke och hyggesrester där de förökar sig. I juli lämnar de nykläckta märgborrarna virket och flyger till växande tallar där de borrar sig in i skotten som torkar och faller av. Massangrepp kan leda till omfattande tillväxtförluster. Dessutom förstör märgborrarna lagrat virke genom att Foto: Gunnar Salingre Skjut upp avverkningen i bestånd som är angripna. Annars finns det risk för att tallsteklarna gör ännu större skada på de träd som lämnas kvar. Om en avverkning trots allt är nödvändig i år ska den inte göras under sommaren, utan tidigast i oktober när den nya stekelgenerationen lagt sina ägg i barren. Då förstörs äggen som ska övervintra och samtidigt minskar stekelstammen. Så svåra och omfattande angrepp av röd tallstekel som vi haft de två senaste åren återkommer med 30–40 års mellanrum. Vid svåra angrepp av röd tallstekel blir endast årsbarren blir kvar som tofsar på de i övrigt nakna träden. De grågröna larverna sitter tillsammans i klungor om tjugo till fyrtio individer på grenarna. Aktuellt från naturen Geléklumpar i diken I april hittar vi grodägg i diken. De flyter omkring i vattnet som geléklumpar. Gelén gör att äggen är svåra för andra djur att äta upp. En groda kan lägga upp till 1 500 ägg samtidigt, men av dem blir det bara mellan fem och tio grodor som når vuxen ålder. Äggen kläcks efter 2–3 veckor och då ser vi de små grodynglen simma omkring i vattnet med hjälp av sin svans. De äter gröna slemmiga alger som växer på stenar och växter i vattnet. Småningom växer benen ut och sedan börjar svansen sakta försvinna. Det tar omkring 70 dagar för ett ägg att utvecklas till färdig groda. Vintern tillbringarna grodorna genom att de gräver ner sig i botten på ett dike eller annat grunt vattendrag. Under hela vintern sover de djupt ända tills det blir varmt igen på våren. Under dvalan andas de mycket långsamt och hjärtat slår sakta. m 18 sprida en blånadssvamp som fungerar som näring för larverna. Förebyggande åtgärder: Lagrat tallvirke som avverkats under vintern och våren ska enligt lagen om bekämpning av insekt- och svampskador i skog transporteras bort från skogen före den första juli. n Gunnar Salingre och Annikka Selander Skogsbruket 4/2010 Skogsskador? Försäkringen kanske ersätter D en snörika vintern har på sina håll ställt till med skador i skogarna. Det är framförallt i unga och nygallrade skogar som tyngden av snö och is har böjt och knäckt trädstammar. I vissa väderhållanden bildas stora mängder rimfrost på kvistarna och sedan byggs rimfrosten på med snö i senare snöfall. De helt snötäckta träden på vackra vinterbilder från Lappland visar resultatet av fenomenet. I södra Finland brukar värmen i solljuset räcka till för att snön rätt snabbt smälter och rasar ner ur träden, men i vintras blev snön kvar i träden i så gott som hela landet. När det blir blidväder och tung blötsnö lägger sig ovanpå kan den totala snövikten bli väldigt stor och i kombination med vinden är det lätt hänt att träden knäcks. det inte får överstiga knappa 2 000 eruo/ha. Förlusterna i virke och produktion är skogsägarens risk. Ett sätt att minska den ekonomiska förlusten i samband med skogsskador är att försäkra skogen. Ungefär en tredjedel av skogarna i Finland har någon form av försäkring. Efter större stormar och skogsbränder ökar intresset för försäkringarna för att sedan avta tills nästa stora naturskada inträffar. Försäkringsvillkoren varierar lite mellan olika bolag, men som regel ersätter försäkringen de förluster som uppstått av skadan. Skogsförsäkringarna är uppbyggda i olika försäkringsnivåer. Den enklaste försäkringen täcker enbart skogsbrand. I följande nivå, som är den vanligaste, omfattas också storm och snöskador. På den högsta nivån utökas försäkringsskyddet till att omfatta också andra skador som stöld och skade görelse, översvämningar, svampangrepp, insektangrepp och skador orsakade av djur. Minns skadeanmälan Om du har en försäkring och upptäcker en skada finns några grundläggande regler. Den första är att förhindra att skadan förvärras. Den andra är att göra en skadeanmälan till försäkringsbolaget och be om en skadevärdering. Först när försäkringsbolaget gett grönt ljus är det dags att ta itu med avverkningen av be- ståndet. Det är försäkringsbolaget som utför eller beställer skadegranskningen och om skadan redan är undanröjd är den svår att värdera. Vid värderingen jämförs situationen före och efter skadan. Skogsägaren får ersättning för förluster i virkets värde. I unga bestånd ersätts också ett förväntningsvärde för skogen om den inte längre är utvecklingsduglig. Det får ses som en ersättning för den kommande värdestegring som skulle ha skett när massaved övergår till stock och som skogsägaren aldrig fick uppleva. m Text och foto: Johnny Sved Ut och granska Nu när snön smultit undan är det säkert på sin plats att göra en skogsvandring och inspektera ägorna. Samtidigt som man spanar efter snöskador kan man ju också se efter att dikessystemen fungerar och kolla om hjortdjur eller sorkar haft kalas i plantskogarna. Om skogen blivit så förstörd av en naturskada att den inte längre är utvecklingsduglig kan skogsägaren få statsstöd för en skogsföryngring. Staten står för plantor och en del av arbetet. Ett randkrav är att rotintäkterna från områFramförallt i unga skogar kan snöbelastningen bli för stor för de klena stammarna. Skogsbruket 4/2010 19 Teknik Förberedelser inför röjningssäsongen Våren är i antågande trots snömassorna och snart är det dags att dra i startsnöret på röjsågen. Innan du ger dig iväg ut är det bra att kolla upp vissa saker på sågen. Skogsbruket har talat med en expert på området. Tuomas Kuivamäki är produktspecialist för skogsprodukter vid Husqvarna och här kommer hans råd inför säsongstarten. B örja med att tömma bränsletanken. Det här är speciellt viktigt om du kör med normalt mätarbränsle. Under vintern har en del av bränslet förångats och tillsatsämnena i bränslet fungerar inte längre som de ska. Skaffa färskt bränsle till sågen, det är ingen idé att fylla på med annan gammal bensin från en halvfylld plastburk ur förrådet. Kuivamäki talar varmt också för småmaskinsbränslet. Det finns både för fyrtakts och tvåtaktsmaskiner och är mer skonsamt både för maskinen och för föraren. Småmaskinsbränslet är framställt genom destillering och innehåller mindre tillsatsämnen än vanligt bränsle. Det är också skonsammare för maskinens plastdelar. Småmaskinsbränslet tål också förvaring bättre, det för- När snön släpper greppet är det dags att starta röjsågen och befria plantskogen från slyet. 20 gasas inte på samma sätt som vanligt mätarbränsle. Tömningen av tanken på gammalt bränsle görs enklast genom att svänga röjsågens tankningshål mot en tratt. Tratten kan lämpligen tillverkas genom att skära av en plastflaska. Kuivamäki påminner om att det gamla bränslet ska föras till återvinning. Spillolja och gammalt bränsle tas emot på bensinstationernas mottagningsplatser för problemavfall och på sopstationerna. Putsa och serva När bränslet är utbytt är det skäl att ta sig en titt på filtren. Bränslefiltret blir grönt under användningen, men när färgen börjar skifta i brunt är det dags att byta. Också utvändigt är det skäl att putsa mynningen kring tanken. För att få upp bränslefiltret kan det vara ett bra knep att böja en krok av en järntråd för att nå filtret i bottnen av tanken. På en del modeller går det att få ut filtret med bara fingrarna. Luftfiltret som kan bestå av ett nylonnät eller av superlon rekommenderar Kuivamäki att du tvättar med traditionellt handdiskmedel och vatten. Nylonnätet kan dessutom behöva skuras en omgång med en gammal tandborste. Superlonfiltret får bada i handdiskmedelslösningen och pressas sedan torrt för hand. Proceduren avslutas med att superlonfiltret får en omgång luftfilterolja som hjälper till att binda dammet i filtret. Det är skäl att konsultera maskinens manual för noggrannare anvisningar om vad som rekommenderas för filtren på olika sågmodeller. – Men använd absolut inte I förgrunden ett använt bränslefilter som skiftar i grönt, i bakgrunden ett oanvänt som är vitt. Byte ska ske årligen eller när filtret skiftar i brunt. bensin till att putsa filtren, varnar experten. Bensinen torkar ut filtret och gör det skört. Det här medför att de går sönder mycket fort. Trasiga filter ska alltid bytas ut vid servicen. Smuts hindrar kylning av motorn Samtidigt som motorn blottas kan det vara skäl att kolla att förgasaren är ren. Motorn kan du tvätta med tryckluft och också vatten, bara du ser till att skydda förgasarmynningen ordentligt så att det inte kommer in vatten eller skräp i den. Tumregeln är, gör din sågservice ofta så behöver du reparera sällan. Det lönar sig att sköta servicen, det är billiga små ingrepp. Om motorn däremot skär fast på grund av att kylningen fungerat dåligt på grund av skräp i filtren eller kring motorn kan det bli en dyr reparation. Skogsbruket 4/2010 Putsa först – skruva sist En maskin som är ren från yttre smuts och som har rena filter och smörjmedel i skick borde inte behöva ställas in. Kuivamäki rekommenderar alltid putsning av sågen om den går dåligt. – Skruvmejseln är det sista du ska ta till för att få sågen att gå, säger han. Om du ställer in en smutsig såg blir det bara värre. Inställningarna rekommenderar han att överlåta åt yrkesmän, om du inte själv räknar dig till en sådan förstås! Inställningar som kan bli aktuella är tomgång, koppling och tändstift. Klingan får inte snurra vid tomgång, då måste tomgången justeras. Om maskinen går tungt också på tomgång är det skäl att kolla kopplingen. Ett bra tändstift är torrt och har färgen av en kaffeböna. Om tändstiftet är oljigt och svart har sågen antingen gått på för snål gas eller fått för mycket olja. Tuomas Kuivamäki tar bort den övre delen av klingskyddet för att skyddet ska nå rätt höjd vid användning med gräsbettet. Kolla slitage För att sågningen ska vara en njutning och också ske tryggt är det viktigt att se till klingan. Pröva alltid före start att klingan ger ett rent ljud då du knäpper till den med ett metallföremål. Om det finns sprickor i klingan ljuder den inte och då är det skäl att genast byta ut den. Trots skyddsutrustning är skadorna som metalldelar från en sprucken klinga kan medföra otäcka. Hastigheterna på röjsågsklingan är hårda och metallen vass. Klingans sektorskydd ska också kollas vid servicen. Sektorskyddet kan darra loss vid användning. Skruven ska fästas stadigt men Kuivamäki säger att det räcker med att vrida utan att bita ihop tänderna, man Kroken i bärselen har en säkerhetsmekanism som gör det lätt att komma loss från sågen. Det lönar sig att pröva mekanismen innan det är fara å färde. Skogsbruket 4/2010 behöver alltså inte ta i med alla krafter. Skruven är försedd med ett låsmedel som gör att den biter fast då den vrids till. Smörjmedel Vaselinmängden i växellådan ska också kollas vid en vårservice. När man tar lös vaselinmuttern kan man dra ett varv på klingan. Vaselinmängden ska vara synlig men inte helt täcka tänderna i växeln. Det är viktigt att inte fylla i för mycket vaselin, det kan leda till att packningarna sprängs när maskinen hettas upp vid körning. Kolla varje år före säsongstart – luftfiltret, håll också ett filter i lager – byt bränslefiltret – byt tändstiftet, eller kolla att det är i skick. – kolla och fila klingan m Text och foto: Maria Lindén 21 Virket ska levereras till fabriken i ur och skur Att hämta ett virkes- lass längs en krokig och brant skogsbilväg är en utmaning. Lägg till extra dåligt före och det hela blir en riskfylld pärs. T om Blomqvist från Isnäs har i slutet av mars fullt upp med att hinna köra allt virke till fabrikerna innan väglaget blir alltför dåligt. – Det är nu fem före att menförestiden är här, säger Blomqvist. Han jobbar för Kuljetusliike Åkerberg som kör virke åt Stora Enso. Blomqvist har Södra Finland som sitt område och kör ungefär 135 000 kilometer per år. Ungefär en vecka på förhand kommer informationen var virkeslassen väntar på avhämtning. På dataskärmen, som egentligen är en GPS, ser han exakt vart det går att svänga och var virkestravarna finns. Ökänd väg Idag har Blomqvist redan tidigt på morgonen kört ett virkeslass till Sunila i Kotka. Nu bär vägen till Pirlax i Borgå. Byvägarna blir allt smalare. Små skolelever promenerar längs vägarna och morgontrötta personbilsförare väjer för stockbilen i sista stund. – Det har varit nära ögat flera gånger. Till exempel kör folk ut från sidovägarna även om de ser att jag kommer. De kan inte uppskatta min fart. Skogsbilvägen i Pirlax är ökänd bland yrkeschaufförer. Då skylten mot Pirlax uppenbarar sig sätter Blomqvist 22 – Nog önskar jag ibland att skogsbilvägarna skulle vara i bättre skick, säger Tom Blomqvist. snökättingar på hjulen. Det är i princip kättingarna och tandemdriften som skall se till att stockbilen kommer tillbaka med ett fullt virkeslass. Jobbet går ut på att köra ner till Pirlax, vända, ta upp stockarna och föra dem till fabriken. – Den här stockbilen, en Volvo, har 610 hästkrafter. Den första bilen jag körde hade 370 hästkrafter. Vi kommer nog ner till Pirlax, men få se hur länge det tar att komma därifrån. Virkestravar inom räckhåll Det kan vara knepigt för ett ekipage på 23 meter att vända i skogen. – Som tumregel kan man hålla i minnet att då det inte finns plats för en personbil att vända, så kan inte heller en stockbil göra det, konstaterar Blomqvist frustrerat medan han försöker svänga på den alltför korta vändplatsen. Efter drygt tjugo minuter är stockbilen äntligen vänd och Blomqvist kan lasta på virkestravarna på tillbakavägen. Virket består av björk på väg till Stora Ensos fabrik i Heinola och granmassaved. En av virkestravarna ligger på gränsen till att gripen når den. – Grippunkten skall vara inom ett avstånd på fem meter från bilen. Men det är inte heller bra då virkestravarna är för nära vägen. Det är också viktigt att travens sida mot pålastningsvägen är jämn. Mer än 40 centimeter får inte en bit sticka ut. ”Nu blev det problem” Skogsbilvägen är smal och krokig, och gran- och tallkvistar skrapar mot vindrutan. Det har varit regn och plusgrader om vartannat och natten innan har det snöat rejält. Ett par branta backar är på kommande. Dragbilen är fylld av virke så stockbilen väger ungefär 32 ton då den kör fast i den första backen. Blomqvist lyfter upp bakersta axeln för att få ett hårdare tryck på kättingarna, men inget händer. Fjädringen på stockbilen leder till att bilen kränger alltmer från den ena sidan till den andra. – Nu blev det problem. I fjol började också bilen gunga så här, men som tur är stoppade den vid en telefonstolpe. Jag hade tur, men bilen blev bucklad i sidan. Efter ett antal manövrar är det tillräckligt säkert att stiga ut ur bilen och Blomqvist tar skyffeln till hjälp och mixtrar därefter igen med bilens tolv Skogsbruket 4/2010 växlar. Till slut kommer bilen loss. – Jag har nog alltid kommit loss, men en gång höll jag på i en hel dag. Det är riskfyllt att skyffla kring hjulen för stockbilen kan börja glida bakåt och man blir i kläm. – Det gäller att hålla huvudet kallt och inte bli nervös. Med trettio års erfarenhet finns det vid det här laget inte många vägar som jag inte känner till. Man lär sig till följande gång hur man skall göra. I stockbilen sedan barnsben Blomqvist följde med sin pappa i stockbilen och lärde sig yrket av honom och andra chaufförer han träffade. – Jag trivs även om det ibland kärvar till sig. Det här är ett fritt jobb, säger Blomqvist medan han fyller på släpet med mer virke. Då också stockbilens släp är fullastad väger bilen närmare 60 ton och i nästa uppförsbacke kör den fast igen. Backen lutar mot söder och stockbilen slirar okontrollerat mot diket då Blomqvist försiktigt trycker på gasen. Den här gången hjälper inget. Genom att flytta på Om stockbilen börjar glida bakåt medan man skyfflar runt hjulen kan det sluta illa. stockarna mellan dragbilen och släpet försöker Blomqvist fördela vikten för att på så sätt komma loss, men först då hälften av virkeslasset lyfts ned på marken kommer stockbilen vidare. När virket igen lastats tillbaka på släpet har det tagit närmare fyra timmar att få ut 50 kubikmeter virke från Pirlax. Väg i gott skick ger bättre virkespriser Flertalet av våra skogsbilvägar är byggda för mer än trettio år sedan och dimensionerade för den tidens virkesbilar som var både kortare och lättare. Skogsbruksingenjör Henrik Blomqvist på Stora Enso konstaterar att en skogsbilväg som är i gott skick syns i virkespriset. En stämplingspost som går att avverka året runt och virket transporteras utan hinder ger mest klirr i kassan för skogsägaren. Vid rotförsäljning hör det till köparen att ploga och grusa vägen. Då det är frågan om leveransförsäljning och handköp eller vid drivningsuppdrag faller dessa kostnader på skogsägaren. Han påminner att virket aldrig får läggas under strömförande ledningar. – Jag har märkt att elbolagen nuförtiden flyttar sina linjer längs med vägen. Då borde skogsägaren göra en separat virkesplan där virkesbilen kan lasta fritt på betryggat avstånd från ellinjer, säger Blomqvist. m Skogsbruket 4/2010 ”Som tumregel kan man hålla i minnet att då det inte finns plats för en personbil att vända, så kan inte heller en stockbil göra det.” – Normalt tar det ungefär 20 minuter att fylla ett virkeslass. Ingen vinner på att ha dåliga skogsbilvägar, konstaterar Blomqvist. Efter att det här lasset är levererat väntar ännu ytterligare två virkeslass i Gammelby i Lovisa innan arbetsdagen är slut. m Text och foto: Marianne Palmgren Utan snökättingar runt hjulen och tandemdriften skulle man inte komma långt med en stockbil som fullastad väger närmare 60 ton. 23 Virkeshandel Mossa kan ge extra inkomster Danska skogsägare tjänar pengar på att sälja vanlig mossa. Julen och påsken är högsäsong för plockningen. En dansk forskare tror att det även kan bli en extra inkomstkälla för skogsägare i Finland. D et handlar om vanlig grön mossa, som kan ge skogsägaren 2 000– 6 000 danska kronor eller 260–800 euro per hektar. Rationell hantering Det kan kanske låta som lättförtjänta pengar, men Flemming Rune vid Skov- och Landskapsuniversitet i Danmark höjer ett varnande finger. – Utmaningen är att ha en rationell hantering hela vägen, säger Flemming Rune. Mossan köps av ett fåtal holländska grossister som i sin tur säljer den vidare till blomsterhandlare. Mossan är en färskvara och målet är att transportera mossan till Holland inom en vecka efter plockning. Mossan ska vara nästan barrfri Den mest eftertraktade mossan är bergklomossa (Hypnum cypressiforme). Den är allmän i hela Finland. Björnmossa (Polytrichum) och kvastmossa (Dicranum) är två andra mossor som duger till försäljning. – Mossans kvalitet är otroligt viktig, säger Rune. Köparna kräver stora sammanhängande sjok som ska vara nästan ren från barr och utan inslag av blåbärsris, lingonris eller annan markvegetation. Mossan kan lagras tre veckor Enligt Rune är efterfrågan störst i november och i början av december. – En annan högsäsong är påsken, men då är det snö i Finland, säger Rune. Mossan kan lagras 2–3 veckor i kyllager med en temperatur under tio grader. På senhösten har ni väl i Finland utomhus ungefär den här temperaturen, men det kan bli dyrt att ha motsvarande låga temperatur i de bilar som transporterar mossan vidare ner till Europa. – I Danmark har vi gjort försök med att torka mossan, som skulle ge möjlighet till längre lagringstider. När mossan ska användas fuktas den och återfår då sin färska färg. Det skulle utveckla handeln med mossa enormt. Tekniskt är det här möjligt redan i dag, men ännu är det inte ekonomiskt lönsamt. Kvastmossa Björnmossa Bergklomossa 24 Skogsbruket 4/2010 Ekonomi Utgångspunkten är de vita lådorna som mossan plockas i. En låda rymmer fyra lager mossa som tillsammans är ungefär 0,4 kvadratmeter. I exemplet är danska kronor omvandlade till euro. Per låda: Ersättning till skogsägaren Plastlåda Lön till plockaren Transport till Holland 0,20–0,33 euro 0,36–0,40 ” 0,20–0,27 ” 0,13–0,20 ” I grova drag är intäkterna drygt en euro per låda. m Marken direkt efter plockning En snabb plockare kan komma upp till en dagsinkomst på 160 euro. Plockarna kan få en god lön – Logistikkedjan är otroligt viktig för att allt ska fungera, säger Rune. För att få ihop det krävs ett någorlunda stort företag. Det är inget för enskilda skogsägare att syssla med. Rune tror att det kan vara en nisch också för skogsägare i Finland, förutsatt att någon företagare ordnar en fungerande handel och export. I Danmark är det främst utländsk arbetskraft som används. Enligt Rune är få danskar villiga att plocka mossa, då det är fysiskt tungt och vädret inte alltid det bästa på senhösten. Mossan plockas direkt i lådor. Målet är att få 10 cm x 10 cm stora sjok, som sätts i fyra lager på varandra, så att det blir omkring 0,4 kvadratmeter per låda. En snabb plockare kan komma upp till 300–600 lådor per dag vilket kan ge en inkomst på upp till 160 euro per dag. Skogsbruket 4/2010 Enbart mossa från gran skogar duger De bästa mossmarkerna finns i planterade granskogar. I Danmark är det i skogar med rödgran, som är det samma som vår vanliga gran. Mossa från tallskogar duger inte alls, då den innehåller för mycket barr då tallbarren nedbryts mycket långsamt. Som regel plockas mossa på bara tjugo procent av arealen och redan efter ett par år börjar mossan komma tillbaka. Enligt Rune är det efter tio år möjligt med en andra skörd. Mossans tillväxthastighet är dock beroende av många olika faktorer, men främst av tillgången på ljus och fuktigheten i skogen. m Text: Gerd Mattsson-Turku Foto: Rune Flemming Marken fyra år efter plockning De bästa mossmarkerna finns i planterade granskogar. Redan efter ett par år börjar mossan komma tillbaka. 25 Översikt över virkesmarknaden Marknadsläget för trävaror har något förstärkts – nu behövs det fart i virkeshandeln Även i Tyskland har prisutveckling på sågade trävaror varit mycket positiv. Under årets tre första månader har priserna i genomsnitt stigit med en tiondedel. För några dimensioner har prishöjningarna till och med varit ännu större. På grund av att Sveriges krona och USA:s dollar har förstärkts har den finska sågindustrins konkurrensförmåga förbättrats. Enligt de senaste prognoserna för den allmänna ekonomin är det troligt att euron fortsätter att försvagas. Balansen mellan utbud och efterfrågan på sågade trävaror är fortfarande mycket bräcklig. Köparna av sågade träva- Stubbfräsen – nytt skonsammare redskap Stubbfräsen är ett nytt redskap och ett nytt koncept för att ta upp stubbar ur marken. I stället för att bry- ta upp stubbarna med våld, sågar man ut den vedrika kärnstubben och bryter upp den. E n fördel med stubbfräsen är att den ger mindre markskador eftersom sidorötterna inte dras upp. Markskadorna inskränker sig till ett grunt hål, cirka 20 centimeter djupt. Det säger Skogforsk i Sverige som har studerat den. En nackdel är att volumutbytet blir lägre än med de konventionella metoderna, eftersom man sågar av och lämnar kvar en del av de grövsta sidorötterna i marken. 26 Stubbfräsen är en stor järnsylinder med sjuttio centimeter i diameter och tandad nedre kant. Det är i princip en jättestor hålsåg. Inne i fräsen sitter en utstötare som trycker ut stubben sedan den lyfts. Fräsen sätts över stubben och roteras så att rotbenen sågas av. Tallstubbar med en nedåtgående pålrot kan ge problem. m Källa: Skogforsk, Sverige ror spelar med låga lagernivåer och vill följa med i vilken riktning priserna utvecklas. Det finns endast några svaga tecken på att byggnationen skulle ha tagit fart. Låga räntor stöder konsumenternas tillit till sin egen ekonomi och följden av det är förhoppningsvis att bostadsbyggandet igen tar fart inte endast i Finland utan också på de större marknaderna. Det är ändå ett faktum att mot sommaren kommer efterfrågan på träprodukter av alla olika slag att öka av säsongmässiga orsaker. En avgörande faktor för den finska sågindustrins konkurrensförmåga är tillgången på timmer. Inköpsvolymerna har ökat i början av året i jämförelse med motsvarande period i fjol. Under årets 13 första veckor var den kumulativa inköpsmängden över 50 procent större än i fjol, men rotpostreserverna är på en mycket låg nivå. Utbudet av timmer motsvarar inte efterfrågan. Det ligger i allas intressen inom hela skogssektorn att virkeshandeln skulle ta fart. m Stubbfräsen är i princip en jättestor hålsåg. Text: Gerd Mattsson-Turku Text: Erno Järvinen, forskningschef för MTK:s skogslinje [email protected] Foto: Henrik von Hofsten, Skogforsk E fter en liten nedgång i priserna de två sista månaderna i fjol, har marknadsläget för olika trävaror igen klart förbättrats. Priserna på sågade trävaror har stigit relativt mycket under det första kvartalet. Till exempel i USA har priserna på såväl sågade trävaror som faner stigit med över 20 procent i början av året. I mars hade det genomsnittliga Random Length prisindexet för sågade trävaror stigit med över 60 procent från motsvarande tidpunkt i fjol. Man måste ändå komma ihåg att priserna på alla trävaror var på en synnerligen låg nivå före höjningarna Skogsbruket 4/2010 Virkespriser Stockpriserna har gått upp Rotpriserna på barrtimmer är nu på en helt annan nivå än för ett år sedan. I Södra Finland har priserna på både tall- och granstock stigit med nästan 6 euro/m3 från april 2009. I Österbotten har prisökningen varit ännu större, för tallstock 8 euro/m3 och för granstock 6,60 euro. I södra Finland syns följderna av små rotpostreserver. Rotpriset på tallmassaved har på fem veckor stigit med nästan 1,50 euro/m3. För gran- och björkmassaved är prisstegringen mindre. I Österbotten är prisstegringen knappt märkbar. m I prisstatistiken anges de sex vanligaste virkessortimenten. Inga specialsortiment ingår. Priserna anges skilt för rotköp och leveransköp. Uppgifterna baserar sig på de priser som inskrivs i virkeshandelskontrakt mellan virkesköpare och enskilda skogsägare. T.ex. prisjusteringar som kommits överens om med avtalskunder ingår inte och inte heller tidighetstillägg i leveransaffärer. Priserna är utan moms. Prisuppgifterna baserar sig på den information som Skogsindustrin rf. varje vecka tillställer skogsforskningsinstitutet om inköpta virkesmängder från privatägda skogar samt virkespriser. Med privatägda skogar avses skogar som ägs av privatpersoner, samägda och samfällda skogar samt skogar som ägs av städer och kommuner. I statistiken ingår inte mängder och priser som berör skogsbolagens egna skogar och inte heller Forststyrelsens skogar. I statistiken över inköpta virkesmängder och priser ingår uppgifter från ca. 85 procent av alla virkesaffärer i privatägda skogar. Utanför materialet är små och medelstora sågar. De virkespris som anges per område och för hela landet är ett vägt medeltal av priset på de virkesmängder som köpts de fyra senaste veckorna. Om virkesmängden för något sortiment på ett område vid rotköp är under 1.000 m3 och vid leveransköp under 500 m3, anges inget pris (..). Om mängden är 0 m3, anges (-) som pris. ❍ Förkortningar: ROT = rotpris; det pris som köparen betalar åt säljaren vid rotförsäljning, då köparen har hand om avverkningen och skogstransporten LEVERANS = leveranspris; det pris som köparen betalar åt säljaren vid leveransförsäljning, då säljaren står för avverkningen och skogstransporten Skogsbruket 4/2010 Svenska Österbotten hör till ett mycket stort område och det försämrar prisstatistikens användbarhet. m LAPPI Text: Gerd Mattsson-Turku SAVO-KARJALA KESKISUOMI KYMISAVO 27 Foto: Johnny Sved Villaväg är bra för skogsbruket men vägbyggarna har alltid med lagens och duktiga lantmäteriingenjörers hjälp funnit vägar vidare med projektet. Villaväg underlättar Bron har en viktbegränsning på 40 ton. Vägen är privat och stängd med en grind som kommer att fjärrstyras med delägarnas mobiltelefoner. J ohan Malm berättar att en gammal dröm nu går i uppfyllelse när man fått bro över Tomsäcken och fast väg till sommarvillorna på Kalvskäret, Björkören, Olsön och Skinnarslandet. När öarna fick elektricitet 2006 öppnades gator och det var många av villaägarna som började tycka att man gått kunde bredda gatorna och bygga väg enligt samma sträckning som elledningarna. Vägprojektet inleddes och Johan Malm som valdes till ordförande har tagit ansvar för byråkratin med vägbygget. Den 9.12.2009 bildades en vägförening med ett konstituerande möte i Malax. Eftersom den huvudsakliga nyttan med vägen är fritidsboende kunde man inte få KEMERA-stöd för vägbygget. Delägarna har på 28 egen hand skött planeringen och finansieringen av vägen. Vägbygget har framskridit efter hand som behövliga tillstånd vunnit laga kraft och man kommit överens om vägens slutliga sträckning. I praktiken betyder det att vägen började byggas innan vägsträckningen var helt klar och att man ibland fått ta paus och vänta ut besvärstider. Från den gemensamma huvudvägen har villaägarna byggt egna privata vägar ner till sina parceller och grävmaskinsentreprenörerna har hela tiden haft full sysselsättning. Utifrån sett kan det ha verkat oorganiserat ibland, men genom att genast och målmedvetet inleda arbetet med en gång avtal och beslut vunnit laga kraft kunde vägen till stora delar tas i bruk redan förra sommaren. Byggnadstiden för projektet har varit väldigt kort, under 1 år innefattande ca 15 km vägar och 3 broprojekt. De flesta av villaägarna har anslutit sig till vägen och idag har man ca 115 delägare. Johan Malm säger att man inte tänkt bära upp skilda avgifter av markägare som inte är delägare i vägen. Har man behov av att använda vägen är man välkommen att ansluta sig till väglaget. Ett säkert sätt att få liv i en by är att bilda ett väglag. Malax är inget undantag och ibland har diskussionerna gått heta. Alla vill inte ha en ny väg, framförallt inte de som redan har väg, och till slut har den enda stora armbrytningen varit om sträckan före bron över Tomsäcken. Juristerna har haft bra med jobb, När det saknas en ordentlig väg är det besvärligt och dyrt att utföra både avverkningar och skogsvårdsarbeten. Det här är något som markägarna märkt av under årens lopp. För att kunna avverka på holmarna har man varit beroende av ordentliga isvintrar för att få isväg över Stenskärsfjärden. Vägen behövs för att transportera ut manskap och maskiner och för att få iland virket. En normal virkesbil har en totalvikt på 60 ton när den är fullastad och kräver i sötvatten minst 110 cm tjock kärnis, i bräckt vatten tjockare. För att få så tjock is är man tvungen att hjälpa till genom pumpa upp vatten på isen. Det är dyrt och lösningen har varit dela upp transporten i två skeden, först till fastlandet i mindre partier och sedan vidare som fulla lass. Genom tiderna har man också flottat virket så att virkesflottarna byggts på isen för att sedan bogseras till hamn när isen smultit. Trots att ingen väg har funnits har nästan all skog på öarna avverkats sedan 60-talet och framåt. Det har gått genom att flera markägare sålt virke samtidigt och man den vägen fått ihop en tillräcklig mängd virke för att det skall vara vettigt att ta sig ut till skären. Thomas Jåfs och Kim Back på skogsvårdsföreningen berättar att den senaste avverkningen utfördes 2003. Skogsbruket 4/2010 Foto: Per-Erik Sved Då transporterades 6 000 kubikmeter virke över isen. Efter slutavverkning skall den nya skogen vårdas I brobanken finns fyra trummor med en diameter på 3 meter, priset är ungefär 1 000 euro/meter. Trummorna har en stor flytkraft och för att hållas på plats tyngs de ned med en överbyggnad av betong. kommer det knappa 4 000 kubikmeter virke till per år. Om förstagallring skulle utföras på 450 ha under de närmaste 10 åren betyder det ett totalt virkesutfall på ungefär 30 000 fastkubikmeter om man också tar till vara energived. Bro med 40 tons vikt begränsing Johan Malm säger att det varit relativt förmånligt att bygga själva vägen om man jämför med kostnaden för de tre broar som ingår i vägbygget. Efter att När offerterna kom in blev man smått överraskad av att en träbro visade sig bli både förmånligast och dessutom enklast och snabbast att bygga. Här har bron över Tomsäcken just lyfts på plats. Brospannet är 30 m och frihöjden 4,2 m. Foto: Johnny Sved Skogsbruk handlar ändå inte bara om slutavverkning. Efter slutavverkningen skall skogen förnyas, gräs och sly skall bekämpas och plantskogen skall småningom röjas. Allt kräver extra planering och arbete när det inte finns någon väg. Förnyelserna har överlag lyckats bra, men det syns att röjsågen inte varit i flitig användning på alla ställen. Kim Back har märkt att ungskogarna ofta utvecklas bra i skärgården, det är sällan som granplantorna drabbas av frostskador. Thomas Jåfs inflikar att det handlar om förvånansvärt virkesrika bestånd. I gallringar är virkesfångsten liten och utan väg blir det svårt att få ekonomi i gallringarna. Just nu är det mesta av skogarna i ett sådant skede att röjning och första gallring är aktuellt för att tillväxten skall koncentreras till de bästa och värdefullaste träden. Ungefär 650 ha skog drar nytta av villavägen. Med en medeltillväxt på 6 kubikmeter per hektar ha jämfört kostnader och vägt för- och nackdelar mellan 20, 40 och 60 tons bärighet valde föreningen att bygga en bro med 40 tons viktbegränsning. För att garantera en god genomströmning i sundet finns fyra stora trummor med en diameter på 3 m i vägbanken ut till bron. Bara trummorna kostar 10 000 euro per styck. Bron över Tomsäcken kostade 200 000 euro och den kortare bron till Skinnarslandet 80 000 euro. Begränsningen på 40 ton gör att de största grusbilarna kan ta sig över, en femaxlad lastbil får ha en totalvikt på 38 ton. Virkesbilarna kan däremot inte ta fullt lass över bron. Totalvikten för en virkesbil är 60 ton. En tom dragbil väger med kran cirka 15 ton och släpet 7,5 ton. Det betyder att endast ett virkesknippe åt gången kan hämtas över bron för att lastas om i släpet. Det är ändå en stor förbättring jämfört med läget utan vägförbindelse. m Text: Johnny Sved Skogsbruket 4/2010 29 Köp & Sälj På denhär annonsplatsen får privatpersoner, enmans- och familjeföretag annonsera ut sina tjänster gratis. Som villkor för annonsering gäller att tjänsterna ska anknyta till skog. Utbud på tjänster i Österbotten: • Sprängningsarbeten utförs i Pedersöre med omnejd, tfn 050 534 8565. • Käld skogsservice utför manuell röjning, plantering och gallring i Karleby och Pedersörenejden, även inhoppare i skogsmaskin, tfn 041 435 8089. • Skogsavverkning utförs med gallringsskördare, även huggning av tomter, virkestransport med traktor, röjning mm. utförs i Vasa med omnejd, tfn 050 322 0567. • Maskinell gallring och förnyelseavverkning i Malax–Korsnäs, Kenneth Forsman, tfn 050 351 3197. • Gallring och utkörning av virke utförs med Norcar 600, 490 i Nykarleby med omnejd, P. Blomqvist, tfn 050 349 2888. • Skogsvårdsarbeten och avverkning, planering, värdering av skog och rådgivning i Nykarlebytrakten, Smedskog, tfn 050 466 4970. • Slyröjning av skogsbilvägar utförs i Närpes-Malax-Korsnäs området, tfn 050 344 3181, Tobias Dahlblom. • Slyröjning av skogsbilvägar utförs i Närpes–Korsnäs området, tfn 040 750 7929. • ITA Nygård Ab utför röjningar, skogsvårdsarbeten och specialavverkningar i Terjärv med omnejd, tfn 050 366 0860. • Trädfällning på tomter samt borttransport av ris i Vasatrakten, Österbottens farmartjänst, tfn 0500 567 171 • Maskinell gallring, uttag av energived, virkesutkörning med smidig Logset 500 i Pedersöre med omnejd, S. Backman, tfn 050 592 3043. • Avverkningstjänster, maskinell gallring, med gallringsskördare utförs i Vörå med omnejd, B. Svens, tfn 050 350 7249. • Maskinell gallring med Norcar 600 i Österbotten, S. Ahlback, tfn 050 518 1054 • Vägsladdning, slyröjning och övrigt underhåll av skogsvägar utförs mellan Vasa och Oravais, tfn 0500 138 414. • Närtransport av virke, gallringsavverkning, röjning mm. inom Norrskogs område, I. och A. Nynäs, Finnäs gård, Eugmo, tfn 050 598 3149 eller 050 562 2449. • Maskinell gallring och slutavverkning i Korsholm-Malax, H. Skog, tfn 0500 160 669. • Björnströms Avverkning och Röj utför skogsvårdsarbeten i Vasanejden, tfn 050 505 7088. • Skogsavverkningar utförs med gallringsskördare i norra Österbotten, J. Slotte, tfn 0400 139 508. • Skogsdikning, skogsvägar och markarbeten utförs inom Vasaområdet, tfn 0400 86 73 73. Utbud på tjänster vid Sydkusten: • Röjningar och planteringar utförs på Kimitoön, Johan Lindroos, tfn 0400 435 236. • Trädfällning samt virkeskörning med häst i södra Finland, MW Skogstjänst, Mats Wikström, tfn 0400 887240. • Skogsvårdsarbeten och trädfällning i Östnyland, Skogsservice Åberg, tfn 040 5057 723. • Snöröjning, vägsladdning, röjning av vägslänter, virkestransport med traktor utförs i östra Nyland, tfn 0400 717 836. Utrymmet per annons får omfatta högst 112 tecken, dvs. bokstäver inkl. mellanslag mellan ord. Skriv in annonstexten i rutfältet nedan och skicka det till redaktionen på adressen: Skogsbrukets köp & sälj, Orrspelsgränden 4, 00700 Helsingfors. – Så du tycker jag kunde heta Blixten! För att jag är snabb, eller hur? – Nä, för att du aldrig träffar samma ställe två gånger! Forrestum Det är viktigt att det ur texten framgår vilket område annons ören betjänar. 30 Skogsbruket 4/2010 info Föreningen för skogskultur höll årsmöte Styrelsen år 2010 Ordförande Kåre Pihlström, viceordförande Greger Erikslund, medlemmar Barbara Alm och Roger Turku, suppleanter Sune Haga, Guy Nyberg, Leif Sandbacka och Annikka Selander, sekreterare Lars Simell, kassaförvaltare Guy Karlsson. Föreningen för Skogskulturs informationspris till Rolf Wickström I samband med Skogsbrukets Vinterskogsdagar 9.2.2010 tilldelades Rolf Wickström från Sibbo föreningens informationspris. Se Skogsbruket 2/2010. Skogsarbetsmärke till Gösta Lindholm På ansökan av Borgby-borna i Sibbo beviljades skogsarbetare Gösta Lindholm Skogskulturs skogsarbetsmärke. från Föreningen för Skogskultur Understöd och stipendier Eleverna vid Yrkeshögskolorna Novia och Sydväst beviljades understöd för studieresor. Finlands Svenska Idrott r.f. beviljades stöd för utomhuskonferensen ”Mitt i Naturen” i Esbo. Föreningen understödde utgivningen av Erkki K Kalelas sagobok ”Granfrönas uppbrott”. Skogsbrukets Vinterdagar i Esbo understöddes av föreningen. Också Finlands svenska 4H beviljades understöd för skoglig verksamhet. Skogsmaskinförare Mathias Vesterback och skogsbruksingenjör Joni Grönqvist tilldelades föreningens stipendium och agro-forst stipendiet tilldelades Tobias Käld. Stipendier till årets 4H-skogsbrukare tilldelades Nicolas Haga och Rasmus Norrén. Resestöd till skolor År 2009 kom ca 1700 elever ut i skogen med stöd från föreningen. Föreningen för Skogskultur 100 år Föreningen för Skogskultur fyller i år 100 år. Idag är föreningens främsta uppgift att ge ut tidskriften Skogsbruket och stöda skoglig informationsverksamhet. Samarbete med skolor har under de senaste åren blivit en av föreningens mest synliga och uppskattade verksamhet. Jubileumsexkursionen ordnas i Vasa den 8–9 juni, mera information på baksidan. Föreningens jubileumsskrift Inför hundraårsjubileet har föreningen gett ut en jubileumsskrift ”Skog må icke skövlas”. Bertel Widjeskog har skrivit den historiska delen och Jan Heino en efterskrift om ägandets betydelse för ett hållbart skogsbruk. Skogsfackmän runtom i Svenskfinland har berättat minnen från sitt arbete och Torolf Finnbäck har illustrerat en del av anekdoterna. Det högklassiga svartvita bildmaterialet är från Torsten Ranckens bildsamling. Föreningens styrelse vill med denna jubileumsskrift visa sin aktning för alla dem som under ett århundrade har arbetat för skogskulturens bästa. Boken kan beställas av Guy Karlsson, tfn 020 772 9042, guy. [email protected]. Priset är 15 euro (för medlemmar 10 euro). Lars Simell Föreningens sekreterare Föreningen för Skogskultur r.f., sekreterare Lars Simell, c/o Kusten skogscentral, Esbogatan 4, 02770 ESBO Jan Heino ska exportera Undvik stickor i flisen med dansk lösning vårt skogskunnande J ord- och skogsbruksministeriet har anställt forstmästare Jan Heino som ledande expert för ett projekt, vars mål är att öka exporten av Finlands know-how inom hållbar skötsel och användning av skogarna. Inom ramen för projektet ska det kartläggas vad det finns för administrativa och praktiska svårigheter som försvårar exporten av vår know-how inom skog och skogsbruk och även tas fram förslag till nya metoder för ökad export av vår know-how. Jan Heino har bl.a. varit biträdande direktör för FAO:s skogsavdelning i Rom och Forststyrelsens generaldirektör. m Skogsbruket 4/2010 D en danska tillverkaren av flistuggar PC Stål har lanserat en ny typ av skogsflis som de kallar pelletsflis. Pelletsflisen innehåller inga långa stickor och lämpar sig därför också för pannor som får problem med långa stickor. PC stål har patenterat sin teknik som bygger på ett såll i maskinens rotorhus. Flisen hålls kvar i rotorhuset tills den finfördelats tillräckligt för att rymmas igenom sållet. Sållet kan anpassas så att önskad flisstorlek går igenom till utblåsningen. Tillverkaren påpekar dock att pelletflis är en specialprodukt och rekommenderar helt normala flistuggar om ändamålet är att tillverka flis för kompostering, jordförbättring eller om flisen lämnas kvar i skogen. m Källa: Pc ståls webbplats www.pc-staal.dk 31 Skogskulturs jubileumsexkursion 8-9.6.2010 i Vasa Program: 8.6.2010 Skogsbruk i havsnära miljö • • • • • • • Start från Tropiclandia i Vasa Välkomstord och skål vid Replot hamn, Föreningen för skogskultur Vi besöker diknings- och virkesproduktionsobjekt i skärgården och på fastlandet Fältlunch Världsnaturarvet presenteras av Forststyrelsen Havsörnens livsmiljöer med Miljöcentralen som värd Kaffe vid Replot brofäste 8.6.2010 Skogskulturs 100-års jubileumsmiddag på restaurang Strampen i Vasa • • • • Välkomstskål Middag Föreningen för Skogskulturs utmärkelser Dansorkester under kvällen: Charlies 9.6.2010 Från skogsvård till energi • Start från Tropiclandia • Skogsvårdsföreningen presenterar sin virkesdrivning, förnyelse, markberedning och plantering i Vörå med omnejd • Lunch på Norrvalla • Skogsvårdsföreningen Österbottens energivedsanskaffning • Vörå energiandelslag • Fabriksbesök vid Simons element • Avslutningskaffe och avfärd Anmäl dig senast den 20 maj! Deltagaravgift: 50 euro/deltagare + moms faktureras, kostnad för middag och inkvartering betalas på plats. Det går också att delta endast i jubileumsmiddagen. Gemensam busstransport som stöds av Föreningen för Skogskultur ordnas från södra Finland till Vasa med start den 7.6.2010. Anmälningar och tilläggsinformation på Skogsreflexen: www.metsavastaa.net/evenemangochtavlingar Mera information: Maria Lindén, Tapio tfn 020 772 9192 eller [email protected]. OBS! Hotellbokning görs direkt till hotell Tropiclandia. Föreningen för Skogskulturs jubileumsexkursion arrangeras av Tapios svenska enhet i samarbete med Kustens skogscentral och Skogsvårdsföreningen Österbotten. Vill ditt företag sponsorera jubileumsexkursionen? Sommarexkursionen har traditionellt fått stöd av samarbetspartners som vill erbjuda sommarexkursionen en fältlunch, kaffe el. dyl. Om din organisation är intresserad, kontakta då Maria Lindén eller någon av arrangörerna.
© Copyright 2024