1. No category

hur du studerar mera på mindre tid
inledning
Alla som går i skolan har en chans att bli precis vad de vill. Du kanske
inte ser det nu men du har fått en fantastisk möjlighet som många bara
drömmer om att få. Du har fått förutsättningarna för att nå dina högsta
mål och göra drömmar till verklighet. Att gå i skolan kan verka tråkigt,
jobbigt och ibland önskar du till och med att du skulle få slippa. Men tro
mig skolan är det bästa som hänt dig. Med den här boken vill jag att du
ska få upp ögonen för vilken otrolig möjlighet du har. Och jag vill ge dig
verktygen för att utnyttja den möjligheten till max.
Det är egentligen bara två saker som står mellan dig och dem betyg du
vill ha:
Det första är motivation!
Det som många har glömt bort är att skolan ska vara rolig. Du läste rätt.
12
Den ska vara rolig. Det ska ge dig en glädje att lära dig någonting nytt. Du
ska vilja studera mera!
Idag har många blivit så otroligt resultatinriktade, både elever och
skolor, att de helt missar poängen. Själva resan till målet. Utan glädjen i
det du gör, vad är då meningen? Du går inte i skolan för att få bra betyg.
Du går i skolan för att du vill någonting. Du vill någonstans. Du vill lära
dig. Betygen är bara ett verktyg för att ta dig dit. Jag tror inte att idrottsstjärnor hade blivit så bra på det de gör om de inte samtidigt älskat det.
Visst. Det kan vara kämpigt ibland och det ligger mycket blod, svett och
tårar bakom framgångarna. Men allt arbete har hela tiden gett en viss
tillfredställelse. En motivation att nå lite längre, bli lite bättre. Det är den
motivationen du måste hitta. Och det är den motivationen jag ska hjälpa
dig att hitta.
Det andra är studieteknik!
När du har motivationen så behöver du studietekniken. Du kan komma långt på bara ren vilja men det går betydligt mycket lättare med rätt
teknik. Tyvärr är det sällan någonting du får lära dig i skolan. Det är rätt
konstigt om du tänker på det. Det är ingen som förväntar sig att du helt
plötsligt på egen hand ska lista ut hur man löser en andragradsekvation.
Det finns ett sätt att göra det på och någon måste visa dig hur du ska göra.
Men just när det kommer till kanske den viktigaste kunskapen av alla i
skolan. Grunden till hur du ska lära dig allt annat. Då förväntas du bara
lista ut det på egen hand. Studieteknik är, precis som vilket annat ämne
som helst, någonting du måste lära dig. Som tur är finns jag här. Och jag
ska lära dig allt jag kan.
hur du läser boken
Innan vi börjar tänkte jag ge dig några råd om hur du läser den här boken
och vad du ska tänka på när du använder metoderna som presenteras.
För det första. Börja gärna med att läsa hela boken från början till
slut. Då får du en överblick och kan lättare hitta det du vill använda dig
av senare. När du gjort det kan du gå tillbaka till de olika kapitlen och
fördjupa dig mer i teknikerna innan du använder dem. Kom ihåg att det
här inte är en bok du läser en gång och sen är du klar. Ha den med dig och
13
inledning
använd teknikerna när du ska plugga.
För det andra. Tänk på att alla lär vi oss på olika sätt och det gäller
att hitta det sättet som passar just dig. Allt i boken kommer därför inte att
fungera för dig. Prova dig fram och använd det som du tycker ger resultat.
Är det något du tycker saknas eller vill lägga till – gör det. Anpassa teknikerna så att de passar dig. Huvudsaken är att du lär dig det du ska.
För det tredje. Om du vill bli riktigt skicklig på att plugga och det
här med studieteknik är väldigt nytt för dig. Försök då inte ändra allt på
en och samma gång. Börja försiktigt göra någon detalj lite annorlunda.
När du ser att det fungerar, gå vidare och lär dig något nytt. Då kommer
det gå mycket lättare.
GRATTIS!
Du har nu tagit det första steget mot att bli en mästare på att
studera mera på mindre tid.
14
motivation
Det här är enligt mig det viktigaste kapitlet i hela boken men paradoxalt
nog också det där jag kan hjälpa dig minst. Jag kan inte säga vad som ska
motivera dig. Det är något du måste hitta själv. Men jag kan guida dig på
vägen mot att hitta motivationen och framförallt hjälpa dig med hur du
behåller den hela skoltiden.
varför ska du plugga?
Den vanligaste orsaken till att man inte presterar så bra som man skulle
kunna i skolan är att man helt enkelt inte förstår vad man gör där. Det
kanske låter konstigt men det är ganska logiskt. Vi kan ta ett exempel: Om
jag säger åt dig att hoppa – skulle du hoppa? Antagligen inte. Du skulle
istället fråga mig varför och hade jag inte ett väldigt bra svar så skulle dina
fötter stanna på marken. På samma sätt är det i skolan. Om jag säger åt
dig att du ska plugga, så kommer du antagligen att vilja veta varför. Du
kommer inte att göra det bara för att jag säger att du ska. Du är inte mo16
tiverad.
Vi tar exemplet med hoppet igen men den här gången vet jag vad
din högsta dröm är och nu säger jag att om du hoppar så kommer den att
bli verklighet. Då kommer du att hoppa så mycket du bara kan. Förutsatt
såklart att du litar på att det verkligen hjälper. Och det gör det. (Då menar
jag såklart teknikerna i boken. Inte att du ska hoppa.) Säger jag istället att
du ska plugga så kommer du inte bara att göra det, du kommer att vilja
göra det. Du är motiverad.
Det är det här som många saknar. Skolan säger åt dem att plugga
men säger inte varför, därför kommer inte resultaten. Grunden för att
lyckas i skolan bygger på motivation. Motivationen är drivkraften. Det är
den som kommer ta dig till dem resultat du vill nå.
Att plugga för att få bra betyg ger ingen motivation om man inte
vet vad man ska göra med betygen. Du måste se på dem på ett nytt sätt.
Att få bra betyg är inte ett mål i sig. Det räcker en bit men det kommer
inte att ta dig till några nya nivåer. Och det antar jag att du vill eftersom
du trots allt läser det här. Se istället på betygen som ett verktyg för att ta
dig närmare ditt mål.
Du måste också lära dig att se på dina studier ur ett större perspektiv. Du kommer att få många uppgifter som du inte kommer förstå
varför du ska göra. Helt ärlig har inte jag sett poängen med alla uppgifter
jag har gjort under min skoltid heller. Många har kännts totalt meningslösa och jag har undrat varför jag över huvud taget behöver veta den kemiska beteckningen för natriumklorid. När kommer jag någonsin att ha
användning för den kunskapen igen? Ändå vet jag den är NaCl. Och ändå
har jag alltid gjort uppgifterna oavsett hur onödiga jag tycker att de är.
Och jag har alltid gjort mitt absolut bästa. Varför? Även om uppgifterna
i sig inte kommer ge mig något så kommer de bra betygen jag får om jag
gör dem hjälpa mig att nå mitt mål.
Vi ska snart gå igenom hur du hittar ditt mål men först tänkte jag
gå in lite djupare i motivationen.
motivation eller motivation?
Bara för att krångla till det ytterligare så finns det skillnader mellan motivation och motivation. Det räcker inte att bara vara motiverad du måste
17
motivation
vara motiverad av rätt anledningar för att lyckas. Motivation ska komma
inifrån och bygga på ett mål du själv satt upp. Någonting du själv vill
uppnå. För din egen skull. Ingen annans. Jag har alltid förespråkat morot
istället för piska. Att du kommer betydligt mycket längre med belöningar
och uppmuntran än med straff och tillrättavisningar. Det är jag långt ifrån
ensam om och det finns mycket forskning som visar på samma resultat.
Att använda straff som motivation kan säkert fungerar på kort sikt
men det finns väldigt mycket nackdelar med den. Skrämselretorik framkallar negativa bilder hos oss och skapar bara negativa följdargument.
Klarar du en uppgift så ger det dig ingenting du kommer bara tillbaka till
ruta ett. Den här sortens motivation leder oftast bara till massa negativ
stress och gör att man blir handlingsförlamad istället. Det ska alltså vara
ett mål som ger dig någonting när du lyckas, inte som tar någonting om
du misslyckas.
Det finns också en skillnad på inre och yttre motivation. Vem gör
du egentligen allt jobb för? För vems skull är det du kämpar? Svaret ska
självklart vara för din egen skull. Är det inte det så är det dags att tänka
om. Gör aldrig någonting för att vara ”duktig”, gör det för att du själv vill!
Det är då det blir ett bra resultat.
Så för att sammanfatta det här lite. Rätt sorts motivation är det
som kommer få dig att lyckas i skolan och motivation får du genom att
ha ett mål. Om du ger dig själv någonting att kämpa för, ett mål som du
verkligen vill uppnå så kommer du att klara det. Nu ska vi gå igenom hur
du hittar ditt mål.
vad är ditt mål?
Vi tar det från början. Det första du måste komma på är vad du vill med
dina studier. Vad är det du vill med ditt liv som kräver att du får bra betyg?
Helt enkelt: Varför går du i skolan? Vad tjänar du på att gå i skolan, att gå
på lektionerna, göra uppgifterna och prestera på en hög nivå? Det blev
många frågor på en gång. Ta en stund och fundera på dem innan du läser
vidare.
När du vet svaret på dem frågorna då har du ett mål. Det kan vara
allt från att du vill ha ett speciellt jobb till att du vill få en chans att resa
eller att du vill tjäna så mycket pengar att du inte behöver jobba. Ditt mål
18
kan vara precis vad som helst. Men tänk på att ju mer konkret ditt mål är
desto lättare är det att motivera dig själv att nå det. För då har du ett slut
att arbeta mot. Det är lätt att göra jämförelsen med träning. Det är mycket
lättare att hitta krafterna om du vet att du ska springa en mil. För då kan
du hela tiden tänka bara en meter till. Har du istället som mål att springa
så långt du orkar blir det mycket jobbigare. Testa så får du se.
Det är inte säkert att du kommer komma på svaret bara sådär. Det
kan ta lite tid men för att vi ska kunna gå vidare i kapitlet så är det bra om
du i alla fall har en idé om vad du skulle vilja göra. Därför tänkte jag att
du ska göra en övning som kan hjälpa dig att svara på frågorna och hitta
ditt mål. För har du inte ett mål så är det också svårt att nå det.
Den här övningen går ut på att du skriver ner saker du gillar att
göra. Det kan vara resa, spela gitarr, springa. Det är bara du som vet. När
du har gjort en lista så börja fundera kring det du skrivit ner. Vad är det
du gillar så mycket med just det här? Vad är det de här sakerna ger dig
som du inte kan få någon annanstans? Det kan till exempel vara så att du
gillar att resa för då får du chansen att träffa nya människor, uppleva nya
kulturer och platser. Eller det kanske är tvärtom. Du gillar att resa för då
får du komma bort och vara ensam. Vad vet jag. Försök hitta kärnan i det
du gillar, det vill säga varför du reser. När du vet varför då kan du börja
fundera på vilka sätt som du skulle kunna leva och försörja dig på det du
gillar. Det behöver i det här fallet inte vara att du ska ha som jobb att resa
utan det är kärnan som är det viktiga. Om du reser för att du gillar mötet
med nya människor så kanske ett jobb som journalist eller läkare ger dig
samma sak.
Börja fundera i de här banorna och försök hitta saker som intresserar dig och som du gillar att göra. Vad är det du vill med ditt liv? Det
är inte den lättaste frågan att svara på men det gör den tyvärr inte mindre
nödvändig. När du har hittat ditt mål då är det dags att hitta motivationen
i målet.
varför är det ditt mål?
Målet är din motivation eller rättare sagt att nå målet. Men för att hitta
din motivation så räcker det inte att bara ha ett mål, du måste även veta
varför det är ditt mål. Det är som vi var inne på innan. Det gäller att hitta
19
motivation
kärnan. Varför vill du hellre bli läkare än advokat? För vet du bara målet
men inte varför det är ditt mål då är det lätt hänt att du börjar ifrågasätta
varför du kämpar när det börjar bli tungt.
Det här hänger ihop med det jag berättade innan om inre och
yttre motivation. Du kanske vill bli läkare för att dina föräldrar tycker
det. Visst, då har du ett mål men du har inte den inre motivationen. Det
är därför det är så viktigt att du vet varför du har det mål du har. För då
vet du att du har målet av rätt anledningar. Du har målet för att du vill.
Det är också den slutsatsen du vill komma fram till att du helt enkelt vill
göra någonting. Att du tycker det är roligt. Att det är utmanande. Att det
ger dig energi. Då har du hittat din motivation. För om målet ger dig de
sakerna då kommer också resan dit att ge dig det.
Det här kanske låter lite löjligt men tro mig det gör en enorm skillnad. Vet du inte varför du gör eller vill någonting så blir det precis som
med hoppet, att du inte gör det. Men när du vet vad du vill bli och varför
du vill det då är du motiverad. Och när du är motiverad och har ett mål
så kommer du också att kämpa för att nå det.
Eftersom ditt mål antagligen ligger en bit fram i tiden och för att
det inte ska kännas så stort och ouppnåeligt så måste du dela upp det i
delmål och skapa en plan för hur du ska nå det. Det ska vi göra nu.
hur du når ditt mål!
För att nå ditt mål måste du lägga upp en plan. Det första steget är att
fråga dig själv hur mycket tid du är beredd på att lägga ner. Kommer du
ge allt för att lyckas? När du bestämt dig för det kan vi börja lägga upp en
plan. Som med allt så rekommenderar jag dig att skriva ner den. Då har
du den svart på vitt och det gör det också lättare att fokusera på en del i
taget.
Sätt upp de stora målen
När du gör en plan är det enklast att börja från slutet och fortsätta tillbaka
tills där du är idag. Sätt upp de stora delmålen. Slutmålet har du redan.
Vad är steget innan det? Det kan till exempel vara att du behöver komma
in på ett speciellt universitet eller få jobb på ett speciellt företag. Vad behöver du för att komma in eller få ett jobb där? Osv.
20
Bryt ner dem i delmål
Vi bryter ner de stora målen i mindre delmål. Vi säger för enkelhetens
skull att ett mål är att du får betyget A i alla ämnen på gymnasiet. Då
bryter du ner det i mindre delmål. Sen kan du bryta ner det målet i ännu
mindre bitar. För att få A i ett ämne så behöver du få A på delmomenten
i kursen, det vill säga uppgifterna. För att få A på uppgifterna behöver du
uppnå alla kriterier för det betyget. Och så vidare. Du kan göra delmålen
hur små du vill.
När du lägger upp en plan kan du tänka på samma sätt som om
du tränar. För att träningen ska bli så effektiv som möjligt så har du ett
schema du tränar efter. Du vet vilka dagar och tider du ska träna på. Och
du vet vad du ska göra på de tiderna. Vilka övningar, hur många eller
hur länge och så vidare. På så sätt blir det enkelt att följa din plan. När du
bryter ner saker i mindre delar så blir de inte längre så jobbiga att genomföra. Och du vet att om du genomför delarna en i taget och följer planen
kommer du att nå ditt mål.
Din plan får vara precis så exakt som du vill men ju mer noggrann
den är desto enklare blir den att följa och desto tydligare blir vägen till ditt
mål.
Nu är det här ett väldigt högt satt mål. Du kanske inte alls behöver ha A i alla ämnen. Då blir också delmålen enklare. Men låt dig
inte avskräckas eller stoppas av att du tycker att ditt mål är för stort eller
ouppnåeligt. För det är det aldrig. Det finns ett känt citat som lyder: ”Även
den längsta resa börjar med ett litet steg”. Det handlar bara om att bryta
ner det i tillräckligt små steg och sen börja med det första.
behålla motivationen
Att hitta din motivation är en sak. Att behålla den under alla åren i skolan
är en helt annan. Du kommer att märka att när det blir tufft och mycket
på en gång så kommer den inte alltid räcka till och då är det lätt att du
funderar på att ge upp. Då är det dags att påminna dig själv om varför du
kämpat så länge från första början. Vad är ditt må? Och varför du kämpar
för att nå dit?
Det viktigaste av allt för att behålla motivationen och orka med
är att du tror på dig själv. Det kanske låter lite kliché men det finns en
21
motivation
anledning till det och det är att det också är väldigt sant. Tror du inte själv
på att du kommer att lyckas så kommer du inte heller att göra det men
tror du på det själv så kan jag lova dig att du aldrig kommer misslyckas.
Det finns faktiskt studier och experiment som visar att de som tror på sig
själva presterar mycket bättre än de som inte gör det. Enbart på grund av
att de har ett bra självförtroende.
Det finns några enkla tips som du kan tänka på för att göra det lättare
att behålla motivationen under hela skoltiden:
Arbeta med det du tycker är intressant.
Det första är att när du får chansen i skolan att välja vad du vill arbeta
med – arbeta med något du tycker är roligt. Det är oftast de gånger som
arbetet blir bäst i alla fall. För då vill du själv lära dig mer och förstå. Du
lägger ner mer tid eftersom du tycker att det är roligt och inte bara för att
du är tvungen.
Allt är intressant
Alla andra gånger när du känner att det här måste vara den tråkigaste
uppgiften någonsin då är det dags att övertyga dig själv om motsatsen.
Att skriva en uppsats om Sveriges statsskick är kanske inte världen mest
intressanta eller roligaste sätt att spendera sin tid. Men försök övertyga
dig själv om att du är intresserad av det du ska studera eftersom hjärnan
har mycket lättare att ta till sig det som är intressant. Försök hitta en intressant vinkel på det du ska plugga. Jag kommer ge några exempel på hur
du gör det i kapitlet om Studieteknik.
Projektarbetet
Sista året på gymnasiet kommer du att få göra ett projektarbete på 100
poäng. Det är en JÄTTE CHANS att verkligen få göra något du själv gillar
och en möjlighet att testa på det du vill bli. Det är också ett väldigt bra
tillfälle för att påminna dig själv om varför du kämpar och ge dig själv den
där sista knuffen.
Själv var mitt projektarbete något av det bästa jag gjort i hela mitt
liv. Jag startade en insamling till förmån för ett barnhem i Ghana. Under
två veckor besökte jag även barnhemmet och fick träffa alla underbara
22
barn. Den upplevelsen motiverade mig mer än någonting annat. Jag fick
chansen att på riktigt se att det går att göra skillnad. Och idag är jag mer
säker än någonsin på att jag vill bli läkare. Det projektet har även gjort
att jag fortsatt att arbeta med barnhemmet. Något som ger mig otroligt
mycket glädje och motivation tillbaka.
Ditt projektarbete blir vad du gör det till. Så ta chansen och gör
det du verkligen vill. Bry dig inte om betyg och vad du tror är det bästa att
göra. Gör det du själv vill och resultatet kommer komma av sig själv.
Fy fan vad bra du är!
Ta pauser. Du presterar i alla fall inte bra om du bara känner press och
stress. Tänk på att bara njuta ibland. Var stolt och glad för att du klarat
en uppgift. Ta chansen att emellanåt bara tänka: Fy fan vad bra jag är!
Annars kommer snart alla uppgifter som kommer packade efter varandra
under en termin att knäcka dig.
Låt inte betygen bli måsten
Låt aldrig betygen bli måsten. Tvinga inte dig själv genom jobbiga studier,
hitta istället sätt som gör det roligt att plugga. Så länge du känner att det
både ger utmaning och är roligt, då är du på rätt spår.
23
motivation
sammanfattning
Du måste våga fortsätta fråga dig själv om det verkligen är det här du
vill. Du utvecklas hela tiden och får konstant nya erfarenheter och intryck. Var inte rädd för att byta mål. Men du får inte heller ge upp för lätt.
Du kommer att börja tvivla när det känns tufft och du stöter på motgångar. När du gör det vill jag att du ska komma ihåg det här orden:
•
•
•
•
•
24
Sätt upp tydliga mål och delmål
Tro på dig själv och vad du kan
Gör det för din egen skull
Påminn dig själv om varför du kämpar
Hitta en balans. Det ska vara roligt att plugga.
planering
Det handlar inte om att prioritera utan att planera. Det första du måste
lära dig om du vill lyckas med dina studier är att planera. Oavsett vad det
är du ska göra så måste du ha en plan. Det är betydligt mycket lättare att
plugga in ett ämne på fem timmar om de timmarna är utspridda över två
veckor än om du läser allt sista kvällen. För då ger du hjärnan en chans att
bearbeta informationen.
Många säger att anledningen till att de inte lyckas så bra som de
vill i skolan är att de saknar tid att plugga på. Det är inte sant. Det finns
säkert dem som har otroligt mycket att göra men det finns alltid tid! Du
kan få bra betyg och samtidigt hinna ha roligt under den tid du går i skolan.
Jag har under hela min tid på gymnasiet haft en resväg på två
och en halv timme varje dag. Det har gjort att jag varit tvungen att åka
hemifrån halv sju på morgonen och oftast har jag inte varit hemma igen
före fem på kvällen. Trots det har jag ändå fått toppbetyg. Då kanske du
26
tror att det enda jag gjort om dagarna har varit att plugga. Fel. Eftersom
jag vet betydelsen av att planera och jag har använt mig av den så är det
väldigt sällan jag har behövt prioritera bort någonting på grund av skolan.
Jag har till exempel både hunnit med att träna 4 dagar i veckan, haft ett
socialt liv och gjort saker jag gillar. Så ännu en gång. Det handlar inte om
att prioritera utan att planera.
det finns alltid tid!
Har du någon gång funderat på hur mycket tid du lägger ner på att göra
ingenting? Hur mycket av din dyrbara tid försvinner i onödan? Det ska
du ta reda på nu. Ta ett papper och en penna och skriv under en vanlig
vecka ner allt du gör varje dag. Varenda minut ska finnas med på det där
pappret när du är klar.
27
planering
Du får gärna dela upp ditt schema i mindre delar. Ju mer exakt du skriver
desto lättare är det att se var tiden tar vägen.
Först och främst ska du se över schemat du skrivit över din vecka.
Är du nöjd med hur det ser ut? Hur mycket pluggar du egentligen varje
vecka? Tycker du att du lägger för mycket eller för lite tid på någonting?
Nu har du chansen att ta tag i det och göra förändringar.
Sen är det dags att kolla igenom och se var all din tid försvinner.
Hur mycket tid i veckan går åt till att göra massa onödiga saker och hur
mycket tid går åt till ingenting? Räkna ihop alla timmar du sitter framför
datorn och tv:n varje vecka. Alla timmar du spenderar i kollektivtrafiken.
Alla håltimmar i skolan och så vidare. Det finns egentligen betydligt mycket mer tid än vad du tror men den försvinner iväg för att du inte har koll
på den. Det är den här tiden som du ska lära dig att utnyttja.
Håltimmar
Allt det du gör på den tid som du ändå är tvungen att vara i skolan på
slipper du göra hemma. Utnyttja håltimmarna till att plugga på. Det brukar alltid finnas något ledigt klassrum eller ett rum där du kan få plugga
ifred. Fördelen är att du fortfarande är i skolan så behöver du hjälp eller
vill fråga om något är det bara att leta upp läraren.
Resvägar
Plugga när du sitter på bussen eller tunnelbanan. För mig har det sparat
otroligt mycket tid. Mitt tips är att du gör uppgifter där du behöver läsa
någonting och mest memorera fakta. En fördel för att slippa bli störd är att
använda hörlurar, med eller utan musik, eller öronproppar när du läser.
Reklampauser
Plugga i reklampauserna på TV. Perfekt att plugga till exempel glosor på.
Du hinner igenom ett tiotal på de 5 minuter som en reklampaus brukar vara på. Ytterligare en fördel är att det blir många repetitioner med
kort mellanrum. Samma sak här, använd öronproppar eller sätt tv:n på
ljudlöst.
När du äter
Jag äter nästan alltid frukost själv på morgonen och istället för att läsa en
28
tidning så brukar jag läsa någon text jag i alla fall har i uppgift. På morgonen är du oftast som piggast, även om det inte alltid känns så och det
är skönt att ha en uppgift avklarad den dagen. Då behöver du inte tänka
på den något mer.
Du kan säkert komma på mängder med sådana här små tillfällen som du
kan utnyttja till att plugga på om du kollar ditt schema. Kom ihåg att det
är tider som du i alla fall inte gör något på så allt plugg du hinner med då
är bara en bonus.
uppskjutarsyndromet
Förutom att hitta tiden att plugga på så gäller det också att du verkligen
pluggar på dem tiderna. Det gäller att vara disciplinerad. Vi har en tendens att gå omkring och känna oss stressade för att vi har så mycket att
göra samtidigt som vi hela tiden hittar på ursäkter för att slippa ta tag i
problemet. Vi gör vad som helst förutom att plugga. Helt plötsligt så är
vi bara tvungna att kolla mejlen, gå in på Facebook eller ringa ett samtal.
Stressen gör att vi tappar motivationen för att plugga. Det blir helt enkelt
för mycket för att vi ska veta var vi ska börja och det gör oss ännu mer
stressade. Så fortsätter den onda cirkeln tills vi står där kvällen före provet
eller inlämningen utan att ha öppnat boken eller skrivit ett enda ord. Har
du upplevt det problemet någon gång? Du är långt ifrån ensam. Det här
beteendet kallas för Prokastinering och betyder att man skjuter upp saker
för att de känns för jobbiga att ta tag i just nu.
Hur ska du då göra för att inte fastna i den här studiefällan?
Lösningen är att dela upp sakerna i mindre delmål som till en början
inte tar så lång tid och är lätta att genomföra. Stäng av alla belöningar
och distraktioner tills målet är uppnått. Ska du exempelvis plugga matte.
Börja med att göra några enkla tal som du snabbt kan lösa. När du klarat
det målet då får du belöna dig med något, exempelvis vara på Facebook
i 5 minuter. Sen fortsätter du att göra några fler tal som är lite svårare.
När du klarat det målet så får du belöna dig med något. Sen tar du ändå
lite svårare tal och så vidare tills du har pluggat all matte du behöver den
gången. Nästa gång du ska plugga matte gör du istället alla lätta tal och
hälften av de lite svårare innan du får belöna dig. Gången efter det alla
29
planering
lätta och alla lite svårare och så fortsätter du att successivt öka mängden
du pluggar innan du får belöna dig. Ja, du förstår principen. Det är viktigt
att du har disciplin och inte belönar dig själv utan att du har gjort något
för då tappar det hela poängen.
Känner du att du brukar skjuta upp saker testa att använda den
här metoden så kommer du märka att du vänjer dig vid att göra de svåra
sakerna som stressar dig. Det kommer inte bara göra att du blir mindre
stressad du kommer också att njuta mer av belöningen eftersom du har
arbetat för den.
kalender
Har du en kalender? Om inte, skaffa en. Det kommer vara den bästa investeringen du gjort för dina betyg någonsin.
En kalender är det allra viktigaste hjälpmedlet du har när du studerar. Det finns många varianter att köpa men se till att du har en tillräckligt stor så att du kan skriva ner allt du har att göra i den men inte så stor
att den blir jobbig att bära med sig. För från och med nu är kalendern din
bästa vän och den ska följa dig överallt. Vill du inte ha en i traditionellt
bokformat så finns det även idag många bra studiekalender-appar som
fungerar perfekt.
När du har en kalender då kan du börja plugga på riktigt. Varje
gång du får en läxa, prov eller något annat som du måste komma ihåg,
skriv ner det i kalendern. På så sätt slipper du gå omkring och lägga energi på att försöka minnas om det var matteprov, svenska inlämning eller ett
studiebesök du hade nästa vecka. Du får också en mycket bättre överblick
på vad du verkligen har att göra den veckan.
studiedagbok
Det här är ett tips som jag läste om i boken Plugga smart och lär dig mer
av Björn Liljeqvist och som jag tyckte var så smart att jag bara måste dela
det med dig.
Det går ut på att du tar en bok eller ett Word dokument som du
ska använda som din studiedagbok. Varje dag skriver du dagens datum i
den och sen några rader om vad du lärt dig den dagen. Du kan skriva det i
punkter och det räcker med att du refererar till sidor i böcker eller skriver
30
korta sammanfattningar. När du gjort det bläddrar du till gårdagen och
så läser du igenom och förhör dig själv på vad du lärde dig då. Sen tar du
en vecka tillbaka och gör likadant och sist en månad tillbaka. Att du ska
plugga på exakt de intervallerna beror på att det är i vid de tiderna som
du glömmer saker du lärt dig. Påminner du dig själv då precis innan du
glömmer så fortsätter du att komma ihåg det.
Bästa tiderna att repetera innan du glömmer:
1.10 minuter
2.24 timmar
3.1 vecka
4.1 månad
5.4-6 månader
Det kommer kanske ta 15 minuter varje dag men du kommer efter ett tag
att märka vad otroligt mycket mer du kommer ihåg och i det långa loppet
kommer du tjäna på det.
Vill du inte göra det med alla ämnen ta bara några stycken där det
är bra att komma ihåg allt du gjort under en termin, som i till exempel
matte. Det kommer spara mycket tid inför nationella provet.
hur du planerar
Det är en sak du måste tänka på när du planerar. Att vara självkritisk.
Planeringen ska vara realistisk och genomförbar annars är det ingen
mening att planera. Det är lätt att göra upp fantastiska planer för när och
hur mycket du ska plugga men följer du den inte så hjälper det inte dig.
Det är bättre att lägga in mindre tid för plugg i början och känna dig för.
Behöver du mer tid senare så är det bara att steg för steg öka den. Det är
precis samma princip som när du tränar. Du går inte direkt på 100 kg i
bänkpress eller springer ett maratonlopp första träningspasset. Det gäller
att gå ut lite försiktigt annars tappar du lätt motivationen och det blir bara
jobbigt att plugga. Och det är inte meningen.
31
planering
Så här planerar du:
(Förslagsvis gör du den här planeringen i ett Word dokument som du
sedan kan printa. Det förenklar när du ska skriva så du slipper skriva om
allt flera gånger förhand.)
1. Bestäm en dag i veckan exempelvis söndagen då du sätter dig ner
och går igenom kalendern och skriver ner en lista med punkter på
vad du ska göra nästa vecka och till vilka dagar de ska vara klara. Du
kan göra en planering över längre tid men kom ihåg att du måste
uppdatera den ganska ofta eftersom det hela tiden dyker upp nya
saker.
Glöm inte bort att du kan ha saker som ska vara klara
längre fram men som du ändå behöver lägga tid på nästa vecka till
exempel att läsa sidor inför ett prov, annars finns risken att allt kommer på en gång tillslut.
2. Ta en annan lista och punkta upp allt annat som du ska göra nästa
vecka, sådant som inte har med skolan att göra till exempel träning,
möten, jobb. Du behöver inte skriva självklara saker som du gör varje dag såsom att äta. Vi återkommer till den listan i punkt 5.
3. Skriv ner vilka dagar som du ska göra vad på. Det finns några punkter du måste ta hänsyn till när du planerar detta och det är:
• När den ska vara klar.
• Hur mycket du behöver plugga. Det vill säga hur lång tid
du tror det kommer ta för dig att göra uppgiften. Det beror
lite på hur svår den är och hur mycket du redan kan.
Prioritera de ämnen som ska vara klara tidigast först. Det är viktigare att du hinner skriva en uppsats tills imorgon än att du pluggar
inför ett prov om två veckor. Sen kommer de ämnen som är svårast
och kräver mycket tid.
Ett tips är dock att du försöker göra alla små uppgifter som
inte tar så lång tid så snabbt som möjligt eller uppgifter som du har
32
enkelt för och som du kan bli klar med. Det vill säga exempelvis
mindre inlämningar, läsläxor eller glosor. Det ger en psykologisk
fördel för du känner att du är klar med något och listan med punkter
blir mindre. Men det betyder inte att du ska prioritera dem före utan
att du ska göra dem också.
4. Planera in ungefär vilka tider du ska göra vad på. Det behöver inte
vara exakta klockslag men ungefär så du ser att du hinner med allt
du tänkt. Tänk på att utnyttja håltimmar, resvägar och annan tid du
har över. Att plugga på eget-arbete-tiden på lektioner räknas också
som plugg. Du behöver inte göra allt hemma. Fördelarna med att
planera in en tid när du ska plugga är att det blir mer effektivt. Du får
lättare att koncentrera och motivera dig om du vet när du ska sluta.
Tänk på att inte bara planera tidsmässigt utan se till att
du verkligen hinner lära dig det du ska kunna, annars kanske du
behöver lägga ner mer tid. Eller tvärtom, du kanske känner att du redan kan allt efter halva tiden och då är det bättre att lägga resterande
tid på något annat du behöver plugga mer på.
För att lära in teoretiskt material bör du dela in tiden i
pass om 30–50 minuter och ta en paus mellan dessa. För praktiska
saker som till exempel matte bör du däremot ha längre pass, för att
ge hjärnan en chans att komma in i ett tankemönster. Det kan ta upp
till 20 minuter att komma in i ett tankemönster så då är det värdelöst
att dela in tiden i små korta bitar. Plugga istället 90–120 minuter åt
gången och ta en lite längre paus mellan.
Plugga på morgonen
Det är oftast en fördel att plugga på morgonen
• Du är piggare och har mer energi
• Du har redan gjort fått gjort en del eller allt det du behöver plugga den dagen
• Rent psykologiskt så sätter första timmen du är vaken
standarden för hela dagen. Gör du något som du känner
dig ”duktig” av så kommer du få mer energi den dagen.
33
planering
5. Tillbaka till listan med alla punkter som inte har med skolan att
göra. Nu ska du göra samma sak med den listan. Skriv in vilka dagar
och tider du ska träna, jobb och så vidare. Se också till att göra plats
för ditt sociala liv. Ta dig tid att träffa vänner och träna. Gör saker
som du tycker om och mår bra av. Det gör att studierna går lättare.
6. Kolla igenom och se till att du har fått med alla punkter och att ditt
schema fungerar annars får du ändra tills det passar. Tänk på att
vissa veckor kan du ha jätte mycket och då kanske du får prioritera
bort något just den veckan. Även om målet är att du inte ska behöva
göra det så är det inte alltid som det går.
7. Se till att du håller planeringen! Hamnar du efter försök arbeta ikapp
så fort som möjligt. Märker du att planeringen inte håller eller att du
inte kan följa den – planera om. Sist av allt tänk på att din planering
måste uppdateras när du får en ny uppgift som ska göras.
34
sammanfattning
Grunden för att lyckas med att hålla sig till planeringen är att skapa rutiner. Det går enklare att plugga om det är en vana. Samma sak gäller med
träning, kost och sömn. Har du regelbundna tider som du pluggar, tränar,
äter och sover på så kommer kroppen att anpassa sig efter dem och det
kommer gå mycket lättare. Men bara för att du har rutiner och vanor i
vardagen betyder inte det att du inte kan eller ska vara spontan ibland.
Det är bra med lite avbrott och variationer då och då. För det är viktigt att
du mår bra och gör sådant som är roligt och släpper plugget helt ibland så
att du inte tröttnar. Bara du inte bryter rutinerna för ofta.
Att planera kanske verkar som ett slöseri med tid men tro mig det
tar knappt 10-20 min och du kommer att spara timmar på att göra det.
Du kommer slippa mycket av stressen eftersom du vet att du har koll på
när du ska plugga och vet att du har en plan för hur du ska hinna med allt.
Du kommer också känna att du har mer tid eftersom du använder den
här tiden som du annars bara går omkring och tänker att du borde plugga
men egentligen inte gör något på. Och efter ett tag kommer du att märka
att det faktiskt inte är så mycket att plugga som det ibland känns, när du
får allt svart på vitt framför dig. Det är det som jag tycker är den största
fördelen med att planera.
Sen handlar det såklart inte bara om mängden timmar du pluggar,
utan om hur du använder dem. Så det ska vi gå igenom nu!
•
•
•
•
•
Skaffa en kalender!
Utnyttja all tid som bara försvinner.
Gör en plan för varje vecka.
Planera realistiskt - börja lätt och öka tiden allteftersom.
Studiedagbok - lägg 15 minuter om dagen på repetition
35
Som jag skrev i inledningen av boken så är det två saker du behöver för
att lyckas med studierna. Den första är motivation och det har vi gått igenom. Den andra är studieteknik. (Även planering och resten av boken
räknar jag in i studieteknik.)
Upplägget av kapitlet
Jag har valt att dela in det här kapitlet efter hur uppgiften ser ut. Till exempel: Plugga fakta inför ett prov, Räkna inför ett prov, Skriva en uppsatts
och så vidare. Det är alltså inte specifika guider för varje ämne men du
kan använda de här guiderna för praktiskt taget alla kurser du kommer
läsa. I varje del kommer vi steg för steg gå igenom hur du pluggar den
sortens uppgift.
Att ha bra studieteknik handlar inte bara om att du gör rätt när du
ska plugga inför något. Det handlar lika mycket om repetitionen efter att
37
studieteknik
du är klar med en uppgift. För varför ska du lära dig något om du i alla
fall inte kommer komma ihåg det.
lektionstid
Allt börjar på lektionen. Du kan ha bra och dåliga lärare men i slutändan
är det de som sätter betygen. Det är därför viktigt att du lyssnar på vad de
säger på lektionerna. Om du gör det får du veta vad de tycker är viktigt i
kursen. Det är en stor fördel för det är oftast de sakerna som kommer på
proven.
anteckna
Det är på lektionerna du får reda på vad som är viktigt. Det gör att du
vet vad du ska fokusera på att lära dig. Då behöver du inte lägga ner lika
mycket tid på all fakta som står i boken när du ska plugga inför provet.
Det är också vanligt att en del av det som du ska lära dig inte står i boken,
utan bara tas upp på lektionen. Och en del fakta i böckerna är ibland fel
eller har blivit uppdaterade. Lyssna när läraren berättar, jämför med det
som står i boken, fråga om du är osäker på vilket som är rätt.
Om du antecknar så tvingar det dig att hänga med även om lektionen och ämnet är tråkigt. Sitt framåtlutad med en penna i handen och
ett anteckningsblock uppslaget. Det gör att du automatiskt kommer att bli
mer koncentrerad. Du kommer också att se mycket mer intresserad ut!
Ibland är det dock bättre att inte anteckna alls och bara försöka
förstå. Exempelvis om antecknandet hindrar dig från att tänka och hänga
med på lektionen. Då är det bättre att bara lyssna och försöka förstå. Ta
istället 5 minuter efter lektionen eller genomgången och skriv ner vad ni
gick igenom så att du kommer ihåg. Det finns till och med forskning som
visar att vi lär oss bäst när vi aktivt inte försöker lära oss. Det vill säga
om du bara lyssnar, är koncentrerad och hänger med utan pressen på att
du ska förstå. Då aktiveras en annan del av hjärnan som lagrar minnen i
det undermedvetna. Du lär dig utan att veta om det. Jag vet inte om det
fungerar men det är en teknik som används inom Zenbuddismen i alla
fall. Och den kanske kan vara värd att testa om du känner att du har svårt
att hinna med att skriva och aktivt lyssna på samma gång.
38
Hur du antecknar
Ska du anteckna på lektionen så rekommenderar jag dig att använd papper och penna och inte en dator. Fördelarna är att du får lättare att rita
och skriva av det som läraren skriver. Det minskar distraktioner . Och det
är bättre för minnet. Du kommer ihåg mer när du använder fler sinnen.
Anteckna så att du förstår! Det är för din skull som du antecknar
så det är inte alltid bra att bara skriva av läraren. Försök skapa kopplingar
och associationer till andra saker som du själv förstår. Vad tycker du att
det liknar? Hur hänger de olika delarna ihop? Måla upp en bild i huvudet.
Ska du till exempel försöka förstå hur hjärnan och våra minnen fungerar
kan du tänka dig den som en dator. Där mapparna är våra olika centra
och filerna minnen. Det är bara att fantisera på. De bästa anteckningarna
är oftast de där du själv beskrivit ämnet med dina egna ord och kommentarer.
När du skriver tänk på att det är du som ska förstå det senare. Anteckningarna ska du kunna använda för att spela upp hela lektionen för
dig själv när du ska repetera. Om du läser anteckningarna efter en lektion
och de hjälper dig att komma ihåg och förstå då har du gjort rätt och det
är ett bra hjälpmedel. Om du inte känner att de hjälper dig eller att du aldrig kollar på dem så är det bättre att inte anteckna alls. Eller hitta ett nytt
sätt att anteckna på där du fortfarande kan hänga med på lektionen.
Ett grundläggande fel som många gör är att skriva ner allt som
läraren säger. Gör inte det! Då hinner du inte tänka, resonera och reflektera. Vilket är det viktigaste för att du ska förstå och komma ihåg. Försök
istället först förstå vad ni går igenom och sen hitta egna stödord och kopplingar som beskriver det.
Rita gärna bilder som komplement till anteckningarna. Det gör
det lättare att komma ihåg och förstå. Du vet uttrycket: en bild säger mer
än tusen ord. Eftersom hjärnan tänker i bilder kan det vara en stor fördel.
Och det är inte bara ett sätt att visualisera informationen utan också ett
sätt “bryta upp” anteckningarna så att inte alla sidor ser likadana ut. Det
gör det lite roligare och lättare att plugga med anteckningarna. Du kan
även rita tankekartor. De är bra för att snabbt kunna få en överblick och
se sammanhang.
Och sist men inte minst. Om läraren hänvisar till en sida i boken,
en hemsida eller någonting annat skriv ned den. Ritar du till exempel av
39
studieteknik
en bild som läraren gjort och du vet till vilken sida/sidor i boken den hör
till, skriv det bredvid. Det gör det lättare att koppla ihop allting när du ska
repetera senare.
fråga
“Det är bättre att fråga och verka dum, än att inte fråga och förbli det.”
Fråga om du inte förstår. Det är det bästa tipset jag någonsin kommer
kunna ge dig. Hade du redan kunnat allt varför skulle du då gå i skolan?!
En liten varning bara. Fråga inte om sådant som läraren precis förklarat
eller någon annan frågade om två sekunder innan. Då verkar det som om
du inte lyssnar. Förstår du i alla fall inte så ska du självklart fråga igen.
Men formulera frågan så att läraren förstår att du lyssnar. Istället för att
bara fråga: ”Vad gör klorofyllet i växterna för något?” Så kan du istället
försöka komma med ett eget förslag: ”Är det klorofyllet som gör att växterna kan ta upp energin i solljuset?” Har du absolut ingen aning om vad
det kan vara eller att du helt enkelt bara inte hörde vad läraren svarade så
kan du istället fråga: ”Vad sa du precis att klorofyllet gjorde?”. Det här kan
verka som överkurs men det gör skillnad för hur intresserad du uppfattas.
Är det något som du tycker är väldigt svårt och du verkligen inte
förstår. Skriv ner frågan och se om läraren kan stanna kvar och förklara
enskilt för dig efter lektionen. Det visar att du verkligen vill förstå och att
du bryr dig om hur det går i ämnet. Har du tur kanske det klarnar när genomgången fortsätter. I annat fall så slipper det ta på lektionstid om andra
redan förstår.
Emellanåt får du lärare som inte ens vet vad ordet pedagogik betyder och då kan det vara bättre att fråga kompisar. Många gånger kan
de förklara bättre, för de ligger på samma nivå som du till skillnad från
läraren.
Har du en annan åsikt än läraren eller en klasskompis eller bara
vill tillägga något säg det. Det är bara ett plus att du ställer följdfrågor och
argumenterar för din åsikt även om den går emot det läraren säger. Det
visar att du är intresserad och påläst och kommer ge dig betydligt mer
cred än om du bara håller med. Men vet när du blivit överbevisad. Då är
40
det bara att ge upp och var glad för att du lärt dig något nytt.
utnyttja tiden
Under lektionstiden är du i alla fall tvungen att vara i skolan så se till att
utnyttja tiden maximalt. Behöver du övertygas så har jag tre grymma argument här:
• Ju mer du gör då desto mindre behöver du göra på din fritid
• Om det är något du inte förstår så kan du fråga läraren eller
en kompis direkt
• Gör du alla uppgifter då så har du ett facit när du ska plugga
hemma.
Det finns några saker du ska tänka på när du är på en lektion.
1. Ha alltid böckerna med dig till lektionerna! Om nu inte läraren uttryckligen sagt att du inte ska ha det. De är dina verktyg
och utan dem kan du inte utnyttja lektionen optimalt. Skulle
du glömma dem förklara det för läraren direkt och fråga om
det finns en bok att låna. Annars sätt dig bredvid någon du
kan dela med.
2. Sitt bredvid någon som du inte kommer att prata med konstant och som har samma mål som dig med lektionen. Jag vet
hur svårt det kan vara så ibland kan det vara bäst att sitta själv
om du verkligen behöver koncentrera dig.
3. Har du svårt att koncentrera dig under eget-arbetes-tiden?
Använd hörlurar med eller utan musik eller öronproppar.
4. Ska du arbeta med uppgifter som på exempelvis mattelektionen. Börja med de enklare uppgifterna och fortsätt till de
svåra efteråt. Det blir lättare att komma in i tänket och förstå
grunderna. Börja direkt efter genomgången när du har fått
allt förklarat. Då är minnet fortfarande färskt och det är lättare att förstå och komma ihåg det senare.
Du tror att du kommer ihåg det du lärt dig under en lektion. Men jag kan
41
studieteknik
lova dig att det gör du inte. Tror du mig inte. Pröva att låta det gå några
timmar eller en dag efter en lektion och försök komma ihåg allt det du
lärde dig då. Det är inte så lätt som du tror. Därför ska jag ge dig ett väldigt
bra tips. Ta fem minuter direkt efter och tänk igenom lektionen du precis
haft. Det är tid som du får igen mångdubbelt. För det har en enorm inverkan på hur mycket du minns senare.
hemma
Du ska inte plugga länge. Du ska plugga ofta! Många korta studiepass är
det som ger resultat. Då blir det också många repetitioner. För att lära in
teoretiskt material bör du dela in tiden i pass om 20–30 minuter och ta
en kort paus mellan, cirka fem minuter. När du tar pauser är det bästa att
röra på dig och ta frisk luft. För direkt efter ett träningspass eller en rask
promenad så ökar syresättningen till hjärnan. Det gör att arbetsminnet
och uppmärksamheten förbättras tillfälligt. För praktiska saker som laborationer och matematikuppgifter bör du däremot ha längre pass. Det ger
hjärnan en chans att komma in i ett tankemönster. Plugga istället 45-60
minuter åt gången och ta lite längre pauser mellan.
Det är här som många gör fel. De sitter och läser i två timmar i
sträck varje kväll men de känner att de i alla fall inte lär sig någonting. Det
är för att du hinner glömma det du läst medan du läser vidare. Korta pass
med många repetitioner är det bästa och mest effektiva.
Pauser är viktiga. Det pågår inlärningsprocesser i hjärnan även
när vi inte är upptagna med att plugga. Det går faktiskt att plugga för
mycket. Du måste lämna hjärnan ifred ibland för att kunskapen ska sätta
sig. När du känner att du har pluggat flera små pass och din koncentration
börjar ta slut, då har du pluggat tillräckligt. Fortsätter du plugga då så
kommer det inte ge dig någonting i alla fall.
När du ska plugga. Sitt någonstans där du kan vara ifred. Helst vid
ett bord. Sätt dig bekvämt men inte för bekvämt. Det är inte meningen att
du ska slappna av. Är det stökigt hemma, stanna kvar och plugga i skolan
istället. Brukar alltid finnas något ledigt klassrum att låna. Det positiva
med att plugga i skolan är att lärarna ser det. De ser att du kämpar för att
lära dig och vill att du ska lyckas. Går det inte att sitta i skola kan du alltid
sitta på ett bibliotek om det finns ett i närheten. Se till att använd en bra
42
belysning. Är det för mörkt så blir du lätt trött och okoncentrerad.
Stäng av alla distraktioner. Använd öronproppar eller lugn musik
på låg volym. Det är inte meningen att du ska lyssna på den. Den ska bara
hjälpa dig att skärma av och fokusera. Fördelen med att använda musik
är att den är motiverande och gör att du orkar plugga längre. Det vill säga
om du tycker om och kan koncentrera dig med musik på. Annars ska du
inte använda det.
Var fokuserad på en sak i taget. Ska du plugga matte så fokusera på
matten. Sitt inte och tänk på vad du har för andra saker du ska göra sen.
Det är därför du har en planering och skriver ner allt så att du kan släppa
det och vara hundra procent koncentrerad på det du gör just nu.
räkna
Matte är ett ämne som många har svårt för i skolan. Det är typiskt ett
sådant ämne som man antingen älskar eller hatar. Själv tycker jag att det
är rätt roligt. Men jag har också haft väldigt lätt för det. Främst beror det
på att jag haft väldigt bra lärare som kunnat förklara på ett lätt sätt och
gjort det intressant. Du kanske inte har turen att ha så bra lärare. Eller har
så lätt för matte. Därför tänkte jag lära dig några tekniker och tips som
kan hjälpa dig att bli bättre. Allt det jag går igenom kan du såklart även
använda dig av i alla andra ämnen där du ska räkna och använda formler,
såsom fysik eller kemi.
börja från slutet
När du ska lösa tal är det en fördel att börja från slutet. Dela upp problemet. Ta reda på vad de vill få svar på och vad som saknas för att få fram
svaret.
43
studieteknik
44
Det här talet är bara ett exempel och det viktiga är inte att du förstår
uträkningen. Det viktiga är de olika stegen, att du försöker bryta ner talet
i mindre delar och tar en del i taget.
Som jag sa tidigare: När du räknar och pluggar inför prov, börja
med de enklare uppgifterna och fortsätt till de svåra. Det gör det lättare
att komma in i rätt tankesätt och förstå grunderna.
lär dig formlerna
Finns det bestämda formler. Lär dig dem och hur du kan kombinera dem.
När du sitter med ett tal, ta reda på vilken bokstav som är svaret och vilka andra bokstäver du redan fått. Gå sen igenom formlerna du ska kunna och försök hitta en formel, eller flera kombinerade, där alla bokstäver
finns med. Den här tekniken är väldigt användbar i speciellt fysik. Det har
hänt att jag inte ens förstått vad de frågat om på ett prov men ändå kunnat
lösa uppgiften tack vare den här tekniken. Målet är självklart att du ska
förstå uppgiften men det här är bättre än att inte lösa den alls.
45
studieteknik
46
anteckna
Jag har sagt det innan och jag säger det igen. Du tror att du kommer
ihåg men det gör du inte. Anteckna på genomgångarna och skriv ner alla
exempeluppgifter som läraren går igenom på tavlan. Du kommer ha användning för dem senare eftersom de visar hur du löser en viss typ av
uppgifter i det kapitlet du jobbar med. Förstår du sen inte ett tal du ska
räkna då kan du titta på exempeluppgiften och se vilken teknik du ska
använda dig av. Du lär dig genom att studera lösningarna på talen och sen
göra om dem själv.
På samma sätt är det när du räknar själv. Skriv ner utförliga svar
på frågorna så att du lätt kan följa hela din uträckning och lösa talet igen
senare. Det är till en stor hjälp när du ska plugga inför provet och kanske
inte längre kommer ihåg hur du gjorde. Var det något tal som var extra
svårt att komma på hur du skulle lösa? Skriv en liten kommentar om hur
du gjorde eller tänkte. Då blir det lättare att komma ihåg och förstå näst
gång du ska göra talet.
se mönster
Tänk på att det är principen för hur du löser ett visst tal som du ska lära
dig, inte den exakta lösningen för varje tal i boken. Mitt bästa tips är att du
lär dig känna igen vad de frågar efter i uppgiften och vilken annan information du får. Då kan du koppla samman det med ett visst sätt att räkna.
Samma teknik som med formlerna.
ge inte upp!
Ge inte upp för snabbt tänk på att det tar tid att förstå. Kan du inte lösa
47
studieteknik
uppgiften direkt gå tillbaka och försök senare. Testa olika delar av det du
lärt dig. Lyckas du lösa talet så lovar jag dig att den kommer sitta sen. Och
du kommer få en extra kick självförtroende. För då vet du att du kan lösa
även svåra uppgifter, bara du tänker till.
Så här pluggar du:
Eftersom du antagligen kommer att ha någon form av utvärdering, vanligtvis prov, så tänkte jag gå igenom steg för steg hur du ska plugga inför
det.
1. Ta reda på vad du ska kunna till provet och att du har allt material.
Stenciler, anteckningar och sidor i boken med mera.
2. Planera. Hur många dagar är det till provet? Och hur många tal
måste du göra varje dag för att hinna göra alla tal en gång helst en
vecka före provet?
3. Börja med att kolla igenom alla sidor och materialet för att få en
överblick. Läs exempeluppgifter och försök komma ihåg vad ni pratat om på lektionerna. Här har du en stor fördel om du redan repeterat kort vad ni gått igenom efter varje lektion.
4. Gör alla talen. Börja med de enklare och fortsätt med de svårare. Ta
ett kapitel i taget. Och skriv ner alla uträkningar. Märker du att vissa
tal är väldigt lätta och du redan känner dig helt säker på dem hoppa
över och gå direkt på de lite svårare talen. Det sparar tid men då ska
du också vara hundra procent säker.
5. Är det tal som är svåra eller som du fastnar på markera dem och gå
vidare. Här har du en fördel om du gjort alla tal tidigare under lektionen, då kan du kolla din uträkning och se om du förstår. Om du
inte har det be läraren förklara nästa lektion. Går inte det, se om en
kompis eller någon annan kan. Du kan även testa att googla frågan.
48
6. När du gjort alla talen går du tillbaka till dem som vara svåra och gör
om dem igen.
7. Gör extra uppgifter eller tal du inte gjort tidigare. Kan du dem, då vet
du att du förstår principen och kan lösa alla liknande uppgifter. Annars är det lätt att du bara memorerar lösningarna till uppgifterna i
boken eftersom du gjort dem flera gånger. Och då kanske du faktiskt
inte förstår. Det är ett vanligt fel att man förväxlar att “känna igen”
med “att kunna”. Det är viktigt att skilja på “nu tror jag att jag kan,
för jag fattar när läraren förklarar eller när jag kollar på uträkningen”
och “nu vet jag att jag kan, för jag kan lösa uppgiften själv”.
8. Bläddra igenom boken och titta lite på talen och se om du kommer
ihåg principen för hur de räknas ut. Kan du det är du redo inför
provet. Är det något du fastnar på kolla upp det och gör några tal
extra av den sorten.
9. Upprepa punkt 8 tills du inte är osäker på någonting längre. Då är
du redo.
När det kommer till att räkna så är grunden för att lyckas repetition. Ju
mer tal du gör desto lättare bli det. Men tänk på att börja i rätt ände. Lär
dig grunderna och se till att du förstår vad det är du räknar ut innan du
börjar räkna. Då kommer det gå mycket enklare.
49
studieteknik
fakta och förståelse
Den kanske vanligaste utvärderingsformen i skolan är att ha prov. Då
gäller det att du har koll på all fakta och verkligen förstå det du har pluggat. Det finns många bra minnestekniker för att komma ihåg ren fakta
som årtal, namn med mera. Jag tänkte tipsa dig om några.
minnestekniker
En tumregel när du ska komma ihåg något är att ju fler sinnen du använder dig av för att lära dig något, desto bättre minns du det. Det är
därför du inte bara ska läsa texterna utan även skriva ner sammanfattningar på det du vill lära dig. Och helst också göra uppgifter så du även
använder kunskapen praktiskt.
När du ska lära dig något nytt är det en fördel om du kan associera
informationen till något du redan kan, och sedan visualisera det som en
bild. Då blir det lättare att komma ihåg. Ju mer överdriven bilden är desto
bättre kommer du ihåg den, eftersom den avviker från det normala. Vi
säger att du ska lära dig att solen går upp i öst och ner i väst. Då kan du
föreställa dig att solen försvinner bakom en enorm väst. Klädesplagget
väst. Eftersom det blir en absurd bild så kommer du ihåg det.
Samma sak gäller när du till exempel ska plugga kemi och lära dig
om atomer. Eftersom det är något du inte kan se så måste du på något sätt
visualisera atomerna och deras kopplingar. Det vanligaste är att man ritar
de som kulor med stavar emellan. Då blir det mycket lättare att kunna
visa hur de beter sig och reagerar med varandra. Så försök koppla svårgreppade kunskaper till något konkret så minns du och förstår bättre.
När det kommer till årtal, namn, glosor och liknande. Då är det
perfekt att skapa associationer. Det gör att hjärnan mycket enklare sparar
informationen. Om du exempelvis vill komma ihåg att Tetanus på latin
betyder stelkramp. Kan du tänka på att Tetanus låter lite som Titan och
det är en väldigt hård metall som inte går att böja så lätt. Den är alltså stel.
På det här sättet kan du komma ihåg korta fakta lättare. Mycket av det här
låter oerhört löjligt men tro mig det fungerar.
50
Så här pluggar du:
Nu när du vet hur du ska komma ihåg fakta kunskaperna så tänkte jag gå
igenom steg för steg hur du pluggar inför ett fakta- och förståelse prov.
Det vill säga ett vanligt prov i till exempel historia.
1. Ta reda på vad du ska kunna till provet och att du har allt material.
Stenciler, anteckningar och sidor i boken med mera.
2. Planera. Hur många dagar är det till provet? Och hur många sidor
måste du läsa varje dag för att hinna läsa alla sidor en gång helst en
vecka före provet?
3. Börja med att kolla igenom alla sidor och materialet för att få en
överblick. Läs rubriker och bildtexter, titta på bilderna och försök
komma ihåg vad ni pratat om på lektionerna. Här har du som jag
nämnt tidigare en stor fördel om du redan repeterat kort vad ni gått
igenom efter varje lektion.
4. Läs igenom ALLT! en gång. Behöver inte vara vid ett och samma till-
fälle. Följ planeringen i punkt 2, men ett tips är att inte följa antalet
sidor blint utan att försöka dela in i delar där det bryts mer naturligt
till exempel i kapitel eller en del av ett kapitel.
5. Stanna upp då och då och sammanfatta för dig själv vad det är du
läser, så att det blir tydligt vad det är du lär dig. Gör samma sak
om det är ett filmklipp eller ljudinspelning etc. Exempelvis: har du
precis läst tre sidor som fotosyntesen kan du stanna upp ett tag och
sammanfatta ”Fotosyntesen kallas den process där växter omvandlar koldioxid och vatten till syre och socker. Det sker med hjälp av
energin från solen.” Det är alltid lättare att komma ihåg vad du läser
om du sammanfattar det med dina egna ord.
6. Är det något du inte förstår? Markera det i boken eller skriv ner
sidan och det du vill ha hjälpa med. Fråga läraren nästa gång och
51
studieteknik
skriv ner svaret så att du förstår det senare. Gör det till en regel att
alltid skriva ner svaret på en fråga du inte kunde eller något du inte
förstod, annars är det lätt att du glömmer det lika fort igen. Får du
ingen chans att fråga läraren. Fråga en kompis eller någon annan
som kanske vet. Testa att googla det. Du kanske kan hitta en bättre
förklaring.
7. Läs igenom allt en gång till men sammanfatta det viktigaste på varje
sida på ett papper eller flera medan du läser. Det kan vara i punktform. Glöm inte att läsa igenom dina anteckningar, så att du inte
missar någon information. Har du följt mina anteckningsråd på lektionerna har du även en bra sammanfattning där. Ska du kunna rita
bilder, strukturer, formler eller liknande ta med dem också.
8. Ta din sammanfattning och gå igenom en punkt i taget. Redogör för
det som står på sidan istället för att läsa den. Kommer du inte ihåg
vad det står kolla upp det och skriv till någon extra kommentar om
du känner att det behövs.
9. Finns det några frågor eller instuderingsuppgifter. Gör dem. Skriv
ner svaren på uppgifterna du löser. Är det någon uppgift du inte kan
läs på de sidorna en gång till och förstår du fortfarande inte fråga
läraren nästa gång.
10. Bläddra igenom boken en sista gång och kolla att du kan det som
står. Du behöver inte läsa den bara redogöra kort i huvudet vad varje
sida handlar om. Är det något som du är osäker på läs vad det står.
Kan också vara bra att kolla igenom de uppgifter du var osäker på
och se att du förstår dem nu. Är du fortfarande osäker kolla igenom
svaret du skrev ner.
11. Gör om punkt 10 tills du inte är osäker på någonting längre. Det ska
inte behöva ta så lång tid annars har du gått för fort fram i tidigare
punkter. Tänk på att ett vanligt fel är att man förväxlar att “känna
igen” med “att kunna”. Det är viktigt att du skiljer på “nu tror jag att
52
jag kan, för jag fattar när läraren förklarar eller när jag läser i boken”
och “nu vet jag att jag kan, för jag kan lösa uppgiften själv”.
12. Nu är du redo inför provet!
prov
En lista med saker att tänka på före och under ett prov.
Före:
• Ta luft och rör på dig. Det gör att arbetsminnet och uppmärksamheten förbättras tillfälligt eftersom syresättningen till
hjärnan ökar.
• Var utvilad. För lite sömn gör dig okoncentrerad och du får
svårare att minnas.
• Ät och drick ordentligt innan. Kom ihåg att kaffe gör dig pigg
men stör din koncentrationsförmåga.
• Ha med dig alla hjälpmedel du får ha och se till att du inte är
beroende av något annat
• Känner du dig nervös inför prov och har tankarna på annat?
Testa att skriva av dig fem minuter innan provet. Det mildrar
nervositeten och frigör arbetsminne i hjärnan. Då kan du
lugnt ägna dig åt själva provuppgifterna under provet istället
för paniken inför provet.
• Är det något du är lite osäker på precis innan provet kolla upp
det snabbt. Det är riktigt jobbig att gå in på ett prov och veta
att man är osäker på något. Det är inte bara bra om just den
frågan kommer utan det gör dig säkrare i allmänhet och ger
en känsla av att du har koll när du ska börja provet.
Under:
• När du ska svara på en fråga börja med att ta reda på vad
läraren frågar efter. Hur är frågan formulerad? Är frågan: ge
två exempel, alla exempel, skriv en redogörelse eller något annat. Och hur långt ska svaret vara? Om det finns utrymme på
provet för svaret är det en indikation på hur långt ditt svar
53
studieteknik
•
•
•
•
•
ska vara, annars kan du fråga läraren. Det är ingen mening att
skriva mer. Kvalité före kvantitet. Innan du svarar tänk igenom vad du vill ha med och hur du bäst skriver det. Gör det lätt
för läraren att se vad du svarat på frågan.
För de högre betygen är det ofta ett kriterium att kunna använd relevanta begrepp. Så siktar du högt tänk på att använda
”rätt” språk.
Vill du ha högre betyg än E? Börja med de svåraste uppgifterna annars finns risken att du inte hinner. Ofta täcker de in
kunskaperna i de lättare frågorna i alla fall. Är du osäker, fråga din lärare.
Hoppa över frågor du inte kan svaret på och kom tillbaka till
de senare annars tröttar du ut hjärnan och koncentrationen
blir sämre.
Sitt hela provtiden. Gå aldrig före det att provtiden är slut,
även om du har svarat på allt. Du kan komma på många nya
saker när du bara sitter och bläddrar bland frågorna.
Regel 1A. Kolla igenom provet innan du lämnar in det! Vet
inte hur många gånger det har räddat mig.
skriftliga arbeten
I nästan alla ämnen du har i skolan så kommer du någon gång få i uppgift att skriva en text som ska lämnas in. Det kan vara en uppsats om
franska revolutionen, en debattartikel eller en analys av det australiska
näbbdjurets utseende och dess påverkan på det finanspolitiska läget på
världsmarknaden. Det är större än vad du tror. Men det där sista kanske
inte är så vanligt. I vilket fall. Oavsett vad det är för inlämningsarbete du
ska skriva så kan det vara bra att veta hur du ska göra det. Därför har jag
satt ihop en guide hur du steg för steg går från idé till färdigt arbete.
Så här pluggar du:
1. Läs igenom uppgiften och betygskriterierna. Se till att du verkligen
förstår vad uppgiften går ut på och vad som krävs av dig för att du
ska få det betyg du vill ha.
54
2. Börja med att ta reda på vad du ska ha en presentation om. Får du
välja ämne, välj något som du själv tycker är intressant och skulle
vilja veta mer om inte vad du tror läraren vill att du arbetar med.
Är du intresserad så kommer det att bli roligare att arbeta med uppgiften. Och är det roligare kommer resultatet automatiskt bli bättre.
Får du inte välja ämne så fråga om du kan hitta en egen vinkel att
berätta om.
Till exempel: Ska du göra en presentation om andra
världskriget och du tycker det är extremt tråkigt men du tycker flygplan är intressant. Då kanske du kan få skriva om flyplanens roll under kriget. Eller om du inte kan ändra ämnet så kan du kanske ändra
sättet att presentera det på. Istället för att bara berätta fakta kan du
göra det till en debatt eller en skönlitterär historia sett ur en soldats
ögon. Använd din fantasi!
3. Innan du bestämmer dig för vad du ska ta med så läs på om ditt
ämne. Då får du en överblick om vad det handlar om och vet vad
som är intressant att ta med. Det bli också enklare att skapa en bra
disposition.
4. Punkta upp en lista med de underrubriker du vill ha med och några
ord om vad som ska stå där samt ungefär hur lång varje del ska bli.
Lägg underrubrikerna i ungefär den ordning du tänkt. Behöver inte
vara exakt. Du kommer antagligen flytta om dem innan arbetet är
färdigt i alla fall.
5. Ska det vara fakta med, börja leta och spara alla länkar under rätt
underrubrik eller skriv bok och sidnummer. Kan vara en fördel att
markera sidorna i boken med post-it lappar också för att det ska gå
lättare att hitta dem senare.
• Du kommer behöva allt det här senare i alla fall för att
kunna skriva källförteckningar och fotnoter så gör det
till en vana att alltid spara alla källor där du hittat fakta.
• Glöm inte att söka på alla språk du kan. Oftast finns det
mer info att hitta på engelska än svenska
55
studieteknik
6. Ska du ha med egna åsikter och reflektioner, vilket du för det mesta
ska för högre betyg. Börja med att kolla vad andra tycker och har
skrivit. Det handlar inte om att ta någon annans åsikter utan om att
hitta inspiration och se på saken ur nya vinklar. Det hjälper dig att
hitta och komma på argument och motargument. (Se Genvägar –
Inspiration för exempel på några sidor)
7. Kopiera den fakta eller annat material som du hittar och tycker är
relevant och klistra in under rätt länk i planeringen. Nu när du har
en färdig arbetsplanering blir det mycket lättare att skriva.
56
8. BÖRJA SKRIVA!
Jag brukar skriva lite här och där när jag kommer på något och sedan sätta ihop det till en sammanhängande text. Fördelarna med att
göra så är att du kommer igång med skrivandet och inte fastnar bara
för att du inte vet hur du ska börja. När du har skrivit av dig brukar
det också bli lättare att komma på nya saker och vinklar. Andra tycker bättre om att skriva hela texten från början till slut. Gör det som
du själv tycker fungerar bäst.
När du skriver det första utkastet bry dig inte om formuleringar, stavfel eller upprepningar. Det fixar du till senare. Det är
viktigare att du hittar ett flyt och skriver ner det grundläggande som
du vill ha med.
9. När utkastet är klart är det dags att läsa igenom och börja flytta om
stycken och meningar så att texten får en klar röd tråd genom hela
arbetet. Sen ska du kolla:
• Styckindelningar. Skriv inte för långa texter utan indelningar för det blir svårt att läsa. De två vanligaste är att
lämna en blank rad eller att gör ett indrag i texten. Båda
är okej så länge du är konsekvent och inte blandar.
• Stavfel och talspråk.
• Upprepningar. Texten blir mer nyanserad och får ett bättre flyt om du använder synonymer. Vanligtvis har man
ett ord som man väldigt gärna använder och då kan det
ge texten ett staplande intryck.
• Finns en bra synonymordbok inbyggd i Microsoft Office Word. Högerklicka på ordet så får du upp en ”meny”
där en av valen heter synonymer.
• Kontrollera meningsbyggnader, skiljetecken, bisatser
m.m.
• (Vill du ha några fler tips kolla Genvägar – Svenska
språket)
57
studieteknik
10. Att skriva en bra början och ett bra avslut är A och O.
• Början: Något som fångar läsarens intresse och gör att
man vill läsa vidare och veta mer. Svara på frågan: ”Vad
tjänar jag (läsaren) på att läsa vidare?”
• Slutet: Det sista man som läsare kommer ihåg. Är bra att
sammanfatta det viktigaste och ha en uppmaning, poäng
eller slutsats.
58
11. Sätt en rubrik. Får du välja så tänk på att ju mer originell (utstickande) desto mer fångar du läsaren som automatiskt undrar vad texten
handlar om och börjar läsa. Använda gärna humor eller något som
är provocerande. Kvällstidningar är ofta väldigt bra på det.
(Att ha en bra inledning och avslutning samt en rubrik är inte lika
viktigt när du ska skriva en uppgift med bara fakta, som exempelvis
en uppsats om Franska revolutionen. Det är främst när du skriver
arbeten med egna åsikter, exempelvis en debattartikel som det har
betydelse.)
12. Kolla igenom uppgiften igen och checka av att du har med alla
betygskriterier.
13. Låt någon annan korrekturläsa. Det lätt hänt att du missar felen själv
eftersom du egentligen inte läser din egen text. Du vet redan vad
som ska stå där så hjärnan fyller automatiskt i luckor och fel.
59
studieteknik
layout
Något som många glömmer när de gör ett inlämningsarbete är layouten.
Det vill säga hur arbetet ser ut. Gör inte det! Att få texten att se proffsig
ut är kanske inte det första du tänker på om du vill få ett bra betyg. Men
det har större betydelse än du tror. Och eftersom jag vill att du ska få bra
betyg och nå ditt mål så tänker jag hjälpa dig.
Exakt hur en layout ska se ut finns det inga regler för. Men ett tips
är att leta efter liknande arbeten. Ska du exempelvis skriva en akademisk
uppsats, kolla hur de brukar se ut och försök efterlikna dem. Tänk på att
när det kommer till layouter, i de flesta ämnen, så gäller uttrycket ”Less is
more”. Skippa konstiga typsnitt, skrikiga färger och bilder som inte bidrar
till innehållet. Det är ofta en fördel att ha en lite tråkig layout för det ser
professionellare ut.
Några saker som alltid ska finnas med på ett inlämningsarbete är i alla
fall:
• Fotnoter. Har du använt källor för att hitta fakta så ska de
skrivas i fotnoter. Man brukar placera de efter det stycket där
informationen från källan är med. Det finns två olika sätt att
skriva fotnoter. Antingen i en parentes löpande i texten eller
längst ner på sidan och markerad i texten med en liten siffra.
De två sätten kallas för Oxford och Harvard.
• Källförteckning. Alla källor ska även finnas med i en källförteckning på slutet.
• Sidhuvud. Skriv gärna ditt namn och din klass samt ämne i
sidhuvudet.
• Innehållsförteckning. Om det är ett stort arbete eller om det
står med i instruktionerna så ska du ha med en innehållsförteckning.
• Text. Skriv texten i Times new roman, storlek 12, om inget
annat anges i uppgiften.
• Rubrik. Är det ett kort arbete och du inte ska ha ett försättsblad (framsida) så skriv en rubrik. Den ska helst också vara i
Times new roman, storlek 14, och fet.
60
Är du osäker på något av det jag gått igenom? Hur, var eller när vissa saker
ska vara med i en layout. Fråga din svenskalärare. De brukar ha koll. Allt
det här med fotnoter och liknande är något som du säkert också kommer
höra talas om på svenskan. Det brukar ofta vara en del av kursen.
muntliga arbeten
Eftersom det finns så mycket att ta upp om muntliga arbeten så har det
fått ett helt eget kapitel: Framträdanden. Där går jag igenom allt från hur
du skriver ett bra tal eller föredrag till hur du ska vara på scen och hur du
gör en fantastisk PowerPoint.
idrott och estetiska ämnen
Idrott och estetiska ämnen har inte så mycket gemensamt men sättet du
ska tackla dem är rätt lika. Därför valde jag att slå ihop dem till en del.
Idrott är ju inte ett valfritt ämne så där kan du inte välja vad du vill göra.
Men när det kommer till dem estetiska har du vanligtvis det. Mitt råd till
dig är att välj det ämne som du tycker är roligast eller det du helst skulle
vilja lära dig. Det är ju ändå därför som du går i skolan! Har du dock ett
mål där du måste få A i kursen kan det vara bra att tänka lite mer taktiskt
och välja det du tror att du är bäst på. Men det där är något du kan fundera på själv.
Hur du ska göra för att lyckas i kurserna ser i alla fall lika ut för
alla. Det viktigaste är engagemang och att du visar att du verkligen gör
ditt bästa. Vilket betyg du får i bild har inte att göra med om du kan måla
som Leonardo da Vinci. Det beror på hur mycket du försöker och använder dig av de tekniker som ni går igenom. Samma sak i idrott. Du får
inte betyg efter hur snabb du är på hundra meter eller hur många gånger
du kan kicka en fotboll. Du får betyg efter ditt engagemang och ledaregenskaper. Det vill säga hur du beter dig mot dina klasskompisar. Pushar
du dem eller blir du förbannad när de gör fel? Är du lagspelare eller kör
du egostilen? Allt sådant har betydelse.
Oavsett hur bra du är på det praktiska kan du åtminstone alltid
visa vad du går för på de teoretiska delarna. Så se till att göra bra ifrån dig
på de teoretiska uppgifterna. Det kan ge dig den där lilla extra knuffen
61
studieteknik
så du får det betyg du vill ha. Hur du lyckas med teorin hittar du under
någon av de andra delarna i det här kapitlet.
Har du inte så lätt för praktiska ämnen. Även om du har det. Ta
tillvara de nya sakerna du lär dig i kurserna. Ju mer du övar desto bättre kommer du hela tiden att bli. Ingen föds världsbäst och du har alla
förutsättningar för att lyckas om du vill det. Vill du ha bevis. När höjdhopparen Stefan Holm började träna sa de åt honom att han var för kort
för att någonsin bli bäst. Sedan dess har han tagit 1 OS-guld och 4 VMguld. Vill du ha fler bevis. Stings musiklärare sa åt honom att inte kunde
sjunga. Idag har han sålt över 45 miljoner album. Det finns hundratals
med fler exempel på personer som blivit utdömda på förhand och sen
blivit bäst. Så ge inte upp bara för att du tror att du inte har en chans.
Sen finns det dem som är grymma på idrott. Är du en av dem se
till att de som inte är det också tycker att det är roligt. Försök inte vara bäst
hela tiden och se allt som en tävling. Det är bättre att vara en lagspelare
och ta det som en lek. Uppmuntra, motivera och gör andra delaktiga. Hur
bra du är på att vara en ledare och agera i ett lag är någonting som läraren
ofta tar med i sin bedömning.
språk
Språk är ett speciellt ämne. Några har lätt för det och andra inte. Under
din skoltid kommer du läsa minst tre språk. Svenska, Engelska och ditt
egna val. Hur du pluggar de olika språken är väldigt olika eftersom du har
olika kunskaper i dem. Du kan antagligen betydligt mycket mer svenska
än spanska till exempel. Jag har inte tänkt gå så djupt in i hur du ska plugga språk. Däremot har jag tänkt ge dig ett tips för hur du blir bättre på
ett språk rent allmänt, oavsett vilket det är. Är du med? Här kommer det:
Använd språket till vardags.
Vill du bli bättre på att läsa och skriva? Läs böcker och tidningar.
Vill du bli bättre på att prata och förstå når någon pratar? Se på filmer
och serier. De kan vara med eller utan text. Självklart på det språk du vill
lära dig. Försök även prata och tänka så mycket som möjligt på språket.
Förutom att det är roligare än att bara plugga glosor och grammatik så lär
du dig hur modersmålstalare använder språket i olika sammanhang. Du
lär dig hur man bygger meningar. Skriver olika typer av texter. Skapar ett
62
flyt i berättandet. Och nya uttryck som inte går att översätta.
Allt det här gäller såklart även om du vill bli bättre på svenska.
grupparbeten
Att arbeta i grupp har både sina fördelar och nackdelar. Vissa tycker om
det och andra inte. I vilket fall så kommer du någon gång att göra ett
grupparbete och då är det bra att veta hur du ska agera. Först och främst
så måste du skapa en grupp. Det är inte alltid du får möjlighet att välja
själv men får du det så arbeta med personer som har samma mål som du.
Och helst också några som du kommer bra överens med.
Det första ni ska göra i gruppen är att dela upp arbetet mellan er.
Gör fördelningen så att så många som möjligt får arbeta med det som
de tycker är roligt. Utnyttja varandras kunskaper. Skriv ner vem som ska
göra vad och till när de olika delarna ska vara klara. När ni har gjort en
plan som alla är överens om så blir det mycket enklare att arbeta i grupp.
Planen blir lite som ett avtal mellan er. Alla har sitt område att ta hand om
och får ta eget ansvar för att det blir klart.
skriftliga
(Vill du veta hur du skriver din egen del? Läs delen Inlämningsarbeten.)
• Korrekturläs och ge varandra konstruktiv feedback.
• Försök skriva ihop texterna så att det blir en snygg övergång
mellan de olika delarna och inte flera separata texter.
• Håll koll på vad alla har skrivit så att ni inte säger emot varandra eller upprepar det någon annan redan sagt.
muntliga
(Vill du veta hur du gör din egen del? Läs kapitlet Framträdanden.)
• Börja med att göra samma sak som för skriftliga.
• Är det en längre presentation, ungefär 15 minuter eller mer
använd PowerPoint eller liknande. Det blir roligare att lyssna
på. Gör en tillsammans och se till att alla kan den. (Vill du
veta mer om hur du gör en snygg PowerPoint? Läs Power63
studieteknik
Point delen i kapitlet Framträdanden)
• Öva tillsammans. För att det ska bli en snygg presentation så
måste ni vara samspelta. Planera hur hela upplägget ska se ut.
Vem som ska göra vad och när.
• En bra presentation i helhet kommer också att dra upp ditt
personliga omdöme för helhetsintrycket blir bättre.
• Blir det frågor i slutet se till att alla får svara och hjälp varandra med att fylla i.
När du är med i en grupp och gör ett grupparbete finns det några saker
att tänka på för att arbetet ska gå så smidigt som möjligt.
• Kompromissa! Eftersom ni är flera kommer du inte kunna
göra allt på ditt sätt. Även om du tycker att något är fel så får
du ibland göra så ändå. Du har sagt vad du tycker sen kan du
inte göra så mycket mer. Ni är en grupp så det är majoritetsbeslut som gäller. Och ditt sätt behöver ju faktiskt inte alltid
vara det bästa.
• Se till att alla känner sig delaktiga. Alla måste få ta plats i
gruppen och ha en del som de känner är viktiga. Det är som
jag skrev innan. Ni behöver inte vara bästa vänner men lyssna
och respektera varandra och varandras åsikter.
• Var glad och positiv. Gör ditt bästa och gör det du ska i tid.
Stötta och hjälp de andra i gruppen. Bättre stämning är lika
med bättre resultat.
• Var raka och ärliga mot varandra. Är det något som du inte
gillar eller vill ta upp - gör det!
hur du tar och ger kritik
Rikta inte kritiken mot personen utan mot problemet. Var väldigt noga
med att inte kritisera någon annan som person. Ett bra sätt att göra det på
är att undvik att säga Du när du kan. Till exempel: istället för att säga ”Du
har skrivit för lite.” kan du säga ”Det här arbetet är för kort.” och komma
med något förslag på vad som kan skrivas till. Det gäller för all kritik. Den
ska vara konstruktiv. Tycker du att någonting i arbetet kan förbättras så
64
kom med förslag och säg dem på ett positivt sätt.
Har du både positiv och negativ kritik, säg det negativa först och
avsluta med det positiva. Annars är det negativa det enda man kommer
höra. Till exempel: ”Texten är lite slarvigt skriven men din analys är
väldigt bra.”
När du själv får kritik kom ihåg att det är chansen att bli bättre så
ta emot den och tacka. Den hjälper dig att utvecklas. Och tänk på att den
inte är riktad mot dig som person utan mot något du gjort. Att någon ger
dig konstruktiv kritik är någonting positivt. Det betyder att de bryr sig
om dig och vill att du ska bli bättre. Det är mycket värre om du inte får
någon kritik alls. För det betyder att de redan har gett upp hoppet om dig.
studiegrupp
En ”studieteknik” som är vanlig på högskolan är att gå ihop några stycken och plugga tillsammans. Det finns många fördelar med det. Är man
flera är chansen stor att åtminstone någon förstår och kan förklara för de
andra. Om ni har instuderingsfrågor kan ni hjälpa varandra att svara på
frågorna. Ni kan också turas om att svara på frågorna inför varandra. Då
får du ett riktigt test på om du kan eller inte. Även om det alltid är du som
förstår och kan frågorna ger det dig ändå något tillbaka att plugga i grupp.
För du lär dig som bäst när du förklarar någonting för någon annan!
Har ni en uppgift där ni ska dra egna slutsatser eller ha med egna
åsikter kan ni istället sitta och diskutera med varandra. Det bästa är om
ni har olika åsikter om något för då lär du dig att argumentera för din sak
och att se problem och brister i ditt eget resonemang. Det ger dig chansen
att bemöta dem direkt i arbetet. Ett kriterium för de högre betygen är ofta
att man ska visa på förståelse om den egna slutsatsens svagheter.
Har du tänkt plugga i grupp kan ni starta en liten tävling mot varandra. Kan till exempel vara att den som får bäst resultat blir bjuden på
fika av de andra. Det ger en liten extra motivation. Men ta den inte på för
stort allvar. Det är inte meningen att den ska skapa mer press eller göra så
att ni undanhåller information från varandra.
65
studieteknik
Om du har satt ihop en studiegrupp och vill testa den metoden så kan
jag ge dig några tips för hur ni får ut så mycket som möjligt av den.
• Bestäm tider i förväg så att alla vet när och hur länge ni ska
plugga. Dels underlättar det planeringen, dels blir det lättare
att motivera sig när man vet hur lång tid man har kvar att
plugga.
• Boka ett grupprum på biblioteket, hitta ett ledigt klassrum
eller liknande. Arbetspasset blir tydligare och ni blir inte störda.
• Håll er till ämnet, men prata om något annat när ni tar paus.
• Ha en öppen stämning där alla känner att de trivs och vågar
säga att de inte förstår. Ni måste också känna att alla verkligen
är redo att hjälpa varandra och är beredda att lägga ner tid på
det. Tänk också på att peppa varandra och var generösa med
schyssta kommentarer.
• Skulle ni få tidsbrist kan ni dela upp materialet och redovisa
det för varandra. Då kan ni tjäna in viktig tid. Var bara noga
med att alla förstår.
• Tänk på att ni kan sitta tysta och läsa själva och ändå tjäna på
att plugga tillsammans. När som helst kan ni ju be ¬varandra
om hjälp. Och det är lättare att motivera dig själv att plugga
när du sitter i ett rum med andra som gör det.
• Har ni inte tid att träffas eller inte kan hitta en plats använd
Skype eller liknande tjänst. Det fungerar väldigt bra om ni ska
sitta några stycken och plugga tillsammans.
66
67
framträdanden
Att tala inför en grupp. Alla har vi olika erfarenheter och alla tycker vi
olika mycket om det. Tycker du om att hålla presentationer och tal, eller
åtminstone inte har några problem med det. Grattis! Då har du en stor
fördel. För dig som inte tycker att det är lika kul, jag förstår hur du känner.
För mig var det hemskt. Jag hatade att hålla redovisningar och tal ända
fram tills det att jag började andra året på gymnasiet. Jag skulle gladeligen
ha valt att skriva en tio sidor lång uppsatts före att hålla en presentation
på fem minuter.
Att jag tyckte att det var så jobbigt berodde på att jag inte kände
mig bekväm med det. Jag gillade inte att prata när alla blickar var riktade
mot mig. Det gjorde mig osäker. Det är oftast det som är problemet, bristen på självsäkerhet. Jag vet att det är väldigt vanligt och att jag är långt
ifrån ensam om att ha känt så. I skolan bli det dock ett problem. Där är det
svårt att undvika att prata inför en grupp och det är ofta en del av betygskriterierna att kunna göra det. Och göra det bra.
68
Lösningen för mig låg i att bara fortsätta oavsett hur jobbigt jag tyckte att
det var. Det jag märkte var att ju mer jag lärde mig om hur jag skulle agera
och ju mer presentationer jag höll desto säkrare kände jag mig. Idag skulle
jag tio gånger av tio välja presentationen. Varför? För att jag har lärt mig
konsten att hålla ett framträdande. Och nu vill jag lära dig den konsten!
Det första du behöver veta är att retorik, precis som retorikkonsulten Elaine Eksvärd (Bergqvist) skriver i sin bok Snacka Snyggt, inte
handlar om att kunna tala. Det handlar om konsten att få andra att vilja
lyssna. Det är den detaljen som kommer få dig att gå från att kunna hålla
ett okej framträdande till att kunna hålla ett fantastiskt. Boken kan jag
förövrigt varmt rekommendera om du vill fördjupa dig mer i retorikens
värld. Nu tycker jag vi börjar!
hur du skriver
Skillnaden mellan en uppsatts och en presentation eller ett tal är stor. Du
använder inte bara ett annat språk, även innehållet och upplägget blir annorlunda. Därför kommer du också att skriva den på ett annat sätt. Det
bästa tips jag kan ge dig när du skriver en presentation eller ett tal är att
när du skriver föreställ dig att du står på en scen och pratar till publiken.
Om du gör det så märker du vilka ord och meningsbyggnader som känns
naturliga och det skapar ett bättre flyt i texten.
Så gär skriver du:
1. Läs igenom uppgiften och betygskriterierna. Se till att du verkligen
förstår vad uppgiften går ut på och vad som krävs av dig för att du
ska få det betyg du vill ha.
2. Börja med att ta reda på vad du ska ha en presentation om. Får du
välja ämne, välj något som du själv tycker är intressant och skulle
vilja veta mer om inte vad du tror läraren vill att du arbetar med.
Är du intresserad så kommer det att bli roligare att arbeta med uppgiften. Och är det roligare kommer resultatet automatiskt bli bättre. Får du inte välja ämne så fråga om du kan hitta en egen vinkel
att berätta om. Till exempel: Ska du göra en presentation om andra
69
framträdanden
världskriget och du tycker det är extremt tråkigt men du tycker flygplan är intressant. Då kanske du kan få skriva om flyplanens roll under kriget. Eller om du inte kan ändra ämnet så kan du kanske ändra
sättet att presentera det på. Istället för att bara berätta fakta kan du
göra det till en debatt eller en skönlitterär historia sett ur en soldats
ögon. Använd din fantasi!
3. Innan du bestämmer dig för vad du ska ta med så läs på om ditt
ämne. Då får du en överblick om vad det handlar om och vet vad
som är intressant att ta med. Det bli också enklare att skapa en bra
disposition.
4. Börja med att skriva ner vad syftet med presentationen är och tänk
på vilka det är som ska lyssna på dig. Innehållet ska vara anpassat till
publiken. Oftast är det de i din klass och då är det bästa sättet att helt
enkelt utgå från dig själv. Vad skulle du tycka vara intressant att få
reda på om ditt ämne och på vilket sätt skulle du vilja att någon presenterade det för dig. Det vanligaste misstaget man gör när man ska
hålla en presentation är att man tar med alldeles för mycket fakta.
Hoppa över alla onödiga namn, årtal och annat som inte behövs för
att förklara sammanhanget och fokusera på att ge en överblick och
förståelse för ämnet. Ta med lite rolig eller udda fakta som lättar upp
och skapar nyfikenhet och intresse. Det kommer ge en mycket bättre
presentation.
5. Punkta upp en lista med de underrubriker du vill ha med och några
ord om vad som ska stå där samt ungefär hur lång varje del ska bli.
Lägg underrubrikerna i ungefär den ordning du tänkt. Behöver inte
vara exakt. Du kommer antagligen flytta om dem innan arbetet är
färdigt i alla fall.
6. Ska det vara fakta med, börja leta och spara alla länkar under rätt
underrubrik eller skriv bok och sidnummer. Kan vara en fördel att
markera sidorna i boken med post-it lappar också för att det ska gå
lättare att hitta dem senare.
70
7. Ska du ha med egna åsikter och reflektioner, vilket du för det mesta
ska för högre betyg. Börja med att kolla vad andra tycker och har
skrivit. Det handlar inte om att ta någon annans åsikter utan om att
hitta inspiration och se på saken ur nya vinklar. Det hjälper dig att
hitta och komma på argument och motargument. (Se Genvägar –
Inspiration för exempel på några sidor)
8. Kopiera den fakta eller annat material som du hittar och tycker är
relevant och klistra in under rätt länk i planeringen. Nu när du har
en färdig arbetsplanering blir det mycket lättare att skriva.
71
framträdanden
9. BÖRJA SKRIVA!
Jag brukar skriva lite här och där när jag kommer på något och sedan sätta ihop det till en sammanhängande text. Fördelarna med att
göra så är att du kommer igång med skrivandet och inte fastnar bara
för att du inte vet hur du ska börja. När du har skrivit av dig brukar
det också bli lättare att komma på nya saker och vinklar. Andra tycker bättre om att skriva hela texten från början till slut. Gör det som
du själv tycker fungerar bäst.
När du skriver det första utkastet bry dig inte om formuleringar, meningsbyggnader eller upprepningar. Det fixar du till senare. Det är viktigare att du hittar ett flyt och skriver ner det grundläggande som du vill ha med.
10. När utkastet är klart är det dags att läsa igenom och börja flytta om
stycken och meningar så att texten får en klar röd tråd genom hela
arbetet. Disponera så att du får en struktur som fungerar. Det vanligaste sättet är att dela in det i tre delar:
1. Inledning: Berätta vad presentationen kommer handla
om.
2. Mitten: Innehållet i din presentation. Själva informationen du vill att publiken ska ta till sig. Den här delen
består såklart av flera kategorier beroende på hur lång
din presentation är och vad du vill få sagt.
3. Avslutning: Sammanfatta det viktigaste du har tagit upp
och avsluta med att knyta ihop med inledningen. Nu
mer om hur du skriver en bra inledning och avslutning!
11. Inledning & Avslutning
Det tål att upprepas: en bra inledning och avslutning är det viktigaste i hela arbetet.
En inledning kan vara uppbygg så att du börjar med bakgrunden till presentationen. Det kan exempelvis vara en kort berättelse som är kopplad till poängen med presentationen Berättelsen
får gärna vara humoristisk. Sen tar du upp poängen med varför de
72
ska lyssna på dig. Den ska vara kortfattad.
Poängen ska svara på frågan: Vad vinner lyssnaren på att
lyssna på dig? Berätta vad de kommer att lära sig genom att säga
max tre punkter om vad presentationen handlar om. Men börja inte
med det klassiska ”Jag ska prata om…”. Gå istället direkt på punkterna.
Du kan ta du upp fler än tre punkter men då måste du
också berätta det innan du säger punkterna, annars kommer publiken vid den fjärde punkten att börja fundera på hur många punkter
du egentligen tänkt ta upp istället för att lyssna på dig. Punkterna
ska skapa intresse så att publiken vill höra mer.
Genom att börja såhär gör du inte bara publiken intresserad du ger dem även en översikt av presentationen och en känsla av
kontroll. Det gör att de har lättare för att följa med och koncentrera
sig. På samma sätt som det är lättare att koncentrera dig på plugget
när du vet hur lång tid det är kvar. Eftersom du berättar vad de kommer att lära sig skapar du också nyfikenhet och trovärdighet till det
du kommer säga.
73
framträdanden
Avslutningen ska vara en sammanfattning i korta drag av vad du
har tagit upp. Den ska knyta ihop med inledningen. Ett bra knep är
också att avsluta med att ställa en retorisk fråga. Det är här du har
chansen att göra ett avtryck. För det som sägs i avslutningen är det
lyssnaren kommer ihåg mest.
12. Språket
Regel nummer ett när du skriver en presentation eller ett tal: Använd formuleringar och ord som alla förstår och framförallt som du
själv förstår. En bra retoriker gör sig inte smart – en bra retoriker
gör sig förstådd. Ibland är det så att du ska visa att du vet vad olika
begrepp betyder för ett högre betyg, att det är en del av kursen. I så
fall ska du självklart ta med dem men tänk på att om det är ett ord
eller uttryck som ni inte gått igenom gemensamt i klassen, förklara
vad det betyder. Annars får publiken svårt att hänga med och då blir
de okoncentrerade.
Det är också en skillnad i meningsbyggnad när du talar och
skriver. I ett tal ska du använda korta meningar och talspråk. Helt
enkelt som du pratar. Det är därför väldigt lätt att se när någon står
och läser av en text de hittat på nätet. Språket blir väldigt onaturligt.
Stilfigurer
Stilfigurer är små retoriska knep för att få budskapet att fastna. Tänk
på att inte överanvända dem och rada upp dem efter varandra för
det blir bara stelt. (Stilfigurerna kan även användas när du skriver en
uppsats.) Här kommer en väldigt kort sammanfattning över några
av de vanligaste:
74
• Anaforer. Meningar som börjar på samma ord eller fras.
Martin Luther Kings kända tal där han upprepar ”I have
a dream” är ett typexempel.
• Allusion. Anspela på en känd fras eller ett känt citat. Att
byta ut ”vara” i Shakespeares ”Att vara eller att icke vara”
är en vanlig användning.
• Klimax. Stegring av rösten. Snabbare tempo. Större
rörelser i kroppsspråket. Och så når du hela upplösningen i ditt framträdande, det vill säga budskapet.
• Metafor. Bildligt uttryck. Till exempel ”Sjösätta en idé”.
Väldigt effektivt eftersom hjärnan tänker i bilder.
• Liknelser. ”Envis som en åsna”. Om någon säger det så
ser vi verkligen en åsna framför oss. Det är ett bra knep
för att förknippa vissa personer eller saker med en positiv eller negativ känsla.
• Allegorier. Du beskriver någonting utan att egentligen
berätta om det. Om du ska beskriva någon som är vacker så kan du säga att hon är vacker. Det blir rätt tråkigt.
Eller så kan du måla upp en bild istället. ”Hennes läppar
är röda som rosor, håret svart som ebenholts och hyn vit
som snö.” Det här var för övrigt beskrivningen av snövit.
Undvik vissa ord och begrepp
• Faktiskt. Är allt annat du säger ”ofaktiskt”?
• Om jag ska vara ärlig. Ljuger du annars?
• Jag ska bara/jag ska prata lite. Ursäkta dig inte. Det gör
lyssnaren ointresserad.
• Jag har en liten fråga. Värdera inte dina ord.
13. Kolla igenom uppgiften igen och checka av att du har med alla
betygskriterier.
14. Låt någon annan korrekturläsa. Det är alltid bra att få någon annans
synpunkt innan du ska presentera.
75
framträdanden
15. Sist men inte minst så kanske du ska ha något hjälpmedel på pre-
sentationen som du måste förbereda. Det finns väldigt många bra
hjälpmedel att använda sig av när man har en presentation såsom
whiteboard, block, oh, utskrivna bilder m.m. men den överlägset
mest använda är PowerPoint. Så nu kommer jag gå igenom hur du
gör en fantastisk PP som passar till din fantastiska presentation.
powerpoint
Det är svårt att se en enda presentation i skolan där det inte används en
PowerPoint. Som hjälpmedel är den väldigt bra om du vet hur du ska använda den men det kan också förstöra en hel del om den används på fel
sätt. Tyvärr är det sällan någonting man får lära sig i skolan. Därför tänkte
jag att vi skulle gå igenom vad du ska tänka på när du gör en presentation
och vill använda PowerPoint.
Att tänka på:
• PowerPoint ska inte vara ditt manus. Ditt manus skriver du,
som jag snart kommer gå igenom, på kort som du kan hålla
i handen.
• Den ska inte innehålla långa meningar eller massa text. Försök
inte trycka in för mycket information, skriv bara nyckelorden.
Tanken är inte att du ska använda PP för att sammanfatta din
presentation utan för att förstärka den. Fokus ska vara på dig!
• Använd PP för att visa saker som är svåra att föreställa sig till
exempel statistik, citat, siffror med mera.
• Blanda gärna bilder, filmer, ljud och text för en så varierad
presentation som möjligt. Det gör lyssnaren mer fokuserad
och nyfiken på vad du kommer visa härnäst.
• Använd ett typsnitt och färg som alla kan se. I det här fallet
så gäller regeln att ”Less is more”. Det fungerar inte att ha en
chockrosa bakgrund och limegrön text för det är bara otroligt
jobbigt att titta på.
• Se till att allt material du behöver finns i PP och att det fungerar. Använd inte Youtube eller externa länkar. Det värsta som
76
finns är när talaren mitt i presentationen ska gå in på internet
och starta ett videoklipp. Det bryter hela flytet i berättandet
och får bara publiken att skruva på sig i stolarna av rastlöshet.
• Börja inte prata direkt när du visar nästa ”slide”. Publiken
kommer då läsa texten eller titta på bilden istället för att lyssna på dig. Vänta ett tag och låt de få en chans att ta in vad det
är du visar först innan du börjar prata igen. Då är hela fokuset
är på dig igen när du börjar prata.
• Stäng av PowerPointen när den inte behövs. Det finns en
knapp för att bara mörklägga bilden ”blank” som du kan använda dig av. För att ytterligare förstärka att fokuset ska vara
på dig så kan du också ställa dig framför den släckta skärmen.
förberedelser
Innan du kan göra ditt framträdande så finns det en del förberedelser du
måste göra.
Lär dig vad du ska säga
För det första så behöver du lära dig din presentation eller ditt tal utantill.
Det betyder inte att du behöver kunna det ordagrant men du måste ha
koll på vad du ska säga och när du ska säga det. Det finns många olika
minnestekniker du kan använda dig av för att det ska gå lättare. Jag kommer bara gå igenom min egen strategi här. Men skulle du vilja veta mer
kan jag rekommendera boken jag tipsade om i Planeringskapitlet: Björn
Liljeqvists – Plugga smart och lär dig mer! Där går han igenom mycket mer
om minnestekniker och lästekniker med mera.
Här kommer min teknik i alla fall. För att du lättast ska lära dig
hela din presentation så ta det i små steg. Börja med att läsa hela presentationen en gång. Därefter stryker du några meningar. Ta ungefär var
fjärde och byt ut de mot varsitt stödord. Stödordet behöver inte bara med i
meningen. Det kan vara precis vad som helst bara det hjälper dig att komma ihåg. Sen läser du igenom texten igen och vid varje stödord försöker
du komma ihåg vad det stod. Det är inte säkert att du kommer ihåg vad
stödorden stod för första gången och då får du kolla på meningen igen
och försöka en gång till. Märker du att stödordet inte hjälper dig så kom
77
framträdanden
på ett nytt. När du kan alla, vänta en 10 minuter och sen gör du om processen igen. När du gjort det fyra gånger kommer du bara ha stödorden
kvar.
För att du ska komma ihåg dem ta med dig listan med stödorden
och försök spela upp hela presentationen med hjälp av dem i huvudet
minst en gång varje dag fram till det att du ska hålla framträdandet. Det
är en perfekt sak att syssla med på bussen eller tunnelbanan.
Alla kommer vi ihåg saker olika snabbt och enkelt. Du kanske lär
dig hela texten på 20 minuter eller så tar det några dagar. Men som med
allt så är det bara att öva, öva, öva! Tillslut lovar jag dig att den kommer
sitta.
Har du en PowerPoint eller något annat hjälpmedel se till att du
känner dig bekväm med det också, och att du vet när du ska använda det.
Lär dig i vilken ordning PowerPoint bilderna kommer så att du har full
koll på vad som visas och när du ska byta.
Stödord
Behöver du stödorden du skrev ner eller hela texten för att komma ihåg
vad du ska säga skriv ner dem. Även om du känner dig säker så kan det
vara en trygghet att ha det nerskrivet. Det är bättre att kunna läsa delar
från texten än att inte komma ihåg alls vad du skulle säga. Skriv eller
klistra fast texten du behöver på små kort, inte större än A5, som du kan
ha i handen. Anledningen till att du inte ska ha stora papper i handen
är för att de distraherar publiken och gör att du använder mindre kroppsspråk. Det blir som att du gömmer dig bakom pappret.
Var påläst
Det är viktigt att du är påläst även om sådant som du inte tar upp i din
presentation. Det är inte bara bra för att kunna svara på frågor utan också
om du känner att du skulle vilja improvisera lite. Var inte rädd för att
improvisera ibland. Då menar jag inte att du ska improvisera hela framträdandet men märker du att något du sa var väldigt intressant så fördjupa dig lite extra i det. Det är ofta då som de fantastiska presentationerna
uppstår. Men undvik det om du inte gillar att prata inför andra eller om
du är nervös de första gångerna. Har du följt punkt.3 i Hur du skriver så
behöver du inte tänka på det här för då är du redan påläst.
78
Kläder
Alla blickar kommer vara på dig så klä dig så att du känner dig bekväm.
Det gör större skillnad än du tror för vilken sorts signaler du kommer
sända ut. Känner du dig bekväm så kommer du också att visa på ett större
självförtroende och säkerhet när du pratar. Det gör framträdandet bättre.
Nervositet
Innan föredraget så kommer du antagligen att vara nervös. Hur mycket
beror på dig som person men alla brukar vara lite nervösa. Det är bara
naturligt. Det bästa tipset för att minska nervositeten är att du förbereder
dig väl, så att du är trygg med vad du ska säga. Kom ihåg att de tre första
minuterna är som mest nervösa, sen släpper nervositeten ganska snabbt.
Därför kan det kännas tryggt om du är extra säker på vad du ska säga i
inledningen.
Framför allt kan det vara lugnande att veta att nervositeten inte
syns lika mycket som det känns. Ingen kan till exempel se eller höra att
du får en högre puls eller darrar på handen. Om du missar någon del eller
säger fel så kör bara vidare som om ingenting hade hänt. Det är ingen
annan som vet vad du egentligen skulle sagt i alla fall. Är det någon viktig
del så försök få in det senare på en lämplig plats.
Var dig själv!
Hemligheten för att du ska lyckas med en presentation eller ett tal är att
du är dig själv. Du har säkert hört det tidigare och det är rätt uttjatat men
det gör en stor skillnad. Du kommer inte bara att känna dig mycket mer
bekväm inför andra. Det du säger kommer också kännas mer äkta.
Slutligen tänk också på att inte lägga för stor vikt vid presentationen. Ditt liv hänger inte på om du lyckas eller inte. Försök bara att vara
avslappnad och ta det lugnt. Du kommer vara grym!
scenteknik
När du väl står där framför publiken och ska hålla ditt föredrag, som
kommer att vara helt fantastiskt eftersom du följt alla steg i kapitlet, så är
det bra om du har koll på hur du ska kommunicera med publiken på bästa sätt. Det finns två kategorier av kommunikation du behöver behärska.
79
framträdanden
Det första är språket, hur du talar. Alltifrån röstläge och tempo till pauser. Det andra är kroppsspråket, hur du ser ut och vad du signalerar till
publiken. Man brukar säga att språket utgör 10 % och kroppsspråket 90
% av budskapet som lyssnaren tar till sig. Jag tror inte riktigt de siffrorna
stämmer men de exakta procenten spelar heller ingen roll. Det viktiga är
att du vet att båda behövs. Det är därför viktigt att tänka på att de ska visa
samma sak. Publiken blir annars lätt förvirrad och undrar vad det egentligen är du menar, eftersom du signalerar två saker samtidigt. Ett med vad
du säger och ett annat med vad du visar.
Rösten
• Innan du börjar din presentation vänta tills alla är tysta och
uppmärksamma på dig. Det är viktigt att du har publiken
med dig från början.
• När du berättar om ditt ämne, berätta och använd inlevelse!
Läs inte innantill för då är det ingen som kommer att orka
lyssna på dig eftersom du inte ens själv verkar vara så intresserad.
• Prata högt och tydligt men skrik inte för det blir bara jobbigt
att lyssna på. Med tydligt menar jag att du ska artikulera, som
det så fint heter. Det betyder att du ska uttala orden tydligt.
• Försök att inte använda onödiga ord som: och, öh, eh m.m. Jag
har lyssnat på en presentation där varje mening började med
ett och, och tillslut är de det enda man hör. Måste du tänka lite
innan du säger nästa mening försök att bara vara tyst istället.
Det kan vara svårt att avvänja sig men det går om du övar.
• Anpassa tonläget efter vad du vill förmedla. Ditt tonläge ska
vara i harmoni med budskapet. Det vill säga att ska du prata
om något ledsamt så är det bra att du har en mörkare ton.
Annars kan det bli lite lätt psykopatvarning om du berättar
om människor som dött och samtidigt låter glad. Vill du höra
vad jag menar kolla på nyheterna någon dag. Då kan du höra
att de anpassar sitt tonläge efter vilken sorts nyhet de ska
berätta om.
80
- Mörk är lika med ledsen
- Ljus är lika med glad
• Du påverkar lyssnarens puls genom tempot du håller. Pratar
du väldigt snabbt så kommer lyssnaren att börja känna sig
stressad av att du låter som du har väldigt bråttom att bli klar.
Pratar du däremot för långsamt så blir det istället sövande
eller så blir lyssnaren istället stressad av att hen vet vad du
ska säga redan innan du säger det. Så tänk på att prata i ett
normalt tempo.
• Men det här är också någonting du kan använda dig av när
du pratar för att styra lyssnaren. Vill du till exempel bygga
upp lite spänning så kan du testa att stegra tempot hela tiden
fram till upplösningen. Det är den teknik författare använder
när de skriver böcker. Inför upplösningen i berättelsen så brukar det hända väldigt mycket saker samtidigt och tempot i
berättandet blir väldigt snabbt. (Det kallas för klimax som jag
nämnde tidigare.)
• Betona nyckelord och ha en mikropaus före och efter ordet.
- Går du upp i ton när du betonar ger det ett positivt
intryck.
- Går du ner i ton när du betonar ger det ett negativt
intryck.
• Konstpauser ger dig själv och publiken en chans att andas.
Det är då som lyssnaren får en chans att reflektera över vad
du sagt och ta till sig ditt budskap genom att koppla det till sitt
eget liv. Samtidigt får du en egen chans att tänka igenom vad
du ska säga härnäst. Det ger dig dessutom större trovärdighet
för det visar publiken att du inte bara pratar utan även tänker
emellanåt. Se till att de inte blir för långa bara för då övergår
de istället till en pinsam tystnad.
81
framträdanden
Kroppen
• Stå med benen axelbrett och stadigt om du vill signalera
självförtroende. Tyngden ska ligga på båda benen och fötterna ska vara riktade mot dem du pratar med.
• Sträck på ryggen. Det ger inte bara en bättre hållning utan
även ett bättre röstläge. Du får in mer luft i lungorna och din
röst kommer från magen istället för halsen vilket gör att du
kan prata högre utan att behöva skrika.
• Titta lika mycket på alla delar av publiken. Du ska absolut
INTE bara titta på läraren! Läraren ska vara som en i mängden.
• Du ska inte fokusera på en punkt längts bak i rummet som
många brukar säga att man ska göra om man är nervös för då
kommer ingen att känna sig sedd. Om det är en liten publik
titta på var och en. Vill du inte titta i ögonen kolla på näsan
eller precis ovanför på pannan. Det går inte att se skillnad på
var du kollar i alla fall. Är det en större publik dela upp personerna i sektioner och fokusera på den längts bak i varje sektion, då kommer alla att känna sig sedda.
• Kan du röra dig fritt på scenen gör det. Det hjälper publiken
att koncentrera sig om de slipper stirra på bara en punkt. Det
är en av anledningarna till varför en PowerPoint som står på
hela tiden är sövande.
• Överanalysera inte publikens kroppsspråk. När man verkligen lyssnar så stänger man av kroppsspråket och kan se ut på
vilket sätt som helst. Ögonkontakten är det viktigaste om du
vill se om någon lyssnar. Det klassiska med att sitta med armarna i kors behöver absolut inte betyda att man är skeptisk.
Det är helt enkelt bara en bekväm ställning.
82
sammanfattning
Att bli en bra talare är ingenting som sker över en natt. Det krävs övning.
Det jag kan rekommendera är att titta på klipp på andra bra talare och se
vad det är som gör dem så bra. Ett exempel på en väldigt bra retoriker är
USA:s president Barack Obama. En annan är U2 sångaren Bono. Du kan
säkert hitta betydligt fler om du letar lite. Det kan också vara bra att kolla
på några dåliga talare och se vad de gör för fel. Då kan du lära dig av deras
misstag och slipper göra dem själv. En bra sida om du vill kolla in både
bra och några mindre bra, mest bra, föreläsare är sidan TED. Jag kommer
gå igenom den sidan lite närmare i kapitlet Genvägar - Inspiration.
• Föreställ dig att du står på scenen och pratar när du skriver.
• Gör en plan innan du börjar skriva.
• Hjälpmedel ska förstärka din presentation inte sammanfatta den.
• Läs inte innantill. Berätta!
• Ta det lugnt. Har du följt alla stegen är du väl förberedd.
Det kommer gå bra!
83
För att du ska lyckas i skolan är det inte bara viktigt att du pluggar rätt
och håller hjärnan i trim. Du måste också se till att resten av kroppen är
i form. Att träna, äta rätt och sova tillräckligt är tre väldigt centrala delar
för att du ska orka prestera i skolan. Om du lär dig att behärska de här tre
delarna kommer du inte bara att må bättre. Du kommer dessutom kunna
utnyttja den tid du pluggar mycket mer effektivt. Det säger sig självt att en
utvilad hjärna full med energi arbetar bättre än en trött utan energi.
hur ser dina vanor ut?
Alla har vi dagar då vi känner oss trötta och har svårt att koncentrera oss
på lektionerna. Det är inget ovanligt. Känner du däremot så ofta. Då är
det dags att börja tänka över dina vanor och vad du gör med din kropp.
Även om du redan mår fantastiskt, och inte har några problem alls med
trötthet, koncentration eller något annat, kan det ändå vara bra att se över
85
träning, kost & sömn
dina vanor. Du kanske inte tror det men du skulle antagligen kunna må
ännu bättre. Så det första jag tänkte vi skulle gå igenom är hur dina vanor
ser ut idag.
Du vet schemat du skrev i Planeringskapitlet. Där du skulle skriva
ner vad du gjorde varje dag under en vecka. Titta igenom det igen. Hur
mycket tid lägger du ner varje vecka på fysisk träning? Hur mycket tid
sover du varje dygn? Det är också bra om du börjar fundera på vad du
äter om dagarna, hur mycket och vilka tider. För allt det här påverkar hur
du mår och presterar.
När du gjort det då kan vi börja gå igenom hur ditt schema egentligen ska se ut.
träning
Att du håller igång och är fysiskt aktiv är framförallt väldigt viktigt för
inlärningen. Men det kommer också att få dig att må bättre rent allmänt.
Det finns otroligt många bra effekter av fysisk träning och jag ska snart gå
igenom några av dem med dig. Men först tänkte jag säga att den här delen
inte handlar så mycket om hur du ska träna. För det är väldigt individuellt
och beror helt på vad du vill uppnå. Dessutom så är en väldigt avgörande
faktor för att det ska ge resultat att du är motiverad. Och precis som vi
gick igenom i Motivationskapitlet så måste motivationen komma från dig.
Dessutom finns det betydligt mer kvalificerade personer än mig att rådfråga om träning. Jag kommer tipsa om några i slutet av träningsdelen.
Det jag däremot kommer ta upp är varför du ska träna och lite allmänt
hur du ska träna. Allt självklart ur synvinkeln att det ska ge bäst resultat
på ditt plugg.
Varför ska du träna?
Träning har stor inverkan på hjärnans funktion och det har visats flera
gånger att regelbunden träning förbättrar minnet och ökar koncentrationsförmågan. Det beror på att när du tränar så ökar blodflödet till hjärnan och den får då mer syre. Det är lite som när du suttit instängd i ett
klassrum ett tag och så öppnar du fönstret och tar ett djupt andetag. Man
kan nästan direkt känna att man blir piggare.
Träning minskar också stress. Det är positivt eftersom stress inverkar
86
negativt på hjärnans prestationsförmåga. (Jag kommer gå igenom stress
mer senare.) Det är därför bra att träna även om du känner att du har
mycket att plugga. Om du gör det kommer resultaten i skolan bli bättre
än om du struntar i att träna och istället pluggar på den tiden. Den tid du
lägger på träning kommer du få igen i form av ökad koncentration och
mindre stress. Däremot behöver du inte träna lika mycket de veckorna,
och fokusera på konditionsträningen.
Det finns många väldigt tydliga psykologiska effekterna av träning.
Exempelvis blir du nöjdare med dig själv och får ett bättre självförtroende.
Du känner inte lika mycket komplex för hur du ser ut, vilket är väldigt
vanligt att man gör. När du tränar så ökar produktionen av endorfiner i
kroppen. Kroppens glädjeämne. Därför kan träning också motverka depressioner och ångest. Kort sagt - Du blir helt enkelt gladare och lyckligare av att träna!
Hur?
Det är främst konditionsträning som ger de här positiva effekterna på
hjärnan. Men det betyder inte att du ska strunta i all annan träning. Det
viktigaste är att den är allsidig och att du tränar alla delar av kroppen
regelbundet. Utan starka muskler kommer du inte orka springa så långt.
Och utan konditionsträning så kommer du inte orka bygga mycket muskler eller för den delen syresätta dem.
För att du ska komma i gång med träningen så behöver du vara
motiverad. Motivationen är oftast det som hindrar träning. Om du aldrig
har tränat förut eller väldigt sällan är det viktigt att du i början får in vanan. Ställ därför inte för stora krav på dig själv som du inte kan nå upp
till. Det är bättre att träna lugnt och få in vanan än att försöka träna hårt
men att det ofta inte blir av. Även om det “bara” är en promenad, tre dagar
i veckan.
Mycket forskning visar också på att det är viktigt att det är kul att
träna. Alla gillar inte att gå på gym, alla vill inte spela fotboll eller jogga.
Träningen ska ske i en trygg miljö där du trivs och framför allt har roligt.
Då ger den mest effekt.
När jag pratar om träning så kan det egentligen vara vilken sorts
aktivitet som helst. Enda kravet är att den ska höja pulsen i minst 30 mi87
träning, kost & sömn
nuter utan uppehåll. Så all slags uthållighetsträning fungerar. Det finns
dock några som visat sig ge större effekt såsom lagbollsporter, aerobics
och orientering. Det beror på att ju mer hjärnan stimuleras samtidigt
som du tränar desto bättre. Styrketräning fungerar inte på samma sätt.
Det beror främst på att du inte höjer pulsen tillräckligt. Men den är fortfarande som jag sa innan en viktig del.
Ju mer regelbundet du tränar kondition varvat med utmaningar för hjärnan desto större effekt ger det. Nya stamceller bildas när man
tränar kondition men det är först när de används, det vill säga när hjärnan
utmanas, som de utvecklas till nervceller och behålls. Den här effekten
försvinner emellertid om träningen blir för kravfylld och ger upphov till
stress. Så kom ihåg att träningen ska vara rolig annars är det dags att hitta en ny träningsform. Du blir heller inte smartare ju mer du tränar. Så
tränar du bara för pluggets skull så räcker det att du rör på dig 30 min tre
gånger i veckan. Det tar några veckor innan du börjar märka ett tydligt
resultat så ge inte upp.
En lagom träningsdos om du bara vill träna för att hålla igång och
prestera bättre i skolan är: 30 min löpning 3 ggr/vecka och 20 min styrka
3 ggr/vecka. Träningspassen behöver inte vara längre. Så det finns inga
ursäkter för att du inte har tid. När det kommer till styrkan så räcker det
absolut att träna hemma med bara kroppen som vikt.
Några tips när du tränar
Träna till musik, för musik ökar uthålligheten och motivationen. Det gör
att du lättare tränar hela planerade tiden och inte ger upp. Det gör att du
även tar i lite mer under träningen. Och det i sin tur gör att du känner dig
nöjdare efteråt och då blir du mer motiverad att träna igen.
Skaffa en träningskompis som du kan träna med. Då kan ni motivera och pusha varandra. Det gör det också svårare att hoppa över ett
träningspass. Tänk bara på att träna med någon som ligger på ungefär
samma nivå som du. Gärna någon som är lite bättre för då pressar du dig
själv mer.
Träningsprogram
Det finns mängder med böcker och hemsidor med enstaka övningar och
88
hela träningsprogram. Leta runt ett tag tills du hittar något som du tycker
passar dig.
Har du tänkt träna på ett gym? Fråga dem som jobbar där om de
kan hjälpa dig. De är oftast kunniga och villiga att ge några råd och tips.
Är du med i någon idrottsklubb? Även om du inte tränar eller har tänkt
träna regelbundet med dem så kan du alltid fråga om några övningar eller
råd.
Sist men inte minst. Fråga din idrottslärare. Har du turen att ha
en bra lärare som kan mycket om träning är det perfekt att fråga om hjälp
med att sätta ihop ett träningsprogram. Du får inte bara hjälp utan visar
också att du är intresserad av ämnet. Plus i kanten om du siktar på ett
högre betyg där.
kost
Vi vet alla att skolmaten oftast inte är av högsta kvalitet. Det är jag den
första att hålla med om. Men det betyder inte att du kan strunta i att äta
den. Tvärtom. För att du ska orka en hel skoldag så måste du äta lunch.
Har du några andra lunchalternativ så kan du såklart använda dig av dem.
Men jag kan säga på en gång att snabbmat sällan är bättre, dessutom blir
det rätt snabbt dyrt. Oftast finns det en matsedel för hela veckan. Kolla
igenom den och vet du om att det någon dag verkligen är oätligt, ta med
något eget att äta.
Precis lika viktigt som det är att alltid äta lunch är det att alltid äta
frukost. Och med frukost menar jag inte en kopp kaffe på vägen till skolan. Hoppar du över frukosten kommer du inte kunna hålla dig koncentrerad på lektionerna fram till lunch. När du vaknar på morgonen så har
din kropp varit utan mat i runt tolv timmar. Den skriker efter energi. Får
den inte det så kommer den börja dra ner på processer i kroppen. Eftersom hjärnan står för ungefär 20 % av din energiförbrukning under en dag
så kommer den också få ta det lugnare. Jag kan lova dig att du kommer
inte bara prestera bättre utan även må bättre om du äter frukost.
För att hålla blodsockernivån så konstant som möjligt under en
hel skoldag kan det vara en fördel att äta något mellanmål. En smörgås
eller en frukt brukar vara lagom. Det gör att du orkar vara på topp även
den där sista lektionen innan lunch eller innan dagen slutar.
89
träning, kost & sömn
Din kropp behöver energi för att fungera. Och den energin får du från
maten du äter. Det tror jag vi alla är överens om nu. Men det betyder inte
att du kan äta vad som helst. Det är viktigt att du tänker på vad du äter.
För att må bra ska du äta varierat så du får i dig de näringsämnen du behöver.
Vad olika kost har för påverkan på dig, som jag snart ska berätta
om, är mer om du är intresserad av att veta annars är det en överkurs. Så
du behöver inte bli stressad och få panik för att du måste lägga om hela
din kost. Jag vill bara att du ska tänka på vad du äter och veta att det faktiskt påverkar hjärnan och hur du mår och presterar.
• Fisk minst en gång i veckan gör dig smartare! Det är ingen
myt. Mycket forskning visar på det. Forskarna vet inte riktigt varför men det har troligen att göra med de långkedjade
fettsyrorna där omega-3 är en beståndsdel.
• Undvik socker det gör dig trött och okoncentrerad. Du känner
dig pigg en kort stund och sen blir du ännu tröttare än innan.
Det bästa är att försöka hålla ett stabilt blodsockervärde.
• Det bästa är att äta en allmänt hälsosam kost som ger hjärnan
tillräckligt av alla näringsämnen den behöver. Det finns däremot studier som pekar på att vissa näringsämnen har mer tydligt positiv eller negativ påverkan. En kost med mycket frukt
och grönsaker men med så lite mättat fett, tomma kalorier och
salt som möjligt är det bästa.
• Hjärnan behöver fett, men det ska vara rätt sorts fett. Hjärnan
presterar dåligt om den tvingas använda för mycket mättat
fett som ofta finns i bland annat snabbmat. Istället vill den ha
fleromättade fetter. Bra källor till fett är bland annat fet fisk,
avokado och fröer eller nötter. Men kom ihåg att även om
något är nyttigt så är för mycket är inte heller bra.
• Undvik alkohol i stora mängder eller flera gånger i veckan.
• Tänk på att kaffe gör dig pigg men stör din koncentrationsförmåga och kan i vissa fall försämra inlärningen. Speciellt
när det kommer till motorisk inlärning. Det vill säga när du
ska använda kroppen. Man tror att det beror på att koffeinet
blockerar Hippocampus, den del av hjärnan som registrerar
90
minnen. Det är bättre att sova en kort stund (Se Sömn) istället
för att maximera inlärningsprocessen.
Nu vet du förhoppningsvis att kosten har betydelse för vad du presterar.
Tumregeln du ska ha med dig i bakhuvudet är att du kan äta nästan vad
du vill bara du äter regelbundet, varierat och i lagom mängd.
sömn
Du har nog upplevt att för lite sömn innan en dag i skolan gör att du
inte kan koncentrera dig. Allt blir helt plötsligt mycket svårare att förstå
och lära sig. Det är rätt självklart och har och göra med energin, som jag
berättade om tidigare. Det lika många inte har koll på är att sömn efter
du har lärt dig något är lika viktigt för förmågan att komma ihåg det. Det
har gjorts ett antal studier i ämnet och alla pekar på samma sak. Att sömn
hjälper oss att minnas. Det är därför väldigt dumt att sitta och råplugga
sista dagen innan provet och skippa sömnen. Eller att inte sova tillräckligt
i veckorna. Resultaten vad du får på ett prov kan variera väldigt mycket
beroende på hur mycket du sovit natten innan. Ibland så mycket att det
till och med kan handla om nästan en fördubbling av ditt resultat. Och det
vill du ju inte gärna gå miste om.
Varför har sömnen en så stor påverkan på vad vi lär oss och kommer ihåg? Man kan säga att det beror på att den delen av hjärnan, Hippocampus, som registrerar minnen blir full efter ett tag och behöver rensas
för att nya minnen ska kunna registreras. Det gör den under sömnen då
de lagras på andra ställen i hjärnan. Sover man då inte så blir det som när
sms minnet på telefonen är fullt, inga nya sms kan tas emot. Så att ”sova
på saken” är mer än bara ett uttryck.
Det finns mycket forskning som tyder på att vi borde sova två
gånger per dygn i stället för bara en gång. Genom att styra hur lång din
tupplur får bli, kan du faktiskt påverka vad hjärnan ska bli bättre på. Jag
kan inte lova att det fungerar men det finns ändå tester som visar på det.
Och det verkar väldigt intressant.
• Om du sover upp till en halvtimme får du framför allt stegtvåsömn, mitt emellan djupsömn och drömsömn. Det är bra
91
träning, kost & sömn
för motorisk inlärning, till exempel om du ska lära dig att spela piano.
• Sover du mellan en halvtimme och en timme kommer du
fram till djupsömn. Det är bra för den sortens minne som
handlar om att komma ihåg fakta, till exempel människor
eller platser eller saker.
• Om du sover mellan sextio och nittio minuter kommer du
fram till REM-sömnen. Det är då du drömmer, och den här
fasen är bra för kreativiteten. Då flyter minnena fritt omkring
i hjärnan och skapar nya förbindelser.
Precis som med träningen och maten så är regelbundenhet ett nyckelord.
Om du går och lägger dig och går upp på ungefär samma tider varje dag
så lär sig kroppen det. Du kommer somna och vakna lättare och känna
dig piggare på dagarna. Ställ inte om dygnsrytmen för mycket på helgerna. Självklart kan du göra undantag men kan du så försök hålla samma
tider. Speciellt om du har svårt att komma upp till skolan på morgonen.
Eftersom du ska försöka hålla samma tider så ska du även gå upp
tidigt de dagar som du har sovmorgon! När du hämtat dig från chocken
och känner för att läsa igen ska jag ge dig några argument varför.
1. Du blir piggare. Som jag skrev innan så blir du piggare om du
går upp samma tid varje dag.
2. Det är den bästa tiden att plugga på för du har som mest energi. Minnet är rensat och redo för att fyllas med massa intressant fakta från skolan.
3. Du har redan gjort det du behöver den dagen. Du behöver
inte tänka på plugg något mer utan kan bara ta det lugnt och
göra något roligt istället.
4. Första timmen sätter standarden för hela dagen. Gör du något
som du känner dig ”duktig” av så kommer du få mer energi
den dagen. Det är ren psykologi.
stress
Stress. Det har du med all säkerhet upplevt någon gång. När det blir lite
92
för mycket som ska hinnas med och tiden inte verkar räcka till. Stressen i
skolan kan vara svår att undvika. Det är mycket som ska göras i alla olika
ämnen. Och alla lärare tycker att sitt ämne är viktigast. Du måste helt enkelt lära dig att hantera den.
Att känna sig lite stressad kan faktiskt vara en fördel. Vissa pluggar bättre med en tidpress för då känner de att de måste ta tag i uppgiften.
Lagom mycket stress skärper också arbetsminnet och problemlösningsförmågan. Men för mycket försämrar det kraftigt. Är du väldigt stressad
kan din förmåga att ta fram något ur långtidsminnet helt blockeras. Du
har kanske varit med om att du fått en total blackout på ett prov någon
gång.
För att minska stressen är det vikigt att planera. Då vet du att du
har koll på vad du ska göra och att du hinner med det. Läs Planeringskapitlet om du vill veta mer. Du måste också lita till vad du kan och tro på dig
själv. Det kan kännas som att du har väldigt mycket till ett prov och att du
inte förstår någonting. Men då gäller det att ta det lugnt och metodiskt gå
igenom allt. Följ bara guiderna i Studieteknikkapitlet. Oftast kan du och
kommer ihåg betydligt mycket mer än vad du tror. Det gäller bara att ge
det lite tid och inte ge upp.
När du ska göra en uppgift, vare sig det är ett prov eller ett framträdande, så ha självförtroende och lita på att det kommer gå bra. Annars
är det lätt hänt att det kan uppstå en självuppfyllande profetia:
Du tror att det ska gå dåligt på uppgiften –> Du blir stressad
av det –> Din förmåga att ta fram minnen försämras eller blockeras, det vill säga du får en blackout –> Du presterar därför
sämre än du egentligen kan.
Känner du dig ofta stressad? Då är det kanske dags att se över dina vanor.
Nu är jag inte någon livscoach så jag kan inte säga dig exakt hur. Men
eftersom jag själv upplevt det så kan jag i alla fall ge dig några tips. För
att lösa ett problem så är det en fördel att veta vad som är grunden till
problemet. Alltså: Vad gör dig stressad? När du vet det så måste du hitta
ett sätt att hantera det och lära dig att släppa det helt emellanåt. Hur du
ska hantera det kan jag inte hjälpa dig med. För det första så vet jag inte
vad det är som stressar dig och sen är jag som sagt inget proffs. Men jag
93
träning, kost & sömn
kan säga dig att det är otroligt viktigt att du ibland helt släpper vad det nu
än är som gör dig stressad. Du måste lära dig att koppla av. Alla tar vi det
lugnt på olika sätt. Vissa gillar att vara själva andra tycker bättre om att
ladda batterierna omgiven av andra. Oavsett vad som gör att du slappnar
av och rensar hjärnan – gör det emellanåt. Även om det är mycket som
ska göras och du känner att du inte har tid. Speciellt när du känner så. Du
kommer tjäna på det i långa loppet eftersom du i alla fall inte presterar bra
när du känner för mycket stress.
94
sammanfattning
Poängen här är inte att du ska lägga om hela ditt liv och börja träna 7
dagar i veckan och bara äta nyttig mat och aldrig gå och lägga dig efter
tio på kvällen. För då kommer du istället att börja må psykiskt dåligt av
den pressen. Det är inte meningen att du ska leva något ”perfekt” liv. Jag
vill bara att du ska veta om att hur du behandlar din kropp har en stor betydelse för du mår och presterar i skolan. Och jag vill ge dig möjligheten
att må bättre och prestera mer.
Tror du inte på mig – testa! Prova att vara hälsomedveten i några
veckor. Sov på bra tider och tillräckligt länge. Ät nyttig mat i lagom portioner och på regelbundna tider. Och träna ett antal dagar i veckan. Jag
kan lova dig att du kommer märka en enorm skillnad. Det kommer inte
bara få dig att må fysiskt bättre du kommer dessutom känna av många
psykologiska förbättringar. Du kommer få mer energi, bli gladare och få
ett bättre självförtroende. Och det är bara några av alla de fördelar du
kommer känna av. Låter det inte som något värt att prova? I så fall. Vad
väntar du på?
•
•
•
•
•
Fysisk träning förbättrar din kapacitet att minnas och förstå.
Det räcker att träna 30 minuter om dagen
Sov på regelbundna tider
Ät alltid frukost och lunch.
Lär dig att slappna av och släppa plugget helt ibland.
95
Du hoppade direkt till det här kapitlet eller hur? Det är inget fel med det,
det visar bara att du är driven och vill hitta den kortaste vägen till ditt mål.
Om du trodde att det var här alla fusk finns om hur du får bra betyg utan
att plugga så kommer du däremot bli besviken. För de finns inte. Istället
har jag här samlat alla tips som inte riktigt passar in under något annat
kapitel i boken. Alla tips om hur du får bättre betyg men inte genom att
plugga mer eller plugga rätt utan genom att du kan knepen.
första intrycket
Alla människor sätter omedvetet ett omdöme på en person första gången
man ses. Under de första tre minuterna skapar man en sorts ”filter”. Det
vill säga att allt du säger och gör då påverkar hur den personen kommer
att uppfatta dig även i framtiden. Tycker personen exempelvis att du verkar vara en trevlig person första gången ni ses så kommer hon/han se på
97
genvägar
dig och det du gör på ett positivt sätt. Vi anpassar automatiskt våra intryck för att de ska passa vår egen bild av personer och verkligheten.
Så här sätter du ett A i första intrycket:
• Handslaget ska vara fast och inge förtroende. Försök använda
samma styrka som den andre. Men ingen död fisk eller försök
till att krossa händer.
• Ögonkontakt! Ha alltid ögonkontakt med den du pratar med
eller hälsar på. Det visar att du ser dem och bryr dig om vad
de säger.
• Minns namnet. Minns du namnet minns de dig. Jag har haft
klasskompisar som inte kunnat namnet på läraren efter en hel
termin och det är inte okej.
• Le! Ett leende smittar och det visar att du är glad att träffa
personen. Vi är mycket mer benägna att tycka om någon som
verkar tycka om oss.
• Öppet kroppsspråk. Stå inte med armarna i kors eller med
knutna nävar. Det signalerar avståndstagande från den andra
personen. Ha öppna handflator när du pratar och var inbjudande.
• Rapport. Det betyder att du efterliknar den du pratar med
både i kroppsspråk och vad du säger. Då menar jag inte att
du ska byta åsikter utan i hur du pratar, röstläge, tempo och
så vidare. Om du är som en spegelbild av den du pratar med
så ser du ut som den andra personen känner sig och den du
pratar med kommer känna att ni är lika. Eftersom man gillar
sig själv gillar man någon som är som sig själv.
• Respektera den personliga rymden. Stå inte för nära den du
pratar med och märker du att personen backar eller står lite
vänd ifrån dig ta ett steg tillbaka för då är du för nära.
• Ska du prata med någon använd samma språk som den du
pratar med. Ska du prata med någon som pratar väldigt korrekt – gör det du också. Pratar personen mer slang – gör det
du med. Men försök inte låtsas vara någon du inte är.
98
Försök tänka på det här och upprätthålla känslan även de efterföljande
gångerna ni ses.
Även när det kommer till själva skolarbetet så är det första intrycket väldigt viktigt. Sätt standarden på första uppgiften du får. Det är då
som läraren för första gången skapar en uppfattning om vad du är för person betygsmässigt och det är väldigt mycket svårare att ändra på senare.
Lägg ner extra mycket tid på att se till att du får ett A. Det är ändå bättre
om du kan lyckas få ett A på den andra uppgiften också för då bekräftar
du den uppfattningen.
lärarna
Du kommer att stöta på både bra, mindre bra och enstaka riktigt dåliga
lärare. Men det finns en sak som alla dina lärare har gemensamt - de sätter
ditt betyg. Alltså kan de både hjälpa och hindra dig från att nå ditt mål.
Glöm aldrig det! Även om du verkligen avskyr en lärare och du tycker att
hon/han är en riktig idiot så rekommenderar jag dig, för din egen skull,
att du inte visar det. Självklart finns det gränser och jag har också kritiserat lärare rätt hårt när jag tycker att det varit berättigat. Det gäller bara att
välja sina fighter.
Med det sagt så kan vi fokusera på det väsentliga. För att du ska
slippa hamna i jobbiga situationer med dina lärare och istället få de att
hjälpa dig nå ditt mål så ska du få en snabbkurs i lärarhantering.
Det första du behöver lära dig är hur de olika lärarna fungerar och
vad de tycker är viktigt. Du kommer rätt snabbt att märka att alla lärare
har sina egna sätt. Vissa lärare tycker att en kurs går ut på att de själva står
längts fram och håller långa föreläsningar medan eleverna ska anteckna
och sen är det prov. Andra föredrar att bygga kursen på diskussioner och
samspel mellan eleverna. Vissa vill bara att du gör som de säger och andra
uppskattar när du tar egna initiativ och argumenterar för din sak. Oavsett
vilket så gäller det att du anpassar dig efter den läraren. Det är en fördel
att vara lite schizofren i skolan om du vill hålla dig väl med alla.
När du har turen att ha en bra lärare visa att du uppskattar det arbete hon/han gör. Om du tycker att en lärare gör något bra, är en schysst
person eller har haft en bra lektion – säg det! Alla gillar vi att få uppskattning för det vi gör och det ger oss energi att vilja bli ändå bättre. Det är
99
genvägar
inte att smöra som några tycker. Skillnaden är att när man smörar då
ljuger man och ställer sig in. Du visar bara uppskattning precis som du
skulle göra för vem som helst annars som du tycker gör någonting bra.
Lärare är också människor. Det är inget fel i att prata om annat
med en lärare än just ämnet. Problemet som jag ser det idag är att lärare
tenderar att bli lite alienerade. Det vill säga att trots att ni träffar varandra nästan varje dag under tre års tid så lär ni aldrig känna varandra. På
vilken annan arbetsplats som helst hade de verkat väldigt konstigt. Ni behöver inte bli bästa vänner men vet du till exempel att en lärare är väldigt
fotbollsintresserad och du också är det – prata om det. Kanske inte under
lektionstid men om ni stöter på varandra i korridoren. Behandla de på
samma sätt som du skulle behandla vem som helst av dina bekanta utanför skolan.
Sist av allt det viktigaste. Visa respekt och du kommer att få respekt. Du behöver inte ha samma åsikter som dina lärare och det är okej
att tycka att de är idioter men behandla dem med respekt. Det är det klassiska uttrycket: var mot dem precis som du vill att de ska vara mot dig.
visa att du bryr dig
Visa att du bryr dig om hur det går för dig i skolan. Visa att du verkligen
vill ha bra betyg och att du tänker kämpa för att få dem. Ge aldrig upp
bara för att du tror att det är kört att få ett högre betyg. Till den dagen då
betygen är satta ska du hela tiden sträva efter att få A och visa att du gör
det. Det spelar ingen roll vilket betyg du siktar mot eller behöver. Utåt sett
ska du alltid vilja ha det högsta.
Många gånger så ligger du och väger mellan två betyg och då kan
det vara avgörande hur din inställning ser ut. Om läraren tror att du inte
siktar så högt och nöjer dig med det lägre så kommer du antagligen att få
det också. Om läraren istället ser en elev som siktar högt och verkligen
vill prestera bra men inte riktigt har nått dit på alla uppgifter så blir det
helt plötsligt mycket större chans att du får det högre betyget. Anledningen till det är att man är betydligt mycket mer villig att ge ett högre betyg
till någon som anstränger sig och vill bevisa vad de går för. Man vill belöna den ansträngningen.
100
Det finns några bra sätt att visa att du bryr dig:
1. Vet du om att du ligger på gränsen be om någon extra uppgift
så att du kan visa vad du verkligen kan. Även om du kanske inte siktade mot det högre betyget från början så är det
väldigt onödigt att slänga bort det bara för att du inte orkar
göra en sista uppgift.
2. Går det inte riktigt som du tänkt dig på en uppgift, se till att
göra riktigt bra ifrån dig på den nästa. Lägg ner lite mer tid
än vanligt på att den ska bli extra bra. Det visar läraren att
du bara hade en dålig dag och att det är på den här nivån du
ligger.
3. Prata med läraren om ditt betyg. Var tydlig med vad du vill
och fråga vad du måste göra för att nå dit. Se till att du förstår
betygskriterierna och hur du ska visa att du uppnår dem.
svenska språket
(Vi kommer bara att gå igenom svenska språket eftersom det mesta av
uppgifterna är på svenska men att behärska språket är såklart lika viktigt
även om du läser engelska eller något annat språk.)
Hur du kommunicerar har stor betydelse för vilket betyg du kommer få.
Att kunna uttrycka sig korrekt och anpassa språket efter situationen gör
en stor skillnad på hur någon uppfattar dig som person och vad du vill
berätta. Även om språket egentligen inte ska spela in på vilket betyg du
får på en uppgift så gör det ofta det ändå. Två arbeten kan vara nästan
identiska innehållsmässigt men vara skrivna på olika sätt och då brukar
betygen bli olika.
101
genvägar
Vilket hade du gett högst betyg?
102
hur du kommunicerar bättre på svenska
Regel nummer ett är att anpassa språket efter uppgiften. Det vill säga, ska
du skriva en akademisk uppsats läs några andra akademiska uppsatser
och försök efterlikna språket. Ska du istället göra en muntlig presentation
försök använda samma språk som de som lyssnar. Det kommer inte bara
göra det enklare för dem att hänga med, de kommer också att lättare ta
till sig det du säger.
Ordförråd
Utöka ditt ordförråd. Lär dig några lite ovanligare ord som du kan använda dig av emellanåt. Då menar jag inte att du ska gå omkring och prata
som på 1800-talet utan att du kan använda ord som exempelvis: Gagna,
Befängt och Inskränka istället för: Hjälpa, Idiotiskt respektive Begränsa.
Slå upp ord du inte förstår och börja använda synonymer. Oftast är vi
människor väldigt bekväma av oss och vi använder gärna samma uttryck
hela tiden. Vill du till exempel säga att någonting är fantastiskt så kommer
du att säga fantastiskt hela tiden och det kan bli rätt enformigt. Istället kan
du varva med ord som: otroligt, oerhört och enastående.
Korrekt språk
Det är skillnad på att uttrycka sig snobbigt och korrekt. Det är inte fel
med slangord eller svordomar om det används på rätt sätt. Om du använder en svordom för att förstärka ett budskap som till exempel ”Ge fan
i det” så är det helt okej, även om du antagligen kan föra fram samma
budskap utan att svära.
Någonting du däremot ska undvika i alla lägen är de såkallade
ogräsorden såsom: liksom, asså, bah. Ord som i alla fall inte tillför
någonting till det du säger. Annars finns risken att den som lyssnar tillslut
bara hör dem.
Talspråk
Använd inte talspråk när du skriver om det inte är meningen såklart. Ska
du till exempel skriva en tidningsartikel kan du använda talspråk. Jag använder det även i den här boken för att det lättar upp och det blir mer
som att man talar direkt till läsaren. Men i de flesta fall när du skriver en
103
genvägar
inlämning försök undvika ord som: sen, utav, något och istället använda:
sedan, av och någonting.
De & Dem
Viktigast av allt - lär dig skilja på de och dem och skriv absolut inte dom.
Det är nog det vanligaste grammatiska felet du kan göra. Ett enkelt knep
för att hålla isär de och dem är att tänka att du byter ut de och dem mot
jag och mig.
• Jag = De
• Mig = Dem
För att bli bra på ett språk gäller det att använda det så mycket som möjligt
och se på hur andra använder det. Det bästa tipset jag kan ge om du vill
bli bättre på Svenska är att läsa mycket för då lär du dig hur du använder
ett varierat och korrekt språk. Det spelar inte så stor roll vad det är du
läser bara det är på en lagom nivå. Det vill säga går du på gymnasiet kommer inte Kalle Anka tidningar och barnböcker ta dig till någon ny nivå.
Men tänk på att ju mer intressant du tycker att det är desto mer läser du,
så välj böcker som du gillar. Blanda gärna både skönlitteratur, tidningar/
magasin och faktaböcker.
Att vara bra på Svenska gör det inte bara enklare kan förklara vad
104
du vill få fram och få andra att förstå vad du menar. Det gör också att du
ger intrycket av att du vet vad du pratar om även när du i själva verket inte
har en aning.
layout
Att ha en snygg layout kanske inte är det första du tänker på när du gör
en uppgift. Men det har en större betydelse än vad du tror för vilket betyg
du kommer få. Precis som med Svenska språket så handlar det om att
helheten blir bättre. Har du redan lagt ner några timmar på ditt arbete så
varför inte lägga 5 min extra på att fixa layouten. I slutändan kan det vara
det som ger dig ett högre betyg.
Låt mig förklara. Layouten i sig är såklart ingenting som läraren
ska ta med i sin betygsbedömning av ditt arbete om det inte står med i
betygskriterierna, vilket det nästan aldrig gör. Däremot så ser ett arbete
med en bra stuktur och upplägg mer genomarbetat och genomtänkt ut.
Ska du exempelvis skriva en akademisk uppsatts och det du lämnar in
inte bara har ett bra innehåll utan även ser ut som akademiska uppsatser
gör så kommer läraren undermedvetet att tycka att det är ett bättre arbete
än ett som har samma innehåll men ser ut som om någon har slängt ihop
det på en kvart. Det kan vara värt att tänka på nästa gång du ska göra en
uppgift.
En bra tumregel att ha är att layouten ska spegla resten av arbetet
men uttrycket ”Less is more” gäller verkligen. Det är oftast en fördel att
hålla det stilrent och simpelt näst intill lite tråkigt.
Läs mer om hur du gör en snygg layout i ”Studieteknik - Skriftliga
arbeten” och ”Framträdanden”
läs på
Ett bra knep för att lyckas är att läsa på om det ni ska gå igenom på lektionen i förväg. Bara ta 5-10 minuter dagen innan och bläddra igenom
sidorna lite. Perfekt att göra på bussen hem eller i reklampausen på tv. Titta på bilderna, läsa rubrikerna och bildtexterna. Du behöver bara skumläsa texten och känn ingen press om du inte förstår. Meningen är bara att du
ska bekanta dig med ämnet. När ni sen går igenom sidorna på lektionen
så har du ett försprång. Det finns fyra stora fördelar med att läsa på innan.
105
genvägar
• Gör att du känner igen dig och har en trygghet i ämnet. Eftersom du redan sett sidorna innan så känner hjärnan igen dem
och förstår att det här är någonting viktigt eftersom du läser
det fler gånger. Den börjar därför lagra informationen i långtidsminnet.
• Ämnet bli mycket mer intressant om du känner igen det. Inte
alltid så att du märker det men undermedvetet så blir det på
en gång mycket mer intressant när du har ett minne av det
sen tidigare.
• Du får lättare att hänga med på lektionen eftersom ämnet inte
är helt nytt för dig. Det blir enklare för dig att vara koncentrerad. Istället för att du lägger tiden på att bara ta till dig all ny
information så kan du använda lektionen till att bearbeta och
få en förståelse.
• Och kanske viktigast av allt. Det ger dig en chans att briljera
lite på lektionen också. Eftersom du vet redan vad läraren
kommer att säga så då kan du komma med några smarta
kommentarer eller frågor. Du kanske inte kan lura läraren att
du kan allt om ämnet men du visar i alla fall att du är intresserad.
internet
Du har en enorm källa till information bara några knapptryck bort som
många missar att använda sig av. Vet inte om du hört talas om den men
den kallas i alla fall för Internet. Har du som jag många gånger haft problemet att du fastnat på en uppgift och att du inte känner någon som kan
hjälpa dig? Då kan du testa att söka på frågan. Inte alltid men ofta så kan
du hitta lösningen på din fråga eller en liknande. Många läroböcker har
också facit till uppgifterna i boken på sin egen hemsida.
Hittar du inget svar så testa att ställa frågan i något av alla studieforum på nätet. Oftast är du inte den första som har problem med den
frågan och i annat fall brukar det alltid finnas någon som kan svaret. Tänk
också på att ställer du frågor ofta i ett forum så se till att svara på någon
annans fråga då och då också när du kan. Ingen har lust att hjälpa någon
som aldrig bjuder tillbaka. Ett exempel på en bra sida jag har använt mig
106
av och snabbt fått svar är Pluggakuten.
Är det någonting du inte förstår i en lärobok du har eller om du
tycker att den förklarar dåligt. Då kan du istället söka efter någon bättre
förklaring. Det finns ofta mycket mer lättförståliga förklaringar att hitta
eftersom det i böckerna finns en begränsa plats att få med all fakta. Det är
speciellt en fördel om du har lättare att förstå när du ser bilder till exempel
i form av en video eller en animation. En väldigt bra sida som går igenom
nästan alla kurser i skolan med hjälp av videolektioner är Khan Academy,
som jag ska berätta mer om snart.
bibliotek
Det finns väldigt mycket bra information och studiehjälp på internet men
för den sakens skull ska du inte glömma bort biblioteken. Många missar
tyvärr ofta att kolla böcker, tidningar och magasin. Det är synd för det är
där jag många gånger har hittat det riktigt bra materialet. Ibland har det
till och med räckt med bara en bok för att kunna skriva ett helt arbete,
även om du alltid ska dubbelkolla så informationen stämmer med några
andra källor. Den stora fördelen med böcker är dessutom att de nästan
alltid har mer detaljerad och djupgående fakta, vilket är bra om du ska
göra större arbeten eller mer avancerade analyser. Tidningarna och magasinen brukar jag bläddra lite i för att hitta intressant och ofta lite annorlunda ämnen att arbeta med.
Ett tips är att söka efter lite böcker först på biblioteket.se så ser du
vad som finns om ditt ämne och om böckerna finns inne. Hittar du inte
vad du letar efter så fråga någon som jobbar på biblioteket. Bibliotekarierna är utbildade för att hitta fakta så de kan hjälpa dig att ta fram rätt
böcker och kopiera sidor från dem som inte går att låna hem.
Har du nära till ett bibliotek är det är också ett bra ställe att plugga på om
du vill ha lugn och ro. Det finns mindre rum där du kan sitta ifred och
koncentrera dig. Ska du göra ett grupparbete eller plugga med någon så
finns det oftast rum för det också där ni kan prata utan att störa några
andra besökare. Det mesta du behöver för att plugga finns på biblioteken
även datorer om du inte har tillgång till en egen. Så nästa gång du ska göra
ett arbete fundera på om det kan vara värt att ta en sväng förbi biblioteket.
107
genvägar
2 snabba
1. Sitter du ofta vid datorn kan du exempelvis ta en bild av
uträkningen på ett mattetal du har svårt att koma ihåg och
använda det som en bakgrundsbild. Då påminner du dig hela
tiden om talet och lär dig till slut hur du ska räkna ut det. Du
kan göra likadant med glosor du försöker lära dig och det behöver inte vara på datorn. Du kan sätta upp en lapp på väggen
framför skrivbordet eller på någon annan plats där du sitter
och gör ingenting ibland.
2. Om du lär dig bättre av att höra något kan du spela in en genomgång med telefonen och lyssna på den senare igen. Eller
så kan spela in när du läser boken själv och lyssna på det.
inspiration
För att ge dig lite inspiration på vägen så har jag samlat ihop några av de
hemsidor som hjälpt mig i skolan. Som jag tog upp under Bibliotek så ska
du inte heller glömma att kolla upp tidningar och magasin. Så jag tog med
några sådana också som kan vara värda att kolla upp nästa gång du ska
göra en uppgift. Jag kommer inte ta något ansvar för hur du använder
den här informationen men jag hoppas för din egen skulle att du gör rätt.
Vissa skulle kanske säga att använda de här är att fuska men det är bara
att fuska om du kopierar från dem. Att leta inspiration från andras åsikter
och tankar är inte fel. Det är så du vidgar ditt perspektiv och kan se på
saker från nya vinklar. Det är så du lär dig.
Khan Academy (khanacademy.org)
Riktigt bra sida för dig som tycker om att få saker förklarade med hjälp
av bilder. Vilket borde vara alla eftersom hjärnan tänker i bilder. Khan
Academy har en samling av videolektioner i nästan alla ämnen du kommer läsa på gymnasiet. Salman Khan, som driver organisationen och gör
alla lektioner, är också en väldigt bra pedagog. Han kan konsten att få rätt
svåra saker att bli lättförståeliga. Sen är det också en stor fördel att du kan
pausa och se om delar, det är lite svårt att göra under en vanlig lektion.
108
Videorna är dock på engelska men eftersom han ritar och skriver mycket så borde du inte ha några problem att hänga med. Är det ord du inte
förstår, pausa och slå upp dem.
TED (ted.com)
Otroligt många och väldigt inspirerande föreläsningar om nästan allt.
TED är en väldigt bra sida för dig som vill veta allt från de senaste rönen
inom vetenskapen till en intressant teori om varför Apple har lyckats bli
så framgångsrikt. Vet du inte vad du ska arbeta med i någon kurs – sök
bland några föreläsningar. Du kommer definitivt att hitta något som du
tycker verkar intressant.
Jag tycker dessutom att du ska tipsa dina lärare om att använda
föreläsningarna här som en del i deras undervisning.
Sparknotes (sparknotes.com)
En sida som har sammanfattningar och analyser av nästan alla klassiska
böcker du kommer att läsa i skolan. Väldigt bra och övergripande sådana
dessutom. Det är den här sidan till exempel som jag menar kan klassas
som fusk men min mening är inte att du ska planka från den utan få
inspiration. Arbetet du skriver ska vara med dina egna ord, åsikter och
analyser inte dem som finns på den här sidan. Det som är bra med att
läsa andras arbeten är att du kommer in i ett visst tankesätt. Sidan är på
engelska.
Newsmill (newsmill.se)
Svensk debattsida där du kan hitta argument för och mot det mesta. Perfekt om du ska skriva en uppgift där du ska argumentera till exempel en
debattartikel i svenskan.
Forskning & Framsteg
En tidning som tar upp det senaste inom forskningsvärlden och förklara
det på ett lättförståeligt sätt. Lyckas ofta väldigt bra skapa en sammanfattad och övergripande bild av ämnet. Har hänt att jag kunnat bygga hela
presentationer på endast materialet från en av deras artiklar.
109
genvägar
Illustrerad Vetenskap
Har ibland längre artiklar om intressanta nya upptäckter både vetenskapliga och andra. Brukar, precis som namnet antyder, använda mycket bilder
och illustrationer för att förklara det som tas upp.
National Geographic
En tidning som är världskänd för sina fantastiska bilder men som även
har många välskrivna reportage från alla världens hörn. Ska du skriva
en geografiuppgift om ett naturfenomen, en djurart eller någon avlägsen
plats på jorden, kommer du säkert kunna hitta en artikel om det här. Eller
kanske några användbara bilder till en PowerPoint.
110
avslutning
Nu börjar vi närma oss slutet av boken. Jag har lärt dig nästan allt jag kan.
Men det finns några saker kvar. Några ord på vägen mot ditt mål. Även
om du kommer att följa alla tekniker och råd i den här boken. Och även
om du är en mästare på att plugga så kommer du någon gång att ställas
inför det faktum att det inte riktigt gick som du ville. Deppa inte ihop för
det. Och var inte rädd för att misslyckas. För det finns inget bättre sätt att
lära sig någonting på. När du inte får det du ville, det är då du får erfarenhet. Och erfarenhet är nog något av den mest värderade kunskapen av
alla.
Kom ihåg att betygen och skolan inte är hela livet. Det finns alltid
andra sätt att nå dina mål. Våga testa nya saker. Ta nya vägar. Det värsta
som kan hända är att du får gå tillbaka och ta en annan väg. Med det sagt
så tycker jag ändå att du ska satsa på skolan, för det är en chans du bara
får en gång i livet. Och tar du den chansen så kommer du upptäcka att
världen ligger för dina fötter. Det finns ingen anledning till att du inte ska
112
försöka.
Om du fortfarande är lite skeptisk ska jag ge dig ett sista argument.
Jag ska berätta hur lite tid du egentligen behöver lägga på plugget för att
lyckas. När jag gick ut gymnasiet så bestämde jag mig på skoj för att räkna
ut ungefär hur mycket av min lediga tid jag lagt på skolan. Det visade sig
att det var ungefär 15 timmar i veckan. Två timmar varje vardag och två,
tre timmar per dag på helgerna. Det är inte så mycket om du tänker på
det. För det första så satt jag långt ifrån all den tiden hemma och pluggade. Precis som jag berättat för dig så handlar det om att utnyttja alla den
tid som bara försvinner. Det handlar om att planera och plugga effektivt.
Och att inte plugga länge utan ofta.
Jag ska ge dig en bild av hur lite tid det egentligen är du behöver
plugga. Vi utgår från att du sover åtta timmar per dygn. (Jag hoppas att
du gör det. Om inte så tycker jag att du borde läsa kapitlet om sömn en
gång till.) I alla fall. Din skoldag är även den cirka åtta timmar per dag.
Antagligen ännu mindre om du tar ett genomsnitt men vi säger så för
enkelhetens skull. Då har du åtta timmar kvar varje vardag som är din
lediga tid. På helgerna blir det hela sexton timmar. Slår vi ihop det har
du sjuttiotvå timmar i veckan att göra allt det du vill på. De här femton
timmarna i veckan du behöver plugga blir inte så mycket som de kanske
verkade. Du behöver faktiskt lägga mindre än en fjärdedel av din lediga
tid på att plugga. Och det är för att få A i allt. Vill du eller behöver du inte
ha det så kan du antagligen lägga ännu mindre tid på skolan.
Till sist. Det jag skriver om i den här boken är saker som jag lärt
mig under alla mina år i skolan. Det har tagit tid för mig att lära mig
allting och det kommer det antagligen ta för dig med. Men du har en stor
fördel jämfört med mig. Den här boken. Här i står allt du behöver veta för
att lyckas i skolan.
Har du läst boken från början till slut så har du nu fått alla
förutsättning ar för att lyckas. Du har chansen. Du har motivationen.
Du har tekniken. Nu finns det inga bortförklaringar kvar. Inga ursäkter.
Så när det känns tungt. När du inte vet hur du ska göra en uppgift. Eller
när du funderar på att ge upp. Då vill jag att du tänker på vilken chans du
har fått och ställer dig själv en fråga: Tänker du ta den? Sen tar du fram
den här boken, och så ser vi tillsammans till att du gör det.
113