Inspirerar andra
I KARRIÄREN / I LIVET | NR 4 | APRIL 2015 | UTGIVEN AV FAR | ÅRGÅNG 41 | PRIS 65 KRONOR Missa inte Debatt och Fördjupning på tidningenbalans.se Inspirerar andra Redovisningsspecialisten Eva Törning banar vägen s. 22 NYHETER FOKUS VÅR BYRÅ Upprättande av kontrollbalansräkning Var finns de nya medarbetarna? Extern vd lyfter byrån Införandet av K2 och K3 ändrar förutsättningarna. Förändringar i branschen kräver nytt rekryteringstänk. Baker Tilly i Helsingborg satsar på modernt ledarskap. s. 16 s. 38 s. 11 Ledare | Balans Balans att tänka framåt ”Krav och deadlines skymmer människan som till slut far illa. Vem vinner på det?” e-conomic är ett välbeprövat, webbaserat ekonomisystem för redovisningskonsulter och revisorer. V Om jag bara vore hälften så gammal isst, tänkte jag ledaren i Balans ska handla om ledarskap. Men sedan tog det stopp! Vem är jag att skriva om det? Så många misstag som jag har gjort och gör i mitt ledarskap. Eller är det tvärtom så att egna misslyckanden och motgångar är en bra källa att ösa ur. Under hela livet och i alla miljöer medverkar ledare till hur kulturen blir. Under min militärtjänstgöring på Lv 6,som vid den tiden låg i Göteborg, studerade jag med intresse officerarnas ledarstilar. Ett av mina befäl tillämpade konceptet ”Frihet under ansvar”, ett annat det mindre trivsamma ”Brott och straff”. Att den förstnämnda officeren nådde så långt som till generallöjtnants grad är värt att notera. Hursomhelst, jag tror att det i tider av stark förändring - det nya normala – ställs större krav på allt vad ledarskap heter. Om vår framtidsstudie och andra beskrivningar av trender är hyggligt träffsäkra behövs det också ett annorlunda, mer personligt ledarskap. Prova gratis i 30 dagar Vi hjälper dig igång! Ring 08-408 356 90 eller e-posta [email protected] ibland tänker jag: Om jag bara vore hälften så gammal, var skulle jag då vilja jobba? Självklart skulle arbetsuppgifter, lön och möjligheten till personlig utveckling vara viktiga pussel bitar, men ledarstilen och kulturen i verksamheten skulle bli avgörande. Det låter som snömos, men för att attrahera och behålla medarbetare i ”slaget om talangerna” behövs ett mer personligt ledarskap – ledare som ser 🌎 We simplify accounting människan. Att se människan rymmer många dimensioner. För ett par år sedan hörde jag Fredrik Skavlan få frågan om hemligheten bakom hans talkshow. Svaret löd: ”Du ska inte hitta din egen topp, utan andras. Det handlar inte om att visa vad du själv kan, utan vad de runt omkring dig vill och kan.” Så är det naturligtvis. Ledaren är och måste vara en möjliggörare. Genom att vara tillgänglig och öppen för idéer, men också genom att våga ge medarbetaren ordentliga utmaningar och därefter ärlig feedback. Sådant lyfter människan och är ett gott personligt ledarskap även i morgon. att se människan är även att måna om ”life balance” eller balans i livet. För medarbetarens och för ledarens egen del, förstås. För 15 år sedan var jag med och gjorde en film om ”life balance” inom ramen för ett ledarskapsprogram hos min dåvarande arbetsgivare, Ernst & Young. Jag hoppas att ingen får fatt i den gamla VHS-filmen (familjen har haft mycket roligt åt den), men jag är mest rädd för att scenerna är alltför relevanta även i dag. Krav och deadlines skymmer människan som till slut far illa. Vem vinner på det? Sedan finns det mycket att göra när det gäller mångfald och jämställdhet. Jag tycker att det går för långsamt i vår egen bransch men framför allt i börsbolagen som ju sätter normen för näringslivet. Vid val av arbetsgivare idag skulle jag spana efter verksamheter där hållbarhet, mångfald och Följ Dan på twitter.com/DanBrannstrom och på www.danbrannstrom.se jämställdhet är så mycket mer än bara ”buzzwords”. Verksamheten måste även präglas av visioner och förändringsvilja. Forskaren Mattias Axelson vid Handelshögskolan i Stockholm och jag pekar i en artikel i Dagens Arbete på hur automatiseringen utmanar ledarskapet i tjänsteföretag. Vi tipsar också om hur en organisation, till exempel en byrå i branschen, kan komma igång i det vi kallar innovationsloopen. ”I tider av stark för ändring ställs större krav på allt vad ledar skap heter.” ett första steg är att samla alla medarbetare och göra en nulägesanalys. Då är det avgörande att se sanningen i vitögat och våga ställa frågan: Är vår verksamhet på rätt väg? Sedan har vi människor alltid behov av att känna mål och mening i allt vad vi gör och därför behövs en vision som beskriver ett önskat framtidsläge. Nästa steg är att gå från ord till handling, att konkret börja testa idéer i verkligheten. Här måste man räkna med misslyckanden och motgångar. En upptäcktsresa är ju sällan eller aldrig spikrak. Tempot hålls uppe genom att förnyelsen utvärderas kontinuerligt med nyckeltal anpassade till det som ska uppnås. F ör att fullfölja innovations loopen måste man då och då dessutom stanna upp helt, dra lärdomar, ompröva och justera färdriktningen genom nya mål. dan brännström är FAR:s Nu vet du var jag vill jobba ... generalsekreterare. Balans # 4 / 2015 |3 JULIA STARCK, VISMA SPCS Innehåll Boka en kostnadsfri demo på 0470-70 61 60 si da 16 Balans # 4 / 2015 si da 40 11 Ändrade förutsättningar Ikraftträdandet av K2/K3 påverkar förutsättningarna för upprättandet av kontrollbalansräkning. 12 Är ni Årets framtidsbyrå 2015? Dags att nominera inför årets Branschdagar. 13Världen 1 april började det amerikanska regelverket FATCA gälla. si da 21 15 Krönika: Caisa Drefeldt ’’Placerarna är inställda på att den extremt låga räntan ska vara i all evig tid.’’ Bli den nya tidens redovisningsbyrå. Visma Byråpaket Webb. Peter Malmqvist 16 Fokus: Rekrytering Branschen växer stadigt och i år vän tas över 1 000 personer anställas. Baker Tilly Helsingborg satsar på modernt ledarskap 22 Profilen: Eva Törning på o m sl ag e t ”Kunde jag, kan andra.” 28 Experten: Pernilla Lundqvist Stora förenklingar för de små före tagen i redovisningsutredningen. si da 28 32 Debatt – Diskussionen om nedskrivningar behöver fördjupas. – Tillämpning av normgivning måste alltid beakta lagstiftning. 38 Vår byrå: Baker Tilly Helsingborg 5142 Nya Visma Byråpaket Webb gör det inte bara enklare för dig som redovisningskonsult att hantera dina redovisningsuppdrag. Det blir också enklare för dina kunder. Nu kan de till exempel fotografera kvitton och skicka fakturor direkt från en app i mobilen. De kan även få meddelanden skickade till sina smartphones och surfplattor. Visa dina kunder att du tillhör den nya tidens redovisningsbyrå. Boka en kostnadsfri demo av Visma Byråpaket Webb på 0470-70 61 60. Jag tror på böcker i pappersform. Byrån som satsar på modernt ledar skap frigör tid för delägarna. I KARRIÄREN / I LIVET | NR 4 | APRIL 2015 | UTGIVEN AV FAR | ÅRGÅNG 41 | PRIS 65 KRONOR Missa inte Debatt och Fördjupning på tidningenbalans.se Inspirerar andra Redovisningsspecialisten Eva Törning banar vägen s. 22 NYHETER FOKUS Upprättande av kontrollbalansräkning Var finns de nya medarbetarna? Extern vd lyfter byrån Införandet av K2 och K3 ändrar förutsättningarna. Förändringar i branschen kräver nytt rekryteringstänk. Baker Tilly i Helsingborg satsar på modernt ledarskap. s. 16 s. 38 s. 11 VÅR BYRÅ Eva Törning Pernilla Lundqvist Återkommande i Balans: Ledare 3 | Chefredaktören 7 | Nyheter 8 | Experten 28 | Debatt 32 | Vår byrå 38 Vi tar ditt företagande personligt Balans # 4 / 2015 |5 Chefredaktören | Balans Balans Nummer 4/2015 Chefredaktör och ansvarig utgivare Pernilla Halling 08-506 112 41 Redaktion Lisa Bergman 08-402 75 19 Charlotta Marténg 08-506 112 49 Rakel Lennartsson 08-506 112 42 Åsa Ohlsson (vik.) 070-233 64 50 det är svårt att rekrytera. Det vet alla som någon gång suttit där och läst ansökningar tills ögonen blöder. För bland välputsade och spetsade cv:n gäller det ju att inte bara hitta medarbetare med rätt kompetens, utan medarbetare som passar just mitt företag. Omslagsbild Saerun Hraffnkelsdottir Annonser Alex Simonsson, Swartling & Bergström Media AB 08-545 160 63, 070-798 84 23 [email protected] Tryck Exakta ISSN 0346-8208 Prenumerationsärenden 08-506 112 00, [email protected] FAR-medlem: [email protected] Balans ges ut av FAR med tio utgåvor per år. Tidningen kommer ut första måndagen i varje månad, med undantag för juli och augusti. Webb tidningenbalans.se Medlem av Sveriges Tidskrifter. TS-kontrollerad fackpressupplaga 14 900 (2014) Adress Box 6417 113 82 Stockholm E-post [email protected]. Ring 010-199 33 00 eller besök oss på webben. Alla kan inte vara läkare. Men alla kan rädda liv. Och med en ganska liten handling kan ni uträtta stordåd. Utan ert bidrag har vi gränser. Hoppas ni vill vara med. www.lakareutangranser.se /foretagsvan branschen runt tusen nya medarbetare, såväl juniora som mer erfarna personer. Och branschen är fortsatt attraktiv, de stora byråerna med sina starka varumärken och de mindre med större möjligheter att påverka arbetsuppgifter, arbetstid och lön. Men förändringens vindar blåser och många som i dag söker arbete ställer andra krav och har helt andra förväntningar på sin arbetsgivare än tidigare generationer. Balans har gjort en koll bland byråerna om hur de ser på rekryteringen av nya medarbetare. Och mycket tyder på att branschen har börjat anpassa rekryteringsf örfarandet efter den nya spelplanen. Flera vittnar om att man börjat leta medarbetare med nya kompetenser och annan bakgrund än tidigare. Så om det förut enbart handlat om att som arbetssökande vara flexibel och förändringsbenägen, verkar detta nu även gälla arbetsgivaren. Läs mer om detta på sidorna 16-20. i år anställer Grafisk form Oh My! BLI FÖRETAGSVÄN Dags att byta byrå? ”Man har börjat leta medarbe tare med nya kom petenser och annan bakgrund än tidigare.” är öppen för okonventionella lösningar är Baker Tilly Helsingborg. För att få mer tid för kunderna och att driva själva verksamheten anställdes en extern vd – som dessutom är yngre än samtliga delägare. Och tanken var glasklar: I den hårdnande konkurrensen ville byrån få in ett ungdomligt tänk och sticka ut på marknaden. Läs mer om Baker Tilly Helsingborg på sidorna 38-42. en byrå som Alltså, om du är sugen på något nytt verkar det finnas gott om nya utmaningar i branschen. Kanske dags att byta byrå? Pernilla Halling [email protected] BÄTTRE BOKSLUT SNABBARE. Norstedts Bokslut www.nj.se/bokslut Norstedts Bokslut gör din vardag enklare. Ett effektivt verktyg med stöd för K2och K3-reglerna. Full koll på kortare tid. Kristina Dahlberg. Produktchef, Norstedts Bokslut. Balans # 4 / 2015 |7 k valitetskontroll foto: allan seppa , sns REDOVISNINGSTILLSYNEN PRESENTERADES PÅ SNS Hur den svenska redovisnings tillsynen ska organiseras har länge varit föremål för diskussion. I slutet av 2013 tillsatte Finans departementet en utredning för att se över systemet, och 6 mars besökte utredare Olle Stenman SNS för att presentera förslaget. Diskussionen leddes av Rakel Lennartsson, från FAR, och bland andra deltog Svante Forsberg, Deloitte och Niclas Hellman, Handelshögskolan i Stockholm i debatten. Läs mer om redovisningstillsynen och vad debattpanelen tycker i Balans nr1 på sidan 36 och i Balans nr 3. BARA LEGO STARKARE VARUMÄRKE ÄN PWC För andra året i rad hamnar PwC på andra plats i kategorin världens starkaste varumärke. Rankingen är gjord av konsult firman Brand Finance, specialis ter på varumärkesstrategi och företaget definierar varumär Lagerbolag Ett lagerbolag är ett färdigregistrerat aktiebolag som aldrig har bedrivit någon verksamhet. Den stora fördelen med ett lagerbolag är att samma dag du köper lagerbolaget kan du komma igång med verksamheten. kets styrka avseende förmågan att påverka företagets presta tion och uppbyggt goodwill. PwC kommer strax efter Lego och följs av Red Bull, McKinsey och Unilever. PwC:s varumärkesindex är 91,8 jämfört med Lego som får 93,4 av 100. #1 #2 HUR MÅNGA UPPDRAG KAN EN REVISOR HA? I början av mars publicerade UC en studie där man kartlagt antalet revisionsbolag per revisor. Studien uppmärksammades av bland andra SVT Rapport. Dan Brännström, FAR:s generalsekreterare, har kom menterat frågan om det finns en maxgräns för antalet uppdrag en revisor kan ha, och konstaterar att det självklart finns en gräns. Var den däremot går måste bedömas från fall till fall beroende på hur revisorns uppdrag ser ut. Avgörande är att revisorn – och hans eller hennes team – har den tid som krävs för att skaffa # 4 / 2015 sig eller uppdatera kunskapen om kundföretagets verksam het. Sedan måste man känna människorna och förstå riskerna för att designa och utföra en bra revision. ”Ibland kan uppdragslistan vara väldigt lång, men då kan det handla om fastigheter som har paketerats i hundratals separata bolag men som i praktiken är ett enda revisionsuppdrag. Det samma kan gälla butiker, med likartade rutiner, som ingår i en och samma kedja”, skriver Dan Brännström på sin blogg. NYA RIKSREVISORER Susanne Ackum, Anders Borgs förra statssekreterare, och Ulf Bengtsson, chef för Arbetsgivar verket, har utsetts av riskdagen till nya riksrevisorer. Nuvarande riksrevisorn Margareta Åberg blir ny administrativ riksrevisor efter Claes Norgren. Inom loppet av ett år har riksdagen därmed bytt ut alla tre riksrevisorerna. NY BYRÅ I BAKER TILLY Baker Tilly har fått en ny medlemsbyrå, Ahnell & Partner Revisionsbyrå i Hässleholm. Byrån, som grundades 1971, har även kontor i Höör och har vuxit under åren. Byrån grundades av Ingemar Ahnell, och ägs i dag av Ingrid Svensson, Magnus Wiberg, Lars-Olof Martinsson och Jörgen Nilsson. LagerboLag • Likvidation • Snabbav veckLing FuSion & FiSSion • boLagSJuridik • SkatteJuridik www.formabolag.se • kompletta handlingar • Leverans inom 2 timmar • Bolagspärm • Hjälp med firmanamnet box 1030, 851 11 Sundsvall. Tel: 010-762 45 00 8 | Balans ny t t fr ån Revisorsnämnden Fax: 060-17 11 35 i Allmänt uttalande från RN Vid tillsynsnämndens sammanträde 19 februari i år gjorde nämnden ett allmänt uttalande. Uttalandet innebär att en revisor inte ska anmärka på att ett beslut om efterutdelning fattats utan att det dessför innan har upprättats en sådan redogörelse som avses i 18 kap. 6 § 3 aktiebolagsla gen (2005:551), under förutsättning att revisorn har tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis för att samtliga aktieägare i samband med att beslutet om efterutdel ning aktualiserades samtyckte till att en sådan redogörelse inte skulle upprättas. Uttalandet finns i sin helhet att läsa på RN:s hemsida. Noterat foto: saerun hraffnkelsdottir Är det några särskilda iakttagelser du vill förmedla? – Nämnden har haft ett antal ärenden där man inte kommit igång korrekt med övervak ningsdelen. Övervakning ska ske minst vart tredje år och bland annat omfatta en genomgång av avslutade revisionsuppdrag. Om övervakning inte sker oftare än tre år ska genomgång göras av minst två avslutade revisioner per revisor. Två revisorer kan inte granska varandra utan minst tre revisorer måste ingå i en över vakningsgrupp. Ett antal ärenden har bordlagts för komplettering av utbildningstimmar. Vidare utbildning bör minst omfatta 120 timmar över en treårsperiod, varav 60 skall vara verifierbara. Vid årsskiftet fanns 2965 auktori serade revisorer och 655 godkända revisorer i Sverige. Ungefär en tredjedel är kvinnor. Källa: RN Catharina Lagerstam, till SvD näringsliv 17 mars, med anledning av hotet om mångmiljonböter för bankstyrelse ledamöter. Nu lämnar hon sina uppdrag i protest. Redovisningskonsulter katarina ljungqvist. Kva litetsnämnden för revi sionsverksamhet håller på att behandla ärenden för urvalsåret 2014. 3620 ”De här reglerna innebär att FI kan bötfälla mig med 50 miljoner kronor, det är orimligt.” foto: dreamstime 19% ... av småföretagarna vet med säkerhet att de utsatts för dataintrång. Men mindre än hälften, 47 procent, säger att de har tillräckligt med kun skaper för att skydda företaget mot liknande attacker. Källa: IF Nyheter | Balans illustration : shutterstock Balans | Nyheter Via Willis erbjuds FAR:s medlemmar försäkringsprogram till bra premier. KLART MED SVEDEA OCH LÄNSFÖRSÄKRINGAR länsförsäkringar har fått förnyat förtroende när det gäller ansvars försäkringar för revisorer och re dovisningskonsulter. För kontorsoch sjukavbrottsförsäkringar har FAR tecknat avtal med Svedea. FAR försäkrings förmedlare från Aon till Willis. Genom Willis erbjuds FAR:s medlemmar upphandlade försäkringsprogram till bra premier och villkor, samt ett team med spetskompetens att kontakta om en skadesituation uppstår. Den viktigaste av försäkringarna Willis tillhandahåller är ansvarsförsäkringen för revisorer och redovisningskonsulter, i samband med fel eller försummelse kopplade till uppdraget. Under hösten genomfördes en omfattande upphandling av nya försäkringslösningar och när den var färdig stod det klart att Länsförsäkringar fick förnyat förtroende när det gäller ansvarsförsäkringarna. Läns försäkringar har varit FAR:s försäkrings givare sedan 2007. Alla revisorer måste enligt lag teckna ansvarsförsäkring, och den här typen av försäkring lämpar sig väl för en grupp försäkringslösning. Även redovisningskonsulter och specialister har behov av ett ansvarsförsäkringsskydd, och genom att skapa en gruppförsäkring har det varit lättare att förhandla fram bra villkor för FAR:s medlemmar. vid årsskiftet bytte För kontors- och sjukavbrottsförsäkringar har FAR tecknat avtal med Svedea, som i första hand jobbar med gruppförsäkringar för företag, yrkesgrupper, organisationer och föreningar. – Svedea har en bred erfarenhet av anpassade försäkringslösningar tillsammans med ett mycket flexibelt försäkringssystem. Det är en av anledningarna till att vi valde dem, säger Carl Brege, projektledare på FAR för försäkringsupphandlingen. sina medlemmar en frivillig gruppförsäkring, och har upphandlat livförsäkring, sjuk- och olycksfallsförsäkring, barn- och ungdomsförsäkring upp till 25 års ålder, sjukförsäkring som täcker inkomstförlust efter tre månader och privat sjukförsäkring med tillgång till privat specialistvård när den offentliga vården inte hinner med. När det gäller den frivilliga gruppförsäkringen är EuroAccident försäkringsgivare. Vid frågor om FAR:s försäkringslösningar ska medlemmarna kontakta Willis, som fungerar som FAR:s egen försäkringsavdelning. Willis kommer att delta i utbildningsinsatser och information kring försäkringsprodukter gentemot FAR:s medlemmar. Det är också Willis man ska kontakta i frågor rörande försäkringar. Mer information om försäkringslösningarna och premier finns också på www. farforsakring.se. ● far erbjuder även charlotta marténg Slutsatser från tillsynen 2014 I årsredovisningen för 2014 tar RN upp vissa brister i revisionerna som myn digheten funnit i sin tillsynsverksamhet och som förekommer mer frekvent eller är av större betydelse. RN tar bland annat upp granskningen av efterföljande händel ser (ISA 560) och uttalande från företags ledningen (ISA 580). RN påpekar vidare att en revision av hög kvalitet förutsätter att revisorn inte bara inhämtar relevanta revisionsbevis utan också att han eller hon har förmåga att med professionell skepsis förstå och analysera bevisen. Här har RN noterat två återkommande brister. Det handlar om att revisorer som påtalat kon staterade brister för klienten inte agerar vidare i de fall klienten underlåter att vidta rättelse. I stället godtar revisorn klientens förklaringar utan att utvärdera dem med professionell skepticism. Vidare handlar det om att revisorer inte alltid analyserar den information som de IT-baserade revi sionsverktygen genererar. Glöm inte att anmäla ändrade förhållanden Det är inte ovanligt att revisorer och revisionsbolag glömmer sin skyldighet att snarast anmäla förändringar i sådana förhållanden som framgår av revisorsre gistret (till exempel byte av arbetsgivare, ändrad bostadsadress och ändrade ägar förhållanden). Detta leder till att registret inte avspeglar aktuella förhållanden, vilket innebär merarbete både för RN och för de registrerade. Tänk alltså på att anmäla ändringar till RN. Vilka förhållanden som ska anmälas framgår av 16 § revisorsför ordningen (1995:665) och 10 § RN:s föreskrifter (2001:2) om villkor för revisorers och registrerade revisionsbolags verksamhet. Att anmäla ändringar till FAR är inte tillräckligt. Anita Wickström Revisorsnämndens chef skriver om aktuella frågor och beslut i Balans. Läs mer | www.revisorsnamnden.se Balans # 4 / 2015 |9 foto: shutterstock Nyheter | Balans UTMANINGAR | INSPIRATION | LÄRANDE FARs Branschdagar Nya tidens tjänster 24–25 september Quality Hotel Friends i Solna Boka tidigt rabatt 1000 kr i före 19/6 Läs mer på far.se/farbransch15 #FARbransch15 Är det möjligt att blanda regler från K2 och K3 i en kontrollbalansräkning? ÄNDRADE FÖRUTSÄTTNINGAR VID UPPRÄTTANDE AV KONTROLLBALANSRÄKNING Bättre service för dina kunder Med Bolagsverkets e-tjänst Företagsärenden för ombud kan du starta och ombilda lagerbolag, starta privata aktiebolag, ändra styrelse och mycket mer. Det är billigare, det blir rätt från början och dessutom sparar du tid. En styrelseändring går upp till en vecka snabbare. – Med Företagsärenden för ombud kan jag snabbt göra ändringar åt mina kunder. Tjänsten gör arbetet enkelt och minskar risken för felaktigheter. Kjell Wengbrand Redovisningskonsult, Ulricehamn www.bolagsverket.se/ffo ikraftträdandet av K2/ K3 gäller ändrade förutsättningar för upprättandet av kontrollba lansräkning. Därför har RedR 2 uppdaterats i FAR:s Samlings volym 2015. i och med när man upprättar en kontrollbalans räkning har man traditionellt sett kunnat använda en annan redovisningsprincip än den som använts i den ordinarie redovisningen. – Detta kommer inte längre vara möjligt i samma utsträckning, eftersom varje regelverk enligt Bokföringsnämndens nya regelverk måste följas i sin helhet, säger Johan Månsson, revisor på PwC och ledamot i FAR:s policygrupp för redovisning. I en debattartikel i Balans nr 7/2014 väckte Johan Månsson tillsammans med Pernilla Lundqvist, redovisningsspecialist på KPMG och Göran Abrahamsson, revisor och redovisningsspecialist på EY – samtliga ledamöter i FAR:s policygrupp för redovisning – frågan om K-regelverken verkligen måste tolkas så strikt i fråga om kontrollbalansräkning, eller om det i en kontrollbalansräkning är möjligt att blanda regler från K2 och K3. Debattartikeln skickades även på remiss till ett antal berörda intressenter. – Vi ville pröva att argumentera för en mer liberal linje, men remissinstanserna röstade ned oss, säger Pernilla Lundqvist. En övervägande majoritet förespråkade en striktare syn. Det vill säga att om man vid upprättandet av kontrollbalansräkning vill använda någon regel från ett annat regelverk, så måste man byta regelverk helt och hållet i kontrollbalansräkningen. – Det är dock enbart möjligt att tillämpa det regelverk som är tillåtet att tillämpa i den ordinarie redovisningen och i samband med upprättande av en kontrollbalansräkning är det viktigt att agera snabbt varför byte av regelverk och fullständig retroaktiv tillämpning blir svårt att genomföra i praktiken, säger Göran Abrahamsson. Praktiska konsekvenser kan exempelvis bli att ett företag som följer K2 inte kan gå in och göra en engångsuppskrivning i kontrollbalansräkningen. Detta kommer exempelvis drabba bolag som har fastigheter med stora övervärden. – Det kan förefalla som drastiska konsekvenser men i många fall går det att lösa i praktiken, eftersom det alltid är tillåtet att värdera tillgångarna till verkligt värde i en kontrollbalansräkning, säger Johan Månsson. ● rakel lennartsson Balans # 4 / 2015 | 11 Världen | Balans Deskjockey revision blev årets framtidsbyrå 2014. illustration : shutterstock foto: martina holmberg Balans | Nyheter REGELVERKET FATCA ”Det nya är att detta sker genom automatisk mass överföring av informa tion, så kallad Automatic Exchange of Information (AEOI).” Amerikanskt informationsutbyte bara början Är ni Årets framtidsbyrå 2015? förra året tog Deskjockeys hem segern. Är det er tur i år? Snart är det dags att nominera byråer till Årets framtidsbyrå 2015. under far : s branschdagar 2014 delades priset för Årets framtidsbyrå ut för första gången. Syftet med priset är att belöna en byrå som tagit steget in i framtiden. Alla byråer kan vara med i tävlingen, stora som små, revisionsbyråer och redovisningsbyråer. – Vi vill stödja våra medlemmar i den viktiga omställningen som pågår. Det innebär bland annat att uppmuntra och lyfta fram goda exempel som andra kan ta lärdom av, säger Anna Nord på FAR. Den framtidsstudie som FAR tog fram i samarbete med Kairos Future 2013 visade tydligt att branschen är på väg att förändras i grunden. Rådgivningen bedöms växa och bli en allt större del av redovisnings- och revisionsbranschens verksamhet, och revisionens relevans och attraktionskraft utmanas. 12 | Balans # 4 / 2015 att priset Årets framtidsbyrå ska inspirera fler byråer att göra en förändringsresa. Det första priset som delades ut gick till Deskjockeys i Stockholm, i tuff konkurrens med fyra andra nominerade byråer. I motiveringen stod att "Deskjockeys är en snabbväxande redovisnings- och revisionsbyrå vars strategi sammanfaller väl med de viktiga områdena som lyfts fram i FAR:s framtidsstudie. Byrån har utvecklat en digital kundkommunikation och paketerat bokföring och revision på ett modernt sätt. Genom att arbeta papperslöst har man gett medarbetarna stor flexibilitet och närhet till kunden, vilket också ger förutsättningar för en god tillväxt. Vinnaren har på ett innovativt sätt utvecklat en affärsidé där kunden, medarbetarna och teknikutvecklingen står i centrum och kan därmed representera framtidens byrå och vara en förebild i branschen". far : s förhoppning är nu är det dags igen. Är ni årets framtidsbyrå? Om ni har tagit steget in i framtiden kan ni vara med och tävla om utmärkelsen. Skriv och berätta hur ni arbetar med framtidsfrågor på er byrå. Kommentera hur förändringen har påverkat kundrelationerna och/eller lönsamheten. Förändringen kan beröra ett eller flera av följande områden: • • • • • Branschens attraktionskraft Digitalisering/automatisering Utveckling och tjänsteutbud Organisationsförändring Prissättningsmodell De byråer som nomineras kommer att presenteras närmare och vinnaren av Årets framtidsbyrå 2015 kommer att få ta emot sitt pris i samband med FAR:s branschdagar 24-25 september på Friends Arena i Solna utanför Stockholm. Sista dagen att nominera är 14 augusti och mer information finns på www.far.se. ● charlotta marténg 1 april började det amerikanska regelverket FATCA gälla i form av ny svensk lagstiftning. Lagen påverkar flera svenska finan siella institut så som banker och fonder. Men detta är bara början. Utbyte med fler länder väntar vid årsskiftet när EU:s hand räckningsdirektiv införs i svensk lagstiftning. har inte varit så stort som väntat. Men oavsett intresset – nu är detta svensk lag och många är berörda. Förändringen består av tre delar för svensk del: att de finansiella instituten som är rapporteringsskyldiga måste identifiera konton som innehas av amerikanska personer, vidare är bolagen skyldiga att lämna dessa uppgifter till Skatteverket. Skatteverket är i sin tur skyldigt att lämna denna information till det amerikanska skatteverket IRS. Om någon är skyldig att lämna kontrolluppgift men inte gör det, då aktualiseras ny källskatt. Det innebär att skatt motsvarande 30 procent kan hållas kvar från amerikansk sida på utbetalningar till de företag som inte rapporterat. De berörda är till exempel banker, värdepappersföretag som förvarar aktie portföljer samt livförsäkringsföretag. Vissa intresset för förändringen globala företag kan också komma att beröras. Det mest intressanta med lagförändringen är dock att detta är ett paradigmskifte. FATCA har utvecklats och blivit startskottet för informationsutbyte mellan flera länder. Det menar Steven Robertson, senior manager på KPMG: – Det är inte själva informationsutbytet som är nytt, det finns redan i och med dubbel beskattningsavtal och annat informations utbyte mellan EU-länder. Det nya är att detta sker genom automatisk massöverföring av information, så kallad Automatic Exchange of Information (AEOI), säger han. liknande lagar inom EU, när man har genomfört det så kal lade handräckningsdirektivet och översatt till svensk lag. Detta ska vara klart första januari 2016 och går under namnet Common Reporting Standard (CRS). – De finansiella institut som anpassat sig efter FATCA ligger väl till för kommande lagkrav med rapportering till andra länder. För fler länder kommer att följa efter. Alla länder är intresserade av att skydda sitt beskattningsunderlag och att ingen ska kunna dölja tillgångar i ett annat land, säger Steven Robertson. ● efter fatca väntar åsa ohlsson IPSASB NY KOMMITTÉ STÄRKER REDOVISNING I OFFENTLIG SEKTOR för att stärka och öka trovärdig heten föreslår en arbetsgrupp inom International Public Sector Accounting Standards Board (IPSASB) att en ny kommitté ”the Public Interest Committee” ska skapas. en rapport tidi gare i år. Syftet med detta är bland annat att ta tillvara det allmännas intresse när man arbetar fram framtida standarder inom IPSASB. Kommittén ska granska och ge råd åt såväl IPSASB som åt IFAC, Inter national Federation of Accountants, som är en global organisation för redovisning och revision. Däremot är inte tanken att kom mittén ska ha en direkt roll i utformningen av standarderna. I rapporten föreslås även att effekten av den nya kommittén ska utvärderas senast år 2020. IPSASB, har som mål att kvaliteten och insynen ska öka inom den offentliga sek torns finansiella rapportering. Detta bland annat genom standarder med hög kvalitet. IPSASB har tidigare kritiserats, bland annat av akademiker, för att inte vara tillräckligt anpassad till den offentliga sektorn utan i för hög grad utgå från den privata sektorn. ● förslaget presenterades i åsa ohlsson Balans # 4 / 2015 | 13 Caisa Drefeldt | Balans Jag tror på böcker i pappersform B Höga förväntningar? Är du en person som sporras av utmaningar? Brinner du för att leverera det där lilla extra? Hungrar du efter att utveckla dina kunskaper och arbeta med världsledande företag? Det handlar om din karriär och din framtid. Hur vill du att den ska se ut? Besök oss på www.deloitte.se/life-at-deloitte okföringsnämnden arbetar vidare med sitt K-projekt och närmast på tur är K2 årsbokslut. Många företag avslutar sitt räkenskapsår med ett årsbokslut och varken kan eller vill tillämpa K1 förenklat årsbokslut. K2 årsbokslut kommer självklart att följas upp med ett K3 årsbokslut, som kommer att bli huvudregelverket. På Bokföringsnämndens bord ligger även en annan mangrann uppgift – att anpassa årsredovisningslagen till det nya redovisningsdirektivet från EU. I detta fall har Sverige och övriga medlemsstater inget val. Den nationella lagstiftningen ska anpassas. Punkt slut! I december 2012 tillsattes Redovisningsutredningen, som i april 2014 lämnade sitt delbetänkande Genomförande av EU:s nya redovisningsdirektiv SOU 2014:22 avseende anpassningen till det nya redovisningsdirektivet. Lagrådsremissen väntas senare i vår och Riksdagen ska fatta beslut under 2015. Utredningens förslag är att lagändringen ska gälla från och med 1 januari 2016. En nyhet är att vi kommer att få fler storlekskategorier på företag. Och kategoriindelningen innebär att ju större ett företag är, desto mer tilläggsinformation ska lämnas. av mer redaktionell karaktär är att k apitel 5 omarbetas så att tilläggsinformationen presenteras utifrån storleken på företag. Först en sektion som omfattar alla företag, sedan en sektion som omfattar alla företag som inte är små, och därefter en sektion som omfattar de företag som är större. Bra gjort justitiedepartementet och utredningen! Det underlättar betydligt. EU har varit mycket tydliga i sin förenklingssträvan. Bland annat får inte Sverige genom lagstiftning eller normering kräva mer tilläggsinformation för små företag än vad direktivet kräver. Små företag är enligt direktivet de företag som vi i dag kallar mindre företag. Nåväl det slutar inte där. Redovisningsutredningen fortsatte att arbeta caisa drefeldt är auktoriserad revisor och med del två av sitt uppdrag och i februari re dovisningsspecialist på KPMG lämnade utredningen slutbetänkandet En i Göteborg. Hon skriver i vartannat översyn av årsredovisningslagarna SOU nummer av Balans. [email protected] 2015:8. Betänkandet innehåller ett förslag en annan nyhet ”Det är bra med en bok, där man kan göra anteckningar, vika ett hundöra eller sätta en post-it lapp.” på ny årsredovisningslag, den gamla lagen med alla sina bokstavsparagrafer mönstras ut och en ny lag kommer. Bland nyheterna finns förslag om att införa mikroföretag som en kategori i årsredovisningslagen. Utredningen konstaterar att runt 70 procent av alla företag som i dag omfattas av ÅRL och klassas som mindre företag är mikroföretag. Både delbetänkandet och slutbetänkandet innebär att normgivningen avseende årsredovisning måste omarbetas under hösten 2015, men också under 2016 eftersom Redovisningsutredningens slutbetänkande föreslås träda i kraft 1 januari 2017. Spännande tider väntar! Först en omarbetning av lagen och sedan ett år senare, en ny årsredovisningslag. För en redovisningsnörd som jag är det som att befinna sig i himmelriket. men allt är inte nytt och spännande. Jag fick höra ett rykte att jag skulle bli tvungen att säga farväl till en älskad vän. Ryktet var att FAR:s samlingsvolym ska gå i graven som bok, och att vi i stället ska läsa och söka informationen i FAR Online. Glädjande nog var detta inte sant. Ingen är gladare än jag! Personligen anser jag att det är bra med en bok, där man kan göra anteckningar, vika ett hundöra eller sätta en post-it lapp. För mig är det inte detsamma att läsa på en skärm. I synnerhet inte när jag håller kurs och ska visa kursdeltagarna var någonting står eller hur en punkt i ett allmänt råd ska läsas. Tänk om alla skulle sitta med datorer eller Ipads i framtiden? Och hur skulle det bli om det saknades wifi-kapacitet för alla kursdeltagare? Jag tillhör dessutom dem som har flera exemplar av FAR:s samlingsvolym Redovisning. En i väskan jag a lltid bär med mig, en eller två på kontoret och en hemma i köket. Hur skulle jag klara mig utan dessa böcker, som följer med mig överallt? Tack och lov – ryktet var inte sant – och jag är salig. Kanske är jag gammaldags – men det står jag för i så fall. Jag tror på böcker i pappersform! ● Balans # 4 / 2015 | 15 Fokus: rekrytering | Balans Balans | Fokus: rekrytering Förändrad bransch kräver nytt rekryteringstänk 16 | Balans # 4 / 2015 bästa studenterna är hård, men det har den alltid varit och ingenting tyder på att konkurrensen skulle ha blivit hårdare. – Därför är det viktigt att kunna peka på vad som är unikt med just vårt bolag och vad vi kan erbjuda en framtida medarbetare. Kandidaterna ställer höga krav på sin arbetsgivare, säger Maria Karlén, HRansvarig på KPMG. Hon får medhåll av Marianne Sandén Ljungberg, vd på Mazars: – Utmaningen är att uppfattas som en attraktiv revisionsbyrå och för att ligga i framkant måste man modernisera sig vad gäller tjänsteutbud, metoder och verktyg, säger hon. Samtliga av de sju största byråerna ökar antalet anställda något för varje år. Bianca foto: lars lydig Thornton har blivit en attraktivare arbets givare vilket vi märker av, säger hon. På PwC har man ständigt ett stort antal sökande, framför allt gällande juniora tjänster. Men byrån satsar stort på att även attrahera mer seniora personer. – För att ligga i framkant är det viktigt för oss att kommunicera utbudet av tjänster, visa på alla olika roller, utvecklingsmöjligheter och variationer av specialistområden. Genom att göra det attraherar vi både studenter och seniora personer, säger Marie Eilertsen på PwC:s human capital-avdelning. Karitha Ericson Marianne Sandén Ljungberg konkurrensen om de Maria Karlén foto: deloitte ”Eftersom branschen förändras kommer vi inte att kunna fort sätta rekry tera med arbetare på samma sätt som tidigare.” foto: bosse johansson M ed jämna mellan rum publiceras undersökningar om vilka arbets givare som är mest attraktiva. Och allt som oftast placerar sig de sju största byråerna (BDO, Deloitte, EY, Grant Thornton, KPMG, Mazars och PwC) högt upp på listorna. De stora byråerna har väl inarbetade kontaktnät mot universitet och högskolor och är självklara deltagare vid arbetsmarknads dagar då framtida arbetsgivare får möjlighet att presentera sig för studenterna. Men samtidigt står branschen inför stora förändringar, vilket även avspeglas när det kommer till rekryteringen. – Eftersom branschen förändras kommer vi inte att kunna fortsätta rekrytera medarbetare på samma sätt som tidigare, utan behöver rekrytera personer från andra utbildningar och branscher. Att hitta dessa potentiella medarbetare är en utmaning, säger Karitha Ericson HR-chef på Grant Thornton. När undersökningen Sveriges bästa arbetsgivare 2014 presenterades tog Grant Thornton en sjätteplats i kategorin Större företag. Karitha Ericson tror att sådana resultat bidrar till bättre möjligheter att rekrytera. – Konkurrensen har hårdnat, men Grant foto: edicorp REVISIONS- OCH RÅDGIVNINGSBRANSCHEN växer stadigt. I år väntas de sju största byråerna öka med drygt 1 000 anställda och den stora utmaningen är att hitta rätt personer. Anna Pontén Mali, HR-chef på BDO, beskriver att företaget är inne i en tillväxtfas och planerar att nyanställa under 2015. – Den största utmaningen för oss är att hitta young professionals och seniora konsulter. De är inte så benägna att byta arbetsplats och om de gör det är det ofta utanför branschen, säger hon. För att locka till sig nya medarbetare menar Bianca Mali att det är viktigt att visa på det stora antalet utbildningstimmar som företagen investerar i medarbetarna. – Det leder till en enorm kompetens höjning på kort tid, säger hon. Anna Pontén, HR-ansvarig på Deloitte, framhåller att förändringsarbetet som kontinuerligt pågår på revisions- och rådgivningsbyråerna även gäller rekryteringen. – Deloitte är världens största affärsnätverk. Klienterna behöver konsulter och revisorer som är vana att vara i frontlinjen och som utifrån kompetens och integritet kan utmana invanda, men kanske inte längre gynnsamma företeelser. Utmaningen är att hitta medarbetare som både har grundk unskaper och förmåga att lära nytt, är lämpliga att arbeta i team och har en stark integritet, säger hon. många av dem som söker arbete nu tillhör en generation som ställer andra krav och har andra förväntningar på arbetsgivaren än tidigare generationer. De vill i högre ut- ”Vi har sett många ex empel på att branschen inte är till räckligt transparent och till viss del omo dern.” sträckning ha en arbetsplats med möjlighet till social interaktion, personlig utveckling samt flexibilitet. – Vi ser också att man vill arbeta med ledare som är mer av en coach/mentor som utmanar individen i sin utveckling, säger Maria Karlén, KPMG. På Deloitte har man noterat att det som värderas när man söker en framtida arbetsgivare är spännande arbetsuppgifter, möjligheten att utvecklas och en företagskultur som står för att långsiktigt bidra till ett bättre samhälle. – Våra ökade krav på medarbetarna matchas av deras ökade krav på oss som arbetsgivare. Det är intressant att notera att intresset för komplicerade uppdrag, inter nationella kontakter och kompetensutveckling matchar våra krav på medarbetarna, säger Anna Pontén, Deloitte. Men vad händer då när mediebilden av branschen inte enbart är positiv? – Vi har sett många exempel på att branschen inte är tillräckligt transparent och till viss del omodern. Detta påverkar nya medarbetare men även dem som jobbar i branschen. Våra nuvarande medarbetare är den viktigaste barometern för att vi ska fortsätta vara en attraktiv arbetsgivare även för nya medarbetare, säger Karitha Ericson, Grant Thornton. ● charlotta marténg Balans # 4 / 2015 | 17 Fokus: rekrytering | Balans arbetsgivarna inom revisions - och rådgivningsbranschen är attraktiva för att de kan erbjuda olika karriärvägar, breda kontaktytor och möjligheter att arbeta internatioAgneta Strandberg nellt. Hos EY har man även märkt ett ökat intresse för att komma till Sverige och arbeta. Något som Agneta Strandberg, HRansvarig på EY, ser mycket positivt på. Utbytet med andra länder och andra företagskulturer för med sig en hel del positivt för alla parter. – Mobiliteten lockar väldigt många unga i dag. Men det är inte bara svenskar som söker sig till andra kulturer för att jobba, utan det kommer också människor hit för att arbeta. Vi har exempelvis haft flera ut- 18 | Balans # 4 / 2015 foto: ey MÖJLIGHETEN ATT GÖRA karriär utomlands lockar. Men det är inte bara svenskar som åker till andra länder för att jobba. På EY mär ker man att allt fler söker sig hit. byten med USA och det är givande både för den som kommer hit och arbetar och för oss som företag, säger Agneta Strandberg. att ey i Sverige blivit mer attraktivt tror hon bland annat beror på att EY är ett globalt företag, men också på att byrån är tydlig med vad man kan erbjuda sina anställda. Steg för steg har EY harmoniserats mellan länderna och alla strukturer finns för att ett utbyte, eller en rekrytering från ett annat land, ska fungera så smidigt som möjligt. – Ju mer vi knyter samman EY mellan länderna desto enklare blir det att rekrytera och stärka relationerna. Hos oss får man möjlighet att jobba både mot den lokala marknaden och internationellt. Bredden vi kan erbjuda gäller inte bara geografiskt utan även typen av kunder, säger Agneta Strandberg. under 2015 räknar företaget med att rekrytera runt 350 personer i Sverige. Framför allt handlar det om att byrån håller på att bygga upp flera nya tjänsteområden och därför har behov av att anställa både revisorer och konsulter. Utöver att man traditionsenligt rekryterar direkt från högskolor ey växer och och universitet är man också på jakt efter mer erfarna personer. – I och med att vi bygger upp nya tjänsteområden ökar behovet av mer seniora konsulter och som en följd av detta har vi fått ändra vår rekrytering något. Att hitta rätt personer till den här typen av tjänster ställer andra krav på rekryteringen, säger Agneta Strandberg, HR-chef på EY. Framför allt handlar det om att handplocka rätt kompetens, ofta genom det egna nätverket, men även från näringslivet i övrigt. – Sätten att bygga nätverk och basen när man ska rekrytera har ju förändrats de senaste åren, bland annat genom verktyg som Linkedin. Vi anpassar vår rekryterings process för att ligga i linje med förändringarna som sker och har byggt en helt ny struktur, säger Agneta Strandberg. Att rekrytera seniora konsulter är ofta svårare än att anställa nyexaminerade direkt från högskola och universitet. Revisionsoch rådgivningsbranschen är inte känd för att ha någon hög rörlighet mellan byråerna, och även om det har börjat luckras upp verkar förändringen ta tid. ● charlotta marténg när jessi boka växte upp i Austin, Texas, och valde att läsa till revisor fanns inga tankar på att en dag arbeta i Sverige. Men ibland tar livet oväntade vägar och sedan i höstas jobbar hon som revisor på EY på Jakobsbergsgatan i Stockholm. Men vägen hit från USA var inte spikrak. – Jag började på EY i Austin men 2010 fick jag jobb på EY i London och flyttade dit. Det blev fyra spännande år i London, innan jag fick ett erbjudande om att komma till Sverige och jobba i en grupp som arbetar med företag listade på börsen i USA och nordiska företag som siktar på att lista sig på börsen i USA, berättar Jessi Boka. När hon fick frågan var hon inte helt obekant med Sverige. Hon hade varit här vid några tillfällen då en av hennes klienter var Sverigebaserad. Dessutom hade hon bekanta från Sverige. – Jag tyckte att det lät intressant och valde att flytta hit. Det är en omställning att komma till en ny stad, ett nytt land, med en annan kultur och andra människor men det gäller att göra sig hemmastadd så mycket man kan och få det att kännas som ”sin” stad. Och även om företaget är detsamma så skiljer sig företagskulturen mellan länderna. – Jag trivs jättebra, men jag har inte lärt mig så mycket svenska än. Problemet är att alla pratar så bra engelska så jag får inte en chans att prata svenska. Det enda bekymret är när jag går i mataffären, säger hon med ett skratt. Jessi Boka rekommenderar alla som har möjlighet att prova att arbeta i ett annat land att anta utmaningen. Det enda hon ibland kan sakna hemifrån Texas är den mexikanska maten och musiken. – Men nu är jag här och det är väldigt roligt. Om jag sedan stannar två år eller 20 år är omöjligt att säga, säger Jessi Boka. ● charlotta marténg ”Det gäller att göra sig hem mastadd så mycket man kan och få det att kännas som ’sin’ stad.” Tuffare att rekrytera RELATIVT LÄTT FÖR de stora byråerna men tuffare för de mindre. Framför allt kan det ta tid att hitta rätt person. Men den som väljer att jobba på en mindre byrå upplever ofta fördelar i form av större delaktighet, högre lön och kortare beslutsvägar. tuff konkurrens om personal gör att de mindre byråerna, och kanske framför allt byråer med kontor utanför storstäderna, behöver anstränga sig lite extra för att hitta rätt när de ska rekrytera. I vissa fall underlättas rekryteringen av att studenter efter att ha jobbat några år på en storbyrå i Stockholm, Göteborg eller Malmö vill vända hem igen när det är dags att bilda familj och skaffa hus. Men LR Revision och Redo visning i Hedemora och Gävle upplever att konkurrensen om personal blivit hårdare. – Framför allt om man vill ha någon med erfarenhet, konstaterar Marie Gunnarsson, kontorschef på LR Revision och Redovisning i Hedemora. Traditionella platsannonser kan fungera när man söker medarbetare, men i första hand gäller sociala medier och personliga kontakter. Björn Elfgren, vd för Wint med åtta kontor från Växjö till Mora, berättar att Wint helt och hållet valt bort annonser i pappersmedia, inte deltar i arbetsmarknads dagar och inte finns representerade på universiten. – I dag handlar det om att synas på ett oväntat sätt och på en oväntad plats. För att göra det måste man våga göra sådant som ingen annan gör. Att skriva och berätta om hur det är på riktigt i sociala medier har större genomslagskraft än dyra flyers och folders, säger Björn Elfgren. Även Erik Emilsson, vd och delägare på Revideco, med kontor i Stockholm, Göteborg, Skellefteå och Jönköping, säger att det som fungerar bäst vid rekryteringar är personliga kontakter. – Eftersom våra anställda trivs bra, så ber vi att de rekommenderar trevliga och duktigavänner, säger Erik Emilsson. foto: patrik persson JESSI BOKA LÄMNADE Texas, USA för EY i Stockholm. – Desto längre jag är här, desto mindre hemlängtan får jag, säger hon. Marie Gunnarsson foto: anja callius EY lockar internationellt FRÅN AUSTIN TILL STOCKHOLM Björn Elfgren foto: revideco Jessi Boka från Texas ångrar inte att hon tog steget till EY i Sverige. Erik Emilsson foto: christian gustavsson Balans | Fokus: rekrytering Balans # 4 / 2015 | 19 Peter Malmqvist | Balans Balans | Fokus: rekrytering Revideco har även valt att engagera sig i en KY-utbildning vilket lett till flera anställningar. – I Stockholm har vi använt rekryteringsfirmor med relativt bra resultat. Men bästa reklamen är att vara en öppen och mänsklig arbetsplats, säger Erik Emilsson. För dem som väljer att gå direkt till en liten eller medelstor byrå finns många fördelar. Erik Emilsson nämner möjlighet att påverka, mänskligare arbetsmiljö och att det är lättare att kombinera arbete med privatliv. – Men man ska se till att den mindre byrån också har en strukturerad utvecklings-och utbildningsplan just för dig och att det är ett öppet kommunikationsklimat, säger han. Även Marie Gunnarsson framhåller kortare beslutsvägar och större möjligheter att påverka. – Det är lättare att påverka och förändra ditt arbetssätt och lättare till högre lön, säger hon. ● ”Bästa reklamen är att vara en öppen och mänsklig arbetsplats.” Vad är rätt riskpremie vid företagsvärdering? V charlotta marténg en liten eller medelstor byrå arbetar man ofta nära de påskrivande revisorerna, och får ta stort ansvar. SOM ANSTÄLLD PÅ Winthers känner att hon gjorde helt rätt som valde en ”mittenspelare”. Variationen i arbetsuppgifterna och möjligheten att få jobba med något hon tycker är kul fick Visbytjejen Frida Widgren att vilja bli revisor. Efter att ha gått civilekonomprogrammet med inriktning redovisning i Växjö flyttade hon till Stockholm och började jobba. Men inte på någon av de sju största byråerna, utan på Winthers – en medelstor byrå med tio anställda i centrala Stockholm. – När jag studerade började jag söka jobb på de större byråerna men samtidigt på de mindre. Jag fick snabbt ett erbjudande från Winthers, redan innan min studietid var färdig. Nu i efterhand känner jag att det är helt rätt för mig, jag trivs väldigt bra, säger hon. Hon har jobbat som revisorsassistent på Winthers sedan 2012, och målet är att bli revisor. – Jag tror att man ska välja något som man tycker är intressant eftersom man tillbringar så mycket tid på sitt arbete. Det ska kännas kul att gå till jobbet, då blir man både bättre på sitt jobb och en mer harmonisk människa privat, säger Frida Widgren. Att arbeta på en medelstor byrå, eller en mittspelare som Frida Widgren beskriver sin arbetsplats, innebär inte sämre utvecklingsmöjligheter än på en storbyrå. – Vi jobbar främst med ägarledda företag men vi har kunder inom de flesta branscher foto: susanna berglund GODA UTVECKLINGSM ÖJLIGHETER PÅ MINDRE BYRÅ Frida Widgren fick snabbt erbjudande från Winthers. frida widgren på 20 | Balans # 4 / 2015 ilken överavkastning kräver en placerare för att äga aktier, jämfört med riskfria statsobligationer? Det är inte bara en fråga för börsplacerare. Många ekonomichefer, som i dessa dagar ska genomföra nedskrivningstester av goodwill, är intresserade av svaret. Testen bygger nämligen på en kassaflödesvärdering av dotterbolaget och i denna är riskpremien central. En hög riskpremie ger ett lågt värde och vice versa. Detta är ett delproblem i det vi kallar avkastningsk ravet, ofta förkortat WACC på finansslang. För att få fram värdet använder vi bolagets prognostiserade kassaflöde och WACC. Normalt antar vi att kassaflödet är konstant i alla evig tid och då blir kassaflöde och vinst lika. Värdet beräknas då som kassaflödet dividerat med WACC. Antag att ett företag förväntas ha ett kassaflöde i all evig tid på 100 miljoner kronor per år. Med en riskfri ränta på 3 procent, samt en riskpremie på exempelvis 5 procent blir avkastnings kravet 8 procent. Företaget kan då värderas till 1250 miljoner kronor (100/8% = 1250). Om riskpremien sänks till 3 procent blir avkastningskravet 6 procent och värdet blir betydligt högre, 1667 miljoner kronor (100/6% = 1667). Riskpremien har alltså en avgörande inverkan på värderingen. normal riskpremie? Studier över tidsperioder på drygt hundra år i USA brukar resultera i att risk premien bör ligga kring 5 procent. Forskarna har jämfört amerikanska aktiers avkastning, inklusive utdelningar, med den tioåriga statsobligationsräntan. En svensk under sökning, gjord av PwC, kommer till nästan samma slutsats. Här har professionella placerare tillfrågats om vilken riskpremie de faktiskt använder. Genomsnittet sedan 1998 landar på 4,5 procent. Med hjälp av databasen Ecowin har jag gjort egna beräkningar. Genom att mäta överavkastningen på aktier som ett glidande medelvärde över sjuttio år har en trend erhållits. Under perioden 1960-1975 hade aktier en sjuttioårig överavkastning på ungefär 8 procent per år, medan de från 1975 föll till kring 7 procent, vilket ungefär är nivån i dag. Beräkningarna är dock känsliga för val av tidsperiod. Räknat över femtio år, blir dagens överavkastning bara 4,3 procent, men perioden 1960-1975 var den skyhög, totalt 9 procent. Under perioden 1980-2000 låg den kring 7 procent, alltså som vid mätningen över sjuttio år. Krymper vi tidperioden till trettio år, vilket troligen är ett ganska bra perspektiv för en normal pensionssparare, blir slutsatserna väldigt annorlunda. De senaste trettio åren har överavkastningen varit 6,9 procent, men eftersom ränteläget fluktuerat kraftigt har överavkastningen varierat kraftigt. Exempelvis 1985-1995 var den inte högre än vad är en och även större företag som kunder. Vi är med i ett internationellt nätverk, UHY, vilket gör att jag både fått åka utomlands för att revidera samt fått rapportera vår revision till utländska moderbolag, berättar Frida Widgren. I och med det känner hon att hon fått den erfarenhet och det ansvar som hon eftersträvar. – På Winthers arbetar vi nära de påskrivande revisorerna, och är man bara tydlig med sina mål får man starkt stöd att utvecklas i den riktningen, säger Frida Widgren. ● charlotta marténg ”Det ska kännas kul att gå till jobbet, då blir man både bättre på sitt jobb och en mer harmonisk människa privat.” drygt 3 procent, mätt som ett rullande värde över trettio år, medan utfallet 1960-1975 låg på skyhöga 10 procent. riskpremien? Är den 3, 5, 7 eller 10 procent? De amerikanska forskarna har landat på 5 procent och det använder de flesta. Som alternativ vill jag lansera ett kontroversiellt påstående – glöm riskpremien. Det är bättre att utgå ifrån den uppnådda totalavkastningen på aktier för att få fram avkastningskravet. Aktiernas avkastning över trettio, femtio respektive sjuttio år uppvisar nämligen en överraskande stabilitet, kring 12-13 procent per år. Räntan (och inflationen) har däremot fluktuerat kraftigt. Kopplingen mellan ränteläge och aktiers avkastning är därför dålig. Även PwC:s undersökning kommer fram till samma slutsats. Genom att lägga ihop placerarnas angivna riskpremie med den tioåriga obligationsräntan vid varje svarstillfälle, får de fram en totalavkastning på mellan 8 och 9 procent merparten av åren. Frågan är då om avkastningskravet ska vara 8-9 procent, som i PwC:s undersökningar, eller 12-13 procent, som den amerikanska historiska aktieavkastningen. Svaret är något överraskande, båda. Det fungerar så här. Vi räknar i praktiken med ett avkastningskrav på 8-9 procent, men avkastningen blir ändå 12-13 procent. Granskar vi värderingen av de amerikanska bolagen under de senaste hundra åren, kan nämligen konstateras att vinsten motsvarat ungefär 8 procent av värdet, räknat som ett rullande medeltal över trettio år. Att totalavkastningen ändå blir hela 12-13 procent beror på redovisningens försiktighetsfaktor. Den redovisade vinsten är helt enkelt för lågt beräknad. Många utgifter ligger i resultatet, trots att de borde redovisats som tillgångar i balansräkningen. Det gäller framförallt all produktutveckling och marknadsföringskostnader, men även bolagens redovisade skattekostnad är högre än vad de faktiskt betalar. så vad är värderingen måste delas upp i en lång- och en kortsiktig del. I den långsiktiga delen (det som ofta kallas slutvärdet) bör ett av kastningskrav på 8-9 procent användas. Punkt. I den kortsiktiga delen, den som avser prognoser över kassaflöden för specifika år, kan en diskonteringsfaktor beräknas som utgår ifrån det aktuella ränteläget, ökat med de amerikanska forskarnas riskpremie på 5 procent. Om jag i dag gör denna beräkning för Stockholmsbörsen och lägger in ett ränteläge de närmaste tre åren på dagens låga 1 procent, då är börsen kraftig övervärderad. Det är dock inte så konstigt, för placerarna är inställda på att den extremt låga räntan ska vara i all evig tid. Gör jag det antagandet, då kan dagens värdering försvaras. ● ’’Place rarna är inställda på att den extremt låga rän tan ska vara i all evig tid.’’ slutsatsen blir att peter malmqvist är finansanalytiker. Han skriver i vartannat nummer av Balans. [email protected] Balans # 4 / 2015 | 21 Profilen | Balans i karriären Balans i karriären | Profilen ” F Kunde jag, kan andra Eva Törning vill vara en förebild för kvinnor i branschen Text: Rakel Lennartsson Foto: Saerun Hraffnkelsdottir 22 | Balans # 4 / 2015 ” rån Karlstad till Helsingborg, via Leeds och Amsterdam. Redovisningsspecialist Eva Törning har aldrig tvekat att kasta sig ut i det okända. Nyfikenheten och lusten att lära har varit drivkrafter under den långa karriären. 1986 blev hon FAR:s yngsta auktoriserade revisor någonsin. – Det som kommer med åldern är att man vill ge tillbaka, säger Eva Törning när vi lämnar lunchrestaurangen i centrala Stockholm. På andra sidan dörren står en liten pojke kvar med en guldtia tryckt i handflatan. Pojken som är i förskole åldern och har fått följa med sin mamma till jobbet, har sannolikt just fått sitt livs första dricks. ”Den här får du för att du serverade mig så fint”, sa Eva Törning samtidigt som hon räckte över slanten. – Det är viktigt att han får veta varför har fått den, förklarar hon sig efteråt. Eva Törning, som själv tagit med sig barnen på före läsningsturnéer och utlandskurser, var rätt person att bemöta den lilla hjälpredan. Hennes devis är ”kunde Eva från Karlstad, kan alla”. Men det behövs lite goda förutsättningar längs vägen. Människor som ser dig och tror på dig. – För mig var det min mormor, hon var min stora förebild. Hon fick aldrig läsa vidare, för hon skulle vara hemma och ta hand om gården. Vart Eva Törning än reste, ringde hon sin mormor en gång i veckan. – Hon hade aldrig varit utomlands, men visste alltid var i världen jag befann mig. att upptäcka världen har alltid varit ett av Eva Törnings stora intressen i livet. Hon reste som student och hon har rest i arbetet. Hon reste innan barnen kom och fortsatte efter att de kommit. När jag frågar denna bokskrivande redovisningsspecialist om vad hon tycker bäst om, siffror eller bokstäver, blir svaret – människor! – Jag gillar människor och genom språk kommer man nära människor och lär sig om människor i andra länder. Redovisning är också ett språk och Eva Törning är en av dem som brinner för att tolka och utveckla det. Hon är ledamot i FAR:s policygrupp för redovisning och författare till ett stort antal fördjupningsartiklar och böcker på området. Med ett så utpräglat specialist intresse tillhör hon dem som kritiserat Balans nya layout med mer plats för personporträtt och bilder. Balans # 4 / 2015 | 23 Profilen | Balans i karriären Balans i karriären | Profilen – Så det var ju lite delikat för mig att själv bli tillfrågad. Men mina kollegor har ofta sagt att jag borde skriva mina memoarer, så detta får väl bli ett första smakprov, säger hon. Om hennes mormor aldrig fick uppfylla sin dröm att bli hemkunskapslärare, tog Eva Törning igen det med råge. På drygt fem år läste hon in civilekonomexamen samtidigt som hon yrkesarbetade och i september 1986, 24 år gammal, blev hon auktoriserad revisor. En månad senare åkte hon på utbyte till Leeds. En avgörande faktor för att Eva Törning skulle bli den första PwC-medarbetaren som åkte på utbyte till England, var att hon hade en stöttande chef, Hans Börsvik, som sedermera skulle bli chef för PwC Sverige. – Jag frågade honom en gång varför han stöttade mig så mycket. Då svarade han att han en gång hade tackat nej till en möjlighet och att han hade ångrat det hela livet. Samtalet har lämnat spår i Eva Törning; sedan dess har hon varit var fast besluten att inte ångra saker hon inte gjort. I stället har hon vågat hoppa. – Alla mina hopp har inte varit bra, men de flesta har varit det. Man måste våga hoppa och det allra största hoppet man gör i livet är ju att skaffa barn. det första större hoppet gjorde Eva Törning i början av 1990-talet när hon lämnade branschen och gick till byggjätten NCC och en tjänst som ekonomichef, som så småningom placerades i Amsterdam med resor över hela Europa. – Jag älskade revisorsyrket, men jag såg inte min framtid i branschen. Jag saknade kvinnliga förebilder och det är därför jag försöker vara en nu. Eva Törning är onekligen en av revisions- och redovisningsbranschen kvinnliga profiler, men det skulle ta några år för henne att komma tillbaka till branschen efter åren i Amsterdam. Hemma i Sverige var konjunkturen skjuten i sank efter krisåren i början av 1990-talet, och vägen tillbaka till revisions- och rådgivningsbranschen var i princip stängd. För en expert på ekonomisk rapportering och granskning återstod möjligheten att arbeta med lagstiftning eller ekobrott. Bland hundratalet sökande fick Eva Törning den första lediga tjänsten hon sökte – som kommittésekreterare för redovisningskommittén på justitiedepartementet. – Det var en jättespännande miljö att vistas i. Helt plötsligt stod Helmuth Kohl (Tysklands dåvarande förbundskansler, reds anm) i foajén på Rosenbad där jag arbetade. Och så fick jag ju uppleva ett regeringsskifte under åren på justitiedepartementet. Eva Törning blev under åren på regeringskansliet allt mer specialiserad på redovisningsfrågor och hade inga planer på att gå tillbaka till revisionen. Men en dag träf- 24 | Balans # 4 / 2015 fade hon Göran Tidström, tidigare PwC-ordförande, i en korridor på justitiedepartementet. Han undrade om det inte var dags att komma tillbaka till ”fadershuset”. 1995 anställdes Eva Törning på PwC för andra gången. Nu som redovisningsspecialist. Ungefär samtidigt rekryterades Eva Törning till den arbetsgrupp som skulle uppdatera BASkontoplanen från 1975. Hon var förtjust över uppdraget, men rädd för att graviditeten skulle sätta käppar i hjulet. När hon lite dröjande meddelade att hon ju var gravid fick hon bara till svar: ”Du kan väl tänka ändå.” även om eva Törning saknat kvinnliga förebilder, har det funnits personer, både kvinnor och män, som fungerat som mentorer under hennes långa karriär. Margareta Damberg, dåvarande vd på FAR Förlag var den som uppmuntrade henne att skriva böcker. Bland männen som stöttat henne märks FAR:s generalsekreterare Dan Brännström. När Eva Törning var på väg att lämna branschen för andra gången övertalade han henne att i stället testa en annan byrå. Det var inget lätt steg att ta och Eva Törning är förtegen om vad som fick henne att lämna. Efter sammanlagt 24 framgångsrika år på PwC kom hon till slutsatsen att framtiden inte fanns där. Och beslutade sig, inte utan vånda, för att byta byrå till Grant Thornton. Det var ett lyckat hopp. – Jag gillar platta organisationer och drivet hos mitt nuvarande företag. På Grant Thornton har jag fått utlopp för mitt ledarskap och kan förverkliga idéer, säger Eva Törning. Eva Törning är på många sätt en banbrytare. Hon var en av de första att hoppa på möjligheten till utlandstjänstgöring inom ramen för ett internationellt revisions nätverk. Hon är en av dem som vågade lämna branschen under några år, för att komma tillbaka starkare. Och hon har vågat byta byrå. – Jag är nog lite för nyfiken för att inte testa. Jag har egentligen aldrig lämnat något, utan det har alltid handlat om att jag gått till något nytt, säger Eva Törning. Optimismen verkar vara en del av hennes DNA, nedärvd från mormor Malin, men ibland blir den för mycket för hennes omgivning. – Min optimism retar gallfeber på min man. Som när vi är ute med hundarna i slutet av januari och jag redan ser vårtecken. Han brukar skoja om att först kommer Evas vår, sedan SMHI:s. Men vi kompletterar varandra. Han håller mig nere på jorden. Även yrkesmässigt kompletterar makarna Törningvarandra. Han arbetar med marknadsföring och försäljning och har lärt henne vikten av att vårda sitt eget varumärke. Parallellt med karriären på PwC och Grant Thornton, har Eva Törning gjort sig ett namn som författare till ett antal böcker om redovisning och lärare på FAR Akademis ”Jag har egentligen aldrig läm nat något, utan det har alltid handlat om att jag gått till något nytt.” FAKTA: Eva Törning född: i Uppsala 1961. uppvuxen: i Karlstad. bor: Fiskeläget Råå vid Öresund. familj: Håkan, barnen Rickard, 19 år, och Sofia, 18 år samt hun darna Tiger och Leo. utbildning: Ekonomisk linje på gymnasiet, läste in civilekonomexamen parallellt med arbetet. karriär: 1981 Öhrlings i Karl stad. 1986 Auktorise rad revisor. 1990 NCC i Amsterdam. 1993 Kommittésekreterare på regeringskansliet. 1995-2000 BAS-konto planen. 1995 PwC i Stockholm. 2009 Grant Thornton i Helsingborg och Stockholm. måtto: Våga hoppa! fritid: Familjen, hundarna, golf och träning. Balans # 4 / 2015 | 25 Balans i karriären | Profilen ”Alla mina hopp har inte varit bra, men de flesta har varit det.” kurser. Men det var egentligen först i samband med byrå bytet 2009 som Eva Törning blev varse att hon blivit en bransch-kändis; när folk sa att det var roligt att just hon kom till Grant Thornton. Efteråt reflekterar hon över att det kanske var den biten som hennes första byrå missade. Kanske såg inte PwC värdet i Eva Törnings varumärke. Kanske var det så att det ledarskap hon inte fick utlopp för inom den stora revisionsbyrån tog hon i stället ut inom branschorganisationen FAR. far har spelat en viktig roll för Eva Törning från den allra första början. Hon berättar om ett nummer av Balans från 1988 där branschen presenteras i ett träddiagram. Längst ned, på en alldeles egen rad, markerar en liten gubbe den yngsta medlemmen, en auktoriserad revisor som är kvinna. – Det är jag, säger hon och pekar i tidningen som vi letat fram i arkivet. – Det betydde så oerhört mycket för mig att se mig själv inritad i denna bild. Sedan dess har hon haft sitt hjärta i branschen, även om hon var borta från den under några år i början av 1990-talet. Tjusningen med yrket är att man aldrig blir fullärd, tycker Eva Törning. – Jag brinner för kunskaps- och informationsöverföring och för att få se andra växa. Som en konsekvens av detta har jag också blivit en offentlig person, men det har jag aldrig varit mitt syfte. Hon berättar att hon under uppväxten var paniskt rädd att prata inför folk. Det är svårt att tro i dag, när undervisning och föreläsande är en grundpelare i hennes karriär. – Jag har bland annat Irev (dåvarande FAR Akademi, reds anm.) och Sten-Eric Ingblad att tacka för detta. De gav mig uppmuntran och stöd att våga gå utanför min bekvämlighetszon och utmana mig själv. Det är nödvändigt för att utvecklas, men kan vara svårt att göra själv. Jag tror att man behöver någon som hjälper en, det kan vara en coach, PT, chefen, maken eller ett syskon, säger hon. Sedan de första föreläsningarna med blossande kinder och handsvett har Eva Törning utvecklats till att bli en av branschens mest uppskattade föreläsare. Tillsammans med parhästen Caisa Drefeldt har hon hållit ett stort antal kurser i Sverige och utomlands. – När vi båda hade småbarn drog vi igång en utlandskurs på höstlovet dit deltagarna kunde komma med barn. Andra året var det 14 barn med, som hade jättekul tillsammans medan deras föräldrar förkovrade sig inom redovisning. Möjligheten att kombinera föräldraskap och karriär är en återkommande frågeställning, framför allt i intervjuer med kvinnor i branschen. Men Eva Törning tillhör den kategori som tvärtemot den gängse bilden hävdar att konsultyrket fungerar utmärkt att kombinera med föräldraskap. – En fördel i branschen, som kanske inte alltid kommer fram, är möjligheten att få tillbaka sin tid. Som konsult kan du styra din tid på ett helt annat sätt än du kan göra som anställd i ett stort industriföretag, säger 26| Balans # 4 / 2015 Bättre service för dina kunder Med Bolagsverkets e-tjänst Företagsärenden för ombud kan du starta och ombilda lagerbolag, starta privata aktiebolag, ändra styrelse och mycket mer. Det är billigare, det blir rätt från början och dessutom sparar du tid. En styrelseändring går upp till en vecka snabbare. – Med Företagsärenden för ombud kan jag snabbt göra ändringar åt mina kunder. Tjänsten gör arbetet enkelt och minskar risken för felaktigheter. Kjell Wengbrand Redovisningskonsult, Ulricehamn BIBLIOGRAFI: www.bolagsverket.se/ffo BFL – en kommentar 2012 (med Peter Nilsson) 📕 📕 Styrelsebok ideella föreningar 2012 (med Roland Dansell, Maria Alban son och Satish Sen) Finansiell rapportering enligt K3 och K2 2013 (med Caisa Drefeldt) 📕 Övningsbok finansiell rapportering enligt K3 och K2 2013 (med Caisa Drefeldt) 📕 Eva Törning jämför med sin erfarenhet från fastighetsbranschen i början av 1990-talet. hon tycker inte att hon behövt offra något för karriären och kanske är det en inställningsfråga, på samma vis som den om huruvida glaset är halvtomt eller halvfullt. Det är också en fråga om tur, skicklighet och lite goda förutsättningar. Den som har fått chansen att lyckas ska också ge tillbaka, tycker Eva Törning. 1992, när hon bodde i Amsterdam, fick Eva Törning chansen att ge tillbaka till den personen som betytt allra mest för henne. Då bjöd hon sin mormor Malin, 85 år gammal, på hennes första utlandsresa. Några år senare fick Eva Törning sitt första barn; mormodern fick sitt efterlängtade barnbarnsbarn. – Kort därefter dog min mormor, hon var liksom klar, säger Eva Törning utan ånger. Att ta sina chanser och ge tillbaka när man får möjligheten har blivit något av en livsfilosofi. ● K2 – en guide till årsredovisning enligt K2 📕 2014 (med Caisa Drefeldt) Redovisning för jurister 2015 (med Maria Albanson) 📕 Dessutom en stor mängd böcker för PwC och dåvarande FAR Förlag AB. Varför skall vi Snabbavveckla ditt bolag? Vid snabbavveckling är det viktigt att säljaren av bolaget kan förlita sig på att den som anlitas för avvecklingen under flera år fullgör bolagets förpliktelser gentemot Skatteverket och andra. Säljaren är ansvarig långt efter att avvecklingen påbörjas. Vi har snabbavvecklat aktiebolag sedan 1992. Genom denna snabba, säkra och kostnadseffektiva tjänst har vi avvecklat mer än 18 000 aktiebolag. Att anlita oss för snabbavveckling är idag det vanligaste sättet att snabbt och säkert avveckla aktiebolag. Kontakta oss så hjälper vi dig! FALUN 023-79 23 00 MALMÖ 040-720 20 STOCKHOLM 08-23 41 15 GÖTEBORG 031-17 12 25 E-POST: [email protected] HEMSIDA: www.standardbolag.se LEDANDE INOM BOLAGSFRÅGOR OCH LAGERBOLAG SEDAN 1954 Balans i karriären | Experten Experten | Balans i karriären pernilla lundqvist. Ekonomie doktor, redovisningsspecialist på KPMG samt expert i Redovisningsutredningen som i februari lämnade sitt slutbetänkande. Hon är även nybliven ordförande i Regelrådet vars uppgift är att granska kvaliteten hos konsekvensutredningar, som bland annat upprättas i samband med statliga utredningar. Pernilla Lundqvist är ny ordförande i Regelrådet. Text och foto: Åsa Ohlsson Stora förenklingar för de små med Redovisningsutredningens förslag I slutet av januari lämnade Redovisningsutredningen, där du medverkade som expert, sitt slutbetänkande på över 700 sidor. Är det verkligen så många förändringar? – Ser man på utredningens omfattning så ser det onekligen väldigt mycket ut. Men från det att årsredovisnings lagen kom till för 20 år sedan, har den förändrats och delvis moderniserats genom att lägga till nya regler utan att helheten i lagen setts över. På det sättet har strukturen blivit väldigt ologisk vilket försämrat användbarheten. Nu har hela strukturen gjorts om, med nya kapitel, ny terminologi, som delvis är anpassad till IFRS, och förenklat språk. Eftersom de flesta paragrafer har fått ny numrering är de med i utredningen även om de inte förändras alls innehållsmässigt. Volymmässigt ser det ut att vara mer än vad det de facto är. Det som är uppmärksammats mest är den nya kategorin mikroföretag, vad innebär det? – Ja, det var det också detta som vi diskuterade mest i utredningen. EU har tidigare haft bestämmelser om mikrof öretag vilka inte införts i Sverige. Nu har utredaren föreslagit införande av bestämmelser för mikro företag. EU:s gränsvärden för mikroföretag anses dock höga ur ett Svenskt perspektiv varför förslaget i utredningen är anpassat till svenska förhållanden. I utredningen föreslås samma gränsvärde som sedan tidigare gäller för frivillig revision. Detta för att det inte ska finnas för många olika gränsvärden. Kraven på mikroföretag kommer att vara väldigt små i årsredovisningslagen: Enbart en väldigt knapphändig förvaltningsberättelse, resultatoch balansräkning i förkortad form samt ett fåtal noter. Det blir väldigt lite som vi kan veta om dessa företag då, vad får det för konsekvenser? – Det är viktigt att veta att företag av allmänt intresse, investmentföretag och stiftelser inte kan tillämpa bestämmelserna om mikroföretag, oavsett storlek. Men visst är det så att det blir svårare för externa intressenter att få en bild av företaget. Här har FAR och andra 28 | Balans # 4 / 2015 i branschen en viktig roll att förklara att det kan vara bra att välja reglerna för mindre företag i stället för mikroföretag om företaget har många externa intressenter. Att helt enkelt låta det vara efterfrågestyrt. Det är frivilligt att följa reglerna för mikroföretag, så man kan välja reglerna för små företag i stället. Något att tänka på är att reglerna för små företag inte motsvarar dagens regler för mindre företag, utan även där kommer förenklingar, vilka föreslogs i delbetänkandet på grund av tvingande EU-bestämmelser som börjar gälla 2016. Detta innebär att oavsett om mikroföretag införs eller inte kommer förenklingar att införas för små företag. SRF:s Claes Eriksson skrev ett särskilt yttrande med uppfattningen att mikroföretag inte bör införas, och han har en poäng. Det räcker inte att förenkla ÅRL för att göra det enklare för små företag, man måste förenkla skatte- och momslagstiftningen också till exempel. Men samtidigt så måste man börja någonstans. När det gäller elektronisk ingivning av årsredovisningar har ni inte föreslaget några förändringar, vilket också har blivit kritiserat. Hur kommer det sig? – Vi har resonerat mycket kring det. Och alla tycker att det skulle vara önskvärt eftersom det känns lite förlegat att lämna informationen på papper. Men rent tekniskt är vi inte där, det finns tekniska hinder. Vårt medskick är att detta behöver utredas mer innan man föreslår förändringar. Dessutom pågår parallella utredningar där detta berörs. En sådan är Uppgiftslämnarutredningen, som utreder hur företagens administrativa börda ska minska när det gäller att lämna uppgifter till statliga myndigheter. Tanken är att man bara ska behöva lämna uppgifterna en gång till ett ställe och inte som i dag, när man lämnar uppgifter till exempelvis SCB och Skatteverket, och vissa miljöuppgifter till andra ställen. Vad finns det mer för viktiga förändringar i slutbetänkandet? – I stället för att som i dag, att vd och styrelse måste skriva under samma version av årsredovisningen, vilket ”Volym mässigt ser det ut att vara mer än vad det de facto är.” är svårt med utspridda styrelser, föreslås att det ska räcka med ett protokollfört beslut vid ett styrelsemöte där samtliga styrelseledamöter och vd deltar, som kan ersätta undertecknandet av årsredovisningen. Ett annat förslag är att kapitalandelsmetoden ska kunna användas i årsredovisningen även för dotterbolaget och inte bara intressebolag. Detta för att kapitalandelsmetoden gör att redovisningen mer visar investeringens verkliga värde. Man kan fortsättningsvis välja mellan kapitalandelsmetoden och anskaffningsvärdet. Under en punkt var du inte överens med utredaren, när det gäller värdering av förvaltningsfastigheter till verkligt värde i juridisk person. Berätta hur det kom sig. – Punkten kom med i utredningen eftersom FAR med flera lämnade en särskild hemställan till lagändring när utredningen hade påbörjats. Utredaren var emot förslaget av skatterättsliga skäl. Men jag och en annan expert i gruppen, Claes Norberg, skrev tillsammans ett särskilt yttrande eftersom vi ansåg att en förändring hade haft ett högt värde ur såväl förenklingsperspektiv som ur informationssynpunkt. ● ”Det känns lite förlegat att lämna in formationen på papper.” FAKTA: Redovisningsutredningen I och med att Redovisningsutredningen lämnat sitt slut betänkande ”En översyn av årsredovisningslagarna” (SOU 2015:8) är uppdraget färdigt. Ändringarna i slutbetänkandet föreslås träda i kraft 1 januari 2017. Det ena delen av Redovisningsutredningens uppdrag var att lämna förslag på de förändringar i årsredovisningslagen som bland annat krävs för att genomföra EU:s redovisningsdirektiv. Dessa förslag presenterades i ett delbetänkande i april 2014 (SOU 2014:22) och föreslås börja gälla 1 januari 2016. Den andra delen av uppdraget, som presenterades i slut betänkandet, var att se över om andra redovisningsregler i ÅRL än de som finns i direktivet skulle tas bort, ändras eller läggas till. Själva utformningen av årsredovisningslagarna skulle också göras mer överskådliga och enklare att använda. Bokföringsskyldighet i ideella föreningar och vissa andra juridiska personer skulle också utredas. Hovrättspresidenten Sten Andersson har varit särskild utredare. Förutom Pernilla Lundqvist har flera andra experter medverkat, bland annat Ingrid Engshagen, Claes Eriksson och Claes Norberg. � Läs mer i Balans Fördjupning nr 3, som medföljer Balans nr 5. Balans # 4 / 2015 | 29 Balans i livet 📞 58 50 33 % % När studenter väljer arbetsgivare kom mer möjligheten att kombinera jobb och privatliv högt på önskelistan. Viktigt är också att känna sig säker i sitt arbete bild: dreamstime % drygt sju av tio gör privata saker på jobbet som de inte vill att någon ska märka. I Vasakronans kontors barometer svarar 58 procent att de ringer privata telefonsamtal, 50 procent nöjes surfar på olika webb sajter och 33 procent facebookar. bild: dreamstime Aktuellt | After work Skidåkningen finns hela tiden i Linda Eklunds tankar. foto: privat foto: michael jacobsson After work | Balans i livet Linda älskar snö och skidåkning DÅLIG LUFT MEN FINA KOLLEGOR bra på att erbjuda självförverkligande, ansvar och trivsel. Men det finns ett stort problem. Luften. Det visar en stor medarbetarun dersökning gjord av Netigate. 36 procent av svenskarna är negativa till hur ventila tionen fungerar på arbetsplatsen. På den positiva sidan har det dock framkommit att de allra flesta trivs oerhört bra med sina kollegor. Rapporten ger en generell bild av hur medarbetare på svenska företag upplever sina arbetsplatser och cirka 10 000 anställda på 80 arbetsplatser har svarat. svenska arbetsplatser är 61 % sig mindre lyckliga jämfört med genomsnittet i övriga världen. 61 procent av svenskarna känner sig personligt lyckliga med sin livssituation. I världen som helhet har dock andelen som känner sig lyckliga ökat från 60 till 70 procent, visar en undersökning från CMA Research. av svenskarna känner 30 | Balans # 4 / 2015 Redovisningskonsulten som även är skidinstruktör Studenter vill ha balans mellan jobb och privatliv Revisions- och rådgivnings byråer attraktiva arbetsgivare har studenterna fått säga sitt om var de helst vill jobba. Revisions- och rådgivnings byråerna är fortfarande högt upp på listan, men har tappat något jämfört med förra året. ännu en gång Företagsbarometern av Universum, en undersökning gjord bland drygt 23 000 studenter på 30 universitet och högskolor i Sverige. Google, HM och Ikea hamnar i topp när studenter som läser ekonomi svarar på vilket företag de helst vill jobba på efter studenten. Revisions- och rådgivningsbyråerna är fortfarande attraktiva arbetsgivare, även om byråerna har dalat något på listan 2015 jämfört med 2014. EY är populäraste byrån med en sjätteplats i år (fjärde 2014), tätt följd av PwC på plats nummer åtta (femma 2014). KPMG har sjunkit från plats 12 2014 till plats 19, följd av Grant Thornton på plats 20 årligen presenteras (jämfört med plats 19 förra året). Deloitte återfinns på plats 26, fyra placeringar sämre än föregående år. är det viktigaste för studenterna i den framtida karriären att uppnå balans mellan arbete och privatliv. På andra plats kommer att vara trygg eller säker i sitt arbete, följt av att vara hängiven en god sak eller känna att man tjänar ett högre syfte. Att utmanas intellektuellt eller genom en konkurrenspräglad miljö och att vara entreprenör eller kreativ/innovativ är också viktigt för studenterna i den framtida karriären. Företagsbarometern visar också att studenterna väntar sig en månadslön på sitt första jobb på 29 350 kronor. Kvinnliga studenter förväntar sig dock i genomsnitt 2 124 kronor mindre i månadslön än manliga studenter. ● enligt företagsbarometern 2015 charlotta marténg (Läs mer om rekrytering på sidorna 16-20) våren lycka. Men för Linda Eklund innebär den även vemod. Våren är lika med sommarförvaring av skidorna. – När jag får frågan hur skid helgen varit försöker jag behärs ka mig, och inte svara tokbra om det var -32, säger hon. för många är Du är skidinstruktör vid sidan av jobbet som redovisningskonsult. Har du alltid åkt skidor? – När jag var liten åkte hela familjen i hemmabacken i Bygdsiljum, där jag i dag är skidlärare för barn och vuxengrupper. Och så åkte vi en vecka per år i någon av skidanläggningarna i Västerbottens inland. Det riktiga intresset började på högstadiet, under några år var jag i backen varje helg och alla dagar varje lov, förutom julafton då liften var stängd och juldagen då familje traditioner gick före. Det låter som en stark längtan? – Ja, skidåkningen finns alltid i mina tankar, året runt. Men i dag har jag en sundare relation till den. Den stora skillnaden i dag är att jag kan ta en tur med längdskidorna på isen en solig vårdag fastän liften s nurrar, utan att få abstinens. Hur många timmar lägger du på skidåkningen? – Säsongen sträcker sig normalt från november till början på maj. Men det har hänt att skidorna inte fått vila förrän i juni, jag minns särskilt den midsommar afton jag firade i Riksgränsen då vi dansande med pjäxor runt midsommarstången uppe på berget. Men totalt en normalvinter åker jag numera mellan 30 och 35 dagar. Och hur mycket tid lägger du på att vara instruktör? – Det är kanske tolv dagar per år, men då tillkommer även en del jobb med administration och planering. Det krävs vissa förberedelser inför en lektion, organisationen kring skidskolan och andra aktiviteter som anordnas. Jag är tacksam att jag har en förstående chef som låter mig ta semester, om jag till exempel ska iväg på skidlärarutbildningar, och som uppmuntrar mitt engagemang som instruktör. FAKTA: Linda Eklund ålder: 37 år. arbetar som: Redovisnings konsult på Revideco Skellefteå. bor: Skellefteå. familj: Sambo. Vad krävs för att bli en bra instruktör? – Att kunna motivera och inspirera. Det ska vara roligt att åka skidor. Det är viktigt att se individen, ha förståelse för och kunskap om åkarens behov och att vara tydlig både när man ska visa och förklara en övning. Det är också viktigt att skapa förtroende, att ha kunskap om sig själv, om skidteknik, pedagogiska kunskaper och inte minst kunskaper i skidsäkerhet, utrustning och olika snöförhållanden. drömmer om: Att göra en lyx kryssning i Västin dien. intressen utöver skidåkningen: Att resa och cykla. Och så tillbringar jag gärna tid i fjällen även under barmarksäsongen med fiske och kortare vandringar. Vad är det bästa med skid åkningen? – Att få göra det tillsammans med likasinnade. Att dela glädjen och öva på skidtekniken. Man känner sig lite nördig ibland men viljan att hela tiden bli bättre och putsa på tekniken gör också att man utvecklas som åkare och ledare. ● charlotta marténg Balans # 4 / 2015 | 31 Debatt Nedskrivningar i kommunala bolag | Debattpanelen: Varför förstår inte kunden vad revisorn gör? Utan svar på tal, ingen debatt. Många repliker är ett tecken på en bra och livaktig debattsida. Därför är det med glädje som vi i detta nummer publicerar inte mindre än två inlägg i pågående diskussioner. Till nästa nummer ligger fältet fritt – nja, nästan – att väcka en ny fråga. Men vänta inte för länge med att skicka in ditt bidrag, startfältet fylls snabbt på. Rakel Lennartsson, debattredaktör Mejla dina åsikter till mig på [email protected] Replik: Nedskrivningar i kommunala bolag Diskussionen om nedskrivningar behöver fördjupas för smittoeffekter gör att diskussio nen om nedskrivningar i kommu nala bolag måste fördjupas. Det skriver Stellan Lundström och Bo Nordlund i ett inlägg i den debatt som öppnades av en grupp redo visningsspecialister inom FAR. gränsdragningsproblem och risk i Balans nr 2/2015 framför Eva Törning, Pär Falkman, Johan Månsson, Jörgen Nilsson och Fredrik Walméus olika möjliga synsätt när det gäller hantering av nedskrivningsfrågan, vid til�lämpning av K3, i kommunala bolag. Bakgrunden till att författarna debatterar frågan synes vara att olika synsätt på ekonomiska värden kommer i konflikt med varandra när en jämförelse sker mellan tillgångar som anskaffas av ett offentligt organ, i detta fall en kommun, och när tillgångar anskaffas av ett privatägt företag. Redan inledningsvis vill vi lyfta fram att det är problematiskt om kommunala bolag som äger vissa typer av fastigheter skulle medges en särbehandling i förhållande till privata aktörer. I detta sammanhang är det viktigt att påpeka att det finns ganska omfattande kapital på mark- i en fördjupningsartikel 32 | Balans # 4 / 2015 naden som numera investerar i så kallade "samhällsfastigheter". Samhällsfastigheter definieras som fastigheter som inrymmer skattefinansierad verksamhet som är specifikt anpassade för samhällsservice. En följdfråga uppstår om tanken är att de privatägda bolag som äger denna typ av investeringsobjekt också ska få tillämpa de synsätt på nedskrivningsprövning som den refererade artikeln ger uttryck för? antal svåra frågeställningar. Här följer några exempel: Vad menas egentligen med en själv kostnad? Huruvida går det att tillämpa ett ”nettos ynsätt” på transaktioner mellan ägare (kommunen) och det kommunalt ägda b olaget? Det ”nettosynsätt” vi nu har i åtanke är det synsätt, som framförs i artikeln ifråga, att tillämpningen av den kommunala självkostnadsprincipen i ett redovisningssammanhang skulle ses som en nettotransaktion vars ekonomiska innebörd är att kommunen först lämnar en ersättning som inkluderar en marknadsmässig avkastning i företaget och sedan att kommunen, i nästa steg, tar tillbaka överskottet som utdelning. artikeln innehåller ett ’’Diskussionen kring problem som behöver lösas måste fördjupas väsentligt.’’ Författarna bedömer att det inte är av avgörande betydelse huruvida ersättningarnas storlek är garanterade av ägaren. Författarna menar i stället att vad som är avgörande för nedskrivningsprövningen är vad som utgör förväntade framtida kassaflöden baserat på den bästa bedömning som företagets ledning kan göra. vår uppfattning är att artikeln innehåller intressanta uppslag för vidare diskussion och debatt. Några problem uppenbarar sig dock ganska omgående: 1. Att gå från en självkostnadsbaserad ersättning till att denna ersättning skulle medföra en ersättning som leder till marknadsmässig avkastning är enligt vår uppfattning alltför förenklat. Exempelvis: Självkostnadshyra och marknadsmässig hyra är två väsensskilda intäktslogiker. 2. Begreppet självkostnader kan i sin tur, beroende på situation och syfte, ha Debatt | Balans Författarna menar att det är problematiskt om kommunala bolag som äger vissa typer av fastigheter ska särbehandlas i förhål lande till privata aktörer. illustration: shutterstock Balans | Debatt väsentligt olika innebörd. För att lägga en ”självkostnad” till grund för olika resonemang b ehöver det först definieras vad som avses med detta begrepp. Ett exempel på problemställningar är det som författarna själva tar upp – avkastningskravet på eget kapital. Detta är dock inte det enda problemet. Andra problem är vilken kapitalbas som ska användas för kapitalkostnadsberäkningar – anskaffningsvärdebaserat, återanskaffningsvärdebaserat (entry-price approach) eller marknadsvärdebaserat (exit-price approach)? Ytterligare ett är hur räntekostnader ska beräknas om tillgången är obelånad eller endast delvis belånad. Ännu ett kan vara hur gräns ska dras mellan reparations- och underhållskostnader kontra investeringar och vilka avskrivningsmetoder samt vilka nyttjandeperioder som ska tillämpas för aktiverade belopp? Eller ska värdeminskningskostnaden på tillgångar helt enkelt bedömas utifrån marknadsvärdeförändringar mellan olika perioder? Hur ska fördelning ske till enskilda kassagenererande enheternär det gäller indirekta gemensamma kostnader, exempelvis administration, fastighetsskötsel etcetera? Fler exempel på problemställningar skulle kunna ges. 3. Att tillämpa det ovan beskrivna ”netto synsättet” och slutleda detta till att det går att härleda en marknadsmässig ersättning/ avkastning ”baklänges” förutsätter, förutom en lösning på ovanstående problematisering av självkostnadsbegreppet, att organisationer som verkar på marknaden normalt sett skulle dela ut hela årsvinsten. Vi ifrågasätter detta förenklade antagande. Vår uppfattning är att företag som verkar på marknaden eftersträvar en rimlig avkastning över tid men att företagen, beroende på bransch, innehåller olika belopp av denna avkastning i företagen motsvarande framtida konsolideringsbehov bland annat för att klara reinvesteringsbehov och upprätthålla produktionsapparatens förmåga att generera nytta över tid. 4. Vi håller i och för sig med om att förväntade framtida kassaflöden ska baseras på den bästa bedömning ett företags ledning kan göra. En sådan bedömning borde dock rimligen vara baserad på någon form av fakta, exempelvis ett hyresavtal som innebär att kommunen är förpliktigad att betala en viss ersättning till bolaget under en viss avtals period. Hur ska bolaget annars kunna bedöma storleken på betalningsflödena från ägaren? vi tycker att författarnas debattinlägg är en intressant början när det gäller de komplicerade frågor som tas upp i deras artikel. Vi har dock ovan bollat upp intressanta följdfrågor. Våra inlägg ovan visar med önskvärd tydlighet att diskussionen kring problem som behöver lösas måste fördjupas väsentligt i flera viktiga avseenden. En fråga som vi också gärna bollar upp är om det finns risk för ”smittoeffekter”, till andra typer av tillgångar och företag, av de synsätt författarna för fram. Måhända känner kommunala bostadsföretag på ”svagare” marknader att de också behöver särskilda synsätt när det gäller nedskrivningsregler? Om det skulle vara möjligt att tillämpa nedskrivningsreglerna för öronmärkta tillgångar på det författarna för fram, behöver det definieras exakt vilka dessa tillgångar i så fall skulle vara. Vi kan ju inte heller undgå att notera att det i dag är högsta mode för privat kapital att investera i så kallade samhällsfastigheter som nämndes inledningsvis. Ska sådana typer av fastigheter i privat ägo också omfattas av regeltolkningen författarna för fram? Enklast vore kanske att den typ av fastigheter författarna avser i stället ägdes direkt av kommunen som omfattas både av annan redovisningslagstiftning och annan kompletterande normgivning från Rådet för kommunal redovisning när det gäller nedskrivningsfrågan. ● Stellan Lundström är professor i fastighetsekonom på KTH Bo Nordlund är teknologie doktor, verksam i egna bolaget BREC AB och på KTH Akridi AB söker auktoriserad revisor Akridi AB är en lokal revisions- och redovisningsbyrå med inriktning på mindre och medelstora företag. Våra kunder finns i Halland, nordvästra Skåne och en bit in i Småland. Vi är en del av LR Revision & Redovisning i Sverige, ett nätverk av revisorer och konsulter som ger oss tillgång till specialistkompetens, utbildning och internationella kontakter. Vi är 14 medarbetare och vårt kontor är beläget i trivsam miljö på Slottsmöllan i Halmstad. Vi söker dig som redan är auktoriserad revisor Om du har frågor är du välkommen att ringa Jonny Pettersson, 035-136955. Din ansökan med CV vill vi att du skickar senast den 15 april 2015 till [email protected]. www.akridi.se | [email protected] | 035–13 69 50 Slottsmöllan, 302 31 Halmstad Balans # 4 / 2015 | 33 Debatt | Balans Balans | Debatt Debattpanelen Replik: Nedskrivningar i kommunala bolag Att få kunden att förstå revisionen är en utmaning enligt FAR:s framtidsstudie nr 2/2015 tar Pär Falkman, Johan Månsson, Jörgen Nilsson, Eva Törning och Fredrik Walmeus upp problemet med tillämpning av K3:s regler för nedskrivning i kommunala bolag, som genom lagstiftning regleras av självkostnads principen. I en kommentar till denna artikel, publicerad på tidningenbalans.se 27 februari (även publicerad i detta nummer på sid 3233),uttrycker Stellan Lundström och Bo Nordlund farhågor om ”smittoeffekter” och menar att det är problematiskt om kommunala bolag som äger vissa typer av fastigheter skulle medges en särbehandling i förhållande till privata aktörer. I båda artiklarna efterlyser man en fortsatt och fördjupad debatt. Förslaget från Falkman et al. om hur ett nyttjandevärde ska beräknas för en tillgång i ett kommunalt bolag som lyder under självkostnadsprincipen, är inte bara pragmatiskt och rimligt, utan även principiellt intressant. De farhågor om ”smittoeffekter” som Lundström och Nordlund befarar, borde inte vara något problem, om man beaktar de skillnader i förutsättningar och legala krav som finns mellan privata aktörer och vissa kommunala bolag. Förslaget omfattade ju bara de kommunala bolag vars verksamhet regleras av självkostnadsprincipen. I enlighet med det kommunala självstyret står det kommunen fritt att själv bestämma hur man organiserar sin verksamhet. Något förbud i balans fördjupning 34 | Balans # 4 / 2015 mot att bedriva kommunal verksamhet inom ramen för ett aktiebolag finns inte i dag, inte ens om verksamheten, genom lagreglering, omfattas av självkostnadsprincipen. tillämpning av K3:s regler för nedskrivning som Falkman et al. tar upp är, ur principiell synvinkel inte avhängigt att bolagen ägs av en eller flera kommuner, utan snarare av att bolagens prissättning är reglerad genom lagstiftning. I enlighet med detta resonemang omfattar Rådet för kommunal redovisnings (RKR:s) rekommendation 19 Nedskrivningar; endast tillgångar ”… som används i kommunal verksamhet som är helt eller delvis skattefinansiering och/eller regleras av självkostnadsprincipen…”. I de fall kommuner, med stöd av lagstiftning, driver kommersiell och vinstdrivande verksamhet är man hänvisade till K3:s regler om nedskrivning, oavsett om verksamheten bedrivs i bolags- eller förvaltningsform. det problem med problemet som Falkman et al. föreslår är följaktligen rimlig med hänsyn taget till att: 1. Det inte går att kräva av bolag att man följer normering om det innebär att man samtidigt måste bryta mot explicit lagstiftning, lagstiftning står alltid över normering. Tillämpning av normgivning måste alltid beakta lagstiftning. 2. Även om kommunen valt att bolagisera en reglerad verksamhet som ingår i det kommunala uppdraget, så vilar det yttersta ansvaret på kommunen, det vill säga en organisation som inte kan gå i konkurs och vars åtagande tryggas genom beskattningsrätten. Diskussionen och de gränsdragnings problem, med en omvänd ”smittoeffekt” jämfört med den som Lundström och Nordlund befarar, tycker vi emellertid väcker en del frågor om lämpligheten i att bolagisera viss kommunal verksamhet. ● ’’I enlighet med det kom munala självstyret står det kommunen fritt att själv bestämma hur man organiserar sin verksamhet.’’ illustration: shutterstock ett nyttjande värde ska beräknas för en tillgång i ett kommunalt bolag som lyder under självkostnadsprincipen är principiellt intressant. Det skri ver Torbjörn Tagesson, Per-Åke Brunström och Mikael Sjölander i en kommentar till artikeln ”Ned skrivningar i kommunala bolag vid tillämpning av K3”, i Balans Fördjupning nr 2/2015. förslaget om hur foto: leo erdfelt Tillämpning av normgivning måste alltid beakta lagstiftning den lösning på Torbjörn Tagesson professor i redovisning vid Linköpings universitet och kanslichef vid Rådet för kommunal redovisning Per-Åke Brunström certifierad kommunal revisor, PwC Mikael Sjölander auktoriserad revisor, EY Kim Lavin, auktoriserad revisor, delägare Baker Tilly i Helsingborg Lena Möllerström Nording, Marita Lyckstedt, auktoriserad revisor, partner och styrelse ordförande i Grant Thornton auktoriserad revisor, Adsum Revisorer i Västerås VILKA ÄR SKÄLEN TILL ATT KUNDER INTE FÖRSTÅR REVISIONEN? – Revisionen är komplicerad. Att kunden inte förstår den är en kombination av två saker. För det första är vissa kunder mer intresserade av slutresultatet än revisionens ingående delar, och ställer därför inga frågor om revisionen. F ör det andra kanske inte revisorn kommuni cerar tillräckligt vad som görs i revisio nen eller varför det görs. Framförallt det sistnämnda är olyckligt. – Vi revisorer har inte tillräckligt bra lyckats förklara för kunderna vad vi gör och varför. Vi ägnar väldigt mycket tid åt att dokumentera och analysera vårt arbete för att följa ISA och våra interna byråkrav och för lite tid åt att kommunicera med kunderna. Revisionen har förändrats över tiden och jag tror tyvärr inte vi har lyckats kommunicera detta till våra kunder på ett tydligt sätt. – Vi i branschen: FAR, revisorer och redo visningskonsulter är, och framförallt har varit, för dåliga på att berätta vad vi gör i revisionen och vad den innebär. ”Dåliga på att berätta vad vi gör.” VARFÖR ÄR DET VIKTIGT ATT KUNDERNA FÖRSTÅR VAD REVISORN GÖR? – Om kunden bara är intresserad av slut resultatet och inte förstår revisionen är det sannolikt att slutresultatet jämförs direkt med fakturerat revisionsarvode. Utan kundens förståelse för revisionen kan en revisionsberättelse verka kostsam och leda till onödiga prisdiskussioner samt förtroendeproblem och därmed minskat anlitande. Ringarna på vatt net från varje sådan händelse skadar hela branschen. – Revision är en tjänst som vi säljer till våra kunder. Vare sig den är lagstadgad el ler frivillig måste kunden veta vad de köper och vad de betalar för. Revisionspliktens avskaffande ”Se mer för mindre företag medför att värdet av det för många är frivilligt med revision och nivån kommer revision.” att höjas. Detta är ett viktigt argument för att vi måste få kunden att förstå vad vi gör och att se mervärdet av revision. – Kunden betalar för revisionen och det är naturligtvis rimligt att kunden förstår vad vi gör. Återigen måste vi berätta och ge exempel. Till exempel om en kund är intresserad av ett annat företag, är revisio nen en kvalitetsstämpel på att företaget är sunt och mår bra. HUR KAN BRANSCHEN FÖRTYDLIGA REVISIONEN? – Vi måste ta oss mer tid att prata med våra – Kunderna måste informeras om nyttan kunder om deras verksamhet, vad vi gör med revisionen samt hur den utförs. Då och hur vår revision kan bidra till före skapas en förståelse för revisorn som tagens utveckling och tillväxt och tillgång i stället för som kostnad. också bidra till ökad samhällsnytta. Informationen kan spridas genom traditionella kanaler, men bör ”En förståelse FAR som branschorganisation kan stötta oss i detta i form av tid även kompletteras med utbildan för revisorn ningsartiklar, intervjuer med mera de av revisorer i marknadsföring som tillgång.” för att nå ut med vad en revision av revisionen som mervärdes innebär för ett företag och vilken skapare. Detta skapar mer nöjda lagstiftning och andra regelverk som kunder och branschen får ett högre styr vårt arbete. förtroende vilket leder till fler affärer. – Genom information och kampanjer och inte minst att vi i branschen berättar. Det underlättar också om det finns informa tionsmaterial med exempel på den nytta revisonen ger. tidningenbalans.se | Fortsätt debatten på webben eller mejla dina åsikter till: [email protected] Balans # 4 / 2015 | 35 Fördjupning | Balans Balans | Aktuellt från FAR Akademi från Fördjupning Senaste artiklarna på webben Månadens utbildning: Nyhet – Revisorsdagarna 2015 | Kommande kurser HÄNDER I APRIL/MAJ Excel för ekonomer Stockholm 13–14 april Stockholm 18–19 maj Nyhet! Revisorns rapportering Malmö 14 april Örebro 21 april Stockholm 5 maj Aktuella skattefrågor inför deklarationssäsongen Webbinarium 14 april, kl 12–13 Intern styrning och kontroll Stockholm 16–17 april Årsredovisningen – en sanning med variation Tierp 20 april Företagsanalys och värderingsmodeller Stockholm 20–21-april Aktuella momsfrågor Stockholm 20 april Så marknadsför du dig och din verksamhet i sociala medier Stockholm 22 april Fördjupningsartiklar publiceras i Balans fördjup ning – en bilaga som medföljer vartannat nummer av Balans. Fördjupningsartiklar publiceras dess utom löpande på tidningenbalans.se. Artiklarna behandlar aktuella frågor inom ämnen som redo visning, revision, skatt och affärsrådgivning. Senast publicerade fördjupningsartiklar på tidningenbalans.se Låt oss avlasta dig! På Bolagsstiftarna finns vi alltid redo att leverera lagerbolag samt snabbavveckla vilande aktiebolag. Hos oss finns varken röda dagar eller lediga kvällar – vi kan alltid garantera en författare: lars egenäs Revisorns agerande vid sena årsredovisningar handläggning inom 2 timmar! Hur kan revisorn minska risken för problem med sena årsredo visningar? Och när bör revisorn avgå vid bristande aktivitet från kundens sida? I denna artikel belyser Lars Egenäs hur revisorn kan agera när denna situation uppstår. ● författare: hasse r persson Anomali vid beräkning av internränta Att kassaflöden med negativt netto kan ge ett positivt IRR, och vice versa, är ingen nyhet. Inte heller att dessa värden betraktas som ”falska lösningar”. I denna artikel visar Hasse R Persson att det i stället finns två korrekta lösningar. ● Fastighetsmoms Stockholm 23 april Revisorsdagarna 2015 – affärsnytta genom kundcase Revisorsdagarna är en ny tredagarsutbildning för dig som arbetat ett tag och som vill ta ditt arbete till nästa nivå. Upplägget bygger på riktiga kundcase, som under kursdagarna utvecklas successivt. Genom diskussion i mindre och stora grupper ges ett flertal olika åtgärdsförslag, som du som deltagare har stor nytta av i dina kundrelationer efter kursen. Kursen leds av Carina Edlund, redovisningsspecialist, Johan Baeckström, auktoriserad revisor och Anders Fält, skattespecialist, alla från KPMG där de lett motsvarande kurs tidigare. Utbildningen riktar sig till erfarna revisorer, skattejurister och redovisningsspecialister, vilket leder till kvalificerade och öppna diskussioner, samt nya tolkningar och möjligheter. Utbildningen baseras på verkliga kundcase. Varje case inleds med en gemensam genomgång, därefter ges ett scenario som ska leda fram till en lösning. Men precis som i riktiga arbetslivet så förändras förutsättningarna, som leder till nya problemställningar som måste lösas. I mångt och mycket är det deltagarnas insatser som gör kursen. Utbildningen blir en mötesplats att diskutera frågeställningar som det inte finns något liknande forum för. Regler kommer till, tolkas om och detaljer ändras i praxis. Kursen ökar insikten om hur aktuella och kvalificerade frågeställningar affärsmässigt och med nytänkande kan lösas genom en pragmatisk interaktion av disciplinerna redovisning, revision och skatt. Läs mer på farakademi.se/revisorsdagarna2015 ● Företagets och företagarens försäkringar Skellefteå 23 april K3 – Komponentredovisning fastigheter Stockholm 5 maj K3 – Koncernredovisning Stockholm 6 maj Momsnyheter Webbinarium 6 maj, kl 12–13 Förd 3 av föring Över ation likvid ing | #2/2 i bolag 014 Förd jupni ng | #1/ 2014 SAS ropean av EP gen för Eu S) cklin idan redo SA i utve ntopp tsfattare ards (EP steg tam-Po slu de t nd pid - an Nästane Agges EU:s be finns top tor Sta enom 5 rsgPon 3 Caroli ottc– Sec estam brbli ing och aterat ansva e tAgg omPu lla olin styrn pd Carka rsgen så tt? intern utifrån up Ansvaiper om nsk rä r gen av tionert 10 sve lin inc t ek eck pr enlig Utv – refl L kla land brott Karlstr6öm kontrolldrad ÅR Wik året änk björn Henrik onde e tillver inge, Tor ndram S 3, ått Arw tänka Olo t f ligt IFR en Delbea Lundqvis väg? ärv ttre 13 seförv r det bä Nilsson Pernill relpå onen n-Arne 9isi Röoch inte bli en och , Sve är rev – adom ndsanGauffin Vart ssel osolvi Björn 16 Ca r –Pr a skadestå Filip lda la vär srättslig rallel lag 15 Pa t aktiebo er de ggnad 3? v svaret på by /K Svernlö ingar ing av K2 Carl krivn pn siva avs tilläm ning ovis ogres åtet vid 20 Prär det till rupp för red säger – icyg g – vad :s pol FAR återta ftelse lls sti ? nfa gen tte 22 Va ggandela try Palm släran Anders skydd norm a och osolvi ng av 24 Pr Svensson ärderi Bo rers utv reviso n ne terna 27 Ex ernrevisio int son .se Ma Leif lmb org Fredric 1 ande ras löp blice lar pu artik nings jup Förd Ols “Det viktigaste för mig är att det skall vara snabbt, tryggt och enkelt att göra affärer med oss!” ns nbala ninge på tid ns.se 1 Fördj bliceras klar pu gsarti upnin Fastighetsvärdering för finansiell rapportering Stockholm 7 maj jupn n se frå rörel de på löpan genbala tidnin Nyheter på skatteområdet Uppsala 7 maj Byråledarutbildning – för framtidens ledare Stockholm 11–12 maj + 10 juni För fler kurser och anmälan, besök www.farakademi.se FUNDERAR DU PÅ ATT SKRIVA EN FÖRDJUPNINGSARTIKEL? Hör av dig till chefredaktör Pernilla Halling: [email protected] | 08 - 506 112 41 Bolagsstiftarna AB | Box 12086, 402 41 Göteborg Tel 031-704 10 50 | Fax 031-704 10 59 | [email protected] Balans # 4 / 2015 | 37 Balans | Vår byrå Vår byrå | Balans är den unga byrån med ett modernt sätt att se på ledarskap. Delägarna har backat ett steg och bildat en funktionell styrelse för att kunna lyfta blicken och satsa på strategier. Vd:n har fullt ansvar för den dagliga drif ten. Framtidens melodi, enligt de inblandade. baker tilly helsingborg EXTERN VD lyfter byrån Text: Charlotta Marténg Foto: Sareun Hraffnkelsdottir – Beslutet att ha en vd som sköter det dagliga har frigjort mycket tid. Nu kan vi delägare fokusera på det strate giska arbetet och de stora frågorna, säger Mats Törnros, delägare. 38 | Balans # 4 / 2015 Balans # 4 / 2015 | 39 Balans | Vår byrå Vår byrå | Balans Seniora partnern Jan Kjäll och den unga vd:n Johan Henriksson delar löpande erfarenheter och idéer. D e stora förändringar som just nu pågår i revisions- och redovisningsbranschen för med sig stora utmaningar för byråerna. En del satsar stort på att möta dem – med gott resultat. I Helsingborgs expansiva och moderna stadsdel Väla ligger Baker Tilly i stora, luftiga lokaler. I en skål på bordet innanför entrén ligger små askar med lakrits från den lokala tillverkaren, och en etikett med texten ”We love bokslut and lakrits”. Här finns även pennor, skoputs och andra saker med byråns namn, lagom stora för kunden att stoppa i fickan när han eller hon lämnar byrån. Allt för att skapa så positiva kundrelationer som möjligt. För Baker Tilly Helsingborg skäms inte för att ta plats och synas. En av bilarna är stripad med Baker Tillys logga, som blir självlysande i mörker. Och personalen har fått jackor med företagets namn samt texten revisor eller redovisningskonsult på ryggen. Här handlar det om att vara stolt över sitt yrke och sitt företag. 40 | Balans # 4 / 2015 – Dessutom märker vi ju att det är ett bra sätt att skapa kontakt och marknadsföra oss. Folk blir nyfikna när de ser bilen ute på stan, och vi får frågor när vi har våra jackor. Det är ett bra sätt att bygga varumärket, säger Johan Henriksson. Han är vd och ansvarar för driften både i Helsingborg och på kontoret i Höganäs. Bakom sig har han en masterexamen från Lunds universitet inom Accounting and Management Control och han trivs med att kombinera sina intressen, ekonomi, ledarskap och marknadsföring. – Jag började på kontoret här i Helsingborg och kom ganska snabbt att arbeta med marknadsföringsfrågor, sedan blev jag kontorschef och marknadschef, berättar han. Men Johan Henriksson blev inte lång varig på den posten. Inte på grund av något missnöje hos styrelsen. Tvärtom. Delägarna i Baker Tilly Helsingborg tänker nytt och annorlunda. – Jag fick frågan om jag ville bli vd. Delägarna hade haft ett möte och kommit fram till att de tyckte att det var fel att de satt och styrde verksamheten. För dem var det viktigt att få in ett ungdomligt tänk Baker Tilly Helsingborg skäms inte för att ta plats och synas. Det handlar om att vara stolt över sitt företag och de anställda visar gärna upp var de jobbar. och att sticka ut på marknaden, säger Johan Henriksson. mats törnros , delägare , berättar att han och de andra hade känt att något behövde göras. Styrelsemötena tenderade att bli tunga och långdragna med mycket diskussioner. – Det kunde bli lite av ”alla måste ha sitt ord med” och ibland kändes det som om vi var ineffektiva. Nyckeln i vårt fall blev då att släppa in Johan och låta honom få fria tyglar, säger Mats Törnros. Avgörande för det beslutet var att alla delägarna var överens, och kände att de vågade lita på Johan Henriksson. Visst var det ovant i början konstaterar delägarna, men aldrig jobbigt. Och resultatet föll ut så väl att de aldrig har behövt fundera på om det var rätt eller fel. – Det har fungerat mycket bra. Upplägget är så att jag har daglig kontakt med Johan och vi stämmer av löpande. Visst underlättades beslutet av att Johan redan var anställd hos oss, och att det var någon vi var väl förtrogna med. Det hade kanske varit annorlunda om vi rekryterat någon externt, säger Mats Törnros. Att göra Johan Henriksson till vd har inneburit att antalet styrelsemöten dragits ner från ett eller två i månaden till fyra om året. Och när delägarna väl har styrelsemöten är det de stora frågorna som dryftas, i stället för placeringen av kaffemaskinen i personalrummet. – Beslutet att ha en vd som sköter det dagliga har frigjort så mycket tid. Nu kan vi delägare ägna oss åt styrelsearbetet och ha rätt fokus, ett mer strategiskt arbete. Det har också gjort delägarskapet och styrelsearbetet så mycket roligare, säger Mats Törnros. som de varmt rekommenderar andra små och medelstora byråer. Framför allt för att det ger byrån en bra möjlighet att växa. – Ser man på resultatet kan vi konstatera att vi får ut mycket mer av delägarnas tid på det här sättet. Nu slipper de bland annat alla personalfrågor och kan koncentrera sig på det som de tycker är absolut roligast, nämligen kontakterna med kunderna. För det är ju så att bara för att man är en fantastiskt duktig revisor betyder det inte per automatik att man är en fantastiskt duktig vd. Det är två helt olika uppdrag, säger Johan Henriksson. lösningen är något ”Beslutet att ha en vd som sköter det dagliga har frigjort så mycket tid.” Lösningen har även uppskattats av kunderna och av medarbetarna. – Nu vet de som arbetar här att det är mitt ansvar att se till att alla trivs och delägarna kan släppa de frågorna, säger Johan Henriksson. Och att personalen trivs går inte att ta miste på. Personalen på kontoret är relativt ung och Johan Henriksson betonar att det är viktigt att kunna kombinera arbetet med livet i övrigt. Om personalen inte mår bra säljer man också dåligt till kunden. Alltså är personalen företagets främsta tillgång, och också det man ska satsa på. – Vi vill att de som arbetar här ska känna att de är delaktiga och att de har möjlighet att påverka sitt arbete. Det är till exempel mitt ansvar att se till att det finns tillräckligt många anställda, så att ingen behöver jobba över orimligt mycket, säger Johan Henriksson. Man ordnar också en hel del gemensamma aktiviteter på kontoret. Bland annat brukar man ha en mycket uppskattad julfest, och i samband med vissa möten på byrån har man också en ”hemlig kvart”. Johan Henriksson jämför det med roliga timmen, som många har upplevt i skolan. – Vår inställning är att har man ett möte TIPS: Upplägget vd och delägare Hitta en person som ni litar på att ta över vd-rollen. Våga släppa driften och satsa på övergri pande strategi. Ta vara på gedigen erfarenhet i delägar kretsen. En kombination av nytänk och erfarenhet är bästa alternativet. Balans # 4 / 2015 | 41 Balans | Vår byrå Nya kunskaper i spännande miljö Genom att Johan Henriksson blev vd känner delägarna på Baker Tilly Helsingborg att de får ut mycket mer av sin tid. Lösningen har även uppskattats av kunder och medarbetare. där man ska leverera mycket tung information måste man få ha lite roligt också. Vi har bland annat haft ”kast med FAR-volymen” i korridoren och spelat minigolf inomhus, berättar han. En annan populär aktivitet var när personal en fick genomföra en variant av tv-programmet ”Amazing Race” där deltagarna ska ta sig från en punkt till en annan, med en låg summa i plånboken. – Vi hade ett Amazing Race då alla fick samlas här på kontoret. Sedan delade vi in dem i grupper, varje grupp fick 200 kronor och så sa vi: ”Vi ses i Ängelholm”. Då var det först dit som gällde. Mycket uppskattat, säger Johan Henriksson. men det är inte bara nöje på byrån. Det arbetas också. Och på samma sätt som man är mån om sina anställda är man också mån om kunderna, och ordnar en hel del kundevent. – Det är det som är framtiden. Vi måste möta kunderna på nya sätt. Vi kan inte bara sitta här och vänta på att de ska ringa till oss och säga att de behöver hjälp. Vi måste komma ut bland kunderna och visa dem varför de behöver oss, säger Johan Henriksson entusiastiskt. Han konstaterar att för framtidens revisor kommer den sociala biten vara minst lika viktig som siffrorna. Att kunna ”ta folk” blir 42| Balans # 4 / 2015 ”Det är egentligen människorna vi skickar ut till kunderna som är vår produkt.” en allt viktigare egenskap på en föränderlig marknad. – En del verkar tänka att det är produkten revision vi säljer. Men nej, det är det inte. Det är egentligen människorna vi skickar ut till kunderna som är vår produkt. Vår kunskap och det förtroende kunden har för oss, det är vad vi säljer och för att det ska bli riktigt bra krävs att man kan förstå och lyssna på kunden, säger Johan Henriksson. – En fullgod revision kan du aldrig göra bara genom att titta på siffror. Du måste komma ut, träffa kunden, se vad som finns bakom företaget och kunna ställa rätt frågor. Det kräver social kompetens, fortsätter han. baker tilly helsingborg består av två kontor. Ett i Helsingborg och ett i Höganäs. För en vd är det en utmaning att få ihop båda verksamheterna till en, och att skapa känslan av att: ”Vi är ett kontor”. Johan Henriksson löser det genom att personalen arbetar i team runt kunderna, och att ha löpande avstämningssamtal med personalen. – Alla vi som jobbar på Baker Tilly Helsingborg jobbar på båda ställena, både i Helsingborg och i Höganäs. Det beror lite på var kunden sitter. Dessutom uppskattar de flesta att få byta arbetsmiljö då och då, säger Johan Henriksson. ● FAKTA: Baker Tilly Helsingborg grundades år: 2011 antal anställda: 2011: 14 2015: 20 antal delägare: 7 omsättning: 12/13: 18,7 mkr 13/14: 21,2 mkr 14/15: 24-25 mkr (Prognos). fördelning av uppdrag: Revision/redovisning/ rådgivning 40% 50% 10%. ledord: Förtroende, kvalitet, engagemang. vision: Att skapa trygghet i våra kunders eko nomiska vardag. Att gå kurs och få nya kunskaper ger extra energi att ta tag i arbetsuppgifterna. Häng med oss på utlandskurs i höst! Bokslutsfrågor enligt K2/K3 – Redovisning III Sri Lanka 15-24 oktober 2015 Nyhetsveckan Malaga 24-31 oktober 2015 Redovisningsveckan Kapstaden 13-22 november 2015 Boka och läs mer på srfutbildning.se BOKSLUTSFRÅGOR ENLIGT K2/K3 – REDOVISNING III, SRI LANKA REDOVISNINGSVECKAN, KAPSTADEN NYHETSVECKAN, MALAGA POSTTIDNING B FAR Akademi AB, Kundservice Box 6417, 113 82 Stockholm Buenos Aires 23 okt–2 nov Utlandskurser hösten 2015 Årets utlandsprogram erbjuder en rad intressanta ämnen och spännande resmål. Vad väljer du? Kvalificerade frågor i ägarledda företag och koncerner – redovisning, skatt och civilrätt Buenos Aires 23 oktober–2 november Kvalificerade skattefrågor Bali 6–15 november Kvalificerade bokslutsfrågor – redovisning och skatt Barcelona 18–22 november Nyheter, ny praxis i aktiebolagsrätt och redovisningsfrågor – gällande revisorns, styrelsens och vd:s ansvar Berlin 19–22 november Redovisningskonsultveckan 2015 Lido di Jesolo 3–10 oktober Fulltecknad Aktualitetsveckan 2015 Lido di Jesolo 5–12 oktober Fulltecknad Läs mer och anmäl dig på farakademi.se/utland s verige S i m o Ekon lara val självk
© Copyright 2024