Studiehandledning Introduktion till välfärdsrätt, 7,5 hp Introduction to Legal Discipline and Welfare Law, 7,5 ECTS Kurskod 745G61 Kursansvarig: Jan-Åke Sandell, [email protected] Examinator: Jan-Åke Sandell, [email protected] Kursadministration: [email protected] 1 Introduktion till välfärdsrätt, 7,5 hp 745G61 Inledning Det är en förhoppning att den här studiehandledningen ska orientera dig genom introduktionskursen i Välfärdsrätt. Välfärdsrättens breda fokus innebär att en rad rättsområden såsom arbets-, barn-, EU-, familje-, förvaltnings-, social-, straff- och migrationsrätt omfattas. Kursen utgör bland annat en förberedelse inför ett yrke där myndighetsutövning utanför den traditionella rättskedjan ingår. I kursplanen, som styr vad denna introducerande kurs ska innehålla, står: Kursens lärandemål Efter avslutad kurs skall den studerande på en grundläggande nivå kunna: - demonstrera kunskap om rättsystemets uppbyggnad samt visa förmåga att tillämpa relevanta delar av det juridiska regelsystemet i relation till det sociala arbetet, - kritiskt reflektera över rättsliga normers utformning, tillämpning och tolkning i socialt arbete, - demonstrera kunskap om internationella konventioner om mänskliga rättigheter samt redogöra för hur EU-rätten förhåller sig till svensk rätt och grundlagen, - visa färdighet och förmåga att tillämpa kunskaper i straffrätt och val av påföljd, utifrån det sociala arbetets perspektiv, - redogöra för allmän avtalsrätt, arbetsrätt, familjerätt, boenderätt och skadeståndsrätt utifrån det sociala arbetets perspektiv, - reflektera kring rättsliga aspekter ur ett mångfaldsperspektiv med relevans för socialt arbete. Kursen innehåll Kursen inleds med en introduktion till rätten som normsystem och arbetsmetod genom att behandla rättsreglers betydelse; grundläggande rättsprinciper, rättskällor, rättstillämpning med betydelse för socialt arbete. Grundlagens betydelse för att förstå rättssystemets uppbyggnad genomsyrar kursen. En översikt av straff- och processrätten med betoning på unga lagöverträdare samt psykiskt störda lagöverträdare ges. Vidare behandlas mänskliga rättigheter och relevanta internationella konventioner där även grunder i EU-rätten och dess förhållande till svensk rätt ingår. Utlänningslagen studeras dels vad gäller skyddet för flyktingar och skyddsbehövande, dels processuella regler i anslutning till detta. I kursen belyses allmän avtalsrätt samt grundläggande frågor i konsumenträtt med relevans för socialt arbete. Därefter upptas arbetsrätt där särskild vikt läggs vid kollektiv arbetsrätt, anställningsskydd, arbetsmiljö och rehabilitering samt jämställdhet och diskriminering. Ett avsnitt behandlar familjerätt, vilket omfattar äktenskapsrätt, andra samlevnadsformer, barnoch föräldrarätt samt successionsrätt. Vidare ingår boenderätt i vid bemärkelse samt skadeståndsrätten där betoningen ligger på regler om vållande till person- eller sakskada. 2 Vikten av att reflektera kring rättsliga aspekter, särkilt ur klass-, genus- och etnicitetsperspektivet med relevans för socialt arbete genomsyrar kursen. Examination Examinationen av kursen grundar sig på ett flertal olika uppgifter samt en avslutande salstentamen. Mer information om examinationsformer och betygskriterier återfinns under särskilda rubriker senare i studiehandledningen. Uppgifterna examineras alltid individuellt även om de sker i arbetsgruppen. Examinationerna ska även ses som lärtillfällen. Information om undervisning/arbetsformer Introduktion Kursens introduktion är ett viktigt tillfälle för det fortsatta arbetet i kursen. Där görs en närmare genomgång av kursens innehåll, arbets- och examinationsformer samt av litteraturen, allt med koppling till lärandemålen. Där ges också information om tidigare kursvärdering och ev. förändringar i kursen. Glöm inte att ta med studiehandledningen och litteraturlistan till introduktionstillfället. Föreläsningar Föreläsningarna introducerar eller fördjupar olika delar i kursen. De ska också belysa aktuell forskning samt rättsutvecklingen inom de berörda rättsområdena. Föreläsningarna har också en funktion att underlätta bearbetning av svårtillgängliga ämnesområden. Genusperspektivet beaktas genomgående i kursen. Inledningsvis sker en introduktion till välfärdsrätten inom socialt arbete. Allmän rättslära och rättsteknik ger viktig information för att förstå juridik liksom tillämpning av traditionell juridisk metod för att fastställa gällande rätt. Regeringsformen och centrala rättsprinciper är av betydelse för offentlig rätt. Föreläsningarna behandlar vidare straffrätt och allmän processrätt. Därtill ges: föreläsningar i arbetsrätt, avtalsrätt, skadeståndsrätt och familjerätt. Kunskaper inom EU-rätt och mänskliga rättigheter behandlas i kursen. Dessutom ges en introduktions- och en avslutningsföreläsning. Mer ingående information om varje föreläsning kommer att ges löpande under kursens gång via Lisam. Seminarier Seminarierna ger tillfälle att bearbeta och redovisa det aktuella kursinnehållet under seminarietillfället. Seminariet är ett lärtillfälle där alla förväntas delta i en aktiv diskussion om kursinnehållet och de frågor som lyfts. Seminarierna är obligatoriska och vid frånvaro ska momentet tas igen enligt ansvarigs instruktioner. (se nedan under ”examination”). 3 Seminarium om Vårdnad, boende och umgänge. Uppgiften innebär att ett av Högsta domstolens avgörande ska analyseras och diskuteras i relation till regelverket i 6 kap. föräldrabalken (1949:381). Varje student skriver ett PM enligt anvisningar nedan. A. Födda 1-15: NJA 2006 s. 26 Vanligen uppfattas gemensam vårdnad som den bästa vårdnadsformen för barn vars föräldrar inte lever tillsammans. Förklara varför Högsta domstolen kommit till den motsatta slutsatsen i NJA 2006 s. 26. B. Födda 16-31 NJA 2007 s. 3825 Vanligen uppfattas gemensam vårdnad som den bästa vårdnadsformen för barn vars föräldrar inte lever tillsammans. Förklara varför Högsta domstolen kommit till den motsatta slutsatsen i NJA 2007 s. 382. Promemorian seminariebehandlas först och det innebär att du ska vara beredd att ge ett kort referat av det PM du skrivit med anledning av frågan om gemensam eller enskild vårdnad. Lämpligt material är Proposition 2005/06:99 och Schiratzki J. Frågor att behandla på seminariet är: Vad innebär gemensam respektive enskild vårdnad? Vilka rättsföljder har respektive vårdnadsform? Syftet med denna uppgift är att fördjupa sig inom området av kursen och redovisa denna i skriftlig form. Ämnet ska avhandlas på en sida. I detta inkluderas inte försättsblad eller referenslista. Typsnittet skall vara 12 punkter, 1 1⁄2 radavstånd. Av inlämnat PM ska framgå; rubrik, namn, kurs samt inlämningsdatum. Sök argument inom och gärna utom kurslitteraturen samt lämna även egna konklusioner. Ge källhänvisningar! Beskriv problemområdet och avgränsa en frågeställning. Tillämpa bearbetningen på det problem du valt. Analysera och diskutera. Skriv också ned dina egna reflektioner. Senast tre dagar innan seminariet ska du se till att seminariehandledaren och gruppdeltagarna får din rapport. Promemorian skickas till [email protected]. Seminariehandledaren kommer att lämna muntlig feedback på din rapport. En grundförutsättning för godkänt på kursen är att ålagd uppgift fullgörs samt aktiv närvaro i samband med genomgång. Samtliga seminariedeltagare ska i förväg ha läst alla artiklar som behandlas på aktuellt seminarium. Seminariedeltagarna ansvarar själva för att publicera sitt PM på Lisam (under samarbetsyta) tre dagar innan examinationstillfället. Efter seminariet skickas den korrigerade promemorian till examinator senast den 27 april. 4 Seminarium om kränkning och diskriminering Seminariet utgår från tre domar om kränkning eller diskriminering som avgjorts av Arbetsdomstolen. De har beteckningarna AD 2005 nr 60, AD 2011 nr 2 och AD 2011 nr 25. Det första fallet handlar bland annat om kränkning av en vårdtagare och de arbetsrättsliga konsekvenserna för den personal som kränkt. Det andra fallet rör diskriminering av en kvinnlig arbetstagare där det påstås att det är diskriminering med stöd både av föräldraledighetslagen och av diskrimineringslagen efter att hon under praktiktjänstgöring drabbats av missfall och därefter gått miste om en anställning. Det tredje fallet handlar om påstådd diskriminering på grund av funktionsnedsättning (synskada). Din uppgift är att läsa igenom fallen så noggrant att du kan göra en kort föredragning på seminariet och så att du kan delta i en diskussion kring dem. Ta med dig en eller flera frågor för varje fall till seminariet. Det kan röra sig om frågor eller funderingar som dykt upp när du läst rättsfallen. På seminariet diskuteras sedan dina frågor. Försök att bedöma varför utgången blev som den blev i de olika fallen. Vad är din inställning till utgången i de olika målen? Skulle man med tillämpning av lagstiftningen ha kunnat tänka sig en annan utgång? När det gäller AD 2005 nr 60 ska du försöka bedöma varför utgången i Arbetsdomstolen blev olika för de två vårdbiträdena. Förbered också genom att läsa det korta avsnittet om Diskrimineringsfrågor i Civilrättsboken (avsnitt 13.4.3, 23 uppl.). Anvisningar, instuderingsfrågor, eventuellt extra material delas ut inför olika seminarietillfällen genom Lisam. Färdighetsträningar Färdighetsträning/biblioteksövningar Att erbjuda studerande möjlighet till en personlig och professionell utveckling (PPU) ingår i socionomprogrammens uppdrag från UHÄ. En del i PPU är de olika typer av färdighetsträningar som sker i kurserna. Biblioteksövningen innebär bland annat informationssökning i databaser med juridiskt material samt tillhörande relevanta övningar ingår i kursens arbetsformer och ger färdighetsträning. Målet är att känna till och kunna använda databaser med juridiskt material relevant för socialt arbete. LISAM Den utbildningsplattform som används under kursen är LISAM http://lisam.liu.se. All kursinformation, olika kursdokument samt kurskommunikation läggs ut där. Där kan du också hitta studiehandledning, övningsuppgifter och annat material som kontinuerligt läggs ut där. Schema Aktuellt schema med lokaler publiceras i Time Edit https://se.timeedit.net/web/liu/db1/schema/ . Var uppmärksam på uppdateringar och 5 förändringar av schemat som kan ske, ibland med kort varsel, under kursens gång. Glöm därför inte läsa det elektroniska schemat kontinuerligt. Vi försöker undvika större ändringar i schemat. Studierna är på heltid varför du förväntas ha möjlighet att hantera även sena ändringar av schemat samt eventuella lokaländringar. Lärare som medverkar i kursen Kursansvarig lärare är Jan-Åke Sandell, [email protected] Vidare medverkar professor Karsten Åström, karsten.aströ[email protected] och bibliotekarie Anna Pettersson, [email protected] Som extern lärare medverkar Karl Dahlstrand. Examination och obligatoriska moment Sammanställning av moment, provkoder, poäng och betygsnivåer Moment (Här anges provkod, som rapporteras till Ladok) Uppgift (vilka uppgifter som ingår i momentet/provkoden) Poäng (Antal hp) INL1 SEM1 OBL1 TEN1 PM samt familjerättssem 1 hp Diskrimineringsseminarium Biblioteksövning Tentamen 6,5 hp Betyg (Uppgiftens betygsnivåer, ex U el G, alternativ D, alternativt U, G el VG) U/G D D U/G/VG Kriterier för betygssättning A. Skriftlig PM samt familjerättsseminarium Ett av kursens examinationsmoment består av att studenten skriver och muntligen presenterar en kort PM i familjerätt. Deltagandet är obligatoriskt och dispens ges enbart om det finns allvarliga skäl (t.ex. sjukdom). Vid missat seminarium tilldelas extra uppgift (ev. muntlig) efter överenskommelse med läraren/kursansvarig. Igentagning sker för dem som inte har genomfört detta moment. Tidpunkt presenteras på Lisam och timeedit. Betygen för denna uppgift är Godkänt eller Underkänt. 6 Betygskriterier För betyg Godkänt krävs att studenten kan: – redogöra för grundläggande juridiska begrepp och rättsregler och visar god förståelse av dessa – hitta och hänvisa till relevanta lagrum – använda den juridiska metoden, dvs. kan tillämpa sina kunskaper i syfte att lösa och ge svar på konkreta frågor – redogöra för mer juridiska begrepp och regler – använda och hänvisa till flera rättskällor än enbart lagtext (ex. rättsfall) – skriva på ett mycket tydligt, begripligt och precist sätt – kritiskt reflektera över frågornas uppgifter och fakta och reglernas tillämplighet. Underkänt som betyg ges när något av lärandemålen eller de uppsatta kriterierna för betyget Godkänt inte uppnås eller uppfylls, när texten i huvudsak baseras på oklara antaganden och tyckanden, när svaret är så uppbyggt att det blir svårt eller omöjligt att följa ett resonemang. B. Diskrimineringsseminarium Obligatorisk närvaro med ett aktivt deltagande krävs för momentet. C. Biblioteksövning Obligatorisk närvaro med ett aktivt deltagande krävs för momentet. D. Salstentamen Kursen avslutas med en salstentamen. Tentamen är anpassad och motsvarar kursens lärandemål. Syftet är alltså att kontrollera om studenten har inhämtat kunskap i de rättsämnen som täcks av kursen och kan tillämpa dessa kunskaper på ett kritiskt och reflekterande sätt. Tentamen betygssätts med U, G eller VG. Salstentamens betyg blir kursens slutbetyg. Godkänt resultat på tentan ger 6,5 hp. Omtentamen anordnas vid ett senare tillfälle. Betygskriterier För betyg Godkänt krävs att studenten kan: – redogöra för grundläggande juridiska begrepp och rättsregler och visa god förståelse av dessa – hitta och hänvisa till relevanta lagrum – använda den juridiska metoden, dvs. kan tillämpa sina kunskaper i syfte att lösa och ge svar på konkreta frågor För betyg Väl Godkänt krävs att studenten har uppnått nivå G och, dessutom kan – redogöra för mer komplexa juridiska begrepp och regler – använda och hänvisa till flera rättskällor än enbart lagtext (ex. rättsfall) 7 – skriva på ett mycket tydligt, begripligt och precist sätt – kritiskt reflektera över frågornas uppgifter och fakta och reglernas tillämplighet. Underkänt som betyg ges när något av lärandemålen eller de uppsatta kriterierna för betyget Godkänt inte uppnås eller uppfylls, när texten i huvudsak baseras på oklara antaganden och tyckanden, när svaret är så uppbyggt att det blir svårt eller omöjligt att följa ett resonemang. Inlämning icke fullgjorda obligatoriska moment ska ske senast i samband med tentamina. OBS! Anmälan till tentamen ska ske senast tio dagar innan tentamenstillfället. Fusk och plagiat Med fusk menas att med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöka vilseleda examinator när en studieprestation ska bedömas. Om en examinator misstänker att en student fuskat ska hon/han anmäla det till Linköpings universitets disciplinnämnd (www.student.liu.se/regler/disciplinarenden/atgard ), som sedan utreder ärendet och fattar beslut om eventuella disciplinära åtgärder. En form av fusk är så kallat plagiat. Plagiat är när man på ett otillåtet sätt använder sig av andras texter. Det är därför viktigt att man som student försäkrar sig om vilka regler och normer som gäller när man skriver referat av andras texter och när man citerar. Mer information om vad plagiat innebär finns här: www.urkund.se/SE/support_handboken.asp. För att kunna upptäcka plagiat kan en examinator med hjälp av Urkund jämföra en students text med andra texter som ligger lagrade i Urkunds databas. Återkoppling Återkoppling sker vid gemensam tentamensgenomgång. Tidpunkt anges via Lisam. Återkoppling sker också genom ett ingående lösningsförslag som lämnas ut inför tentamensgenomgång. Kursutvärdering Utvärdering av kurser på Linköpings universitet sker via KURT. Utvärderingen skickas ut i samband med kursavslut och ligger öppen i 14 dagar. Kursen utvärderas också kontinuerligt i samband med föreläsningarna. Kursråd/kursdialog I mitten på varje kurs ska kursråd/kursdialog äga rum. Tid och sal finns anslaget på schemat. På kursrådet har du som student tillsammans med dina kurskamrater möjlighet att diskutera kursupplägg, kursinnehåll och på vilket sätt kursen genomförs i förhållande till lärandemålen. I varje årskurs utses en kursrådsrepresentant som för fram årskursens synpunkter vid studentrådet. Respektive kursrådsmöte dokumenteras i minnesanteckningar. Studentråd organiseras minst två gånger per termin. 8 Kurslitteratur En sammanställd lista med den obligatoriska kurslitteraturen finns på hemsidan för socionomutbildningen http://www.liu.se/utbildning/program/socionom/student/kurser/Termin_1_2/hoger745g61/1.619685/Litteraturlista745G61VT15v2.pdf Övrigt Planering och genomförande av kursen ska utgå från kursplanens formuleringar. Den kursutvärdering som ska ingå i varje kurs ska därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen. Det finns en strävan att bedriva kursen på ett sådant sätt att både äldre och yngre, mäns och kvinnors samt studerandes olika etnicitet får betydelse när erfarenheter och kunskaper synliggörs och utvecklas. Jag som är ansvarig för kursen heter Jan-Åke Sandell. I kursen medverkar också Karsten Åström, Anna Pettersson och Karl Dahlstrand. Vi ser fram emot att arbeta tillsammans med er och hoppas att kursen kommer att inspirera till studier, diskussioner, reflektioner och lärande. 9