PTS marknadsdag 2015 #PTSmd15 Post- och telestyrelsen Internetaccess Trådlöst nätverk Användernamn: CCC Användarnamn: CCC Lösenord: Stockholm Lösenord: Stockholm Förmiddagens program 09.00 Välkommen – Adam Eisen, moderator 09.05 Inledning – Mehmet Kaplan, bostads-, stadsutvecklings- och it-minister 09.25 Inledning – Göran Marby, generaldirektör för PTS 09.40 700 MHz-bandet – Jonas Wessel, chef PTS spektrumavdelning 09.50 Ny reglering på bredbandsmarknaden – Rikard Englund, chef PTS konkurrensavdelning 10.00 PAUS 10.30 Handlingsplan för etiska försäljningsmetoder vid telefonförsäljning – Sara Andersson, chef PTS konsumentmarknadsavdelning 10.45 Europeisk regleringsdiskussion – Magnus Franklin, MLex, Göran Marby och Ola Bergström, internationell samordning 11.30 LUNCH Mehmet Kaplan Bostads-, stadsutvecklings- och it-minister Post- och telestyrelsen Göran Marby Generaldirektör Post- och telestyrelsen Post- och telestyrelsen Viktigast resultat: uppföljning av målen - I bredbandsstrategin och EU:s digitala agenda 2010 2011 2012 2013 2014 Bredbandsstrategin: Hushåll och företag med tillgång till 100 Mbit/s 44% 49% 53% 56% 61% Bredbandsstrategin: Hushåll och företag som saknar tillgång till bredband 1 200 800 500 < 500 < 500 EU:s digitala agenda: Hushåll och företag med tillgång till 30 Mbit/s - - - 71% 75% Hushåll och företag som finns i, eller inom 354 meter* från, en fastighet ansluten till ett fibernät 54% 60% 65% 69% 75% Hushåll och företag med tillgång till bredband med LTE (4G) 0,1% 48% 93% 99% >99% Bredband via kabel-tv-nät och fibernät 100 Mbit/s - hushåll (s.k. "take up") 18,6% 22% 27% 36% 38% Antal abonnemang på 100 Mbit/s (per 1 okt) 384 000 506 000 673 000 895 000 1 011 000 *354 meter är längden på diagonalen i en kvadrat med sidorna 250 meter som i sin tur är kartläggningens minsta analysenhet. Måttet används för att visa hur stor andel som bor i närheten av en fiberanslutning. Fibertillgång – Europa 2013 Sverige EU Fiber till Villa • Enligt uppskattningar från nätägare är antalet fiberanslutna enfamiljshus 345 000 (+ 93 000) – ökar med över 30% • Antalet enfamiljshus som skulle kunna anslutas om fastighetsägarna själva betalar 30 000 kr: ytterligare 458 000 700 MHz-bandet Jonas Wessel Chef för PTS spektrumavdelning Post- och telestyrelsen Bakgrund • Regeringen beslutade 2014 att frigöra 700-bandet för annan användning än marksänd tv från den 1 april 2017 • Utvecklingen inom området för elektronisk kommunikation är snabb – det är angeläget att radiofrekvenserna utnyttjas effektivt och flexibelt på ett sätt som gynnar allmänintresset • Frekvensbandet 470-790 MHz har egenskaper som gör det lämpligt för tjänster där yttäckning och inomhustäckning är önskvärda PTS arbete med 700-bandet 2014 2015 Förstudie 700 MHz Regeringsuppdrag: Framtida användning av 700 MHz-bandet Koordineringsprojekt Koordineringsprojekt - Regeringsuppdrag - Koordineringsavtal - 700 koordinering mobil/mobil Regeringsuppdrag: Frekvensutrymme för marksänd tv efter den 31 mars 2017 Tilldelningsprojekt 700 MHz Internationell harmonisering 700 MHz 2016 2017 Slutsatser förstudie 700-bandet • Bandplan som möjliggör användning av mobilt bredband för kommersiella tjänster • Inte tillräcklig grund för att avsätta dedikerat frekvensutrymme i 700-bandet för mobilt bredband särskilt för samhällsviktiga tjänster (PPDR) • Behov av frekvensutrymme för trådlösa mikrofoner kan tillgodoses utan exklusivt utrymme i frekvensbandet • Förutsättningarna för att skydda mottagning av marksänd tv är goda och hindrar inte en tilldelning av 700-bandet Slutsatser RU Framtida användning • Sverige har mycket god tillgång till mobila kommunikationsnät • Förutom större täckningsluckor där människor mycket sällan befinner sig finns det mindre täckningsluckor i områden som i övrigt har mobiltäckning • I nuläget är täckningskrav det verktyg som PTS har att tillgå • PTS ser att det är motiverat att förena 700-bandet med ett täckningskrav som fokuserar på geografiska områden med bristfällig mobiltäckning där konsumenterna befinner sig Vad händer nu? Tilldelningsprojekt Dialog med intressenter Utforma tillstånd Utforma tilldelning Konsultation och remiss Genomföra tilldelning Ny reglering på bredbandsmarknaderna Rikard Englund Chef för PTS konkurrensavdelning Post- och telestyrelsen Varför konkurrensreglering? Slutkunder ska få ett bra urval av prisvärda tjänster att välja mellan. Dominerande aktörer som äger nät ska inte, genom höga priser eller på annat sätt, kunna stänga ute andra aktörer. De ska ges tillträde till nätet för att kunna leverera tjänster. Bättre förutsättningar för konkurrens på fiber • Fiberutbyggnad – fortsatt hög takt • Anläggs och ägs av flera aktörer • Stadsnäten har bidragit till en mer dynamisk marknad Marknadsavgränsning – SMP-bedömning Marknad 3a Marknad 3b 1 Fysiskt tillträde till accessnät Virtuellt tillträde (koppar och fiber) (koppar-, fiber- eller kabel-tv-nät) 2 Dominerande – Telia Sonera Många aktörer – konkurrens 3 Fiber: förstärkt icke-diskriminering, lättad prisreglering på sikt Ingen reglering Koppar: icke-diskriminering, prisreglering Införande av förstärkt icke-diskriminering för fiber 2010-14 2015-16 20171 dec 2016 Många Särbehandling större problem än pris- Återhållande faktor på fiber- nätägare sättning priset Fiberutbyggnad i hög takt Tillsyn av gamla beslutet Beslut om förstärkt ickediskriminering Genomför plan för införande av EOI Lättad prisreglering Ekonomisk replikerbarhet gäller Tillsyn och implementering av EOI Nytt beslut Tillsyn o test Nya marknadsanalyser utifrån ny rekommendation 1. 2. 3. 4. Fast samtalsterminering Mobil samtalsterminering Tillträde till nätinfrastruktur (a & b) Högkvalitativt tillträde i grossistledet + Fast tillträde + Fast originering + Fri-TV och analog ljudradio (Broadcasting) + Prisreglering (”Bulric”) Paus 10.00–10.30 Handlingsplan för etiska försäljningsmetoder vid telefonförsäljning Sara Andersson Chef för PTS konsumentmarknadsavdelning Post- och telestyrelsen Varför en handlingsplan? • Problemet ökade under 2013-2014, vilket svärtade ned branschen som helhet • Befintlig lagstiftning reaktiv – löser inte marknadsproblemet • Hur angripa problemet proaktivt – att alla som verkar på marknaden följer samma uppföranderegler? • En arbetsgrupp inrättades med syfte att ta fram en handlingsplan för att alla ska efterleva Telekområdgivarnas Uppföranderegler Vad har du för adress? Vad har du för personnummer? Jag hör inte riktigt vad du säger. Vill du ha mitt personnummer, säger du? Och min adress, ja ok. Handlingsplanen 1. Efterleva Telekområdgivarnas existerande Uppföranderegler i egen verksamhet och i grossistverksamheten 2. Tillsammans med PTS, KOV och Telekområdgivarna följa upp planen minst 2 ggr/år • PTS har dessutom dialog med regeringen om ändringar i direktiv: etiskt krav för marknadsinträde Tele2 och Telenor berättar om sitt engagemang i frågan Magnus Franklin, MLex Göran Marby och Ola Bergström Lunch 11.30–12.45 Eftermiddagens program 12.45 Säkra nät och tjänster – Leif Carlson, Inera, Patrik Bystedt och Ove Landberg, PTS nätsäkerhetsavdelning 13.30 PAUS 13.50 Om integritet och massdata – Fredrik Sellgren, Sellbranch, Katarina Tullstedt, Datainspektionen och Jeanette Kronwall, PTS nätsäkerhetsavdelning 14.50 Avslutning – Göran Marby PTS arbete för säkra nät och tjänster Patrik Bystedt och Ove Landberg PTS nätsäkerhetsavdelning Post- och telestyrelsen Förändrade kommunikationsmönster 3,5 9,5 11,4 203 270 000 19,7 5,5 3,8 Vi lägger våra ägg i samma korg TV-nät för TV Radio-nät för att lyssna Data-nät för data Data Ljud I dag TV Tele-nät för att ringa Telefoni I går Alla tjänster levereras över samma IP-kärnnät Samhällets beroende och behov av framtidssäker it-infrastruktur Bild med tillstånd av SKL Flera incidenter… Säkerhet och robusthet i tre nivåer – ”pyramiden” Vad är aktuellt på integritets- och driftsäkerhetsområdena? Nya föreskrifter om driftsäkerhet Vad vill vi uppnå med nya föreskrifter? • Tydliggöra vilka skyddsåtgärder som ska vidtas för att säkerställa att verksamheten uppfyller rimliga krav på driftsäkerhet. • Öka driftsäkerheten i nät och tjänster. • Tydliggöra för slutanvändare vilken driftsäkerhet de kan förvänta sig från sina tillhandahållare. Förslag på nya föreskrifter om driftsäkerhet • Generella krav på riskanalys, incidenthantering och kontinuitetsplanering • Krav vars nivå på skyddsåtgärder följer av riskanalys • Krav vars nivå på skyddsåtgärder följer av klassificering vad gäller el och redundans • Specifika krav på att upprätthålla mobil kommunikation vid strömavbrott Föreskrifter om integritetsskydd i kraft Grundläggande krav på säkerhetsarbete • Organisation och roller • Riskanalys och riskhantering • Incidenthantering Specifika krav för integritet • Åtkomst- och behörighetshantering • Behovsprincipen • Utbildning • Behörighetsstyrning • Loggning • Alla åtgärder • Uppföljning • Incidenthantering Pågående tillsyn - integritet och driftsäkerhet • Totalt 57 pågående tillsynsärenden • • • Exempel på större integritetstillsyner • • • • Varav 47 inom integritetsområdet och 10 gällande driftsäkerhet Varav 45 planlagda och 12 händelsestyrda Samtycke (10 st) Kakor/cookies (16 st) Säkerhet i kundplacerad utrustning (7 st) Årlig tillsyn av incidenter och incidentrapportering • Integritet och driftsäkerhet (5 större operatörer) Vad är aktuellt i vårt robusthetsarbete? Svensk säkerhetspolitik - mål • Skydda befolkningens liv och hälsa • Säkerställa samhällets funktionalitet • Värna våra grundläggande värderingar NTSG, Nationella TeleSamverkansGruppen • • • • Internationella erfarenheter Elsamverkan i Sverige Stormen Gudrun Övning SAMVETE-05 • • • • • • • • Trafikverket ICT Teracom Svenska Kraftnät Försvarsmakten PTS MSB – RAKEL Stokab Svenska stadsnäts föreningen, SSNf • • • • • • • • • Hi3G Access (3) TDC Tele2 Telenor TeliaSonera Skanova IP-Only ComHem Netnod Beredskapsavgift Åtgärder - Utbildning i krishantering Åtgärder - Övningar Åtgärder - Ledningskollen Åtgärder - Gemensam LägesUppfattning NTSG Teleoperatörer GLU Publika Intressenter Intressenter En störnings utbredning Åtgärder - Robust tid • Dagens informationssamhälle är väldigt beroende av tid • • • • • • • Synkronisering av kommunikationsnät (frekvens) Spårbarhet i finansiella transaktioner Tidsstämpling av loggar Underlag för debitering Tidsstämpling vid kryptering Smarta elnät Listan kan bli lång… Åtgärder – Skyddade anläggningar Försvarsplanering Bild med tillstånd av IDG Användaransvaret Vårdens behov av datakommunikation ”Tillgänglighet på liv och död” 2015-04-15 Leif Carlson [email protected] Kort om Inera  Inera ägs av alla landsting och regioner.  Vi koordinerar landstingens och regionernas gemensamma e-hälsoarbete.  Våra tjänster används av vård- och omsorgspersonal, invånare och beslutsfattare. Exempel på tjänster är: 1177 Vårdguiden Vårdhandboken Nationell patientöversikt Läkemedelstjänster Säkerhetslösningar och teknisk infrastruktur Disposition  Behovet, bakgrund och e-hälsoarenan  Dagens lösning på gott och ont  Vad saknar vi? eHälsoarenan Datakommunikation inom vård och omsorg används bl.a. till:  Läkemedelshantering  Medicinska videokonferenser  Autentisering och åtkomst till information  Journalinformation, både inom vården och till patient  Telemetri, vård på distans  IP-telefoni  Samarbete mellan landsting, kommuner och myndigheter Behovet Alltid tillgänglig och riktig information till den som är behörig! Patientsäkerhet och patientintegritet i fokus Konsekvenser Om det brister i tillgänglighet pga datakommunikationen, exempel:  Akut information om överkänslighet och läkemedel…  Ingen hjälp av 1177…  Förskrivning av läkemedel…  Logistik av mat till vården… Sjunet Ett robust och kvalitetssäkrat kommunikationsnät  Etablerades 1998 av sju landsting - Kostnadsdrivet.  Nu > 250 anslutna organisationer och ca 500.000 användare  Användarna betalar för bandbredd och SLA  Skiljt från Internet - Lägre hotbild…  Gemensamt fysiskt nät, logiskt separerat - Lägre kostnader…  ”Inga tjänster i nätet” – ansvaret slutar vid ansluten brandvägg  Styrs med hjälp av SLA – En part, mycket höga viten…  4:e generationen är under upphandling. Sjunet - Konsekvenser > 250 anslutna organisationer och ca 500.000 användare  Gemensamt regelverk - Ackrediterade organisationer  Kostsamt och svårt att följa upp - Varierande följsamhet  Skapat en förenklad nivå med högre tekniskt skydd  Datainspektionen betraktar Sjunet som ett öppet nät Sjunet - Konsekvenser Gemensamt fysiskt nät, logiskt separerat och skiljt från Internet - Lägre hotbild…  Antagonistisk överbelastning - DDoS  Överbelastning pga ”normal användning” - QoS  Fortfarande känsligt för SPOF i virtualiserade system - Nätverkskomponenter - Brandväggar Sjunet - Konsekvenser Styrs med hjälp av SLA - Höga viten…  Är en reaktiv styrning – Det har redan hänt!  Tydliga avtal – Höga viten kräver glasklara avtal  Kräver högt fokus på mätning och uppföljning av SLA  Kräver högt fokus på uppföljning av incidenter och förebyggande åtgärder Vad saknas Nuvarande arkitektur och styrmodell saknar:  Garantier för mycket hög tillgänglighet – behövs det?  Affärs- och avtalsmodell som tillåter flera parallella operatörer  Styrning efter informationens klassning  Failover till andra nätägare/operatörer och nättekniker Tack för att ni lyssnade! Leif Carlson Informationssäkerhetschef [email protected] 08-452 73 40 Paus 13.30 – 13.50 Framtida digital kommunikation PTS marknadsdag Fredrik Sellgren | VD Sellbranch [email protected] Automatisering av digital kommunikation • Idag köps ca 90% av alla annonser manuellt • 2018 köps 60% av alla annonser automatiskt /programmatiskt* • Vid manuella köp är det svårare att använda data och anpassa kommunikation baserat på beteende • Mycket enkelt att använda data och anpassa kommunikation baserat på situation och beteende *Källa: Magna Global Datadrivet och anpassat Anpassade produkter och tjänster utifrån beetende Anpassad kommunikation och marknadföring utfrån beteende Vilken data kan samlas • Exempel på data som finns tillgänglig: • Demografisk data • Vilka produkter du nästan har köpt • Vilka produkter du har köpt • Vilka hemsidor du besöker • Vilka sökningar du gör • “Intent” att köpa/göra något “Det vi gör digitalt lämnar spår, allt sparas inte” Källa: ”Delade meningar” mars 2015 av TNS sifo ihop Insight Intelligens, mfl Hur används datan idag? Personifiering av tjänster och hemsidor Styra reklam mot relevanta användare • Unik upplevelse • Programmatic Advertising Yahoo levererar ca 17 miljoner unika startsidor varje dag • Unika erbjudanden Spotify rekommenderar musik baserat på din historiska musikkonsumtion. Annonsör och publicist samarbetar för att leverera rätt budskap till rätt konsument i rätt tid. Targeting the right person, at the right moment Followers Look-a-likes Interests Keywords Search Overlay with TV Tailored audiences Location Gender Mobile Language Hur används det i morgon? Intelligenta produkter och tjänster • Bilar skickar indikationer på att något håller på att gå sönder och bokar tid på verkstad själva • Pacemaker skickar meddelande till läkare, anhöriga och ambulans? • Tjänster som lär känna mig som konsument kommer vara mer framgångsrika än produkter som inte gör det • Modellera beteende för att förutspå konsumentens framtida behov ”50 miljarder uppkopplade produkter år 2020” Hans Vestberg - Ericsson Hur hanteras integriteten? • Annonsval är ett initiv från branschen • Transparens och valmöjlighet • Integritet som konkurrensfördel Personuppgifter Post- och telestyrelsens marknadsdag 15 april 2015 Katarina Tullstedt Enhetschef för enheten för myndigheter, vård och utbildning Datainspektionen 2015-04-15 Vem äger data? 2015-04-15 Vad skyddas? 2015-04-15 Vad skyddas? foto telefonnummer bil reg nr namn •Alla uppgifter som går att hänföra till en nu levande fysisk person fastighet journal CV personnummer IP nummer 2015-04-15 Samtycke! foto telefonnummer bil reg nr namn fastighet journal CV personnummer IP nummer 2015-04-15 •Vad ger personuppgifter ett särskilt skydd? 2015-04-15 •Rätten till privatliv •Dataskyddsdirektivet 2015-04-15 •Dataskyddsdirektivet •Personuppgiftslagen 1998:204 2015-04-15 •Frivilligt •Informerat •Av rätt person 2015-04-15 Samtycke Andra tillåtlighetsgrunder i PUL eller särskilda registerförfattningar 2015-04-15 Information! 2015-04-15 •Vem ansvarar för att •behandlingen är tillåten? 2015-04-15 Roller Registeransvarig Personuppgiftsansvarig Registerförare Personuppgiftsbiträde Personuppgiftsansvarig har ansvar för att behandlingen är tillåten. 2015-04-15 Personuppgiftsbiträdet har ingen självständig rätt att behandla personuppgifterna. Big Data 2015-04-15 Personuppgifter? Vilken roll? Personuppgiftsansvarig eller biträde Behandling? Undantag? Journalistiskt ändamål, privat, ostrukturerat… Tillåtligt? Samtycke? Känsliga personuppgifter Säkerhet m.m. 2015-04-15 www.datainspektionen.se •[email protected] 2015-04-15 Big data och integritet på telekommarknaden Jeanette Kronwall PTS nätsäkerhetsavdelning Post- och telestyrelsen Att kunna kommunicera förtroligt är en rättighet! Elektroniska kommunikationstjänsters utveckling • Analog teknik - telehemlighet • Digital teknik - personlig integritet • Framtiden – allt om alla överallt? Grundläggande integritetsskyddsreglering 2 kap. 6 § 2 stycket Regeringsformen Artikel 8 Europakonventionen Artikel 5 direktiv (2002/58/EG) om integritet och elektronisk kommunikation Vikten av integritetsskyddsreglerna i 6 kapitlet LEK • Vad vet inte min operatör om mig? • • • • • • vilka jag ringer, hur ofta och hur länge vi pratar vad vi säger till varandra vem jag mejlar, vad jag skriver och vad jag får för svar vilka webbsidor jag besöker och vilka länkar jag helst klickar på vilka platser jag helst besöker och vid vilka tidpunkter på dygnet var jag befinner mig just nu och vem/vilka som är här med mig • mina relationer, intressen, köpvanor … ”Jag har inget att dölja!” Vad har användare för val? Ett helt skyddat privatliv finns inte i en digitaliserad värld! Vad gör PTS • Reaktivt och proaktivt tillsynsarbete • Ett nytt strategiskt mål om integritet Ökad medvetenhet hos användarna Avslutning Göran Marby Post- och telestyrelsen