1. automotive and vehicles
2. boats and watercraft

Green Boating
–
Swedish, Finnish and Danish boat owners’ attitudes towards boating in the
Baltic
Misse Wester
Avdelningen för filosofi
Kungliga Tekniska Högskolan
På uppdrag av Stiftelsen Håll Sverige Rent
1
Introduction
Green Boating - results from a survey study among boat owners in the
Baltic
The data presented in this report are based on the results of a web based survey conducted by
the request of the Foundation Keep Sweden Tidy (henceforth referred to as KST) and
performed by SIFO Research International.
This presentation is based on a total of 1701 responses from boat owners in Sweden, Finland
and Denmark. The original data collected did comprise of 1719 responses, however 18 of
these have been excluded from the analysis since these respondents answered an earlier
version of the survey. The exclusion of these few respondents is believed to have no effect on
the remaining material.
The survey used in this study has been identical for all countries with the exception for a few
questions. In the cases where this is relevant, this is clearly stated in the text and tables. Terms
like respondents, participants and boat owners will be used interchangeable throughout this
report and all refer to the individuals who participated in this study.
The results will be presented in three sections. The first section gives a general overview of all
the data and in the second section the data is presented on a national basis. The presentation of
the results overlap in some part with the order the questions appeared in the survey but for
reasons of coherence and clarity the order has sometimes been changed.
For a few questions in the second section, statistical tests have been performed and this is also
clearly stated. The reason for performing these tests on some question is that when differences
between countries are judged to be important for comparisons between countries in order to
understand certain differences or for future information campaigns, investigating statistical
differences can aid in understanding the extent of these differences.
In the third section of this report, hypotheses relevant for the aim of this study are tested and
the results presented. The report ends with a brief summary of the most important conclusions
presented here.
2
This report also has two appendixes, where appendix A presents the open-ended questions
where the participants have written responses. Appendix B presents the surveys used in the
study where national differences of specific questions can be found.
All responses
Below follows a presentation of all responses. For most questions the number of respondents
is 1701, except for the questions that were specific for the different countries.
Nationality
The distribution of nationality was even in this study, even if the number of participants from
Finland was slightly lower than for the other two countries.
Figure 1. Nati onality
Gender and age
There were more men that responded to the questionnaire than women, where 52 % of the
sample was male and 48 % female.
The median age of the respondents was 48 years in Denmark, 43 years in Sweden and 42
years in Finland.
3
Type of boat
The most dominating type of boat the respondents owned and used the most was a motorboat
intended for daytrips, followed by larger motorboats and sailboats.
Figure 2: Type of boat
Years of ownership
Most respondents had either owned a boat for a long time, more than 20 years, or for a shorter
time, up to 5 years.
Figure 3: Years of ownershi p
4
Use of boat
Most respondents use their boats for shorter trips to get out on the sea, which is consistent
with the results that most have a small motorboat designed for these kinds of trips.
Figure 4: Main usage of boat
The days the boats are used range mostly between 1 to 20 days and most travel for between
10 to 30 kilometers per days out (or between 3 to 17 nautical miles).
Figure 5: Days used per season
5
Figure 6: Esti mated length of tri p per day
Information, boat care products and the environment
In order to gain a better understanding of how boat owners reason when it comes to where
they get new information about boat care products, what factors are important when buying
these products and how important buying environmentally safe products are.
To begin, the respondents were asked what, if any, organization they belonged to. The results
indicate that membership in environmental groups is very low but membership in local boat
clubs is more common. However, most boat owners are not members of any organization.
Table 1: Membershi p in org anizations
Boat club
Environmental protection group
Sea rescue
National boating organization
None of the above
39,7
5,2
13,9
9,8
51,4
Maintenance
Most participants in this study do all of the maintenance on their boats themselves. Many also
request the services by marinas or shipyards for certain tasks, whereas only a few leave their
boats for full-service at marinas.
6
Table 2: Mai ntenance of boat
I do all the maintenance
I do much maintenance but use marinas for help
I leave my boat with a marina for total service
62,8
31,3
5,9
Information on boat care
About one fifth of the boat owners get new information regarding boat care products from
other boat owners, followed by their friends and family. However, many of the respondents
also believe that they need no more information. The Internet and magazines are also sources
of information but in limited scope.
Figure 7: Sources of new knowledge
The respondents also answered some questions on how important environmentally safe
products were to them. The results indicate that most buy environmentally safe products when
they can find them, but some respondents do not believe that these products are not as
efficient as other boat care products.
7
Figure 8: Choice of environmentally safe products
In order to understand what factors are important to boat owners when it comes to choice of
products, they were asked to indicate on a 5- grade scale how important price, the
environment, efficiency and availability was. The results indicate that efficiency is most
important and price least. It might be of interest to note that on a 5-grade scale, a mean value
of 3 can be interpreted as a somewhat neutral response, indicating that a score below 3 is
judged to be less important and a score about 3 is judged to be more important. In this case,
all factors received mean scores above 3, suggesting that all factors are judged to be
important.
Table 3: Factors of i mportance in boat products (means)
Efficiency
4,31
Availability
3,62
Environment
3,61
Price
3,37
The respondents were also asked if there were groups of products they believed could be
made more environmentally safe. The results suggest that the respondents believed that all
products could be made more environmentally sound.
8
Figure 9: Res pondents positive to environmentally safe products
The respondents were asked in they would be willing to take some measures in order to
reduce the negative impact on the environment stemming from their motors. The alternative
Change to alkylate fuel was only given to the Swedish sample. As can be seen, many
respondents are willing to change their way of driving and to use biodegradable oil.
Figure 10: Measures to reduce emissions from boats’ motor (% )
Toilets on board
Out of the respondents, a total of 36,5 % have a toilet on board the boat. For all respondents,
it is most common to use the toilet available in marinas or harbors, as 66 % indicated that
they did. Only 10,6 % used the boats’ toilet and 23,2 % make use of their natural
9
surroundings. Of those that had a toilet on board, the emptying of said toilet is most often
done in the sea.
Figure 11: Emptying toilet
A majority of the respondents, 72,5 %, sort their waste while on the boat. The hazardous
waste is discarded by the following methods:
Figure 12: Recycling of hazardous waste
Environmental issues
One focus of the study was to gain more knowledge on how boat owners perceive different
sources of pollution of the marine environment. First, the participants were asked if they had
noticed any changes in the marine environment. The results show that most respondents had
10
not noticed any changes in the environment at all and that a few respondents had seen changes
for the better.
Figure 13: Changes in the marine environment
The respondents were also asked to indicate on a 5-grade scale how large, or small, they
believed the impact of seven different actors/activities had on the environment. As before, if a
mean rating of 3 can be indicative of a neutral positio n, anything above 3 can be interpreted as
stating a large impact (in this case) and a score below 3 is indicating a low impact. The results
show that the respondents judged six of the seven actors/activities to have a negative impact
on the marine environment but one - pleasure boats.
Figure 14: Sources for marine pollution (Means)
11
The respondents were also asked to indicate on a 5-grade scale what degree of responsibility
they judged four different actors to have for improving the marine environment. Again, all
actors received mean score above 3, indicating that all these were judged to be responsible.
Figure 15: Responsability for i mproving the marine enviroment (Means)
In order to estimate how, or even if, boat owners perceieved the the nega tive environmental
impact pleasure boats have, they were aksed to indicate on a 5- grade scale how great they
believed this impact to be. The results show that the mean score was 2,89, suggesting that the
respondents do not percieve this impact to be great.
The participants were also asked to indicate what level of responsibility they believed four
actors to have, also on a 5-grade scale, for reducing the negative environmental impact
pleasure bots have on the environment. The results show that all actors are seen as responsible
for this to roughly equal degrees.
12
Figure 16: Responsi bility for reducing i mpact of pleasure boats (Means)
The respondets were asked to provide suggestions on the open-ended question of what other
measures could be traken in order to improve the marine environment. The majority of boat
owners, 72,5 %, have not suggested anything but the suggestions that have been made are
presented in a un-translated form in Appendix A.
Credibility of organizations
The survey also included question on how the foundation KST and the finish equivalent Keep
the Archipelago Tidy Association (henceforth referred to as KAT) was perceived by the boat
owners. Respondents were asked if they were more positive towards marinas with the symbol
“Blue Flagg”. Most respondents were positive to this, although many respondents were not
familiar with this symbol.
Figure 17: Positi ve attitude towards Blue Fl agg
13
Summary
In sum, some conclusions can be drawn based on the material. It would seem the average boat
owner is a middle aged man that has a motorboat, where the main reason for having a boat is
to be able to make shorter trips out on the sea. He does most of the maintenance himself, but
in the instances where he needs new information, this comes from other boat owners or
friends.
The products he buys must be efficient, so even though environmentally safe products are
important, these are not bought to any large extent because they are seen as less efficient that
others. Despite this, there is a willingness to change the way the boat is driven in order to
reduce the negative impact of pleasure boats on the marine environment – even if this is
believed to have a relatively small impact in the environment. If there is a toilet on board the
boat, this is rarely used and instead the facilities at marinas are utilized. However, if it used,
its contents are usually dumped out at sea.
Industry and agriculture are seen as the larges sources of marine pollution, but the
responsibility for decreasing the negative environmental impact falls on all of us.
14
National differences
Use of boat
The different countries differed in many respects relating to how type of boat, years of
owning and what the boat is used for. In Finland it is more common to have a motorboat than
in the other two countries, where as in Denmark, the boat is used as a means of transportation
to a greater extent. The results are presented in tables 1 – 5. The (%) indicates the total
percentage within the countries. In this way comparisons between countries can be facilitated.
Table 4: Type of boat (% )
Sweden
Motorboat, day trips
Fin land
Den mark
49,8
65,4
34,9
3
2,5
17
Motorboat, overnight
25,6
24,7
16,9
Sailboat, overnight
21,5
7,4
31,3
Sweden
Fin land
Den mark
0-5 years
23,8
29,3
38,8
6-10 years
18,6
20,7
17,3
11-15 years
9,8
13,6
10,5
16-20 years
10,4
11,1
10,1
20 years or longer
37,5
25,3
23,2
Sailboat, day trips
Table 5: Years of owning boat (% )
Table 6: Areas of usage (% )
Sweden
Fin land
Den mark
Racing
0,8
0,5
3,9
Fishing
13
26,3
18,3
11,3
24,4
2,1
Shorter outings on the sea
63
36,6
61,4
Long sailing
12
12,2
14,2
Transport
15
Table 7: Days per season (% )
Sweden
Fin land
Den mark
1-10 days
21,8
34,3
32,4
11-20 days
31,4
28,3
28
21-30 days
21,3
18,9
17,5
More than 30 days
25,5
18,4
22,1
Table 8: Length of tri p/ day (% )
Sweden
Fin land
Den mark
21
21,4
14,7
6-10 km (3-6 nautical miles)
31,9
29,7
30,8
11-20 km (7-11 nautical miles)
24,4
27,4
26,5
21-30 km (12-17 nautical miles)
13,3
13,1
16,5
9,5
8,3
11,5
Up to 5 km (2,8 nautical mile)
More than 30 km (over 17 nautical miles)
Information, boat care products and the environment
Regarding organizational membership, there are also differences between the countries. The
Swedish and Danish respondents are members of organizations to t greater extent than the
Finnish respondents. Also, when it comes to finding out more information regarding boat
care, the Finnish respondents use the Internet to a greater extent than the other two.
Table 9: Membershi p in org anizations (% )
Sweden
Boat club
Fin land
Den mark
45,1
20
48
4,1
3,9
7,4
Sea rescue
31,9
3,7
2
National boating organization
11,4
7,4
9,8
None of the above
40,5
72,8
47,8
Environmental protection group
16
Table 10: Maintenance of boat (% )
Sweden
Fin land
Den mark
I do all the maintenance
68,8
52,3
62,8
I do much maintenance but use marinas for help
26,8
36,9
31,3
I leave my boat with a marina for total service
4,4
10,8
5,9
Table 11: Information on boat care (% )
Sweden
Magazines
Fin land
Den mark
9,6
8,8
12,8
Sales people and staff at marinas
15,2
12,7
11
Other boat owners
22,6
17,1
27,2
Friends and relatives
21,6
21,2
11,1
I do not need more informat ion
18,1
15,4
19,6
9
21,7
13,7
3,8
3,2
4,6
Internet
Other sources
Antifouling
Almost 80 % of the Swedish sample use antifouling paint on the hull of their boats and 20 %
do not paint at all.
Figure 18: Use of antifouling pai nt (only Swedish respondents)
17
The Swedish sample also answered questions regarding the regulations surrounding the
limited use of anitfouling paint. The results show that most respondents agreed with the
regulation restricting this use, but some respondents were not sure what applied to their boats.
Table 12: Legiti mate rules for antifouling use (only Swedish respondents)
Yes
67,7
No
15,9
Do not know what applies to my boat
16,5
The Danish and Finnish respondents were asked the question how satisfied they were with
their antifouling paint, on a 5-grade scale, where 1 was “not satisfied at all” and 5 was “very
satisfied”. The results show that the Finnish respondents mean score was 3,54 and the Danish
score was 3,52, suggesting that they were satisfied with their choice of antifouling paint.
The Danish respondents were also asked how much more they would be willing to pay for an
antifouling paint that was environmentally safe. The results show that three quarters of the
respondents would pay up to 25% more for a safe paint.
Table 13: Willingness to pay (only Danish respondents)
10 % mo re
36,2
25% more
39
50% more
17,5
100 % more
7,4
The respondents were also asked in they thought a boat washer would be a sufficient
alternative to painting the boat hull with antifouling paint. The results suggest that the Finnish
group had tried this alternative to the greatest extent, and that the Danish group had a more
negative attitude than the others.
18
Table 14: Perception of boat washer (% )
Sweden
Fin land
Den mark
Yes, I have tried
15,2
30,6
13,6
Yes, but I have not tried
46,3
39,9
19
Yes, but do not think it's a good option
18,6
8,1
23,9
No
19,8
21,4
43,5
The Danish respondents were asked how much more they were willing to pay and spend more
time washing the boat, than compared to painting it. Results show that the Danish sample
would be willing to spend and pay up to 25% more for this alternative. This might seem to
contradict the findings from the previous question (where a large part had a negative attitude
towards this). Conflicting results like this are often found in survey studies and are difficult to
explain.
Table 15: Willingness to spend more ti me and money (o nly Danish respondents)
10% more time and money
42,9
25% more time and money
37,1
50% more time and money
14,2
100% more t ime and money
5,8
Measures to decrease negative environmental impact of motors
Regarding the measures the respondents are willing to take in order to limit the negative
impact motorboats have in the environment, the results suggest that Swedish and Finnish
respondents are more willing to indicate that they would consider making these changes, as
compared to the Danish sample. Note that it was only in the Swedish sample that the
alternative “Change to alkylate fuel” was given.
19
Table 16: Measures to decrease environmental i mpact (% )
Sweden
Fin land
Den mark
Change to alkylate fuel
19,7
Change fuel
22,1
16,8
13,9
Change motor
23,5
19,4
12,9
Drive more fuel efficiently
44,1
56,2
23,2
Use biodegradable motor o il
35,2
30,6
32,2
I do not have a motor
3
1,8
7,4
I can not do anything
14,5
15,4
27,7
In an open-ended question, the respondents stated that measures they had already taken to
reduce the negative environmental impact of motorboats had been to change motor from a
two stroke motor to a four stroke engine. Others had already begun driving more fuel
efficiently and had changed their oil to the biodegradable kind. Some of the more radical
suggestions made were to introduce driving licenses’ for boats or to place a ban all
motorboats. The original suggestions are presented in Appendix A.
Toilets on board
The respondents have a similar pattern when it comes to using facilities when on the boat.
Even though the Swedish participants tend to use nature to a greater extent and the Finnish
rely more on the guest facilities in marinas.
Table 17: Using facilities (% )
Use toilet in harbor or marina
Use the boats toilet as first choice
In the water or on land
Sweden
Fin land
Den mark
59,9
78,1
64
9,8
6
15,4
30,3
15,9
20,6
As having a toilet on board the boat or not varies greatly with what type of boat you have, no
separate analysis for this is done for the countries. It has been noted earlier that small
motorboats are most common in general and it can be expected that these boats does not have
a toilet on board. However, an analysis was performed on those that stated that they did have
a toilet on board as it was of interest to see how these boat owners empty their toilets. The
results show that the Finnish population emptied their toilets by pump-outs in the marinas
more often than the other groups.
20
Table 18: Emptyi ng toilet (% )
Sweden
Fin land
Den mark
Empty in the sea
65,1
10,4
44,1
Empty on land
24,1
30,2
31,4
Use pump-outs in marinas
10,8
59,4
24,4
When it comes to recycling waste, the results show that the Finnish groups recycle less than
the other groups and that the groups differ slightly as to where they dispose of their waste.
The percentage in brackets after the country indicates how many of the respondents sort their
waste while on the boat and table 19 illustrates where the respondents leave their hazardous
waste.
Table 19: Recycling hazardous waste (% )
Sweden
Fin land
Den mark
(71,5%)
(68,2%)
(76,8%)
39,2
42,4
56,6
59
56,7
40,4
1,8
0,9
2,9
Leave in harbors recycling bins
Leave in other recycling bins on land
Do not know where to leave
Environmentally safe products
Regarding the purchase of environmentally safe products, the differences between countries
appears to be small, even thought the Finish group seems more positive towards
environmentally safe boat care products.
Table 20: Choice of environmentally safe products (% )
Sweden
Only buy environmentally safe products
Buy them when I can find them
Would like to buy but they are not as good
Did not know they existed
Environmentally safe products not important to me
Fin land
Den mark
13,4
19,4
12,6
47
43,1
44,8
23,5
17,3
18,3
7
12
14,6
9,1
8,3
9,7
21
The results show that there are differences between the countries with regard to observing
changes in the marine environment, where the Finnish participants expressed to a greater
extent that they had witnessed a worsening of the marine environment.
Table 21: Changes in the marine environment (% )
Yes, it has deteriorated
Sweden
Fin land
Den mark
40,1
53,7
35,3
9
8,8
13,1
50,9
37,6
51,6
Yes, it has improved
I have not noticed any difference
An analysis of the responses given for buying environmentally safe products yield such small
differences that they are not presented here (see Table 3 in the above presentation for all
results).
The sources responsible for causing environmental degradation differed somewhat between
the countries. A ranking of the different sources is listed below, based on the mean ratings of
each source. All Swedish means were scored above 3 (if 3 can be said to represent a more
neutral position and any score under or over is less or more likely), however, the Finish and
Danish mean score for Pleasure boats were both under 3.
Sweden
Finland
Denmark
Industry
Industry
Industry
Agriculture
Agriculture
Agriculture
Commercial fleet
Commercial fleet
Commercial fleet
General environmental
General environmental
General environmental
degradation
degradation
degradation
Climate change
Harbors
Climate change
Harbors
Climate change
Harbors
Pleasure boats
Pleasure boats
Pleasure boats
A closer analysis of these results (by ANOVA) revealed that the means for the Danish group
differed significantly from the means of the other two groups. Briefly, the mean scores for all
22
Danish results are significantly lower than the other two. This suggests that Danish boat
owners, as they also perceive less negative changes in the marine environment, might not
experience that the marine environment in their part of the Baltic is deteriorating.
All respondents were asked to indicate what responsibility they believed different actors to
have for improving the marine environment. There are some national variations, but all mean
scores are again over 3, indicating that all actors are seen as responsible.
Table 22: Responsi bility for the mari ne environment (Means)
Sweden
M
Fin land
M
Den mark
M
Coastal agriculture and
Authorities
4,53 industry
4,52 Authorities
Coastal agriculture and
4,2
Coastal agriculture and
industry
4,46 Co mmercial fleet
4,39 industry
4,16
Co mmercial fleet
4,28 Authorities
4,06 Individuals
3,97
Individuals
4,11 Individuals
3,85 Co mmercial fleet
3,91
Also for the question of who is responsible for reducing the negative environmental impact of
pleasure boats, no mean score was under 3.
Table 23: Responsi bility for reducing environmental impact pleasure boats (Means)
Sweden
M
Fin land
M
Den mark
M
Producers of boats and boat
care products
4,33 Boat owners
4,15 Boat owners
4,08
Boat owners
4,21 Harbors/marinas/shipyards
4,14 Authorities
3,83
Producers of boats and boat
Authorities
4,2 Authorities
3,96 care products
3,76
3,94 Harbors/marinas/shipyards
3,56
Producers of boats and boat
Harbors/marinas/shipyards
4,01 care products
When the respondents were asked to indicate whether or not they believed that pleasure boats
was a problem for the marine environment, the total score was 2.89. When looking at the
23
individual countries, it can be seen that the Swedish respondents believe to a greater degree
that pleasure boats have a negative effect on the marine environment. This difference is also
statistical significant.
Table 24: Environmental i mpact of pleasure boats (Means)
Sweden
Fin land
3,03
Den mark
2,85
2,55
Credibility – Foundation KST & KAT Association
The Swedish sample was asked if they knew that KST worked with environmental aspects on
pleasure boats and if they believed that this organization was a credible actor in this contest.
The results suggest that knowledge surrounding this was adequate and that the credibility of
this organization in these issues is good.
Table 25: Knows of KS T work in marine environment (% )
Yes
42,6
No
47,2
Not familiar with KST
10,2
Table 26: Believes KST is credi ble in this work (% )
Yes
67,8
No
11,6
Not familiar with KST
20,6
The Finish equivalent working with marine environmental issues is the KAT Association. The
corresponding number of knowledge of the KAT is 66,8% among the Finish groups.
However, only 14,5 % of the Finish sample are members, even though 88,1 % of these are
satisfied with their membership. A total of 37,3 % of the Finish respondents indicated that
they would consider becoming members of the organization. The table below gives some
indication as to why the Finish sample did not want to become members in the KAT
Association.
24
Table 27: Reasons for not joi ning KAT (% )
No Sälle service
Buy the sticker myself
Do not use Sälle
avaliable at my
Do not find the
each year
service
location
work valuable
13,4
18
25,1
0,7
The Finish sample were also asked to indicate on a 5-grade scale which activities they believe
is important for KAT to work with. Note again that no mean score is below 3, indicating that
all listed areas are judged to be important.
Table 28: Valuable activities for KAT (%)
Waste management for boaters
Develop ment of pump-out network for boat toilets
4,83
4,6
Increase waste recycling by Sop-Sälle
4,31
Environmental education of marine staff
4,19
Cooperation with authorities on environmental issues
4,1
Environmental education for boaters
4,07
Information on water protection issues
4,02
Collection of metal waste
3,76
Organize educational campaigns
3,24
Summary
There are differences between the nations, perhaps due to differences in national cultures and
legislation. It might be worth noting that the state of the marine environment, the impact of
pleasure boats in combination with different views on issues of responsibility might have
effects for bi- or multilateral projects aimed at reducing the negative environmental impact if
pleasure boats in the Baltic.
25
Hypothesis driven questions
In this third and last section, different hypothesis will be tested. In order to gain a deeper
understanding of how boat owners perceive the impact on the marine environment by their
activities, some further analysis were done. Briefly, it is hypothesized that factors such as
respondents’ age, gender, type of boat and specific attitude towards environmental labeling,
such as Blue Flag, will affect the respondents overall attitude towards the marine
environment. There is one additional analysis performed that is directly related to what type
of boat the respondents owned.
In this section, the respondents will be divided into three groups depending on:
1. Age, three groups - young (17-40), middle aged (41-55) and older (56-81). As these groups
in part corresponds to type of boat the respondents owned and years of ownership, the
category of age will also implicitly refer to these two categories. If the respondents are older,
they most probably will have owned a boat for a longer time and will also, because of more
resources, have larger boats. These respondents also spend more days out at sea.
2. Gender, two groups. This is closely linked to whether or not the respondents had observed a
change in the marine environment. Women reported seeing more changes for the worse,
whereas men had observed more changes for the better or had not noticed changes at all.
Also, women are more positive towards the environmental labeling of Blue Flag, suggesting
that women have a more positive attitude towards environmental labeling in this context.
3. Whether the respondents have noticed changes in the marine environment in their area or
not is examined in relation to how these respondents view issues of impact of activities on the
environment and responsibility for addressing environmental issues. The respondents were
divided into three groups: those how had seen a change in the marine environment in their
area that was for the worse; one groups who has seen changes for the better in their marine
environment and those who had not witnessed any changes in the marine environment in their
area (the group are presented in figure 13).
Eight questions will be investigated more deeply here are in order to make it more clear how
these different groups differ. The eight questions are:
26
1. Maintenance of boat
2. Sources of information regarding boat care
3. Buying environmentally safe products
4. Important factors when buying products
5. Recycling waste
6. Impact of different activities on marine environment (seven activities/actors)
7. Responsibility for marine environment (four actors)
8. Responsibility for decreasing impact of pleasure boats on the marine environment (four
actors)
Age
The differences between the three age groups (and corresponding years of ownership and type
of boat) were investigated and they are presented below.
First, there were no differences regarding maintenance of the boat. Regarding information
however, the analysis showed that the younger group rely more on information from friends
and family as well as the Internet as compared to the older group. The oldest group turns to
magazines for this information to a larger extent than the others and also report that they do
not need more information more than the others.
Also, the younger group felt that price was important when buying boat care products,
whereas the older group cared more about the environment.
The younger group also recycles less than the others and this can be in part be explained by
the type of boat this groups has: for shorter trips on smaller boats, generating and disposing of
waste might not be applicable in these cases as compared to longer sailing trips.
Second, the relation between age and perception of actors responsible for environmental
pollution was investigated. The results show that the older respondents (56 and up) feel that
industry, pleasure boats, climate change and general environmental degradation are less likely
sources of marine pollution than the other groups. Also, the youngest group rated the
environmental impact by agriculture to be less than compared to the other age groups.
Third, age also seems to be a factor when it comes to ascribing responsibility to different
actors for improving the marine environment surrounding the Baltic. The older group sees
authorities as more responsible for improving the enviro nment compared to how the youngest
27
and middle aged group sees this, whereas the youngest group sees that the commercial fleet
has more responsibility than how the other two groups perceive this.
Fourth, when it comes to responsibility for addressing the environmental impact stemming
from pleasure boats, the younger group of respondents judged the producers of boats and boat
care products to have a smaller responsibility than the other two groups did.
Gender and environmental behavior
Differences between men and women were present in many of the eight questions
investigated.
First, men maintain their boats themselves to a greater extent than do women. When it comes
to information on news about boat care, women are more likely to seek information from
magazines, staff at marinas, friends and family. Men on the other hand are more likely to ask
other boat owners and express that they do not need any additional information to a greater
extent. For women, the environment and availability are more important factors when buying
boat care products. Women are more likely to buy only environmentally safe products or to
buy them when they are available, whereas men do not buy environmental products because
they believe these products are less efficient or environme ntal issues are not important for
them in this context. Women are also more likely to recycle their waste.
There was only one activity, agriculture, than men found to have a larger impact on the
environment as compared to women. Women tend to rate all other actors (industry, pleasure
boats, harbors, commercial fleet, climate change and general environmental degradation) as
greater contributors to the marine environment than men.
Women also rated the responsibility of the individual as higher than did me n, when it comes
to reducing the negative impact on the marine environment on the whole. Women also rated
all actors (producers, authorities, boat owners and marinas) as having a greater responsibility
towards reducing the negative impact caused by pleasure boats on the marine environment,
than did men.
28
Last, women indicated that they believed the problem of pleasure boats to be larger than men.
Again it might be interesting to note that the response was given on a 5- grade scale (where 3
can be seen as a more natural stance) where the mean score for men was below 3 and where
as for women the mean score was above 3.
Type of boat, information preference and impact of pleasure boats
In this study, the respondents could be divided into four different categories depending on
what type of boat they had: small and large motorboats, and small or large sailboats. When it
comes to where the boat owners look for information regarding boat care, the following
differences emerged:
Table 29: Differences in sources of information depending on boat type
Magazines
Sales people and staff at marinas
Other boat owners
Friends and relatives
I do not need more informat ion
Small motorboats use less than others
Large motorboats more than others
Small motor- and sailboats less than others
Small motorboats more than others
Small and large motorboats more than others
Internet
Large motorboats less than others
Other sources
Large motorboats less than others
It was also interesting to examine whether or not type of boat had an impact on how the
respondents perceived the effect of pleasure boats have on the environment. The analysis
show that
Perceived changes, impact and addressing environmental issues
The analysis show that there are significant differences between the gro ups that had seen
negative changes in the marine environment, when compared to those who had not, when it
comes to estimated impact of different activities on the marine environment, and who is
responsible for addressing environmental problems in the marine environment.
Table 30 presents the mean scores for two of the three groups; those who had seen negative
changes and those who had not. The third group, those who has seen a positive change, are
excluded from this table. The reason for this is that there were no unique differences between
this group and the other two, i.e. those who had seen an improvement in the marine
29
environment did not perceive any actors as more or less responsible or that any actor has any
more or less impact in the marine environment. So, the results presented here are the mean
ratings for two groups.
Table 30: Percei ved changes in marine environment and actors’ responsible (Means)
Have seen changes
Have not seen changes
Agriculture
4,34
4,02
Industry
4,39
4,16
Pleasure boats
3,07
2,77
Harbors
3,79
3,42
Professional fleet
4,19
3,55
Climate changes
3,79
3149
3,99
3,63
General environ mental
degradation
All d ifferences significant at 0.05 level
Table 31: Percei ved changes and res ponsibility for overall marine environment (Means)
Have not seen
Have seen changes
changes
Authorities
Coastal agriculture
4,4
4,22
4,53
4,26
4,33
4,07
and industry
Professional fleet
All d ifferences significant at 0.05 level
The observant reader might notice that the responsibility of the individ ual is not included
here. This is because there were no significant differences in how the groups perceived this
actor (see Figure 15 and Table 22 for more details).
30
Table 32: Percei ved changes and res ponsibility for decreasing pleasure boat i mpact
Have seen changes
Have not seen changes
Producers of boats and
4,15
3,96
Authorities
4,15
3,92
Harbors/marinas/shipyards
4,05
3,78
boat care products
All d ifferences are significant on 0.05 level
Again, readers might notice that again the individual boat owner as an actor responsible for
reducing the impact of pleasure boats on the environment is missing. This is because there
were no significant differences between the groups here either (see Figure 16 and Table 23 for
more detailed information).
Conclusions
One of the underlying purposes of this study is to be able to better answer the question how to
get boat owners to change their behavior when it comes to decreasing the negative impact on
the marine environment caused by pleasure boats, and by which means to encourage this
behavioral change.
Before this question can be, at least in part, answered, it might be useful to once again look at
the group of boat owners in the Nordic countries and what implications this might have for
distributing information aimed at affecting behavior.
Most pleasure boats that occupy the Baltic are smaller motorboats that are used for a
relatively short period of time every season. Most trips are short and serve as a way to get out
to sea for the purpose of recreation. Most of the maintenance is done by the individual boat
owner. This boat owner is usually not a member of any organization, be it an environmental
organization or a boating organization. The need for new information is limited, but to the
extent this is sought is comes from other boat owners or through magazines. This means that
reaching this individual with new information poses a challenge as the information channels
are strictly limited. However, the ripple effect should not be underestimated. As boat owners
have a high focus on the efficiency of their boat care products, perhaps trying these products
and finding out from a practical point-of-view, or hearing from other people, how they work
can prove to have a higher impact on behavior than just providing the boat owner with
31
information. This is of course, if the environmentally safe products are perceived as being as
efficient as the other products used. By specifically addressing the expectations of the used
products, this can perhaps influence the boat owners’ willingness to try another product. Also,
if boat owners are more willing to gather their information from other people, chances are that
they might be more willing to try alternatives, as compared to those who go about it in a
“business-as-usual” manner.
The boat owners in this study show a great potential for making changes to their own
behavior in order to reduce the impact of pleasure boats on the marine environment. By
adjusting the way they drive, changing motors and type of motor oil, there seems to be a
willingness to address the problem – even if they do not see that their activities pose a
problem. Even though the respondents here judge the impact of their own contribution as boat
owners to be relatively small when compared to other sources of marine pollution, there is an
understanding of the rules, a willingness to pay and a positive attitude towards environmental
labeling of boat products and services.
As the Foundation Keep Sweden Tidy and the Keep the Archipelago Tidy Association as seen
as credible in the work with environmental boating, even though is can be more widely
spread, it seems reasonable that these two organizations should continue to and expand these
efforts to include new and alternative methods for achieving behavioral change.
For specific national differences, the overall results suggest that the Danish sample have a
somewhat different view of pleasure boats as source of marine pollution. The Finish
population seems to have a more developed sense of alternative measures (such as using the
boat washer) and making good use of the facilities and services provided at the marinas (such
as emptying toilets and recycling waste). The Swedish population seems to be perceived to a
greater extent that pleasure boats do contribute to the negative impact on the marine
environment, as compared to the other two. This can be explained in part by two observations:
The Danish population has not witnessed negative changes in the marine environment and
might not see the marine environment as fraught with problems at all. Also, the Finish
population has already started to take steps towards reducing the negative impact of pleasure
boats and may therefore see more positive changes.
32
The results can be interpreted, in a rough manner, to present two different kinds of boat
owners, regardless of nationality. First, there is the older male boat owner, who has a large
boat, and is out at sea for over one month every season. He does much of the maintenance
himself, focus on the efficiency of the products he buys and is not overly concerned with the
environment since he does not believe that his boat poses a problem, even though he is wiling
to be held responsible for contributing to the improvement of the environment, perhaps by
primarily changing his way of driving the boat to make it more fuel efficient.
The second type of boat owner is a younger person or a woman (for clarity this person will be
illustrated as a woman). She has a smaller motorboat that she uses for 10 to 20 days a season
for taking shorter trips out to sea. The environment is important to her and this attitude
influences her choice of boat care products, if these products are available to her. She sees
pleasure boats as another source of pollution to the marine environment and fee ls that her
responsibility for the marine environment is as great as any other actor on the scene.
As can be seen, these two personas are motivated by different factors and will respond to
information designed to alter their behavior in different ways. Exactly how behavioral
changes are to be achieved is outside the scope of this report to answer, but one question that
is relevant to consider is which group is targeted with the information. Reaching both groups
with the same information is difficult, not only because the information is likely to address
issues that are seen as irrelevant by one group, but also because they use different channels for
collecting new information. For example, information relating to the negative environmental
impact of a certain boat care product with an explicit encouragement to use an alternative
product published in a boating magazine, is likely to not to be acknowledged by the first type
of boat owner. First, this boat owner does not believe that the impact of boat care products is
something to worry about since there are other sources of pollution that are much larger.
Second, this boat owner will perhaps think of the lack of efficiency and the extra work this
will cause him, when it is time for him to maintain his boat. Last, this alternative product (or
indeed perhaps any alternative product) might have been used by a friend who was not happy
with the results, making this boat owner discard the information and stick with his usual one.
However, the reveres scenario is also true. For example, if information on the practical
implications of using alternative methods is presented in a similar magazine (such as
substituting one antifouling paint for another) and focus is on the efficiency of this product,
and is aimed at the second type of boat owner, there are other issues that need to be
considered. First, this information might not be read at all since it is not where this group
33
usually gets information from. Second, the there is no mention of the environment, there is
little incentive to switch since it addresses concerns this person might not have, since she does
not do much of the maintenance herself but rather rely on the local marine to do that. Also, if
the information does not state exactly where this alternative is a vailable or how much is costs,
chances are this message will not be as efficient as it could be.
It is also important to focus on what type of boat is the target for an information campaign.
Most respondents in this survey has small motorboats, making it important to consider what
specific measures will be most effective for these boats, rather than addressing all boat
owners.
To conclude, the material presented here gives rise to a cautiously optimistic interpretation of
the willingness and ability of pleasure boat owners’ involvement in addressing the negative
impact their boats have on the marine environment. This material provides a better picture of
how to develop campaigns and educational incentives in how to go about this.
34
Open ended question: What measures have you taken to decrease negative
environmental impact?
Ändrat reduktion i backslaget.
Yritän sääsdtää polttoainetta
yritän ajaa säästeliäästi
Yritän ajaa järkevästi, polttoainetta säästäen.
Vähentänyt veneen nopeutta ja käyttöä
vähentänyt turhaa ajelua
Vähentänyt matkanopeutta
Vähemmän ajoa
Voin taittaa matkaa hitaammin
Vid motorgång max fem knop, för låg bränsleförbrukning.
Vi seglar. Motor är ibland ett nödvändigt ont för att komma in och ut ur vissa hamnar.
Vi seglar mest. Använder endast motor när vi måste.
Vi kör inte så fort, vilket är mer bränsleeffektivt.
Vi har segelbåt, alltså seglar vi. Motorn använder vi endast när vi lägger till och kastar loss.
Vi har lige fået ny motor, og den bliver checket af leverandør
Vi har en segelbåt och till den finns en utombordare som används när man ska in och ut från
hamnar.
Vi har en segelbåt och går mycket sällan på motor. Därför ser jag ingen miljövinst i att byta
motor, tvärtom en miljöförlust. Att byta drivmedel vet jag inte om det är möjligt på vår lilla
bensinutombordare.
vi har en meget ren motor
Vi har en elmotor på vår segelbåt.
Vi försöker köra båten så bränslesnålt som möjligt.
Vi försöker använda motorn så lite som möjligt och då vi måste köra med motorn kör vi med
så låg hastighet som möjligt.
Vi bruger motor så lidt som overhovedet muligt
Vi bruger diesel i en forholdsvis ny motor og bruger kun motoren, hvis vi ikke kan komme
frem ved vindens hjælp samt ved havnemanøvrer, fordi havnen er indrettet, så det ikke er
muligt at sejle ind på vores plads. I øvrigt køre vi aldrig på fulde omdrejninger - altså kører vi
så brændstoføkonomisk som muligt.
Vi arbejder ikke mere, og har tid, så vi både kan udnytte sejl og ikke behøver at drive motoren
til det yderste men kan køre så vi udnytter brændstoffet mest effektivt
Vi använder vår lilla motor minimalt, seglar mest.
Vi använder nästan aldrig vår motor, utan seglar in och ut ur hamnar. Jag tror inte att vi gör
slut på mer än någon liter under en hel säsong.
Vi använder motorn så lite som möjligt och seglar istället.
Vet inte.
Veneilen harvemmin
Veneessäni on aivan uusi moottori ja purjehdin mahdollisimman paljon.
Veneessäni ei ole moottoria
ved ikke - min mand sørger for alt dette
Vaihtoehto 3) käytän sitäja pyrin vaihtoehtoon 4) jos sitä on saatavilla
vaihtanut pienempi tehoiseen moottoriin.
vaihtanut nelitahtiseen
Vaihtanut moottorin vähemmän polttoainetta kuluttavaan.
vaihdoin uudenpaan ja pienempään moottoriin
Vaihdoin moottorin
Vaihdoin 4 tahti moottoriin.
Vaihdoin 2-T moottorin nelitahtimoottoriin.
vaihdettu venettä ja moottoria
vahtia vähemmän sekä vaihtanut 4 tahtiin
Uusinut moottorin ja yritän muistaa hillitä ajonopeutta sekä valitsen vähätuuliset reitit
polttoaineen säästämiseksi
Uusi vähäpäästöinen moottori
uusi moottori
Udslippet er minimalt og jeg sejler mest for sejl
udskitftet motor
udskiftet motorm skiftet bræbstof
udskiftet motor, og sejler så brændstofeffektivt som muligt
Udskiftet motor
udskift motor, køre mere brændstofeffektivt
udskift af motor
tænker på fart
Tänka på hur man kör.
Testat alkylatbensin.
Säästäväinen ajo
Säästeliäs ajo, biologista moottoriöljyä
Sänker varvtalet med 1000 rpm, förlorar dock bara en knop, men drar mycket mindre diesel.
Sänka farten. Minska på antalet resor.
Soudan välillä, biologisesti hajoavaa moottoriöljyä
skiftet til ny motor
Skiftet motor til 4-takt.
Skiftet motor for 2 år siden
skiftet brændstof,og anvenderbiologisknedbrydelig motorolie
Skaffat fyrtaktsmotor.
Service på dieselmotorn.
sejler stort set kun for sejl
sejler næsten kun for sejl
sejler i et fornuftigt tempo - ikke høj fart
Sejler altid m. sejl når det er muligt
Sejle stille og roligt
sejle mest muligt brændstofeffektivt
sejle mere brændstofvenligt
sejle langsommere.ingen bundgas
sejlbåd
Seglar, använder det mest miljövänliga alternativet, tillgängligt. Liten motor, fyrtaktare.
Seglar så fort det är vind.
Seglar och använder motorn ytterst sparsamt.
Seglar mestadels, använder dieselmotor
Segla så mycket det går.
Segla mer, det vill säga bränsleeffektivt.
Segla mer och vara återhållsam med motor.
Rätt gaspådrag.
renoveret motor. ekstra benzinfilte. biorigtig benzin.
Renoveret motor
Renoverat motorn med inriktning på bästa möjliga utbyte av bränslet.
renere motor-olie
pyrkinyt taloudelliseen ajoon
Pyrin ajamaan "pintakaasulla", elikkä veneen liuku ja kaasun asento mahdollisimman
optimaallinen
Purjeveneessä käytämme moottoria mahdollisimman vähän.
polttoainetta säästävämmin
polttoainetta säästävä ajotapa
Polttoainetta pyritään säästämään.
pienennän nopeutta
pienempi matka nopeus, huollettu moottori, puhdas poltoaine.
pienemmällä kaasulla, harkitsen ajoni
ostanut 4-tahti moottorin
Optimeret propellen til båden
olen vähentänyt nopeutta.
Olen vaihtanut moottorin vähäpäästöiseen.
Olen vaihtanut moottorin ja ajan säästäväiseen tyyliin. Huomioin myös tarkasti sen, ettei
ympäristöön pääse mitään haitallisia tuotteita, kun huollan venettäni.
Olen vaihtanut moottorin 4 tahti moottoriin joka vie vähemmän polttoainetta
Olen vaihtanut moottoriin uuteen nykyaikaiseen nelitahtikoneeseen.
olen muuttanut ajotyyliäni polttoainekulutuksen kannalta säästävämmäksi
Olen alentanut ajonopeutta
Olen vaihtanut nelitahtiseen.
olemme vähentäneet ajoa
Olemme siirtäneet veneemme säilytyksen lähemmäs yleisintä retkeilyaluettamme
Nykyinen vene melko uusi ja suht "ympäristöystävällinen" Taloudellinen ajotapa
Ny og moderne Motor
Ny og miljøforbedret motor
Ny og mere effektiv motor
Ny og bedre motor
Ny fyrtaktsmotor, köra mer bränsleeffektivt.
Ny fyrtaktare sedan 2005.
Nuorempana veneiltiin, samoin lapset kotona asuessaan (asumme saaressa) veneilivät itsekin
kesäisin enemmän, joten väheneminen on luonnollista.
Nedbrytbar motorolja.
Nedbrytbar motorolja.
Nedbrytbar motorolja och alkylatbensin.
nedbrydelig olie
Märklig följdfråga. Om jag bytt motor kan jag väl knappast tänka mig att göra det igen.
motorskift
Motorolja, kör lugnare
motoren i min sejlbåd,kører kun få timer årligt og aldrig max hastighed
motoren får hvert år et kraftigt eftersyn og alle filtre udskiftes
Motoren er ny, brændstofskifte ikke muligt, da havnene bestemmer udbuddet,
motoren er ny
Motoren er mere end 20 år gammel, og brænder meget olie.
Motoren er kun til ind og ud af havn, og desuden er det en 2 hp motor, så den kan næsten ikke
bruge mindre brændstof
Motoren bruges kun perifert.
motor udstødning,filtre minimal anvendelse
Motor .
moottoriöljyn vaihto
Moottorin vaihto, taloudellismpaan
Moottorin vaihto nykyaikaisempaan
Moottoriksi on valittu vähän ja mahdollisimman ympäristöystävällistä polttoainetta kuluttava.
Ajan polttoainetta säästävämmin.
Moottori vaihdettu
Moottori vaihdettiin kaksi vutta sitten kulutus putosi samoilla tehoilla n. 20%
Moottori on vaihdettu vanhasta 2T:sta 4T:een.
Moottori on vahdettu pienempi tehoiseen.
moottori on uusi ja ajonopeus on hiljainen
moderne 4 takts motor
Mer bränsleeffektivt.
men jeg vil gøre dette fra næste år når den kommmer i vandet igen angående motorolie og
brændstof
Lätta på gasen
Luovuin moottoriveneestä.
liikun purjeilla aina kun mahdollista
liikun merellä mahd vähän haittaa aihettaen . pieni kulutus hidas vene aikaa olla vain merellä.
kører med lavere omdrejninger
køre mere brændstofeffektivt men vil helst bruge sejlene
køre mere brændstofeffektivt
køre mere brandstoreffektivt
køre brændstofeffektivt
Köra snålt.
Köra mer bränslesnålt, alkylatbensin
Köra mer bränsleeffektivt, serva motorn ordentligt och bytt till elektronisk tändning.
Köra mer bränsleeffektivt, biologiskt nedbrytbar motorolja.
Köra mer bränsleeffektivt, använda biologiskt nedbrytbar motorolja och byta till
alkylatbensin.
Köra mer bränsleeffektivt
Köra bränsleeffektivt samt köpte en ny båt med ny effektiv motor.
Köra bränsleeffektivt
Kör så lite som möjligt, bytt till dieselmotor, lägsta planfart.
Kör så bränsleeffektivt som möjligt.
Kör redan bränsleeffektivt.
Kör på etanol.
Kör på alkylatbensin ibland, men tillgången är för dålig för att täcka hela behovet.
Kör på alkylat och miljöolja.
Kör på 60 procent effekt istället för 80 procent.
Kör mindre och bränsleeffektivt
Kör mera bränsleeffektivt
Kör mera bränsle-effektivt Kör med diesel, tidigare brännolja (lagstadgad åtgärd)
Kör mer bränsleeffektivt och i rätt planingsläge.
Kör medvetet bränsleekonomiskt vid motorgång.
Kör långsammare i planläge.
Kör lite långsammare än tidigare.
Kör kortare sträckor.
Kör inte på högsta varv.
Kör ekonomiskt med rätt varvtal.
Kör ej med gasen i botten.
Kör effektivt.
Kör bränslesnålt, håller så kallad ekonomifart.
Kör bränsleeffektivt då man alltid lyssnar efter att motorn går lätt. Kör på diesel, vilket är ett
mer effektivt bränsle än bensin, vilket borde förbjudas.
Kör alltid med ekonomisk fart=miljövänligt
Kör aldrig på fullvarv längre, utan anpassar varvtalet till en tystare gång.
Köpt fyrtaktare.
Købt spritny firtaks motor
Købt ny påhængsmotor
käytän ympäritöystävällisiä öljyjä
Käytän ympäristöystävällisempää polttoainetta
Käytän vähemmän päästöjä synnyttävää moottoria.
käytän puhtaampaa polttoainetta(dieseliä).Vaihdan kerran kesässä voiteluöljyn,
käyntitunneista riippuen
käytän polttoainetta säästäväisesti
Käytän pientä purjetta aina kun mahdollista
Käytän myös sähkömoottoria
käytän moottoria vain rantautumiseen
Käytän moottoria vain lähtiessäni laiturista.
Käytän moottoria vain hätätapauksessa, muuten pyrin tulemaan ja lähtemään satamasta
purjein.
Käytän mahdollisimman paljon purjeitajapyrin minimoimaan moottorin käytön.
Käytän biologisesti hajoavaa moottoriöljyä
Käytämme moottoria erittäin vähän, aina purjeilla.
kts. edellinen kohta
Kontrol af motor af autoriseret værksted, hvor jeg også køber 1. klasses motorolie, samt
skifter olie og filter hvert år.
Kone on juuri uusittu
Kan tänka mig alla åtgärder, men ror mest.
Kaikki
kaikki
Kahdesta käytössäni olevasta perämoottoriveneestä (yhteysvene, huviajeluvene) toisen
mottorin olen jo vaihtanut 2-tahtisesta 4-tahtiseen; toisen vanhan 2-tahtisen vaihdan heti, kun
se tulee tiensä päähän.
Jättänyt viime kesän väliin kokonaan veneilyssä
jeg sejler stort set kun med sejl (kapsejlads)
jeg har udskiftet motoren med en mere brændstofbesparende motor, som dog yder de samme
hk.
Jeg har intet udslip fra min motor
jeg har fået ny "brugt motor Buhk 20 DV" i forhold til min FM 18 HK med bly benzin
Jeg bruger ikke bundmaling.
Jag kör väldigt snålt. Kan åka i en timme på en liter bensin.
Jag kör sakta, mindre dödvikt, mindre vattensport
Jag kör sakta och försiktigt.
Jag kör bränsleeffektivt.
Jag kör bara på alkylatbensin Jag bytte från två till fyratakt för cirka tio år sedan.
Jag kör aldrig på full gas, utan så fort båten planat ut drar jag av på gasen.
Jag köper "grön" bensin.
Jag har sänkt varvtalet och därmed hastigheten vid normal körning. Finns det biologisk
motorolja som passar till min motor så skulle jag prova den.
Jag har minskat på farten. Och kör mera med en liten båt utrustad med 4hk utombordare
Jag har ingen motor, men jag tänkte att jag skulle tillverka en Yuloh (kinesisk vickåra) eller
Ro (japansk vickåra) till nästa år.
Jag har en segelbåt och använder endast motorn in och ut ur hamnar.
Jag har bytt till fyrtaktsmotor på gummibåten. Kommer att byta inombordare till
miljövänligare/effektivare när den gamla går sönder. Seglar så mycket som möjligt.
Jag har bytt till elmotor, Ozmarine.
Jag har bytt till elektrisk motor (inombords) med landströmsladdning.
Jag har bytt båt och motor till det bättre och jag kör mer effektivt.
Jag ha en elmotor.
Jag driver inte upp farten över den naturliga för min deplacerande båt och använder därmed
endast 1,75 liter per timme.
Jag använder motorn endast då jag lämnar eller lägger till i en hamn, ca 3-4 h /år, bränsle
åtgång allt som allt mindre än 10 ltr / säsong.
Ja, motoren er blevet fintjusteret mht. mindre dysser etc., så den går længere på literen.
Ibland kör jag på alkylat, men det är dyrt.
höllään kaasua tosi paljon plaaniin nousun jälkeen, enkä käytä tyhjäkäyntiä kalastuksessa
vaan soudan
Håller på att byta propeller, så det ska bli fortare på ett lägre varv.
Hitta en bra fart där båt planar och att se till att drev och propeller inte är igenväxta.
Hiljaisempaa ajoa, ei turhaa ajoa.
harkitumpi ajaminen
Har sejlbåd og bruger sjældent motor
Har nyligen köpt båten, därför är det en svår fråga att svara på.
Har modernare motor nu än från början, men den är fortfarande gammal.
Har liten dieselmotor.
Har köpt fyrtaktsmotor, kör sansat.
Har købt ny påhængsmotor
har købt en miljørigtig båd og motor i år
Har jo ingen motor !?!
har ingen motor
Har ingen förbränningsmotor.
Har fyrtaktare.
Har en snål dieselmotor.
Har en næsten ny motor
Har en diesel, men skulle tanka alkylat i jollen om det gick att få tag på i Stockholm.
Har dieselmotor. Kör bränsleeffektivt med högst sju knop.
Har dieselmotor och då är inte frågorna aktuella.
Har bytt till elmotor.
Har bytt motor till en fyrtaktare.
Har bra modern motor.
Försökt skaffa information om hur man kör bränsleeffektivt.
Försöker köra så bränsleeffektivt som möjligt, både av kostnads- och miljöskäl.
Försöker använda motorn så lite som möjligt och mest bara för att ta sig in och ut ur hamn.
esim. Vaihtanut moottoria pari vuotta sitten
en osaa sanoa
en juuri käytä moottoria
En juuri koskaan aja "taydellä kaasulla!
en aja täyskaasulla,vaan pintakasulla
En aja täysillä kierroksilla, vaan pyrin ajamaan taloudellisesti
En aja täysillä kierroksilla
En aja täydellä kaasulla.
emme koskaan aja täydellä teholla
Elmotor.
Eftersom vi även har en lite mindre båt så använder vi den så ofta vi kan, drar mindre bensin
och så vidare.
Eftersom jag har segelbåt och motorn som för övrigt är en diesel endast går cirka tio timmar
på en hel säsong. Jag anser att det för mig är för stor kostnad att byta till en elmotor när den
endast används denna korta tid.
effektiv "overdrive" propel
Dragit ned marchhastighet vid färd så att det blir en lägre bränsleförbrukning, vilket medför
lägre utsläpp.
dieselolie
Dieselmotor.
Diesel.
Det är en segelbåt.
DET ER EN SEJLBÅD!!!!!!
Det er en sejlbåd! Motoren anvendes i meget begrænset omfang...
Den jag markerat.
Den jag kryssat för.
Da det er en sejlbåd, bruger vi næsten ikke vores motor.
Båden er næsten ny så der er ikke meget udslip fra motor
Båden er ny, motoren altid trimmet da min mand er mekaniker.
Bytte till miljödiesel inför 2007/2008 och har levt denna säsongen med rädslan att få
motorstopp. Inget bra alternativ.
Bytt till miljöbränsle.
Bytt till fyrtaktare.
Bytt till fyrtaktare, kör långsamt.
Bytt till fyrtaktare och använder nedbrytbar olja till den andra båtens motor.
Bytt till en effektivare dieselmotor.
Bytt till bränslesnål fyrtaktsmotor. Använder miljövänlig olja. Seglar mycket, går lite för
motor.
Bytt till biologiskt nedbrytbar olja.
Bytt till alkylatbensin, bytt motor och bytt olja.
Bytt motor. Kör mycket bränsleeffektivt. Provat alkylatbensin, men det blir för dyrt.
Bytt motor, motorolja och drivmedel.
Bytt motor till nästa säsong. Kör på lägre varv.
Bytt motor till fyrtaktare.
Bytt motor till en miljövänligare, kör mindre.
Bytt motor och köra snålare.
Bytt motor och därmed miljövänligare drivmedel.
Bytt bränsle.
Byte av motor. Försöker även köra bränsleeffektivt.
Byt motor nu i år.
Bränsleeffektivt.
Bränsleeffektivt.
Bränsleeffektivt körande.
Bränsleeffektivitet.
Bruger så effektiv bundmaling som muligt
bruger næsten kun sejl, det er en sejlbåd
Bruger mest sejl. Går for fornuftige omdrejninger
bruger BIOLUBE, som er biologisk nedbrydelig
Blyfri benzin selvblandende olie
blyfri benzin
Blyfri bensin.
Biologiskt nedbrytbar olja.
biologisk nedbrydelig motorolie
Biologisk motorolja.
biologisesti hajoavaa moottoriöljy, ajan polttoainetta säästävästi
Behövs inte. Den går så rent som det går.
Av misstag har jag fått biodiesel i tanken. Det ställde till det, så att jag var tvungen att slänga
bort 60 liter diesel.
Att köra bränsleeffektivt, att inte åka mer än vad man behöver.
Att köra bränsleeffektivare.
Att inte köra med full fart
Använder modern tvåtaktsolja, kan inte byta drivmedel.
Använder endast motorn vid tilläggning och gång från bryggan. Köper biodiesel där den
finns.
Använder dessa.
Använda biologiskt nedbrytbar motorolja.
Anser inte att åtgärder för fritidsbåtar på sjön har de proportioner som rättfärdigar åtgärder.
Man måste börja i rätt ände och påvisa vilka faktorer som förorenar mest och sedan påverka
dessa.
Anpassa körningen.
Anpassa hastigheten på sjön, sparar bensin, släpper inte ut för mycket avgaser och skrämmer
inte fåglar och djur.
Alla.
Alkylatbensin med nedbrytbar tvåtaktsolja.
Alkylat, köra effektivt.
Alene skift fra to takst til firetakst motor har begrænset forbruget, motoren benyttes kun når
det er strengt nødvendigt, og kun ved en hastighed, der giver fornuftig brændstof økonomi
AJOTAPA SÄÄSTÄVÄMPI
Ajot vähentyneet
Ajo polttoainetta säästävämmin.
Ajo matalilla kierroksilla.
ajellut rauhassa, en turhaan ajele liian lujaa
ajellut kevyemmällä kaasukädellä eli hitaasti hyvä tulee
Ajellaan varovaisemmin ja tasaisemmin
Ajelen säästeliäästi.
Ajelen hitaammin ja vaihdoin veneen HUOMATTAVASTI pienempiruokaiseen
Ajelemme vähemmän huviveneilyä.
Ajaut hitaammin
Ajanut vähemmän moottorilla
Ajanut vähemmän
Ajanut säästävämmin.
ajanut säästävämmin, bensan hinnankin takia
Ajanut säästäväisemmin
ajanut säästeliäästi
Ajanut hitaammin
Ajan vähemmän. En aja huvikseni tai tee turhia retkiä. Venettä käytetään enimmäkseen
tarpeen mukaan. Ajan taloudellisella nopeudella. Olen jo tutkinut vaihtoehtoisia ratkaisuja,
kuten sähkövenettä.
ajan vähemmän, samalla kommentti muutamaan aiempaan mahdottomaan
vastausvaihtoehtoon. Veneeni on alumiinia. Sen pohjaa ei ole koskaan maalattu. Muita pintoja
ei ole koskaan vahattu.
Ajan vähemmän kuin aikaisemmin
Ajan vähemmän ja hiljaisemmalla vauhdilla Minulla on myös myrkytön pohjamaali
ajan vähemmän
ajan vain puolella kaasulla
Ajan taloudellisimmalla nopeusalueella aina kun mahdollista. Ajan vähemmän ja vietän
enemmän aikaa satamissa.
ajan taloudellisesti
Ajan säästönopeudella.
Ajan säästävämmin, moottori uusittu
ajan säästävämmin käytän hajoavaa öljyä
Ajan säästävämmin ja vähemmän.
ajan säästäväisesti
Ajan säästäväisemmin, moottori on pieni mutta riittävä minulle.
ajan säästäväisemmin ja käytän mahd.mukaan biol.hajoavaa öljyä
Ajan säästeliäämmin.
ajan purjeilla aina kun mahdollista
Ajan polttoainettä säästävimmin ja vähemmän
Ajan polttoainetta säästävämmin, en aja turhia ajoja
Ajan polttoainetta säästävämmin Purjeilla mahdollisimman paljon
Ajan polttoainetta säästävämmin ja käytän biologisesti hajoavaaa moottoriöljyä.
ajan polttoainetta säästävämmin
Ajan polttoainetta säästäen
Ajan pienemmällä kaasulla. Moottorin oikea asento, jotta kulkee matkanopeudella
mahdollisimman pienellä kaasulla.
Ajan pienemmillä kierroksilla jolloin matkavauhti jonkin verran pienenee mutta polttoaineen
kulutus pienenee
ajan pienemmillä kierroksilla ja vähemmän
Ajan maltillisesti
ajan hitaammin sekä pohdin mitä aineita käytän venee moottorissa jne.
ajan hiljenpaa
Ajan hiljaisemmalla nopeudella
ajamme polttoainetta säästäen käytämme ymp.yst. pohjamaalia
Ajaminen pienemmällä nopeudella veneen noustua liukuun.
4-taktsmotor
4 takts motor
-Käytän biologisesti hajoavaa moottoriöljyä -Ajan polttoainetta säästävämmin
-ajan säästävämmin -käytän biologisesti hajoavaa öljyä
Open ended question: why do you not recycle your waste?
Är sällan ute så länge att det blir några sopor. Slänger i hamnens soppåsar då jag kommer
hem.
Är inte ute så länge med båten, tar hem soporna där jag sorterar som vanligt.
Är inte ute på sjön så många dagar i sträck. Sorterar flaskor. Tar soporna med oss hem.
Är bara på kortare fisketurer, så det blir inte några mängder med sopor.
Vill inte ha en massa olika soppåsar.
vien kotiin
Vie liikaa tilaa
Vi är ute så kort stund att det sällan blir något att sortera.
Vi tar med dem hem.
vi sorterer kun papir fra
Vi har väldigt lite sopor och tar med dem hem och sorterar hemma.
Vi gör endast dagsturer. Det lilla skräp vi producerar tar vi med hem och slänger i soptunnan
hemma. Det som går att sortera av detta sorterar vi när vi kommer hem.
Vi bringer affaldet i havn hvorefter det behandles på forsvarlig vis.
Vet inte.
Vet inte.
Vet inte.
Vet inte.
Vet inte faktiskt. Vi är miljömedvetna annars och mycket noga med att källsortera och
kompostera. Ute till havs slängs allt i första bästa soptunna. Kanske saknad av
källsorteringssoptunnor i land.
Vet aldrig hur det ser ut på kommande hamn. Därtill sopförvaringsproblem.
Venematkat kestävät n. 20 min suuntaansa.
Veneilystäni ei tuöe roskia.
Veneillessäni ei synny lajiteltavaa jätettä.
Veneilen niin lyhyitä matkoja, että roskia ei tule
veneessäni ei synny roskia
Veneessä ei synny roskia.
veneeseen ei sovi roskia. Niin pieni vene
ved ikke
ved ikke
ved ikke
ved ikke
ved ikke
ved ikke
Vastaanottopisteistä puuttuu lajittelu.
vaivalloista
vaivalloista
vain yksi roskis
vain sekajätettä
Utrymmesskäl.
Utrymmeskrävande med sorteringskärl.
Utrymmesbrist.
Utrymmesbrist.
Utrymmesbrist.
Utrymmesbrist, sopmajorna oftast inte anpassade för sorterade sopor.
utrymmesbrist på båten
Utrymmesbrist
Tycker inte att vi har plats att ha flera behållare för avfallet.
Turhan monimutkaista, lähinnä kertakäyttö astioita ja pulloja mitä käytän
tulee vähän roskia (vain sekajätettä)
tulee niin vähän roskia
Tror inte på sopsortering, förutom vad gäller batterier och liknande. Känns mest som det är till
för att dämpa folks dåliga samvete, ungefär söm insamlingar till välgörenhet. Bättre att
minska mängden sopor genom att ta bort onödiga emballage och så vidare.
Tjahh, ikke tilstrækkelig fokus,
Tilanpuute. Lasitavarat lajittelen erikseen.
Tilanpuute
tilan puutteen takia,tietysti tölkit ja pullot erikseen
tilakysymys
tilaa liian vähän
Tid og mulighed for at aflevere det rigtig
Teen sen rannassa.
Tar med soporna ock kastar hemma
Tar med sopor hem och slänger som vanligt.
Tar med mig soporna hem i påsen och sorterar.
Tar med mig hem och sorterar.
Tar med dem hem och sorterar ut om det behövs.
Tar med alla sopor i hamn och sorterar där om möjlighet finns.
Tar hem soporna.
Tar hem och sorterar.
Tar hem eventuella sopor efter en dagtur.
Tar hem dem.
Tar hem dem.
Tar hem dem.
Tar hem dem och sorterar hemma.
Tar hem dem och sorterar där.
Tar dem iland och sorterar hemma.
Tar bara dagsturer och tar med mig avfallet hem där det lämnas till sophämtning enligt
gällande avtal.
Tar alltid med soporna hem.
Tar allt i land.
så meget affald er der ikke at jeg ville kalde det sortering. Skal noget smides ud et specielt
sted gør jeg det, men det er ikke noget jeg går meget op i.
svært at komme af med de fordelte poser. Der er i de fleste havne i Danmark kun en container
til affald, og det er til det hele.Derfor er der ikke meget ide i på båden at separere!!!!
Vinflasker sorteres dog separat da der normalt er flaskecontainer
Svårt.
Sorterer flasker og køkkenaffald, da det oftest er det eneste man har mulighed for når det skal
afleveres i containere på havnene
Sorterar när jag kommer i land.
Sorterar inte sopor på landet.
Sorterar dem hemma senare.
Sopsortering är en anka som kostar mer i energi än att bränna allt. Givetvis ska icke brännbart
sorteras bort som metall och glas.
Sopor har inte i sjön att göra.
Som regel er der ikke tid til det.
siellä ei tule roskia
SEF
Sanoppas se. Yleensä menemme myös kalastuksen jälkeen saareen yöksi. Silloin poltettavat
roskat poltettaan nuotiolla. Eli vähän kuitenkin jotain...
Saknar utrymme för det. Finns oftast ingen sopsortering i land.
Saknar utrymme för att källsortera.
Roskia tulee tosi vähän.
roskia ei tule niin paljon ja mahdollisuudet lajitella ovat rajalliset.
Roskia ei käytännössä tule moottoriveneillessä.
Roskia ei juurikaan ehdi tulla tunnin mökkireissulla....
Roskia ei juuri kerry lyhyillä retkillä.
Roskat viedään kotiin lajiteltaviksi
Roskat lajitellaan vasta maissa
Roskaa ei tule, koska veneilemme lyhyitä matkoja.
Returstationer saknas.
Retkillämme ei tule roskia.
Päiväretkillä roskien määrä vähäinen.
Platsbrist.
Platsbrist.
Platsbrist.
Platsbrist ombord, Vissa saker sorteras bort.
Platsbrist i båten.
pladsmangel ombord
pieni vene. Yleensä päiväretkeltä kaikki roskat tulevat samassa pussissa.
pieni vene
pieni tila,veneessä syntyy mahdollisimman vähän roskia eli yritän ajatella asiaa etukäteen.
PGA.pladsmangel
pga plads
pga mangel på plads i båden til forskellige sorterings bøtter
Orkar inte.
Orkar inte.
Opraktiskt.
Opraktiskt.
Ont om plats på båten och dåligt med miljöstationer ute i skärgården.
Ont om plats ombord.
Ont om plats i båten för att ha sorteringskärl.
Omständigt.
Omständigt.
olie bliver sorteret, men resten har jeg ikke mulighed for at sortere
Olen laiska.
ok
oftest tages alt med i land, og der bliver det sorteret
Når man er på ferie lægger man ikke vægt på det. det er mest til hverdag.
Når det afleveres er det typisk i EEn container
normalt kun en skraldespand, dog sorteres flasker fra
No, niitä tulee tosi vähän
niitä syntyy niin vähän.
Niitä ei tule niin paljoa.
mökkimme on saaressa ja vene on matkavene mökille,jätteet on jo mökillä lajiteltu.
Muutenkin hommaa kalastusvehkeiden kanssa jne, en lajittele roskia muutenkaan. En näe niin
tarpeelliseksi...
Minimalt med sopor.
Mina resor är så korta att alla sopor kommer med mig då jag avslutar båtresan
Meget lille båd. Bryges meget lidt og det affald der er (øl dåser) tager vi bare med i land og
smider ud!
meget lidt affald
Matkat on niin lyhyitä, että roskia ei tule.
manglende sorteringskontainere
Lämnar aldrig sopor ute på sjön. Kan man ta med sig fulla förpackningar ut, så kan man ta
med sig tomemballaget hem utan att skräpa ner ute på öarna.
Lyhyitä matkoja, maissa ehtii
Liten båt och korta dagsturer. Tar med soporna hem.
Liikaa vaivaa.
Liian vähän tilaa.
liian vaivalloista pienessä veneessä
liian tilaavievää
Liian hankalaa pienessä veneessä
Lajittlen ne vasta kotona
Lajittelulle ei ole tilaa ja pyritään käyttämään vähän roskaa tuottavia tuotteita.
Lajittelen ne vasta maissa, roskia tulee niin vähän
Lajittelen ne maissa veneilyn jälkeen.
Lajittelen ne maihin tullessa
Lajittelen ne jo maissa
lajittelen maissa
lajittelen ennen veneilyä
Lajiteltujen jätteiden vastaanottoasemia ei ole.
laitan kaikki samaan pussiin, ja tuon maihin. Useat pussit/ämpärit eivät mahdu veneeseen.
Kör endast kortare sträckor och tar hem eventuella sopor.
Käytän ainoastaan yhtä roskapussia
Kun yleensä veneessä ollessani ei tule roskia koska mennään niin lyhyitä matkoja kerralla.
Kuljetamme roskat yleensä kotiin, jossa on vain yksi "sekajäte" säiliö joten sinne ne kuitenkin
päätyvät vaikka miten lajittelisi.
Krångligt, liten plats i båten.
Krångligt, dåligt med utrymme.
Kotisatamassa ei ole roska säiliöitä kun yksi sekajäte astia.
Koska venettä käytetään pelkästään kalastukseen, ei tarvetta roskien lajittelulle ole, koska
kaikki löytyy kesämökiltä rannasta.
Koska venematkani ovat suht. kyhyitä, joten roskia ei kerry juuri nimeksikään.
koska vene on kalastusta varten ostettu, roskaa ei yksin kertaisesti tule
Koska en tuo roskia veneeseeni.
Koen sen hankalaksi
kkkkk
Kastar i närmaste sopkorg.
kanssani veneilevät eivät lajittele, koska se on hankalaa pienissä tiloissa
kaikki on palavaa, ei tartte lajitella erikseen
jätettä ei juurikaan tule
jätepisteissä ei ole joka paikassa lajittelumahdollisuutta joten pääosin roskat menevät
sekajätteenä.
joopa se joo
Jobbigt.
jeg tømmer vores skraldespand i kontainer på land.
Jeg sorterer glas og aviser fra resten af bådaffaldet
Jeg sortere vedligeholdelses produkter til båden og andet affald fra og afskaffer det på
forsvarlig vis. Ligeledes dåser og flasker, men jeg har ingen sortering mellem rød og grønt
affald iøvrigt.
Jeg sejler alene og har ikke ret meget.
Jeg mener der ikke er nogen sorteringsmuligheder
Jeg kaster det i affaldscontainere, der ikke kræver sortering i min by
Jeg har kun husholdingsaffald, der på havnene lægges i samme affaldsbeholder.
Jeg har ikke noget affald
jeg har ikke noget affald
Jeg har ikke haft den så længe at der har været noget at sortere
Jeg har en fiskejolle
Jeg får meget lidt affald på en tur, og jeg har ikke plads til to skraldespande
Jeg forstår faktisk ikke hvilket affald der menes. når vi er ude og sejle, sorterer jeg naturligvis
i forhold til havnens sorteringsarrangement
Jeg bruger ikke båden så meget og har meget lidt affald
Jag är ute på dagsturer och tar med mig soporna till hemmahamnen. Där slängs alla sopor i
samma behållare.
Jag är ut bara någon enstaka gång/säsong och då lägger jag alla sopor i en påse (om sopor
överhuvudtaget produceras). Har slängt sopor efter en sjöutflykt ca 3 gånger allt som allt!
Jag är endast ute över dagen så jag tar med mig soporna in i land igen och slänger dem när jag
kommer hem.
Jag åker endast kortare turer, vilka inte genererar några sopor. Om det mot förmodan skulle
genereras sopor tar jag dessa med mig hem och kastar i därför uppsatt sopsäck.
Jag tar med dem tillbaka till land, det blir inte så mycket.
Jag tar med dem hem.
Jag tar med dem hem och sorterar hemma.
Jag tar hem dem och sorterar.
Jag tar hem de och sorterar.
Jag tar alltid med dem hem.
Jag tar alltid hem soporna där jag gör sopsortering.
Jag sorterar det när jag är i land.
Jag sorterar dem hemma. Vi övernattar aldrig i båten!
Jag slänger sopor i gästhamnar, och då finns det oftast ingen sortering.
Jag har inte sopor på sjön. Skulle jag ha sopor så tar jag hem dessa.
Jag har inga sopor på sjön, de tar jag hem och sorterar där.
Jag har inga sopor i båten.
Jag har bara en liten båt för transporter, som jag sagt i tidigare frågor. Så många av dessa
frågor är irrelevanta för mig. Jag har inga sopor att sortera och behöver aldrig gå på toaletten
under färd.
Jag har aldrig några sopor ute på sjön.
Jag gör inte det på land heller.
Jag bruker icke sope sjön
Jag använder båten för kortare transporter och har inga sopor på båten.
Inte ute länge, tar med soppåsen hem.
Inte på korta dagsturer som jag mestadels gör. Tar med soporna till egen sopbehållare på tomt.
Ingen sortering af affald i havne
Ingen mulighed
Inga sopor uppstår i den användningen.
ikke nødvendig
Ikke muligt
ikke kommet igang
Ikke kapacitet
Ibland gör vi det. Slarvar, mest beroende på platsbrist och kanske lite för att man är på
semester och blir lite bekvämare, tyvärr.
I havnen er der oftest kun en affaldsbeholder til alt affald.
Hästhamnarna har ingen sopsortering. endast container.
Hvis der er på land er opdeling i glas, aviser og andet affald, så sorterer jeg naturligvis mit
affald på den måde. Men jeg har endnu ikke mødt opdeling i biologisk & ikke-biologisk
husholdningsaffald.
Hvilket affald ??
hsuig hasdgio joljsrt gsjlgn
Har så lite sopor överhuvudtaget.
Har oftast bara en påse att slänga skräp i.
Har næsten ingen affald
har kun fiskeaffald
Har inte utrymme till olika soptunnor på båten, men naturligtvis slängs glasflaskor i därför
avsedd plats om det finns på land när vi ska göra oss av med skräp.
Har inte tillgång till sopsortering.
Har inte sopsortering hemma.
Har inte sopor med på sjön
Har inte plats för det.
Har inte några sopor.
Har ingenstans att slänga dem ute på sjön.
Har ingen kompost på båten.
Har ingen affald
har ingen affald
Har inga, gör bara korta turer.
Har inga sopor, tar med allt hem.
Har inga sopor på sjön.
Har inga sopor att sortera.
Har inga sopor
Har ikke tænkt på det.
har ikke tænkt over at skulle gøre det
Har ikke meget andet end alm. restaffald.
Har för lite utrymmen till att göra det smidigt och då blir det heller inte av. Försöker självklart
skilja på delar av soporna, typ flaskor och burkar, men inte i den utsträckning som man gör
hemma.
Har endeligt aldrig tænkt over det! selv om vi gør det hjemme
Har endast lite sopor i en påse som jag sorterar när jag kommer hem.
Har en liten dagsbåt och har inga sopor att sortera.
Har bara en skräp påse.
har aldrig tænkt over det
har aldrig tænkt over det
Har aldrig kommit på tanken att slänga sopor i sjön.
Har aldrig affald ved normale forhold.
Gör inte det hemma.
Gör det i land.
Gider ikke det hjælper ikke noget
gider ikke
Förvaringsproblem.
Förorenar överhuvudtaget inte i naturen av etiska skäl, inte heller på sjön. Vilken dum fråga.
För lite utrymme i båten.
För lite plats ombord, men tidningar, glas och metall slängs separat.
För krångligt.
För att vi har bara en liten fiskebåt.
För att vi bor vid en insjö. Vi brukar inte producera särskilt mycket sopor när vi är ute och
fiskar gädda. Idiotisk fråga.
För att jag tar soporna i land och har källsortering hemma.
För att jag tar hem och sorterar i hamn.
För att jag aldrig sorterar mina sopor.
För att det inte ombord finns plats för sortering. Det enda vi sorterar är pantburkar och
flaskor.
För att det inte blir några sopor.
fordi vi kun har alm. husholdningsaffald og det sorterer vi ikke
fordi vi ikke producerer affald af betydning på en kort tur. vi tager det med hjem, og vi skal
endnu ikke sortere
fordi vi har en motorbåd, som vi kører med på en sø.
Fordi ikke ret mange havne har sortering. Hvis der er, bruger vi det. Hvis I tænker på olie- og
kemikalierester, så bruger vi selvfølgelig faciliteterne i havnene, men husholdningsaffaldet
skal næsten alle vegne i samme container
fordi havet er så stort ;)
Fordi det typisk er normalt husaffald efter aftensmad osv.
Fordi det ikker har været nødvendigt endnu
fordi det er begrænset hvad jeg har. så det ryger i en container når jeg kommer på land
Fordi der íkke i havnene er mulighed for at aflevere sorteret affald
fordi der ikke er noget affald
fordi der ikke er beholdere på havnen der lægger op til at man sorterer sit affald. Alt affald
skal i samme beholder/container.
Fordi båden ikke er større end den er, hvilket betyder at det kun er affald fra madpakken som
blot skal i skraldespanden
for tidskrævende
For bøvlet
for besværligt for lidt plads
Fodi det er en sportsbåd uden køkken el. lign. ;)
Finns oftast inte några kärl för detta.
Finns oftast inget bra system i land för att ta hand om detta.
Finns ofta inte möjlighet till det. Jag lägger oftast inte till vid gästhamnar som är välordnade.
Finns ofta för lite utrymme i båten, det blir inte så mycket sopor som hemma och vid almänna
utflyktsplatser finns det dåligt med sorteringsmöjligheter. Klart att de som kan brännas
bränns, men annors inte.
Finns normalt inte sorteringsmöjligheter i hamnar.
Finns inte utrymme på båten.
Finns inte utrymme för det i båten, den är alldeles för liten.
Finns inte sorteringsanläggningar som i stan, dock grovsortering görs, det vill säga flaskor,
burkar och grillkol.
Finns inte plats, sopsortering i båten.
Finns inte plats i båten.
finns inte plats
Finns inte mottagningsstationer och svårt med utrymmet ombord.
Finns inte att slänga i på sjön. Vore bra med sopsortering på sjön. Det vi sorterar är burkar
och glas, för det finns speciella kärl att slänga det i.
Finns inget utrymme.
Finns inget ställe som tar emot sorterade sopor.
Finns ingenstans att lämna dem i sorterat skick varför det inte finns någon anledning till att
sortera.
Finns ingen plats och finns ingen anledning.
Finns inga återvinningscentraler.
Finns inga miljöstationer.
Finns inga behållare för sopsortering i naturhamnar. Glas och burkar sorterar vi.
Finns för lite plats ombord och sedan är det dessutom inte alltid möjligt att slänga sorterat
avfall i land.
finns ej sortering
Finns dåligt med plats för sortering.
Familjen har aldrig gjort det och utrymmet är ganska litet.
eväistä ei tule yleensä kierrätettävää roskaa
er ikke kommet så langt
en tiuedä
en tiedä
En soppåse är oftast bara med.
En roskaa veneessä.
En ole tottunut siihen... Kerään kaikki roskat samaan muovipusiin ja heitän roskikseen.
en ole ajatellut asiaa sen tarkemmin
en lajittele roskia kotonakaan
en lajittele niitä muuallakaan
en ehdi
En del sorterar jag, men jag är dålig på det hemma också.
Ej særskilte affaldsbeholdere i havnene
ei vihti
Ei tule roskia
ei tule roskaa
Ei tule paljoa roskia kalalla ollessa.
ei tule pahemmin roskaa
ei tilaa
ei tilaa
ei tila riitä
ei tarvetta tehdä sitä veneessä
ei tarvetta
ei synny yleensä roskia
Ei synny roskia veneessä.
ei synny roskia
ei ole tiloja
ei ole tilaa pitää lajitteluroskista
ei ole tilaa lajitteluun
Ei ole tilaa kuin yhdelle roska-astialle, osa jätteistä myös poltetaan nuotiossa.
Ei ole tilaa eri roskiksille
Ei ole tilaa
ei ole tarvetta lajitella, koska tuomme roskat tarvittaessa rantaan. Jätteitä ei synny
kalastusreissuilla.
Ei ole roskista veneessä
Ei ole paljon iajittelemistä
ei ole lajiteltavaa, en syö veneessä, en tuota roskia.
ei niin paljoa roskaa
ei mielenkiintoa.
ei mahdollisuutta
Ei kerry paljon roskaa
Ei kerry paljon jätettä
ei JAKSA. 5m veneessä ei kerry roskia. ja siinä isommassa on yksi roskis. ihan hyvä se on
niin. tilaa on VÄHÄN. (etkö muka itse omista venttä kun kysyt tyhmiä)
Eftersom de ändå kommer hem till ön där jag bor och har sophämtning där på sommaren. På
vintern sorterar jag, då vi inte har sophämtning.
Därför att de alltid följer med hem. Vi gör bara dagsturer.
Dåligt med sopstationer som tar emot sorterade sopor. Allt går ändå i samma sopstation. Vad
betyder sortering? Delvis sorterar vi, flaskor, aluburkar, papper och sopor skilt?
Dåligt med plats i båten och i gästhamnar är det sällan sopsortering, vilket innebär att man
ändå sorterat i onödan.
Dåligt med möjligheter att sortera i naturhamnar.
Dåliga förvaringsmöjligheter
Då det inte finns sopsortering på land där jag bor kommer allt att hamna i samma tunna ändå.
Det är nog mer av bekvämlighet, för jag sorterar ju mina sopor här hemma. Finns inte
möjlighet heller i alla hamnar att sortera soporna.
Det är jobbigt med lite utrymme.
Det är inte möjligt i en liten båt.
Det är för krångligt när båren är liten och vi bara är ute över dagen. Det vanligaste är att vi tar
hem soporna i en kasse.
Det är bökigt. Allt hamnar i samma påse, men pantflaskorna pantas.
Det ved jeg ikke.
Det tar för stor plats i båten.
Det tar för mycket plats att använda flera kärl för att sortera soporna.
Det tager for lang tid. Jeg samler det, og smider det i en skraldespand.
Det ryger i samme pose
Det lyder vældig godt, men der er begrænset plads om bord, så vi har kun en affaldspose. til
gengæld smider vi kun naturmateraler i havet: rester fra grøntsager.
Det kræver for meget plads
det havner ofte samme sted - altså ikke sprtering af affald på land
Det har jeg ikke tænkt på.
det har jeg ikke overvejet
Det har ingen mening, når det skal afleveres i EEN beholder altsammen
Det går i fælles container uden opdeling
Det grejar sig i vattnet.
det gider jeg ikke
Det finns ofta inga miljöstationer tillgängliga. Det enda som finns är separata behållare för
exempelvis glas och vinflaskor. Annars så slänger vi soporna utan sortering i sopmajan.
Det finns inte utrymme för sortering. Jag tar dock hand om ölburkar och PET-flaskor.
Det finns inte sopsortering på kustsamhällena.
Det finns inte plats i båten för detta och de flesta hamnar har inte sorteringsstationer.
Det finns inte plats för att ha en massa olika sopkärl.
Det finns inga sådana anläggningar i naturhamnarna.
Det finns inga källsorteringsanläggningar i skärgården
Det er så lidt
Det er sjældent muligt i havnene
Det er nemmere at smide i havet
Det er meget lidt
Det er kun en speedbåd,så vi er ikke længe væk
Det er ikke så nemt
Det er ikke muligt på havnen er kun 1 affaldsspand
det er ikke muligt og det er heller ikke nødvendigt for affaldet sorteres når vi er i havn.
Det er ikke muligt
Det er ikke min båd
det er ikke grund til
Det er en motorbåd til kortere ture (ikke overnatning), så det er brgrænset hvor meget affald
det er en lille båd
Det er det samme som alm husaffald. Så der er ikke nogen steder at placere det.
Det bliver samlet i en stor sæk og ryger på affaldspladsen
Det blir så lite sopor och det finns ingen sopsortering där båten ligger.
Det blir så lite matrester att det inte är idé att skilja dem från det som är brännbart. Glas och
tomburkar är ju så självklart att man tar hand om och lämnar in så det räknar jag inte som
sopsortering.
Det blir inga sopor.
Det blir för bökigt med flera påsar. Vi har ont om plats och samlar alla sopor i påsar som vi
slänger dagligen.
Det blir bara inte.
Det beror nog på att det är krångligt att sortera och ha olika soppåsar ute på sjön, det vill säga
av bekvämlighetsskäl. Hemma sorterar jag dock sopor.
Der så lidt fordi den der sejler er alene.
Der hvor affaldet skal deponeres er der ikke kildesortering, bortset fra flasher og rent papir,
som naturligvis kommes i disse beholdere
Der er så lidt og mest organisk.
der er så lidt af det
Der er som regel kun 1 affaldskontainer i havnene
der er ofte kun en pose med afald
der er næsten ingenting
der er intet affald
Der er ikke ret meget, vi aflever det i en alm. skraldespand på havnen.
Der er ikke plads til at have forskellige affaldsbeholdere, og jeg producerer meget lidt affald i
båden.
der er ikke plads og det er så lidt i forehold til hvad der ellers kommer af affald alle andre
steder fra
der er ikke plads
Der er ikke noget affald, det er en lille båd der ligger i den lokale sø.
der er ikke meget pga korte ture.
der er ikke containere i havnene til sorteret affald
Der er ikke affaldssortering i havnene
der er ikke noget affald
Der er ganske lidt affald og ganske lidt plads på båden.
Den lilla mängd sopor som produceras av mig där tages med till en stor hemmahamn med en
container som inte sorteras vid tömning. I min kommun hamnar alla sopor på samma ställe på
tippen.
Båten är för liten, det går inte att få plats.
Båten är för liten med olika soppåsar.
Brist på utrymme ombord. Brist på sopstationer med sortering. Lathet.
Brist på plast.
Blir lätt att man kastar allt i en påse när man har en mindre båt och endast är ute på
dagsutflykter.
Besvärligt.
Av bekvämlighetsskäl.
Använder ett sopkärl, sk vått kärl
alt er nedbrydeligt
Allt avfall slängs ändå i samma containrar.
ajan pääasiassa vain päivämatkoja, roskia tulee todella vähän.
Affaldsmængden er minimal.
Affaldet i havnene er ikke sortere, så det vil være spild af tid
-koska veneillessä ei juuri tule roskia
Open ended question: Suggestions on making boating more environmentally friendly
Ökade forskningsanslag för framtagning av mindre miljöfarliga produkter, till exempel
effektiva biocidfria bottenfärger.
Ökad propaganda, information om segling i media.
Öka kravet på hamnar och marinor att det ska finnas möjlighet till att tömma septitankar och
gråvatten samt att det ska finnas möjlighet till båtbottentvätt.
Återinför de så kallade sopmajorna som fanns tidigare ute i skärgården, även bajamajorna, så
behöver inte folk använda naturen som toalett och sopstation.
Ympäristöystävällisten tuotteiden hinnat kaikkien saataville ja hinnat alas.
ympäristöystävälliset tuotteet esim. polttoaineet
Ylisuuret konekoot pois vapaa-ajan veneistä. ihmisten olisi varattava aikaa olla merellä ei
vain ajella päättömästi edestakaisin .
Ylisuuren koneet pikkuveneissä voitaisiin kieltää ja yleensä veneissä ei saisi olla
"bensarohmuja". "Löpö" pitäisi olla sallittua sen halpuuden takia, ei kasvatettaisi öljyherrojen
tulospalkkausta turhaan.
være mere bevidste om hvad de smider ud og bruger havnenes faciliteter
være mere bevidst om hvad man som forbruger vil forlange af de produkter der købes
vähä päästöisille diesel moottoreille verohelpotus
vähentää yksityisveneily
vähentämällä veneilyä,jätehuoltoa tehostamalla
Vähentämällä veneilyä, kulkemalla lyhyempiä matkoja
vähentämällä moottoriveneilyä
Vähennetään ns. turhaa ajoa ja muskeliveneille sekä skoottereille pitäisi asettaa haittavero.
viranomaismääräykset, laki
Vi är redan så miljöanpassade som tänkas kan.
Vi skal alle varetage bådvedligeholdelse og tage os af vores affald i brug af båd og havne
samt bruge miljøvenlige produkter i vores fritid.
vi er et folkefærd der passer på hvad man gør i naturen
Vettigt folk på sjön.
Vesillä liikujien koulutus
verotus venemoottorien koon ja päästöjen mukaan
Verottamalla huviveneitä ja käyttämään rahat meren tilan parantamiseen, itse olen
vapaaehtoisesti valmis maksamaan tälläisen ns. ympäristöveron.
Venesatamia modernisoimalla sekä rakentamalla niitä tiheämmin.
Veneily ei ole mitenkään ympäristöä säästävää. Venekokoa ja aallonmuodostusta pitäisi
rajoittaa herkillä alueilla, kuten monin paikoin sisävesillä ja sisäsaaristossa. Huviveneiden
polttoaineenkulutukselle voisi säätä katon. Venetyypin valinnalla on suuri merkitys
polttoainetaloudelle. Turha ajelu pitäisi saada kuriin. Veneilyssä tulisi suosia päästöttömiä
vaihtoehtoja. Pitää siirtyä kohti pienempiä ja järkevämpiä veneitä. Valistusta siitä, ettei lintuja
häiritä pesimäaikaan. Myrkkymaaleja ei tarvita, pohjan saa pysymään puhtaana muutenkin.
veneilijöiden ajattelumallia parantamalla ympäristöystävällisemmäksi. esim. satamissa näkee
jatkuvasti upoksissa olevia veneitä.
Ved at bruge de rigtige prudukter til båden så vi mindsker forureningen mest muligt.
Ved at bruge affaldscontainerne rundt om hvor de ligger i deres både
vanhat moottorit pitäisi vaihtaa uudempiin, mutta tämä on monelle hintakysymys -> hinnat
halvemmiksi venekerhoissa voitaisiin pitää erilaisia ns. teemapäiviä ympäristönsuojelusta,
esiintyjinä esim. viranomaisia ja venetarvikeliikkeiden edustajia kertomassa
ympäristöystävällisemmistä vene-tuotteista
Valvontaa ja kovat sakot tahallisesta likaamisesta.
Valtio voisi tukea ympäristöystävällisiä venetuotteita esim. verotusta vähentämällä.
Ympäristöystävällisisten tuotteiden tulisi olla halvempia, eniten saastuttavien tuotteiden
maahantuonnin voisi kieltää. Suosituimpien veneilyreittien (lähinnä Etelä-Suomessa) varrella
voisi olla saatavissa infoa hyvistä toimintatavoista. Puhtaampaan teknologiaan satsaaminen
myös tärkeää. Kaikista tärkeintä olisi kuitenkin suurten kuljetusten, kuten öljytankkereiden,
ympäristöystävällisyys ja riskien minimointi.
valistusta olisi lisättävä
Valistus, uudestaan ja uudestaan muistutettava asioista.
Vaihtamalla moottorit vähäpäästöisempiin ja öljyä veteen päästämättömiin. (kaksitahtiset pois
käytöstä)
Utökade tömningsstationer för septitankar runt om i skärgårdarna.
Utveckling av miljövänliga drivmedel.
Utveckling av biologiska skydd för påväxt.
Utveckla nya drivmedel. Ta bort svavel ur fartygsdiesel.
Utveckla bottenfärger som är effektiva och förhindrar påväxande så att båten har mindre
motstånd i framfarten.
Utbildning och myndighetsaktivitet.
Utbildning i bättre sjövett.
Urval och åtkomlighet av bra produkter samt information.
Uppsamling av vatten vid bottenspolning.
Undlade at bruge bundmaling. Undlade at bruge miljøskadelige plejeprodukter. Anvende let
nedbrydelige produkter. Undgå at smide affald i vandet.
Undgå olie- og kemikalieudslip i havet
Underlätta för båtfolket med fler upptagningsramper. Då skulle vi inte behöva ha båten
liggandes i, som i sin tur kräver att båtarna är bottenmålade.
udvikle nye produkter, der kan måle sig i pris med det nuværende, der er dyrt nok.
udvikle miljøvenlige bundmaling, samt sætte toiletter i bådene, som skal tømmes i havnene
udvikle endnu bedre motorer og olier
Tömningsstationer för toalettavfall.
Tænke lidt mere over hvad man gør . Overhold de regler der er for os der sejler .
Tänka miljöanpassat
Tvungen Duelighedsprøve for nye bådejere (f. eks. inden for et år efter købet) med
indbyggede miljøspørgsmål, så underviserne bliver nødt til at tage miløet med i pensummet.
Tving dieselmotorejere (sejlere/motorbåde/kuttere) til at bruge miljøvenligt brændstof såsaom
planteolie etc.
Turhat pörinät pois. Moottorien kulutus pienemmäksi, vähemmälläkin pääsee. Liikkumista
voi rajoittaa itsekukin.
Tuotekehitys
Tror att det som man kan påverka mest är den höga konsumtionen av drivmedel. Ta bort all
tvåtakt som man börjat med. Ta bort bensinalternativet så långt det går och använd det mer
effektiva bränslet diesel istället, som är mycket säkrare ur brandhänseende också. Jobba med
bottenfärger och alternativ som är bra för miljön. Kopparpulver säljes och är lätt att få tag i
och blir inte utkonkurrerat förrän vi ser ett effektivt alternativ. Tror att alla större fartyg som
inte måste använda miljöprodukter, utan använder "fartygsfärg", är en stor bov i miljön.
toimiva jätehuolto myös suosittuihin luonnonsatamiin
Toalettömningsställe i flera marinor och i alla gästhamnar, information om produkter till alla
som har båt, exempelvis båtförsäkringskunder, registrering och miljöavgifter. De stora
färjorna måste föregå med gott exempel för att småbåtsägarna ska motiveras.
Toalettömning i hamnar.
tiukentamalla lakeja liittyen ympärintöön
tiukemmat päästönormit. Tietoa veneilijöille enemmän. Tahallisille öljypäästöille kovemmat
sanktiot.
Tilskud til miljørigtige bundmalinger. Mærkning af miljørigtige produkter Tilskud til
toiletfaciliteter på havne
Tillåt inte toalettömning i haven. Utveckla båtfärgerna så att de inte skadar miljön. Informera
om att högt motorbuller och höga hastigheter stör miljön och människor som vistas i
grannskapet. Uppmuntra båtägare att inte bottenmåla med farlig färg. Rekommendera alla att i
stället ta upp båten med jämna intervall. Se till att det finns ramper vid marinor så att båtägare
snabbt och till låg kostnad kan bottenskrapa sin båt.
Tillåt bara fyrtakt.
Tillverka och marknadsför miljövänliga båtar, som med bilar.
Tillgång på alkylatbensin. Sänkt pris på miljövänliga alternativ.
Tiedottamisella ja määräyksillä/rajoituksilla.
Tiedottaminen kaikissa pisteissä
tekniikka paranee heela tiiden
Taitaa olla, niin että veneilijät on osansa jo tehneet.
Ta bort hastighetsgräns 7 till 15 knop, lika med mindre svall. Strikta bullerregler.
sørge for at informere endnu mere om mulighederne for at komme af med affald på land de
rigtige stæder
søge for at motorer forurener mindst muligt, samt at regler om kobberfri bundmaling
overholdes
Sänk pris på alkylatbensin.
Sänk farten och förbjud vattenskidor.
Sälj miljövänlig bensin, mycket billigare på sjömackarna.
Suurien "muskeliveneiden" tilalle purjeveneitä.
Suositaan Vähemmän saastuttavia polttoaineita/maaleja/öljyjä. Eli pienepi vero
Suositaan enemmän purjehtimista sekä ajetaan taloudellisesti.
suosimalla puuveneitä ja pienimoottorisia hitaita veneitä jotka eivät kuluta öljyä
valmistuksessa ja käytössä siinä määrin kuin nopeat lujitemuoviveneet.
suosimalla kierrätystä, myös venetarvikkeissa ja purjeveneilyä suosimalla
Sugtömningsmöjligheter måste bli obligatoriskt i alla gästhamnar och märkas ut väl synligt.
Subventionera alkylatbensinen så den inte blir så dyr.
Större tillgänglighet av sopstationer och septitankstationer.
større tilgængelighed for at slippe af med alle former for affald
Ställ högre krav från myndigheter gällande tillverkning och motorer samt högre straff för
utsläpp av större fartyg.
Stränga krav från myndigheter på båtägare och produkter.
Striktare regler.
stop de gamle kobberudledninger fra gamle svenske havne samt stop al sejlads fra polske
havne uden kloakstationer
Sopsortering i naturhamnar och vanliga hamnar, bättre bottenfärger, omfokusera
kustbevakningen till att ta fast miljöbovar.
Som et minimum benytte de miljøfaciliteter havnene stiller til rådighed. Kajakfolket skal
repektere forbudsgrænser for færdsel i fuglenes yngletid.
Skärpa kraven på tillverkarna så båtar och båttillbehör hamnar på en högre nivå av
miljövänlighet.
Skärp kraven på yrkestrafiken och förbjud deras möjlighet att släppa ut sitt grå- och
svartvatten i havet. Förbjud högsvavlig brännolja som de stora fartygen använder till sitt
framdrivningsmaskineri. Inför en generell fartbegränsning på max åtta knop för all tung trafik
utom för Waxholmsbolaget etc. Detta för att minska alla de onödiga accelerationer och
inbromsningar fartygen gör. I Stockholm har de stora rederierna dispens att köra för fort för
att kunna hinna mellan Sverige och Finland och erbjuda en tilltalande turlista. Avskaffa
möjligheten att sälja skattefria varor vid besök på Åland. Det skapar en vansinnig obefogad
marknad för en så kallad kryssningstrafik. Det är endast fråga om en kvasiverksamhet som är
obefogad med en extremt hög miljöpåverkan.
Skapa attitydpåverkan för att få alla att se sitt ansvar. Opinionsbildning på alla möjliga sätt
och helst utan pekpinnar.
Septitankkien tyhjennyspisteitä lisää mm. pienvenesatamien yhteyteen, että tankin voisi
tyhjentää ns. ohimennen helpossa paikssa matkan varrella, jonnekin veneilemään lähtiessä tai
palatessa laituriin.
Septitankin tyhjennyspaikkoja lisää. Esim. Turun lähellä Kaarinassa paikkoja on vähän.
Kaikki tyhjennyspaikat eivät ole yleisessä käytössä. (Kaikkien käytettävissä?)
Septic-tankkien imutyhjennyspisteitä tulisi olla vierasvenesatamissa kiinnityslaitureissa
(kuten vesipisteitäkin on) rittävästi. Kymmenien veneiden satamassa on silkkaa teoriaa, että
kaikki veneet kävisivät esim. polttoainelaiturissa septic-tankin tyhjennyksellä.
Sejlere er for slemme til at smide affald over bord, når de sejler eller ligger i havn. Spild af
olie og brændstof. Klubber og havne bør lave fælles kampagne mod den slags.
sejler skal ryde op efter sig altid og lade være med at svine i havnene og ved fælles fodslaw
skal det nok løse sig med miliøet
Segla.
Segla.
Segla mera.
Se till att hamnarna har sorteringskärlen på kort avstånd från båtarna, att det finns
septitömning i alla hamnar, att alla båtar tillverkas med septi
Se till att det finns båttvättar och det mest miljövänligaste bränslet i skärgården
Se till att den kommersiella trafiken sköter sig.
satsaa ympäristöä säästäviin materiaaleihin ja muihin kemikaaleihin ja jos rikkoo säädöksiä
niin sakko tai vankeusrangaistus
Satamiin sisävesillä pitäisi panostaa entistä enemmän. Lisäksi nykyiset veneet pitäisi saada
ympäristöystävällisemmiksi. Ympäristöystävällisyys tulisi olla palveluiden tarjoajien omaalaloitteisuutta. Eivät viranomaiset voi kaikkea valvoa.
Sallimalla vain nelitahtimoottorien käyttö
Saisiko vastaavaa verotusta isoille veneille kun autoille tuli?
Ro.
Ro oftare och segla mer.
Resurser till utveckling av bottenfärger.
Restriktioner vad gäller rent nöjesåkande med extremt bränsleslukande och bullriga båtar,
havsfordon. Miljöskatt som är högst på vissa båtar, men drabbar all nöjestrafik med motor.
Regeringen kan sänka priset på miljövänliga alternativ.
Redusere farten ! snart alle nye motorbåde sjeler meget stærkt og bruger meget brændstof, der
kunne indføres en lov der forbyder fritidssejlere at sejle mere ned måske 10 knob i timen i
mod mange der sejler 18 - 20 knob i dag og måske stærkere.
Reducer antallet af motorbåde, de anvender meget brændstof og sejler i mange tilfælde
hensynsløst.
Rajoituksia muskeliveneille, katsastus ja päästörajat kaikille moottoreille.
polttoaineveron nosto
Polttoaineen hinta tuntui vähentävän viimekesänä eniten veneilyä Tammisaaren saaristossa.
pienemmät veneet öky veneille iso verotus.
Polttoaineen hinnan nousu on rajoittanut halua liikkua suurimoottorisilla veneillä.
Septitankkien tyhjennyksen pitäisi olla helpompaa. Vierasvenesatamien palvelutaso ja esim.
käymäläratkaisut voisivat olla parempia. Meidän kaikkien pitäisi olla tiedostavampia.
Pjecer til fritidssejlere med faktuelle oplysninger Installering og opfordring til at bruge
miljøforanstaltende remedier i havne
pitäisi pyrkiä pois nopeista bensasyöppöveneistä purjehdukseen tai sisämoottoreihin
Pelkkä huviveneily suurilla nopeuksilla pitäisi vähentyä.
parempi jätteiden lajittelu kaikkialle sisävesille missä liikumme
oplysningskampagner, så alle ved hvad de skal/må i forholdet sejlerliv/muljø
Oplysningskampagner - så de få, dumme sejlere lader være med at dumpe deres affald (især
flasker og anden emballage) i havet og på stranden. Mange tænker simpelthen ikke over, at
skraldet skyller i land et andet sted, eller i øvrigt forurener. Også kampagner om miljøvenlige
produkter til både (eller måske differentierede afgifter) kunne hjælpe. Øvrig havindustri
(fiske-/dambrug, olieindustri, kabellægning, havne- og sejlrende udgravningsfirmaer mfl.
burde have restriktioner på, hvor meget de må forurene og påvirke havmiljøet. Fiskeindustrien
ligeledes, selvom dette tilsyneladende sker gennem lovgivning i EU. Sidst men ikke mindst
burde (internationale) myndigheder lovgive om fx. giftig bundmalaing i de kommercielle
flåder.
Oplysning og reklame for miljøvenlige produkter
Oplysning og kontrol fra myndighederne. Gerne inspektion på vandet. Måske også at sejlerne
orienteres om olieudslip, spildolie i havet og at de kan kontakte myndighederne for at
medvirke til få placeret et ansvar og gerne en straf for denne forurening fra de større skibe.
Sanktionerne er slet ikke hårde nok!
Opfordring til SEJLbåde om at sejle i stedet for at bruge motor; mange starter motoren i
modvind i stedet for at tage udfordringen op og krydse.
Opettamalla purjeveneen omistajia purjehtimaan, kannustettava vapaa-ajan veneissä
purjeveneen valintaan
Om färgfabrikanterna tillverkar giftig bottenfärg som inte utfäller giftet i vattnet.
Når man tæker på industritrafikkken, her de større muligheder for at bruge mindre miljø
venlig produkter. Fimaer med maleprodukter, bør forske i, hvorfor sætter sig så mange
skladyr sig på skibet, over det hele, jeg ligger i Roskilde Fjord, har store problemer med at
holde bunder fri. Her kan man tale om lidt brakvand, men hvis nogen bruger skrappe midler,
samt lige omkring skrueakslen, er det begrænset, lm 21 blød bund maling "Hempel" herefter
meget arbejde
Nya drivmedel, spola botten i stället för bottenfärg, ökade kunskaper om det personliga
ansvaret.
Nya drivmedel, mer sugtömningsstationer, bättre källsortering i gästhamnar.
Nya drivmedel och motorer mer anpassade i nutid. Kraftiga böter vid så kallad synlig
nedskräpning i havet med omgivning.
Nostetaan purjeveneet muodiksi, annetaan ilmaisia kursseja veneilijöille
Nopeusrajoituksilla ja veneiden koko ja tehorajoituksilla.
Niitä pohjanpesimiä voisi olla vähintään joka kaupungissa.
Niin kuin mainoksia telkkarissa,täyty näyttä huonokuntaisija satamia ja ranniko
netop sorterings containere på havnene
muskeliveneet verolle
Motorer med liten miljöpåverkan. Alla toalettömningar görs i miljöstation. Tömning av alla
ballasttankar i miljöstation. Rensning av alla tankar i miljöstation.
Motorbådes forbrug af brændstof og ders fart burde begrænses, mens udnyttelse af alternativ
energi (vind) burde honoreres
moottorivero, mitä suurempi moottori ja polttoaineen kulutus sitä suurempi vero.
moottorivenerajoitus, melonta ja purjeveneet suosioon
Moottoriveneitten moottorit dieseleiksi hiukkassuodattimin varustettuna.
Moottorit eivät saisi päästäänesteitä mereen.
Moottorinveneille jäyttämaksi. Sähköiset perämoottorit, soutu- ja purjeveneet verotta.
moottorien tekniset parannukset
modernisere alle havne. sortere affald, bedre sugefaciliteter til toilet i mange havne. biorigtig
benzin i havnene
Modernien, puhtaampien moottoreiden käyttö.
Minska utsläppen från toalett, kök med mera till havs. Nyare miljövänligare motorer,
bränslesnålare och effektivare motorer och fler tvättanläggningar i hamnar. Det är svårt att
hitta dem idag.
Minska styrkan på motorerna.
Minska hastigheten på sjön. På något sätt begränsa vattenskotrarnas framfart. Vidtaga
åtgärder för att minska nedskräpningen på våra öar.
Minska avgasutsläpp genom att minska antalet större motorbåtar till förmån för segelbåtar.
Påverka människor att segla istället för att köra motorbåtar. Förbjuda vattenskotrar vars
framfart inte bara ger ökade avgaser utan också påverkar fågelliv.
Mindre snabbgående båtar, minska rent nöjesåkande.
mindre motorsejllads
Miljövänligt drivmedel till billigare pris än vanlig diesel och bensin.
Miljövänligt bränsle, frekventa avfallstunnor, återbäring på avfall.
Miljövänligare drivmedel.
Miljövänliga produkter.
Miljövänliga material och produkter samt "sjövett" gällande nedskräpning.
Miljövänliga billiga produkter som fungerar. Det är inte möjligt för fritidsbåtar att tas upp och
spolas av under en säsong. Till exempel miljövänlig bottenfärg måste fungera, annars köper
man icke miljövänligt som fungerar. Böter vid nedskräpning.
Miljøvenlige bundmalinger, også til den kommercielle flåde, der i mine øjne forurener mere
end fritidssejlere på grund lovkrav til deres bundmalinger. Dette medfører hetz fra visse
politikere mod fritidssejlerne. Bedre miljøstationer i havne,
miljøvenlig bundmaling
Miljøuskadelige, men effektive bundmalinger General brug af holdingtank eller kemisk toilet
Miljöanpassning av bottenfärger och drivmedel. Bättre tillgänglighet till tömning av toaletter.
Begränsning av motorstyrka och hastigheten inom fler områden.
Miljöanpassade produkter/utrustning, disciplinerad septitanktömning, miljövänliga körrutter
(tex. bör man undvika grunda vikar med värdefull växtlighet och löst sediment, som grumlar
vattnet.
Miljöanpassade produkter ska vara billigare än andra produkter helt enkelt. Då finns ingen
anledning att köpa miljöförstörande produkter.
Miljöanpassade produkter ska vara billigare och lättare att få tag i.
Miljöanpassade motorer till överkomliga priser, mindre användning av miljöfarliga
båtvårdsprodukter.
Miljöanpassade drivmedel och båtprodukter.
mere og bedre oplysning. Jeg tror at mange egentlig ikke ved hvad der konkret sker med havet
og hvordan det sker. Næsten alle ved at der sker noget. Man burde også fortælle noget om de
kemiske processer, selvom det er svært at oversætte til et normalt dansk sprog.
Mere miljøvenlige produkter, der samtidig er effektive
mere information - også i andet en fagblade
mere forskning på miljø venlige produkter. Erhvervs trafikken er største synder, tjek hvor de
for bundmalet deres skibe til ex. og hvilke restriktioner der i udlandet
Mere eEffektive bundmalinger ville betyde, at færre både skal på land i løbet af sæsonen for
at få renset bund. Det vil give mindre forurening fra kraner.
Mera segelbåtar.
Mera resurser till Båtunionens miljöarbete. Alkylatbensin på sjömackar, toalettömning över
däck, bättre och billigare bottenfärger och avskaffa KemI eller ta ned dem till havet.
Mera och bättreutrustade fritidshamnar. "Förbjud" (lyxbeskatta) muskelbåtar
Mera kunskaper och utbildning.
Mera information till alla inblandade, miljöfarliga båtar och bränslen borde inte alls få
användas, säljas eller produceras.
Mer upplysning och fler billiga båttvättar.
Mer upplysning och diskussioner.
Mer toaletter och sopstationer i naturhamnar. Fler gästhamnar med tömningsanordningar för
septitank och grått vatten.
Mer sopmajor och mer information till båtägare (glöm inte våra norska grannar) att inte
slänga skräp på öarna och inte elda på berget. Återigen norrmännen, bättre uppfostran bland
unga som får låna pappas stora båtar och fördärvar för oss vanliga. Vänligheten har försvunnit
och man tänker bara på sig själv. Vi ska sälja vår båt till våren på grund av detta bland annat.
Mer segling och mindre användning av motorbåtar. Mer användning av elmotorer. Premiera
bränslesnåla motorer, fyrtaktare. Uppmärksamma båtorganisationerna att medlemmarna blir
mer miljömedvetna, konkreta åtgärder.
Mer kontroller av fartyg.
Mer information, engagera hamnar och båtvarv. Dialog mellan båtägare, miljöorganisationer
och tillverkare.
Mer information till båtägarna. Att marinorna och gästhamnar har utbyggt miljönät,
sopsortering och så vidare.
Mer information på "rätt" platser. Att motivera människor till ett större ansvarstagande och
det är ju lätt.
Mer information om bottenfärger och även varför man ska tömma sin toalett på särskilda
stationer.
Mer hastighetsbegränsningar, stora motorbåtar ska skattebeläggas kraftigt. Böter på
toalettutsläpp.
Medbringe eget affald til land, indberette konstateret olie-udslip fra større fartøjer og lign.
Marina reservat som förbjuder motorbåtar i första hand och segelbåtar i andra hand och
begränsa motorbåtsåkandet överhuvudtaget.
Man skal generelt bare tænke fornuftigt og rydde op efter sig selv
Man kunne forbyde de mest forurenende produkter til både og fjerne dem fra markedet
Man kan ju alltid ta upp skräp eller dylikt som ligger på öarna samt vid vattendrag, det gör
jag.
Lättare att få tag i bra produkter, till exempel mackar för alkylatbensin. Bättre information
som från "Håll Sverige rent" kampanjer. Skatten på drivmedel som båtägare bör användas till
båtlivet, inte vägar.
Lær folk at tage deres affald med i land til ordentlig deponi. Hvad man har med ud af fyldt
emballage kan også tages med hjem som tom emballage.
Lägre fart, det vill säga lägre bränsleförbrukning och slitage på motorer med åtföljande
oljeläckage.
læg båden på land
Låt planande båtar framföras i planade hastighet, inte i 8 till 12 knop som bara drar upp en
massa sjö och genererar maximalt motstånd, högre bränsleförbrukning. Ökad fokus hos
polisen på att förhindra eller lagföra de som ägnar sig åt båtmotorstölder, så att det är möjligt
att köpa en ny och bränsleeffektivare motor utan att löpa stor risk att få den stulen. Detsamma
gäller cykel, den dag jag får ha en bra cykel ifred så kanske jag kan använda den som
transportmedel i stället för bilen.
lopetetaan turha veneily. ja räikkönen voisi myös lopettaa veneilyn kokonaan
Lite fler toaletter och miljöstationer på öar.
lisää septilaitteita, kehitetään jätteiden keräystä veneilykohteissa
Lisää mediaan JATKUVAA INFORMAATIOTA ja SÄÄNNÖLLISESTI JOKA
KUUKAUSI, jotta kaikki ihmiset saadaan ymmärtämään tämä asia, sekä huomattavasti
isommat jätesäiliöt eri keräyspisteisiin, jossa on kylkeen maalattuna tyhjennysfirman
yhteystiedot, jotta asiakas voi HETI ilmoittaa ko. yritykselle, että säiliöt ovat täynnä.Lisäksi
olisi hyvä olla tunnistinantura, josta tiedot menisivät suoraan jätefirman päätteelle, joka on
velvoitettava silloin nopeaan tyhjennykseen PIKAISESTI.
lisätään septitankkeja sekä veneissä, että tyhjennyspaikkoja ja etenkin pilssivesien
imutyhjennyspaikkoja.vaaditaan tyhjennyspäiväkirja.
Liian suuria nopeuksia tuli jotenkin rajoitaa. Myös joitakin herkkiä alueta rauhoittaa
kokonaan veneilyltä
Lave restriktioner for både med store motorer og høj fart
lave bådene mere miljøvenlige som standart
Lag på att bara använda miljövänliga produkter. Olagligt att åka i miljökänsliga farvatten så
att djurlivet i vattnet inte blir stört.
Lag på alkylatbensin som subventioneras, marknadsföring emot onödig motorkörning.
Uppmuntra motion i stället för motorputtrande.
lad være med at kaste affald i vandet, miljøvenlig bundmaling
lad sejlerne pisse i vandet, eller hvad de nu vil. Men sørg for, at der på havnene er ordentlige
miljøstaditioner. Det er lige meget om du pisser ud over kanten eller har ettoilet med direkte
udløb. Tanke til tpiletter er et svineri
Köra mindre och inte så fort.
Kör långsammare och tag hand om avfall.
Käyttömaksut myös veneille niinkuin on autossakin
Käytetään nykyteknologin suomia mahdollisuuksia päästöjen vähentämiseksi.
käytetään nelitahtiperämoottoreita jne. uusin tekniikka peliin
Käytetään enemmän purjeveneitä ja nelitahtimoottoreita moottoriveneissä.
Käytettäisiin enemmän sähkömoottoreita ja purjeita.
Kunnon jätteen vastaanotto vierasvenesatamissa
Kunnioittaa luontoa .
Krav til opsamlingstanke på f.eks. både over 8 meter
Krav på utbildning (förarbevis), i synnerhet för yngre båtförare. Begränsa fartresurserna.
Krav på mer miljövänliga motorer, förbud på sikt (några år) av gamla motorer, kan bli någon
slags inlösningspremie. Förarbevis för alla båtägare där det ingår miljöutbildning.
Krav på att det finns returkärl för miljöfarligt gods, till exempel spillvatten med olja i,
färgrester, bränslerester och oljefilter i alla hamnar med mer än 30 båtplatser.
krav om miljørigtige diesel og benzinmotorer. kun brug af miljørigtigt bundmaling
Krav emission fra specielt totaktmotorer, et evt. syn på dissemotorer med regelmessigt
interval. En bedre forståelse for havmiljøet via et sejlerkørekort.
Kouluttamalla veneilijöitä ja vaikuttamalla heidän asenteisiinsa.
Kouluttamalla jo peruskoulussa hyvät veneilytavat. Lisäksi poistamalla kalankasvatus altaat
merestä (vedenpäällinen sikala).
Kierrätys, roskaaminen, polttoaineet
Kielletään veneet.
kehittämällä sähkömoottoreita ja aurinkokennoratkaisuja, koska kerellä aurinkokennoilla
saatava hyötysuhde on parempi veden pinnan heijastusominaisuuksien takia.
Kampanjer, vädja till folks samvete. Myndigheterna borde leva i nuet och reagera på aktuella
problem, inte gårdagens, lyssna på de som rör sig på sjön inte bara vetenskapsmän
Kaikki ostaisivat purjeveneen moottoriveneen siaan.
Kaikki aineet ympäristöystävällisksi
kaikilta veneilijöiltä vaadittaisiin ns. ekopassi, jossa venettä ohjaava/käyttävä henkilö olis
suorittanut kurssin, jossa näitä asioita käytäisiin läpi. Harva, uuden veneen omistaja tulee
näitä asioita edes ajatelleeksi. Venemyyjien tulisi siis ennen veneen luovutusta kurssittaa
veneilijä.
jätteistä huolehtiminen paremmin, roskat, öljyt jne
Jätteiden lajittelupisteet kaikkiin venesatamiin.
jos olisi bio poltoaine halvempaa.
Jokainen tekee osuutensa.
Jokainen miettii mielessään onko jokainen huvimatka välttämätön. En kuitenkaan halua, että
veneilijöistä tehdään mitään hirviöitä. Veneen wc:n tyhjennys satamiin ja roskat myös sinne.
Ei mereen tai luontoon. Kuitenkin ensimmäisenä tankkilaivat eivät saa pestä tyhjiä tankkeja
meren päällä ja huuhtoa likavettä mereen mitä ne tekevät!
Joka ainoaan satamaan jätteiden lajittu paikka. Niin talous jätteelle kuin öljyille.Ja muille
ongelma jätteille. Kalasatamat pitäisi varustaa asian mukaisilla kalankäsittely tiloilla ja perkuu
jätteiden keräily paikoilla.
jeg tror det er vigtigt med mere affaldssortering blandt lystsejler.
Jatkuvaa tiedotusta tarvitaan, ja asian ylläpitoa. Ihmisten asenteet muuttuvat niin hitaasti,
mutta varmasti hyvään suuntaan, jos suurin osa alkaa halveksua "saastuttajia".
Jag önskar att båtfolket skulle ta mer ansvar ute i skärgården och inte skräpa ner så mycket.
Kanske mer påpekanden och information kunde hjälpa.
ja bruge affalds sække på havnen og lade være med at tømme deres tanke i havnene.
isot mahti moottoriveneet pois ,ei tarvita ökyjä , ehdoton kielto veneiden tyhjennyksille
veteen.Katsastus pakolliseksi joka veneelle. <promilleraja o %:n. Rikkeistä niin kovat
rangaistukset , että tuntuu jossain.
intet må skylles ud i havet og ikke så megen vind når jeg er ude og sejle.
Internationella lagar som reglerar utsläpp och bottenfärgstyp på handelsflottan. Vad
fritidsbåtarna släpper ut är ingenting i jämförelse med handelsflottan. Där skulle ordentliga
regler göra betydligt mer för miljön än vad det är för vax jag använder på min båt. Det känns
löjligt när enbart en enda tanker som anlöper Scanraff släpper ifrån mer miljöfarlig bottenfärg
än alla fritidsbåtar som passerar området under en säsong, för att inte tala om luftföroreningen
från tankbåtens motorer som orenat släpps ut i luften.
Inte fler än de som redan nämnts i undersökningen.
Inrätta flera sugstationer till båtarnas toalettankar i hamnarna. Jag seglade från Helsingborg
till Stockholm samt hem genom Göta Kanal. Jag lyckades endast hitta fyra hamnar som hade
denna servicen under denna färden.
Inget toalettavfall i sjön. Nedbrytbara oljor samt bottenfärg. Miljövänligare drivmedel.
Införa miljöcertifikat för fritidsbåtar, där avfalls- och toalettavfallshantering bedöms
Inför skatt på båtar som går fortare än exempelvis 15 km och väger mer än 1000 kg. Inför
även extra skatt på båtar av "halvplanade" typ.
Inför omgående krav på att alla båtar ska plugga sina toaletter, såsom i Finland. Varför skulle
det vara svårare i Sverige, mer än vanlig mesighet. Vi skulle gärna göra det, men var kan vi
tömma toaletten utan att åka lång omväg? Främja miljövänliga produkter, rabattera dem
kanske. Det lönar sig säkert totalt sett.
Inför maxfart 20 knop för fritidsbåtar. Förbjud vattenskotrar.
Inför förarkörkort på motorbåtar, vattenskoter med mera, så det inte blir så mycket
buskörningar. Jag tänker inte bara på utsläppen, utan även på fågellivet. Utbilda redan i
skolorna. Inte tillverka/sälja båtar med så stora starka motorer som drar så ofantligt mycket
bränsle. Kanske eldrivna båtar.
Inför fartgränser i inre skärgården.
Informera mera och ofta. Det kan aldrig bli för mycket information. Varför inte återinföra
"Anslagstavlan" i TV på bästa sändningstid.
Information, tillgänglighet och pris.
Information och utbildning till alla båtägare och båtklubbar. Öka tillgänglighet av
miljöanpassade båtprodukter, båttvättar med mera. Kampanj för att byta motor,
miljöbåtspremie liknande miljöbilspremien. Samarbete med länder runt Östersjön. Ta bort
jordbrukssubventioner till de som har avrinning till Östersjön.
informatio - information - information opfordring til at udvise miljøvenlig omhu
Indføre krav til leverandører af produkter mht partikelfiltre, forureningskrav til både som
nugældende for biler etc
ihmiset täytyy saada tietoisiksi siitä, mmikä saastuttaa meriä ja mitä saastuneessa vedessä
tapahtuu. Omatunto pitää saada soimaamaan!!!!!!
ihmiset rupeaisivat oikeasti ajattelee, mitäs huomenna on kun nyt ei ole väliä
Hårdare miljöregler.
Hyvät ja vähäpäästöiset moottorit maksavat aivan liikaa, että niihin viitsisi investoida.
Hvis Marine priser (reservedele og generelle produkter) blev billigere, ville der være meget
større change for at mange ville vælge miljø venlige produkter frem for ikke miljø venlige
Hvis man kunne opfinde en giftfri bundmaling, der var lige så effektiv som de giftige, ville
det være helt fantastisk.
Hvis den enkelte sejler tog fuldt ansvar
huoltopisteitä lisäämällä,tiedonvälityksellä ja valvontaa tehostamalla.
Hiukkassuodattimet dieselmoottoreihin pakolliseksi. Pilssien ja septien vesistöön tyhjentäjät
vankilaan ja korvausvastuuseen. Kunnos puhdistuslaitteet (imutyhjennykset) pilssille ja
septille pakollisiksi joka satamaan.
har desværre ikke tænkt så meget over det da vi fortrinsvis sejler korte ture og ikke smider
affald overbord
Hamnarna bör tillhandahålla bottenrengöring på båtarna.
Göra alkylatbensinen billigare genom subventioner samt bygga fler bottentvättar för gratis
tvättning. Sopstationer med mera.
Gör som i Finland, se till att alla sjömackar har gratis sugtömning av septiktankar. Gör
alkylatbensinen mer tillgänglig. Inför skrotningspremie på gamla tvåtaktare. Subventionera
miljövänliga oljor och glykol. Se till att bajamajorna i skärgården hålls rena och fräscha så
kommer folk att använda dem. Satsa på miljövänlig teknikutveckling, till exempel att utveckla
etanoldrivna båtmotorer.
Gør mere opmærksom på problemet. Reklamer mere med miljø rigtige produkter.
Gør det synligt i havnene med opdeling på miljøvenlige sejlere og ikke. Hver sit område med
priser og faciliteter der passer til. I det miljø har ingen lyst til at være en fattig gris.
Gør det miljøvenlige mere synligt. Lav faciliteter på havnene der appelerer til miljøhensyn.
Begræns stederne hvor man kan ordne sin båd de står i haver, på parkeringspladser, ved
virksomheder. Der burde være laves et sted der har opsamling af malerester, forurenet vand
mv, i stil med et værksted der har olieopsamling.
Gör alla produkter till båtar miljövänliga, lätt nedbrytbart och skonsamt för miljön.
Gör alkylatbensin och andra miljövänliga alternativ billigare och mer tillgängliga. Detta
behöver inte göras med subventioner, det går lika bra att kraftigt höja priset på vanligt bränsle
så att det blir för dyrt. Om bränslet blir vansinnigt dyrt kommer fler att segla i stället för att
köpa motorbåt, vilket vore utmärkt. Fortsätt utbyggnaden av dass och sopmajor i populära
naturhamnar.
Giftfrie bundmaling eller andre løsninger, der holder bunden fri for begroning. Uden
behandling af bunden er det umuligt at sejle. Forbud mod (store) motorbåde.
Genom riktade kampanjer i områden med stort båtlivsanpassade hamnar.
generel bedre og bredere oplysning i øjenhøjde -dvs. i f.eks. havnene ikke kun
fagblade/tidsskrifter o.lign.
Ge oss möjligheter att välja på.
Ge möjlighet till båttvättar istället för bottenfärg.
Försök tvinga alla båtägare att vara med i båtklubb.
Försäljning av enbart miljöanpassat material till båtar, minska ner på antalet passagerarfartyg i
Östersjön.
Fördyra stora planande motorbåtar och förbjuda äldre tvåtaktmotorer. Båtskatt som styrmedel.
Förbud mot äldre tvåtaktsmotorer. Obligatorisk latrintömning på alla båtar med septitank.
Stickprovskontroller på marinor. Förbud mot bottenmålning med miljöfarlig färg på varv
(tillåts i dag). Krav på omhändertagande av färgrester och spill på mark som lakas ut från
marinor. Utfasning av motorbåten generellt i dess sämsta former.
Förbud mot snabbåtarna (stora gummibåtar) som kör som galningar med turister och företag
under hela sommaren och långt in på hösten. Större tillverkning av miljövänliga motorbåtar.
Alla motorbåtar måste bränslecertifieras. Hitta nya lösningar för jordbruks- och
industriutsläpp.
Förbjuda tvåtaktsmotorer, kanske en elmotor, för de riktigt små båtarna. Alla båtar med över
60 hk skulle betala båtskatt. Skepparexamen för alla båtar över sex meter.
Förbjuda toalettömning som i Finland och ha bättre bottenfärger.
Förbjuda gamla tvåtaktare.
Förbjuda de sjukt stora fritidsbåtarna. Båtkörkort.
Förbjud vattenskotrar och förbjud tävling med racerbåtar. Lagstiftning som styr hastigheter på
sjön samt tillverkning av motorer.
Förbjud utsläpp i havet (toaletter, sopor med mera).
Förbjud utsläpp av toalett.
Förbjud tömning av toaletter i havet. Tillåt bara miljövänliga motorer och miljövänligt
bränsle. Miljövänlig färg till bottenmålning är av så dålig kvalitet att den förstör miljön mer
eftersom folk använder miljöfarliga produkter för att ta bort färgen innan de målar om.
Värdelöst. Förbjud utsläpp från industrier av alla slag. Reglera fisket hårdare. Kan inte fiska
om fisken är slut. Tillåt inte rostiga tankfartyg att transportera farliga kemikalier över främst
Östersjön, men det borde ju gälla alla sjöar.
Förbjud tvåtaktsmotorer. Förse alla nya båtar som har septiktank, anslutning för tömning i
marinor. Kräv alkylatbensin till tvåtaktsmotorer så länge som det finns tvåtaktsmotorer på
sjön.
Förbjud riktigt farliga ingredienser i båtlivets produkter. Tillåt bara miljövänliga drivmedel
efter en periods anpassning av motorerna om det behövs. Hårdare restriktioner på fritidsbåtar
än yrkestrafik.
Förbjud motorbåtar över 30 fot.
Förbjud konventionella tvåtaktsmotorer och i stället bara använda fyrtakt och diesel eller
vattenjet. Vattenjet har mindre friktion i vattnet då man inte har varken rigg eller propeller,
alltså bränslesnålare.
För att toalettanken ska tömmas miljövänligt tror inte jag det räcker med att det finns en sådan
möjlighet som tanktömning på speciell plats i hamnen. Vi är för lata när vi väl kommit till
gästhamnen och fått en bra plats. På morgonen efter vill vi i väg genast och tar oss inte tid att
förtöja om för att tömma tanken, men om det fanns en liten toalettömningsbåt som tuffade
runt där vi ligger förtöjda, så skulle nog alla tacka ja till tömning till den. Miljön är nog värd
detta.
Få bort tvåtaktarna.
Framtagning av mera miljövänliga motorer till ett lägre pris än traditionella motorer.
forbyd vandscootere og sture kraftige motorbåde Brug mindre alkohol når du sejler Indfør
"kørekort" til fritidssejlere
Forbyd de store motorbåde
forbyd benzinslugende motorbåde
forbud mod udpumpning til søs fra toilet og kun brug af miljørigtig bundmaling og sortering
af affald.
Forbud mod motorer der bruger meget brændstof unødigt
folk anvender holdingtanke istedet for at tømme ud i havet. bundmaling laves mere
miljøvenligt
Flygande kontroller av bottenfärg på båtklubbar och stora gästhamnar.
Flere övervakade och omskötta småbåthamnar, båtförar/-ägarmiljöcertifikat när man köper en
båt.
Flere iljøvenlige alternativer til fornuftige priser
Fler, inte som nu färre bensinförsäljare vid kuster och i hamnar. Nu blir det allt längre resor
till marintappar. Högre skatt på vanlig bensin och lägre på alkylatbensin.
Fler toalettömningar i hamnar.
Fler ställen där båtar kan tömma sina toaletter och att det ska vara obligatoriskt. Forskning på
miljövänliga bottenfärger som ger effekt.
Fler stationer för tömning av avloppstankar.
Fler sopmajor och bättre sortering av sopor. Fler toaletter på sjön och införa obligatoriskt med
att suga ut toalettavfall. Böter på att tömma i sjön. Bidrag för att få till det på äldre båtar, men
då måste det finnas sug på alla hamnar och gästhamnar.
Fler seglar.
Fler och gratis möjligheter att tömma toaletter och sortera sopor.
Fler miljövänliga båtprodukter. Lobbyingverksamhet och påverkan på den allmänna
opinionen om kvaliteten på miljövänliga båtvårdsprodukter. Det är ju väldigt vanligt med (i
synnerhet, men även andra) medelålders män som gör det till en grej att använda miljöfarlig
bottenfärg i Östersjön bara för att den är den bästa. Tragiskt!
Fler miljöstationer tillgängliga.
Fler miljöstationer och bättre möjligheter att välja drivmedel. Mer biologiskt nedbrytbara
produkter.
Fler marinor med lägre avgifter, kanske kommunalt styrda.
Fler kunde bli seglare som jag, det är att transportera sig miljövänligt.
Fler anläggningar för båttvätt och förbjud stora bränsletörstiga motorbåtar.
Fjern statsafgiften på sejlbåde.
Find løsningen på effektiv giftfri bundmaling, OG FÅ DEN KOMERCIELLE TRAFIK TIL
AT BRUGE DEN. Der er 1000 gange så meget bundmaling på et mellem stort fragtskib som
på min sejlbåd.
Fasa ut tvåtaktare med premier för byte. Hög skrotpremie på gamla tvåtaktare.
Fartgränser.
Exempelvis att inte tillåta tömning av båtens toalett direkt i sjön. Det är vidrigt. Förr eller
senare når detta avfall stranden.
Etanolmotorer eller eldrivna motorer.
esim roskaaminen loppuu. polttoaine ja öljypäästöt kuriin. Tiedoittaminen yleensä.
Er kun i besidelse af en jolle med motor - har derfor ikke tænkt så meget i de baner
Enemmän septitankkien tyhjennyspisteitä ja roskiksia saaristoon. Oltava myös resursseja
huolehtia olemassaolevista.
Enemmän purjeita käyttöön ja satamat kuntoon.
Enemmän opastusta aiheesta sisämaan pienveneilijöillekin.
Endast fyrtaktsmotorer bör tillåtas.
en enkelt supertanker forurener langt mere end samtlige fritidssejlere på årsbasis.det samme
gør de københavnske kloarker når de oversvømmer i kraftige skybrud.langt større ansvar end
fritidssejlere
En del sejlere burde tæke på hvordan de ville agerer i deres egen have og gøre det samme i de
havne de anløber/befinder sig i.
En båt behöver inte göra 40 till 50 knop för att njuta av sjön. Läs vad alla pubertala
båtjournalister skriver, till exempel ”Vi båtägare”.
Elmotorer, miljöanpassade bottenfärger, segla mera, höj avgifter och skatter för stora
motorbåtar (över 30 fot). Varven måste ta större ansvar för sina kemikalier.
Elintarvikkeiden valintaan ja pakkaustapaan voisi kiinnittää enemmän huomiota, jotta
roskaantuminen ja jätteiden määrä vähenisi
ekstra afgift på 'fræserbådene'
Ei muskeliveneitä.Vanhanajan puuveneitä.
Effektivare förbränning i motorerna. Alternativa bränslen, kanske miljöpremie som på bilar.
Effektiv gylleseparering i landbruget, så farvandene ikke gødes til - med store
algeforekomster til følge
Edistämällä purjeveneily
Drivmedel, rengörningsmedel och färger.
Det skal være let altid at kunne vælge miljørigtigt
Det skal være en "kørekort" til at bruge båd. Hvor en del af uddannelsen skal være miljø.
Det måste finnas billiga avspolningsalternativ för att slippa bottenmåla. Många sugstationer
måste finnas tillgängliga och även gälla yrkestrafik. Inför begränsningar för stora
bensinslukande alternativ, exempelvis körkort, ecodriving med mera. Eventuellt endast tillåta
dyr alkylatbensin. Inte bra med yrkestrafik som släpper ut och kör på svavelhaltiga oljor och
har utsläpp motsvarande hela städer (dåliga företrädare).
Det finns slamsug i vår hamn. Mycket dåligt skyltad! Bättre information om miljöåtgärder på
plats. Information, skyltning och lättillgänglighet. Inte miljöstation bakom ett plank.
Det er latterligt at fritidssejlere skal bruge miljøvenlige produkter, hvis man ikke samtidigt
kræver at den kommercielle flåde ligeledes anvender miljøvenlige produkter.
Det borde var ett maxtal på hästkrafter, decibel och storlek på båtar i svenska vatten.
Der stilles en masse urealistiske krav til fritidssejlerne m.h.t. bundmaling. Fritidssejlernes
forbrug er "en bønne i en bjørnerøv" i forhold til erhvervstrafikkens forbrug af miliøskadelig
bundmaling. Een supertanker eller containerbåd får smurt mere bundmaling på end hele den
daske fritidssejlerflåde bruger på et år. Se for f..... at få gjort noget ved det.
Der kunne laves et obligatorisk motorcheck m.h.t. filtre m.v. Evt gennem kurser i de enkelte
lystbådehavne. Der findes mange gl. motorer der godt kunne opdateres. Regel skulle inføres
om holdingtank til såvel toilet, som affaldsvand. Lave en miljøpulje, til de hårdeste ramte
hav/Havne områder,hvor der kunne søges til at lave forbedringer lokalt som regionalt.
De skal tænke sig om og få indblik i hvad man selv kan gøre for at højne niveauet.
De enkelte sejlere skal lære at feje for egen dør
Bötfälla folk som slänger sopor i sjön och på öar. Låt inte barn köra upp 1000-tals liter bensin
med sina gummibåtar.
Böter ifall du skräpar ner i naturen. Har själv åkat i båt där ölkapsyler slängdes överbord. Det
gjordes dock inte så många gånger........jag meddelade starkt om mitt misstycke till detta!
Bättre, mer lättgående skrovtyper. Tätare nätverk av tömningsstationer för septictankar.
Förbättrad dieselmotorteknik. Skattelättnad för dieselbränsle för att befrämja minskning av
bränslemängder (dieselmotorns bättre verkningsgrad bör utnyttjas - inte bestraffas.
Attitydfostran för ungdomar utan skärgårdsfostran och utan erfarenhet av båtliv.
Bättre, effektivare, bottenfärg med hård koppar. Förbud att tömma avlopp i vattnet.
Standardmetod att tömma avloppet i hamnar, kostnadsfritt.
Bättre tillgång till sopstationer, toaletter på öar med mera förutom vad som upptagits i denna
enkät.
Bättre system för tömning av latriner, sänk priset på miljövänliga drivmedel genom att
subventionera dessa med statliga medel.
Bättre sopsortering. Mer upplysning om var man kan köpa miljövänliga produkter och tips
Bättre möjlighet att tömma toaletter i hamnarna. Förmå båtägarna, klubbarna att samla upp
bortslipad bottenfärg genom att till exempel täcka marken vid sliparbeten, kanske genom att
dela ut gratis marktäckningsplast. Hjälpa båtklubbarna med informationsmaterial som tar upp
fakta hur båtlivet påverkar och vad den enskilde båtägaren kan göra. Förbjuda tvåtaktsmotorer
på grund av dålig förbränning.
Bättre möjlighet att tömma toalettankar på fler ställen.
Bättre mottagning av toalettavfall plus sopor i hamnarna, miljövänligare bottenfärger som
fungerar.
Bättre kontroll av de stora fartygens utsläpp.
Bättre information, till exempel att inte tömma latrin i vattnet, att det i sig är en stor miljöbov.
Kissa på land och inte i vattnet. Körkort för båtägare, ett körkort med miljökunskap för bättre
havsmiljö. Lär båtägare ecodriving.
Bättre hamnar, bidrag till miljöåtgärder.
Bättre bränslen som är mer lättåtkomliga. Att man lättare kan få tag på alkylatbensin på en
vanlig bilmack.
Bättre bottenfärger, tvättstationer som ligger i avgränsade områden så att inte avtvättade
färger förorenar i havet.
Bästa möjliga bottenfärger och bensin, fast folk borde återgå till lugnet och tystnaden på sjön.
Ro och segla. Man behöver inte avverka långa sträckor. Ta det lugnt.
Båtskatt.
Båtkörkort, hålla hastigheterna och allmänt sjövett.
Båtkörkort med ktav på att man höt rill en båtklubb i ett förbund. Där skall kontinuerlig
utbildning ges om båtliv och uppträdande i skärgården och till sjöss.
Båtklubbar och marinor bör erbjuda toalettsugpumpar Det skulle medföra att fler båtägare
utrustar och använder toalett ombord.
Bådejere bør generelt være mere miljøbevidste
Bytespremier vid byte till miljömotor samt att man ska kunna ha större motor än vad som är
godkänt på båten för att kunna köra båten mer miljövänligt (snålt). Idag tillåter inte
försäkringsbolagen större motorer än vad båten är godkänd för. Exempelvis att vår båt är
typgodkänd för 85 hkr, men med 85 hkr måste vi köra på full gas för att båten ska plana. Är
man sedan fyra personer i båten planar den inte alls, trots att båten är godkänd för fem
personer. En större motor på exempelvis 115 hkr innebär att man kan köra på halvgas och
minska bränsleåtgången mycket. Detta gäller främst äldre båtar.
Byta motorer alternativt till segelbåt.
Bundmaling, der er mere miljøvenlig. Myndighedskrav kan "inspirere" fabrikanterne af
maling.
Bundmaling som er forbudt i Danmark burde heller ikke kunne købes i Tyskland /EU-lande
bränsletankningen är mycket dåligt ordnad på de flesta platser. Även båtarnas tanksystem,
överfyllnings osv är helt amatörmässiga, Hur många båtar ex, har någon form av
övertankningskydd?? alla tankar tills det kommer ut i avluftningsröret. Mera
tömmningsstationer för avloppstankar borde finnas. Vill man även ha bort problem med
giftfärg borde det ju även finnas tvättplatser för båtar vid upptagningsplatserna. Nu tvättas ju
alla båtar precis bredvid vattendrag och allt tvättvatten rinner tillbaka i vattnet MED
giftfärgresterna med? Man gör nog tvättstationer för mattor på land men ej för båtar??? Har
svårt att tro att några tusen mattor per år skitar ner lika mer än båtarnas "avfall"?
Bränslesnålare motorer.
Bränslesnålare motorer, giftfria bottenfärger och miljövänligare bränslen. Politikerna lyfter
sina feta arslen och gör någonting.
Bränslesnålare motorer och emissionskrav, precis som på bilar. Lagar som reglerar
användandet av kemikalier i möjligaste mån.
Bränslesnåla motorer, solpaneler, att människor inte är så förbannat lata och att de tar med sitt
skräp hem för sortering. Dra inte med en massa barlast i onödan.
Bränsledeklarera åtminstone nya båtar. Bränsleförbrukningen är en fråga som fått alltför lite
uppmärksamhet i båtvärlden. Bränsleförbrukningen är troligen den största miljöboven.
Brug kun miljø venlige produkter, vær ansvarsbevidst
brug af bådelifte og pontonner som i USA, så bundmaling helt kan udfases.
Borde finnas mer anläggningar för tömning av toalettankar och bra anordningar för att kunna
anpassa äldre båtar för tömning av toalettankarna. Båtmotorer borde kunna framställas med
miljöanpassat drivmedel, åtminstone på sikt.
biopolttoaineet käyttöön niin, ettei siitä tarvitse maksaa yhtä suurta veroa kuin muista
polttoaineista
biopolttoaineelle toimivat moottorit
Biodieseliä lisää ja ko koneet halvemmaksi, verot bensakoneisiin
billigere sejlbåde
Billigare alternativ till gamla motorer, så många fler kunde köpa moderna miljöanpassade
motorer.
Billigare alkylatbensin och bättre bottenfärger.
Bidrag till den som anordnar bottentvätt.
Bevara och miljöanpassa sjömackarna. Ta fram miljövänlig, men effektiv bottenfärg. Förbjud
vattenskoter.
Betala skatt och besiktning av båtar (stora).
Begränsad storlek på fritidsbåtarnas motorer.
Begränsa motorernas effekt på motorbåtar.
Begränsa hastigheten på fritidsbåtar. Fler "miljöhamnar" med tillgång till båtbottentvätt,
tanksugning med mera.
Begränsa hastigheten med fritidsbåt till tio knop.
Begränsa farter, miljövänliga produkter. Ljudnivån borde dämpas.
begræns store motorbådes trafik i nærmiljøet og i de sma farvande,
Bedre tømningsfaciliteter i alle havne, effektive miljøvenlige bundmalinger.
bedre podukter og faciliteter
Bedre oplysning om hvad der skader og hvorfor
bedre muligheder for at deponere affald - også fra "husholdningen". Oplysning
Bedre faciliteter for bundafdækning m. presenning i havne, som alternativ til giftig
bundmaling
Bedre bundmaling.
Bara tillåta fyrtaktsmotorer, partikelfilter i dieselmotorer, maxfart 30 km samt inga fritidsbåtar
över en viss förbrukning.
Avveckla tvåtaktsmotorer. Fartgränser.
Avgifter för motorbåtar/motorbåtsbränsle. Avgifter för vattenskoter.
Att vi alla hjälps åt att tänka miljömedvetet!!!
Att sjömackarna finns kvar på sjön (minskar transport till tappstationer).
Att förbjuda motorbåtar, endast segling tillåtet.
Att fler köpte nya motorer.
Att biologiskt förnybara källor används som drivmedel, alternativt el.
Att alla tar sitt ansvar i frågan.
At vi alle er bevidste om hvodan vi anvender vores både og støtter op om producerter som
tænker miljøvenligt.
at tage affald med i havn top vedligeholdt motor effektiv bundmaling (miljøvenlig)
at man tænker sig om...
At man lader være med at smide affald, olie m.m. i vandet
at man kunne bruge toiletterne på havnene uden at skulle have kort/kode, at der var en
membran hvor folk vasker og bundmale båden så det foruregnede vand ikke kan trænge ned i
undergrunden
at idividerne tager mere ansvar,og at ældre både skifter motore og at man viser mindre
forstokkethed overfor alternative produkter
At havnene gør det nemt at sortere affald, tømme toilettanke osv. -i det hele taget sætter fokus
på miljø på en meget synlig måde.
at gøre det lettere at komme af med affaldet fra forbrug, og vedligeholdelseprodukter til
båden, i div. gæstehavne, og naturhavne. Det kræver tit nøgle, ell. der er flere dagsrejser til
nærmeste miljøstation.
At det er muligt at tømme septitanken i alle havne via toiletsug. At bruger og besøgene i
havnene rydder op efter sig. Det er især forår og efterårs sæsonen der kniber med at få gamle
malerbøtter, udtjente kemikalier og døde batterier afleveret til miljøstationerne.
At alle både fik tank til toilettet og at det blev nemmere at tømme disse i havnene.
At alle bruger miljøprodukter, fjerner sit affald på korrekt måde, opføre sig fornuftig og
tænker sig om
At der blev indført obelitoriske kursusser i miljø bevisthed
Asenteet ratkaisevat.
Asennekasvatuksella.
Asennekasvatuksella: Esimerkiksi aikuiaille kansalaisopistojen "laivurikursseilla" ja vaikkapa
koulujen maantiedon tunneilla lapsille. Voitaisiin järjestää valtakunnallinen "teemapäivä" ja
sen yhteydessä aiheeseen liittyviä kilpailuja.
Användning av katalysatorer (motsv) obligatorisk för större båtmotorer. Tätare nät av
FUNGERANDE sugstationer.
Använda segel och roddbåt.
Använd ren diesel och inte inblandad med RME. Ledande fråga! Detta är att sila mygg och
svälja kameler.
Annettava kansalle vielä enemmän informaatiota helppolukuisissa ja tiivistetyssä muodossa
olevissa opppaissa. Neuvottava ymp. sääst. tavat.
Anden brændstoftype til speedbåde. Folk ikke smed alt muligt over bord når de er på vandet.
Alternertiv brænstof
Alternativa motorer, såsom el eller vätgas. Problemet är att bensinbolag medvetet ser till att
elprodukter och andra miljövänliga alternativ (inom alla transportområden) inte kommer ut på
marknaden. Tekniken finns (har funnits sedan 1996), men hålls tillbaka och därför hindras
utvecklingen effektivt. Se: http://www.youtube.com/watch?v=nsJAlrYjGz8. Tekniken i denna
film kan appliceras på många transportområden.
almindelig sund fornuft fordi det synker er det ikke væk
Alla som har fritidsbåt måste anslå minst tio timmar per år i organiserat kustnära miljöarbete.
Rensa vass, ordna soptömning, städdag, anslå och sprida information, med mera.
Alkylatbensin.
Alkylatbensin om det nu är miljövänligt? Borde i så fall kosta lika mycket som vanlig bensin.
Fartbegränsa till 25 knop generellt i skärgården.
alentamalla uusien moottoreiden hintaa,esim.verotusta huomattavasti pienentämällä. Vanhat
ja saastuttavat moottorit saataisiin vaihdetuiksi uusiin ja vähemmän saastuttavin moottoreihin.
Myös korkea polttoaineen hinta syö monen veneilijän käyttövaroja hankkiakseen uuden
moottorin veneeseensä.
Al fritidssejlads bør forbeholdes lystfiskere, som fisker med stang.
Affaldsmodtag med sorteringsmuligheder på alle havne (såvel fritids som kommercielle og
fiskerihavne). Afgifter og lempelser i takt med miljøvenlighed - grøn afgift som på biler.
Absolut ingen udtømning af toiletter i vandet.
4 tahti koneiden suosiminen, haittavero 2- tahtikoneille.
2-takt forbydes møljivenlig maling
1) Septitankit pakollisiksi veneisiin, joissa voi yöpyä, tyhjentäminen mahdolliseksi vain
septitankkisatamissa. 2) Septitankkien tyhjennysmahdollisuus edellytykseksi
JOKAISELLE satamalle, joka myy tai aikoo myydä polttoaineita.
1) Forbyd brugen af to-taktsmotorer. 2) Håndhæv loven om sejlads med hurtigtgående
motorbåde nær ved kysten(hvis ikke speed bådene kan sejle tæt på strandene er det ikke så
atraktivt at sejle dem)Herunder kan man forbyde sejlads med motoriserede gummibåde i
lystbådehavnene. 3) Udbygning af lystbådehavnene, så sejlbåde slipper for at sejle for motor
for at nå frem i tide til at få en plads. 4) Fjern statsafgiften på SEJLbådenes
forsikringspræmie, for at få flere til at vælge sejl- frem for motorbåd.
1. Blive ved med at forske i miljørigtige produkter. 2. Vedblive med at føre miljørigtige
kampanger.
- roskien vienti maihin, ei heitellä mereen - septitankkien ja kemssojen tyhjennys asiallisiin
paikkoihin - taloudellinen ajotapa - veneily luontoa kunnioittaen, mm. ei häiritä saarilla lintuja
pesimäaikaan, uivilla hirvillä yms. on aina "etuajo-oikeus" ja veneilijä pysähtyy ja odottaa
SIFO RESEARCH INTERNATIONAL
SE-114 78 STOCKHOLM SWEDEN
VISITING ADDRESS VASAGATAN 11
TEL +46 (0)8 507 420 00
FAX +46 (0)8 507 420 01
www.sifo.research-int.se
Enkätfrågor
Denna undersökning är riktad till fritidsbåtägare gällande beteende, attityd och kunskap
gällande båtliv och miljö. Undersökningen genomförs i Sverige, Danmark och Finland på
uppdrag av Stiftelsen Håll Sverige Rent.
Har du eller din familj båt?
Typ av båtägare
1) Är du
a) kvinna
b) man
2) Vilken typ av båt har du? Om du har fler båtar, svara för den du använder mest
a)
b)
c)
d)
e)
liten båt (kanot, roddbåt)
dagtursbåt, motorbåt
dagtursbåt, segelbåt
ruffad motorbåt/övernattningsbar motorbåt
ruffad segelbåt/övernattningsbar segelbåt
3) Hur länge har du haft båt?
a)
b)
c)
d)
e)
0-5 år
6-10 år
11-15 år
16-20 år
20 år eller längre
4) Vilken eller vilka av nedanstående är du medlem i?
(flera svar möjliga)
a) Båtklubb
b) Miljöskyddsförening
c) Sjöräddningssällskap
d) Nationell båtorganisation
e) Ingen av ovanstående
5) Hur många dagar använder du båten en typisk säsong?
a)
b)
c)
d)
1-10 dagar
10-20 dagar
20-30 dagar
Mer än 30 dagar
6) Till vad använder du huvudsakligen båten?
a) Kappsegling
b) Fritidsfiske
c) Främst som transportmedel från en plats till en annan
SIFO RESEARCH INTERNATIONAL
SE-114 78 STOCKHOLM SWEDEN
VISITING ADDRESS VASAGATAN 11
TEL +46 (0)8 507 420 00
FAX +46 (0)8 507 420 01
www.sifo.research-int.se
d) Kortare utflykter för att komma ut på sjön
e) Långseglingar
7) Hur långt uppskattar du att du åker en vanlig båtdag?
a)
b)
c)
d)
e)
5 km (2 distansminuter)
5-10 km (2-5 distansminuter)
10-20 km (distansminuter)
20-30 km (10-15 distansminuter)
Mer än 30 km (15 distansminuter)
8) När det gäller skötseln av din båt, vilket alternativ passar bäst in på dig?
a) Jag sköter allt underhåll på båten själv
b) Jag sköter mycket på min båt, men tar hjälp av en marina eller varv för vissa tjänster
c) Jag lämnar in min båt för totalservice på marina eller varv
9) Var skaffar du främst kunskap och information om båtskötsel?
a)
b)
c)
d)
e)
f)
g)
Från branschtidningar
Från återförsäljare samt personal på varv och marinor
Från andra båtägare
Från släkt och familj
Jag behöver inte mer information
Internet
Annat
Här följer några frågor om miljö i relation till båtlivet uppdelat inom tre områden;
båtbottenfärger, båtvårdsprodukter och drivmedel.
10) Har du märkt några förändringar i havsmiljön i ditt område?
a) Ja, det har blivit sämre
b) Ja, det har blivit bättre
c) Nej, jag inte märkt någon skillnad
11) Om du målar din båtbotten, vilken typ av båtbottenfärg använder du?
a)
b)
c)
d)
e)
Jag använder kopparfärg, eller sk västkustfärg
Jag använder polerande eller sk blödande ostkustfärg, som är tillåten i Östersjön
Jag använder hård färg, som är tillåten i Östersjön
Jag vet inte vilken typ jag använder
Jag målar inte min båtbotten
12) Tycker du att reglerna för användning av olika båtbottenfärger är berättigade?
SIFO RESEARCH INTERNATIONAL
SE-114 78 STOCKHOLM SWEDEN
VISITING ADDRESS VASAGATAN 11
TEL +46 (0)8 507 420 00
FAX +46 (0)8 507 420 01
www.sifo.research-int.se
a) Ja
b) Nej
c) Vet inte riktigt vad som gäller för min båt
13) Känner du till att man kan tvätta båten under säsong som alternativ till båtbottenfärg?
(tex genom borsttvätt i vatten, för hand eller genom att ta upp båten på land och spola av
den)
a)
b)
c)
d)
Ja, jag har provat
Ja, men jag har inte haft möjlighet att prova
Ja, men jag tror inte att det är ett bra alternativ
Nej, det visste jag inte
14) När det gäller båtvårdsprodukter som vax, polish, rubbing och rengöringsmedel, vilket
påstående stämmer bäst överrens med det du köper?
a)
b)
c)
d)
e)
Jag köper endast miljöanpassade produkter till min båt
Jag köper miljöanpassade produkter när jag hittar dem
Jag vill gärna köpa miljöanpassade produkter, men de fungerar sämre än andra
Jag visste inte att det fanns miljöanpassade produkter
Miljöanpassade produkter är inte viktigt för mig
15) Vad är viktigast för dig vid inköp av båtvårdsprodukter och bottenfärg?
Rangordna ditt svar mellan 1 och 5, där 1 är inte viktigt och 5 är mycket viktigt
a)
b)
c)
d)
Pris
Miljö
Effektivitet
Tillgänglighet (dvs att produkten är lätt att få tag på)
16) Finns det några grupper av båtprodukter som du anser skulle kunna göras mer
miljövänliga?
a)
b)
c)
d)
e)
Ja, alla produkter för båtar borde miljöanpassas
drivmedel
båtbottenfäger
båtvårdsprodukter
Nej
17) När det gäller utsläpp från din motor, vilka åtgärder kan du tänka dig att göra för att
minska utsläppen?
a) Byta drivmedel
SIFO RESEARCH INTERNATIONAL
SE-114 78 STOCKHOLM SWEDEN
VISITING ADDRESS VASAGATAN 11
b)
c)
d)
e)
f)
g)
Byta till alkylatbensin
Byta motor
Köra mer bränsleeffektivt
Använda biologiskt nedbrytbar motorolja
Jag har ingen motor
Jag kan inte tänka mig något
18) Har du redan vidtagit några av dessa åtgärder?
I så fall vilket/vilka? Öppet
19) Hur görs vanligtvis toalettbesöken när du är ute med båten?
a) I första hand använder jag toaletter i gästhamnar och naturhamnar
b) Båtens toalett
c) I vattnet eller på land
20) Om båten har toalett ombord, vad gör du vanligtvis av avfallet?
a)
b)
c)
d)
Tömmer i havet
Tömmer på land (har en bärbar toaletttank, sk portapotti)
Använder sugtömningsstation
Har ingen toalett
21) Sorterar du dina sopor ute på sjön?
a) Ja
b) Nej
c) Om nej, varför inte: Öppet
22) Vad gör du vanligtvis med ditt farliga avfall?
a) Lämnar avfallet i hamnarnas miljöstationer
b) Lämnar i andra miljöstationer på land
c) Vet inte var jag kan lämna
23) Är du mer positiv till en hamn som har miljöutmärkelsen Blå Flagg?
a) Ja
b) Nej
c) Vet inte vad Blå Flagg är för något
TEL +46 (0)8 507 420 00
FAX +46 (0)8 507 420 01
www.sifo.research-int.se
SIFO RESEARCH INTERNATIONAL
SE-114 78 STOCKHOLM SWEDEN
VISITING ADDRESS VASAGATAN 11
TEL +46 (0)8 507 420 00
FAX +46 (0)8 507 420 01
www.sifo.research-int.se
Slutligen kommer några frågor om havsmiljön generellt och vad du tycker bör göras för att
förbättra miljön.
24) Hur stor påverkan på havsmiljön tror du följande aktiviteter har:
Rangordna ditt svar mellan 1 och 5, där 1 är ingen påverkan och 5 är mycket stor påverkan
a)
b)
c)
d)
e)
f)
g)
Jordbruk
Industrier
Fritidsbåtar
Hamnar
Fartygstrafik
Klimatförändringar
Allmän miljöförstöring
25) Vem anser du har störst respektive minst ansvar för att havets miljö ska förbättras?
Rangordna ditt svar mellan 1 och 5, där 1 är inget ansvar och 5 är mycket stort ansvar.
a)
b)
c)
d)
Myndigheter
Kustnära företag och jordbruk
Den enskilde individen
Yrkesflottan
26) Vem anser du har störst respektive minst ansvar för att minska miljöpåverkan från
fritidsbåtar?
Rangordna ditt svar mellan 1 och 5, där 1 är inget ansvar och 5 är mycket stort ansvar.
a)
b)
c)
d)
Tillverkare av båtar och båtprodukter
Myndigheter
Båtägarna
Gästhamnar/varv/marinor
27) Hur stor påverkan tror du att fritidsbåtar har på miljön?
Rangordna ditt svar mellan 1 och 5, där 1 är ingen påverkan och 5 är mycket stor påverkan
28) Har du några förslag på hur båtlivet skulle kunna göras mer miljöanpassat?
Öppet
29) Känner du till att Stiftelsen Håll Sverige Rent arbetar med båtlivets miljöfrågor?
a) Ja
b) Nej
c) Nej, känner inte till Stiftelsen Håll Sverige Rent
SIFO RESEARCH INTERNATIONAL
SE-114 78 STOCKHOLM SWEDEN
VISITING ADDRESS VASAGATAN 11
TEL +46 (0)8 507 420 00
FAX +46 (0)8 507 420 01
www.sifo.research-int.se
30) Tycker du att Stiftelsen Håll Sverige Rent är en trovärdig avsändare gällande båtlivets
miljöfrågor?
a) Ja
b) Nej
c) Känner inte till Stiftelsen Håll Sverige Rent
Tack för din medverkan!
SIFO RESEARCH INTERNATIONAL
SE-114 78 STOCKHOLM SWEDEN
VISITING ADDRESS VASAGATAN 11
TEL +46 (0)8 507 420 00
FAX +46 (0)8 507 420 01
www.sifo.research-int.se
Enkätfrågor Finland
Denna undersökning är riktad till fritidsbåtägare i Östersjön gällande beteende, attityd och
kunskap gällande båtliv och miljö. Undersökningen genomförs i Sverige, Danmark och
Finland. I Finland är uppdragsgivaren Håll Skärgården Ren rf.
Har du eller din familj båt?
a) Ja
b) Nej
Typ av båtägare
1) Är du
c) Kvinna
d) Man
2) Vilken typ av båt har du? Om du har fler båtar, svara för den du använder mest.
(flera svar möjliga)
f)
g)
h)
i)
j)
Liten båt (kanot, roddbåt)
Dagtursbåt, motorbåt
Dagtursbåt, segelbåt
Ruffad motorbåt/övernattningsbar motorbåt
Ruffad segelbåt/övernattningsbar segelbåt
3) Hur länge har du haft båt?
f)
g)
h)
i)
j)
0-5 år
6-10 år
11-15 år
16-20 år
20 år eller längre
4) Vilken eller vilka av nedanstående är du medlem i?
(flera svar möjliga)
a) Båtklubb
b) Miljöskyddsförening
c) Sjöräddningssällskap
d) Båtförbund eller Seglarförbund
e) Ingen av ovanstående
5) Hur många dagar använder du båten en typisk säsong?
e)
f)
g)
h)
1-10 dagar
10-20 dagar
20-30 dagar
Mer än 30 dagar
SIFO RESEARCH INTERNATIONAL
SE-114 78 STOCKHOLM SWEDEN
VISITING ADDRESS VASAGATAN 11
TEL +46 (0)8 507 420 00
FAX +46 (0)8 507 420 01
www.sifo.research-int.se
6) Till vad använder du huvudsakligen båten till?
f)
g)
h)
i)
j)
Kappsegling
Fritidsfiske
Främst som transportmedel från en plats till en annan
Kortare utflykter för att komma ut på sjön
Långseglingar
7) Hur långt uppskattar du att du åker en vanlig båtdag?
f)
g)
h)
i)
j)
5 km (2 distansminuter)
5-10 km (2-5 distansminuter)
10-20 km (distansminuter)
20-30 km (10-15 distansminuter)
Mer än 30 km (15 distansminuter)
8) När det gäller skötseln av din båt, vilket alternativ passar bäst in på dig?
d) Jag sköter allt underhåll på båten själv
e) Jag sköter mycket på min båt, men tar hjälp av en marina eller varv för vissa tjänster
f) Jag lämnar in min båt för totalservice på marina eller varv
9) Var skaffar du främst kunskap och information om båtskötsel?
h)
i)
j)
k)
l)
m)
n)
Från branschtidningar
Från återförsäljare samt personal på varv och marinor
Från andra båtägare
Från släkt och familj
Jag behöver inte mer information
Internet
Annat
Här följer några frågor om miljö i relation till båtlivet uppdelat inom tre områden;
båtbottenfärger, båtvårdsprodukter och drivmedel.
10) Har du märkt några förändringar i havsmiljön i ditt område?
d) Ja, det har blivit sämre
e) Ja, det har blivit bättre
f) Nej, jag inte märkt någon skillnad
11) Är du nöjd med den båtbottenfärg du använder för din båt? Svara på en skala mellan 05, där 0 är inte alls nöjd och 5 mycket nöjd. Om du svarar 0-2, gå vidare till fråga 12, annars
gå direkt till fråga 13.
12) Varför är du inte nöjd?
SIFO RESEARCH INTERNATIONAL
SE-114 78 STOCKHOLM SWEDEN
VISITING ADDRESS VASAGATAN 11
TEL +46 (0)8 507 420 00
FAX +46 (0)8 507 420 01
www.sifo.research-int.se
13) Känner du till att man kan tvätta båten under säsong som alternativ till båtbottenfärg?
(tex genom borsttvätt i vatten, för hand eller genom att ta upp båten på land och spola av
den)
e)
f)
g)
h)
Ja, jag har provat
Ja, men jag har inte haft möjlighet att prova
Ja, men jag tror inte att det är ett bra alternativ
Nej, det visste jag inte
14) När det gäller båtvårdsprodukter som vax, polish, rubbing och rengöringsmedel, vilket
påstående stämmer bäst överrens med det du köper?
f)
g)
h)
i)
j)
Jag köper endast miljöanpassade produkter till min båt
Jag köper miljöanpassade produkter när jag hittar dem
Jag vill gärna köpa miljöanpassade produkter, men de fungerar sämre än andra
Jag visste inte att det fanns miljöanpassade produkter
Miljöanpassade produkter är inte viktigt för mig
15) Vad är viktigast för dig vid inköp av båtvårdsprodukter och bottenfärg?
Rangordna ditt svar mellan 1 och 5, där 1 är inte viktigt och 5 är mycket viktigt
e)
f)
g)
h)
Pris
Miljö
Effektivitet
Tillgänglighet (dvs att produkten är lätt att få tag på)
16) Finns det några grupper av båtprodukter som du anser skulle kunna göras mer
miljövänliga?
(flera svar är möjliga)
f)
g)
h)
i)
j)
Ja, alla produkter för båtar borde miljöanpassas
Drivmedel
Båtbottenfäger
Båtvårdsprodukter
Nej
17) När det gäller utsläpp från din motor, vilka åtgärder kan du tänka dig att göra för att
minska utsläppen?
h)
i)
j)
k)
l)
m)
Byta drivmedel
Byta motor
Köra mer bränsleeffektivt
Använda biologiskt nedbrytbar motorolja
Jag har ingen motor
Jag kan inte tänka mig något
SIFO RESEARCH INTERNATIONAL
SE-114 78 STOCKHOLM SWEDEN
VISITING ADDRESS VASAGATAN 11
18) Har du redan vidtagit några av dessa åtgärder?
I så fall vilket/vilka? Öppet
19) Hur görs vanligtvis toalettbesöken när du är ute med båten?
d) I första hand använder jag toaletter i gästhamnar och naturhamnar
e) Båtens toalett
f) I vattnet eller på land
20) Om båten har toalett ombord, vad gör du vanligtvis av avfallet?
e) Tömmer i havet
f) Tömmer på land (har en bärbar toaletttank, sk portapotti)
g) Använder sugtömningsstation
h) Har ingen toalett
21) Sorterar du dina sopor ute på sjön?
d) Ja
e) Nej
f) Om nej, varför sorterar du inte dina sopor på sjön?
22) Vad gör du vanligtvis med ditt farliga avfall?
d) Lämnar avfallet i hamnarnas insamling för miljöfarligt avfall
e) Lämnar i andra insamlingsstationer för miljöfarligt avfall på land
f) Vet inte var jag kan lämna
23) Är du mer positiv till en hamn som har miljöutmärkelsen Blå Flagg?
d) Ja
e) Nej
f) Vet inte vad Blå Flagg är för något
TEL +46 (0)8 507 420 00
FAX +46 (0)8 507 420 01
www.sifo.research-int.se
SIFO RESEARCH INTERNATIONAL
SE-114 78 STOCKHOLM SWEDEN
VISITING ADDRESS VASAGATAN 11
TEL +46 (0)8 507 420 00
FAX +46 (0)8 507 420 01
www.sifo.research-int.se
Slutligen kommer några frågor om havsmiljön generellt och vad du tycker bör göras för att
förbättra miljön.
24) Hur stor påverkan på havsmiljön tror du följande aktiviteter har:
Rangordna ditt svar mellan 1 och 5, där 1är ingen påverkan och 5 är mycket stor påverkan
h)
i)
j)
k)
l)
m)
n)
Jordbruk
Industrier
Fritidsbåtar
Hamnar
Fartygstrafik
Klimatförändringar
Allmän miljöförstöring
25) Vem anser du har störst respektive minst ansvar för att havets miljö ska förbättras?
Rangordna ditt svar mellan 1 och 5, där 1 är inget ansvar och 5 är mycket stort ansvar.
e)
f)
g)
h)
Myndigheter
Kustnära företag och jordbruk
Den enskilde individen
Yrkesflottan
26) Vem anser du har störst respektive minst ansvar för att minska miljöpåverkan från
fritidsbåtar?
Rangordna ditt svar mellan 1 och 5, där 1 är inget ansvar och 5 är mycket stort ansvar.
e)
f)
g)
h)
Tillverkare av båtar och båtprodukter
Myndigheter
Båtägarna
Gästhamnar/varv/marinor
27) Hur stor påverkan tror du att fritidsbåtar har på miljön?
Rangordna ditt svar mellan 1 och 5, där 1 är ingen påverkan och 5 är mycket stor påverkan
28) Har du några förslag på hur båtlivet skulle kunna göras mer miljöanpassat?
Öppet
Frågor till finländska båtfarare:
29) Känner du till Håll Skärgården Ren rf?
a) Ja (fortsätt med följande fråga)
b) Nej (sista frågan, du behöver inte fortsätta)
30) Är du medlem i Håll Skärgården Ren rf?
a) Ja (svara till frågorna 31 och 32)
b) Nej (gå direkt till frågor 33 och 34)
31) Är du nöjd med din medlemskap i Håll Skärgården Ren rf?
a) Ja
b) Nej
SIFO RESEARCH INTERNATIONAL
SE-114 78 STOCKHOLM SWEDEN
VISITING ADDRESS VASAGATAN 11
TEL +46 (0)8 507 420 00
FAX +46 (0)8 507 420 01
www.sifo.research-int.se
32) Vilka av Håll Skärgården Ren rf:s aktiviteter tycker du är viktiga?
Rangordna ditt svar mellan 1 och 5, där 1 är inte viktigt och 5 är mycket viktigt
a) avfallshanteringsservice för båtfarare
c) båtfararnas miljöfostran
d) båthamnspersonalens miljöfostran
e) informationsspridning om vattenmiljöskyddsfrågor
f) utvecklandet av nätverket av septiksugtömningsstationer
g) samarbete med myndigheter i miljöskyddsfrågor som gäller båtliv
h) separata insamlingar av metallskrot o.dyl.
i) organisering av utbildningstillfällen
j) öka sorteringsmöjligheter i Sop-Sälle -terminaler
33) Varför är du inte medlem i Håll Skärgården Ren rf?
a) Jag köper hellre dekalen varje år själv
b) Jag använder inte Sälle-servicen
c) Det finns inte Sälle-service på det området där jag åker båt.
d) Jag upplever inte föreningens arbete viktigt.
34) Skulle du kunna tänka dig att bli medlem i Håll Skärgården Ren rf?
a) Ja
b) Nej
Tack för din medverkan!
SIFO RESEARCH INTERNATIONAL
SE-114 78 STOCKHOLM SWEDEN
VISITING ADDRESS VASAGATAN 11
TEL +46 (0)8 507 420 00
FAX +46 (0)8 507 420 01
www.sifo.research-int.se
Formål
Denne undersøgelse fokuserer på fritidssejlernes adfærd og kundskaber vedrørende båd og
miljø.
Undersøgelsen omfatter Danmark, Sverige og Finland og laves på Friluftsrådets opfordring.
Har du eller din familie en båd?(Type af bådejere)
a) ja
b) nej
1. Er du
a) kvinde
b) mand
2. Hvilken type båd har du?( Hvis du ejer flere slags båd, svar venligst for den båd du
bruger mest)
a)
b)
c)
d)
e)
Lille båd(kano, robåd)(hvis brugeren klikker her, skal undersøgelsen ikke forsætte)
Motorbåd
Sejlbåd
Motorbåd med overnatningsfaciliteter
Sejlbåd med overnatningsfaciliteter
3. Hvor længe har du haft båd?
a)
b)
c)
d)
e)
0-5 år
6-10 år
11-15 år
16-20 år
20 år eller længere
4. Er du medlem af nogle af følgende organisationer?(flere svar tilladt)
a)
b)
c)
d)
e)
sejlklub
miljøbeskyttelsesforening
søredningsorganisation
National sejlerorganisation
Ingen af ovenstående
5. Hvor lang tid sejler du i løbet af en typisk sæson?
a) 1-10 dage
b) 10-20 dage
c) 20-30 dage
SIFO RESEARCH INTERNATIONAL
SE-114 78 STOCKHOLM SWEDEN
VISITING ADDRESS VASAGATAN 11
TEL +46 (0)8 507 420 00
FAX +46 (0)8 507 420 01
www.sifo.research-int.se
d) Mere end 30 dage
6. Hvad bruger du hovedsagligt din båd til?
a)
b)
c)
d)
e)
kapsejlads
fritidsfiskeri
som transportmiddel
kortere udflugter for at komme ude på havet
længere sejlads
7. Hvor lang afstand sejler du typisk på en sæson?
a)
b)
c)
d)
Under 5 sømil
50-100 sømil
100-500 sømil
Mere end 500 sømil
8. Når det gælder vedligeholdelse af din båd, hvilket udsagn passer bedst på dig?
a) jeg tager mig af al vedligeholdelse på min båd
b) jeg vedligeholder meget på min båd, men søger hjælp fra en havn eller værksted til
bestemte opgaver
c) jeg sender min båd til vedligeholdelse hos en havn eller værksted
9. Hvor finder du information om vedligeholdelse af din båd? (mulighed for flere svar)
a)
b)
c)
d)
e)
f)
g)
i publikationer fra branchen
fra sælgere samt ansatte på værksteder og havne
fra andre bådejere
fra venner og familie
Internet
jeg behøver ikke mere information
Andet
Nu kommer der nogle spørgsmål om miljø i forhold til sejlerlivet opdelt i 3 områder:
bundmaling, produkter til båd og brændstof.
10. Har du bemærket ændringer i havmiljøet i dit område?
a) ja, det er blevet værre
b) ja, det er blevet bedre
c) nej, jeg har ikke mærket nogen forskel
SIFO RESEARCH INTERNATIONAL
SE-114 78 STOCKHOLM SWEDEN
VISITING ADDRESS VASAGATAN 11
TEL +46 (0)8 507 420 00
FAX +46 (0)8 507 420 01
www.sifo.research-int.se
11. På en skala fra 1 til 5, hvor tilfreds er du med den bundmaling du bruger til din båd nu?
1=slet ikke tilfreds og 5=meget tilfreds
12a. Hvad er det vigtigste når du køber bundmaling til din båd?
a)
b)
c)
d)
pris
miljø
effektivitet
tilgængelighed(at produktet kan købes i de butikker du besøger i forvejen)
12b. Hvis der fandtes en miljøvenlig bundmaling som samtidig var effektiv, hvor meget vil
du være villig til at betale mere?
a)
b)
c)
d)
10% mere end for de andre bundmaling
25% mere end for de andre bundmaling
50% mere end for de andre bundmaling
100% mere end for de andre bundmaling
13a. Tror du at man kan vaske båden i løbet af sæsonen som en godt alternativ til at male
bunden af din båd?
a)
b)
c)
d)
ja, det tror jeg
ja, jeg har prøvet det
ja, men jeg har ikke haft mulighed for at prøve
nej, det tror jeg ikke
13b. hvis ja, hvor meget ekstra tid og penge vil du bruge på vaskning af båden som alternativ
til at male bunden af din båd?
a)
b)
c)
d)
10% mere tid og penge
25% mere tid og penge
50% mere tid og penge
100% mere tid og penge
14. Når det gælder dit køb af kemiske produkter til din båd (voks, polish, skrubbe- og
rengøringsmidler), hvilket udsagn passer bedst på det du køber?
a) jeg køber kun miljøvenlige produkter til min båd
b) jeg køber miljøvenlige produkter når jeg finder dem
c) jeg vil gerne købe miljøvenlige produkter, men de virker dårligere end de traditionelle
produkter
SIFO RESEARCH INTERNATIONAL
SE-114 78 STOCKHOLM SWEDEN
VISITING ADDRESS VASAGATAN 11
TEL +46 (0)8 507 420 00
FAX +46 (0)8 507 420 01
www.sifo.research-int.se
d) jeg er ikke klar over, at der findes miljøvenlige produkter til både
e) miljøvenlige produkter er ikke vigtige for mig
15. Hvad er det vigtigste for dig når du køber produkter til din båd?
(På en skala fra 1 til 5)
a) pris
b) miljø
c) effektivitet
d) tilgængelighed(at produktet er let at finde i de butikker du besøger i forvejen)
16. Findes der nogle kategorier af produkter til både som du mener, kunne gøres mere
miljøvenlige?
a)
b)
c)
d)
e)
ja, alle produkter for båd burde være miljøvenlige
brændstof
bundmaling
kemiske produkter (voks, polish, skrubbe- og rengøringsmidler)
nej
17. Når det gælder udslip fra din motor, hvilke ændringer kunne du tænke at gennemføre for
at mindske udslippet?
a)
b)
c)
d)
e)
f)
skifte brændstof
udskift motor
køre mere brændstofeffektivt
anvende biologisk nedbrydelig motorolie
jeg har ingen motor
jeg vil ikke foretage mig noget
18. Har du allerede implementeret nogle af disse ændringer? I så fald, hvilke? (åbent
spørgsmål)
19. Hvor foretager du normalt dine toiletbesøg, når du er på tur eller sejleferie?
a) jeg bruger toiletterne i gæstehavne og naturhavne
b) i vandet eller på land
c) bådens toilet
20. Hvis båden har toilet ombord, hvad plejer du at gøre med affaldet?
a) tømmer det i havet
b) tømme det på land (har en bærbar toilettank)
SIFO RESEARCH INTERNATIONAL
SE-114 78 STOCKHOLM SWEDEN
VISITING ADDRESS VASAGATAN 11
TEL +46 (0)8 507 420 00
FAX +46 (0)8 507 420 01
www.sifo.research-int.se
c) anvender udsugningsfaciliteter i havnene
d) jeg har ikke toilet
21. Sorterer du din båds affald?
a) Ja
b) Nej
Hvis nej, hvorfor ikke?
22. Hvad plejer du at gøre du med dit olie- og kemikalie affald?
a) efterlade det i havnenes miljøstationer
b) efterlade det i andre miljøstationer på land
c) jeg ved ikke hvad jeg skal gøre med det
23. Er du mere positiv over for en Blå Flag havn?
a) ja
b) nej
c) jeg ved ikke hvad Blå Flag er
De sidste er nogle generelle spørgsmål om havnemiljøet og hvad du mener, burde gøres for at
forbedre miljøet.
24. Hvor stor påvirkning af havmiljøet mener du de følgende aktiviteter har:
(På en skala fra 1 til 5, hvor 1=ingen påvirkning og 5=meget stor påvirkning).
a)
b)
c)
d)
e)
f)
g)
jordbrug
industrier
fritidssejlere
havne
færgetrafik
klimaforandringer
almindelige miljøforstyrring
25. Hvem anser du for at være mindst eller mest ansvarlig for at havmiljøet forbedres?
(På en skala fra 1 til 5, hvor 1=intet ansvar og 5=meget stor ansvar).
a)
b)
c)
d)
Myndighederne
Jordbrug eller industrier i de kystnære områder
Det enkelte individ
Kommerciel flåde
SIFO RESEARCH INTERNATIONAL
SE-114 78 STOCKHOLM SWEDEN
VISITING ADDRESS VASAGATAN 11
TEL +46 (0)8 507 420 00
FAX +46 (0)8 507 420 01
www.sifo.research-int.se
26. Hvem tror du har størst eller mindst ansvar for at mindske miljøpåvirkning fra
fritidssejlere? På en skala fra 1 til 5, hvor 1= intet ansvar og 5= meget stort ansvar
a)
b)
c)
d)
producenter af både og bådprodukter
myndighederne
bådejere
gæstehavne/værksted/lystbådehavne
27. Hvor stor en påvirkning tror du fritidssejlere har på miljøet?
På en skala fra 1 til 5, hvor 1= ingen påvirkning og 5= meget stort påvirkning
28. Har du nogen forslag til hvordan sejlerlivet kunne blive mere miljøvenligt? (åbent
spørgsmål)
Tak for din deltagelse!