Jakobstad-Nykarleby-Larsmo-Evijärvi-Kronoby
Arbetsgrupp 5; mellanrapport Bildnings- och undervisningstjänster, småbarnsfostran, kultur- motions- och fritidstjänster Jakobstad-Nykarleby-Larsmo-Evijärvi-Kronoby-Pedersöre Jakobstad-Nykarleby-Larsmo-Evijärvi-Kronoby-Pedersöre Bildnings- och undervisningstjänster, småbarnsfostran, kultur- motions- och fritidstjänster Innehållsförteckning 1. Arbetsgruppen för bildnings- och undervisningstjänster .......................................................................... 3 2. Arbetsprocessen april-september .............................................................................................................. 3 3. Presentation av bildningsväsendets organisation i de enskilda kommunerna. ....................................... 7 4. Faktainsamling och analys av nuläget ...................................................................................................... 20 5. Samarbete och utökat samarbete ............................................................................................................ 28 6. Strukturell reform av andra stadiets utbildning, särskilt gymnasieutbildningen, inom utredningsområdet .............................................................................................................................................................. 40 7. Kommunsammanslagning; SWOT-analys ................................................................................................ 46 8. Det fortsatta utredningsarbetet ............................................................................................................... 58 9. Tabellförteckning ...................................................................................................................................... 59 Jakobstad-Nykarleby-Larsmo-Evijärvi-Kronoby-Pedersöre 2 Bildnings- och undervisningstjänster, småbarnsfostran, kultur- motions- och fritidstjänster 1. Arbetsgruppen för bildnings- och undervisningstjänster Medlemmar Pedersöre: Rolf Sundqvist (ordf.) Roger Eriksson Nykarleby: Boris Sundell Elli Flén Jakobstad: Jan Levander Juha Paasimäki (sekr.) Kurt Hellstrand Evijärvi: Päivi Lappinen Jyrki Järvinen Kronoby: Leif Jakobsson Jan-Erik Hästö Larsmo: Carola Lassila Malin Källman 2. Arbetsprocessen april-september Arbetsgruppen överlämnar föreliggande mellanrapport till ledningsgruppen för kommunutredningen i Jakobstadsregionen. I samband med utredningsarbetet har vi i arbetsgruppen konstaterat att man kan man lära sig och få idéer av andra kommuner (benchmarking), även om det inte skulle bli någon egentlig kommunsammanslagning. Det finns redan mycket samarbete i regionen, t.ex. inom skolvärlden, men nu är det möjligt att fördjupa samarbetet inom hela bildningsväsendet. Arbetsgruppen har fram till den 16 september haft sju möten. Dessutom har tjänstemän och förtroendevalda deltagit i olika möten som anslutit sig till utredningsarbetet. Tjänstemännen har också haft möten i olika konstellationer då arbetsgruppens möten förberetts. Mellanrapporten återspeglar de diskussioner och den faktainsamling som arbetsgruppen hittills utfört. Arbetet har följt uppdraget så att arbetsgruppen inledningsvis behandlat och analyserat nuläget i kommunerna beträffande bildnings- och undervisningstjänster. Arbetsgruppen har också utrett möjligheter till utökat samarbete. Arbetsgruppen har gjort SWOT-analyser då konsekvenser av en kommunsammanslagning behandlats. Speciellt andra stadiets utbildning har uppmärksammats efter sommaren och ytterligare utredningar och analyser angående bl.a. gymnasiernas fortsatta verksamhet och processen med upprättarhållartillstånd torde utgöra ett fortsatt tyngdpunktsområde för arbetsgruppen då slutrapporten uppgörs. Arbetsgruppens mellanrapport innehåller största delen av det material som insamlats under perioden april-september. En fortsatt analys och bearbetning av materialet kommer att genomföras under hösten fram tills dess att slutrapporten färdigställs. Arbetsgruppens material, protokoll och utredningar finns också tillhanda i en gemensam dropbox som arbetsgruppens sekreterare administrerar. Jakobstad-Nykarleby-Larsmo-Evijärvi-Kronoby-Pedersöre 3 Bildnings- och undervisningstjänster, småbarnsfostran, kultur- motions- och fritidstjänster Arbetsgruppens möten och innehåll presenteras kort enligt följande: Möte 1: Jakobstad 11 april kl. 10-12 Arbetsgruppen konstitueras. Organisering av arbetsgruppens arbete och den fortsatta arbetsprocessen 1. Arbetsgruppens medlemmar (presentation) 2. Genomgång av utredningsuppgiften 3. Tidtabell för arbetet och arbetsprocessen 4. Behov av resurser 5. Presentation av frågeformulär (exempel) Uppgift till nästa möte: • Med vilka mätare vill vi beskriva nuläget? Varje kommun föreslår 5-20 mätare. (Skickas in till Utbildningsverket i Jakobstad) • Varje kommun beskriver sin nuvarande organisation (förvaltning) med ett organisationsschema. Personalens storlek anges för varje förvaltningsområde • Elevstatistik 5 år bakåt och så lång framåt som uppgifter finns Möte 2: Pedersöre 24 april kl. 10-13 (kommunstyrelsens rum) Beskrivning av nuläget 1. Den egna verksamheten (presentation av organisationsschema och översikt av förvaltningen i respektive kommun) 2. Genomgång och beslut kring de mätare som ska användas. Uppgift till nästa möte: • Varje kommun samlar in uppgifterna. Inlämnas till utbildningsverket i Jakobstad • Varje kommun listar de samarbetsområden som redan fungerar idag! Inlämnas till utbildningsverket i Jakobstad • Lista på verksamhetspunkter (daghem, skolor, bibliotek, ungdomslokaler och idrottsanläggningar) Sätts in på karta! Möte 3: Nykarleby 21 maj kl. 10-13 Analys av nuläget 1. Analys av de uppgifter som insamlats kring nuläget 2. För och nackdelar med att kommunerna fortsätter som förr 3. Genomgång av befintligt samarbete Jakobstad-Nykarleby-Larsmo-Evijärvi-Kronoby-Pedersöre 4 Bildnings- och undervisningstjänster, småbarnsfostran, kultur- motions- och fritidstjänster Uppgift till nästa möte: • Varje kommun listar exempel på möjligt utökat samarbete. Sänds in till utbildningsverket i Jakobstad. Möte 4: Evijärvi 17 juni kl.10-13 Utökat samarbete 1. Genomgång av möjliga nya samarbetsområden 2. För- och nackdelar med att kommunerna går in för utökat samarbete. 3. Invandrarfrågor, invandrarundervisning Uppgift till nästa möte: • Varje kommun listar för- och nackdelar med en kommunsammanslagning. • Språkliga aspekter på utökat samarbete och eventuell kommunsammanslagning. På vilket sätt kan tvåspråkig service erbjudas. Hur garanteras de språkliga rättigheterna. • Utredningsgruppens nästa möte i Larsmo kommun kl. 10-15. Då behandlas enbart andra stadiets utbildning och gymnasieutbildningen, och samtidigt kan man bereda kommunernas gemensamma ställningstagande med tanke på modellen för gymnasiernas verksamhetstillstånd Möte 5: Larsmo 19 augusti kl. 10-14 Andra stadiets utbildning 1. Genomgång av SWOT (en ny storkommun) 2. Ansökning av utbildningstillstånd. Vilka är villkoren? Vem kan söka? 3. Vilka alternativ har vi? (Lista på alternativ och analys (+ och -) Jakobstad-Nykarleby-Larsmo-Evijärvi-Kronoby-Pedersöre 5 Bildnings- och undervisningstjänster, småbarnsfostran, kultur- motions- och fritidstjänster Möte 6: Pedersöre 21 augusti kl. 10-13 Kommunsammanslagning 1. Genomgång av SWOT-analyser 2. Konsekvenser av en kommunsammanslagning. För- och nackdelar. 3. Språkliga aspekter på serviceutbudet. Möte 7: Kronoby 16 september kl. 10-13 Mellanrapporten behandlas 1. Mellanrapporten godkänns av arbetsgruppen (översättning?) 2. Rapporten sänds in till styrgruppen 17.9. 3. Arbetsgruppens fortsatta utredningsarbete diskuteras. Arbetsgruppens fortsatta arbete Oktober-December 1. Fortsatt analys av materialet 2. Tilläggsutredningar (beroende på kommunernas utlåtanden) 3. Inlämnande av slutrapport i december Jakobstad-Nykarleby-Larsmo-Evijärvi-Kronoby-Pedersöre 6 Bildnings- och undervisningstjänster, småbarnsfostran, kultur- motions- och fritidstjänster 3. Presentation av bildningsväsendets organisation i de enskilda kommunerna. Larsmo är en enspråkigt svensk kommun och Evijärvi är en enspråkigt finsk kommun medan de övriga kommunerna i regionen är tvåspråkiga. I Larsmo finns verksamhet från dagvård till grundläggande utbildningens årskurs nio. Övriga kommuner i det aktuella utredningsområdet har gymnasieutbildning i den egna kommunen. I alla kommuner i utredningsområdet underlyder följande verksamheter bildningsväsendet: • Dagvård (Evijärvi som köptjänst) • Förskola • Morgon- och eftermiddagsverksamhet (i Kronoby som köptjänst i övriga kommuner är det kommunalt) (Jakobstad både som köptjänst och kommunal verksamhet) • Grundläggande utbildning • Gymnasium (Larsmo har inte eget gymnasium) I alla kommuner utom Pedersöre hör följande verksamheter även till bildningsväsendet: • Kulturverksamhet • Idrottsverksamhet • Biblioteksverksamhet • Ungdomsverksamhet • Fri bildning (Larsmo har en filial som underlyder Jakobstad) De kommunvisa förvaltnings- och organisationsmodellerna presenteras i detta kapitel. Arbetsgruppen har även samlat in kartor där servicepunkterna inom de olika förvaltningsgrenarna finns utmärkta. I mellanrapporten finns dock inte kartorna med. Arbetsgruppen konstaterar att utredningsområdet innefattar en omfattande service. Jakobstad-Nykarleby-Larsmo-Evijärvi-Kronoby-Pedersöre 7 Bildnings- och undervisningstjänster, småbarnsfostran, kultur- motions- och fritidstjänster JAKOBSTAD Jakobstads förvaltning är delad i tre nämnder: Social- och hälsovårdsnämnden, Bildningsnämnden och Tekniska nämnden. Bildningsnämnden har elva (11) medlemmar. Sex (6) av dem sitter i svenska sektionen och fem (5) i finska sektionen. Till bildningsväsendet hör: administrationen, dagvården, den svenskspråkiga och finskspråkiga förskoleundervisningen och grundläggande utbildningen samt gymnasieutbildningen, Jakobstads svenska arbetarinstitut, Pietarsaaren suomenkielinen työväenopisto, Jakobstadsnejdens musikinstitut/Pietarsaaren seudun musiikkiopisto, ungdomsverksamheten, biblioteksverksamheten, musei- och arkivverksamheten, kulturverksamheten samt idrottsverksamheten. Underställda bildningsnämnden är direktionerna för Jakobstads svenska arbetarinstitut, Pietarsaaren seudun suomenkielinen työväenopisto samt Jakobstadsnejdens musikinstitut/Pietarsaaren seudun musiikkiopisto. Underställd bildningsnämndens svenska skolsektion är Jungmans skolas direktion. Skoldirektören Jan Levander ansvarar för den svenska skolsektionen och koulutoimenjohtaja Juha Paasimäki ansvarar för den finska skolsektionen. I Jakobstad ordnas dagvård i daghem och familjedaghem samt som lekverksamhet. Till Jakobstads dagvård hör följande daghem: Barnabo daghem, Kyrkostrands daghem, Maria-Marjala daghem, Permo daghem, Sveden daghem, Tomtebo daghem, Vestersundsby daghem, Viktoria daghem, Västermalm daghem, Östanlid daghem Tallbo och Pursisalmi daghem. Förskoleundervisning ordnas i skolorna. Till Jakobstads utbildningsväsende hör följande svenska skolor inom den grundläggande utbildning samt allmänbildande gymnasieutbildningen: Lagmans skola, Bonäs skola, Vestersundsby skola, Kyrkostrands- och Jungmans skola, Språkbadsskolan, Oxhamns skola (åk 6-9) och Jakobstads gymnasium. Till Jakobstads utbildningsväsende hör följande finska skolor inom den grundläggande utbildning samt allmänbildande gymnasieutbildningen: Länsinummen koulu, Itälän koulu, Ruusulehdon koulu, Kielikylpykoulu, Etelänummen koulu (åk7-9) och Pietarsaaren lukio. I Jakobstad finns det två arbetarinstitut, ett svenskt och ett finskt. De upprätthåller den traditionella verksamheten. Instituten har en viktig roll i processen med att integrera invandrare och asylsökande. År 2013 grundades det en språkskola för invandrare. Språkskolan har två finskspråkiga klasser och en svenskspråkig klass. Det svenskspråkiga arbetarinstitutet har verksamhet också i Larsmo. Jakobstads stadsbiblioteket, som ett modernt allmänt bibliotek i informationssamhället, verkar så att de fysiska och de virtuella tjänsterna stöder och förstärker varandra. Den traditionella kulturoch bildningsuppgiften kombineras med en mångsidig informationsförmedlings- och rådgivningsfunktion. Biblioteket finns i Jakobstads centrum. Jakobstad formas till en mångsidig kulturstad med sina egna kulturella traditioner och sin tvåspråkighet. Den allmänna kulturverksamheten stöder lokala projekt, som berör sina invånare. Kulturverksamheten ordnar möjligheter för invånarna att få grundundervisning i konst och annan undervisning som stöder amatörer. Kulturbyrån värnar om och befrämjar ett rikt förenings- och kulturliv i staden Jakobstad. Städ- och köksfunktionerna köps internt. Jakobstad-Nykarleby-Larsmo-Evijärvi-Kronoby-Pedersöre 8 Bildnings- och undervisningstjänster, småbarnsfostran, kultur- motions- och fritidstjänster JAKOBSTAD / PIETARSAARI BILDNINGSNÄMNDEN, SIVISTYSLAUTAKUNTA Bildningsdirektör, sivistysjohtaja: Jan Levander DAGVÅRD, PÄIVÄHOITO Tom Enbacka FINSKA SEKTIONEN, SUOMENKIELINEN JAOSTO Juha Paasimäki SVENSKA SEKTIONEN, RUOTSINKIELINEN JAOSTO Jan Levander JUNGMANS DIREKTION Bertil Klingenberg KULTURSEKTIONEN, KULTUURIJAOSTO Guy Björklund ARBETARINSTITUTETS DIREKTION Mari-Louise Björndahl TYÖVÄENOPISTON JOHTOKUNTA Päivi Rosnell MUSIKINSTITUTETS DIREKTION, MUSIIKKIOPISTON JOHTOKUNTA Bo-Anders Sandström IDROTTSSEKTIONEN, LIIKUNTAJAOSTO Tove Jansson Jakobstad-Nykarleby-Larsmo-Evijärvi-Kronoby-Pedersöre 9 Bildnings- och undervisningstjänster, småbarnsfostran, kultur- motions- och fritidstjänster NYKARLEBY STAD Av tradition förknippas Nykarleby med bildning, utbildning och undervisning. Meningsfulla fritidsaktiviteter finns för alla. Nykarleby har ett rikt föreningsliv; motionsanläggningar är högklassiga både sommar och vinter och det finns många olika aktiviteter för den som är intresserad av kultur. Närheten till landsbygd och skärgård sätter sin prägel på livet i staden. Bildningsväsendets ledning och administration finns koncentrerad till bildningskansliet, med undantag av bibliotekets administration som finns vid stadsbiblioteket. Till verksamhetsområdet hör utbildning, elevvård, barndagvård, morgon- och eftermiddagsverksamhet, arbetarinstitut, studiecenter, konstskola för barn och unga, kulturverksamhet, museer, idrotts- och fritidsverksamhet, ungdomsverksamhet och bibliotek. Bildningskansliet handhar övergripande ärenden som berör ledning, ekonomi, personal, planering, utveckling m.m. Inom bildningsväsendet arbetar ca 260 personer. Elevvården och kanslifunktionerna lyder direkt under bildningskansliet. Bildningsnämnden, som består av tio (10) medlemmar, leder verksamheten. Skolväsendet är språkligt uppdelat. Det svenskspråkiga skolväsendet omfattar nio (9) lågstadieskolor, Carleborgsskolan (åk 7-9) och Topeliusgymnasiet. Förskolan är integrerad i skolan och åtta (8) förskolor finns i Nykarleby. I vår strävan att erbjuda eleverna en god och trygg inlärningsmiljö satsar vi på ändamålsenliga undervisningsgrupper och nära internt samarbete, speciellt med biblioteket och fritidsverksamheten. Den svenska skolsektionen, bestående av sju (7) medlemmar, leder verksamheten. Det finskspråkiga skolväsendet omfattas av Metsäkulman koulu med förskola och åk 1-6. Till förskolan kan också antas 5-åringar som önskar finskspråkig dagvård. Finskspråkig undervisning för åk 7-9 sker i Jakobstad och regleras av avtal mellan kommunerna. Metsäkulma och Skogsparken (åk 1-2) finns i samma byggnad och skolorna samarbetar aktivt över språkgränserna. Den finska skolsektionen, bestående av fem (5) medlemmar, leder verksamheten. Dagvårdsveksamheten är den verksamhet som ökat mest under senaste år. Dagvården har verksamhetspunkter i centrum, Socklot, Munsala, Hirvlax, Ytterjeppo, Jeppo, Pensala och Kovjoki. Sektionen för småbarnsfostran, bestående av 5 medlemmar, leder verksamheten. Arbetarinstitutet, biblioteken samt kultur- och fritidsverksamheten är skilda resultatenheter under ledning av fritidssektionen, som består av fem (5) medlemmar. Arbetarinstitutet erbjuder förutom traditionell verksamhet även tjänster inom personalrekrytering för både privata och offentliga sektorn. Arbis har specialiserat sig på s.k. torsdagsföreläsningar med nordiska toppföreläsare. Biblioteket har verksamhet i Nykarleby centrum med sidobibliotek i Munsala och Jeppo. Biblioteket har utvecklat specialitet inom handikappservice och skolspråk. Kultur-och fritidsverksamheten innefattar kultur, fritid, ungdom, idrott och muséum. Bland en omfattande verksamhet kan nämnas Kuddnäs, Stjärnhallen, Rådhusgalleriet, Munsalagården, Skogsvallen och Pepparkakshuset (ungdomsgård). Från den 1 augusti 2006 köper vi köks och städfunktionerna internt. Jakobstad-Nykarleby-Larsmo-Evijärvi-Kronoby-Pedersöre 10 Bildnings- och undervisningstjänster, småbarnsfostran, kultur- motions- och fritidstjänster NYKARLEBY STAD BILDNINGSVÄSENDET Organisationsschema ADMINISTRATION Ansvarig: direktör för bildningsväsendet Antal anställda: 5,5 Bokslut 2013: 259 000, Ospeciferad utbildning: 286 000 SKOLVÄSENDET (svenskspråkiga) Ansvarig: direktör för bildningsväsendet Antal anställda: 116, bokslut 2013: 7 065 000 Topeliusgymnasiet: 1 048 000, Elevvård: 117 700 SKOLVÄSENDET (FINSKSPRÅKIGA) Ansvarig: skoldirektör Antalet anställda: 6 Bokslut 2013: 401 500 DAGVÅRD Ansvarig: Dagvårdschef Antalet anställda: 106 Bokslut: 2013: 3 890 000 KULTUR & FRITID Ansvarig: kultur- och fritidschef Antalet anställda: 6 Bokslut 2013: 517 800, varav Kuddnäs: 34 000 BIBLIOTEK Ansvarig: bibliotekschef Antalet anställda: 7 Bokslut 2013: 391 300 ARBETARINSTITUT Ansvarig: Rektor Antalet anställda: 2 Bokslut 2013: 333 700 Jakobstad-Nykarleby-Larsmo-Evijärvi-Kronoby-Pedersöre 11 Bildnings- och undervisningstjänster, småbarnsfostran, kultur- motions- och fritidstjänster LARSMO KOMMUN Nämnden för barnomsorg och bildning har sju (7) medlemmar. Under nämnden för barnomsorg och bildning (NBB) i Larsmo sorterar dagvård, skola, kultur, bibliotek och fritid. Administrativt har Larsmo två avdelningar; avdelningen för barnomsorg och bildningsavdelningen. Bildningsavdelningen finns vid kommungården i Larsmo och leds av en bildningschef, som till 80 % är bildningschef och till 20 % kultursekreterare. Till bildningsavdelningen hör även fritidsavdelningen och biblioteksverksamheten. Avdelningen för barnomsorg finns på andra våningen vid Grev daghem. Avdelningen för barnomsorg leds av en barnomsorgschef, 100 %. Kanslitjänster köps internt från kommunens allmänna avdelning. Finsk skola och dagvård köps/ordnas i Staden Jakobstad. I Larsmo finns fyra skolor för åk 1-6: Bosund skola, Näs skola, Holm skola och Risö skola. Förskolorna är likaså fyra till antalet: Bosund förskola, Näs förskola, Holm förskola samt Risö förskola. Förskolorna finns i anslutning till skolan, rektorerna är förmän. I Cronhjelmskolan i Holm ordnas utbildning för årskurserna 7-9. Cronhjelmskolan invigdes hösten 2001 och är enspråkigt svensk. Finskspråkiga elever, från förskola till årskurs 9, går i finskspråkiga skolor i Jakobstad. Elever på andra stadiet kan fritt söka till vilket gymnasium eller vilken yrkesutbildningsenhet som helst i landet. Barndagvården ordnas i daghem, gruppfamiljedaghem och familjedagvård i vårdarens hem. Dagvård före och efter förskolan samt morris och eftis för skolbarn ordnas i gemensamma utrymmen med förskolan. På fritidsavdelningen arbetar en person, fritidssekreteraren. Fritidssekreteraren handhar utrymmesbokning, två fritidsgårdar, idrotts- och parkområden m.m. samt kontakt till föreningarna i kommunen. Larsmo kommun beviljar olika typer av bidrag för ideella föreningar inom folkrörelseområdet som bedriver regelbunden verksamhet inom kommunen. I kommunen finns två allmänna bibliotek. Biblioteket i Holm lånar ut biblioteksböcker samt kassetter, cd-skivor, tidningar och tidskrifter. I bibliotekets utrymmen kan alla läsa tidningar och tidsskrifter, söka alster av lokala skribenter och ta del av utställningar som hålls i biblioteket. Biblioteket ordnar regelbundet sagostunder och tävlingar för barnen. Biblioteket i Bosund lånar ut biblioteksböcker, cd-skivor, kassetter, tidningar och tidskrifter. Bibliotekets utrymmen erbjuder möjligheter till att läsa tidningar och tidskrifter samt till att använda uppslagsverk. I biblioteket i Bosund kan barnen delta i olika tävlingar och spela spel. Skolbiblioteken i Näs, Holm och Risö lånar ut material åt skolornas elever. Arbetarinstitutet är gemensamt med staden Jakobstad. Köks- och städtjänster köps internt. Jakobstad-Nykarleby-Larsmo-Evijärvi-Kronoby-Pedersöre 12 Bildnings- och undervisningstjänster, småbarnsfostran, kultur- motions- och fritidstjänster LARSMO KOMMUN NÄMNDEN FÖR BARNOMSORG OCH BILDNING Budget 2013: 11.3 milj. euro 149,5 tjänster och befattningar BILDNINGSCHEF Carola Holm Palonen 0,8 bildningschef, 0,2 kultursekreterare sektorchef FRITIDSSEKRETERARE REKTORER 4 st i förskola och åk 1-6 1 st i åk 7-9 BIBLIOTEKTSCHEF BARNOMSORGSCHEF Malin Källman 1,0 sektorchef DAGVÅRD 1 dagvårdsledare 60 % 3 föreståndare i barngrupp MORRIS OCH EFTIS för förskolbarn och barn å 1-2 Jakobstad-Nykarleby-Larsmo-Evijärvi-Kronoby-Pedersöre 13 HEMVÅRDSSTÖD Öppen verksamhet Bildnings- och undervisningstjänster, småbarnsfostran, kultur- motions- och fritidstjänster EVIJÄRVEN KUNTA Sivistyslautakuntaan kuuluu yhdeksän (9) jäsentä. Toimialaan kuuluvat varhaiskasvatus (1.8.2014 alkaen), perus- ja lukio-opetus, koululaisten iltapäivätoiminta, kirjasto- kulttuuri-, museo-, liikuntaja nuorisotoimet sekä taiteenperusopetus. Kansalaisopiston kuntaosuus kuuluu sivistystoimen talousarvioon, muuten kansalaisopisto on itsenäinen yhdistyspohjainen toimija. Sivistystoimen osastopäällikkönä on sivistystoimenjohtaja (kuuluu muitakin tehtäviä). Sivistystoimella on toimistonhoitaja. Varhaiskasvatus ostetaan tällä hetkellä kuntayhtymältä, 1.8.2014 alkaen Kauhavan kaupungilta. Esioppilaiden opetus sekä aamu- ja iltapäivähoito järjestetään itse. Alakouluja on kolme: Kirkonkylän koulussa oppilaita 116, kuusi luokanopettajaa, yksi erityisopettaja ja esikoulunopettaja. Esikoulu on omana ryhmänä. Lisäksi koulussa järjestetään esikoululaisten aamu- ja iltapäivähoito ja koululaisten apip-toimintaa. Lahdenkylän koulussa oppilaita on 53, kolme luokanopettajaa, tarpeen mukaan oma esikouluryhmä ja opettaja, yhteinen erityisopettaja Särkikylän koulun kanssa. Yhdysluokat 1-2, 3-4 ja 5-6. Koulussa järjestetään koululaisten ip-toimintaa tarpeen mukaan. Särkikylän koulussa oppilaita on 35, kaksi luokanopettajaa, yhteinen erityisopettaja Lahdenkylän koulun kanssa. Yhdysluokat 0-2 ja 3-6. Koulussa järjestetään ip-toimintaa tarpeen mukaan. Yläkoulussa oppilaita on 98, aineenopettajia 16, joista 10 yhteisiä lukion kanssa, erityisopettaja, opo, yhteinen rehtori lukion kanssa. Lukiossa opiskelijoita 58. Lukiossamme voi suorittaa kemian perusopinnot Tampereen teknillisen korkeakoulun tutkintovaatimusten mukaan, vuosittain 5-7 opiskelijaa suorittaa. Lukiolla on tasokas kemian laboratorio. Edelleen on valmius tehdä myös tietotekniikan perusopinnot Jyväskylän yliopiston mukaan. Yläkoulu ja lukio sijaitsevat samassa rakennuksessa, eli välineet, tilat yms. ovat yhteisiä. Kirkonkylän alakoulu on samassa pihassa. Näillä kouluilla on yhteinen keittiö ja siivoojat. Muilla alakouluilla on keittäjä-siivooja ja ruoka valmistetaan koululla. Liikuntatoimessa on urheilualueidenhoitaja-liikunnan ohjaaja. Kunnalla ei ole omia liikuntatiloja, liikunta-alueita on. Nuorisotoimi hoidetaan ostopalvelulla naapurikunnilta (esim. etsivä nuorisotyö) ja kolmannelta sektorilta. Nuorten yhteistyötiimi NYT vastaa nuorisovaltuustoa. Kulttuuritoimella on hallinnassaan yksi näyttelytila. Lähes kaikki toiminta tehdään yhteistyötä seurakunnan ja kolmannen sektorin kanssa. Museoita on kaksi, joista Limutippu – limonaaditehdasmuseo on auki kesäisin tilauksesta ja Iitin kioskin aukiollessa. Väinöntalo on auki toukokuusta elokuuhun. Väinöntalon rakennuksia on korjattu Museoviraston avustuksella neljänä vuonna peräkkäin. Vakiintuneita tapahtumia ovat kesäteatteri, kesäseurat ja koululaispäivät. Museolla on museokauppa. Kirjasto kuuluu YTY-kirjastoihin (Alajärvi, Evijärvi, Lappajärvi, Perho, Soini, Veteli, Vimpeli). Kirjastoilla käytössä yhteinen lainausjärjestelmä ja aineistorekisteri sekä hankintarengas. Jakobstad-Nykarleby-Larsmo-Evijärvi-Kronoby-Pedersöre 14 Bildnings- och undervisningstjänster, småbarnsfostran, kultur- motions- och fritidstjänster Taiteen perusopetusta annetaan musiikissa. Evijärvellä on K-P:n Konservatorion sivutoimipiste. Oppilaspaikkoja on 20. Kansalaisopisto on yhdistyspohjainen, opiston kannatusyhdistyksen jäseniä ovat Evijärven ja Lappajärven kunnat sekä Kauhavan kaupunki. Opistolla on 3 päätoimista tuntiopettajaa, yli sata tuntiopettajaa, rehtori sekä koulutus- ja kehittämissuunnittelija. Opetustunteja vuonna 2013 oli noin 14 000. EVIJÄRVEN KUNTA SIVISTYSLAUTAKUNTA 9 jäsentä Tilinpäätös 2013: 3 778 566 € 70,49 virkaa ja tointa Sivistystoimi Sivistystoimenjohtaja Toimistonhoitaja Päivähoito Perusopetus, lukio Kirjasto 1 rehtori 3 koulunjohtajaa kirjastonjohtaja Museo Liikunta (ostopalveluna) Liikunnanohjaaja/ urheilualueiden hoitaja Jakobstad-Nykarleby-Larsmo-Evijärvi-Kronoby-Pedersöre 15 Nuoriso Kansalaisopisto Bildnings- och undervisningstjänster, småbarnsfostran, kultur- motions- och fritidstjänster KRONOBY KOMMUN Till bildningsnämndens område hör administration, dagvård och förskola, grundläggande utbildning, gymnasium, bibliotek, medborgarinstitut, folkhögskolan och specialanslag för undervisning. Bildningsnämnden har nio medlemmar. I allmänhet behandlar bildningsnämnden de frågor som berör båda språkgrupperna, dvs. dagvård och förskola, bibliotek, medborgarinstitut och helhetsansvaret för budgeten medan skolsektionerna behandlar enbart frågor för den egna språkgruppen. Förvaltningsmässigt har kommunen gått inför delgering av löpande frågor och det operativa arbetet till tjänstemännen medan de förtroendevaldas uppgift är att dra upp de stora riktlinjerna och frågor av principiell art. Det finns två skolsektioner, en svensk med sju medlemmar och finsk med fem medlemmar. Det finns ingen finsk skola i kommunen, utan elever som vill gå i finsk skola går i Karleby eller Kaustby. Kronoby kommun har avtal med båda. Avtalet med Kaustby är ömsesidigt dvs. elever i Kaustby som vill gå i svensk skola går i Kronoby. Bildningskansliet är beläget i kommungården. Bildningschefen är förman för fritidskoordinatorn. Fritidskoordinatorn arbetar annars under fritidsnämnden, som enda anställd. I kommunen finns tre skolor med åk 1-4, fem skolor med åk 1-6 och en skola med åk 7-9 samt Kronoby gymnasium. Förskola och dagvård utöver förskola ordnas i fem förskolor. Dagvård ordnas i åtta daghem, tre gruppfamiljedaghem och hos fem familjedagvårdare i Kronoby, Jeussen, Nedervetil, Terjärv och Småbönders. Biblioteket består av ett huvudbibliotek, beläget i Kronoby centrum och två filialbibliotek, ett i Nedervetil och ett i Terjärv. Kommunen har även en bokbuss, som kompletterar utbudet av bibliotekstjänster. Medborgarinstitutet och dess kansli är beläget i samma fastighet som Kronoby Folkhögskola. Rektorstjänsten köps via avtal av folkhögskolan. Kurser ordnas i olika delar av kommunen. Kronoby Folkhögskola äga av en samkommun med Kronoby som största ägare. Skolan är belägen i Kronoby centrum. I bildningsnämndens budget finns ett anslag för att täcka kostnaderna för studerande från Kronoby som går i folkhögskolan I momentet specialanslag för undervisningen finns hemkommunersättningen, kostnaderna för elever i skolor utanför kommunen och därtill hörande skjutskostnader. Mat- och städfunktionerna sköts av ett privat företag ISS. Jakobstad-Nykarleby-Larsmo-Evijärvi-Kronoby-Pedersöre 16 Bildnings- och undervisningstjänster, småbarnsfostran, kultur- motions- och fritidstjänster KRONOBY KOMMUN BILDNINGSNÄMNDEN 9 medlemmar bokslut 2013: 12 649 259 € 174,72 tjänster och befattningar SVENSKA SKOLSEKTIONEN 7 medlemmar FINSKA SKOLSEKTIONEN 5 medlemmar BILDNINGSKANSLIET BILDNINGSCHEF/ SEKTORCHEF DAGVÅRDSCHEF 10 REKTORER BIBLIOTEKSCHEF MI-REKTOR 0,1 AVDELNINGSSEKRETERARE KANSLIST SPECIALBARNTRÄDGÅRDSLÄRARE 4 DAGVÅRDSLEDARE 1 DAGHEMSFÖRESTÅNDARE Jakobstad-Nykarleby-Larsmo-Evijärvi-Kronoby-Pedersöre 17 KANSLIST FRITIDSKORDINATOR Obs! skild nämnd o budget Bildnings- och undervisningstjänster, småbarnsfostran, kultur- motions- och fritidstjänster PEDERSÖRE KOMMUN Dagvårds- och utbildningsavdelningen ansvarar för dagvården, förskolan, den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen i kommunen. Förtroendeorganen består av Dagvårds- och utbildningsnämnden, svenska och finska sektionen samt skolornas egna direktioner. Statistikcentralens beräkningar för Pedersöre visar att befolkningen förväntas öka. Nativiteten i Pedersöre ligger klart över riksgenomsnittet. Elevstatistiken är ett viktigt styrinstrument då servicen långsiktig ska planeras i kommunen. Skolornas upptagningsområden utgör grunden för planeringen. Befolkningstillväxten leder till ett ökat investeringsbehov. Kommunen har haft en relativt låg andel barn som varit i kommunal dagvård. En tydlig trend har varit de senaste åren att antalet barn i dagvård ökar. Båda föräldrarna arbetar mera och man går ut i förvärvsarbete allt tidigare när barnen är små. Detta påverkar även behovet av dagvård i kommunen. Dagvård erbjuds i - ca 20 familjedaghem - 2 gruppfamiljedaghem - 5 daghem för barn 1-5 år - 5 kombinerade enheter med både daghemsavdelningar och förskolverksamhet - 5 förskolenheter med dagvård före/efter förskolan, varav 1 finskspråkig Skiftes- och helgvård ordnas i daghemmet Hoppetossan i Sandsund. Den grundläggande utbildningen omfattar 14 svenska skolor inom den grundläggande utbildningen samt en finskspråkig skola för åk 0–6. En del elever med 11-årig läroplikt och med individuell läroplan går i kommunens egna skolor, medan andra enligt avtal går i Jungmans skola. Elevantalet uppgår till ca 1500 inom den grundläggande utbildningen. Pedersöre gymnasium med ca 200 studerande verkar i anslutning till Sursik skola åk 7-9. Kulturavdelningen omfattar bibliotek, Medborgarinstitutet, kultur-, ungdoms- och nykterhetsarbete. Till kulturavdelningen hör även idrottsbyrån (som svarar inför idrottsnämnden). Kulturnämnden ska med sin verksamhet skapa förutsättningar för en meningsfull fritid och för livslångt lärande. Avdelningen arbetar aktivt med kommunens sociala kapital, dvs. kulturlivet och tredje sektorn, som har stor betydelse för kommunens livskraft och folkhälsa. Arbetet är inriktat på att öka den positiva hälsan; gemenskapskänsla och välbefinnande bland kommuninvånarna. Välmående och aktiva kommuninvånare är nöjda invånare som trivs. Ett rikt kulturliv ökar kommunens attraktionskraft hos både invånare, företagare och besökare. Riskerna för utanförskap och utslagning minskar. Idrottsnämnden fungerar som en expertnämnd för idrottsrelaterade ärenden. Nämnden erbjuder genom Pedersöre idrottscentrum samt genom ett rikligt antal bas- och näridrottsanläggningar förutsättningar för en mångsidig idrottsservice. Till idrottsnämndens ansvarsområden hör bl.a. administration, förvaltning och ekonomi, planering, underhåll och byggande av idrottsanläggningar samt kompletterande idrotts- och motionsverksamhet. Städ- och köksfunktionerna köps internt. Jakobstad-Nykarleby-Larsmo-Evijärvi-Kronoby-Pedersöre 18 Bildnings- och undervisningstjänster, småbarnsfostran, kultur- motions- och fritidstjänster PEDERSÖRE KOMMUN DAGVÅRDS- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN SVENSKA SEKTIONEN FINSKA SEKTIONEN DAGVÅRDS- OCH UTBILDNINGSAVDELNINGEN FÖRVALTNING Ansvarig: Utbildningsdirektör Antal anställda: 4,7 Bokslut 2013: 243 471,58 UTBILDNINGSAVDELNINGEN (svenskspråkiga) Ansvarig: Utbildningsdirektör Antal anställda: 160,79 Bokslut 2013: 13 094 0921,12 UTBILDNINGSAVDELNINGEN (finskspråkiga) Ansvarig: Skoldirektör (10 %) Antal anställda: 7 Bokslut 2013: 585 642,10 FÖRSKOLA/DAGVÅRD/ EFTERMIDDAGSVERKSAMHET Ansvarig: dagvårdschef Antal anställda: 146,68 Bokslut 2013: 7 492 478,93 Pedersöre gymnasium Bokslut 2013:1 490 521,12 KULTURNÄMNDEN KULTURAVDELNINGEN FÖRVALTNING Ansvarig: Kulturchef Antal anställda: Bokslut 2013: 39 572 BIBLIOTEK Ansvarig: Bibliotekschef Antal anställda: 7,33 Bokslut 2013: 607 661 MEDBORGARINSTITUTET Ansvarig: Rektor Antal anställda: 4,5 Bokslut 2013: 472 583 UNGDOMSARBETE Ansvarig: Ungdomssekreterare Antal anställda: 1 Bokslut 2013: 140 694 KULTURARBETE Ansvarig: Kulturchef Antal anställda: 1 Bokslut 2013: 91 239 IDROTTSNÄMNDEN Ansvarig: Idrottssekreterare Antal anställda: 1,8 Bokslut 2013: 641 764 Jakobstad-Nykarleby-Larsmo-Evijärvi-Kronoby-Pedersöre 19 Bildnings- och undervisningstjänster, småbarnsfostran, kultur- motions- och fritidstjänster 4. Faktainsamling och analys av nuläget Arbetsgruppen har erhållit faktamaterial från de olika verksamhetsområdena I kommunerna. (ansvariga tjänstemän I kommunerna). Arbetsgruppen noterar att faktainsamlingen bör omfatta enbart gemensamma verksamhetsområden som går att jämföra. I kommunerna finns också funktioner som inte är direkt jämförbara. De utvalda jämförelserna har också behandlats av ansvariga tjänstemän i kommunerna. Utredningsområdet är som sagt omfattande och tilläggsanalyser och ytterligare insamling av material kan bli aktuellt att genomföra ännu under hösten. I denna mellanrapport bör det understrykas att arbetsgruppen ännu kommer att kontrollera siffermaterialet med tjänstemännen i de enskilda kommunerna. Inledningsvis presenteras i detta kapitel en sammanställning på den språkliga fördelningen i de olika kommunerna. Språklig fördelning; tabell 1 Andel av språk i närliggande kommuner ___________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ Befolkning 31.12.2013 Svenskspråkiga, % 31.12.2013 Antal Evijärvi 2685 1,90 51 Kruunupyy - Kronoby 6682 80,70 5392 4685 Luoto - Larsmo 5065 92,50 Pedersören kunta - Pedersöre 10970 89,70 9840 Pietarsaari - Jakobstad 19633 55,80 10955 Uusikaarlepyy - Nykarleby 7524 87,30 6568 52559 71,33 % 37492 Befolkning 31.12.2013 Finskspråkiga, % 31.12.2013 Antal Evijärvi 2685 95,20 2556 Kruunupyy - Kronoby 6682 17,00 1136 Luoto - Larsmo 5065 5,70 289 Pedersören kunta - Pedersöre 10970 8,30 911 Pietarsaari - Jakobstad 19633 38,20 7500 Uusikaarlepyy - Nykarleby 7524 7,30 549 52559 24,62 % 12940 Befolkning 31.12.2013 Övriga, % 31.12.2013 Antal Evijärvi 2685 2,90 78 Kruunupyy - Kronoby 6682 2,30 154 Luoto - Larsmo 5065 1,80 91 Pedersören kunta - Pedersöre 10970 2,00 219 Pietarsaari - Jakobstad 19633 6,00 1178 7524 5,40 406 52559 4,05 % 2126 Uusikaarlepyy - Nykarleby Jakobstad-Nykarleby-Larsmo-Evijärvi-Kronoby-Pedersöre 20 Bildnings- och undervisningstjänster, småbarnsfostran, kultur- motions- och fritidstjänster Dagvård Småbarnsfostran; tabell 2 Småbarnsfostran Daghem 31.12.2013 Gruppfamiljedaghem Antal daghem Antal platser 1 36 537+39 210 74 262 440 Familjedagvård (I hemmet) Antal platser Antal gruppfamiljedaghem Evijärvi Jakobstad Kronoby Larsmo Nykarleby Pedersöre 10* + 2 priv. 9 3 9 10 0 7 3 4 2 1 0 52 36 32 16 10 Kostnad/dagvårdsplats/år Antal Antal familjedag- platser vårdare 14 68 22 82 5 10 39 10 36 17 65 I daghem 11 139 € 10 510 € 11 340 € 15 924 € 11 213 € 10 795 € I grupp- Familjefamilje- dagvård daghem i hemmet 0 7 669 € 14 787 € 9 935 € *9 + öppet daghem 18 900 € 12 348 € 19 980 € 11 628 € 10 161 € 10 956 € 9 881 € 8 663 € Andelen barn i dagvård %; tabell 3 Andelen barn i dagvård % Evijärvi Jakobstad Kronoby Larsmo Nykarleby Pedersöre Under 1 år Antal födda 2% 36 lasta 1,50 % 204 0% 73st 0% 109st 0% 66st 0% 166st 1år 21 % 33 % 29 % 12 % 32 % 21 % Antal födda 19 lasta 193 68st 100st 92st 179st 2 år 55 % 55 % 55 % 23 % 46 % 37 % Antal födda 38 lasta 183 67st 126st 92st 160st 3 år 65 % 65 % 76 % 32 % 72 % 53 % 4 år 75 % 82 % 67 % 30 % 81 % 57 % Antal födda 32 lasta 203 89st 101st 87st 189st Förskola Finsk- och svenskspråkig förskoleundervisning; tabell 4 Finskspråkig Förskoleundervisning Antalet elever i daghem Evijärvi Jakobstad Kronoby Larsmo Nykarleby Pedersöre 0 0 0 0 0 0 31.12.2013 Antalet elever i skolor 31 paikkaa 94 0 0 10 barn 8 AKTA 3 koulua 4 koulua UKTA x x 1 skola 1 koulu x(biträden) x x x(förskolärare) x Svenskspråkig Förskoleundervisning Antalet elever i daghem Evijärvi Jakobstad Kronoby Larsmo Nykarleby Pedersöre 31.12.2013 Antalet elever i skolor 0 0 0 146 elever i 5 skolor 81 i 8 grupper 0 0 116 elever i 4 skolor 0 102 elever i 10 skolor 185 i 9 daghem 0 AKTA UKTA x(biträden) x x(biträden) x(biträden) x x(förskolärare) Jakobstad-Nykarleby-Larsmo-Evijärvi-Kronoby-Pedersöre 21 x(förskolärare) x(förskolärare) Antal födda 28 lasta 214 75st 99st 86st 189st 5år 60 % 75 % 83 % 57 % 88 % 60 % Antal födda 25 lasta 216 87st 107st 109st 189st Bildnings- och undervisningstjänster, småbarnsfostran, kultur- motions- och fritidstjänster Grundläggande utbildning En väsentlig faktor för kommunernas verksamhet beträffande framförallt undervisningstjänster är naturligtvis elevtillströmningen. Årskullarna i Finland har minskat och detta återspeglar sig också till en del i utvecklingen också i vårt område. Faktum är dock att elevantalet sammantaget ser ut att öka igen i efter en nedgång på några år. Här finns dock stora skillnader mellan kommunerna. Elevstatistik för nejden; tabell 5 Jakobstad-Nykarleby-Larsmo-Evijärvi-Kronoby-Pedersöre 22 Bildnings- och undervisningstjänster, småbarnsfostran, kultur- motions- och fritidstjänster Förskolans och den grundläggande utbildningens förverkligade kostnader jämfört med erhållna statsandelar; tabell 6 ESI- JA PERUSOPETUKSEN TOTEUTUNEIDEN KUSTANNUSTEN JA RAHOITUKSEN LASKENNALLISTEN PERUSTEIDEN VERTAILU ESIOPETUS -PERUSOPETUSOpetuksen järjestäjä vl 1-9 josta mamu Oppilas- Toteut. Rah. Erotus Rah. Kokonais lask. ero lisäop. yli 17v valm. määrä kust. peruste e/opp perus. euroa yhteensä e/opp e/opp osuus kust.% Kunta 2010 000523 Evijärven kunta 005983 Jakobstads stad 002883 Kronoby kommun 004403 Larsmo kommun 008933 Nykarleby stad 005993 Pedersöre kommun 28 215 80 101 75,5 192,5 301 2.149,5 733,5 774 732,5 1.549,5 0 0 0 0 0 0,5 0 20,5 0 0 18 0 329 2.385,0 813,5 875 826 1.742,0 7.571 6.856 7.886 6.896 8.423 7.532 7.434 7.407 8.258 6.802 8.415 7.705 138 -551 -373 94 7 -174 98 45.323 108 -1.314.838 105 -303.215 99 82.263 100 5.924 102 -302.334 2011 000523 Evijärven kunta 005983 Jakobstads stad 002883 Kronoby kommun 004403 Larsmo kommun 008933 Nykarleby stad 005993 Pedersöre kommun 22,5 204,5 86,5 104,5 68,5 190,5 287,5 2.102,5 716,5 772,5 723,5 1.530,0 0 2,5 0 0 0 0 0,5 40 4,5 4,5 14 5 310,5 2.347,0 807,5 881,5 806 1.725,5 8.077 7.257 8.358 7.083 8.622 8.023 7.789 7.625 8.201 6.843 8.448 7.902 288 -368 157 241 174 121 96 105 98 97 98 98 2012 000523 Evijärven kunta 005983 Jakobstads stad 002883 Kronoby kommun 004403 Larsmo kommun 008933 Nykarleby stad 005993 Pedersöre kommun 25,5 220,5 71,5 99 83 184,5 273,5 2.062,0 710,5 782,5 717 1.512,5 0 3 0 0 0 0 0,5 26 5 4,5 4 5,5 299,5 2.308,5 787 886 804 1.702,5 8.674 7.509 8.435 7.251 9.029 8.337 8.402 8.113 9.058 7.430 8.970 8.650 273 -603 -624 -179 59 -313 97 81.645 108 -1.392.844 107 -490.745 102 -158.571 99 47.514 104 -533.221 89.474 -863.606 127.054 212.318 140.157 208.527 I tabellen framgår hur de förverkligade kostnaderna förhåller sig till den beräknade statsandelen. I sista kolumnen framgår hur mycket statsandelen och de förverkligade kostnaderna skiljer sig från varandra. Minus före summan innebär att den kalkylerade statsandelen täcker mera en de förverkligade kostnaderna inom sektorn. Den angivna procentsatsen i tabellen anger hur stor andel av de förverkligade kostnader som statsandelen täcker. Skolnätet är en faktor som skiljer kommunerna från varandra. I följande tabell anges hur elevtillströmning och skolstorlek skiljer sig åt mellan kommunerna. I tabellen framgår också landets medeltal. Skolnät och elevtillströmning; tabell 7 Asukkaita Suuralue Oppilaita/ koulu Kouluja Asukkaista oppilaita (%) 52 430 54 114 11,72 4 924 5 155 15,72 Pedersören kunta 10 933 15 103 Pietarsaar 19 623 11 195 Uusikaarlepyy 7 517 10 Evijärvi 2 750 Kruunupyy Luoto Koko Suomi 6 391 14,18 1 542 10,96 2 427 73 9,75 1 282 4 75 10,95 1 119 6 683 9 82 10,98 1 288 5 373 693 2 653 194 9,57 358 557 Peruskouluikäisiä 2011 Suuralue 16-18-vuotiaita/ lukio Lukioita Peruskouluikäisiä 2025 Muutosprosentti 16-18-vuotiaita 16-18-vuotiaita 2011 2025 Muutosprosentti 6 104 6 724 10,16 2 346 2 174 -7,33 778 941 20,95 299 278 -7,02 Pedersören kunta 1 580 1 838 16,33 541 558 3,14 Pietarsaari 2 024 2 120 4,74 807 713 -11,65 Uusikaarlepyy 712 855 20,08 285 297 4,21 Evijärvi 262 215 -17,94 119 74 -37,82 Kruunupyy 748 755 0,94 295 254 -13,90 Luoto Jakobstad-Nykarleby-Larsmo-Evijärvi-Kronoby-Pedersöre 23 Bildnings- och undervisningstjänster, småbarnsfostran, kultur- motions- och fritidstjänster Skolornas storlek; tabell 8 Finskspråkig Skolornas storlek Antal et Evijärvi Jakobstad Kronoby Larsmo Nykarleby Pedersöre 0-49 elever 1 0 0 0 1 0 50-99 elever 1 1 0 0 0 1 100-149 elever 1 2 0 0 0 0 150-199 elever 0 1 0 0 0 0 200elever 0 0 0 0 0 0 Antal et el ever s kol or Åk 7-9 s a mma nl a gt 98 267 0 0 0 0 4 5 0 0 1 1 Antal et Antal et Elever finns i annan kommun Elever finns i annan kommun Svenskspråkig Skolornas storlek Evijärvi Jakobstad Kronoby Larsmo Nykarleby Pedersöre 0-49 elever 0 1 (specialskola) 5 0 4 4 50-99 elever 0 0 0 0 4 3 100-149 elever 0 2 3 3 1 4 150-199 elever 0 3 0 1 0 1 200elever 0 0 1 1 1 0 el ever s kol or Åk 7-9 s a mma nl a gt 0 509 (åk 6-9) 243 263 246 491 0 7 9 5 10 13 Antal elever i grundläggande utbildning; tabell 9 Antalet elever i gundläggande utbildning 31.12.2013 Finskspråkig Svenskspråkig Elever Evijärvi Jakobstad Jungmans Kronoby Larsmo Nykarleby Pedersöre Bosatta utanför 288 698 12 59 19 åk 1-9 21 51 1 Elever Bosatta utanför 0 1241 16 696 801 åk 1-9 691 1447 0 13 27 4 ? 7 7 Gymnasieutbildning Antalet studerande inom gymnasieutbildning; tabell 10 Antalet studerande inom gymnasieutbildning 31.12.2013 Finskspråkig Svenskspråkig Elever Evijärvi Jakobstad Kronoby Larsmo Nykarleby Pedersöre Bosatta utanför 45 102 0 2 0 0 Elever 10 13 0 0 0 0 Bosatta utanför 0 204 106 41 99 149 Jakobstad-Nykarleby-Larsmo-Evijärvi-Kronoby-Pedersöre 24 0 62 59 18 19 Bildnings- och undervisningstjänster, småbarnsfostran, kultur- motions- och fritidstjänster Gymnasieutbildningens förverkligade kostnader jämfört med statsandelen; tabell 11 TOTEUTUNEIDEN KUSTANNUSTEN JA VALTIONOSUUDEN LASKENNALLISTEN PERUSTEIDEN VERTAILU Koulutuksen järjestäjä 1) Opisk. määrä Yli 18 v. aloit. Aineop. Laskenn. Toteut. Valt. osuuden kurssien opisk. kust. lask. peruste määrä määrä e/opisk. e/opisk. Edell. erotus YH:n Kokonaisero osuus euroa kustann. % Kunta 2010 000523 Evijärven kunta 005983 Jakobstads stad 002883 Kronoby kommun 008933 Nykarleby stad 005993 Pedersöre kommun 69 480 166 131 172 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 69 480 166 131 172 9.419 6.114 6.628 7.055 6.646 8.767 5.854 6.295 7.201 6.052 652 259 333 -146 594 93 96 95 102 91 44.728 124.337 55.128 -19.196 102.010 2011 000523 Evijärven kunta 005983 Jakobstads stad 002883 Kronoby kommun 008933 Nykarleby stad 005993 Pedersöre kommun 64 461 180 119 156 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 64 461 180 119 156 9.948 6.615 6.075 8.101 7.781 8.822 5.987 6.300 7.519 6.368 1.126 629 -225 582 1.413 89 90 104 93 82 71.878 289.646 -40.579 69.401 221.007 2012 000523 Evijärven kunta 005983 Jakobstads stad 002883 Kronoby kommun 008933 Nykarleby stad 005993 Pedersöre kommun 58 427 179 111 141 0 2 0 0 0 0 0 0 0 0 58 428 179 111 141 10.431 7.469 6.564 9.310 9.892 9.850 6.636 6.363 8.510 7.513 581 833 201 800 2.379 94 89 97 91 76 33.716 356.547 36.041 88.953 336.202 I tabellen framgår hur de förverkligade kostnaderna förhåller sig till den beräknade statsandelen. I sista kolumnen framgår hur mycket statsandelen och de förverkligade kostnaderna skiljer sig från varandra. Minus före summan innebär att den kalkylerade statsandelen täcker mera en de förverkligade kostnaderna inom sektorn. Den angivna procentsatsen i tabellen anger hur stor andel av de förverkligade kostnader som statsandelen täcker. Jakobstad-Nykarleby-Larsmo-Evijärvi-Kronoby-Pedersöre 25 Bildnings- och undervisningstjänster, småbarnsfostran, kultur- motions- och fritidstjänster Medborgar- arbetarinstitut Medborgarinstitut kostnader; tabell 12 Medborgarinstitut Nettokostnad/undervisningstimme Evijärvi Jakobstad Kronoby Larsmo Nykarleby Pedersöre Evijärvi 15,95€ 73,50 € 55,76 € 10,00 € 56,20 € 61,91 € Nettokostnad/invånare Nettokostnad/kursdeltagare Undervisningstimmar/invånare Koko alue 112 € 114,04 € 85,82 € 1 0,64 1,04 62,00 € 78,03 € 0,84 0,70 Evi, Lavi & Kauhava 49, Evi 1 47,54 € 57,76 € 47,37 € 43,18 € Bibliotek Bibliotek antal lån och kostnader; tabell 13 Bibliotek Evijärvi Jakobstad Kronoby Larsmo Nykarleby Pedersöre Lån/invånare €/Invånare Bok- och annan mediaanskaffning/ invånare 19,11 15,82 16,17 21,75 11,78 13,58 58,91 € 71,63 € 73,90 € 56,54 € 51,97 € 55,28 € 15,59 9,88 € 0,6 0,78 0,48 (7,34€) 8,1 Ungdomsarbete Ungdomstjänster kostnader; tabell 14 Ungdomstjänster Nettokostnad/invånare Evijärvi Jakobstad Kronoby Larsmo Nykarleby Pedersöre 8,56 € 26,60 € 6,00 € 8,00 € 12,00 € 12,86 € Idrott Antal idrottsplatser; tabell 15 Antalet idrottsplatser Gräs- och konstgräsplan Evijärvi Jakobstad Kronoby Larsmo Nykarleby Pedersöre Andra utomhus plan Rinkar/skrinnskoplan Privata ishall 3 15 7 5 10 13 0 1 2 4 3 5 9 6 3 1 2 (+grus pl a ner vi d s kol or 4s t) 4 1 8 (seriespel) 5(byapla) 3 0 (Kri s ta l l en i Ja kobs ta d) 1 1 Antal idrottsföreningar; tabell 16 Evijärvi Jakobstad Kronoby Larsmo Nykarleby Pedersöre Antalet idrottsföreningar Kommunal bidrag/invånare (Idrottsföreningar) 5 25 10 3 22 12 2,00 € 2,03 € 11,00 € 4,00 € 4,00 € 5,00 € Jakobstad-Nykarleby-Larsmo-Evijärvi-Kronoby-Pedersöre 26 €/invånare 33,00 € 139,65 € 40,00 € 34,00 € 41,00 € Underhållna skidsprår/km 35km 38km 72 km 18,8km 20km 13(bel)+5(obel)=80km Vandringsleder/km 69km 52 km 35,4km 10km 4/73km Bildnings- och undervisningstjänster, småbarnsfostran, kultur- motions- och fritidstjänster Kultur Kulturtjänster kostnader; tabell 17 Kulturtjänster Evijärvi Jakobstad Kronoby Larsmo Nykarleby Pedersöre €/invånare Bidrag €/invånare 1,50 € 15,10 € 5,00 € 1,41 € 9,00 € 11,96 € 0,74 € 1,90 € 4,00 € 7000€ utbet. totalt i kult.bidrag 2,00 € 1,82 € Jakobstad-Nykarleby-Larsmo-Evijärvi-Kronoby-Pedersöre 27 Bildnings- och undervisningstjänster, småbarnsfostran, kultur- motions- och fritidstjänster 5. Samarbete och utökat samarbete Allmänt kring samarbete beträffande dagvård och undervisning Det har funnits ett synnerligen omfattande samarbete mellan kommunerna i kommunutredningsområdet och att det har underlättat skötseln av många ärenden. Det har förekommit samarbete bl.a. inom invandrarundervisningen och fortbildningen. Dessutom träffas skoldirektörerna och dagvårdscheferna regelbundet. Evijärvi har också haft ett omfattande samarbete med då med de närliggande finskspråkiga kommunerna. Arbetsgruppen noterar att samarbetet med Evijärvi och de nu aktuella kommunerna i utredningen kunde utvecklas eftersom behoven och utmaningarna i många fall är de samma. I detta kapitel presenteras också Evijärvis nuvarande samarbete. Arbetsgruppen har gått genom det projektsamarbete som finns mellan kommunerna. Undervisningsministeriet och Utbildningsstyrelsen har de senaste åren finansierat gemensamma utvecklingsprojekt för kommunerna, t.ex. projektet Edu Arena/Kunnig och projektet för kvalitetskriterier inom den grundläggande utbildningen. Se nedan. Jakobstad, Karleby, Kronoby, Larsmo, Nykarleby och Pedersöre Redovisning av samarbetsprojekt inom kommunernas bildningsväsenden Projektets namn Företagsamhetsfostran Team Nord Dialogen Diagonalen 1 Projekttid 2000-2001 20082003-2005 2009 Diagonalen 2 Administrativ kommun Beviljat understöd (euro) Kommunal självfinansiering (euro) Finansiär Jakobstad Jakobstad/Karleby Karleby/Pedersöre 100 000, 00 2010-2011 Pedersöre 20.000,00 Edu Arena 31.8.2010 - 31.12.2011 Kronoby 104 000,00 € Edu Arena II 1.1.2012 - 31.12.2013 Kronoby 68 000,00 € Edu Arena III 1.5.2013 - 31.12.2014 Kronoby 80 000,00 € Larsmo Larsmo 65 000,00 € 40 000,00 € Gemensam upphandling (omfattar inte Karleby) (alla kommuner gör separata beslut/3 års avtal)) Pedersöre 660 000,00 € 140 000,00 € www.ostrobotniajob.fi Uppföljning av timresurs och gruppstorlekar Gemensam undervisning av flyktingar Läroplansarbetet Skoldirektörerna har möten ca 1 gång/månad Nykarleby Nykarleby olika gemensam tjänsteansökningsportal (som en del i Kvalitetsprojektet) Gemensam undervisning inom den förberedande undervisningen olika Gemensamma linjedragningar/planerings- och utvecklingsarbete Kvalitetskriterieprojektet 1.8.2010 - 31.12.2012 Kvalitetskriterieprojektet, forts. 1.1.2013 - 31.12.2014 Kulturfonden/UBS 50 % Svenska kulturfonden UBS Huvudsakligt projektinnehåll 6 000 € UBS Regionförvaltningsverket i 10 400,00 € Västra och Inre Finland Regionförvaltningsverket i 18 000,00 € Västra och Inre Finland Regionförvaltningsverket i 15 000,00 € Västra och Inre Finland Gymnasiesamarbete/Virtuella kurser Utveckling av läsning, modersmål Utvecklande av matematikundervisningen Utbildningsstyrelsen Utbildningsstyrelsen Utvecklande av matematikundervisningen Kartläggning av undervisningspersonalens kompetens (webbenkät), Anordnande av fortbildningar Kompetensutveckling i samråd med kollegor via benchmarking, IKTfortbildningar, handledande lärare och utvecklingsplaner Kompetensutveckling via benchmarking och digitala lärmiljöer, introduktion av kompetensutvecklingssamtal, lärplattformer Ibruktagande av kvalitetskriterier för den grundläggande utbildningen Vidareutveckling av kvalitetskriterierna Kommunerna kommunerna Gemensam upphandling av läroböcker Gemensam upphandling av skolmaterial Annat samarbete: utgifter/år utgifter/år Fortbildning förskolan/se barnet Arbetsgruppen har även diskuterat personalrekryteringen och möjligheten till samarbete, t.ex. vid rekryteringen av lärare. Den nyaste tjänsten som kunde utnyttjas är Kuntarekry, men i dagsläget används inte denna tjänst i någon större utsträckning i nejden eftersom de svenskspråkiga skolväsendena har tillgång till tjänsten www.ostrobotniajob.fi. Det finskspråkiga skolväsendet kunde eventuellt också ansluta sig till den. Det skulle vara bra att i fortsättningen sköta rekryteringen koordinerat. Vikariebanken kunde vara gemensam. Jakobstad-Nykarleby-Larsmo-Evijärvi-Kronoby-Pedersöre 28 Bildnings- och undervisningstjänster, småbarnsfostran, kultur- motions- och fritidstjänster Kommunerna är med i nätverket Teamnord, som främjar inlärning via nätet inom gymnasieutbildningen. I Jakobstad har det finskspråkiga gymnasiet samarbete med läroanstaltsnätverket på andra stadiet i Karleby. Skolväsendet i Evijärvi har samarbete med kommunerna i Södra Österbotten och i Sjönejden. Evijärvi är också med i nätverket Opinlakeus. Man har gemensamma lärartjänster med Lappajärvi. Gymnasiet i Evijärvi har samarbete med det tekniska universitetet i Tammerfors (grundläggande studier i kemi, 7 studerande). Personalutbildning och fortbildning genomförs också i samarbete, det här kunde visserligen ännu fördjupas. Gymnasieutbildningens gemensamma kursbricka kunde också vara föremål för fördjupat samarbete. Invandrare, utbildningen av invandrare Kommunerna i Jakobstadsnejden har samarbetat kring invandrarundervisningen, t.ex. samarbetet i anslutning till mottagandet av kvotflyktingar. Planeringen försvåras av att man inte alltid vet exakt när det kommer invandrare och behovet är svårt att förutse. I Evijärvi bildas en grupp inom den förberedande undervisningen om det finns fem elever. Det finns möjligheter att utveckla samarbetet inom den grundläggande utbildningen och den förberedande utbildningen på andra stadiet. Små kommuner kan inte anställa en modersmålslärare åt invandrareleverna. I Jakobstad har man kunnat göra det, eftersom det finns fler invandrarelever. Arbetsgruppen noterar att samarbetet kring vuxna invandrare borde utvecklas. Det skulle vara mycket viktigt med tanke på sysselsättningen att invandrarna lär sig språket. Konstaterades att en invandrarplan har utarbetats i samarbete, och den borde alla sätta sig in i. Regionens samarbete kring kvalitetsuppföljningen inom den grundläggande utbildningen. Undervisnings- och kulturministeriet har utarbetat kvalitetskriterier för den grundläggande utbildningen. Kommunerna i Norra svenska Österbotten arbetar förnärvarande aktivt och gemensamt med dessa kriterier. Deltagande kommuner har erhållit extra statsunderstöd från ministeriet för utvecklande och implementering av kriterierna i verksamheten. Kvalitetskriterierna för den grundläggande utbildningen är ett verktyg med vilket man kan producera information på lokal nivå om den grundläggande utbildningens strukturella och funktionella kvalitet. Kvalitetskriterierna utgörs av 13 utvecklingsområden eller kvalitetskort. I UKM:s beskrivningen av arbetet med kvalitetskriterierna sägs att i en utvecklingsinriktad skola får självskattning och verksamhetsförbättrande insatser grundade på systematiskt insamlade utvärderingsdata hög prioritet. Utvecklingsprocessen bör alltid ta hänsyn till den rådande verksamhetskulturen. Självskattningen består av fyra grundläggande frågor: Var befinner vi oss nu? Var vill vi vara i framtiden? Hur kan vi bäst nå vårt mål? Hur bedömer vi de genomförda förändringarna? (Undervisnings- och kulturministeriets publikationer 2012:30) Jakobstad-Nykarleby-Larsmo-Evijärvi-Kronoby-Pedersöre 29 Bildnings- och undervisningstjänster, småbarnsfostran, kultur- motions- och fritidstjänster Kvalitetskriterierna har i Norra Svenska Österbotten (kommunerna Nykarleby, Pedersöre, Jakobstad, Larsmo, Kronoby och Karleby sv.) omvandlats till checklistor och utvärderingsinstrument. Några av kvalitetskorten har omsatts i praktiken medan en del är under arbete. I nejdens kommuner finns nu gemensamma konkreta utvärderingsmodeller för uppföljning av kvalitetskriterierna. Kvalitetskriterierna gör det möjligt för kommunala beslutsfattare att på ett praktiskt plan utvärdera hur de beslut som omfattar skolväsendet i ett kort respektive långt perspektiv inverkar på skolornas verksamhet. Kvalitetskorten har omformats till utvärderingsinstrument för nejdens skolor. De fyra första kvalitetskorten avspeglar strukturerna inom följande områden: 1. ledarskap 2. personal 3. ekonomiska resurser 4. utvärdering Övriga sju kvalitetskort, som påverkar den studerande: 1. läroplanens verkställande 2. undervisningen och undervisningsarrangemangen 3. stödet för inlärning, tillväxt och välbefinnande 4. delaktighet och påverkan 5. samarbetet mellan skolan och hemmet 6. fysisk lärmiljö 7. inlärningsmiljöns trygghet 8. klubbverksamhet 9. Eftermiddagsverksamhet Skolans och kommunens kvalitetsarbete styrs av en årsklocka som anger när de olika kvalitetskorten ska behandlas. Inom varje kort finns angivet vem som ansvarar för genomförande och uppföljning. Årsklockan har utarbetats gemensamt för Jakobstadsnejdens kommuner. Tanken är att resultaten och utvärderingarna kan användas också för hela regionen gemensamt. Vi kan gör jämförelser regionalt! I bilaga presenteras hela kvalitetsdokumentet som ännu inte är färdigt till alla delar. Speciell kortet kring läroplansarbetet är på hälft. Alla utvärderingsbanketter som utarbetats sätts in på systemet Webropol som alla deltagande kommuner i nejden använder sig av. Webropol är ett webbaserat enkätprogram som möjliggör insamlande av data via webben. Utgångspunkten för arbetet är att vi med hjälp av utvärderingskunskap som baserar sig på kvalitetskriterierna i bästa fall kan identifiera missförhållanden som upptäcks inom utbildningen. Det blir då också möjligt att åtgärda missförhållandena när man på ett heltäckande plan på årlig nivå planerar kommunernas verksamhet och ekonomi. Grundläggande utbildning; utökat samarbete - Kvalitetskriterierna gör det också möjligt att fördjupa samarbetet på ett regionalt plan. Den nya elevhälsolagen kan medföra att kuratortjänsterna sammanförs i regionen Jakobstad-Nykarleby-Larsmo-Evijärvi-Kronoby-Pedersöre 30 Bildnings- och undervisningstjänster, småbarnsfostran, kultur- motions- och fritidstjänster Dagvård; samarbete Kronoby, Larsmo, Pedersöre, Nykarleby och Jakobstad har tillsammans med Institutionen för barnpedagogik vid ÅU startat upp ett gemensamt svenskspråkigt skolningssamarbete som kallas ”Se barnet”. Inom detta samarbete ordnas det så att varje anställd inom kommunerna skall kunna delta i någon form av fortbildning eller kursverksamhet varje termin. ”Se Barnet” har en fortbildningssekreterare anställd som sköter om det praktiska arbetet och bl.a. fördelar platserna till de olika tillfällena. Den finskspråkiga fortbildningen sköter Jakobstad om dock så att även grannkommunernas finskspråkiga personal erbjuds möjlighet att delta. Samma kommuner (Nykarleby, Pedersöre, Jakobstad, Larsmo, Kronoby) har också gjort en överenskommelse om en gemensam avgiftspolitik inom dagvården. Det betyder i praktiken att när familjer flyttar mellan kommunerna så skall det inte inverka på dagvårdsavgiften om inkomsterna inte förändras. Kommunerna har också gjort det möjligt för familjer att i mån av möjlighet få dagvård i en annan kommun än hemkommunen. Det är i sista hand producentkommunen som avgör om platser finns att sälja. Producentkommunen fakturera sedan hemkommunen för månadskostnaden. Detta förfarande används oftast när familjer flyttar mellan kommunerna och man vill fortsätta på den gamla dagvårdsplatsen t.ex. verksamhetsåret till slut. Från grannkommunerna kommer också till en del finskspråkiga barn till Jakobstad. Dagvårdscheferna i dessa kommuner träffas regelbundet ca 8 ggr/år och diskuterar gemensamma frågeställningar. Dagvård; utökat samarbete Från dagvårdens sida framhålls följande möjligheter till utökat samarbete. 1. Gemensam vikariebank 2. Gemensam uträkning och fakturering av dagvårdsavgifter i regionen. Dessutom kunde samma ekonomiförvaltningsprogram användas i alla kommuner. 3. Gemensamma specialbarnträdgårdslärare. Bibliotek; samarbete Bibliotekssektorn har varit banbrytare när det gäller samarbete mellan kommunerna. Man kan låna på biblioteket i vilken kommun som helst. Biblioteken samarbetar sedan 1990-talet mer än många andra sektorer och i och med att Fredrikabiblioteken övergår till CS Library under hösten kommer biblioteken att samarbeta ännu mer. Till Fredrikabiblioteken hör biblioteken i Jakobstad, Korsholm, Korsnäs, Kristinestad, Kronoby, Larsmo, Malax, Nykarleby, Närpes, Pedersöre och Vörå. Tillsammans har biblioteken över 1.000.000 volymer. Samarbetet inleddes 1992. Biblioteken är aktivt med i utvecklandet av dataprogrammet Gemini med Abilita. Bibliotekscheferna utgör Fredrikas ledningsgrupp som överenskommer om Fredrikas utveckling. Se: www.fredrika.net Fredrika-samarbete är en stor tillgång för biblioteksverksamheten i Jakobstadsregionen och i Österbotten. Jakobstad-Nykarleby-Larsmo-Evijärvi-Kronoby-Pedersöre 31 Bildnings- och undervisningstjänster, småbarnsfostran, kultur- motions- och fritidstjänster Nätverkets fördelar: - katalogposter köps gemensamt, samköp ger rabatterat pris fjärrlånebeställningar elektroniskt gemensam kompetensutveckling gemensamma riktlinjer konkret samarbete över kommungränserna ny gemensam webbplats ger en tydligare helhet för kunderna och större möjlighet att integrera olika e-tjänster Genom de allmänna bibliotekens råd tas också nya samarbetsformer fram, konkretiserade senast genom Konsortiet för de allmänna biblioteken, som bl.a. arbetar för gemensam upphandling av eböcker. Bibliotek; utökat samarbete Följande samarbetsformer kunde ännu testas: Gemensamma annonser, t.ex. om förändringar i öppettiderna vår och höst (sommar- och vintertider). Logistiken mellan biblioteken (rör bl.a. fjärrlån) kunde utvecklas. Itella flyttar bara längre bort från kunderna och postkostnaderna ökar. Samarbete över sektorgränserna kunde också utredas i detta sammanhang. Samarbete kring författarbesök, barnprogram o.a. evenemang förekommer i viss mån men kunde utvecklas. Biblioteken söker externa medel för olika projekt och tillför på detta sätt både extra resurser och kunnande till regionen. Fortsättningsvis bör dessa projektbidrag sökas lokalt (=mera externa medel till regionen?), men det kunnande och de idéer som föds via projekten kunde spridas bättre inom regionen. Benchmarking och personalutbyte kunde vara ett sätt. Köp av (juridiska) experttjänster. Fortbildning kan ordnas inom landskapsbiblioteksdistriktet eller av finlandssvenska biblioteksföreningen, men specifika behov kan uppstå. T.ex. inför ett evenemang kan vi behöva ansöka om rätt att använda texter och bilder och det är inte alltid helt klar vart man kan vända sig. Också bibliotekens tjänster och samlingar kan ge upphov till frågor som behöver lösas för ett större område, men inte nödvändigtvis för hela (Svensk-)Finland. Ev. gemensam upphandling av tidskrifter och e-tidningar och biblioteksmaterial (ex. bokplast) kunde utredas. (Stående direkta prenumerationer på dagstidningar och vissa tidskrifter innefattas ej). Kan ev. bli för byråkratiskt och tungrott, speciellt uppföljningen av uteblivna tidskrifter kan komma att halta. Gemensam upphandling av biblioteksböcker uppnår tröskelvärdet för konkurrensutsättning inom EU = ännu mera byråkrati och sämre service för Jakobstad-Nykarleby-Larsmo-Evijärvi-Kronoby-Pedersöre 32 Bildnings- och undervisningstjänster, småbarnsfostran, kultur- motions- och fritidstjänster våra kunder. (Inom bibliotekssektorn finns ingen kanslipersonal utan all ökad byråkrati drabbar kunderna direkt eftersom tiden måste tas från egentligt biblioteksarbete). Medborgarinstitut (Norra Ligan) Vissa gemensamma kurser -> delade kostnader, inbesparing i arbetstid, möjlighet till större utbud och bättre service för kunderna Vissa gemensam annonsering -> delade kostnader, större genomslagskraft Vissa gemensamma sidor/texter i kurskatalogerna -> större spridning, delade kostnader Gemensamma lärarmöten inför höstterminen -> delade kostnader, bättre kvalitet, bättre möjligheter att genomföra Gemensamma lärarkvällar efter avslutad vårtermin -> delade kostnader, bättre kvalitet, bättre möjligheter att genomföra Vissa gemensamma lärare -> bättre rekryteringsmöjligheter Gemensam terminsvis utvärdering -> bättre kvalitet genom delade erfarenheter Månatliga rektorsmöten -> effektiv informations- och kunskapsspridning, gemensamt beslutsfattande Kanslistmöte -> effektiv informations- och kunskapsspridning Gemensamma projekt -> bättre möjlighet att få extern finansiering till regionen, möjlighet att effektivt fördela arbetsinsatserna Gemensam projektpersonal -> bättre kontroll och överblick Gemensam representation/uppvaktning vid olika tillfällen -> mindre kostnader som ytterligare delas Vissa gemensamma specialkurser -> delade kostnader, större rekryteringsområde, bättre möjlighet att genomföra Gemensamma tenttillfällen -> bättre service Gemensamma fortbildningstillfällen för lärare -> bättre möjligheter att genomföra olika teman Vissa gemensamma inköp -> mindre kostnader som ytterligare delas Gemensam pressinformation -> större genomslagskraft Gemensamma datakörkortslicenser -> mindre kostnader som ytterligare delas Gemensamma ställningstaganden och utlåtanden -> större tyngd Ovanstående exempel på samarbetsformer innebär i de flesta fall kvalitetsökningar samt inbesparingar jämfört med om verksamheten/aktiviteten skulle genomföras enskilt i respektive kommun. Utökat samarbete; Norra ligan fakturering från ett ställe löneutbetalning från ett ställe ett gemensamt kansli Jakobstad-Nykarleby-Larsmo-Evijärvi-Kronoby-Pedersöre 33 Bildnings- och undervisningstjänster, småbarnsfostran, kultur- motions- och fritidstjänster Pietarsaaren seudun työväenopisto Pietarsaaren seutukunnan opistotoiminnan laadun ja osaamisen turvaamiseksi tarvitaan seudullista yhteistyötä. Pietarsaaren kielellisesti jakautuneet opistot toimivat liian pienen vakinaisen henkilökunnan turvin, on järkevintä ehkä yhdistää voimavarat. Näin saadaan laajennettu organisaatiomalli, joilla on hyvä osaaminen ja asiantuntijuus opetusaloillaan ja monipuolinen opetustarjonta. Opistojen rehtoreilta vaaditaan joustavaa ja seudullisesti liikkuvaa työskentelytapaa, jotta paikallistuntemus säilyy jatkossakin. Tulevaisuuden keskeisiä haasteita ovat väestön ikä- ja koulutusrakenteen huomioon ottaminen opetuksessa sekä tietoyhteiskunnan tuomat opetussisältöjen ja opetusteknologian muutokset. Pietarsaaren suomenkielinen työväenopisto on vasta alussa opetukseen osallistumisen ja opintojen saavutettavuuden haasteissa, jossa teknologiset mahdollisuudet osataan hyödyntää perinteisen opetuksen rinnalla. Keski-Pohjanmaan kesäyliopiston sivutoimipisteenä on haluttu etsiä ratkaisua mm. opistoverkostojen avulla. Laadun- ja kehittämisen hanketta tehdään myös yhteistyössä. Työväenopisto tekee myös yhteistyötä muiden maan yliopistojen kanssa järjestämällä ja ottamalla vastaan tenttejä. Alueellinen yhteistyö keskittyy koko Pohjanmaan alueeseen hankkimalla ja ideoimalla koulutuksia sekä värväämällä opetushenkilökuntaa. Lähin yhteistyökumppani on Kokkolanseudun opisto. Kokkolan kanssa on haettu mm. yhteistyökoulutusrahoitusta opetushallitukselta. Kolmas sektori Kokkolan Taito ry. tuottaa Pietarsaaren opistolle vuosittain kädentaitojen lyhytkursseja. Ruotsinkielisestä kurssitarjonnasta vastaa Arbis, mutta satunnaisia yhteistyökeskusteluja on käyty alueen ruotsinkielisten opistojen kanssa koskien suomenkielisen palvelun laajentamisesta. Keskusteluissa on virinnyt ideoita siitä, että Pietarsaaren suomenkielinen opisto tuottaisi heidän opistoilleen joitakin suomenkielisiä kursseja. Museiverksamhet Jakobstads museum har under hela sin 110-åriga historia haft samarbete med övriga museer i regionen som en naturlig del av verksamheten. Bakgrunden är vår gemensamma historia. Då museet grundades 1904 var avsikten att museet skulle bli ett museum för hela regionen och man skapade från början ett nätverk av medarbetare. Vartefter hembygds- och museiverksamhet utvecklades på landsbygden förändrades samarbetet, speciellt under 1970-talet, då hembygdsrörelsen blommade upp. Samarbetet skedde bl.a. genom hembygdskurser i medborgarinstituten där Jakobstads museums personal var handledare. Genom detta deltog museet aktivt i museiverksamheten i Larsmo och Pedersöre och bistod med grundläggande arbeten. Denna typ av samarbete har förändrats i och ned att hembygdsmuseerna har utvecklats och blivit mera självständiga. Från mitten 1970-talet hade museet egna budgetmedel för det regionala samarbetet, men har sparades bort under 2000-talet. Jakobstad-Nykarleby-Larsmo-Evijärvi-Kronoby-Pedersöre 34 Bildnings- och undervisningstjänster, småbarnsfostran, kultur- motions- och fritidstjänster Museet har också verkat som motor för grundandet av museiföreningar i staden, som Nanoq och Motormuseet. Museet har styrelseplats i Nanoq och staden äger idag största delen av Motormuseets föremål. År 2009 ingick Jakobstads museum och museiverksamheten i Nykarleby stad ett samarbetsavtal inom ramen för vad som stadgas i museilagen. Detta innebär att Jakobstad och Nykarleby statsandelar dirigeras via Jakobstad museum, som också sköter rapporteringen till Utbildningsstyrelsen. År 2010 startades en museisamarbetsgrupp för regionen. Samarbetspartners är ca 60 hembygdsoch museiföreningar, från Karleby, Kronoby, Larsmo, Pedersöre och Nykarleby kommuner. Samarbetsgruppen har regelbundna möten och har bl.a. ordnat de s.k. Museikarnevalerna, som fått genklang i hela landet. Samarbetet forsätter i år med fortbildning och en gemensam tidsresa under hösten 2014. Jakobstads museum har ingen officiell status som regionmuseum, men som enda professionella museum i regionen, delegeras ärenden från statliga myndigheter, Museiverket och Österbottens landskapsmuseum till Jakobstads museum, speciellt då det gäller byggnadsskydd och planläggningsärenden. Museets största ”kundkrets” är regionens skolor, vars elever regelbundet besöker museet och museets utställningar och deltar i evenemang. Information om verksamheten riktas också till regionens skolor. Samarbete; Kultur och fritid Samarbetet i nejden varierar men det vanliga är att kommunerna samarbetar kring olika evenemang. Samarbetet sker dock i olika konstellationer och mellan olika kommuner. En viss tradition finns att även årligen träffas som sektorkolleger inom regionens fritidssektor vid planering och uppföljning av olika gemensamma projekt. För Kronobys del sker det mesta samarbetet av tradition och av geografiska orsaker med Karleby. Utökat samarbete; kultur och fritid Arbetsgruppen noterar att en större samordning kunde gagna hela sektorn. Här kunde bl.a. gemensam marknadsföring av evenemang utgöra ett samarbetsområde vilket också de sektorsansvariga påpekar. Ungdomsarbetet; samarbete Det uppsökande ungdomsarbetet i anslutning till After Eight utgör ett bra exempel på samarbete inom ungdomssektorn i nejden. I Jakobstadsnejden finns också en regional droggrupp som är aktiv. Ungdomsportalen Decibel finns också med som ett samarbetsprojekt där Jakobstadsregionens kommuner deltar. (förutom Larsmo). Jakobstad-Nykarleby-Larsmo-Evijärvi-Kronoby-Pedersöre 35 Bildnings- och undervisningstjänster, småbarnsfostran, kultur- motions- och fritidstjänster Ungdomsarbete; utökat samarbete Man kunde eventuellt ha ett gemensamt regionalt påverkningsorgan för unga, och samtidigt en gemensam koordinator, som handleder ungdomarna i gruppen. Sportlovsresor/evenemang Marknadsföring Samarbete kring evenemang/resor för finskspråkiga ungdomar tex teaterresor där språket är avgörande om man kan deltaga Jakobstadsnejdens musikinstitut Musikinstitutet upprätthålls av Staden Jakobstad som också är musikinstitutets hemkommun. Samarbetskommuner är Pedersöre, Larsmo och Nykarleby. Utbildningen vid musikinstitutet är tvåspråkig. Kronoby ingår inte i avtalet men köper tjänster av oss vid behov. Avtalet ger alla barn och ungdomar i nejden samma rätt att studera grundläggande konstundervisning hos oss. Jakobstads Sinfonietta Finansieringen av Jakobstads Sinfonietta har fördelats så att Jakobstad stått för 75 %, kommunerna i Jakobstadsregionen, Kronoby, Larsmo, Nykarleby och Pedersöre för 15%, samt övriga kommuner inom SÖFUK för 10% av de kommunala betalningsandelarna. Jakobstads Sinfonietta har en roll som "den finlandssvenska professionella utbildningsorkestern" och fungerar alltså som praktikplats för studerande vid Musikhuset. Vi konserterar också i grankommunerna. Kulturskola Hela nejden borde gemensamt enas kring hur hela spektret grundläggande konstundervisning i nejden ska koordineras. På detta kunde vi bygga upp en gemensam kulturskola som erhåller statsandelar och där alla former är representerade Samarbetsområden för Evijärvi kommun PERUSOPETUS Laajin yhteistyö tällä hetkellä niin maantieteellisesti kuin asiallisestikin on maakunnallisen opetussuunnitelman tekeminen. Työpajan kanssa tehdään oppilaskohtaista yhteistyötä (oppilas voi tehdä osan oppiaineesta pajalla). Meillä on ystävyyskoulu Vändrassa Virossa, yhteistyö viime vuosina ollut aika vähäistä. Kouluilla on myös Comenius -hankkeita eri maiden koulujen kanssa. Kuraattori on yhteinen Lappajärven kunnan kanssa. Kansalaisopiston musiikin opettaja on sivutoimisena tuntiopettajana perusopetuksessa. Saksankielen opettajan tunteja myydään Kauhavan Kortesjärven yläkoululle ja uskontoa Lappajärven yläkoululle. Jakobstad-Nykarleby-Larsmo-Evijärvi-Kronoby-Pedersöre 36 Bildnings- och undervisningstjänster, småbarnsfostran, kultur- motions- och fritidstjänster Väinöntalon museo järjestää kouluille koululaispäivät, joiden teema vaihtelee vuosittain. Naapurikuntien kanssa on jonkin verran yhteistä koulutusta. Syksyllä aloitamme yhteistyötä Yrittäjäyhdistyksen kanssa. Syvennetyssä yhteistyössä voisi järjestää henkilöstön koulutusta ja vesoja. Sekä oppilaiden yhteistä tekemistä ja tutustumista, esim. vierailut, yhteisiä retkiä, muut yhteiset tapahtumat sekä "kielikylpy" (ruotsin kielen merkityksen kohottaminen opiskelussa). LUKIO JÄRVISEUTU Lappajärven lukion kanssa on kaksi opettajan virkaa: Äidinkielen ja kirjallisuuden lehtorin virka sekä uskonnon ja psykologian päätoiminen tuntiopettaja. Viimeksi mainittu opettaa myös yläkoulussa molemmilla paikkakunnilla tänä lukuvuonna. Tulevan lukuvuonna Lappajärven lukiosta opetetaan virtuaalisesti yhteiskuntaopinkurssi meille ja meiltä opetetaan maantiedon kurssi Vimpeliin. Virtuaalikursseilla Järviseudun alueella on pitkät perinteet ja yhteistyöajat ovat soviteltavissa. Joka lukuvuosi joku syventävistä lukiokursseista opetetaan virtuaalisesti, jopa vieraita kieliä. Lukion ruotsinkieliset opiskelijat ovat suorittaneet verkkokursseina Vaasan aikuislukiolle ruotsi äidinkielenä -kursseja, saadakseen päättötodistukseen myös ruotsista äidinkielen arvosanan. Evijärven lukion opiskelijat ovat voineet suorittaa kemian yliopisto-opintoja lukiokurssien ohessa. Yhteistyö Tampereen teknillisen yliopiston kanssa on jatkunut pitkään. Alimman yliopistoarvosanan suorittamisen suosio on pysynyt suurena ja opiskelijat ovat innostuneita tästä ainutlaatuisesta mahdollisuudesta lukiossamme. Opetus annetaan meiltä ja todistus tulee yliopistolta. Yhteinen kuraattori Lappajärven kanssa. KAUHAVA JA HÄRMÄ Kauhavan lukion kanssa on tehty yhteistyötä vieraan kielen kanssa, viime lukuvuonna espanja. Yhteinen projektiviikko. Lisäksi on ollut yhteinen vesopäivä lukion opettajille, Digabi-koulutus Kauhavalla. SYVENNETTY YHTEISTYÖ JATKOSSA Syvennetty yhteistyö lukion osalta voisi olla samaa, mitä olemme tehneet muiden kanssa tähän asti. Suomenkielisten lukioiden kanssa yhteiset kurssit ja virtuaaliopetus. Ruotsi äidinkielenä -opintojen kanssa yhteistyötä Pietarsaaren seutukunnan ruotsinkielisten lukioiden kanssa. Lukio-opetuksen järjestämislupien hakeminen ja valtionosuusuudistus, mitä ne tuovat tullessaan? Jakobstad-Nykarleby-Larsmo-Evijärvi-Kronoby-Pedersöre 37 Bildnings- och undervisningstjänster, småbarnsfostran, kultur- motions- och fritidstjänster KIRJASTO Eniten yhteistyötä on YTY-kimpan (Alajärven kaupunki, Evijärven, Lappajärven, Vimpelin, Perhon, Soinin ja Vetelin kunnat) kanssa. Seitsemän kirjastoa muodostavat YTY –kimpan. Tässä yhteistyössä on mukana kirjastoja kolmesta seutukunnasta ja kahden maakuntakirjaston alueelta. YTY -kirjastoilla on yhteinen asiakas- ja aineistorekisteri (Axiell Aurora). Sama kirjastokortti käy kaikissa YTY -kirjastoissa ja kokoelmat ovat yhteiskäytössä (esimerkiksi lainoja voi palauttaa maksutta mihin tahansa YTY -kirjastoon). YTY -kirjastojen välisiä lainoja hoidetaan paikasta toiseen yhteisellä logistiikalla - kuljetuslaatikot kulkevat kerran viikossa. Yhteinen palvelin sijaitsee Alajärvellä ja Järvinet OY hoitaa operoinnin. YTY –kimpassa kilpailutetaan yhdessä hankinnat, anotaan avustuksia yhteisiin projekteihin ja hankkeisiin sekä järjestetty yhteisiä koulutuksia kirjastojen henkilökunnille ja/tai koulutustilaisuuksiin on järjestetty yhteiskyyditystä. Nykytilanne kirjaston yhteistyöstä muiden tahojen kanssa: Suurinta yhteistyö on koulujen ja päiväkodin kanssa. Esimerkiksi kouluilla / luokilla on omat kirjastokortit ja näille lainataan ns. pulpettikirjoja. Säännöllisesti annetaan kirjastonkäytönopetusta esikoululaisille ja seitsemäsluokkalaisille. Päiväkodissa pidetään kuukausittain satutunti. Sekä päiväkodissa että kirkonkylän esikoululaisten luona vierailee säännöllisin väliajoin pehmosiili mukana iso reppu täynnä kirjoja. Yhteistyötä koulujen ja päiväkodin kanssa kehitetään jatkuvasti. Uusin yhteistyötoiminta on kirjaston seniorityö. Siinä tehdään yhteistyötä Aijoos –hankkeen, Kaksineuvoisen ja 4H-yhdistyksen kanssa. Muiden tahojen kanssa yhteistyö on satunnaista (esimerkiksi seurakunta, kansalaisopisto). Ollaan kuitenkin valmiina kehittämään monipuolista yhteistyötä! Tulevaisuudenvisioita – mitä voisi olla syvennetty yhteistyö kuntien kanssa YTY – kirjastojen osalta realistinen olisi vaihtoehto, että nykyisen yhteistyön pohjalta voisi syntyä aluekirjasto, ns. hybridikirjasto, missä on perinteistä ja digitaalista aineistoa rinnakkain. Kirjastojen tilat jokaisessa kunnassa olisivat olohuoneen jatketta, mihin voisi tulla viettämään monipuolisesti vapaa-aikaa. Kirjasto voisi olla jokaisessa kunnassa paikallinen ja alueellinen sivistys- ja kulttuurikeskus, mihin kaikki ovat tervetulleita. Aluekirjastossa olisivat yhteiset keskitetyt palvelut (hallinto, kehittäminen ja markkinointi, hankinta ja luettelointi) ja ammattitaitoinen henkilökunta keskittyy jokaisessa kunnassa laadukkaaseen asiakaspalveluun. Tätä aluekirjastomallia voisi sitten tarvittaessa laajentaa. KULTTUURI Lähes kaikki kulttuuritoimen tapahtumat järjestetään yhdessä kolmannen sektorin, seurakunnan tai koulujen kanssa. Kunta myös tukee yhdistysten järjestämää kulttuuritoimintaa, esim. antamalla tiloja käyttöön, järjestämällä kuljetuksia, ilmoittamalla tapahtumasta. Kulttuuritoimella on taidenäyttelytila. Kunta tarjoaa tilan ja näytteilleasettaja hoitaa järjestelyt. Näytteilleasettaja voi olla yhdistys, yhteisö, yksityinen henkilö tai kuka vain. Jakobstad-Nykarleby-Larsmo-Evijärvi-Kronoby-Pedersöre 38 Bildnings- och undervisningstjänster, småbarnsfostran, kultur- motions- och fritidstjänster Evijärvi on mukana kulttuurireittihankkeessa Järviseudun kuntien kanssa, mukana ovat myös Ähtäri ja Töysä. Yhteistyö voisi olla yhteinen hallinto useamman kunnan kanssa, yhteisiä työntekijöitä, tapahtumia, esitteitä, hankkeita. MUSEO Museolla on ollut useita hankkeita Järviseudun museoiden kanssa, tällä hetkellä ei ole menossa yhtään. Museo tekee yhteistyötä eri yhdistysten kanssa sekä koulujen kanssa. Väinöntalon museo tarjoaa kesäteatterille esityspaikan ja Harrastajateatteri järjestää ohjelman. Iitin kioskin vuokraaja pitää auki myös Limutippu –limonaaditehdasmuseota. Museolla ei ole ammatillista henkilöstöä. Yhteistyössä voitaisiin hoitaa museoiden hallinto, mainonta, kotisivut, yhteisiä hankkeita, museoverkko jne. LIIKUNTA Liikuntatoimi järjestää yhteistyössä urheiluseurojen kanssa kilpailutoimintaa mm. lasten viikottaiset yleisurheilukilpailut heinä-elokuussa ja viikottaiset hiihdot helmi-maaliskuussa. Kunta vuokraa tiloja talollisilta yhdistyksiltä muiden yhdistysten ja yhteisöjen liikuntatoimintaan. Naapurikuntien kanssa järjestetään vuosittain neljän osakilpailun ”tourit” hiihdossa ja juoksussa, mukana on myös neljän kunnan liikuntaseuroja sekä Järviseutu seura. Kansalaisopiston kanssa järjestetään yhteisiä kursseja ja liikuntaryhmiä. Yhdessä kannattaisi järjestää erityisryhmien liikunta, liikunnan ohjaus (etenkin harvinaisemmissa lajeissa), uimaopetusta, ”kiertävä” valmentaja. NUORISO Etsivä nuorisotyö on järjestetty yhdessä Kauhavan kaupungin ja Lappajärven kunnan kanssa Nuorten työpaja ja nuorten ohjaus- ja palveluverkosto toteutetaan yhdessä Kaksineuvoisen ja Kauhavan kaupungin kanssa. Nuorisotiedotuspiste on perustettu yhdessä Järviseudun kuntien kanssa toteutetussa hankkeessa. Tapahtumat, NYT:n (nuorten yhteistyötiimi) aikuisen tuki sekä tilatoiminta ostetaan 4Hyhdistykseltä. Yhteistyötä tehdään tapahtumien ja toiminnan osalta myös muiden yhdistysten ja seurakuntien kanssa. Yhteistyössä voitaisiin hoitaa esimerkiksi nuorisotiedotus ja etsivä nuorisotyö sekä koordinoida kolmannelta sektorilta ostettava toiminta. KANSALAISOPISTO Kansalaisopisto on kolmen kunnan yhteisen yhdistyksen ylläpitämä Järvilakeuden kansalaisopisto ja tekee siis jo tältä pohjalta yhteistyötä kolmen kunnan kanssa. Lisäksi opisto tekee yhteistyötä paikallisten yhdistysten (mm. hallinnoi monia hankkeita) kanssa sekä naapuriopistojen ka Jakobstad-Nykarleby-Larsmo-Evijärvi-Kronoby-Pedersöre 39 Bildnings- och undervisningstjänster, småbarnsfostran, kultur- motions- och fritidstjänster 6. Strukturell reform av andra stadiets utbildning, särskilt gymnasieutbildningen, inom utredningsområdet Arbetsgruppen har diskuterat och analyserat olika framtidsscenarier för andra stadiets utbildning speciellt ur gymnasieutbildningens synvinkel. Arbetsgruppen har i kommunutredningsuppdraget gjort en SWOT-analys av hur gymnasieutbildningen kunde se ut i en sammanslagen kommun. De ungas värld har förändrats. De reser och kan redan mycket. Undervisningen måste utvecklas med tanke på framtiden och framtida yrken. En profilering och pedagogisk utveckling av gymnasieutbildningen skulle vara viktig i inledningsskedet, om gymnasieutbildningens förvaltning förändras. SWOT-analys gymnasieutbildning Utgångspunkterna idag Etablerat samarbete mellan de svenskspråkiga gymnasierna ”Team Nord”. Virtuella kurser, gemensamma kurser. Gemensamma projekt och gemensam marknadsföring. Statsandelarna räcker inte till. Olikheter i tjänstestrukturer. (Gemensamma tjänster med högstadiet och skilda tjänster) Gymnasiebenägenheten varierar ganska mycket från kommun till kommun och från år till år. Kan leda till oändamålsenliga grupper. Blir dyrt. Jakobstad-Nykarleby-Larsmo-Evijärvi-Kronoby-Pedersöre 40 Bildnings- och undervisningstjänster, småbarnsfostran, kultur- motions- och fritidstjänster SWOT-analys sammanslagen kommun STYRKOR SVAGHETER 1. Platsantal slås fast på förhand 2. Styrning av studerande 3. Tydligare profilering av de olika gymnasierna 4. Mera specialkurser 5. Studerande får mera valmöjligheter 6. Lärarrekrytering underlättas 7. Kvalitetsaspekter kan betonas (krav på höjt medeltal för inträde, snabbare studietakt) 1. Mindre konkurrens leder till mindre kreativitet 2. Dyr förvaltning i en stor organisation 3. Kan man styra studerandeströmar? 4. Gemensamma lärare med grundläggande utb. (hur ordnas tjänstestrukturen förvaltningsmässigt?) MÖJLIGHETER HOT 1. Samarbete kring lärare (ämnesexperter som kan flyttas) 2. Gemensam marknadsföring (De studerande vet vad de får) 3. Ett stort gymnasium kan bli ekonomiskt bärkraftigt på sikt 4. Tvåspråkig organisation 5. Optimala studerandegrupper möjliga i ett stort gymnasium 6. verksamhetspunkter utvecklas enligt behov (studerandes behov) 1. 2. 3. 4. 5. Studerande kan få längre skolväg Det allmänbildande gymnasiet försvinner Ett gymnasium på sikt? (en verksamhetspunkt) Vad händer med befintligt samarbete i regionen (är alla kommuner med?) Virtuellt gymnasium (ett hot eller möjlighet?) Kommentarer SWOT; Gymnasieutbildning Samarbetet mellan gymnasieutbildningen och den grundläggande utbildningen får inte glömmas bort. Gymnasierna och grundskolorna har gemensamma lärare. Kan eller skall gymnasieutbildningen koncentreras till ett enda stort gymnasium, som eventuellt skulle få en ny byggnad. Det här ”regiongymnasiet” kunde också vara tvåspråkigt. Ur ekonomisk synvinkel skulle det här vara en mycket kostnadseffektiv modell. Är ett stort gymnasium det allra bästa ur elevens synvinkel? Arbetsgruppen konstaterar att i en större enhet är undervisningens innehåll och kvalitet samt kursutbudet bättre för eleverna, men en enskild elev kan lämnas ensam utan stöd. Tillgänglighet och närhet till gymnasieutbildning skall inte underskattas då de studerande väljer studieplats. Även om gymnasieutbildningen har en gemensam upprätthållare kan det finnas flera verksamhetsställen, bl.a. beroende på de språkliga förhållandena och nåbarheten. Jakobstad-Nykarleby-Larsmo-Evijärvi-Kronoby-Pedersöre 41 Bildnings- och undervisningstjänster, småbarnsfostran, kultur- motions- och fritidstjänster Pedagogiskt är det viktigt att uppmärksamma t.ex. användningen av IT i undervisningen. Det kommer att ändra gymnasieutbildningen. I många gymnasier sker en betydande del av undervisningen redan på nätet. Distans- och nätundervisningen ökar hela tiden och är en möjlighet när undervisningen ska utvecklas. Digitalt undervisningsmaterial och användningen av detsamma ökar likaså. Nya upprätthållartillstånd och förnyad finansiering De befintliga upprättarhållartillstånden dras nu in via en förordning och ansökningsprocessen för att få nya tillstånd inleds vårvintern 2015. Denna process gäller hela andra stadiets utbildning och den gäller också fria bildningen innefattande Medborgarinstituten/Arbetarinstituten. För närvarande vet vi att verksamhetstillståndet ska ansökas redan nästa år och verksamheten ska inledas 1.1.2017. Även finansieringsgrunderna kommer att ändras och i stället för som nu att kommunerna får ett enhetspris för antalet studerande så kommer den nya finansieringsmodellen att innehålla även kvalitetskriterier som avgör finansieringens storlek. I ministeriets utkast till kriterier sägs bl.a. följande: Koulutuksen tarve Arvioinnissa keskeistä on riittävä opiskelija- ja väestöpohja. Arvioitaessa otetaan huomioon koulutukseen hakeutuminen ja alueella oleva tai sinne rakennettava lukiokoulutuksen koulutustarjonta. Taloudelliset edellytykset Koulutuksen järjestämistä kustannustehokkaasti, opiskelijan joustavia opintopolkuja ja opintovalintoja mahdollistavaksi edellyttää taloudellisesti riittävän vahvaa koulutuksen järjestäjää. Lähtökohtaisesti hakijan on kyettävä järjestämään koulutuksensa siihen kohdennettavan valtionosuuden turvin laadukkaasti ja tuloksellisesti. Hakijan on myös osoitettava vakavaraisuutta siinä määrin, että se kykenee selviytymään yllättävistä kustannusvaikutuksia aiheuttavista muutostilanteista kuten esimerkiksi opiskelijamäärien vaihteluista. Arvioinnissa otetaan huomioon mm. hakijan kulurakenne, arvioitu tulokehitys, opiskelijamäärän vakaus. Ammatilliset edellytykset Koulutuksen järjestäminen edellyttää lainsäädännön ja tutkintojen ja opetussuunnitelman perusteista annettujen määräysten täyttymistä. Hakijalla on käytettävissään koulutuksen järjestämiseen tarvittavat pedagogisesti ajanmukaiset, opiskelun kannalta turvalliset ja terveelliset tilat ja välineet. Hakijalla on tehtävän hoitamiseksi tarvittava määrä kelpoista henkilöstöä. Hakija toimii yhteistyössä alueella toimivien muiden koulutuksen järjestäjien sekä työelämän kanssa. Hakijalla on koko sen toiminnan kattava toimintajärjestelmä ja toimivat laadunhallinnan menettelyt. Jakobstad-Nykarleby-Larsmo-Evijärvi-Kronoby-Pedersöre 42 Bildnings- och undervisningstjänster, småbarnsfostran, kultur- motions- och fritidstjänster Arbetsgruppen noterar att i utkastet till ansökningskriterier så talas det om att flera kommuner ska vara med i ansökan. Detta utesluter naturligtvis inte att en enskild kommun kunde söka upprättarhållartillstånd om det finns tillräckligt med studerande. Olika alternativ för upprätthållande av gymnasieutbildning i regionen Arbetsgruppen har diskuterat olika alternativ då det gäller ansökningsprocessen för upprättarhållartillstånden. Olika anordnarmodeller för den fortsatta gymnasieutbildningen i regionen presenteras nedan. Nuvarande organisationsmodell fortsätter Regionen har idag ett gymnasienät som är väl utbyggd. Totalt sett finns ett bra studerandeunderlag men fluktuationerna i de enskilda gymnasierna beträffande studerandeantal kan vara stor. Detta kan leda till att dyra små undervisningsgrupper bildas. Samarbetet inom gymnasieutbildningen kan dock utvecklas betydligt. I tidigare utredningar har tjänstemännen utrett vad ett utökat samarbete skulle innebära. Nedan ges ett exempel genom vad, hur och varför frågorna kring utökat samarbete. Naturligtvis kan ett ytterligare utökat samarbete ännu åstadkommas. VAD - gemensamt kursutbud till vissa delar - gemensam personal till vissa delar - gemensamma tekniska lösningar - skapande av framtida nya inlärningsmiljöer - samarbetsavtal HUR - samordning av kurser, scheman och tider - respektive gymnasium har nischspecialisering - användande av distansundervisning - gemensam fortbildning - gemensam fortbildning - gemensam marknadsföring - möjliggöra flexibilitet gällande studerandenas undervisningsplats - möjliggöra flexibilitet gällande lärarnas arbetsplats - företrädarna för undervisningsämnena skall samarbeta - gemensamma stödfunktioner vid behov - gemensamt skoladministrationsprogram - gemensam övergripande styrgrupp bestående av ledande tjänstemän inom skolsektorn - gemensamma årliga utvärderingar - gemensam koordinering*, t.ex. via Team Nord * koordineringsfunktionerna består av distansundervisning, vuxengymnasiestudier, gemensam teknik samt förbindelselänk till andra kuranordnare och externa finansiärer. Jakobstad-Nykarleby-Larsmo-Evijärvi-Kronoby-Pedersöre 43 Bildnings- och undervisningstjänster, småbarnsfostran, kultur- motions- och fritidstjänster VARFÖR - möta kraven på utökat kursutbud - möjliggöra ett komplett kursutbud också i små gymnasier - kostnadseffektiva undervisningsgrupper - stävja kostnadsutvecklingen - bibehålla attraktionskraften för gymnasieutbildningen i nejden - bibehålla kommunens egna gymnasium - stärka kommunens attraktion - svara mot kommun- och servicestrukturreformens krav på utökat samarbete och tillräckligt stort studerandeunderlag Ett tvåspråkigt gymnasium för 800–900 elever grundas och en samkommun för gymnasieutbildningen En möjlighet att ansöka om verksamhetstillstånd och ordna gymnasieutbildningen inom utredningsområdet är att kommunerna grundar en gemensam samkommun som ansvarar för gymnasieutbildningen. Rektorerna för de svenskspråkiga gymnasierna i regionen har på sitt möte diskuterat anordnarmodellen och gemensamt konstaterat att grundandet av en egen samkommun för gymnasieutbildningen skulle vara en helt tänkbar verksamhetsmodell. . En samkommun kan också fungera med en lättare organisation, där en del tjänster skulle köpas (t.ex. löneräkning) Värdkommunmodell som upprätthållare Modellen med en samkommun för gymnasieutbildningen och värdkommunmodellen har båda sina fördelar och nackdelar. Värdkommunmodellen skulle vara den kostnadseffektivaste modellen att sätta i gång verksamheten. D.v.s. värdkommunens befintliga förvaltningsstruktur kunde utnyttjas utan att man behöver skapa nya dyra förvaltningsstrukturer. Optima som upprätthållare av en samkommun för yrkesutbildningen Ett samarbete med Optima, som anordnar yrkesutbildning, är också möjligt. Håkan Storbacka har tidigare kartlagt möjligheten att sammanslå yrkesutbildningen och andra stadiets utbildning till en utbildningskoncern. Som ett resultat av utredningen skapades en modell för ordnandet av andra stadiets utbildning (gymnasie-utbildning och yrkesutbildning) inom en gemensam utbildningskoncern. Gymnasiet erbjuder allmänbildande utbildning för elever som har för avsikt att fortsätta med högskolestudier. Skolformerna är olika innehållsmässigt och verksamhetsmässigt. Frågan är om man kan uppnå pedagogiskt innehållsmässiga synergier i en dylik samkommun. Jakobstad-Nykarleby-Larsmo-Evijärvi-Kronoby-Pedersöre 44 Bildnings- och undervisningstjänster, småbarnsfostran, kultur- motions- och fritidstjänster Arbetsgruppens synpunkter inför det fortsatta utredningsarbetet På vilka sätt kan verksamheten utvecklas, om den är förlagd till flera olika ställen? Detta bör noggrant utredas. För att uppnå en hållbar ekonomi borde gymnasiernas intagning av studerande styras så att lämpliga studerandegruppen kan bildas. Andra nätverk och riktningar borde ännu kartläggas, t.ex. är Karleby intresserat? Yrkesutbildningen och gymnasieutbildningen kan tekniskt finnas i samma koncern, t.ex. i Jyväskylä är gymnasieutbildningen integrerad i koncernen för yrkesutbildning. Effekterna av en dylik sammanslagning kunde utredas via studiebesök t.ex. till Jyväskylä. Alternativen för den finskspråkiga gymnasieutbildningen bör utredas grundligt. Gymnasiet i Evijärvi är det minsta i utredningsområdet i fråga om elevantal, för närvarande 65 elever. Evijärvi kan också samarbeta med kommunerna och anordnarna av yrkesutbildning i närområdet. Vad händer under hösten 2014? Arbetsgruppens medlemmar pejlar läget i den egna kommunen. Vilka åsikter finns det om de olika upprätthållarmodellerna? Just nu finns ingen enhetlig linje utan olika modeller diskuteras. Dialog bör föras! Innan de slutgiltiga kriterierna kommer från ministeriet kan man inte slutgiltigt bestämma vilken upprätthållarmodell som regionen går in för. En aktiv dialog behöver föras med alla aktörer inom andra stadiets utbildning under hösten. Arbetsgruppen gruppen bjuder in aktörerna till ett gemensamt möte i oktober Undervisnings- och kulturministeriet informerar om de strukturella reformerna i Helsingfors den 25.9. Arbetsgruppens förslag 1. Om inte nuvarande läge kan fortsätta, ser arbetsgruppen fördelar med en övergripande organisation med gymnasieexpertis där den språkliga aspekten beaktas. 2. Gymnasieorganisation omfattar en finskspråkig och svenskspråkig avdelning med en ledande finsk rektor, en ledande svensk rektor. 3. På sikt skall organisationen klara sig på enhetspriset. Jakobstad-Nykarleby-Larsmo-Evijärvi-Kronoby-Pedersöre 45 Bildnings- och undervisningstjänster, småbarnsfostran, kultur- motions- och fritidstjänster 7. Kommunsammanslagning; SWOT-analys SWOT-analys dagvård och förskola Nuläge Förskolverksamheten är i de enskilda kommunerna ordnad på olika sätt. I Pedersöre och Kronoby anordnas förskolundervisningen i huvudsak i anslutning till daghemmen. De övriga kommunerna har förskolverksamheten i anslutning till skolorna. Detta betyder också att förskollärarna lyder under olika tjänstekollektivavtal. I en sammanslagen kommun torde en sammanjämkning av tjänstevillkoren äga rum. Likaså är organiseringen av förskolebarnens dagvård och skolbarnens morgonoch eftermiddagsverksamhet är organiserad på olika sätt, även externa aktörer finns med i Jakobstad och Kronoby. Dagvårdsbenägenheten varierar ganska mycket mellan kommunerna. Dagvårdens och skolans verksamhet är inte jämförbar. Dagvårdens verksamhet är varierande och mera svårplanerad pga. ändringar under året som ofta sker med kort varsel. Byråkrati kring avgifter, fakturering och placering av barn sker månatligen. Jakobstad-Nykarleby-Larsmo-Evijärvi-Kronoby-Pedersöre 46 Bildnings- och undervisningstjänster, småbarnsfostran, kultur- motions- och fritidstjänster SWOT-analys sammanslagen kommun STYRKOR SVAGHETER 1. Mindre sårbart tack vare större organisation 2. Uträknande av dagvårdsavgifter och fakturering kan centraliseras 3. Redan i dag finns ett samarbete och en gemensam syn på dagvården i nejden 1. Små enheter kan ev. hotas av indragning MÖJLIGHETER HOT 1. Större flexibilitet för vårdnadshavarna att få dagvård utanför ”gamla hemkommunen”. 2. Finska kommuninvånarnas ställning/möjligheter kan stärkas med ev. ”finsk ledare i regionen”. 3. Gemensam vikariepool 4. Administrationen inom dagvården stärks, specialkunnande och större bredd. 5. Bredare organisation då led. tjänstemän ev. kunde ha specifika ansvarsområden t.ex. Pedagogiska ledningen, budget och ekonomi, familjedagvården, fortbildning, personaladministration, utveckling och kvalitet. Dessa är grundpelarna i verksamheten som helhet. 6. Större enheter – mera ekonomiskt och enheterna mindre sårbara. 1. Dagvårdens lagstiftning från 1973 och lagen om barnavårdsstödet ändras, vilket påverkar regionen. 2. Att dagvårdens organisation ytterligare slimmas. Kommentarer SWOT; Dagvård och förskola • • • • • Det finns mer styrkor och möjligheter inom området än hot och svagheter. Den finskspråkiga servicen kunde t.ex. förbättras. Det skulle vara mer ekonomiskt att bilda större enheter. Erbjuda mer flexibel service åt kunderna. Evijärvi köper dagvårdstjänster av de omgivande kommunerna. Jakobstad har problem med gamla fastigheter för verksamheten, dessutom alltför många små dagvårdsenheter i dagsläget. Jakobstad-Nykarleby-Larsmo-Evijärvi-Kronoby-Pedersöre 47 Bildnings- och undervisningstjänster, småbarnsfostran, kultur- motions- och fritidstjänster SWOT-analys övriga bildningstjänster Nuläge övriga bildningstjänster är idag väldigt olika organiserade i våra kommuner tredje sektorns roll viktig inom många områden fastigheter o anläggningar finns i olika grad och med olika organisation bakom SWOT-analys sammanslagen kommun STYRKOR 1. 2. 3. 4. SVAGHETER Profilering Tvåspråkighet Flerspråkighet Regionens intressebevakning 1. 2. MÖJLIGHETER 1. 2. 3. 4. 5. Besluten längre från verksamheten (lilla människan) Informationsgången HOT Effektivare användning av fastigheter och anläggningar Personalresurser Evenemang Flexibel personalpolitik Ny service, projekt 1. 2. 3. 4. 5. 6. Ekonomiska resurser Befintliga servicepunkter hotas Påverkningsmöjligheter Attityder Talkoanda och föreningsaktivitet minskar Prioriteringar i verksamheten Kommentarer SWOT; Övriga bildningstjänster • • • Effektivering av tjänsterna och överenskommelse om olika roller och tjänster kunde utvecklas i en storkommun. Tjänsterna är inte lagstadgade och hotet är att de här tjänsterna bantas ner eller utarmas Talkoarbetet minskar eller villigheten att ställa upp kan upphöra Jakobstad-Nykarleby-Larsmo-Evijärvi-Kronoby-Pedersöre 48 Bildnings- och undervisningstjänster, småbarnsfostran, kultur- motions- och fritidstjänster Bildningsväsendets förvaltning i en ny kommun bestående av tidigare kommuner Kronoby, Larsmo, Pedersöre, Jakobstad, Nykarleby och Evijärvi. En sammanslagen kommun i nuläget I kommunen finns 52 559 invånare, av dessa har 37 492 svenska som modersmål dvs. 71,33 % och finska som modersmål har ca 12 940 invånare dvs. 24, 6 %, återstoden 2126 invånare 4,05 % talar annat språk än svenska och finska. (31.12.2013) I kommunen finns 55 skolor inom den grundläggande utbildningen, av dessa är 44 skolor med svenska som arbetsspråk och 11 skolor med finska som arbetsspråk. Antalet elever i den grundläggande utbildningen är 4950 i den svenska sidan och 1057 i den finska sidan. Antalet gymnasier är sex, fyra svenska och två finska, ca 760 i de svenska gymnasierna och 170 i de finska gymnasierna. Inom den svenskspråkiga grundläggande utbildningen jobbar ca 435 lärare och 82 biträden, inom den finska ca 123 lärare och 22 biträden, detta räknat i årsverk. I kommunens finns 34 daghem med 1598 platser, 17 gruppfamiljedaghem med 146 platser och 78 familjedagvårdare med 290 platser. I förskolorna finns 143 finskspråkiga elever och 630 svenskspråkiga elever. I Kronoby och Pedersöre är förskoleleverna i 14 daghem medan förskoleleverna i de övriga kommunerna är i 28 skolor. Kommunen är tvåspråkig med svenska som majoritetsspråk. Utbildningslagstiftningen är uppdelad på språklig grund. En bildningsnämnd med representanter för både språkgrupperna och underställd den två sektioner, en svensk och en finsk skolsektion, är den mest naturliga lösningen. Som jämförelsestad kunde Raseborg i Västra Nyland fungera, den har ca 45 000 invånare men en jämnare fördelning mellan språkgrupperna eller Borgå 50 000 invånare och en språklig fördelning 70-30 finska/svenska. Närmare info om dessa kommuners förvaltning hittar du på deras webbplatser. Bildningskansliet kunde bestå av en bildningsdirektör och en undervisningschef för den svenska och en för den finska sidan, en dagvårdschef och en ekonomiechef samt kanslipersonal. Löneräkningen kunde vara en del av kommunens lönekontor eller som egen verksamhet. Med tanke på nuvarande läge skulle antalet bildningschefer, dagvårdschefer och bibliotekschefer minskas i jämförelse med en motsvarande kommun idag. Kanslipersonalens volym skulle troligen vara nära den nuvarande. Medborgarinstituten och biblioteksväsendet kunde förvaltas under bildningskansliet med rektor och en bibliotekschef samt kanslipersonal. Verksamheten skulle fortsätta i kommunens olika delar som tidigare. Med tanke på kommunens geografiska omfattning kunde man i de ”gamla” kommunerna ha en ledande rektor inom den grundläggande som har en viss beslutande rätt inom ett geografiskt begränsat område. Samma modell kunde även användas inom dagvården/förskolan. Jakobstad-Nykarleby-Larsmo-Evijärvi-Kronoby-Pedersöre 49 Bildnings- och undervisningstjänster, småbarnsfostran, kultur- motions- och fritidstjänster SWOT-analys sammanslagen kommun STYRKOR 1. 2. 3. 4. 5. SVAGHETER Mindre personal på chefsnivå Lägre lönekostnader Samordning av bildningssektorn Stark bildningsenhet Specialiserad kunskap inom förvaltningen 1. 2. 3. 4. MÖJLIGHETER 1. 2. 3. Olik verksamhetskultur Långt till tjänstemännen Lokalkännedomen minskar Lägre kostnader på långsikt HOT Effektiv förvaltning Stark arbetsgivare Volym i verksameten 1. 2. 3. 4. Minskat medborgarinflytande En konstgjord kommun Splittring inom kommunen Mera chefer på mellannivå Kommentarer SWOT; Förvaltning • • • • • Mera specialister behövs i förvaltningen. Man kunde dela upp uppgifterna enligt särskilda kompetensområden. Den nya kommunen skulle vara tvåspråkig med svensk majoritet 71,3 %, finskspråkiga 24,6 % och invånare med främmande språk 4,05 % Mindre förvaltningspersonal eftersträvas men risken finns att antalet mellanchefer ökar. Lokalkänndedomen minskar i en storkommun. Rent geografiskt skulle en kommun med de nu aktuella kommunerna upplevs som en konstgjord kommun. Jakobstad-Nykarleby-Larsmo-Evijärvi-Kronoby-Pedersöre 50 Bildnings- och undervisningstjänster, småbarnsfostran, kultur- motions- och fritidstjänster Kommunstrukturutredning/Ekonomi Driftsekonomi Inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde revideras andra stadiets utbildning och det fria bildningsarbetets strukturer under 2014-2016. Målet är att effektivera utbildningssystemets verksamhet och utbildningsanordnarnas förutsättningar att på ett mera flexibelt sätt genom undervisning och utbildning av hög kvalitet svara på studerandes, arbetslivets, det övriga samhällets och regionernas föränderliga behov. Till helheten som omfattar revideringen av andra stadiets utbildning hör också en revidering av reglerings- och finansieringssystemet för gymnasieutbildningen. Prestationer och resultat fastslår finansieringen, inte studietiden. Finansieringsgrunderna samt de nya tillstånden att anordna utbildning för andra stadiets utbildning tillämpas första gången 2017. Därutöver genomförs en reform av struktur- och finansieringssystemet inom det fria bildningsarbetet. Hållbarhetsunderskottet inom den offentliga ekonomin minskar de tillgängliga resurserna och ökar kraven på effektivitet. Strukturförändringarna inom ekonomin och kostnadsinbesparingarna inom utbildningen på andra stadiet och det fria bildningsarbetet förutsätter att verksamhetspraxis och strukturerna revideras på ett genomgripande sätt och de minskande resurserna för utbildningen används på ett effektivare sätt. Finansministeriets budgetförslag för 2015 innebär att den kommunala ekonomin stramas åt ytterligare. Samtidigt som befolkningen åldras och trycket på kommunernas hälsovårdsutgifter är stort, minskar statens finansieringsandel av utgifterna för den grundläggande utbildningen från 29,57 procent till cirka 25 procent. Statsandelarna minskar till följd av de omfattande statsandelsnedskärningar som redan tidigare gjorts. Undervisnings- och kulturministeriets statsandel för år 2015 är för många kommuners del negativ. En indexjustering på 1,2 % görs i statsandelgrunderna inom undervisnings- och kulturministeriets verksamhetsområde (ett avdrag i indexjusteringen görs inte, eftersom indexjusteringen skars ner inom den här sektorn år 2013). Nedskärningar i priserna per enhet görs så, att det genomsnittliga priset per enhet för gymnasieutbildningen sänks nettomässigt med ca 400 euro per elev då index- och övriga höjningar beaktats. Vid sidan av inbesparingarna inom konst och kultur föreslår man att man i högre grad använder tipsvinstmedel. Förverkligandet av ungdomsgarantin säkras. Inbesparingarna på ca 100 miljoner euro under 2015 riktar sig bl.a. till gymnasieutbildningen, grundläggande yrkesutbildning, yrkesinriktad vuxenutbildning, finansieringen av yrkeshögskolorna, statsandelarna för läroanstalternas anläggningskostnader, finansieringen av det fria bildningsarbetet samt till finansieringen av teatrar, orkestrar och museer. En höjning på 40 miljoner euro föreslås för åtgärder som främjar utbildningsmässig jämlikhet och för att minska undervisningsgrupperna. Jakobstad-Nykarleby-Larsmo-Evijärvi-Kronoby-Pedersöre 51 Bildnings- och undervisningstjänster, småbarnsfostran, kultur- motions- och fritidstjänster Investeringar Finansieringsandelen för läroanstalters anläggningskostnader överförs enligt rambeslutet till statsandelsmomentet för kommunernas basservice. Från och med 2015 deltar staten inte längre i finansieringen av läroanstalters nya anläggningsprojekt, vilket innebär en inbesparing på 12,1 miljoner euro under 2015. Byggnadsinvesteringar, behov (milj. €) / Rakennusinvestoinnit, tarve (milj. €) Jakobstad 18,1 Kronoby 1,3 Larsmo 10,5 Pedersöre Nykarleby Evijärvi 9 12,6 0,5 Totalt ca 50 milj €. Kommunal kostnadsjämförelse Resultatet för 2012 för grundläggande utbildning och gymnasieutbildning. Ett exempel på statsandelar och kommunens finansiering av undervisningsverksamheten. Jakobstad-Nykarleby-Larsmo-Evijärvi-Kronoby-Pedersöre 52 Bildnings- och undervisningstjänster, småbarnsfostran, kultur- motions- och fritidstjänster SWOT-analys sammanslagen kommun STYRKOR 1. 2. SVAGHETER Ökad flexibilitet i större ekonomisk helhet Större ekonomiskt helhetsansvar med större enheter och mindre sårbarhet 1. 2. Den nationella politikens och ministeriets osäkra besked hämmar långsiktig planering Kommunernas skuldsättning kan inte hållas i balans MÖJLIGHETER 1. HOT 1. 2. Samarbete med placering av barn inom dagvård och skola utgående från elevstatistikens fluktuationer 3. 4. Minskade statsandelar Fastighetsunderhållets bristfällighet skapar stora investeringsbehov Behov av ökad kommunal service inom bl.a. dagvård och skola, vilket medför att frivillig bildningsverksamhet måste sparas bort Statsmakten ålägger kommunerna nya uppgifter för vilka statsandel inte beviljas Kommentarer SWOT; Bildningsväsendets ekonomi • • • Statsandelarna täcker gott och väl verksamheten inom den grundläggande utbildningen i nuläget, t.o.m. så att de hjälper kommunernas ekonomi Gymnasiernas statsandelar räcker inte till. Kommunerna stor inför ett betydande investeringsbehov oberoende av om man är en kommun eller flera i framtiden Jakobstad-Nykarleby-Larsmo-Evijärvi-Kronoby-Pedersöre 53 Bildnings- och undervisningstjänster, småbarnsfostran, kultur- motions- och fritidstjänster Suomenkieliset palvelut Kielelliset näkökohdat laajennetun yhteistoiminnan ja mahdollisen kuntaliitoksen osalta. Selvitysalueen kunnat ovat enemmistöltään ruotsinkielisiä Evijärveä lukuun ottamatta. Kaksikielisiä kuntia, ruotsi asukkaiden enemmistön kielenä, ovat Kruunupyy, Pedersöre, Uusikaarlepyy ja Pietarsaari. Luoto on ruotsinkielinen kunta ja Evijärvi suomenkielinen kunta. Suomenkielisiä asukkaita on eniten Evijärvellä ja Pietarsaaressa. Lisäksi seutukunnan alueella asuu huomattava määrä muita kieliä äidinkielenään puhuvia. Monikielisyys on alueen rikkaus, joka toisaalta aiheuttaa myös kuluja palveluiden tuottamisessa. Mahdollisessa kuntaliitoksessa varhaiskasvatuksen ja perusopetuksen osalta vähemmistökielisten kuntalaisten palveluiden hankkiminen yksinkertaistuu hallinnollisesti ja on taloudellisesti tehokasta. Toisen asteen koulutuksen järjestämislupia uudelleen haettaessa kaksikielisyys voidaan hyödyntää alueen kaikkien nykyisten kuntien hyväksi sekä laajennetussa yhteistoiminnassa että kuntaliitoksessa. Alue/kunta voi hakea lukiokoulutuksen järjestämislupaa kaksikieliseen lukioon, jolla on opetuspisteitä kaikissa nykyisissä lukioissa. Laajennetussa yhteistoiminnassa tai kuntaliitoksen toteutuessa muiden sivistyspalveluiden (taiteen perusopetus, kirjasto-, kulttuuri-, museo-, nuoriso- ja liikuntatoimet) hallinto voidaan järjestää nykyiseen verrattuna tehokkaammin ja samalla kuitenkin paremmin toiminnan näkökulmasta. tilastokeskus 2013: Kunta suomenkielisiä ruotsinkielisiä muut kielet Pietarsaari 7346 10965 1320 Pedersöre 969 9835 166 Luoto 309 4683 73 Uusikaarlepyy 551 6569 404 Evijärvi 2557 52 76 Kruunupyy 1142 5391 149 Jakobstad-Nykarleby-Larsmo-Evijärvi-Kronoby-Pedersöre 54 Bildnings- och undervisningstjänster, småbarnsfostran, kultur- motions- och fritidstjänster SWOT-analys finskspråkig service VAHVUUDET 1. HEIKKOUDET Opetus-, päivähoito-, kirjasto-, kulttuuri- ja vapaa-ajanpalveluiden organisaation, kehittämisen ja toiminnan vahvistuminen ja tehostuminen Alueen valtakunnallinen painoarvo kasvaa ja näkyvyys paranee Voimavarojen kokoaminen, joka lisää mahdollisuuksia suunnitteluun ja kehittämistoimintaan 2. 3. 1. 2. 3. MAHDOLLISUUDET 1. UHAT Hallintorakenteiden uudistaminen kaksikielisiksi Tehtävien uudelleenjärjestyy Alueen vetovoima suomenkielisille paranee Suomenkielisten määrä lisääntyy ja joitakin palveluja voidaan turvata paremmin monikielisyys 2. 3. 4. 5. Alueen maantieteellinen laajuus ja hajautunut rakennevaikeuttavat suomenkielisten palveluiden järjestämistä ja lisäävät kustannuksia. Kasvottomuus ei tunneta päättäjiä, viranhaltijoita eikä asiakkaita Vetovoima ei jakaudu tasaisesti, vaan keskittyy keskusalueelle 1. 2. 3. 4. Suomenkieliset palvelut hajautuvat maantieteellisesti Palvelutason yhtenäistämisen ja kielellisten palvelujen takaamisen aiheuttama menojen kasvu yhteisöllisyyden väheneminen ja identiteetin heikkeneminen Isoimmalla kieliryhmällä mahdollisuus sanella päätöksiä Kommentarer SWOT; Finskspråkig service • • • Utredningsområdet skulle ur språkligt perspektiv bilda en ny helhet. Det skulle vara möjligt att utveckla den finskspråkiga servicen som en helhet. Regionen kunde bli intressantare för finskspråkiga och på riksnivå Jakobstad-Nykarleby-Larsmo-Evijärvi-Kronoby-Pedersöre 55 Bildnings- och undervisningstjänster, småbarnsfostran, kultur- motions- och fritidstjänster Den grundläggande utbildningen Nuläget I en sammanslagen kommun skulle idag 6047 elever inom den grundläggande utbildningen gå i någon av de 55 skolorna. Detta om vi utgår från att elevantalet 31.12.2013. Elevstatistiken för åk 1-9 visar att det totala elevantalet ökar till 6233 elever fram till 2019. Variationerna i elevutvecklingen mellan kommunerna och framförallt inom dagens kommungränser varierar dock kraftigt. I en sammanslagen kommun skulle högst antagligen skolnätets struktur granskas speciellt i en situation där ekonomin är ansträngd. En översyn av skolnätet görs hur som helst i de enskilda kommunerna ifall elevutveckling och ekonomi påtvingar detta. De berörda kommunerna har ett varierande skolnät där bl.a. Larsmo och Jakobstad har ett mera koncentrerat skolnät medan de övriga kommunerna har ett skolnät som består av både små och relativt stora skolor. Sen kan man ju konstatera att en översyn av skolnäten i sig inte har att göra med om kommunen är stor eller liten, men eftersom skolnätsstrukturen idag är så varierande torde det inte vara konstigt ifall en översyns görs. I vissa fall kunde också skolor som idag ligger nära en kommungräns få ändrade upptagningsområden då kommungränser försvinner. I en sammanslagen kommun torde timresursen få en översyn och man får hoppas att den skulle få bibehållas på samma nivå som nuläget. Förskolverksamheten är i de enskilda kommunerna ordnad på olika sätt. I Pedersöre och Kronoby anordnas förskolundervisningen i huvudsak i anslutning till daghemmen. De övriga kommunerna har förskolverksamheten i anslutning till skolorna. Detta betyder också att förskollärarna lyder under olika tjänstekollektivavtal. I en sammanslagen kommun torde en sammanjämkning av tjänstevillkoren äga rum. Elevstatistik 2009-2019 Jakobstad-Nykarleby-Larsmo-Evijärvi-Kronoby-Pedersöre 56 Bildnings- och undervisningstjänster, småbarnsfostran, kultur- motions- och fritidstjänster SWOT-analys sammanslagen kommun STYRKOR 1. 2. SVAGHETER Skolnätet ses som en helhet Kommungränser inget hinder för elevupptagningsområden utvecklande av stödfunktioner (tillgång till kuratorer och psykologer) Specialistkunskap kan utvecklas inom en större organisation (större volym möjliggör att klasser kan bildas) 3. 4. 5. 1. 2. Stor organisation med olika typer av skolnät i de olika kommundelarna. På sikt skall detta sammanjämkas. Närservicen i förvaltningen försvinner (lokalkännedom) MÖJLIGHETER 1. 2. 3. HOT Utveckla skolskjutsnätet (ekonomiskt) Språkbad kan erbjudas i större utsträckning Pedagogiskt utvecklingsarbete kan också prioriteras Rektorernas ledarskap lyfts fram En skild projektorganisation kan byggas upp Förskolverksamheten sammanjämkas Skapa enhetsskolor: förskola – åk 9 4. 5. 6. 7. 1. 2. 3. 4. Små skolor hotas av indragning (kostar mera). Långa skolskjutsar ifall skolnätet tunnas ut Timresursen skärs ned i alla skolor men speciellt i de små skolorna Befintliga strukturer som fungerar försvinner. Kommentarer SWOT; Den grundläggande utbildningen • • • • Den grundläggande utbildningen omfattar i nuläget ca 6000 elever och sammanlagt 55 skolor. Elevantalet ökar i flera kommuner, bl.a. Larsmo, Pedersöre, Nykarleby. De största skolorna finns i Jakobstad. Elevantalet minskar i Jakobstad, Kronoby och Evijärvi. Ansökan till Språkbadsskolan måste man fundera igenom på nytt i en ny kommun. Kan bli stort intresse och alla bör ha lika rätt att söka. Volymen skulle öka och det skulle bli möjligt för skolor att specialisera sig, t.ex. musikklasser och språkbad Jakobstad-Nykarleby-Larsmo-Evijärvi-Kronoby-Pedersöre 57 Bildnings- och undervisningstjänster, småbarnsfostran, kultur- motions- och fritidstjänster 8. Det fortsatta utredningsarbetet Arbetsgruppen fortsätter under hösten sitt arbete med kontroll av jämförelsematerialet. Ansvariga tjänstemän i de olika kommunerna gör detta. Arbetsgruppen fortsätter diskussionerna med aktörer inom andra stadiets utbildning. Beträffande gymnasieutbildningen i regionen föreslår arbetsgruppen följande: 1. Om inte nuvarande läge kan fortsätta, ser arbetsgruppen fördelar med en övergripande organisation med gymnasieexpertis där den språkliga aspekten beaktas. 2. Gymnasieorganisation omfattar en finskspråkig och svenskspråkig avdelning med en ledande finsk rektor, en ledande svensk rektor. 3. På sikt skall organisationen klara sig på enhetspriset. Arbetsgruppen fortsätter utredningarna beträffande gymnasieutbildning i regionen. Effekterna av det nya finansieringssystemet för gymnasieutbildningen utreds också under hösten. Enligt de uppgifter som finns tillhanda kommer statsandelarna att sjunka kraftigt. Fria bildningens upprätthållartillstånd kommer också att dras in under vintern. Här behövs också en diskussion om hur ansökningsprocessen för nya upprätthållartillstånd ska gå till. Arbetsgruppen gör kompletteringar och tilläggsutredningar enligt ledningsgruppens förslag. Jakobstad-Nykarleby-Larsmo-Evijärvi-Kronoby-Pedersöre 58 Bildnings- och undervisningstjänster, småbarnsfostran, kultur- motions- och fritidstjänster 9. Tabellförteckning tabell 1: tabell 2: tabell 3: tabell 4: tabell 5: tabell 6: tabell 7: tabell 8: tabell 9: tabell 10: tabell 11: tabell 12: tabell 13: tabell 15: tabell 16: tabell 17: tabell 18: Språklig fördelning Småbarnsfostran Andelen barn i dagvård % Finsk- och svenskspråkig förskoleundervisning Elevstatistik för nejden Förskolans och den grundläggande utbildningens förverkligade kostnader jämfört med erhållna statsandelar Skolnät och elevtillströmning Skolornas storlek Antal elever i grundläggande utbildning Antalet studerande inom gymnasieutbildning Gymnasieutbildningens förverkligade kostnader jämfört med statsandelen Medborgarinstitut kostnader Bibliotek antal lån och kostnader Ungdomstjänster kostnader Antal idrottsplatser Antal idrottsföreningar Kulturtjänster kostnader Jakobstad-Nykarleby-Larsmo-Evijärvi-Kronoby-Pedersöre 59
© Copyright 2024