Jämföra, sortera – tillsammans reflektera!

Jämföra, sortera –
tillsammans reflektera!
Lärarens roll i barnens matematiklärande
Matematik som språk
Matematiska begrepp
Samtala kring matematik
Anna Kärre Förskollärare på Lännersta förskola
Föreläsare och fortbildare, Matemalek
Författare till boken ”Lekfull matematik i förskolan”
[email protected]
[email protected]
Ur förskolans reviderade läroplan:
Förskollärare ska ansvara för
•Att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och
systematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras
för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan
tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i
enlighet med läroplanens mål och intentioner,
Arbetslaget ska
•kontinuerligt och systematiskt dokumentera, följa upp och
analysera varje barns utveckling och lärande samt utvärdera
hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och
lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner,
Verksamheten skall utgå ifrån barnens
erfarenheter, intressen och behov.
Hur många potatisar kan en spindel skala?
Intervju med Ingrid Pramling Samuelsson
Lärarnas tidning nr. 14/08
”Förskolan är väldigt mycket en göra-kultur. Man gör en
massa saker med barnen och så tar man för givet att de
lär sig. Men så enkelt är det inte.
Man måste kunna ställa de rätta frågorna som får barnen
att tänka, reflektera och uttrycka sina tankar kring nyvunna
kunskaper. Det är oerhört viktigt att kommunicera kunskaperna.
Ska lärdomen bli permanent måste vi sätta ord på den.”
Ur Lpfö 98/10:
Sortera,
klassificera
Mönster
Förskolan ska sträva efter att varje barn:
Rumsuppfattning
utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och
grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och
talbegrepp samt för mätning, tid och förändring,
Jämföra,
mäta
utvecklar sin förmåga att
urskilja, uttrycka, undersöka
och använda matematiska
begrepp och samband mellan
begrepp,
Språk och
kommunikation
utvecklar sin matematiska
förmåga att föra och följa
resonemang,
Taluppfattning
Pröva och
undersöka
utvecklar sin förmåga att
använda matematik för att
undersöka, reflektera över
och pröva olika lösningar av
egna och andras problemställningar,
Att ”tala matematik”
Ur Lpfö 98:
Barngruppen skall ses som en viktig och aktiv del i utveckling och
lärande.
Flödet av barns tankar och idéer skall tas tillvara för att skapa
mångfald i lärandet.
Baka lussebullar
Pröva, resonera och lära av varandra;
”Man ska bara skära två gånger så blir det tre!”
”Fullt!”…. ”Plats, nej!”
Yngre barn förklarar och resonerar kring matematik
Exempel på ”Öppna frågor”
utvecklar sin matematiska
förmåga att föra och följa
resonemang,
”Hur gjorde du för att veta…?”
”Hur tänkte du…?”
”Vad händer om…?”
”Berätta hur du gjorde/tänkte!”
”Hur tror du…?”
Ge barnen tillit till sitt eget tänkande och sin egen förmåga!
utvecklar sin förmåga att
urskilja, uttrycka,
undersöka och använda
matematiska begrepp och
samband mellan begrepp,
Mäta storlek
Ställ sakerna i en rad
från störst till minst!
Djur
Paket
Knappar
Former
Naturmaterial
Matematik‐ordlista A Gudrun Malmer Bra matematik för alla Får kopieras
A. BENÄMNINGAR för t.ex. färg, form, storlek, utseende
B1. JÄMFÖRELSEORD HUR?
1. STORLEK
2. ANTAL
3. KVANTITET
(volym)
4. MASSA
(vikt)
5. LÄNGD
6. HÖJD
7. BREDD
8. TJOCKLEK
9. ÅLDER
10. PRIS
Stor
liten
många
få
mycket
litet
tung
lätt
lång
kort
hög
låg
bred
smal
tjock
tunn
gammal
ung
dyr
billig
större
störst
mindre
minst
fler
flest
färre
färst
mer (mera)mest
mindre
minst
tyngre
tyngst
lättare
lättast
längre
längst
kortare
kortast
högre
högst
lägre
lägst
bredare bredast
smalare smalast
tjockare tjockast
tunnare tunnast
äldre
äldst
yngre
yngst
dyrare
dyrast
billigare billigast
Jämförelseord är subjektiva och relativa
Att vara subjektiv betyder att olika människor kan uppfatta
ett ord olika.
Det som är stort för mig kanske inte är stort för dig.
Att vara relativ betyder att ordet är beroende av vad man
jämför med.
Den som är kortast i ett sammanhang kan vara längst i ett
annat.
Matematik‐ordlista B
Gudrun Malmer Bra matematik för alla Får kopieras
B2. ORD som ofta används i kombination med jämförelseord
Alla
hälften halv
dubbelt
knappt
drygt
resten
full
hälften så mycket
dubbelt så mycket
nästan
ungefär
ringa
tom
ingen
någon lite mer än
udda
ingenting
någonting
lite mindre än
jämna
C. LÄGESORD VAR?
i
på
ovanpå
över
överst
under
underst
först
i början
sist
i slutet
före
i mitten
efter
mitt på
upp
uppåt
ner
neråt
framför
bakom
bredvid
mellan
högst upp längst ner
nära
närmast
fram
bak
utanför
innanför
ovanför
nedanför
till vänster
till höger
D. TIDSORD NÄR?
nu
i dag
då
i morgon
förr
i övermorgon
alltid
ständigt
aldrig
sällan
ofta
ibland
oftast
emellanåt
i går
snart
i förrgår
nyss
i fjol
sedan
om en stund
strax
för en stund sedan
längesedan
varje (varannan) dag
framåt
bakåt
Grundläggande matematik
utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och
grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och
talbegrepp samt för mätning, tid och förändring,
Vilken matematik har du mött idag?
Matteglasögon och öron på!
- matematikspaning i förskolans vardag
Sortera och
klassificera
Mönster
Taluppfattning
Rumsuppfattning
Jämföra,
mäta
Jämföra, sortera och klassificera
Att kunna jämföra föremål och observera likheter
och olikheter.
Sortera och
klassificera
Att kunna sammanföra objekt som har gemensamma egenskaper och
särskilja objekt som har olika egenskaper.
Det innebär också att kunna lyfta fram vissa egenskaper och bortse
från andra.
Att kunna sortera och klassificera hjälper oss att skapa ordning och
struktur, uppfatta mönster och det hjälper oss att minnas och att förstå.
utvecklar sin förmåga att
urskilja, uttrycka, undersöka
och använda matematiska
begrepp och samband mellan
begrepp,
utvecklar sin matematiska
förmåga att föra och följa
resonemang,
Jämföra,
mäta
Sortera,
klassificera
”Vit bil, liten bil, stor bil… STOOR LASTBIL!!”
Miljön och materialets betydelse för barns matematiklärande
Vad är ett matematiskt material? En matematisk miljö?
Matematiken finns överallt…!?
Sortera,
klassificera
Rumsuppfattning
Miljö,
material,
rutinaktivitet,
lek, tema
Mönster
Taluppfattning
Jämföra,
mäta
Att initiera matematik och utmana
Ur Lpfö 98/10:
Verksamheten skall främja leken och det lustfyllda lärandet.
Den skall utgå ifrån barnens erfarenheter och intressen…
Lattjo-lajban-lådan
Att urskilja likheter och olikheter.
Lyfta fram olika egenskaper och bortse från andra.
Att resonera och argumentera.
Ur Lpfö 98: Förskolan skall sträva efter att varje barn:
* utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga.
En påse småsaker!
Sortera tillsammans sakerna på det sätt ni tycker att de passar ihop!
Reflektera tillsammans!
För att kunna sortera och klassificera behöver vi kunna urskilja vad som är
lika och vad som är olika.
På vilket sätt hör olika saker ihop?
Kan de höra ihop på andra sätt?
Vilka egenskaper väljer vi att sätta
fokus på när vi ska sortera?
Färg, form, material, kategori, funktion eller
utseende?
Vad händer om vi byter fokus, hur ser vår
sortering ut då?
En samling djur – vilka passar ihop?
Ta barns perspektiv, lyssna på deras
erfarenheter och reflektioner!
Analysera mitt eget handlande!
Vad fångas de yngsta barnen av? Vad utforskar de?
Ett antal lock och askar
Litteratur som visas under föreläsningen:
Små barns matematik, NCM, 2006
Lekfull matematik i förskolan, Anna Kärre, 2013. Lärarförbundets förlag
Bra matematik för alla, Gudrun Malmer, Studentlitteratur 1999, 2002
Hur blir man matematisk, Anna Palmer, 2011, Liber
Tänka, resonera och räkna i förskoleklass, 2014, NCM