Jämföra, sortera – tillsammans reflektera! Lärarens roll i barnens matematiklärande Matematik som språk Matematiska begrepp Samtala kring matematik Anna Kärre Förskollärare på Lännersta förskola Föreläsare och fortbildare, Matemalek Författare till boken ”Lekfull matematik i förskolan” [email protected] [email protected] Ur förskolans reviderade läroplan: Förskollärare ska ansvara för •Att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner, Arbetslaget ska •kontinuerligt och systematiskt dokumentera, följa upp och analysera varje barns utveckling och lärande samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner, Verksamheten skall utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen och behov. Hur många potatisar kan en spindel skala? Intervju med Ingrid Pramling Samuelsson Lärarnas tidning nr. 14/08 ”Förskolan är väldigt mycket en göra-kultur. Man gör en massa saker med barnen och så tar man för givet att de lär sig. Men så enkelt är det inte. Man måste kunna ställa de rätta frågorna som får barnen att tänka, reflektera och uttrycka sina tankar kring nyvunna kunskaper. Det är oerhört viktigt att kommunicera kunskaperna. Ska lärdomen bli permanent måste vi sätta ord på den.” Ur Lpfö 98/10: Sortera, klassificera Mönster Förskolan ska sträva efter att varje barn: Rumsuppfattning utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring, Jämföra, mäta utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp, Språk och kommunikation utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang, Taluppfattning Pröva och undersöka utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar, Att ”tala matematik” Ur Lpfö 98: Barngruppen skall ses som en viktig och aktiv del i utveckling och lärande. Flödet av barns tankar och idéer skall tas tillvara för att skapa mångfald i lärandet. Baka lussebullar Pröva, resonera och lära av varandra; ”Man ska bara skära två gånger så blir det tre!” ”Fullt!”…. ”Plats, nej!” Yngre barn förklarar och resonerar kring matematik Exempel på ”Öppna frågor” utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang, ”Hur gjorde du för att veta…?” ”Hur tänkte du…?” ”Vad händer om…?” ”Berätta hur du gjorde/tänkte!” ”Hur tror du…?” Ge barnen tillit till sitt eget tänkande och sin egen förmåga! utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp, Mäta storlek Ställ sakerna i en rad från störst till minst! Djur Paket Knappar Former Naturmaterial Matematik‐ordlista A Gudrun Malmer Bra matematik för alla Får kopieras A. BENÄMNINGAR för t.ex. färg, form, storlek, utseende B1. JÄMFÖRELSEORD HUR? 1. STORLEK 2. ANTAL 3. KVANTITET (volym) 4. MASSA (vikt) 5. LÄNGD 6. HÖJD 7. BREDD 8. TJOCKLEK 9. ÅLDER 10. PRIS Stor liten många få mycket litet tung lätt lång kort hög låg bred smal tjock tunn gammal ung dyr billig större störst mindre minst fler flest färre färst mer (mera)mest mindre minst tyngre tyngst lättare lättast längre längst kortare kortast högre högst lägre lägst bredare bredast smalare smalast tjockare tjockast tunnare tunnast äldre äldst yngre yngst dyrare dyrast billigare billigast Jämförelseord är subjektiva och relativa Att vara subjektiv betyder att olika människor kan uppfatta ett ord olika. Det som är stort för mig kanske inte är stort för dig. Att vara relativ betyder att ordet är beroende av vad man jämför med. Den som är kortast i ett sammanhang kan vara längst i ett annat. Matematik‐ordlista B Gudrun Malmer Bra matematik för alla Får kopieras B2. ORD som ofta används i kombination med jämförelseord Alla hälften halv dubbelt knappt drygt resten full hälften så mycket dubbelt så mycket nästan ungefär ringa tom ingen någon lite mer än udda ingenting någonting lite mindre än jämna C. LÄGESORD VAR? i på ovanpå över överst under underst först i början sist i slutet före i mitten efter mitt på upp uppåt ner neråt framför bakom bredvid mellan högst upp längst ner nära närmast fram bak utanför innanför ovanför nedanför till vänster till höger D. TIDSORD NÄR? nu i dag då i morgon förr i övermorgon alltid ständigt aldrig sällan ofta ibland oftast emellanåt i går snart i förrgår nyss i fjol sedan om en stund strax för en stund sedan längesedan varje (varannan) dag framåt bakåt Grundläggande matematik utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring, Vilken matematik har du mött idag? Matteglasögon och öron på! - matematikspaning i förskolans vardag Sortera och klassificera Mönster Taluppfattning Rumsuppfattning Jämföra, mäta Jämföra, sortera och klassificera Att kunna jämföra föremål och observera likheter och olikheter. Sortera och klassificera Att kunna sammanföra objekt som har gemensamma egenskaper och särskilja objekt som har olika egenskaper. Det innebär också att kunna lyfta fram vissa egenskaper och bortse från andra. Att kunna sortera och klassificera hjälper oss att skapa ordning och struktur, uppfatta mönster och det hjälper oss att minnas och att förstå. utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp, utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang, Jämföra, mäta Sortera, klassificera ”Vit bil, liten bil, stor bil… STOOR LASTBIL!!” Miljön och materialets betydelse för barns matematiklärande Vad är ett matematiskt material? En matematisk miljö? Matematiken finns överallt…!? Sortera, klassificera Rumsuppfattning Miljö, material, rutinaktivitet, lek, tema Mönster Taluppfattning Jämföra, mäta Att initiera matematik och utmana Ur Lpfö 98/10: Verksamheten skall främja leken och det lustfyllda lärandet. Den skall utgå ifrån barnens erfarenheter och intressen… Lattjo-lajban-lådan Att urskilja likheter och olikheter. Lyfta fram olika egenskaper och bortse från andra. Att resonera och argumentera. Ur Lpfö 98: Förskolan skall sträva efter att varje barn: * utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga. En påse småsaker! Sortera tillsammans sakerna på det sätt ni tycker att de passar ihop! Reflektera tillsammans! För att kunna sortera och klassificera behöver vi kunna urskilja vad som är lika och vad som är olika. På vilket sätt hör olika saker ihop? Kan de höra ihop på andra sätt? Vilka egenskaper väljer vi att sätta fokus på när vi ska sortera? Färg, form, material, kategori, funktion eller utseende? Vad händer om vi byter fokus, hur ser vår sortering ut då? En samling djur – vilka passar ihop? Ta barns perspektiv, lyssna på deras erfarenheter och reflektioner! Analysera mitt eget handlande! Vad fångas de yngsta barnen av? Vad utforskar de? Ett antal lock och askar Litteratur som visas under föreläsningen: Små barns matematik, NCM, 2006 Lekfull matematik i förskolan, Anna Kärre, 2013. Lärarförbundets förlag Bra matematik för alla, Gudrun Malmer, Studentlitteratur 1999, 2002 Hur blir man matematisk, Anna Palmer, 2011, Liber Tänka, resonera och räkna i förskoleklass, 2014, NCM
© Copyright 2024