Marken berättar
Omslag0915.qxp_Layout 1 2015-09-14 11:06 Sida 2 Giftfritt: Allt fler Smidig skotare väljer mekaniska imponerar med plantskydd. . . . . . . . . . s 49 precision. . . . . . . . . . s 40 Släktträd: Tre generationer i ett arbetslag. . . s 14 Förra året ökade bruttoavverkningarna i Sverige med 7 procent till den högsta nivån sedan 2007. #9 2015 • Pris: 66 kr Den oberoende skogstidningen Marken berättar Lär dig läsa skogens historiska spår Viltfoder skonar skogen Omslag0915.qxp_Layout 1 2015-09-14 10:33 Sida 3 WELCOME TO THE CUTTING AGE Så hög kapacitet. Så låg bränsleförbrukning. Den var marknadsledande låg redan innan, men med vår nya skördargeneration sänker vi bränsleförbrukningen till rekordsnåla nivåer. Vad beror det på? Ja, bland annat en överlägsen motorteknologi som ger avsevärt effektivare förbränning och insprutning. Viktig faktor är också vår helt nya och unika 3-pumpshydraulik vars två kretsar kan jobba med olika trycknivåer. Det kräver lägre effektuttag från motorn vilket sänker bränsleförbrukningen ytterligare. Produktiviteten däremot ökar eftersom fler arbetsmoment kan göras samtidigt – precis som det moderna skogsbruket kräver. www.komatsuforest.se SKOGEN0915A.qxp_Layout 1 2015-09-15 11:15 Sida 3 LEDARE INNEHÅLL ”Genom att styra betestrycket ska det inte behöva vara riskfyllt att satsa på tall” Johan Asp, Skogssällskapet 24 40 Tio träd låter mer än en miljon DET FINNS 3,04 BILJONER TRÄD i världen, 3 040 000 000 000 stycken. Åtminstone om man får tro de forskare som står för den senaste bedömningen. Talet i sig säger väl inte så mycket, det intressanta är att man tidigare kommit fram till en åttondel så mycket – bara 400 miljarder. Skillnaden uppges bero på metoden, där man nu har vägt samman satellitdata med många kontroller på marken. I Sverige har vi noga räknat våra träd sedan 1920-talet. Som jämförelse kan man därför konstatera att vi har ungefär 60 miljarder träd. Många, kan det låta, men i Sverige räknar vi alla träd som nått upp till brösthöjd, alltså 1,3 meter. Den internationella gruppen av forskare räknar bara träd som är tio centimeter grova i brösthöjd. MED DEN NYA TRÄDRÄKNINGEN blottas alltså en okunskap om 32 14 VIRKESMARKNADEN . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .18-21 VIRKESPRISER SCA kan komma att delas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .18 FASTIGHETSVÄRDERING Digitala verktyg och tjänster blir allt smartare . . . . . . . . . . . . . . . . .20 FOKUS: VILTVÅRD . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .24-32 VILTFODER Majs och sparat löv ska locka bort djuren från plantorna . . . . . . . . . . . . . . . . . . .24 TIO TIPS Så komponerar du en attraktiv meny för vilt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .30 UGGLEHOLK Tacksam hyresgäst håller sorken kort . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .32 TEKNIK . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .35-41 PREFAB Färdig matta gör det lättare att skona marken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .35 världen som för tankarna till antagandet att jorden är platt. Men några nollor hit eller dit – biljoner eller miljarder – är nog ganska ointressant i den breda allmänhetens ögon. Kalenderbitande svenskt skogsfolk kan däremot lätt förföras av fakta. Som att vi sätter 400 000 000 plantor om året i Sverige. Men troligen väcker Skogsstyrelsens statistik mindre intresse hos de flesta än det klädföretag som sätter två plantor för varje såld kalsong. Eller musikföretaget som låter plantera ett träd för varje såld gitarr (banjo och mandolin ingår inte i erbjudandet). Därför tänker Iggesund helt rätt när företaget skänker bort plantering av tio träd till den som köper deras kartong. Samtidigt som man utan omsvep medger att man hade satt träden ändå. (Eller snarare satt 30 miljoner träd per år i Holmenkoncernen, där Iggesund ingår.) – Självklart skulle vi ändå ha planterat de tio träden, i enlighet med lagen och i enlighet med gott skogsmannaskap. Men en stor del av våra kunder ute i världen är inte medvetna om vårt ansvarstagande för återplantering, skriver Iggesund på sin hemsida. PIRTATSÅG Varning för kinesisk motorsåg under falskt namn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .36 HÖG KAPACITET Rejäl huggarvagn håller vad den lovar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .37 UTBILDNING Gymnasieelever lär sig kranspetsstyrning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .38 SKOGEN TESTAR Liten smidig skotare ger stormaskinskänsla . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .40 SKÖTSEL . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .49-51 PLANTSKYDD Försäljningen av giftfritt ökar snabbt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .49 RENBETE Marklaven har minskat, markbered försiktigt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .50 CONTORTA Nu ska självspridningen kartläggas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .51 DESSUTOM Månadens fråga 4, Aktuellt 6–12, Ett arbetslag – tre generationer 14, Utepedagogik är inne 16, Nya rön 22, Lära nytt: förändringsarbete i fält 42, Utflykt i historiska spår 46, Föreningen Skogen 52, Jobb och skola 54, På väg 56, Sista ordet: Här är jättesläktens rötter 58. ......................................................................... SKOGEN – En oberoende tidning utgiven av Föreningen Skogen som verkar för god skogs- och naturvård. Vi vill väcka läsarnas nyfikenhet, granska, ge nya impulser och skapa nytta – målet är nöjda och aktiva läsare. Giftfritt: Allt fler Smidig skotare väljer mekaniska imponerar med plantskydd. . . . . . . . . . s 49 precision. . . . . . . . . . s 36 Släktträd: Tre generationer i ett arbetslag. . . s 14 Förra året ökade bruttoavverkningarna i Sverige med 7 procent till den #9 högsta nivån sedan 2007. 2015 • Pris: 66 kr Den oberoende skogstidningen Marken berättar Lär dig läsa skogens historiska spår JAG HAR SVÅRT ATT HÅLLA mig borta från fakta. Jag tycker att 30 miljoner träd är mer än tio stycken, men nästa gång jag talar med ”vanliga människor” ska jag försöka att inte dänga dem i huvudet med statistik. – Jag har planterat ett träd, ska jag säga till dem. Det ska växa i hundra år. Men jag ska försöka att inte säga: – Enligt Skogsstyrelsen sätter vi närmare 400 miljoner plantor varje år i Sverige. Trots att jag tycker att det är fantastiskt. Viltfoder skonar skogen OMSLAGSFOTO Bosse Backström Bengt Ek chefredaktör och ansvarig utgivare SKOGEN0915A.qxp_Layout 1 2015-09-15 11:15 Sida 4 LÄSARNAS SIDA JA. Men ingen flyttar in JA. Sparar rönn Den oberoende skogstidningen Tidningen SKOGEN ges ut av Föreningen Skogen som verkar för god skogs- och naturvård. Växel: 08-412 15 00 Adress: Box 1159, 111 81 Sthlm Besöksadress: Vasagatan 50 E-post: [email protected] Internet: skogen.se Facebook: facebook.com/ ForeningenSkogen Twitter: @SkogsForeningen Chefredaktör och ansvarig utgivare Bengt Ek 08-412 15 30 [email protected] Redaktion/grafisk form Peter Björck 08-412 15 40 [email protected] Anders Danielsson 08-412 15 35 [email protected] Leif Zetterberg Annonser Thomas Bogár 08-412 15 50 [email protected] Webbansvarig Annika Perslid 08-412 15 70 [email protected] Ekonomi Rose-Marie Högberg 08-412 15 95, [email protected] Sparar rönn och vildapel. Skapar och vidmakthåller bryn. Fäller en och annan asp som får ligga kvar okvistad under vintern. 12% Pris helår (11 nr): 577 kr Medlem i föreningen: 517 kr Se även skogen.se/skogenpren eller sidan 50 Adressändring: [email protected] eller på skogen.se (inloggning) Upplaga 14 900 ex (enligt TS 2014) 105 000 läsare (enligt Orvesto Konsument 2015:1) Tryck: Sörmlands Grafiska AB VÅR EGEN BILDBYRÅ Vi har också en bildbyrå, SKOGENbild, (skogenbild.se) JA 88% KERSTIN FRID PER ANDERSSON JA. Två tallar på 24 år NEJ. Jag gör allt för att minska skadedjuren! NN JA. Skjuter predatorer Jag sparar täta partier i planteringar från röjning, sparar skog på berg och runt bäckar, har satt salix i ledningsgata, salt och viltstenar, fodrar från höst till vår med ensilage, skapar ”evighetsträd”, skjuter predatorer. CHRISTIAN NEJ. Vargen sköter det Bedriver du viltvård i skogen? JA, SÄGER EN ÖVERVÄLDIGANDE MAJORITET SOM ÄVEN VAR FLITIGAST MED ATT KOMMENTERA. 109 PERSONER SVARADE. Tidigare bedrev jag ”Nätverk mot viltskador i Värmland”, men nu är det nedlagt eftersom vargen sköter viltvården så att skadorna nu är minimala. BENGT NYSTRÖM Prenumerationer Anna Stålhand 08-412 15 80 [email protected] Har skapat foder, men ingen har ätit av det. Har satt upp holkar men ingen har flyttat in. NEJ JA. Jag bedriver viltvård: Skjuter så mycket älg jag kan. NN NEJ. Mata inte svinen! Viltvård är bra, men inte om det gäller att lägga åtel till vildsvin. Vi har sett mer och mer skador efter vildsvin på åkermark och trädgårdar i närheten av jägarnas åtlar. De matar in vildsvin, men de skjuter inte av särskilt många. De vill föda upp en vildsvinstam att jaga på i stället för den sjunkande älgstammen här i Bergslagen. Ett känsligt problem. INGRID JOHANSSON JA. Bra för spannmålen Viltvården ger vitalare viltstammar och mindre skogsskador. Och ett något mindre vilttryck på min spannmålsodling. CARL BONDE JA. Sår en åker Mycket positiva resultat. Sår en viltåker varje år på två hektar. Ska utöka det med en hektar till nästa år. HÅKAN TOOLANEN JA. Men i vissa fall ökar skadorna eftersom mer djur dras till området. KARL GÖRAN BENGTSSON JA. En skyldighet Jag tycker att viltvård är skogsägarens skyldighet. GÖRAN JOHANSSON Jag sparar all rase och tall, men allt betas ned. Har lyckats få upp två tallar på 24 års skogsbrukande. Båda stod på en klipphylla. GÖRAN ÖRLANDER JA. Men trots viltvård har vi haft betydande betesskador. ANN-SOFIE JA. Viltet ska må bra Självklart tänker jag på viltet när jag planerar åtgärder i skogen, de bor ju där och ska må bra. Men oavsett om jag vill ha mångfald i min skog saknas sälg, en, rönn, tall, ek, rallarros med mera om man inte sätter upp hägn som hindrar viltet. MCW NEJ. Ökar skadorna Viltvård ökar skadorna. Drar till sig älg och rådjur. Räven borde vara tillfälligt fridlyst där rådjursstammarna är för stora. Men de flesta jägare bryr sej bara om jakten och skiter i att både granoch tallplanteringar förstörs. REYMOND JA. Vid alla åtgärder I mitt skogsbruk ingår viltvård som en självklarhet, i allt från hyggesutformning, plantering, röjning och gallring till riktade åtgärder som skapande av balningsplatser för skogshöns, hargömmor, våtmarker med mera. KJELL MOHLIN Var med och svara! Läs vårt nyhetsbrev eSKOGEN så missar du inte nästa månads fråga. Se skogen.se. 4 SKOGEN SKOGEN0915A.qxp_Layout 1 2015-09-15 11:15 Sida 5 HÅLL DINA SKOGSMASKINER RULLANDE. VÄLJ DRIFTSÄKRA DÄCK, GARDERA MED DYGNET-RUNT SERVICE! NOKIAN NORDMAN FOREST. KVALITETSDÄCK FÖR VÅRA NORDISKA SKOGAR. Nokians Nordman-serie är skogsmaskinsdäck med ett oslagbart pris-kvalitetsförhållande, framtagna för att NOKIAN NORDMAN FOREST F BRETT SORTIMENT, SNABB SERVICE, HELA VÄGEN FRAM TILL DIG. Våra VIANOR-verkstäder är specialister på däck för skogsmaskiner och erbjuder ett heltäckande däcksortiment för 24/7, med leverans och montering där dina maskiner står "#$%& '( ) '*+ ... Luleå Järpen Hudiksvall Hofors Falun Borlänge ! Hällefors Kil Degerfors # Skövde Svenljunga SERVICENUMMER FÖR TUNGA MASKINER Vi är redo att hjälpa till – dygnet runt, alla dagar! NOKIAN NORDMAN FOREST TRS Umeå Sundsvall Gävle Sandviken Hedesunda Örsundsbro Uppsala " Hallsberg Norrköping Valdermarsvik Linköping Jönköping Visby Sävsjö Växjö Karlskrona Osby SKOGEN0915A.qxp_Layout 1 2015-09-15 11:15 Sida 6 Foto: Stefan Örtenblad/SKOGENbild AKTUELLT Storfavorit slog spurtande skata NATIONALFÅGEL Koltrast är fortfarande – eller igen – Sveriges nationalfågel. Högoddsaren skata spurtade starkt efter ihärdig lobbying, men var ändå chanslös. Den svartvita utmanaren klättrade (ursäkta – flög) från sjuttonde till andra plats efter en kampanj i en så kallad podcast (ett radioprogram via internet). Anledningen: Bara vackra, skönsjungande fåglar var med i finalomgången, enligt podcasten ett utslag av fågelrasism. Koltrasten fick 12 914 röster mot skatans 9 241 och vann även redan 1962, då Sveriges nationalfågel röstades fram förra gången. Tio i topp: 1. Koltrast. 2. Skata. 3. Blåmes. 4. Korp. 5. Havsörn. 6. Domherre. 7. Sädesärla. 8. Rödhake. 9. Talgoxe. 10. Bofink. Källa: Sveriges ornitologiska förening Lathund hjälper träbyggare PUBLIKATION Organisationen Svenskt Trä har uppdaterat sin lathund om användningen av trä. Den heter just Lathunden och innehåller bland annat beräkningsverktyg för virkesåtgången och rätt dimension på konstruktionsvirke och limträ. Den riktar sig exempelvis till hantverkare, arkitekter och bygg- och trävaruhandeln men även privatpersoner. Lathunden kan beställas på Svenskt Träs webbplats men finns också som gratis app till mobiltelefoner. Den kan laddas ned från svenskttra.se/lathunden. 6 SKOGEN Biobränsleuttaget kan öka kraftigt, konstaterar Lars Rytter på Skogforsk. Foto: Thomas Adolfsén/SKOGENbild. Energi lämnas kvar BIOBRÄNSLE Vi kan öka använd- ningen av biobränsle kraftigt redan i dag. Virket finns på plats – och det kan användas utan risk för skadliga effekter i skogen. mycket, för i själva verket avverkar vi bara 65 procent av tillväxten, säger Lars Rytter. EN SÅDAN ÖKNING är inte orealistisk. I Estland avverkas till exempel 83 procent av tillDet säger Lars Rytter, forskare växten i dag. på Skogforsk. Han har Skogsavverkningarna räknat på skogstillgångarskulle alltså kunna öka na kring Östersjön – det med 66 miljoner kubikgäller Sverige, Danmark, meter om året i de här Norge, Finland, Estland länderna. Därtill finns och Lettland. stora mängder grot, unga – Varje år växer skogen träd – och stubbar, om med 276 miljoner kubik- Lars Rytter man vill. meter stamved. Allt kan Enligt beräkningar kan man förstås inte avverka, men vi skogarna kanske ge över 400 skulle i stort sett kunna använda terawattimmar. I dag ger bio90 procent. Och det är ganska bränslet omkring 125 terawatttimmar. – Sedan kan man förstås öka produktionen av biomassa ytterligare genom växtförädling, snabbare trädslag och snabbare start på de nya bestånden efter avverkning. Gödsling kan också ge mycket, även om den är kontroversiell, säger Lars Rytter. – OCH SÅ KAN VI ODLA skog på mer mark. Studier visar att det finns 1,5 till 2 miljoner hektar tillgängliga i de här länderna för beskogning. Bara i Sverige kan det röra sig om uppemot en halv miljon hektar. BENGT EK Tallolja slår ut bensin BIODIESEL En prognos från Energimyndigheten visar att oljeförbrukningen fortsätter att minska de närmaste åren, främst användningen av bensin som drivmedel. Istället ökar användningen av förnybara biobränslen, till exempel så kallad HVO från tallolja som används till biodiesel. Under de senaste åren har försäljningen av dieseldrivna bilar ökat på bekostnad av bensindrivna. En anledning kan vara att förnyelsebara drivmedel även för dieselbilar har seglat upp som miljösmarta alternativ. – Användningen av fossil diesel har legat relativt stilla de senaste åren och väntas göra det också under de närmaste två åren. I stället har den ökade efterfrågan på diesel i stort sett kunnat täckas upp av biodiesel, i form av FAME och HVO, säger Alexander Meijer, handläggare på Energimyndigheten till media. Enligt prognosen är det användningen av HVO som fordonsbränsle som kommer att öka, som ren biodiesel eller som låginblandad i fossil diesel. PE FAKTA BIODRIVMEDEL Fatty acid methyl esther (FAME) har funnits på den svenska bränslemarknaden sedan början av 2000-talet. Tillverkas främst av rapsolja. Hydrogenated vegetable oil (HVO) från tallolja introducerades i Sverige 2010. Sedan 2012 tillverkas den även av andra råvaror. Den främsta skillnaden är att HVO i princip är identiskt med fossil diesel. Därför kan en avsevärt högre andel blandas in i fossil diesel. Källa: Energimyndigheten SKOGEN0915A.qxp_Layout 1 2015-09-15 11:15 Sida 7 AKTUELLT Godkänt betesskydd måste godkännas STOPP! Skogma har hejdat lanseringen av det finska viltbetningsskyddet Ecopulp, eftersom produkten saknar tillstånd från Kemikalieinspektionen. – Vi har tills vidare stoppat produkten, säger Tommy Carlsson, produktansvarig hos Skogma. Skyddet är gjort av papp i form av en kon som är behandlad med viltavskräckningsmedelt Trico. Enligt Tommy Carlsson är det inte är skadligt på något sätt, i själva verket är produktens aktiva substans som är baserad på fårfetter och vatten Saknar tillstånd. Lanseringen av viltskyddet Ecopulp stoppas till vidare. redan godkänd av Kemikalieinspektionen. Även pappkonen är godkänd, men när medlet appliceras på pappen uppstår en ny produkt som kräver ett nytt tillstånd och ett produktnummer från myndigheten. – Då produkten för närvarande saknar detta väljer vi att dra tillbaka den, säger Tommy Carlsson som inte tror att det kommer att vara några svårigheter att få det produkttillstånd som krävs. När det aktuella viltbetningsskyddet åter finns på marknaden återkommer SKOGEN med ett test. PER ERICSSON Våtmarker renar avlopp LÄKEMEDEL Forskare ska undersöka om våtmarker kan bryta ner läkemedelsrester i avloppsvatten på ett naturligt sätt. Stora mängder läkemedelsrester hamnar dagligen i vårt avloppsvatten. Men sådana substanser kan endast delvis stoppas i reningsverken. Resten hamnar i våra vattendrag, där vattenlevande organismer och djur påverkas negativt och känsliga ekosystem riskerar att rubbas. UNDER AUGUSTI INLEDDES ett prov där förorenat avloppsvatten passerar en våtmarksanläggning i Halland. Syftet är att studera den naturliga nedbrytningen av ett antal läkemedelssubstanser. Det rör sig om antibiotika, epilepsimedicin och fyra smärtstillande medel. Vid varje utsläppsprov passerar det förorenade vattnet under fem dygn genom våtmarken. Forskarna beräknar att nedbrytningen av läkemedelsresterna kommer att ske bland Konstgjorda våtmarksanläggningar – OM VÅR STUDIE VISAR att våtmarker är lika effektiva att bryta ner läkemedelsrester som vi tror kan vattnet renas utan tillförsel av onödiga kemikalier, säger Per-Magnus Ehde, universitetslektor i kemi vid Högskolan i Halmstad och en av Sista helgen i augusti 2016 blir det Elmia Game Fair Skåne på Ellinge slott, ett av Skånes äldsta gods med anor från 1100-talet. Jaktmässa läggs ned TROTS VINST En av Sveriges främsta jaktmässor, Fäviken game fair, upphör. Beslutet är fattat av ägaren till Fävikens egendom, Patrik Brummer, som även driver arrangemanget. Mässan som arrangerats ett tjugotal år satsade i år på en skoglig profil. Nedläggningen beror inte på bristande lönsamhet, mässan har varit en lysande affär. I stället vill Patrik Brummer satsa på en gourmetkrog och en charkfabrik på egendomen. För Åre- och Kallbygderna är nedläggningen av Game Fair ett dråpslag. Om det blir någon fortsättning för jaktmässan i annan PE regi är ännu oklart. Klockgentianan mår bättre har en viktig roll för vattenreningen. Här Ekeby reningsverk i Eskilstuna. annat biologiskt och genom påverkan av solljus. Jaktmässa flyttar till slott de ansvariga i projektet. Projektet genomförs i samarbete mellan forskare på Våtmarkscentrum vid Högskolan i Halmstad och forskare vid Högskolan Kristianstad. Undersökningen kommer att pågå från augusti till oktober. Resultaten beräknar man kunna presentera under januari 2016. PER ERICSSON NATURVÅRD För ett år sedan fräste medlemmar från Partille trialklubb runt på motorcykel i skogen kring Åkersjön i Partilles skogar, något som SKOGEN skrev om i nummer 12-2014. Målet var att hjälpa den hotade arten klockgentiana att sprida sina fröer och det verkar ha gått bra. På ett år har antalet stänglar ökat från 36 till 55. SKOGEN 7 SKOGEN0915A.qxp_Layout 1 2015-09-15 11:15 Sida 8 AKTUELLT Skogskontot kan avskaffas Flera av remissinstanserna är kritiska till utredningens förslag och menar att de brister i analys av konsekvenserna. LRF understryker att möjligheterna försämras för dem som på ett fördelaktigt sätt vill planera avverkningar. Skatteverket menar att risken för osund skatteplanering kommer att öka och medföra minskade skatteintäkter. SKATTEREGLER En utredning vill förenkla skattereglerna för bland annat skogsägare, men föreslår också att en företagsfond ersätter skogskontot. Bollen ligger hos regeringen. Deklarationen och skattereglerna för enskilda näringsidkare ska bli enklare. Det föreslår Skatteförenklingsutredningen, men det är inte bara till fördel för skogsbrukarna. Utredningen föreslår också att skogskontot ska försvinna och ersättas av en företagsfond. Avsättningarna av vinsten i lantbruksfastigheten kan maximalt bli 40 procent mot tidigare i princip 60 procent av likviden vid en avverkning. MEN DET FINNS MÖJLIGHETER enligt förslaget att lindra effekterna av det slopade skogskontot. Skogsavdraget föreslås bli 100 procent, men naturligtvis med reservationer. Bland annat har skogsägaren bara fem år på sig att använda pengarna. Företagsfondens pengar är i princip eviga. Det finns dock vissa begränsningar i extremfallet. Skogsavdragets möjliga storlek är 50 procent av köpeskillingen. I förslaget finns sådant som missgynnar skogsägarna, men också det som är till fördel. SKATTEFÖRENKLINGSUTREDNINGEN Foto: Bosse Backström/SKOGENbild Värdet på fastigheten ska enligt förslaget bestämmas med uppräkning utifrån taxeringsvärdet 1996 (det så kallade stickåret) eller inköpspriset efter det året. Det har betydelse vid reavinstberäkningen, som förenklas i och med detta. EN FÖRENKLING AV skattesystemet för skogsägare är nödvändigt. Hela utredningen är väl ett bevis på det, den är en lunta på 350 sidor. Ekonomerna kallar alla regler i skogsskattesammanhang för ”möjligheter till resultatregleringar”, i klartext olika sätt att minska skatten. Man kan också se det som ett sätt att stimulera avverkningar i lagom omfattning för att industrin ska få sitt virke. Tillsammans med skogskontot försvinner enligt förslaget även expansions- och periodiseringsfonder. Även skogsskadekontot föreslås avskaffas, men vid exempelvis brand och storm kan avsättningar rejält höjas till företagsfonden. Försäkrings-ersättningar eller räddning av stora volymer brandskadat virke kan tillfälligt ge mycket höga intäkter, men ska alltså fortsättningsvis kunna fördelas under flera år. Räntefördelning ska bli kvar, alltså möjligheten att omvandla en inkomst från näringen till avkastning av kapital med en skatt på 30 procent. tillsattes av den förra regeringen och lämnade sitt slutbetänkande i oktober förra året. Sedan har det gått på remiss. Huruvida den sittande regeringen tänker gå vidare med utredningens förslag är oklart och enligt departementsrådet Niklas Ekstrand på finansdepartementet finns det inte någon fastställd tidsplan för proposition för närvarande. LARS ÅKERMAN FAKTA Utredningens slutbetänkande (SOU 2014:68) heter Förenklade skatteregler för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag och finns i sin helhet på korta.nu/CV8. Elmiapremiär i framtidsland RUMÄNIEN I skrivande stund är det bara några dagar kvar till Elmias första skogsmässa utomlands. Det sker i Rumänien som enligt Elmia är sydöstra Europas största skogsland och som har en stor utvecklingspotential. Fortfarande är mycket skog statligt ägd, men all avverkning utförs av entreprenörer. Cirka 18 miljoner kubikmeter avverkas per år. – Elmias skogsmässor har ett nära samarbete med de nordiska skogsmaskintillverkarna, som är världsledande inom avverkningsteknik. Dessa företag har ett intresse av att komma in på nya marknader med stor meka- 8 SKOGEN niseringspotential och därför etablerar vi nu en skogsmässa i en intressant region, säger Tor- björn Johnsen, ansvarig för Elmias skogsmässor, i ett pressmeddelande. Nordiska maskintillverkare ser en potentiell marknad i Rumänien, där mycket avverkning fortfarande görs manuellt. Mässan heter Forest och Romania arrangeras nära staden Braşov i landskapet Transsylvanien. På utställningsområdet finns en två kilometer lång skogsslinga och dessutom arrangeras seminarier och andra aktiviteter. – Mer än 130 olika företag är representerade. Det är mer än vi vågade hoppas på när vi startade, säger Anamaria Deliu som är Elmias projektledare för mässan i ett pressmeddelande. Mässan arrangeras i samarbete med tyska DLG och kommer även att arrangeras 2017 och 2019 på samma plats. AD SKOGEN0915A.qxp_Layout 1 2015-09-15 11:16 Sida 9 MS 261 C-M PRIS:6.990 Rek. 8.290:- Keine kompromisse – därför kan du bara köpa våra motorsågar hos utvalda återförsäljare. Våra hårda krav på kvalitet och säkerhet innebär att vi har skapat ett nät av utvalda och kunniga återförsäljare som är experter på våra produkter och dessutom duktiga på service. Det är bara hos dem du kan köpa en STIHL motorsåg för ingen kan den bättre. Inga kompromisser med andra ord. Det gäller också motorsågen MS 261 C-M, en mångsidigt och robust såg med många användningsområden. Just nu är det extra bra pris på ADVANCE GTX skyddskänga. För säkerhets skull. Erbjudandet gäller t.o.m 151231. Med reservation för tryckfel. Hitta din närmaste återförsäljare på stihl.se Skyddskänga ADVANCE GTX. Kampanjpris 2.495:Ord pris: 3.000:- SKOGEN0915A.qxp_Layout 1 2015-09-15 11:16 Sida 10 AKTUELLT Varning för harpest i norr SMITTRISK Ovanligt många döda harar har påträffats i Norrbotten och ett antal människor har insjuknat i harpest. Nu befaras en begynnande epidemi. Fågelmöten på pränt Utbrott av den mycket smittsamma bakteriesjukdomen harpest (tularemi) dyker upp med jämna mellanrum. Bakterien sprids främst av smittade myggor och gnagare, men även inandning av damm som är förorenat av sjuka djurs urin och avföring sprider smittan. Harpesten är vanligast under sensommar och tidigt på hösten och drabbar varmblodiga djur. Även människor är utsatta för sjukdomen som kan ge riktigt besvärliga symptom med hög feber. Även lunginflammation är vanlig. Inkubationstiden är kort, i genomsnitt tre dygn. Sjukdomen behandlas med antibiotika och dödligheten även utan behandling är låg, högst någon procent. Prisbelönade fotografen Brutus Östling berättar om fåglar och deras livsmiljöer världen över i sin nya bok ”Bevingat – magiska möten i fågelmarker” (Bonnier Fakta). Svårt leva på naturturism CITATET”Träd är som folk är mest, vissa är mer sjukliga, andra är friska och vitala” Gunnar Isacsson, ekolog på Skogsstyrelsen, berättar för Sveriges Radio om hur lövträd i södra landet angrips av fjärilslarver. 10 SKOGEN Harpest kan spridas mellan djur och människa. Foto: Bosse Backström/SKOGENbild – MEN ÄVEN STATENS veterinärmedicinska anstalt (SVA) är intresserad av att undersöka utbredningen och omfattningen av utbrottet. Vi ber därför jägare och allmänhet att rapportera in fynd av döda harar, samt om möjligt skicka in döda harar som är i gott skick, säger biträdande statsveterinär Jonas Malmsten hos SVA i ett pressmeddelande. Sjukdomens förekomst varierar mycket från år till år, men det finns en klar koppling till så kallade sorkår. Den som handskas med djur som kan ha dött av harpest rekommenderas stor försiktighet och bör använda skyddsklädsel och handskar. Om man handskas med hö, löv, sågspån eller andra dammande material i områden där harpest förekommer bör man använda andningsskydd. PER ERICSSON Rådjursparasit här för att stanna PARASIT Insekten rådjurets nässtyng har etablerat sig i Sverige, konstaterar Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) efter att flera fynd av larver har gjorts på trafikdödade rådjur. Insekten är en typ av fluga som sprutar in en vätskedroppe med mikroskopiska larver i nosen eller munnen på rådjur. Larverna fäster sig i slemhinnan i svalget och utvecklas till cirka två centimeters storlek innan de kryper eller hostas ut och så småningom förpuppas och blir flugor. När det finns många larver i svalget kan det innebära halsirritation och svårigheter för värddjuret att äta. Sedan tidigare finns renens och älgens nässtyng i Sverige. ENKÄT Skog, vatten, jaktbart vilt och stjärnklara nätter – men bara vart femte företag inom naturturism klarar sig utan andra näringsgrenar vid sidan av. Det visar en enkät till 2 000 företag och organisationer som arbetar med svensk naturturism. – Företagarna lyfter fram hög kompetens, tillgång till natur och starkt personligtengagemang som vägar till framgång, säger Peter Fredman, professor på Mittuniversitetet till Landsbygdsnätverkets nyhetsbrev. Problemen är dålig lönsamhet, brist på eget kapital, ingen egen mark och svårigheter att förstå regler som rör markanvändning. Då harpest är en anmälningspliktig sjukdom ska misstänkta fall rapporteras till smittskyddsläkaren i respektive landsting eller region eller till Folkhälsomyndigheten. Rådjurets nässtyng påverkar beteende och kroppsvikt. Foto: Stefan Örtenblad/SKOGENbild Vanligen söker insekterna sig till sina normala värdjur, men det händer att de tar fel och angriper hund eller människa. Fall av älgens nässtyng har konstaterats hos människor i Norge, Finland och Sverige. AD SKOGEN0915A.qxp_Layout 1 2015-09-15 11:16 Sida 11 Skogsstyrelsen kollar återväxt från luften i år. Tillsyn flyger i luften HELIKOPTER Under september tar Skogsstyrelsen helikopter till hjälp för att inspektera återväxt och miljöhänsyn vid avverkningar i Norrbotten. – Skogsstyrelsen genomför fältbesök varje år när vi kontrollerar om det kommer ny skog efter avverkning. Genom att använda helikopter kan vi effektivisera vårt arbete och snabbare uppmärksamma skogsägarna på var skogen inte växer tillräckligt bra, säger Maria Sundén, skogskonsulent på Skogsstyrelsen, i ett pressmeddelande. Enligt myndigheten var 26 procent av skogsföryngringarna i Norrbottens län inte godkända sju år efter avverkning, det vill säga det växer inte ny skog i tillräckligt stor omfattning. Det visar en uppföljning av skogens återväxt under perioden 2011 till 2014. Under tillsynsinsatsen räknar Skogsstyrelsen med att flyga över cirka 600 hyggen. Det man ska kontrollera är vilka åtgärder som utförts, om åtgärden är lämplig på marken och om skogsvårdslagens krav på antal plantor per hektar uppfylls. På ett urval av hyggena kommer myndigheten även att inspektera hur markägarna har följt upp de miljöhänsyn de vid avverkning angav att de skulle ta. AD I KORTHET TOPSAR VIRKESLASTER Danmark har prövat dna-testning för att kontrollera att virket inte kommer från olagliga källor. GRATTIS Det finländska skogsbolaget UPM firar att man introducerades på börsen för hundra år sedan. År 1915 behövde företaget pengar för att haka på den boom som första världskriget skapade. PLANTAGER LOCKAR INTE Indonesien kommer inte att nå sitt mål på två miljoner hektar skogsplantager, meddelar myndigheterna. Företagen vill inte investera och det beror på förbudet att exportera rundvirke. TRÄHUS TAR ÖVER I Spanien börjar skogsindustrin återhämta sig lite efter att krympt med 75 procent under krisen. En växande marknad är småhus i trä. Hittills har sten och betong dominerat men trä är mer miljövänligt, konstaterar en spansk importföreträdare. MEST LÄST Vad toppade diskussionerna på Skogsforum i sommar? Ny teknik, meddelar Fredrik Reuter. Mest läst var tråden om nya traktorn Valtra N4. Sedan kom skogsvagnen Mannfolk Johan 83. Trea blev en Husqvarnasåg som skurit. Höstplantera – och skörda nya framgångar direkt Vänta inte till våren, utan plantera din nya skog redan i höst! Om du beställer plantor som är behandlade med Conniflex så får du ett både effektivt och miljövänligt skydd mot snytbaggeangrepp. Och beställer du för leverans under hösten 2015 bjuder vi på en behandling med Trico – ett biologiskt och miljövänligt medel som skyddar mot viltbetning. Ring 0771-355 355 eller kontakta din säljare redan i dag och gör din beställning! Behandla med Conniflex och få Trico på köpet! + www.skogsplantor.se SKOGEN 11 SKOGEN0915A.qxp_Layout 1 2015-09-15 11:16 Sida 12 AKTUELLT Storstadsparker bildar nät ”Infofilm” passar på dagis KLIMATNYTTA Ett nätverk för storstadsparker i hela världen har bildats. Bland initiativtagarna finns Världsnaturfonden WWF som påpekar att parker och gröna ytor spelar en stor roll i kampen mot klimatförändringar, eftersom de dämpar temperaturökningen och absorberar skyfall. SÅGNING I våras presenterade Sveaskog sex animerade kortfilmer i utbildnings- och marknadssyfte. De ingår i kampanjen ”Skogsbruk på ren svenska” vars mål är att nyansera bilden av det svenska skogsbruket. Nu får filmerna kritik. – De kan kanske passa på dagis en regnig dag, kommenterar företrädare för Naturskyddsföreningen som anser att filmerna inte är nyanserade men möjligen nyanserande. Enligt Sveaskog fokuserar filmerna på miljön och besvarar frågor om avverkning och hållbart skogsbruk, men ger även fakta som belyser skogens inverkan på samhällsekonomin. Sveaskog ska nu se över filmerna och utvärdera hur man går vidare. PE Måttlig träning räcker 31 MILJARDER … träd finns det i Sverige enligt tidskriften Nature. I hela världen finns det drygt tre biljoner (tolv nollor), en halvering sedan början av den mänskliga civilisationen. 12 SKOGEN Årets trädfotograf har korats av Vi-skogen och Tidningen Vi. Vinnarfotot som fick en tredjedel av de 2 500 rösterna togs av Jonna Jinton (t v), bloggare och Grundtjärns-bo. Foto: Jonna Jinton Foto: Le Carlsson/SKOGENbild BELASTNINGSSKADOR Forskare vid Hälsohögskolan i Jönköping, Eleonor Fransson och Sofi Fristedt, har på uppdrag av Arbetsmiljöverket sammanställt kunskap om arbetsrelaterade belastningskador. De lägger också fram förslag på hur man kan förebygga skadorna. Deras bästa recept är fysisk träning. Helst ska aktiviteterna spridas över hela veckan. – De generella rekommendationerna för att behålla eller förbättra hälsan är att man ska utföra måttligt fysiskt ansträngande träning under sammanlagt två och en halv timme i veckan. Vid mer högintensiv fysisk aktivitet räcker det med halva tiden, framhåller Eleonor Fransson. För att träningen ska ge bästa effekt är det även viktigt att att det ges tillräckligt med tid för återhämtning. Att se över arbetsplatsen med målet att minska ogynnsamma arbetsställningar är också av största vikt framhåller ArbetsPE miljöverket i rapporten. Sabotör på gång igen i Jämtland JAKTTORN För tredje året i rad Fler olyckor nära foderplatser TRAFIK Det tycks ske fler vilt- olyckor i områden där det finns utfodringsplatser för vilt, även när avståndet är upp till 1,5 kilometer till vägen. Det tycker sig polisen i Småland se. – Det är ingen vetenskaplig undersökning, men jag har konstaterat att det är en högre koncentration av viltolyckor där jag vet att det finns mat för viltet, säger Mats Berg, viltolyckssamordnare vid polisen i Kalmar och Kronoberg, till tidningen Land. Slutsatserna baseras främst på studier av en del av E22:an norr om Oskarshamn, skriver Land. – Där det finns en utfodringsplats med stor mängd sockerbetor har vi en ökning av viltolyckor med 25 till 30 procent, ibland upp till 50 procent, säger Mats Berg. Statistiken visar också att olyckorna ökat nära majsodlingar, skriver tidningen. AD har älgjakten i Jämtland fått en tung inledning. Under jaktens första morgon upptäcktes att fem jakttorn sågats ner. Sammanlagt uppskattar jaktlag och polis att fler än 200 torn har förstörts sedan 2012. Den här typen av brott är ytterst försåtliga och kan innebära livsfara, då flera höga torn med beräkning försvagats så att de kan störta samman när någon klättrar upp. Men i de flesta fall har tornen sågats ner och krossats när de fallit mot marken. Tillvägagångssättet gör att polisen ånyo intresserar sig den cykelburne djurrättsaktivist som greps i fjol. Han kunde dock inte med säkerhet bindas till något av brotten utan släpptes. PE Nordea Bank AB (publ) SKOGEN0915A.qxp_Layout 1 2015-09-15 11:16 Sida 13 Ibland ser man inte skogen för alla träd Vi vet att du har att göra från morgon till kväll och därför behöver en bra bank som förstår. Det gör vi på Nordea och vi ger dig stöd och hjälp i alla frågor som rör din ekonomi och framtiden. Vare sig det gäller investeringar, skatter eller generationsskiften. Fråga oss, för vi kan och förstår. Gör det möjligt Läs mer på nordea.se/jord&skog SKOGEN 13 SKOGEN0915A.qxp_Layout 1 2015-09-15 11:16 Sida 14 SLÄKTTRÄD I SKOGEN I BASTUTRÄSK BLEV SOMMARENS AVVERKNING EN REN FAMILJEANGELÄGENHET. TRE GENERATIONER NILSSON ÄR MASKINFÖRARE I SAMMA LAG. JAKT OCH UTELIV VÄGDE TUNGT NÄR DE VALDE YRKESBANA. Text & foto: MATTS BILDSTRÖM D irekt efter utbildningen på skogsbruksgymnasiet i Burträsk började Isak Nilsson som maskinförare på företaget Skogsavverkaren i Jörn. Därmed blev han den femte generationen Nilsson som arbetar i skogen – och den tredje i samma arbetslag. När SKOGEN besökte en slutavverkning utanför Bastuträsk i Västerbotten bestod nämligen det ena skifteslaget av Isak, hans pappa Morgan och farfar Brynolf. LAGETS ÄLDSTE HAR dessutom upplevt samma situation förr. Fast den gången var han yngst. – År 1974, det år jag började arbeta för Domänverket i Överkalix, var jag ungtuppen i det arbetslag där även min pappa och farfar jobbade, berättar Brynolf Nilsson. Han minns de första arbetspassen med ett slags markberedare som drogs av en lunnare, en typ av äldre skogsmaskin som användes för att släpa ut hela stammar från skogen till skogsvägen. Det är nog anledningen till att även Isak har valt skogen som arbetsplats, tror han. – Isak har varit med på jakterna sedan han var liten. Han har en jämthund och har redan fällt flera älgar, säger farfar Brynolf. DAN LINDGREN SOM ÄGER företaget där de tre i familjen Nilsson arbetar tror att arbetets flexibilitet har flera fördelar. – Med självgående arbetslag varken vill eller behöver jag lägga mig i hur de jobbar och planerar så länge som produktionen fungerar bra och alla är nöjda. Den flexibiliteten är nog omöjlig att uppnå i ett Isak Nilsson (t v) är yngst i högpresterande 7 till 16-jobb. det arbetslag som mönstrar tre generationer av samma familj. Allt bygger på förtroende och I bakgrunden farfar Brynolf och även uppdragsgivaren Holmen till höger pappa Morgan. ger oss mycket bra förutsättningar att jobba effektivt, säger Dan Lindgren. Osökt leder samtalet in på vilka kategorier av människor som blir maskinförare i skogen och dessutom stannar kvar i jobbet. – Vanan från jakt och uteliv tycks vara genomgående egenskaper, säger Dan Lindgren och tar familjen Nilsson som ett exempel. BRYNOLFS HUMOR OCH glada humör skiner hela tiden igenom. På frågan hur han kort skulle sammanfatta skogsbrukets utveckling genom åren kommer svaret blixtsnabbt: – Jobbet har blivit lättare främst genom att det blivit långt mindre skruvande i maskinerna. Att behöva reparera mindre har gjort jobben mer trivsamma, tycker han. Stämningen i kojan tyder på att det handlar om en harmonisk arbetsplats. Jakt tycks vara det gemensamma fritidsintresset och Morgan som har tre jämthundar där hemma ser redan fram mot älgjakten. – Jobbet är tämligen fritt och vi kan flexa en hel del för att få mer ledig tid under jakten, säger han. 14 SKOGEN DÄRFÖR TYCKER HAN att branschen aktivt borde söka maskinförare i dessa intressekategorier. Dessutom vill han se högre inträdeskrav till dagens utbildningar. Det skulle öka statusen på jobben, säger han. Själv har han haft tur med låg omsättning på arbetskraft och hoppas att det ska fortsätta så. – Brynolf har jobbat sex år i företaget och hans son Morgan dubbelt så länge. Om den trenden fortsätter borde Isak jobba här i åtminstone 24 år, filosoferar Dan Lindgren. Det vill inte Isak lova riktigt. – Men vi kör på och ser vad som händer under resans gång, säger han. n SKOGEN0915A.qxp_Layout 1 2015-09-15 11:16 Sida 15 Utnyttjandegrad, produktivitet och bränsleförbrukning. Vi lanserar våra första G-seriemodeller under senhösten. I de nya maskinerna kombineras en mängd förbättringar i styrsystemet och drivlinan med ökad effekt och ökat vridmoment. I John Deeres nya motorer samverkar styrkorna hos både EGR- och SCR-systemen vilket resulterar i en bränsleeffektivitet som gör skillnad. Tillsammans med vår nya Forest Sight satsning ökar produktiviteten och utnyttjandegraden, samtidigt som kostnaderna sänks. G-serien – More than a machine JohnDeere.se/forestry SKOGEN0915A.qxp_Layout 1 2015-09-15 11:16 Sida 16 Ute är inne – Jag har sett ett träd som är femhundra år! Träd kan bli tusen år! De kan bli SÅ tjocka! UTOMHUSPEDAGOGIK Fler och fler undervisar utomhus. I Höör fick skolbarn gå ut i skogen för att lära sig nyttan med avverkning. När granskogen intill Sätoftaskolan i Höör skulle avverkas ryckte utomhuspedagogerna ut. Kerstin Engblom, Eva Warelius och Mats Svensson kom till skolan på uppdrag av Stiftelsen Skånska Landskap som äger och förvaltar marken. Skogsarbetaren Calle Olsson var också med och berättade om skogsbruk. De var med före, under och efter avverkningen. – Självklart skulle barnen bli ledsna om det plötsligt stod en avverkningsmaskin i deras skog, berättar Åsa Johansson, verksamhetschef för utomhuspedagogik på Stiftelsen Skånska Landskap. Hon berättar att stiftelsen tidigt tog kontakt med skolan för att få komma dit och förbereda barnen. – VI VILLE LÄRA BARNEN om skogen utifrån avverkningen, vända något som kunde upplevas som negativt till något positivt. På plats tog man med barnen ut i skogen och förklarade att den var stormskadad och gammal nog för avverkning och att 16 SKOGEN träden skulle användas som virke. – Skogsmaskinsförarna visade maskinen och pratade med barnen. De berättade även vad det finns för olika jobb i skogen. Osby naturbruksgymnasium var här och berättade bland annat att tjejer ofta är bättre maskinförare än killar, säger Åsa Johansson. Eleverna fotograferade skogen innan avverkning och fick även spara en hel del virke att använda till ett uteklassrum på skolgården. Via trissorna togs tidsperspektivet in: Hur länge har skolan respektive träden funnits på platsen? – Vi hade även en fortbildningsdag i samarbete med Skogsstyrelsen för alla intresserade lärare på skolan. det inomhus i klassrummet. Kunskapen lagras både i kropp och huvud, konstaterar Åsa Johansson. Enligt henne kan utomhuspedagogik användas i alla ämnen. – Vi arbetar mycket med det konstnärliga och kreativa skapandet inspirerat av naturen. Via en berättelse tränas språkförståelse och fantasi. Försök att förklara begreppet murken för en sjuåring – det är nästan omöjligt utan att visa. Man känner och luktar och tar in hela innebörden av murket trä. ”Det är lättare att uppfatta omkrets, volym och höjd utomhus. Man får in begreppen i kroppen” STIFTELSEN VILLE ÄVEN lyfta de höga naturvärden som redan fanns i området och återplantera med ädellöv i stället för gran. I våras slöts cirkeln, då eleverna var med och planterade sin nya skog. – Det är det som utomhuspedagogiken handlar om, att hämta kunskap i så autentisk miljö som möjligt. Efter det fördjupas läran- ÄVEN ÄMNEN SOM matte och svenska kan vinna på utomhuslärande. – Det är lättare att uppfatta omkrets, volym och höjd utomhus. Man får in begreppen i kroppen, säger Åsa Johansson. – Sedan har vi alla andra värden, inte minst hälsan. Ett arbete utomhus ger såväl motorisk som social och mental träning. Ofta måste eleverna samarbeta i olika problemlösningar på plats. Text & foto: KARIN BERNLE SKOGEN0915A.qxp_Layout 1 2015-09-15 11:16 Sida 17 Försäkring k för f din d nya skogsmaskin AB Svensk Skogsmaskinförsäkring är en oberoende försäkringsförmedlare med många års erfarenhet av både branschen och maskinerna. Vi erbjuder j digg som kund en förmånlig försäkring, där både omfattning och självrisker är anpassade till dina behov. Som ny kund får du en prova-på-försäkring till kraftigt rabatterad premie (30 %) på samtliga dina skogsmaskiner. För mer information om våra försäkringar och prova på-erbjuda på erbjudandet andet är du välkommen att ringa AB Svensk Sk S ogsmaskinförsäkring, på tel. 026-51 52 09. www.svenskskogsmaaskinförsäkring.se POSITIVA EFFEKTER Emilia Fägerstam på Linköpings universitet har gjort studier som visar på en rad positiva effekter med utomhuspedagogik. Bland annat: 1. Eleverna lärde sig mer och blev mer engagerade i undervisningen. 2. Sammanhållningen och samarbetsförmågan i klassen ökade. 3. På språklektionerna vågade eleverna prata mer och kände sig tryggare i klassrummet. 4. Det var lättare för eleverna att lära sig adjektiv ute, att beskriva hur vinden blåser och löven rör sig. 5. Även i matematik presterade eleverna bättre resultat med utomhuspedagogik. MÅNGA SATSAR PÅ BARN Hittills i år har 12 000 barn varit ute med Stiftelsen Skånska Landskap, men det finns många fler som arbetar för att utomhuspedagogik ska bli ett normalt inslag i skolan, främst grundskolan. Utenavet är det nationella nätverket för många av dessa. Här finns organisationer som I Ur och Skur, Movium, Naturskoleföreningen och Skogen i Skolan. Skogen i Skolan finansieras av näringen och samordnas av Föreningen Skogen. Nyligen har man startat en verksamhet som riktar sig mot skolor i storstäderna som SKOGEN kommer att berätta om längre fram. svenskskogsmaskinforsakring.se SKOGEN 17 SKOGEN0915A.qxp_Layout 1 2015-09-15 11:16 Sida 18 VIRKESMARKNADEN Bra att SCA delas? just nu är att SCA tänker dela upp bolaget i två divisioner, skog och hygien. Ett definitivt beslut kan dröja in på 2017, men aktien steg vid beskedet. För skogsägaren betyder nog inte ett självständigt bolag eller dotterbolag i skog så mycket. Uppdelningen ska leda till ett bättre fokus på koncernens båda verksamheter. Förhoppningsvis betyder det att det nya skogs-SCA kommer närmare sina leverantörer med bättre service. Holmen har höjt listpriserna på timmer med 15 till 20 kronor per fub i Mellansverige och i Mälardalen. Holmens beslut sedan i somras att även börja såga tall i Braviken är ett av skälen till höjningarna. Bolaget behöver furan! Sörmlandspriserna har länge legat under östgöta- och smålandspriserna, men avståndet har nu krympt en aning. Eftersläpningen av timmerpriserna och massavedspriserna i Sörmland och Mälardalen har retat skogsägarna i området. Söderut till den stora avnämaren sågverket Braviken är det inte mer än tio mil från Mälaren – och i södra Sörmland bara några mil. Mellanskogs prislistor på Gotland är nu i paritet med de höjningar som genomfördes i somras på fastlandet. På furu är nu Mellanskogs priser på Gotland till och med högre än Holmens i Sörmland. DEN STORA SNACKISEN i Mellansverige fortsätter att vara ett sorgebarn, inga höjningar i lågprisdiket. En cynisk tröst är att jätteprojektet Angara Paper i Sibirien har gått i konkurs. Det skulle bli den största massafabriken i världen med en årsproduktion på 1,2 miljoner ton med exportinriktning i första hand på Japan och Asien. Visserligen är Sveriges massaexport till Asien inte ens tio procent av den totala exporten, men på sikt hade den anläggningen kunnat bli ett hot. MASSAVEDSPRISERNA Den anmälda arealen slutavverkning ökade med tio respektive elva procent under juni och juli jämfört med motsvarande månader förra året, visar Skogsstyrelsens statistik. Ökningen har skett i Norrland och Götaland. Men med statistik kan man förstås bevisa det mesta. Ser man på en längre period, januari till juli, har det i år anmälts 14 procent mindre areal. Grotpriserna har slutat sjunka under året. Men i jämförelse med för tre år sedan är priserna på grot cirka tio procent lägre. LITE MER POSITIVT: JÄMFÖRPRISER SKOGENS VIRKESSPECIAL 14 SEPTEMBER 2015 Se vad bolagen och skogsägareföreningarna erbjuder för ditt normalbestånd. Pris i kr/m3 fub. exkl. moms Grön = prishöjning Rött = prissänkning TIMMER, NORMALBESTÅND TALL BillerudKorsnäs, Norrbotten inland3) 452 327 BillerudKorsnäs, Norrbotten kust3) 476 369 Norra Skogsägarna, Norrbotten kust 418 329 SCA, Norrbotten kust 444 332 Sveaskog, Norrbotten 449 357 Holmen, Västerbotten 388 362 Norra Skogsägarna, Västerbotten norra 421 339 SCA, Västerbotten 444 346 Sveaskog, Västerbotten kust 449 364 Nätraälven, Ångermanland 452 402 Norra Skogsägarna, Ångermanland 397 351 Norrskog, södra Lappland/Jämtland 405 340 Holmen, Västernorrland/N Jämtland 392 348 Norrskog, Västernorrland kust 405 340 SCA, Västernorrland/Jämtland 437 360 Stora Enso, Jämtland/Härjedalen/Hälsingland 400 322 Holmen, Hälsingl/Härjedalen/Medelpad/S Jämtl 418 338 BillerudKorsnäs, Hälsingland 407 375 Mellanskog, Hälsingland/Härjedalen 434 347 Sveaskog, Hälsingland/Härjedalen 398 353 Holmen, Dalarna/Gästrikland 426 343 Mellanskog, Dalarna/Gästrikland 434 347 Stora Enso, Dalarna/Gästrikland 379 328 BillerudKorsnäs, Dalarna 384 349 BillerudKorsnäs, Gästrikland 394 357 Sveaskog, Dalarna/Gästrikland 406 341 VVDS, Värmland2) 425 382 Stora Enso, norra Värmland/norra Örebro 363 344 Forimp, södra Värmland 456 398 Mellanskog, Västm/Uppl/N Sthlm/N Örebro/N Värml 409 356 Sveaskog, Västmanland/Uppland/N Värmland 391 347 Stora Enso, Uppsala/Sthlm/Västmanland 379 328 Holmen, Uppland 404 357 Holmen, norra Örebro/Västmanland 401 393 BillerudKorsnäs, N Örebro/Västmanl/Shlm/Uppl 393 358 Mellanskog, S Örebro/S Värml/Sörml/S Sthlm 421 379 Stora Enso, södra Örebro/södra Värmland 366 353 Sveaskog, Närke/södra Värmland/Sörmland 406 364 Stora Enso, Sörmland 388 375 Holmen, Sörmland/södra Örebro/S Sthlm 406 392 BillerudKorsnäs, södra Örebro/Sörmland 400 381 VVDS, Dalsland2) 452 411 Stora Enso, Västra Götaland 388 328 Sveaskog, Skaraborg LARS ÅKERMAN [email protected] Bygghandelns försäljning har ökat hittills i år. Om den trenden fortsätter under resten av året kan det innebära en liten press uppåt för timmerpriserna. 18 SKOGEN Skogsvårdsåtgärderna blev dyrare förra året, enligt Skogsstyrelsen. Om den trenden fortsätter kan det betyda ökade kostnader efter avverkning. GRAN Sveaskog, Götaland 432 412 Inga uppgifter Inga uppgifter Holmen, Östergötland 476 478 Holmen, Småland 472 455 Södra, Region Öst 491 474 Södra, Region Väst 491 465 Mellanskog, Gotland 416 356 Finland södra v36, €9,42 617 531 SKOGEN0915A.qxp_Layout 1 2015-09-15 12:13 Sida 19 Utvecklingen för svenska aktier, statsobligationer och skogsmark 350 Svenska aktier (SPX CAP Index) 12,4% per år 300 Svensk skogsmark (kr/m3) 7,7 % per år 250 BARR BillerudKorsnäs, Norrbotten 250 – 290 Holmen, Norrbotten/Västerbotten 280 – 290 N. Skogsägarna, Norrb/Västerb/Ångerm 275 – 275 SCA, Norrbotten/Västerbotten 250 – 290 Sveaskog, Norrbotten/Västerbotten 275 – 300 Nätraälven, Ångermanland 300 - 300 Holmen, Västernorrland/N Jämtland 280 280 290 Norrskog, Västernorrland 250 250 271 SCA, Västernorrland 250 262 290 Holmen, Hälsingland 230 245 270 Holmen, Dalarna/Gästrikl/Härjed/S Jämtl 230 245 270 Stora Enso, Hälsingland/Härjedalen 230 245 265 Sveaskog, Hälsingland/Härjedalen 230 245 265 Mellanskog, Hälsingland/Härjedalen 230 245 270 Mellanskog, Dalarna/Gästrikland 230 245 270 Stora Enso, Dalarna/Gästrikland 230 245 265 Sveaskog, Dalarna/Gästrikland 230 245 265 BillerudKorsnäs, Dalarna/Gästrikl/Värml 230 245 265 Holmen, Uppland 230 245 270 Holmen, Sörmland/Västmanl/Örebro/S Sthlm 230 245 270 Mellansk, Mälardalen/Västmanl/Uppland 230 245 275 Stora Enso, Mälardalen1) 230 245 270 BillerudKorsnäs, Mälardalen/Örebro1) 230 245 270 Sveaskog, Västmanl/Uppl/Sörmland 230 245 270 VVDS, Värmland1) 230 245 270 Mellanskog, Värmland 230 245 270 Stora Enso, Värmland 230 245 265 Sveaskog, Örebro 230 245 270 Sveaskog, Värmland 230 245 265 Forimp, Värmland1) 230 245 265 Stora Enso, Värmland/Örebro 230 245 270 Mellanskog, Örebro 230 245 275 Stora Enso, Bohuslän/Dalsland 250 265 290 VVDS, Dalsland 280 295 295 Holmen, Östergötland/Småland 280 295 320 Sveaskog, Östergötland/norra Småland 280 295 320 Södra, Västra Götaland 280 280 320 Södra, Östra Götaland 280 295 320 Mellanskog, Gotland 250 250 290 Sveaskog, Skaraborg 280 280 295 Finland södra v36, €9,42 286 278 265 Lettland Nord v33, €9,35 282 285 299 Lettland Syd v33, €9,35 281 281 293 Förklaringar jämförpriser och massaved • Listan på jämförpriser återspeglar priset per kubikmeter när ett normalbestånd avverkas. Timrets längd, kvalitet, diameter och andel massaved vägs ihop. • Gäller avverkningsuppdrag. • Exkl. avverkningskostnader. • Underlaget för jämförpriserna är köparnas prislistor och VMF Qberas stambank för Mellansverige. Avsmalningen är olika i norr och söder, vilket innebär att visade priser är något för höga i norr och för låga i söder. GRAN BJÖRK • Apteringstillägg (längdutfall) är inräknat. • Massaved anges exkl. transportavdrag. Norr om E 18 finns transportavdrag. Mer om hur jämförpriserna fungerar kan du läsa på skogen.se/jamforpriser. 1) Ej transportavdrag. 2) Västra Värmlands och Dals Skogsägareförening. Ej transportavdrag. 3) Transportavdrag på timmer. 200 150 100 Statsobligationer (OMRX T-bond) 4,9 % per år 50 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Skog stabiliserar portfölj Med allt lägre räntor och höga värderingar av till exempel aktier och obligationer har intresset för att investera i realtillgångar som jord- och skogsmark ökat rejält. I en analys i SEB:s i nyhetsbrev betonas att skog ger förutsägbar och långsiktig avkastning. Råvaran växer ständigt och är oberoende av konjunktur och politik. Enligt SEB kan det vara värt att överväga en blandad portfölj, där innehavet i skogsmark sänker portföljens totala risk samtidigt som avkastningen i stort kan behållas på samma nivå som för en portfölj utan skogsmark. För att jämförelsen i diagrammet ska vara enkel har man för skogens del använt LRF Konsults siffror och räknat på två procents årlig direktavkastning som återinvesteras. Även de andra indexen är återinvesterade. Det syns tydligt att skogsmark har en korrelation med ränteutvecklingen, men ligger lägre än aktiemarknaden. Källa: Greenroom.seb.se Foto: Per-Anders Sjöquist MASSAVED 14 SEPTEMBER 2015 Kamera tar över mätningen VIRKESMÄTNING Snart kommer en stor del av virket i Sverige att mätas in med kamera. Bilderna från obemannade stationer skickas in till en virkesmätare som sitter på en central och bestämmer volym och kvaliteter med hjälp av dem. Nio stationer har testats under första halvåret och under resten av året och nästa kommer det att byggas uppåt fyrtio anläggningar till. Men hur pålitlig blir mätningen? – Redan nu ligger vi gott och väl i nivå med den vanliga, manuella mätningen. Tekniken kommer att utveck- las ytterligare och då kan vi räkna med ännu högre mätningsprecision, säger Lennart Stenquist, affärschef på Stora Enso Skog. Dessutom ska den nya teknikenge högre trovärdighet i virkesaffären, eftersom bilderna på varje leverans sparas en tid och kan analyseras igen vid behov. Vid större fasta anläggningar kan kameratekniken kombineras med laserteknik. En sådan anläggning finns vid Bravikens pappersbruk. BE SKOGEN 19 SKOGEN0915A.qxp_Layout 1 2015-09-15 14:04 Sida 20 VIRKESMARKNADEN 3 SNABBA JOSEFIN THORELL Presstalesperson, IKEA-gruppen 1 Nyligen köpte Ikea 33 600 hektar skog i Rumänien. Varför? – Vi vill försäkra oss om att det finns miljömässigt hållbart trämaterial till våra produkter. Vi köper träråvara från många länder, men den enda skogen vi äger finns i Rumänien och i Baltikum. Vi förvaltar inte själva i Baltikum, det är för litet. Vi förvaltar skog även i länder där vi arrenderar skog. Det vanliga är dock att andra förvaltar skogen utifrån våra krav. 2 Ni säger att ni fäster stor vikt vid hållbar skogsförvaltning, vad innebär det? – All skog som köps upp ska FSC-certifieras. Vårt mål är att allt trä i våra produkter ska komma från certifierad skog eller återvunnet material år 2020. Vi följer skogsvårdslagarna i respektive land, men har även ett eget övergripande regelverk. Vi har dessutom skogsexperter som jobbar i fält i olika länder. 3 Har ni fabriker i alla länder där ni äger skog? – Nej, Rumänien är första landet med hela tillverkningskedjan. Därifrån exporterar vi en del till andra länder i Europa. Vi försöker ha så korta transportsträckor som möjligt. I Rumänien har vi över tjugo leverantörer som främst tillverkar KB soffor, bord och stolar. UNDVIK RYSSLANDSFONDER om du vill slå vakt om hur skogarna mår. Den släppte ut 16 kilo koldioxid per 100 kronors omsättning. Kina- och Indienfonderna ligger kring sju kilo, uppger Handelsbanken. 20 SKOGEN Det finns ett antal värderingstjänster för skogsägare. Norras är den senaste. Foto: Matts Bildström Allt fler verktyg värderar skog FASTIGHETSVÄRDERING Några mäklare erbjuder numera verktyg som uppskattar värdet på skog. Norra Skogsägarnas webbtjänst är en av de mer avancerade. Ända ned på sockennivå kan man nu ta reda på vad skogen på en fastighet är värd. Norra lanserade en webbtjänst i våras som på grundval av försäljningsstatistik från lagfarter och mäklarannonser räknar fram ett värde på skog eller en skogsfastighet. Tjänsten kallas Värdeindikator Skog & Mark och har arbetats fram av Torbjörn Sundelin och hans företag TOP Skogliga beräkningssystem. Det utnyttjar statistiska samband mellan försäljningspriser och data i skogsbruksplanen, lokala virkespriser samt kostnader för avverkning och skogsvård. TOLV VARIABLER SOM finns i skogs- bruksplanen ska matas in för att verktyget ska kunna ge en uppskattad prisuppgift. Det handlar om belägenhet (kommun och församling), skogsförråd, bonitet, ålder och trädslagsfördelning. Värderingen ställs också i relation till priser på närliggande fastigheter. Om det inte finns Tolv uppgifter är allt som behöver matas in i Norras webbverktyg för värdering av skogsfastigheter. tillräckligt många inom församlingen som grund sträcker systemet ut sökningen i närområdet tills minst åtta fastigheter ingår. SKOGEN GJORDE DENNA snabbkalkyl på en fastighet i Lofta församling, Västerviks kommun. Värdet på de 39 hektaren skog blev 2,5 miljoner kronor, men Torbjörn Sundelin gjorde också en djupanalys med alla de detaljer som finns i datorprogrammet; förutom bonitet, virkesförråd, ålder, trädslagsfördelning också sådant som skotningsavstånd, arrondering, gallringsbehov och, inte minst, kapitaltäthet – i klarspråk hur många rika personer som bor inom rimligt avstånd från skogsfastigheten. Nu blev värdet på vår testfastighet något lägre, 2,26 miljoner kronor, vilket berodde på att underlaget för Lofta församling inte var tillräckligt stort under 2014. Det såldes inte åtta fastigheter där under året, utan systemet behövde en radie på 66 kilometer för att få ihop åtta försäljningar att jämföra med och då inkluderades flera fastigheter med lägre värde i beräkningen. Den mer avancerade analysen kallas totalvärdering och kostar mellan 4 000 och 5 000 kronor. Den här typen av värdering tar dock bara hänsyn till värdet på skogen. När byggnader, åker och härlighetsvärden läggs till blir prisbilden förstås en annan. NORRA ERBJUDER ÄVEN några andra tjänster kring värdering på sin webbplats. En är Prisstatistik Skog & Mark, där man kan se prisutvecklingen per hektar de senaste fem åren i fem olika regioner. En annan är Prisindex Skog & Mark som utgår från indexet 100 vid årsskiftet 2011/12. Det steg till 105 fram till 2012, men började sedan sjunka och planande ut till 88 i juli i år. u SKOGEN0915A.qxp_Layout 1 2015-09-15 11:54 Sida 21 Prisklyftan ökar mellan norr och syd Per vet att din gård inte bara är siffror. SKOGSMARK Prisskillnaderna mellan norra och södra Sverige när det gäller skogsfastigheter är rekordstora. Under första halvåret sjönk priserna i norr, samtidigt som de steg i de södra och mellersta delarna av landet. Det framgår när LRF Konsult summerar första halvårets försäljningar av skog. – Skillnaden känns inte motiverad, säger Markus Helin som är chefsmäklare på LRF Konsult i ett pressmeddelande. I södra Sverige ökade genomsnittspriset per m3sk under första halvåret med två procent jämfört med 2014. I mellersta Sverige är ökningen i år hela åtta procent, medan prisnivån i norr sjönk med två procent. Skillnaderna är de största sedan företaget började sammanställa denna statistik 1995. På LRF Konsult tror man att en bidragande orsak till trenden är skillnaderna i råvaruprisermellan de olika landsdelarna. – Man får generellt bra betalt för skogsmark i Sverige i dag och marknaden fungerar väl, säger Markus Helin. Den låga räntan är en stor bidragande anledning till att skogsmarkpriserna hålls på en fortsatt hög nivå. Ett för marknaden lägre utbud jämfört med föregående år är också en anledning. Vidare upplever vi en större efterfrågan av stora skogsfastigheter. I kronor räknat är snittpriset i landets södra delar 549 kronor per m3sk, uppger LRF Konsult. I norr är motsvarande siffra 243 kronor. Det finns dock regionala skillnader och i norr drar markpriserna i inlandet generellt ner snittet. Enligt LRF Konsult bör man också komma ihåg att de flesta försäljningar av skogsfastigheter i norr sker under det andra halvåret. AD -2% +8% +2% u Dessutom finns Utbudshistorik Skog & Mark som bland annat visar att flest fastigheter säljs under mitten av maj och mitten av oktober. Totalt handlas cirka 1 300 till 1 400 fastigheter på öppna marknaden per år i Sverige. FLERA ANDRA AKTÖRER erbjuder alternativ till Norra skogsägarnas värderingstjänst. Areal har till exempel en som kallas Värderingssnurran som i viss mån liknar Norras, men som enbart bygger värderingarna på företagets egna försäljningar. Areal har i dag ungefär 17 procent av marknaden. LRF Konsult med cirka 40 procent av marknaden bygger också sin statistik på egna för- säljningar, men räknar sedan om priserna till kronor per m3sk och kronor per hektar. Även Skogssällskapet med en marknadsandel på fyra till fem procent bygger sitt prisindex på egna förmedlingar. Låg kvot innebär att man får mycket skog för pengarna, hög att du betalar för annat än virke. Det kan till exempel vara närhet till storstad, bra jakt eller dylikt. NAI Svefa ger varje år ut rapporten Fokus Skog som ger en mycket generell bild av prisutvecklingen länsvis. Bolaget erbjuder detaljerade analyser och värderingar vid köp och försäljningar för enskilda objekt – i regel större skogsförsäljningar, inte enskilda mindre gårdar. Per Wahl Areal | Linköping Reg. fastighetsmäklare och Johan W gårdsägare. Per är en av våra kunniga fastighetsmäklare som vet det mesta om vad det innebär att köpa, äga och sälja en gård. Precis som alla våra fastighetsmäklare och ekonomiska rådgivare. Vill du också köpa och äga en egen bit land? Välkommen till Areal. LARS ÅKERMAN SKOGEN 21 SKOGEN0915A.qxp_Layout 1 2015-09-15 11:17 Sida 22 NYA RÖN Hormon stärker granens skydd SNYTBAGGE I en studie vid SLU i Uppsala har forskare lyckats minska snytbaggarnas skador på granplantor genom att stärka plantans försvar. När plantorna behandlades med ämnet metyljasmonat som liknar ett växthormon märkte man att baggarnas ätbeteende ändrades och angreppet blev lindrigare. Skadedjuren blev inte helt avskräckta, men gnagfläckarna blev dels färre, dels mindre i storlek. Om plantan på så sätt inte blir helt ringbarkad av gnaget minsAD kar risken för att den ska dö. Svamp hämtar sig långsamt FORSKNING Mykorrhizasvampar som lever i symbios med träd behöver lång tid för att återhämta sig när skogen de lever i avverkas. Forskning visar att de vanligaste svamparna har kommit tillbaka först efter sextio år. Det hjälper om det finns gammal skog i närheten där det fortfarande finns svamp kvar som kan sprida sporer, säger Kerstin Varenius, svampforskare AD vid SLU, till Sveriges Radio. Alla vinnare på samarbete TEAMWORK Båda parter tjänar på goda relationer och nära samarbete i affärsrelationer mellan skogsentreprenörer och tjänstemän. Slutsatsen i en studie är att parterna är beroende av varandra för att lyckas. ”För att kunderna – skogsägarna – ska bli nöjda bör parterna arbeta som ett team i allt från avverkningsplanering till förhandling och avtalsprocess,” skriver Skogforsk i ett pressmeddelande. Studien är ett examensarbete vid Skogsmästarskolan. AD 22 SKOGEN Palmen som grott ur ett 2 000 år gammalt frö fyller tio och ska förhoppningsvis bli anfader till en hel oas. Tio år gammal, på det 2 011:e ANTIKBOTANIK Dadelpalmen som har grott ur ett frö från Herodes dagar fyller tio och mår fint, men har blivit av med rekordet. För tio år sedan lyckades forskare i Israel få ett drygt 2 000 år gammalt frö från en utdöd art av dadelpalm att gro. National Geographic berättar att Methuselah, som den nu tioåriga palmen kallas, mår bra. Den har blivit tre meter hög och satt sidoskott och pollen från denna hanplanta har använts till att pollinera nutida dadelpalmer. Den israeliska jordbruksforskaren Elaine Solowey har även lyckats få palmfrön från andra utgrävningar att gro. Målet är att återskapa en oas med dadelpalmer som de såg ut och smakade för 2 000 år sedan. För att lyckas med det måste hon också få fram en honplanta från något av de gamla fröna. METHUSELAHS DNA studeras nog- grant och jämförs med dagens palmers. Bland annat är det intressant att undersöka denna och andra palmers medicinska egenskaper. Dess dadlar lär inte bara ha varit de godaste, de användes även som botemedel för bland annat tuberkulos och cancer för 2 000 år sedan. TROTS SIN ÅLDER ÄR Methuselah – som är döpt efter den 969-årige man som är Gamla Testamentes äldsta person – inte längre det äldsta frö som väckts till liv. År 2011 slog ett ryskt forskningsteam rekordet med cirka 30 000 år när de lyckades få liv i ett sibiriskt blomfrö. KARIN BERNLE Trähus ska bli högre och säkrare gäller trähus och ett område där det Ett nytt forskbehövs mer kunskap, ningsprojekt ska anser konsultföretaget utveckla bygganBriab som kommer att det av höga trädelta i projektet tillhus. Syftet är att sammans med en rad undersöka dels olika aktörer som arkihur trähus med tekter, projektörer, minst 20 våningar byggherrar och forskan konstrueras kare. Det leds av SP enligt dagens Sveriges tekniska byggregler, dels Den danska arkitektfirman Berg/CF Møller har ritat ett förslag till ett 34- forskningsinstitut, vilka områden vånings bostadshus i trä för HSB i Stockholm. finansieras av forsksom behöver ningsrådet Formas och går cykelperspektiv och tekniska utforskas ytterligare. lösningar. Just brandsäkerhet är under namnet ”Tall Timber Några aspekter som ska prioBuildings – Concept studies”. AD en springande punkt när det riteras är brandsäkerhet, livsBYGGFORSKNING SKOGEN0915A.qxp_Layout 1 2015-09-15 11:17 Sida 23 Med "TQFO'VMM3BOHF 5FDIOPMPHZ får du ett bränsle som passar alla luftkylda motorer, av alla märken, som tankas med 2 % oljeblandad bensin. Det används av proffs över hela Europa som uppskattar maximal prestanda, optimal smörjning och att motorn hålls extremt ren. Aspen har utvecklats i Sverige sedan 1988 för alla som vill ha en smartare bensin i skogen, till trädgårdsmaskinerna, på bygget, scootern, mopeden eller go-karten. När du väljer Aspen 2 eller Aspen 4 istället för vanlig bensin, blir motorn enklare att starta, avgaserna mycket renare och driftssäkerheten högre. Kom in till våra 1000-tals återförsäljare (du hittar en nära dig på aspen.se) så berättar vi mer om innovationen som gör skillnad. Välkommen! ."9*."-13&45"/%"r015*."-4.¸3+/*/(r&953&.53&/.0503r'¸3"--".¨3,&/ SMARTARE BENSIN. 'ÕSBMMBNÅSLFO www.aspen.se SKOGEN 23 SKOGEN0915A.qxp_Layout 1 2015-09-15 11:17 Sida 24 FOKUS / VILTVÅRD Om det finns gott om annan mat minskar viltskadorna. Det går att avsätta mark till foder utan att det drabbar produktionen av andra värden, inklusive virke. VILTMAT vårdar skogen En genomtänkt strategi för viltvård kan minska betesskadorna rejält och dessutom ge positiva bieffekter. På Selesjö bidrar foderproduktionen till att fastighetens värde ökar. Text & foto: BOSSE BACKSTRÖM 24 SKOGEN SKOGEN0915A.qxp_Layout 1 2015-09-15 11:17 Sida 25 SKOGEN 25 SKOGEN0915A.qxp_Layout 1 2015-09-15 11:17 Sida 26 FOKUS / VILTVÅRD Johan Asp är skogs- förvaltare på Skogssällskapet och ansvarig för skötseln av Selesjö. F ÖR FEM ÅR SEDAN började Skogssällskapet ändra skötseln av sin fastighet Selesjö i norra Östergötland. Här är klövviltsstammarna stora och så vill man att det ska förbli. Med målet att minska betestrycket på planteringar och ungskogar utformade man därför en strategi för kraftigt ökad produktion av viltfoder. – Att skapa mer viltbete är en viktig del av vårt övergripande mål att förädla och utveckla fastighetsförvaltningen på Selesjö, berättar skogsförvaltare Johan Asp. – Bättre fodertillgång innebär att vi kan bibehålla stora viltstammar och en värdefull jakt. Genom att styra betestrycket ska det inte behöva vara riskfyllt att satsa på tall. Boniteten ska avgöra vilket trädslag som väljs – inte rädslan för viltbetning. Annars kan det medföra att gran planteras på boniteter där tall egentligen är ett naturligare val. Dessutom har satsningen på viltfoder fått flera andra positiva effekter, till exempel att det skapas nya natur- 26 SKOGEN värden och bättre kulturmiljövård. Skogens sociala värden har också fått en skjuts framåt. Selesjö har blivit mer varierat med högre andel löv och, framför allt, ljusare och öppnare genom att tio hektar åkermarksgran har avvecklats. På den marken återskapades en öppen kulturmark med viltåkrar som kompletterades med ytterligare sex hektar obrukad jordbruksmark. De sexton hektaren är fördelade på åtta viltåkrar. Runt dem har man skapat totalt sju hektar bryn. Johan Asp säger att dessa övergångszoner mellan skog och åker bör vara runt trettio meter breda samt trädbevuxna och sluttande i höjd ut mot viltåkern. – BRYNEN ÄR VIKTIGA både som foderproducenter och för att skapa naturvärden. Här vill vi producera löv och öka den biologiska mångfalden. Vi räknar med att behöva röja bort inväxande gran med vissa intervall. Viltåkrarna sköts i femårsperioder. Första året odlas fodermärgkål alternativt foderraps. Andra år odlas spannmål med insådd av främst klöver. Därpå följer tre ”Brynen är viktiga både som foderproducenter och för att skapa naturvärden.” SKOGEN0915A.qxp_Layout 1 2015-09-15 11:17 Sida 27 Ett viltvatten är anlagt och ytterligare fem är planerade. års vallodling innan cykeln börjar om. En av viltåkrarna följer dock inte mönstret. Här odlas i stället majs på 0,8 hektar. Majsodling är inte beroende av växelbruk, utan kan odlas upprepat år efter år. – Viltåkrarna fungerar även som skyddsåkrar för att minska skadorna på kringliggande fastigheters kommersiella åkrar, säger Johan Asp. När stödrätterna räknats av kostar skötseln av viltåkrarna strax över 400 kronor per hektar och år. Ett viltvatten är anlagt i anslutning till en viltåker. De närmaste fem åren räknar Skogssällskapet med att anlägga ytterligare ett per år. FÖRUTOM RIKTADE INSATSER för att skapa hög foderproduktion på särskilda lokaler genomförs andra åtgärder inom skötseln av skogsmarken. Johan Asp tar ett exempel: – Granplanteringar är inte det första man tänker sig när man ska producera viltfoder, men genom anpassad röjning går det att skapa stora mängder lövbete utan att huvudstammarna hämmas. Vi röjer först när lövet på allvar konkurrerar med huvudstammarna. Granplanteringen är då normalt runt tio år gamla. Genom att brunnsröja runt granarna sparas det löv som inte konkurrerar med dem. Det innebär att man rensar ett cirkelformat område runt huvudstammen. Brunnsröjningen är för övrigt mycket kostnadseffektiv, berättar Johan Asp, eftersom den röjda arealen inte blir så stor. RUNDTUR Gå en runda på Selesjös marker med den virtuella exkursionen på adressen korta.nu/wF8 – VID NÄSTA RÖJNING midjeröjs lövet och kan då inte längre hämma tillväxten hos granen som är långt före. Däremot bibehålls en betydande foderproduktion hos det tuktade lövet. Han påpekar också att de lövträd som är mest begärliga, för främst älgen, är helt fridlysta vid röjningen. Rönn, asp, sälg och ek (rase) sparas alltid och han framhåller även björkens betydelse som foderträd. – Lövträdslag på rase-listan betas hårt och i brynen kring viltåkrarna kan det vara en tanke att plantera blommande, alternativt bärande trädslag. För att dessa SKOGEN 27 SKOGEN0915A.qxp_Layout 1 2015-09-15 11:18 Sida 28 FOKUS / VILTVÅRD Funderingar finns om att plantera rönn‚ en av älgens favoriter, och andra begärliga trädslag i brynen mot viltåkrarna. begärliga betesträd ska ha en chans att växa upp till träd måste planteringarna hägnas. Gallringarna utförs mer konventionellt med normal naturhänsyn. Skogssällskapet är dock noga med att spara ogallrade kantzoner mot kärr och andra våtmarker. Lövet minskas i takt med gallringsåtgärderna, men huggs inte bort i sin helhet. Målet är att öka lövandelen. – Avverkning av talldominerade bestånd utför vi vintertid, vilket även gäller naturvårdshuggningar i lövdominerade bestånd. Vi ser alltid till att lägga tall- och lövriset överst i grothögarna och kvistar inte ut topparna maximalt. På så vis kan hjortdjuren dra nytta av en stor fodermängd som blir extra lättillgängligt vid stora snödjup. En enkel insats som minskar betestrycket på ungskogarna. FÖR VARJE AVVERKNING som genomförs ökar arealen för vilt- foder, eftersom man avsätter avläggsytorna till detta när virket är bortforslat. Genom att anlägga avlägg på bara ena sidan av skogsbilvägen blir vältorna dessutom avsevärt längre än om virket lossas på båda sidor vägen. 22 SKOGEN 28 ”Valfriheten gör det också enklare att balansera årsvolymerna.” – De cirka fyra meter breda stråken utmed vägarna ökar i takt med våra avverkningar. I förlängningen kommer arealen att uppgå till omkring elva hektar. De frihuggna stråken gör dessutom att skogsvägarna torkar upp snabbare, till exempel efter regn. Även ett moget slutavverkningsbestånd kan bidra till ökad foderproduktion. SKOGEN hinner med en avstickare till en avdelning, trettio hektar stor. En del slutavverkades, men på ett stort parti högg Johan Asp bort granen och behöll en timmerställning med 250 tallar per hektar. – Här var trädslagsfördelningen 60 procent tall och 40 gran. Där hygget togs upp var det tvärtom och därför valde jag en traditionell slutavverkning där. Att bärriset gynnas i det utglesade beståndet bidrar till bättre vinterbete åt älg, hjort och rådjur, men även för skogsägaren innebär timmerställningen flera fördelar. – Den ger mig framtida valfrihet. Ur ett landskapsperspektiv var jag givetvis inte intresserad av ett trettio hektar stort hygge. Jag var heller inte betjänt av att avverka SKOGEN0915A.qxp_Layout 1 2015-09-15 11:18 Sida 29 En kronhind med sin kalv i brynet till majsodlingen. 9000 kubikmeter virke på ett bräde. Nu kan jag i stället välja hur timmerställningen ska användas i förlängningen. – Och det är ingen brådska. Tallarnas tillväxt blir mycket god efter urglesningen. Den lite högre kostnaden för att enbart hugga ut granarna är snart inhämtad. – Jag kan till exempel välja att ställa ut väl rotade fröträdställningar som markbereds efter tre till fem år när fröträden producerar som mest frö. Alternativt slutavverkas vissa partier på vanligt vis. – VALFRIHETEN GÖR DET också enklare att balansera årsvolymerna och även pricka in när efterfrågan är störst. Som sagt, det är ingen brådska och att bärriset växer till under tiden är förstås bara bra, säger Johan Asp. Det är med ganska enkla medel Skogssällskapet ökar foderproduktionen på Selesjö för att minska betesskadorna. Två år i rad har heltäckande inventeringar av 336 provytor visat att skadorna är stora och att rasearterna ofta saknas. En tredje är planerad och sedan ska man inventera vartannat år. Då kommer man också att få svar på hur klövviltets betesvanor förändras med fastighetsskötselns nya inriktning och om viltskadorna minskar. Vad som redan nu syns är att fastighetsvärdet har ökat med tio procent under de senaste fem åren och den modifierade skötseln är en delförklaring. Bland annat medverkar den ökade foderproduktionen till bättre spridning av viltbetet och minskar betestrycket. Dessutom höjs kvaliteten på tallproduktionen när betesskadorna minskar, förklarar Skogssällskapets fastighetsmäklare Ulrik Abelsson. Han framhåller också att avkastningen på jakt blir större när man kan bibehålla stora viltstammar. n FAKTA SELESJÖ Areal: 1 090 ha (exkl vatten). Produktiv skogsmark: 900 ha. Viltåkrar: 20 ha. Foderproducerande kantzoner runt viltåkrar: 7 ha. Zoner längs skogsbilsvägar: 11 ha (under uppbyggnad). SKOGEN 29 SKOGEN0915A.qxp_Layout 1 2015-09-15 11:18 Sida 30 FOKUS / VILTVÅRD Spara rase till älgens meny Foto: Matts Bildström/SKOGENbild TIPS Man kan man göra mycket för att skapa mer viltmat utan att det kostar särskilt mycket, säger Magnus Strandberg (t v), silverkvistvinnare och viltförvaltare på Skogssällskapet, som tillsammans med sin kollega Johan Asp ger tips på hur man Text & foto där annat ej anges: KARIN BERNLE kan kan göra. LEDNINGSGATOR Kraftledningsgatorna producerar stora mängder löv- och kvistbete på mark som man inte kan odla något högväxande på. Här har kanterna på videbuskarna och brakveden betats hårt. RASE Spara rönn, asp, sälg och ek (rase-trädslagen) vid röjning. Kulturmiljövård, naturvård och estetiska värden som landskapsvård går nästan alltid hand i hand med de åtgärder som gynnar viltfoderproduktionen. HALVFÄLLNING Man ska vara rädd om rase-träden. De blir gamla och producerar massor med kvistbete. Om ett träd måste tas bort kan man halvfälla det och göra ett barträd. Här får viltet maten serverat i mulhöjd, det är bara att hugga in. 30 SKOGEN Foto: Magnus Strandberg SNÖ På vintern betas gärna fällda tallar av älgar, oavsett om det är vind eller maskiner som fällt dem. Både rådjur och älgar äter gärna ljung och blåbärsris om snön inte är alltför djup och det blir för energikrävande att krafsa fram. BETADE TRÄD Återkommande betning har fått ekarna att stanna i knähöjd. På bilden ser vi ett bergimpediment som fungerar som rena viltåkern. Betade träd bör man alltid spara, även på produktiv mark. De smakar bättre och ger obetade en chans att klara sig. Foto: Stefan Örtenblad/SKOGENbild SKOGEN0915A.qxp_Layout 1 2015-09-15 11:18 Sida 31 VILTÅKER Enklast är att återställa tidigare jordbruksmark. På viltåkern hittar rådjur och många andra växtätare mycket mat. I kantzoner kring både naturliga och anlagda våtmarker finns mycket lövsly som ger kvistbete på vintern och lövbete på sommaren. Foto: Thomas Adolfsén/SKOGENbild LÖVRIS ÖVERST Det finns flera goda skäl att lägga tall- och lövriset överst vid slutavverkning med skördare. Djuren hittar stora mängder kvist som annars vore dolda av granriset. De når kvistarna även om det är mycket snö. Djuren lockas dessutom ut till öppna ytor i stället för att vara hänvisade till bete i känsliga ungskogar. Foto: Magnus Strandberg Foto: Magnus Strandberg BRYN Undvik raka beståndsgränser mot viltåkrar och annan öppen mark. Skapa i stället cirka trettio meter breda bryn, där lövet gynnas. RÖJ Röj granoch tallföryngringar med tanke på foderproduktion. Brunnsröj kring huvudstammarna och spara det löv som inte konkurrerar. Midjeröj lövet i en andra röjning. VÄGKANT Gallra bort all gran tre till fem meter från vägkanten, men spara tall och björk. Tre år senare har det kommit brakved, lingonris, blåbär och ljuskrävande träd som rönn, asp, sälg och björk. Dessutom torkar vägen upp snabbare efter regn och tjällossning. Du får också bättre jaktpass på köpet. Om zonen inte betas tillräckligt hårt är det lätt att röja den maskinellt. SKOGEN 31 Skogen0915B.qxp_Layout 1 2015-09-15 11:45 Sida 32 FOKUS / VILTVÅRD Vårkvällar är bästa tiden att se pärluggla. I norra Sverige lite senare i början av juni. Holk bra bot mot sork De bästa sorkjägarna är billiga i drift. Tak över huvudet räcker. Gott samarbete utlovas. Varje markägare borde inleda ett samarbete med den charmiga lilla pärlugglan. Förutom att minska sorkskadorna kan relationen bli en angelägenhet för hela familjen och öka skogsengagemanget i kommande generationer. Barn som får vara med och tillverka och placera ut holkar vill förstås ha koll på om någon sedan bor i dem. Det kan skapa band till skogen och marken och vara guld värt inför kommande generationsskiften. PÄRLUGGLAN ÄR EN EMINENT sorkfångare. Under ett gott sorkår kan varje individ fånga uppåt tusen sorkar. Ugglor är samlare och under perioder med god tillgång på föda lagrar de sork för kommande bruk, ofta i andra fågelholkar. Därför är det viktigt att rensa holkarna inför varje häckningssäsong. Man kan hitta ett trettiotal sorkkadaver eller mer i holkar och för en skogsägare kan de utgöra skillnaden mellan acceptabla eller förödande sorkskador, eftersom sorkarna 32 SKOGEN inte fick chansen att föröka sig under det skyddande snötäcket. INVENTERINGAR VISAR ATT det finns flest pärlugglor i områden med många holkar uppsatta. Speciellt i barrskogsområden i nära anslutning till hyggen eller blivande hyggen kan ett antal uggleholkar vara en bra investering som ofta inte kostar något annat än lite tid. Pärlugglan kan i likhet med vissa andra fågel- och djurarter öka bestånden flerfaldigt under år när betingelserna är de rätta. Ibland kan honan tack vare ett överskott på föda överlåta ansvaret för den första kullen till hanen för att föda fram en ny kull, med en annan hane på en annan plats. Omvänt kan samma hane ha ungar med två honor samtidigt under riktigt goda sorkår. Då är det extra viktigt att det finns gott om holkar för att maximera antalet ugglor när de gör som mest nytta. Text & foto: MATTS BILDSTRÖM SJU TIPS FÖR GOD GRANNSÄMJA 1 Det naturliga boträdet för en pärluggla är en asp eller ett gammalt träd där spillkråkan har hackat upp ett bohål. Spara alla hålträd och träd som på sikt kan bli hålträd, inte bara asp. I ett kortsiktigt perspektiv är fågelholkar bra. I naturen finns inga mallar för naturliga boplatser, det är bättre att bygga en udda holkvariant än att inte bygga alls. Placera holken tre till fem meter över marken, helst i gammal tallskog. I motsats till stora ugglor tycks pärlugglan gilla en nedhängande kvist dryga metern framför holköppningen som skydd för insyn. Holken tillverkas lämpligen av ohyvlade bräder, gärna grånade. Det är viktigt att insidan inte är för slät. Då får inte ungarna fotfäste och har svårt att nå hålet. Holken bör vara 40 till 50 centimeter djup med en bottenyta på minst 20x25 centimeter. Ugglor inreder inte sina holkar, så spån eller flis eller liknande är bra. Pärlugglor häckar ofta i knipholkar med ett ingångshål på 120x120 millimeter. Ett bättre anpassat ingångshål kan vara 90 till 100 millimeter. Då kan holken även locka sparvugglor. Googla på pärluggla så hittar du ännu fler praktiska tips, kanske anpassade för just ditt geografiska område. Du kan också hitta råd för givande samarbete även med andra uggelarter. 2 3 4 5 6 7 Skogen0915B.qxp_Layout 1 2015-09-15 11:45 Sida 33 Skogen0915B.qxp_Layout 1 2015-09-15 11:46 Sida 34 Högeffektiva traktorprocessorer för ett hållbart skogsbruk HYPRO 755 med FG45 FÄLLGRIP HYPRO 450 XL HYPRO 300 För mer information, kontakta HYPRO på tel. 0479 220 59 eller besök www.hypro.se Skogen0915B.qxp_Layout 1 2015-09-15 11:46 Sida 35 TEKNIK Se upp för piratsåg! Ärlig huggarvagn. En lektion i kranspetsstyrning. Idéer till artiklar om skogsteknik mejlas till [email protected]. Redaktör: Per Ericsson [email protected] Färdig matta stoppar skador MARKSKONING Färdiga skogsmattor som tas med på skotaren kan spara tid och arbete när det gäller att förebygga markskador. Nu finns det skogsmattor särskilt utformade för att tas med på skotare. Lillevrås sågverk säljer och hyr ut egentillverkade och måttanpassade mattor. Företaget har länge tillverkat stockmattor för grävmaskiner och efter att ha lyssnat på sina kunder på Elmia för några år sedan bestämde man sig för att även börja göra skotarmattor. Man har också tagit fram mattor som är avsedda för skördare. En skogsmatta för skotare är cirka 90 centimeter bred och 4,5 meter lång. Tjockleken är 20 centimeter, men det går också att måttbeställa dem. SVANTE BJÖRNBERG som skotar åt Kristers skogsservice i Horred är en nöjd användare. – Nästan på varje avverkning bygger vi broar, säger han. Han beskriver hur han dagen innanSKOGEN träffar honom har lagt ut en matta över en liten bäck och risat ovanpå för att den ska hålla bättre. – Man måste vara rädd om mattorna. Jag vill gärna att de ska vara svetsade i båda ändar, då håller de ihop. Man vill inte ha järn som sticker ut och hamnar i hjulen. FYRA SKOGSMATTOR per maskin och en driven chaufför kan vara ett bra recept för markskoning. Många maskinlag i området kör för Södra som numera har en markskoningsgaranti och förser sina maskinlag med fyra mattor per maskin. Dessutom har man ett större lager med mattor som kommer med lastbilen när det behövs. För att undvika markskador bygger Svante Björnberg gärna en bro över vatten. Risad bro håller längre. Infälld bild: Skogsmattan har två svetsade brickor, en i var ände, för att hålla ihop bra. – Det är det fina med markskoning, säger Svante Björnberg. Om du sköter den rätt så höjer det produktionen. Det skonar även maskinen och därmed blir alla glada. En mattmodell för skördare går att lyfta med kvistkniven via en vajer fäst på mattan, och man kan då ta två samtidigt. Annars är det samma typ av matta, tillverkad av sågbart barrträ. – MÅNGA TROR ATT det hänger på skotarföraren om det blir spår, men det första felet är att man ÄR på objektet och det är ju aldrig skotarförarnas fel, påpekar Svante Björnberg. Sedan måste skördarföraren göra ett bra jobb och risa och framför allt ska hela gänget dra åt samma håll. Text & foto: ULLA SUNDIN BECK FAKTA SKOGSMATTA Tillverkare: Lillevrå såg (lillevra.se) Mått: Finns i längderna 4,5, 5,5 och 6 meter. Tjockleken är 17,5 eller 20 centimeter. Det går även att beställa mattor med specialmått. Pris: En skotarmatta med måtten 20 x 90 x 450 cm och dubbla brickor kostar 1 650 kr plus moms. Slipmaskin endast för röjklingor PRODUKTNYTT Raite är marknadens första slipmaskin som är helt och hållet anpassad för röjklingor. Den är tillverkad i förzinkad plåt och slipar alla typer av röjklingor som inte är av hårdmetall. Maskinen som är tillverkad i Finland och säljs av Skogma drivs med 240 volt och effekten är 220 watt. Den kan djupjusteras med en stoppklack och tillåter slipvinklar på plus/ minus 20 eller 15 grader. Maskinen väger 4,7 kilo och är lämplig för 200- och 225-millimetersklingor med 20 respektive 25,4-millimeters centrumhål. SKOGEN 35 Skogen0915B.qxp_Layout 1 2015-09-15 11:46 Sida 36 TEKNIK Delbar stolpe lätt att ta med PRODUKTNYTT Nordforests förlängningsbara rågångstolpe passar till exempel på slyig mark eller högbevuxna åkrar. Varje del är 75 centimeter hög och därför förhållandevis lätt att få med sig, exempelvis i en ryggsäck. Med två delar och en förlängningsdel blir stolpen 2,25 meter hög. Stolparna är tillverkade av 1,8-millimeters glasfiberförstärkt och UV-stabiliserande plast och levereras omonterade i tjugopack. Knopp och skarvhylsa ingår. Vikt: 220 gram. Pris: 713 kronor. Klisterlappar i stället för gjutna bokstäver på kopplingskåpan skiljer kopian från en äkta Stihl-motorsåg. Avståndet mellan handtagsbygeln och kastskyddet på kopian är också för tajt. Foto: Niclas Zetterberg/Stihl Rund duk räddar spill PRODUKTNYTT Företaget Denios har tagit fram en rund duk, så kallad absorbent, som kan suga upp miljöfarligt spill vid av- och omtappning på fatlock. Den är måttanpassad till locken på 200litersfat och har hål för fatpump. Duken kan suga upp samtliga ickefrätande vätskor, till exempel olja, vatten och kyl- och smörjmedel, och uppsugningskapaciteten är 29 liter. Pris: 994 kronor plus moms för 25 dukar. 40 kilo koldioxid släpptes ut när man tillverkade ett ton pappersmassa förra året. 2003 var siffran 120 kilo, uppger Skogsindustrierna. 36 SKOGEN Piratsågar kan vara farliga PLAGIAT Motorsågstillverkaren Stihl har drabbats av varumärkesintrång. Kinatillverkade plagiat säljs under företagets namn och nu varnar Stihl för att de kan vara farliga att använda. Plagiaten som säljs på den svenska marknaden liknar med sin färgkombination originalen och bär dessutom välkända modellbeteckningar och falska klistermärken med företags- namnet. – Det var när flera av de kopierade motorsågarna blev funktionsodugliga efter bara en kort tids användning som plagiaten upptäcktes. Serviceverkstäderna blev misstänksamma och slog larm, berättar Niclas Zetterberg, produktchef hos Andreas Stihl Norden. Han varnar för att de falska sågarnas skyddsanordningar inte fungerar eller till och med saknas. – EN FÖRFALSKAD MOTORSÅG kan vara direkt farlig att använda. Varken material eller tillverkning uppfyller några som helst kvalitets- och säkerhetskrav. Här finns inga certifieringar. den förfalskade sågen till ett attraktivt pris som ligger strax under originalproduktens. Det förstärker känslan av att det är en äkta Stihl-produkt, säger Niclas Zetterberg. Även på internet har plagierade Stihl-sågar dykt upp till försäljning. När Niclas Zetterberg har kontaktat webbplatserna har annonserna snabbt plockats bort. ”En förfalskad motorsåg kan vara direkt farlig att använda. Varken material eller tillverkning uppfyller några som helst kvalitets- och säkerhetskrav.” Varumärkesintrånget är polisanmält, men enligt polisen i Västra Götaland är det svårt att komma åt sådana här bedrägerier då det rör sig om insmugglade sågar som säljs av kringresande personer. – I många fall erbjuder man – RIKTIGA REDSKAP säljs bara av auktoriserade fackhandlare. Stihl säljer aldrig motorsågar på lågprismarknader, genom dörrknackning eller på loppis, betonar han. Den som är tveksam kan vända sig till närmaste återförsäljare av Stihls motorsågar eller direkt till Andreas Stihl Norden. PER ERICSSON Skogen0915B.qxp_Layout 1 2015-09-15 11:46 Sida 37 TEKNIK Tystare bromslänk PRODUKTNYTT Vimeks bromslänk/svängdämpare för kranspetsmontering är tillverkad av gjutet material och försedd med en axiell upplagring. Ett särskilt material ska minska gnisslet och hydraulslangarna har fått en mer skyddad dragning genom rotatorns topp till bromscylindern. K.T.S. garanterar att Fyrhjulingen fullastad den nya 13-tonsvagnen verkligen rymmer de utlovade 2,8 kvadratmetrarna. Foto: Thomas Adolfsén Huggarvagn håller löfte KONTROLLMÄTT K.T.S Produktion har presenterat en ny, lite större huggarvagn. – Det är en 13-tonsvagn där vi har ökat lastarean betydligt så att det finns en rimlig chans att faktiskt få på de där 13 tonnen, säger Morgan Nordin, vd på företaget. Det kan annars vara lite si och så med det, berättar han och förklarar att en huggarvagn som uppges lasta tio ton kan ha en lastarea på två kvadratmeter, medan en skotare som också lastar tio ton har en area på tre och halv kvadratmeter. – HÄR ÄR DET VERKLIGEN 2,8 kva- dratmeter. Om man tittar på den rakt bakifrån ser man hur mycket bredare och hur kraftigt bockade stöttorna är, säger Morgan Nordin och berättar att det faktiskt händer att kunder kommer med måttband för att kontrollmäta. – Blir man då påkommen med att ljuga är det genant. Vagnen har en flyttbar boggi som kan anpassas för kortare och längre stockar. Den är 2,45 meter bred utvändigt, så det är precis att den går att få på en vanlig lastbil. – Det är väl kanske inte någon riktig storsäljare i Sverige, utan mer nere i Europa där man fortfarande yrkesmässigt kör med huggarvagnar. PRODUKTNYTT En svensktillverkad lastkorg gjord i pulverlackerat stål och impregnerade bräder passar de flesta fyrhjulingar (ATV) som har lastgaller. Korgen är förhållandevis rymlig, man får till exempel plats med sex plantkartonger. Brädorna på framsidan går att ta bort så att man enkelt kan nå det som ligger i lastkorgen. Återförsäljaren Skogma erbjuder även en kassettinsats med två hyllor. Med dessa monterade får man tre lasthyllor (se bilden). Måtten är 100 x 80 x 44 centimeter och vikten 20 kilo. Pris: 2 355 kronor, 508 kronor för kassettinsatsen. THOMAS ADOLFSÉN Arméskotaren klar för test BANDDRIVNING För tre år sedan presenterade den svenska militärfordontillverkaren BAE Systems Hägglunds sina planer på att utveckla en skogsmaskin med låg vikt och som smidigt och snabbt tar sig fram i terrängen. Markskadorna ska vara minimala, lastförmågan stor och hydrauliken ska ha kapacitet för de största bitarna. Efter många turer, med bland annat EU-medel som inte beviljats, beräknas en prototyp vara klar för test i höst. Skotaren har en överbyggnad från Komatsu, Ungefär så här ser det nya skotarkonceptet ut. där drivbanden hämtas från BAE Systems militära bandvagnar. Under ett halvår ska forskare studera maskinens terrängfunktioner, markpåverkan samt helkroppsvibrationer hos förarna. Projektet är ett samarbete mellan beställaren SCA Skog, Komatsu Forest, BAE Systems samt Skogforsk och har en budget på fyra miljoner kronor. Björn Löfgren, projektledare vid Skogforsk, tror att en skogsmaskin med den här typen av banddrivning kan vara avsevärt skonsammare mot marken jämfört med dem som går på hjul. Han hoppas också att de kan minska de helkroppsvibrationer som föraren utsätts för. Sammantaget anser Skogforsk att den maskin som BAE Systems nu vill utveckla kan öka produktiviteten med hela 15 procent. PE Kniven i kåsan PRODUKTNYTT Noliamässans mest praktiska pryl? Koskniven kombinerar en kniv med en kåsa för dryck i ett och samma redskap. Knivens handtag är också kåsans skaft. Säljs av företaget Svedjekojan, kostar 149 kronor. SKOGEN 37 Skogen0915B.qxp_Layout 1 2015-09-15 11:47 Sida 38 TEKNIK Kranspets på schemat UTBILDNING Det är lättare att lära sig kran- spetsstyrning än konventionell. Det tyckte förstaårseleverna på Vretagymnasiet som deltog i ett försök. Kranspetsstyrning eller konventionell styrning? Under hösten har Vretagymnasiet i Östergötland i ett samarbete med Skogforsk och John Deere testat vilken teknik som är lättast att lära sig. – När förstaårseleverna på skogsinriktningen började hade de i princip aldrig kört skogsmaskin, säger Martin Englund som är forskare inom teknik och virke på Skogforsk. – Vi kunde se med egna ögon att det var lättare för eleverna att lära sig kranspetsstyrningen och de blev snabbare duktigare än de som började med konventionellt. Däremot uppfattade han att det kunde vara svårare för dem som först lärt sig kranspetsstyrning att sedan lära sig konventionell styrning. Å andra sidan hade de som först lärde sig konventionell styrning lättare att lära sig kranspetsstyrning. MARTIN ENGLUND TYCKER att eleverna behöver lära sig båda metoderna. – Det här försöket hjälper skolorna att veta vilken metod som är mest praktisk att lära ut först, säger han och hoppas att man framöver kan göra samma försök även med erfarna förare. Just nu håller han på att analysera rådata Pulka tål tuffa tag MÅNGSIDIG Pulkor kan användas till att dra fram såväl vilt som virke ur skogen. Nordforests variant har en lite kantig form som gör det enkelt att lasta och fästa mycket gods på den. Den profilerad plasten undertill ger stadga och gör att pulkan glider utan att fastna. Pulkan beskrivs som slit- och slagtålig i alla temperaturer och finns både med och utan dragstång och kulkoppling för snöskoter eller fyrhjuling. Olika slags tillbehör finns för att förenkla hanteringen, till exempel dragrep och 38 SKOGEN På ett övningsfält fick eleverna träna på att placera stockar på olika uppläggsplatser. Foto: Skogforsk från undersökningen och vill ännu inte uttala sig om resultaten, men enligt skogsläraren Bernt Lachan på skolan talade försöket sitt tydliga språk. – Eleverna tyckte att det var fantastiskt att köra kranspetsstyrning, eftersom det var lättare. ENLIGT BERNT LACHAN kan skillnaden mellan de två styrningssätten liknas vid skillnaden mellan en bil med automatlåda och manuell växellåda. – Med kranspetsstyrningen tar ett data- spänningsremmar vid jakt eller en särskild kedja vid lunning av virke. Vill man öka stabiliteten för att använda den som packpulka efter en skoter finns ett slitstål med styrskena som tillbehör. Måtten är 215 x 80 centimeter och vikten 14 eller 25 kilo med drag. Pris: 2 849 kr eller 3 905 kr med drag hos Skogma (finns även hos andra leverantörer). Frakt tillkommer. Alternativ till älgdragare DRAGVINSCH Friktionsvinsch 1800 för drag-, lyft- och firningsarbeten kan vara ett bra alternativ till skrymmande och stora älgdragare, men också för att säkra träden innan program bort en del svåra delar som ställer krav på simultanförmåga, förklarar han. Föraren behöver inte tänka lika mycket och blir inte lika trött, eftersom det inte är lika många spak- och knapprörelser. I FÖRSÖKET KONSTRUERADES en bana där eleverna fick flytta stockar fram och tillbaka. De delades in i två grupper, varav den ena fick lära sig kranspetsstyrning och den andra konventionell styrning. Efter höstterminen bytte grupperna sätt. man går in i stormfälld skog. Motorn är en tvåtaktare på 3,3 kilowatt som inte är känslig för att lutas, vilket en fyrtaktsmotor är. Tekniken bygger på att draglinan läggs några varv runt vinschtrumman och sedan förs vidare under gasrullen. När man drar i linan accelererar motorn och vinschen börjar rotera. Släpps den går motorn på tomgång, vinschen står still och lasten hålls fast. För att fira av last frigörs linan från klämanordningen och lasten sänks ner under kontrollerad bromsning med hjälp av vinschen. Vinschen väger 14 kilo och drageffekten är 1 800 kilo på första TERESIA BORGMAN växeln, 900 på den andra. Pris: 26 246 kr plus moms hos Skogma (finns även hos andra leverantörer). Handenhet hör hund SKALLDETEKTOR HD Bark Detect från Garmin är en detektor som övervakar jakthundens skällande. Funktionen fås via en kostnadsfri uppdatering som fungerar tillsammans med hundspårningssystemet Alpha 100 och T 5 hundhalsband. Detektorn visar genomsnittligt skall per minut i en handenhet så att jägaren vet när hunden har fått upp ett spår. Det kan förenkla beslut hur jakten ska fortlöpa, även om man inte ser eller hör hunden. Skogen0915B.qxp_Layout 1 2015-09-15 11:47 Sida 39 HÖSTKAMPANJ PÅGÅR! UNIKA MASKINER FÖR LÖNSAMMA PROJEKT MOBILA SÅGVERK & ALLT FÖR SNICKERIET R sk äd og da en WWW.LOGOSOL.SE LÄTT AT ATT T HANTERA – LÄT ÄTT AT TT SPRUTA – Å RET RUNT T KAN NU ANVÄ Ä ÄNDAS AV ALLA! Stoppa viltsk kador året run nt! Arbinol B harr den unika fördelen att den kan anvä ändas året runt för att skydda löv- och h barrträdsplantor mot g Effter flera års väl beprövad viltbetning. p användning g i övriga g Europa p kan nu äntligen g vi i Sveerige g också skydda y vår skog mot viltb betning hela året. Alltså även mot den aggressiva betningen sommartid. Arbinol B stö ör djurets alla delaktiga sinnen! Mekaniskt via tänderna, optiskt genom vit infärgning, en bitter smak och en doft d av naturliga eteriska oljor. Läs mer om hur du stoppar viltskador på www.interagrosko og.se Ytterligare en av våra viltskydd dsprodukter som bredvid Arbinol B anses vara marknadens effektivaste i sitt slag. Cervacol Extra är för övrigt Europas mest använda viltskyddsprodukt. Använd växtskyddsmedel med försiktighet. Läs alltid etiketten och produktinformation nen före användning. SKOGEN 39 Skogen0915B.qxp_Layout 1 2015-09-15 11:47 Sida 40 SKOGEN TESTAR För dig som är ute efter en smidig, skonsam och mer ekonomisk maskin för gallring. STORT INTRYCK, SMÅ AVTRYCK SKOTARE Fantastisk precision, utropar vår testare om tiltgripen på Vimek 610. Men annat kan förbättras, hostar han genom ett avgasmoln. PRECISION I KRANARBETET. Erfarna entrepre- nörer sneglar allt mer åt mindre maskiner för gallring. Vimek 610, till exempel. – Små, effektiva och ekonomiska skogsmaskiner gör intryck utan att lämna några större avtryck i skogen, konstaterar SKOGENs testproffs Peter Lindroth på Jipe Skog och Trä. Under en månads intensiv provkörning har han skotat fram det mesta från klent gallringsvirke till mäktiga stolpfuror och säger att kranarbetet ger stormaskinskänsla. Framför allt blev han förtjust i Vimeks kranspetsmonterade utrustning. – Den nya bromslänken och tiltgripen är fantastiska! Tillsammans ger de en precision jag aldrig har upplevt tidigare. Att ändslå stockarna går snabbt och enkelt. Det blir snyggt på vagnen och skadorna på kvarstående skog blir färre. SÅ TESTADE VI Vår testare Peter Lindroth på Jipe Skog och Trä testade Vimek 610 vid skotning av dels siktröjt gallringsvirke, dels 120-årigt talldominerat bestånd. Skotningsavståndet var 100 till 400 meter. Under testets fyra veckor rådde vårvinterförhållanden med tjällossning. 40 SKOGEN Stabil Låg bränsleförbrukning Hyttens utrustning Bromslänken Kran med stormaskinskänsla Trång, bullrig hytt Golvplacerade spakar Saknar bränslemätare Obekväm bränslepåfyllning Avgasrörets riktning TAR SIG FRAM ENKELT. Väl tilltagen markfrigång gör att ojämnheter och stubbar passeras utan svårigheter. Stora drivhjul ger komfortabel gång i terrängen, men gör också att bärigheten på riktigt dåliga marker blir lidande. VILKET OLJUD! Motorn gör sig dessvärre BRA DRAGKRAFT. Även Mowi-kranen får högt betyg av Peter som efter att ha lyft tjugometers stolpfuror vid roten också konstaterar att skotarens stabilitet håller hög klass. Under huven sitter en fyrcylindrig Catmotor på 60 hästkrafter. Hydrostat från Bosch Rexroth och mekanisk kardandrift med Robsonrullar på vagnen ger mer än tillräcklig dragkraft för de fem ton som får lastas. – Kapacitetsmässigt överträffar Vimek 610 förväntningarna. Fullt lass och rejäla motlut innebär inga problem, säger Peter Lindroth. påmind på ett annat sätt också. – Det var länge sedan jag körde en maskin med motsvarande ljudnivå i hytten. Att vara utan hörselskydd är helt otänkbart. NÄR SKA JAG TANKA? Bränsleförbrukningen är behagligt låg, men det finns ingen mätare i hytten. Ett måste på en sådan här maskin, anser Peter Lindroth och pekar på det enkla nivåröret på tankens baksida, utom synhåll för föraren. Ett högt sittande tanklock gör också bränslepåfyllningen obekväm och skapar risk för spill. – En fällbar stege hade underlättat tank- Skogen0915B.qxp_Layout 1 2015-09-15 11:47 Sida 41 SKOGEN TESTAR FAKTA: VIMEK 610 TEKNISKA DATA Motor: Cat C2 2T fyrcylindrig, vätskekyld dieselmotor. Stark och snål Effekt: 44 kW (60 hk) vid 2 700 varv/min. Kraftöverföring: Hydrostat Bosch Rexroth 0-20 km/tim. Hydraulik: Max flöde 60 l/min vid 175 bar. Elsystem: tolvvolts. Bredd: 197 cm fram och bak. Längd: 680 eller 750 cm. Markfrigång: 40 cm. Marktryck: Uppgift saknas Lastarea: 1,65 eller 1,85 m². Tjänstevikt: 4 700 kg. Kranutrustning: Mowi P25 med 520 cm räckvidd och 330 kg lyftkapacitet vid Stormaskinkänsla full räckvidd. Skogspaket/tillval: minispakar, klimatanläggning (Webasto), tiltbar grip (0,16 m² med bromslänk), krandämpare (sväng och lyft), luftfjädrad stol, vinsch (hydraulisk radiostyrd) radio med bluetooth, solgardiner, dieselvärmare med mobiltelstart, takbåge, xenonbelysning, dollyvagn, sprinkler, skoptillsats, slirskydd, band till vagnen. PRIS Tiltgrip och bromslänk på Vimek 610 får högsta betyg och ger tillsammans med kranen precision och stormaskinskänsla. Två fullstora timmerstockar ändslås lätt. Kolla klättervinkeln. Kapaciteten i skogsterräng imponerar. ningen och även åtkomsten av kranens nocknipplar som nu är svåra att nå för smörjning. Men övriga servicepunkter är lättåtkomliga, säger Peter Lindroth. Fördel Vimek 610 för reglage av joysticktyp. bidrar till en utomordentlig arbetsmiljö – som dock hade kunnat bli ännu bättre om hytten varit större. TVEKSAMMA SPAKAR. Peter Lindroth störs av HELT OKEJ ARBETSMIJÖ. Reglage av joysticktyp med minispakar är inte självklara på mindre maskiner, men finns på Vimek 610. Generösa rutor ger god sikt. Plant golv och luftfjädrad stol, luftkonditionering, kylning och värme de tre golvmonterade spakarna. – Stubbade växelspakar med mekanisk överföring placerade där man har fötterna känns väldigt mycket gammal jordbrukstraktor. Inte fastställt. Kontakta tillverkaren. Tyngdlyftning. En utfällbar stege hade underlättat tankningen. SMÅ JUSTERINGAR BEHÖVS. Peter sammanfattar Vimek 610 som en maskin med många bra egenskaper som med små insatser kan göras ännu bättre. Till exempel avgasutblåset. Ingen förare gillar att bli rökt när man kliver ur maskinen med motorn igång. Att rikta om röret borde vara en enkel åtgärd för tillverkaren. Text & foto: PER ERICSSON Test: PETER LINDROTH SKOGEN 41 Skogen0915B.qxp_Layout 1 2015-09-15 11:47 Sida 42 Maskinförare Stefan Transbäck har sin chef Dan Nilsson på besök på gallringen, där markskadorna ska ner till ett minimum. PILOTPROJEKT öppnar nya vägar Göra nytt, ändra arbetssätt, lära om. Dan Nilsson och Stefan Transbäck får erfarenhet av förändringsarbete på fältet. De är med i ett pilotprojekt kring markskadegaranti. Text & foto: ULLA SUNDIN BECK N U SKA VI UTVECKLA, förändra, helst lösa problem. Markskadorna, till exempel. Och någon ska utföra jobbet på ett nytt sätt. Hur går det till? SKOGEN har träffat en entrepenörsfirma som har ställts inför delvis nya utmaningar. – Jag gillar att hålla mig framme och se vad som kan bli bättre. Vi var till exempel tidiga med flerträdshantering på Södra, säger Dan Nilsson, maskinentreprenör i Ullared. 42 SKOGEN En öppen inställning till nyheter är en bra start för förändringar. Dans maskiner går mycket för Södra och Göteborgs stift. Just i dag kör Stefan Transbäck en gallringsskördare öster om Landvetter flygplats när Dan kommer ut. Solen steker äntligen marken i Västsverige. Det är goda förutsättningar att rulla även tunga maskiner. SÖDRA INFÖRDE FÖR ett par år sedan en markskoningsgaranti vid avverkning och nu driver man pilotprojekt för att se om man i framtiden även kan erbjuda det vid Skogen0915B.qxp_Layout 1 2015-09-15 11:48 Sida 43 Nya sätt att jobba och nya rutiner kräver att alla i skogskedjan är ense om nyttan av förändringen. Det är inte bara maskinföraren som ska tänka nytt. gallring. Som entreprenör i området deltog Dan på en kursdag hos Södra med sina förare. Även röjare och planerare deltog jämte andra entreprenörsfirmor. – Vi talade om varför markskoningsgarantin är aktuell även vid gallring och hade fältövning i att planera basstråk. Målet var att ha så lite last som möjligt på de svagaste ställena. Därefter gick vi igenom varför varje grupp hade planerat just så. Alla lade inte vägarna på exakt samma ställe, berättar Dan. Att diskutera olika lösningar med erfarna kolleger och dra slutsatser av detta är ett bra sätt att tänka nytt. Mark- skoning är inte så nytt, men nu ska de tysta kunskaperna upp till ytan och praktiken ska spegla vad man kan. Det går dock inte att trolla. – OM DET BLIR FOKUS på markskoning så blir det bättre, så är det. Det kommer inte att bli helt utan spår nu heller, men vi har befogenheter att fälla fram ris om det är blött och får lite extra tid betalt – en morot. Vi hade krav på oss även tidigare, men nu gäller det att uppfylla en garanti, säger Dan. – Alla ställer samma fråga: Hur ska vi lösa detta i SKOGEN 43 Skogen0915B.qxp_Layout 1 2015-09-15 11:48 Sida 44 Finns det tillräckligt med ris för att bygga basvägar under gallringen? Stefans erfarenhet och en chef som gillar förändring är en bra kombination i Södras pilotprojekt. gallring, medger Stefan Transbäck och fortsätter: – Jag tror inte att någon satte sig på tvären. Vid slutavverkning finns det ris att köra på, det har vi tänkt på ett bra tag, men vid gallring får man inte så mycket ris att bygga basvägar med. I maskinen visar Stefan hur han måste tänka till: – Jag tar några träd fram i vägen först – men inte för långt fram, då blir krantiden för lång. Och de här träden kör jag inte över till den sidan, utan vänder runt aggregatet och lägger där. TALLSKOGEN ÄR SKÖRARE att risa med och täcker inte lika bra som granskogen, även om tallens större toppar kan kompensera. Hela ansvaret för markskoning ligger dock inte på Stefan och Dan. Kedjans alla länkar måste vara lika starka om det ska fungera. – Det är lite upp till inköparen att köpa in flera objekt, så vi kan vänta med de blötaste tills det passar att köra där och kan välja, påpekar Stefan. Inspektorer, skördare, skotare, markberedare och planerare jämte flisare måste alla ta nytt ansvar. Det krävs information och utbildning, men också att nya rutiner verkligen används. Vem kontrollerar att det fungerar som tänkt? DAN VILL INTE använda ordet kontroll. – Det är mest en fråga om kommunikation. Inspektorn gör ”bokslut” och stickprov på våra objekt, sedan får vi resultat och synpunkter på vad vi är bra på och vad vi kan förbättra. Men det brukar vara bra när Stefan kör, säger Dan Nilsson. – Om markägaren är nöjd, så är jag nöjd, säger Stefan Transbäck. n Engagera, provkör, utvärdera STEG FÖR STEG För att lyckas med förändringar är det viktigt att alla berörda ser nyttan med dem. Jakob Henriksson på Södra tipsar. Hur lång tid tar det innan en förändring märks? – Det är först när skogsägarna ser skillnad som vi har fått till en verklig förändring. Och visst tar det tid, säger Jakob Henriksson som är projektledare för Södras pilotprojekt kring markskoningsgaranti i gallringstjänsten som bedrivs i områdena kring Broby, Kinna och Vimmerby. 44 SKOGEN Som exempel nämner han Södras markskoningsgaranti vid avverkning som infördes 2013. Antalet underkända trakter sjönk från omkring 16 procent till hälften, men året därefter sjönk antalet igen, till fem procent. – Det viktigaste för att få till en verklig förändring är att alla berörda ser nyttan med förändringen, säger Jakob Henriksson och räknar upp ytterligare några framgångsfaktorer: • Fånga upp, utveckla och sprid goda exempel mellan entreprenörer. • Använd duktiga entreprenörer för att utbilda övriga organisationen. • Låt pilotområden utveckla, provköra och utvärdera rutinen så att allt är ordentligt genomarbetat innan hela organisationen ska genomföra den. Det gäller särskilt i en stor organisation. • Berörda chefer bör få tidig information och möjlighet att påverka. Då tar de större ansvar vid genomförandet. • En verklig förändring måste följas upp och repeteras. Man riskerar att misslyckas om målen är otydliga och uppföljningen dålig. USB Skogen0915B.qxp_Layout 1 2015-09-15 11:48 Sida 45 r a r e t n e s e r p a Skogm Markeringsband med skylt Stolpvinsch Moment - för professionellt bruk - två storlekar www.alfera.fi - Bandet expanderar med trädet, år efter år. - Skriv direkt på skylthållaren eller beställ speciellt framtagna skyltar med egen text eller logo. Fästes på träd eller stolpe Vi stödjer och är medlemmar av FSC t! Nyhe Mot viltskador Trico är en naturlig produkt som består av fårfetter. Den har god och långvarig bortstötande effekt mot rådjur, älg och hjort. Plantorna kan behandlas under hela säsongen. Ring oss så berättar vi mer eller besök skogma.se skogma.se dygnet S Skogsbrukarens varuhus Sk Vår kunskap och bredd - Er fördel! öppet runt 06 0 0644-72100 - skogma.se Organox AB utvecklar och marknadsför biologiska medel för areella näringar i nära samarbete med forskare och företag. Tel: 070-581 82 30 eller 073-980 06 36 [email protected] · www.organox.se Använd växtskyddsmedel med försiktighet. Läs alltid etiketten och produktinformationen före användning. M AT R I K E S KOG SA Knyt nya kontakter inom branschen L SVE R IG E S KAD E M I KER 2014 –2 01 5 – BESTÄLL MATRIKELN SVERIGES SKOGSAKADEMIKER 2 01 4 – 2 01 Matrikeln kostar 600 kronor, inklusive moms och porto, för icke medlemmar. Blir du medlem i Naturvetarna och Skogsakademikerna får du den utan extra kostnad. 5 SVE R I G E S S KO G S AKA DEMIKER 1 LY F T E R N AT U R V E TA R E Naturvetarna är fackförbundet för akademiker inom naturvetenskap. Våra 31 000 medlemmar arbetar inom life science, jord, skog och miljö, de fysiska vetenskaperna, matematik och data. Vi coachar, företräder och stöttar naturvetare genom hela arbetslivet. Oavsett om man är chef, student, doktorand eller företagare. Bli medlem! naturvetarna.se/skogsmatrikeln SKOGEN 45 Skogen0915B.qxp_Layout 1 2015-09-15 11:48 Sida 46 KOLBOTTEN En svag rundning i marken och tre bryggor visar var kolbottnen låg. BIOLOGISKA lämningar finns också. Liljekonvaljblad skvallrar om att här fanns en äng. ÖRJAN HILL vet vad man ska titta efter och hur tecknen i landskapet ska tolkas. LÄS LANDSKAPET Markerna berättar sin egen historia. Spår, lämningar och växtlighet visar hur din skog såg ut förr – om du bara lär dig läsa. Skogshistorikern Örjan Hill vet hur. Text & foto: ULLA SUNDIN BECK V ad kan du veta om din skogs historia? Använd ögonen och gå ut en tidig morgon eller afton, då solen står snett. Då avtecknar sig landskapets former bäst. En rotvälta kan ge inblick i vad som döljer sig i jordlagren. Försiktigt! Men kanske hittar du kolfragment som visar på äldre svedjebruksmarker? Sök själv historisk kunskap om din skog, uppmanar Örjan Hill, silverkvistpristagare och entusiast i skogshistoria. Tipsen på det här uppslaget utgår från hans arbete med Ods skog i södra Västergötland, men tänk på att i din landsända kan andra förutsättningar gälla. JUST SVEDJEBRUK ÄR en faktor som i hög grad har påverkat våra skogars utseende. Det vanliga svedjebruket hade en omloppstid på cirka trettio år. Marken gärdades, ris och kvistar fick brinna. I askan såddes råg eller rovor. Därefter betades marken, bär och 46 SKOGEN småris återkom, det blev en god jaktmark för småvilt och till slut växte ungskogen upp till omkring trettio års ålder, då man kunde svedja på nytt. Ofta när man hittar historiska spår vill man veta: När? Men det är svårt att exakt fastställa, om man inte är professionell arkeolog. Ett exempel är odlingsrösen, också kallade hackerör. De svenska skogarna koloniserades i perioder då mark behövdes för KÄLLOR – LÄR DIG MER • Läs mer i Örjan Hills och fotografen Jan Töves bok ”Kunskap om skogens historia” (Skogshistoriska sällskapet, 2003). • Titta på gamla kartor över din mark. Ladda ner från lantmateriet.se och riksarkivet.se. • Bokserien ”Ortnamnen i (ditt) län” ger bland annat en uppfattning om när vissa trakter röjdes och koloniserad av odlare. • Andra källor är jordeböcker och kyrkoböcker. • På arkivdigital.se finns mängder av material och du kan prenumerera i olika perioder för att söka i dokument. att försörja en växande befolkning. Rösenas historia sträcker sig från tvåtusen år före Kristus till svedjebruken för några hundra år sedan. JU LÄGRE RÖSE, desto äldre. Ofta har rösena lagts upp under den första odlingen för att byggas på hundratals år senare. Därför kan man inte med säkerhet fastställa åldern utan att undersöka med vetenskapliga metoder. Vissa hackerör och odlingsrösen skyddas av fornminneslagen. Odlingsrösen i torparmiljöer skyddas av skogsvårdslagen. FÖRUTOM FYSISKA SPÅR och tecken i markerna kan man dra slutsatser utifrån biologiska lämningar. Finns det till exempel enebuskar? De vill ha fritt, det har troligen betats här tidigare. En tjärdal visar att marken var tallbevuxen. Hamlade träd pekar på bebodda trakter. Den skedde för att marken skulle behålla näringen och samtidigt gav trädet foder. Skogen0915B.qxp_Layout 1 2015-09-15 11:48 Sida 47 ODLINGSRÖSEN Det typiska odlingslandskapet i södra Sverige bestod länge av små åkrar med mängder av rösen. Stenarna fungerade som värmelement för jorden – de behöll solvärmen länge. GRÄNSSTENAR Gamla gränsmarkeringar väcker fantasin. Om du har hittat en sådan kan du leta dig vidare till fler. På äldre kartor finns de ofta inritade. SKOGSHISTORIA TILLSAMMANS MED ANDRA Skogshistoriska Sällskapet anordnar utflykter och föreläsningar om skogen med ett historiskt perspektiv, där biologi, industri och kultur möts. Medlemskap kostar 300 kronor per år och inkluderar bland annat fyra nummer av medlemstidningen och en årsskrift. Se skogshistoria.se. SKOGEN 47 Skogen0915B.qxp_Layout 1 2015-09-15 11:49 Sida 48 malla.se VI ÄR SANNA TRÄDKRAMARE Vill du vara med och stödja och utveckla svenskt skogsbruk är du välkommen i Föreningen Skogen. Vi anordnar bland annat möten, exkursioner och diskussioner för våra medlemmar. Genom verksamheter som Skogen i Skolan och ’Skogssverige’ vill vi öka intresset för skogen i vår omvärld. Föreningen ger ut tidningen SKOGEN, en oberoende och självklar röst i Skogssverige. Vi ger även ut böcker om skogsbruk och delar ut utmärkelser till personer som främjat skogarnas vård och skörd, för ett uthålligt samhälle. Vi är med andra ord sanna trädkramare. För bara 0 kr per år får du ut mycket mer av ditt skogsbruk! Läs mer och bli medlem nu på www.skogen.se/foreningen Bli medlem nu på www.skogen.se/bli-medlem Skogen0915B.qxp_Layout 1 2015-09-15 11:49 Sida 49 Skötsel Marbered inte i onödan – ett av flera tips på nästa uppslag om hur man sparar lav åt renarna. Idéer om skötsel mejlas till [email protected] Redaktör: Karin Bernle [email protected] Foto: Björn Svensson/SKOGENbild Tidigare slutavverkning får hård kritik Johan Jonsson på Södra visar granplantor behandlade med skyddet Cambiguard. Foto: Södra Nu tar giftfritt plantskydd över SKIFTE Södra kommer att ställa om produktionen av plantskydd för att på sikt bara sälja plantor med mekaniskt, giftfritt skydd. Förutom miljönyttan med giftfria plantor blir planteringen och arbetsmiljön bättre. Man behöver varken skyddsutrustning eller handskar och barnen kan vara med i skogen och lära sig plantera. Skyddet är litet dyrare, men varar betydligt längre eftersom det är tänjbart och vidgar sig allt eftersom plantan växer. Därför varar det upp till två år. Södra satsar 15 miljoner på en ny anläggningen i Flåboda utanför Tingsryd i Småland, där giftigt plantskydd ersätts med det egenutvecklade snytbaggeskyddet Cambiguard. Skyddet är mekaniskt och består av en vit beläggning som skyddar plantans bark mot snytbaggar. I DAG APPLICERAS MEDLET endast på granplantor, DET FUNGERAR ENLIGT företaget så bra att produk- tionen av plantor med plantskydd nu ställs om för att bli helt giftfri. I framtiden kommer man bara att jobba med det mekaniska skyddet. men en del av projektet består i att anpassa linjen även för tallplantor. Hälften av alla snytbaggeskyddade plantor som såldes under första halvåret i år var giftfria. Försäljningen för hela året väntas öka med 80 procent jämfört med i fjol. Investeringen i Flåboda innebär att man kommer att kunna dubbla produktionen av plantor behandlade med Cambiguard under nästa år. FÖRSLAG Skogsstyrelsen arbetar på ett förslag om att sänka lägsta tillåtna ålder för slutavverkning med fem till tio år, beroende på ståndortsindex. Förslaget har väckt blandade reaktioner. Jan Falck, skogsskötselexpert och universitetslektor på SLU i Umeå, är kritisk och befarar att andelen gammal skog kommer att sjunka. Till tidningen Land säger han att myndighetens förslag är ”ansvarslöst”. Även Naturskyddsföreningens Malin Sahlin är starkt kritisk. – Det skulle kunna medföra negativa effekter på en rad olika områden såsom rennäringen, biologisk mångfald, skogens åldersklassfördelning, kulturmiljövärden och möjligheter till rekreation, säger hon till tidningen LT. Sven-Erik Hammar, ordförande i LRF Skogsägarna, är mer positiv. – I grunden är det ett bra förslag, då vi inte tycker det är motiverat att ha olika åldersgränser i norra och södra Sverige, säger han till LT. Skogsstyrelsen har i uppdrag att utreda flera föreslagna förändringar i skogsvårdslagstiftningen, varav frågan AD om slutavverkningsålder är en. NYORD: Batag Röjning av björk, asp, tall, al och gran. Lämplig åtgärd vid trädsäkring av kraftledningsgator för att utan stor artkunskap skapa stormfasta, miljövänliga och vackra bryn med till exempel buskar, en, sälg och rönn. KARIN BERNLE SKOGEN 49 Skogen0915B.qxp_Layout 1 2015-09-15 11:49 Sida 50 Skötsel Den drastiska minskningen kan delvis bero på markberedning, men inte enbart. Mer forskning behövs. Foto: Matts Bildström/SKOGENbild Så skonar du renbetet MARKLAV Sedan femtiotalet har marklaven minskat med cirka sjuttio procent. Den är renens viktigaste vinterbete och en förutsättning för renskötsel. Både finska och svenska undersökningar bekräftar minskningen som gärna kopplas till skogsbruket och i första hand markberedning. Enligt Hans Winsa, forskningsledare på Sveaskog, räcker dock inte det som förklaring. – Det bedrivs skogsbruk i 50 SKOGEN nästan hela renskötselområdet, men långt ifrån sjuttio procent av lavmarkerna har markberetts under de senaste femtio åren, säger Hans Winsa. – Den finska studien visar också att laven minskat nästan lika mycket på marker där skogsbruk inte bedrivs. HAN SÄGER OCKSÅ att dagens skogs- bruk tar stor hänsyn till laven, åtminstone på marker som berörs av samråd enligt skogsvårdslagen och av FSC-standar- den. För att förstå och lösa marklavsfrågan är det därför viktigt att bredda bilden och ta med andra faktorer än skogsbruket. EN ÄR ATT SKOGENS ekosystem blir allt grönare och frodigare. När humuslagren byggs upp konkurreras laven ut av bland annat lingon och ljung. Andra faktorer är betestryck och tillväxt. När laven minskar ökar betningen i de områden där den finns kvar och för att ha koll på hur betesresursen utvecklas måste man veta både hur lavtäcket förändras och hur stor tillväxten är. Tillväxten avgör hur resursen går att nyttja utan att förrådet och tillväxten minskar med tiden. VIDARE HAR DET i princip inte etablerats några nya lavmarker sedan femtiotalet. På det här området behövs det mer forskning, anser Hans Winsa. KARIN BERNLE Skogen0915B.qxp_Layout 1 2015-09-15 11:49 Sida 51 Skötsel Foto: Björn Svensson/SKOGEN bild Laven avtar längre norrut SAMRÅD Leif Jougda är Skogsstyrelsens specialist på frågor om rennäring och skogsbruk och har kallats Renbruksplanernas pappa. Han berättar att marklavsförekomsten gradvis avtar uppåt landet. I Jämtland är det bra, sedan minskar förekomsten ju längre norrut man kommer. Leif Jougda säger att tidigare markberedningsmetoder har skadat laven, men att man nu har nya. – Det är även målbilder för skonsamma markberedningsmetoder på gång som båda parter förhoppningsvis kan acceptera, säger Leif Jougda. Han berättar att det hålls många samråd kring detta varje år, både lagstadgade och frivilliga. – Vi måste få en bild av var renarna kan beta och hur de ska kunna flytta mellan betesmar- ”Vi måste få en bild av var renarna kan beta och hur de ska kunna flytta mellan betesmarker.” Contortans spridning kartläggs Leif Jougda har goda erfarenheter av samråd om renbetet. ker. Samebyarna upplever att samråden är konstruktiva, men önskar ett större hänsynstagande från skogsbruket. – Hänglavsbärande skogar och marklavsbetet på vinterbetesmarkerna är ständigt återkommande frågor. Från skogsbrukets sida initieras olika skogsskötselförsök tillsammans med byarna. Contortaföryngringar är en het fråga. – Samebyarna anser att förnanedfallet förstör marklaven och föryngringarna är så täta att renarna inte kommer igenom vid flyttning, säger Leif Jougda. SKÖTSELRÅD FÖR LAVRIKA MARKER För dig som har marklav på din fastighet finns flera saker att ha i åtanke när du brukar din skog. Till exempel går harvar och högläggare att köra mer eller mindre skonsamt och resultatet beror till stor del på föraren och vilka instruktioner han/hon har fått. • Prata med renägarna innan du utför åtgärder på lavrika marker. • Röj och gallra i tid så att marklaven får ljus. • Markbered inte i onödan. Undersök först om det finns tillräckligt med små plantor före avverkningen. Det kan ge billigare föryngring utan att skada marklaven. • Om du ändå måste markbereda så gör det så skonsamt som möjligt. Lås rotationen på tallriken och ha svagt tryck på harven. • Högläggaren kan göra kortare eller längre fläckar genom att trycka det låsta rivhjulet mot marken. Högläggning bör ske på kort sträcka och så små högar som möjligt. • Huminmix är en skonsam metod där ett cirka 30 till 40 centimeter brett spår fräses. Tyvärr finns det bara två-tre maskiner i hela landet som kan göra det. Snart kommer också ”Kicken” som än så länge bara finns som prototyp. Den vänder upp och ner på humuslagret på samma plats där det tas. KB INVENTERING Det saknas kunskap kring contortans självspridning, till exempel hur långt den kan sprida sig och om det finns risk för oönskad spridning till till exempel värdefulla naturområden. Det ska ett projekt som leds av Skogforsk råda bot på. Genom att inventera områden runt tidigare planteringar mellan Norrbotten och Dalarna ska man försöka kartlägga självspridningen. Förutom Skogforsk deltar Bergvik Skog, Holmen Skog, SCA Skog och Sveaskog i projektet. Enskilda röjer mest GUDRUNEFFEKT Enligt statistik från Skogsstyrelsen ökar röjningen i landets skogar och störst ökning står de privata skogsägare för. I fjol ökade arealen röjd skog från 392 000 till 426 000 hektar. Det är ett trendbrott som pågår. Under nittiotalet sjönk röjningen kraftigt, bland annat sedan röjningsplikten avskaffades, och de privata skogsägarna kritiserades ofta för att röja för lite. Sedan har det dock vänt och nu ökar den röjda arealen för tredje året i rad. En förklaring är den så kallade Gudruneffekten. Nu när det är tio år sedan stormen drog fram har det blivit dags att röja i ungskogen som planterades i dess spår. 25 procent av skogsägare i Krokoms kommun vill ha röjningsplikten tillbaka. Det framgår av ett examensarbete av Johan Persson på Skogsmästarprogrammet. För hårt gallrat TILLVÄXTTAPP Uttagen i gallringen var ofta för stora. Det visar Hampus Ekskär på Skogsmästarprogrammet som har inventerat SCA:s gallringar i egen skog i Västerbotten och Ångermanland. Den hårda gallringen ger tillväxtförluster, konstaterar Ekskär. DU SOM ÄLSKAR SNABBA TRÄD kan nu gå med i en förening. Nationella poppelkommissionen var förut en inåtvänd grupp av specialister, men nu är alla entusiaster välkomna. Goda råd och många intressanta diskussioner med forskare utlovas. SKOGEN 51 Skogen0915B.qxp_Layout 1 2015-09-15 11:49 Sida 52 FÖRENINGEN SKOGEN Foto: Ulla Sundin Beck Oviktigt 3% Inte så viktigt 15% Ganska viktigt 41% Mycket viktigt Föreningen bör jobba för att stora och små skogsägare ska sköta sin skog. 39% Vi vill se välskött skog MEDLEMSENKÄT Föreningen Skogen ska uppmuntra och driva på stora och små skogsägare att sköta sin skog. Det tycker en stor majoritet av medlemmarna i den senaste medlemsundersökningen. Engagemanget för våra skogar är stort. Föreningen kan inspirera, tipsa, granska och hålla liv i debatten om hur skogarna sköts. Tid för såghistoria HELHETSGREPP På Skogsnäringsveckan i april presenterade Föreningen Skogen och Skogshistoriska sällskapet det stora arbetet om sågverksindustrins historia. Nu är boken klar. ”Sågad skog för välstånd – Sågverksindustrins historia i Sverige 1850–2010” (KSLA, 592 sidor, red Ronny Pettersson) tar ett helhetsgrepp. I centrum står den kraftfulla expansionen från mitten av 1800-talet och därefter beskrivs branschen fram till våra dagar. Här finns både sociala, ekonomiska och politiska aspekter. Boken kan köpas för 400 kronor plus frakt från KSLA:s kansli (ksla.se/arkiv/publikationer). BELÖNA INSPIRATÖRERNA Vem har fått dig att sköta skogen ännu bättre? Ännu mer uppfinningsrikt? Ännu mer lönsamt? Har hon eller han inspirerat fler? Då förtjänar hen kanske en av Föreningen Skogens utmärkelser. Kom med förslag! Läs mer på skogen.se/foreningen/ utmarkelser. 52 SKOGEN Förra året fick Bosse Backström en Örtug för sin bok, det vill säga Skogshistoriska sällskapets utmärkelse till framstående amatörhistoriker. Bosse berättar skogens historia SKOGSHISTORIA Bosse Backström djupdök i historiska källor under arbetet med sin bok ”En bruksskogs historia” och kom upp med nya insikter. Föreningens medlemmar kan köpa boken för en spottstyver. Den fint illustrerade boken ”En bruksskogs historia – Finspångs Bruk under 300 år” har tagits fram av fotografen och skribenten Bosse Backström tillsammans med Lars Östlund, professor i skogshistoria på SLU. Med hjälp av omfattande dokumentation beskriver de de skogar som en gång hörde till bruket och hur tillståndet påverkats och förändrats i Finspångsskogen. Finspångs järnbruk var även kanongjuteri och länge centrum för den svenska vapenindustrin. Verksamheten var stor. Som mest fanns här fler än 500 kolmilor! – I dessa källor finner man massor av exakta fakta, till exempel hur mycket virke som togs fram, sortiment, användning och så vidare, men här finns också gott om personliga åsikter, kritik och funderingar. Det gav mig en insikt i hur man tänkte på den tiden – min bild är att det här inte var några dumskallar utan ytterst kompetenta, streetsmarta människor, berättar Bosse. – I källor som virkesredogörelser och skogsförvaltarnas beskrivningar märks Skogen0915B.qxp_Layout 1 2015-09-15 11:49 Sida 53 LÅGPRIS FÖR MEDLEM En bruksskogs historia (Future Forests/SLU 2013, 248 sidor) kan beställas på skogen.se/ shop. Pris: 295 kronor – men medlemmar i Föreningen Skogen betalar bara 195 kronor. vilken förmåga som fanns för att på ett effektivt sätt kunna organisera en stor verksamhet med ganska primitiva redskap. Kanontillverkningen krävde att gigantiska mängder kol och virke skulle fram ur skogarna. Bosse framhåller att Finspångs bruk var tidigt ute med ett ordnat skogsbruk. – Det tillkom redan på 1840-talet och accentuerades med näringsfriheten på 1860-talet. Då satte man igång att kalhugga och plantera för ny skog. Som en jämförelse kom skogsvårdslagen 1903. – EN MINDRE SMICKRANDE bild som framkommer i dokumenten är de omfattande virkesstölder som förekom i brukets skogar. Det var främst de egna arrendebönderna och torparna som utnyttjade det faktum att övervakningen ofta var dålig, men även de egna skogvaktarna kunde olovligen förse sig av skogen. Bruket var mycket en mans verk, industrioch finansmannen Louis de Geer. – Louis var nederländaren som skaffade sig en helt osannolik position i landet. Han drev inte bara Finspångs bruk, utan även de uppländska och åtskilliga andra. Han var synnerligen skicklig i affärer. Till exempel löste han en fordran på staten genom att köpa loss skatterätter så att de självägande bönderna runt Finspång fick betala sina skatter till de Geer istället för till kronan. Skatterna till Finspång utgjordes till stor del av träkol. MEDLEMS SFÖRMÅN! Föreningen Skogen i sa amarbete med Skogma Kedjeslipmaskinen Maxx den vilket alltid ger ett bra resultat. Slipar från utsidan till insidan tand Med diamantslipskivan kan även hår h dmetallkedjor slipas. 4” - .0325” - 3/8”och .404” ingår. 3 olika slipskivor för kedjedelning 1/4 Läs mer om produkten på: www.sk . ogma.se. Artnr 183018. Ord.pris 3900 kr. Medlemspris 2895 2 kr inkl. moms. Erbjudandet gäller 1 gång per medllem och längst till och med 2015-10-26. Frakt tillkommer. Alla priser är inkl. moms. Spara! 1005:- TIDNINGEN SKOGEN BOSSE BACKSTRÖM HAR FÅTT föreningens Guld- kvist för sitt arbete med att sprida kunskap och dessutom Skogshistoriska sällskapets pris boken. Han kan tänka sig att gå vidare som amatörforskare. – Ja, kanske. I så fall med en inspirationsbok som lyfter fram de värden som finns i dagens skogar. Målet skulle vara att öka insikterna om den dynamik som finns i ett brukat skogslandskap och kan förhoppningsvis locka till fördjupad forskning. PETER BJÖRCK Svarspost 190 164 400 110 01 Stockholm JA, JAG BESTÄLLER: Kedjeslipmaskinen Maxx Jag vill bli medlem i Föreningen Sk S ogen och ta del av detta erbjudande, 300 krr/år / . Medlemsnummer ................................................................................................................... Namn ................................................................................................................... Adress ................................................................................................................... VI ÄR FÖRENINGEN SKOGEN En ideell och obunden förening med ditt och skogens bästa för ögonen. Vi vill utveckla såväl skogens alla ekonomiska värden som miljövärden och upplevelser. Bli medlem – läs mer på skogen.se/foreningen/bli-medlem. Frankeras ej Mottagaren betalar portot. ................................................................................................................... Tel ................................................................................................................... E-post ................................................................................................................... SKOGEN 53 Skogen0915B.qxp_Layout 1 2015-09-15 11:49 Sida 54 JOBB OCH SKOLA För få kvinnor i skogsbruket JÄMSTÄLLDHET Nära fyrtio procent av de svenska skogsägarna är kvinnor, men i yrkeslivet är de färre. – Ojämställdheten skadar skogsbruket, säger Norra Skogsägarnas vd Pär Lärkeryd. Han anser att skogsägande och brukande är en familjeangelägenhet. Under Skogsnolia var Norra därför den första organisation som hade aktiviteter även för barn. – Vi vill gärna att barnen som lekte i vår monter ska arbeta åt oss PE om 20 år. CITATET ”De är inriktade på resultat” Börje Börjesson på skogsmästarskolan i Skinnskatteberg säger till tidningen Å&T att de kvinnor som söker utbildningen är ”mer målmedvetna och har mer skinn på näsan”, även om de är i minoritet. Blogg inspirerar nya jägmästare UTBILDNING Studenterna på jägmästarprogrammet vid SLU i Umeå driver en blogg för att väcka intresse för utbildningen. Främsta skälet var att eleverna i årskull 14/19 oroades av att inte tillräckligt många söker sig till programmet och därmed yrket och därför startade bloggen i våras. Syftet är att fler ska få upp ögonen för ”skog, skogsbruk och de jobbmöjligheter som finns inom denna gröna näring”, som de skriver på bloggen (jagmastare.com). AD 95 ... personer hade angett SLU:s jägmästarprogram som förstahandsval i år. 2009 var det 172. 54 SKOGEN Skolskogen i Dorotea ger eleverna möjlighet att varva stillasittandet i klassrummet med praktiskt arbete. Daniel Abrah Angesom spikar ytpapp. Foto: Peter Ahlqvist SLU lockar skogsfolk via SFI UTBILDNING Med en distanskurs kopplad till utbildningen i svenska för invandrare hoppas SLU locka fler invandrare till skogsbranschen. Först ut är en grupp elever i Dorotea. Kursen ska ge eleverna grundläggande kunskaper om skog och om skogliga utbildningar och yrken. – Vitsen är att personer från andra länder ska bli intresserade av skog, säger Ann Dolling, universitetslektor och forskare på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och initiativtagare till utbildningen. HON SER POTENTIAL att rekrytera fler invandrare till yrken inom exempelvis skogsvård, men också till skogliga universitetsutbildningar. – Bland annat kommer många flyktingar från Syrien som läst naturvetenskapligt gymnasium och som skulle kunna läsa vidare till jägmästare, säger hon. Först ut att testa den nya lärplattformen är en grupp elever som går svenska för invandrare (SFI) i Dorotea. – De kommer från Afghanistan, Mongoliet, Irak och Eritrea. Väldigt mycket är nytt för dem, säger Peter Ahlqvist, SFI-lärare. – Vi har precis presenterat plattformen för dem. De ska få testa och utvärdera materialet och vi ska försöka förbättra sajten tillsammans, fortsätter han. PLANEN ÄR ATT distansutbildningen ska dra igång 2016, men för att det ska bli verklighet krävs fortfarande ett regeringsbeslut. Ann Dolling hoppas att projektet ska få långsiktig finansiering. – Vi vill inte att man bara ska pytsa in lite projektmedel, utan vill ha en stadigvarande finansiering. Enligt henne rör det sig om ett par miljoner kronor per år för att kunna täcka de praktiska delarna i utbildningen via naturbruksgymnasierna. Hittills bådar initiativet gott för rekryteringen till branschen. I en förstudie tog nio deltagare röjsågskörkort. Av dem fick fem senare jobb hos en lokal skogsentreprenör. Både Ann Dolling och Peter Ahlqvist tror att landsbygden kan vinna på att fler invandrare väljer att stanna på orten i stället för att flytta till större städer. – MÅNGA SÖKER SIG till större städer och hinner inte riktigt stadga sig på orten och se vad som finns att göra här. Det gäller att vi visar dem vad vi gör på fritiden här i inlandet, som till exempel friluftsliv och fiske, säger Peter Ahlqvist. TERESIA BORGMAN Finska chefer ska bli bäst LEDARSKAP Den finska skogs- sektorn ska ta ytterligare ett steg framåt genom bättre ledarskap. Det är stiftelsen Metsämiesten Säätiös vision med en storsatsning på kurser för folk i ledande ställningar. Inledningsvis riktar sig kurserna till toppchefer, sedan är tanken att mellanchefer och unga talanger ska kunna delta. Målet är att 120 chefer ska ha deltagit innan 2017 är slut. – Vi betraktar oss redan som bäst på skogsbruksfrågor. Vårt nästa mål är att ligga i framkant även när det gäller ledarskap, säger stiftelsens vd Ilari Pirttilä i ett pressmeddelande. Satsningen har enligt stiftelsen sin utgångspunkt i dess eget långvariga arbete med olika projekt som syftar till att skogssektorns personal ska trivas och må bra. Där har det framkommit att bra ledarskap är av avgörande betydelse, inte minst för att skapa motivation. AD Skogen0915B.qxp_Layout 1 2015-09-15 11:49 Sida 55 EXbÚZTa :ì7/3+7/32790)28)6ì ì <TaX]U^a\PcX^]^\cYÈ]bcT] ]]b_É fffbZ^VbbchaT[bT]bTY^QQ BillerudKorsnäs erbjuder högkvalitativt papper och spetskunskap inom förpackningar. Tillsammans med vårt globala nätverk av konverterare utvecklar vi smartare förpackningslösningar som sparar kostnader, stärker varumärken genom förbättrad design, bidrartill smidigare logistik och en renare miljö. Vi omsätter 20 miljarder SEK och har 4300 anställda i 13 länder. www.billerudkorsnas.se BillerudKorsnäs Skog söker Virkesköpare till region Syd Vi söker virkesköpare till region Syd med placering i Närke och Västmanland. Läs mer om tjänsten och ansök senast 11 oktober på www.billerudkorsnas.se MER INFORMATION FINNS PÅ WWW.SKOGSSTYRELSEN.SE EN AV SVERIGES STÖRSTA FASTIGHETSÄGARE SÖKER: Domäntekniker till Eskilstuna Vi söker dig som har relevant arbetslivserfarenhet inom skogsförvaltning och vill stödja enhetens domänförvaltning. Du kommer arbeta med skogsförvaltning och även till viss del fungera som biträdande skogsförvaltare. I rollen ingår även att fungera som miljösamordnare. Anställningen är ett vikariat på cirka 12 månader. fortifikationsverket.se/jobb SKOGEN 55 Skogen0915B.qxp_Layout 1 2015-09-15 11:49 Sida 56 PÅ VÄG Redaktör: Lars Åkerman [email protected] Thomas Persson Lars Ejervall Lars Magnusson Sven Gustafsson Monika Magnusson n Thomas Persson är ny säljare på n Mats Thörlind är ny vd för Skogs- SDC Komatsu Forest i området Jämtland, Härjedalen och delar av Hälsingland. Thomas har en gedigen erfarenhet av skogsmaskiner efter trettio år i branschen, senast som metodinstruktör i egen regi. Han har dessutom arbetat på Komatsu tidigare som demoförare och metodinstruktör. åkarna. Han efterträder tillförordnade vd:n och ordföranden Jan Isaksson. Mats Thörlind är civiljägmästare och har tidigare varit transport- och avdelningschef på Korsnäs och vd på Trätrans. n Sven Gustafsson arbetar sedan Mellanskog i augusti på SDC:s avdelning Virkesmätningsutveckling (VMU) i Uppsala med fokus på utveckling av trädbränslemätning. Han är jägmästare och har arbetat som virkesmätare inom VMF Nord och som skogsvårdsledare inom Stora Enso Skog. mäklare på LRF Konsult i Ulricehamn. Han är utbildad fastighetsmäklare, skogsmästare och viltmästare och har arbetat flera år med inte bara fastighetsförmedling utan också värderingar och intrångsärenden. Han har dessutom arbetat en tid som virkesinköpare. med november ny virkeschef på Mellanskog. Han kommer närmast från motsvarande position på Holmen Skog region Iggesund, där han ansvarade för virkesförsörjningen till bolagets industrier i Mellansverige norr om Mälaren. På Mellanskog kommer han att ansvara för försäljning och logistik för rundvirke och biobränsle. n Adam Svensson är ny virkesinköpare Sydveds Kalmardistrikt och Jacob Rehnman detsamma på distrikt Aspa. Båda kommer från Södra Skog. Södra n Niklas Fogdestam är ny virkesområdeschef i vo Västmanland med stationeringsort Västerås. Han Varför tog du det här jobbet? – Det finns så mycket spännande att ta itu med. Det kan vara avverkning, skogstransporter, entreprenörer och sågverk. 2 Macklean presenteras med ordet ”strategiutveckling”, vad innebär det? – Det innebär kreativa sätt att se på skogsbranschen och göra den effektivare och därmed lönsammare. Bland oss finns generell kompetens inom ekonomi, marknadsföring, kundkunnande och organisation. Massaindustrin lämnar vi nog däremot utanför. 3 Vilken är den viktigaste frågan för skogsbranschen just nu? – Det är inte lätt att svara kort på det, men 56 SKOGEN tor på Svärdsjö-Enviken vo Södra Dalarna med stationeringsort Falun. Han var tidigare entreprenör inom planläggning och skogsvård. och docent på SLU, har också börjat på SDC:s VMU i Uppsala. Hon har erfarenhet av skoglig forskning inom framför allt SLU. 1 seniorkonsult på Macklean n Mikael Sjöberg är ny skogsinspek- n Monika Magnusson, jägmästare STEN FROHM HAR LÄMNAT chefskapet på LRF Skogsägarna och är nu seniorkonsult på Macklean, ett företag som arbetar med strategiutveckling. Där ska han bygga upp verksamheten inom skogssektorn. Macklean ägs av LRF. Bland de andra större aktörerna i konsultbranschen är det få som är inriktade på strategiutveckling inom skogsföretagandet i vid mening. Den mest närliggande och kända är Pöyry. NY PÅ JOBBET STEN FROHM, kommer från Skogforsk där han var forskare. Sydved n Lars Magnusson blir från och n Lars Ejervall är ny fastighets- Niklas Fogdestam Den 1 september började åtta aspiranter på Södra Skog (se gruppbilden till höger). Det är andra året i rad som råvaruanskaffningen kan bli effektivare och en viktig del är att få igång produktivitetsutvecklingen inom hela skogsbruket. Utborna blir fler och fler och hur ska vi förhålla oss till det? Jag tror att det behöver utvecklas nya tjänster för att tillgodose behoven hos en ny generation skogsägare. – Även samarbetet mellan skogen och sågverken kan förbättras. Många sågverk har utvecklat sin vidareförädling och det skapar möjligheter att utveckla och effektivisera råvaruförsörjningen. Målning av bräder och lister är några exempel och Sten Frohm är även inne på att koppla byggföretagen närmare till sågverken. – En viktig fråga för hela branschen är att på olika sätt öka byggandet av flervåningshus i trä, men mitt huvudfokus kommer att vara inom skogsbruket. 4 Har du något skoglig påbrå? – Min morfar var jägmästare och chef för Avesta järnbruks skogar. Annars är jag uppvuxen i Stockholms södra utkanter. Någon skog äger jag inte. 5 Jagar du? – Jag följer gärna med på älgjakten, men är inte någon intensivjägare. LARS ÅKERMAN Skogen0915B.qxp_Layout 1 2015-09-15 11:49 Sida 57 Mikael Sjöberg Adam Svensson Södra rekryterar aspiranter till sin fältorganisation. Under nio månader varvas utbildning, egen utveckling och studiebesök med inspektors- Jacob Rehnman uppgifter på ett verksamhetsområde. Efter aspiranttiden erbjuds en tjänst som inspektor på ett verksamhetsområde. Letar du efter nya medarbetare? Annonsera i SKOGEN! Vid minst en 1/4-annons i tidningen så ingår en platsannons på vår webb www.skogsjobb.se. Kontakta [email protected] eller 08-412 15 50. Årets aspiranter på Södra är (bakre raden fr v) Simon Edberg, Marcus Wågbrant, John Jakobsson och Alexander Andersson samt (främre raden fr v) Pontus Fyhr, Louise Magnusson, Jaanice Windelberg och Thomas Nilsson. Växjö Stift söker Stiftsjägmästare Till egendomsenheten söker vi en stiftsjägmästare och chef för enheten med ansvar för förvaltningen av prästlönetillgångarna i stiftet, vilka består av jordbruk, skog och fondkapital. Sista ansökningsdagen är 19 oktober 2015. UTMÄRKELSE BERTIL SVENSSON n Bertil Svensson från Olofstorp prisas av Södra för sitt skogliga arbete och får årets pris till LarsEric Åströms ära inklusive en prissumma på 30 000 kronor. Han har under många år varit förtroendevald i Södra och en engagerad ledare inom kampanjen Skogens vatten. Han har ordnat exkursioner och skogsvandringar på sin egen fastighet och på så sätt spridit kunskap. Bertil har tidigare också fått ett miljöpris från Lerums kommun för sitt arbete med att kombinera skogsproduktion och miljövård på fastigheten. Läs mer om tjänsten på www.svenska kyrkan.se/ vaxjostift/egendomsforvaltningen. I denna rekrytering samarbetar vi med Anna-Karin Yngwe, annpocon AB, som nås på mobil 070-60 60 613. Sök tjänsten på www.annpocon.se SKOGEN 57 Skogen0915B.qxp_Layout 1 2015-09-15 11:49 Sida 58 SISTA ORDET Släkten är störst sten med den i vårbruket. Grävmaskinen använder jag för täckdikning och skogsvägar åt folk runt-omkring. I ett band av släktboken står Lennart intill sin far. Samt många, många andra, för Långarydssläkten är mycket väl kartlagd. Världens dittills största släktmöte hölls i Långaryd 1991. Då kom drygt 2 500 släktingar. – Det är kanske mest om man kommer någonstans och säger att man är från Långaryd som Långarydssläkten är ett begrepp, säger Anneli som jobbar på Värnamo sjukhus. BLODSBAND Familjen Erlandsson i Långaryd har kanske fler släktingar i världen än träd i sin egen skog. Långarydssläkten har haft två världsrekord i Guinness rekordbok: största antal kända släktingar och största släktträffen. Just nu intar andra släkter den tätpositionen, men världsbäst i Sverige är släkten i alla fall. Ursprungsorten Långaryd ligger i Hallands län och landskapet Småland. Där har Lennart Erlandsson vuxit upp. – Jag brukar säga att jag bor centralt – det är två mil till Södra Unnaryd, Smålandsstenar och Hyltebruk, säger Lennart som är sjunde generationen på gården i Hokhult. Visserligen tyckte inte Trafikverket att det fanns något att se som skulle motivera en sevärdhetsskylt i Långaryd, men släktens gärningar har satt avtryck i hela bygden. Lennart är – liksom 45 procent av Hylte kommuns befolkning, Lennarts fru Anneli och några till – medlem i Långarydssläkten. SKOGEN SKÖTER LENNART, men hon och barnen har varit med och planterat. En son bor Lennart och Anneli Erlandsson hemma, de andra två barnen letar upp sig själva i ett av de sex en kort bit bort. släktband som har givits ut. Till Betyder medlemskapet i vänster släktens vapensköld. Långarydssläkten och banden bakåt någonting? han orkade åt grannar och andra. – Ja, jag vill inte sälja gården i alla fall, – Jag hade inte så mycket som blåste utan det får bli ett generationsskifte framner själv. Maskinen var sju år redan då, över, säger Lennart Erlandssson. men jag lagar allting själv utom datorerna. Skotaren går mest hela året, man kan plocka Text & foto: ULLA SUNDIN BECK SMÅ VÄGAR LEDER till Långaryd genom skog och mark, förbi ett och annat hus med stengärdsgårdar och rätt mycket gran mellan åkrarna. Jakthunden säger hej när man kommer. I lagårn står amkor av rasen Charolais. – Dem betecknar jag som naturvård, de betar runt om i byn och håller öppet. Lennart har också en grävmaskin, en skotare och en skördare. Den sistnämnda köpte han efter Gudrun och körde så mycket EN KVARTS MILJON LÅNGARYDARE LÅNGARYDSSLÄKTEN OMFATTAR cirka 254 000 personer om ättlingar i olika led och ingifta räknas in. • Närmare två procent av Sveriges befolkning är medlemmar. • Släkten är representerad i alla kommuner i Sverige utom en (Bjurholm) och i alla världsdelar. • Hittills har sex släktböcker givits ut. • Kända artister i släkten är Joakim Thåström, Titiyo Jah, Magnus Carlsson och Amanda Jenssen. • Släkten hade före fjolårets val nio riksdagsledamöter, men nu är det bara en, Michael Svensson (M) från Falkenberg. • Entusiasterna Per Andersson och Johan Lindhardt leder arbetet med att kartlägga släkten som förstås har en egen webbsida (langarydsslakten.se) och en egen vapensköld. Prenumerera på □ Helår Ja tack! Jag vill ha elva nummer för 577 kr. □ Prova på Jag vill prova SKOGEN, tre nummer för bara 99 kr. Priserna gäller t o m 2015-12-31 58 SKOGEN – den oberoende skogstidningen Namn Adress Telefon E-post Skicka in talongen eller gå in på skogen.se/skogenpren Å! PROVA P 99 kr MER TRE NUM Släktträd: Tre generationer i ett arbetslag. . . s 14 Andelen röjd skog ökade med 9 procent under 2014. Enskilda skogsägare stod för störst ökning.. #9 2015 • Pris: 66 kr Den oberoende skogstidningen Marken berättar Lär dig läsa skogens historiska spår Viltfoder skonar skogen Frankeras ej – vi betalar portot Giftfritt: Allt fler Smidig skotare väljer mekaniska imponerar med plantskydd. . . . . . . . . . s 49 precision. . . . . . . . . . s 36 Tidningen SKOGEN Svarspost 190 164 400 110 01 Stockholm Copyright © 2015 Husqvarna AB (publ). All rights reserved. Omslag0915.qxp_Layout 1 2015-09-14 10:34 Sida 4 ARBETA SNABBT HÖG SÄKERHET Husqvarnas motorsågar testas konstant under tuffa förhållanden där det krävs kraft, precision och tålighet. Våra ingenjörer har balanserat kraften och hastigheten med låg vikt och ergonomi i världsklass. Tillsammans ger det enastående manöverförmåga som gör att du kan jobba både snabbare och säkrare. För mer information besök husqvarna.se KAMPANJPRIS! MOTORSÅG 445e-series TrioBrake Stark och lättstartad allroundsåg med X-Torq®-motor som kombinerar råstyrka med låg bränsleförbrukning och låga utsläpp. Med TrioBrake™ kan kedjebromsen utlösas automatiskt, eller mekaniskt med vänsteralternativt högerhandsbygeln. Erbjudandet gäller tom 31/12 2015. 45,7 cm³, 2,1 kW, 33-50 cm, 5,2 kg X-TORQ® motor • Smart Start® • TrioBrake™ 3.990:Ord. pris 6.000:- inkl. moms Testvinnare ”Gör Det Själv” Mars 2015 Omslag0915.qxp_Layout 1 2015-09-14 10:31 Sida 1 Posttidning B Vid obeställbarhet retur till: SKOGEN, Box 1159, 111 81 Stockholm 1 9 0 1 6 4 4 0 0 Din bäste vän i skogen. Mowikranen har egenskaper som ingen annan skogskran har - det finns ju bara ett original. Tillsammans med Mowis välbyggda skogsvagn får du ett lättkört och smidigt skogsekipage som gör ditt arbete i skogen snabbt, effektivt och roligt - många år framöver. Se hela programmet hos din återförsäljare eller på www.mowi.se FTG Cranes AB Industrigatan 1, 668 40 Bäckefors Tfn: 0521-26 26 30. Fax: 0521-26 26 39 E-mail: [email protected] www.ftgforest.com
© Copyright 2024