1 • 2015 - Sveaskog
1 • 2015 Läs mer på www.sveaskog.se GLESBYGDENS framtid Så kan ett enda sågverk påverka entreprenörsandan i en hel bygd. SID 6–8 SKOGSBRUK Industridagar boostar relationer Att skapa goda relationer mellan virkesleverantörerna och Sveaskog är viktigt av många anledningar. SID 13–17 KUND Rådig insats säkrade kvaliteten Grundfors skogsmaskiner gjorde kvalitetsuppföljning – dubbskadad virkesleverans stoppades. SID 10–11 FORSKNING På jakt efter hotspots Lenka Kuglerová vill minska de fasta skyddszonerna kring vatten och prioritera våta hotspots. SID 28–29 Nr 1•2015 Vi tar skogen på allvar S KOGEN ANGÅR MÅNGA. Det tar vi på stort all var. Vi har en hög naturvårdsambition som bland annat innebär att vi bedriver naturvård på 20 procent av vår produktiva skogsmark på drygt tre miljoner hektar. Konkret innebär det att vi skyddar vart femte träd för att skapa höga naturvärden. Syftet är att bevara och utveckla den biologiska mång falden. I det här sammanhanget är det relevant att se till hur olika insatser stärker varandra. Utöver att vi tilläm par generell hänsyn vid avverkningar i produktionsskog och sätter av naturvårdsskogar har Sveaskog också eko parker – 36 unika skogslandskap vars storlek (samman lagt 175 000 hektar) gynnar många hotade arter. Här får de förutsättningar att utveckla livskraftiga populationer som sedan kan spridas till andra områden. Ekoparkerna är också viktiga för friluftsliv och rekreation, då de erbju der fina möjligheter till vandring, fiske och många andra naturupplevelser. VI HAR ETT bra år bakom oss. Det innebär att vi står på ett stadigt fundament inför framtiden, som utgörs av re sultatet och våra nöjda kunder. Vi är en stabil leveran tör som inte stänger fabriken när priserna är låga. Istäl let kör vi jämnt jämt! Vi är också duktiga på att aptera vir ket till kundernas belåtenhet. Under det gångna året har jag glatts åt att vi har ett stort engagemang i hela företa get kring samarbetet med våra kunder, liksom kring frå gor som rör hållbarhet och naturvård. Att sköta skogen hållbart är en grundbult i vår verksamhet. UNDER 2015 SKA vi spetsa oss ytterligare när det kom mer till mångfald. Skogsbruket behöver fler kvinnor och medarbetare med utländsk härkomst. Jag ser också en utmaning i biobränsleaffären. Idag väl jer många kraftvärmeverk att elda importerade sopor istället för närproducerad skogsråvara. En vändning skulle generera intäkter och arbetstillfällen i de svenska skogslänen. SKOGSBRUKET HAR STOR betydelse för landets utveck ling och välstånd. Det blir extra tydligt när man ser på ett samhälle som Sikfors i Norrland, där vår kund Stenvalls Trä har sitt fäste. Här är sågbruket navet kring vilket allt snurrar. I det här numret av Forum Sveaskog kan du läsa om Stenvalls framgångssaga och det värde de tillfört byg den. Vi är stolta över att vi kunnat bidra till det i egenskap av leverantör. 12 Entreprenörsandan håller liv i glesbygden och skogen spelar ofta huvudrollen. 6 Träbyggandet är åter på frammarsch. 10 GÅR DET ATT använda skogsråvara istället för kol vid framställning av järn och stål? På sidan 4 i det här numret skriver vi om forskningsprojektet BIODRI som ska undersöka den möjligheten. Och även resten av tidningen går i möjligheternas tecken. I vårt marknadsreportage på sidorna 6–8 berättar vi om den rådande medvinden för träbyggnation – och om några av de regeländringar som stödjer utvecklingen. I exempelvis Frankrike måste alla nya byggnader innehålla en viss minimimängd trä. PÅ SIDORNA 10–11 kan du läsa om hur vår entreprenör Grundfors Skogsmaskiner genom medveten kvalitetsuppföljning lyckades stoppa leveransen av dubbskadat virke till Ikea i tid. Det sparade tid och pengar i flera led och gjorde det möjligt att säkra kvaliteten på den råvara som levererades till kund. Forum Sveaskog ges ut av Sveaskog fyra gånger per år. Chefredaktör: Pernilla Widén, [email protected] Ansvarig utgivare: Linda Andersson, [email protected] Redaktörer: Helena Kämpfe Fredén, Anna-Maria Stawreberg Art director: Tom Sörhuus, Andreas Nordenhed Produktion: Spoon, www.spoon.se Omslag: Patrik Degerman Tryck: Lenanders Grafiska AB ISSN: 1653-9192 2 FORUM SVEASKOG 1 • 2015 Industridagar som bygger relationer. I möjligheternas tecken REDAKTIONEN PER-OLOF WEDIN, vd för Sveaskog 18 Kvalitetsarbetet räddade leverans. Temat på sidorna 12–16 behandlar några av de utmaningar som glesbygden står inför. Här kretsar mycket kring skogsbrukets möjlighet att skapa arbetstillfällen. VI HAR OCKSÅ träffat Anna Ahlin som för närvarande deltar i vårt interna talangprogram. För Anna, som gillar utmaningar, passar tillvaron som rundvirkeslogistiker perfekt. Genom talangprogrammet har hon dessutom möjlighet att utveckla sina ledaregenskaper. Trevlig läsning! Pernilla Widén ansvarig för extern kommunikation, Sveaskog PRENUMERATION För prenumerationsärenden, mejla till [email protected], eller ring Sveaskogs kundcenter på tel. 0771-78 71 00. Har du synpunkter på Forum Sveaskog? Mejla till redaktionen, [email protected]. ANNONSERING Vill du annonsera i Forum Sveaskog, kontakta Adviser AB, tel 08-55 15 14 80, [email protected], www.adviser.se. Forest Stewardship Council®, FSC®, en symbol för ett ansvarsfullt skogsbruk. Märket finns på bland annat byggmaterial, möbler och grillkol. Din bäste vän i skogen. Mowikranen har egenskaper som ingen annan skogskran har - det finns ju bara ett original. Tillsammans med Mowis välbyggda skogsvagn får du ett lättkört och smidigt skogsekipage som gör ditt arbete i skogen snabbt, effektivt och roligt - många år framöver. Hitta din maskin och din återförsäljare på ftgforest.com FTG Cranes AB • Industrigatan 1, 668 40 Bäckefors Tfn: 0521-26 26 30. Fax: 0521-26 26 39 • E-mail: [email protected] • www.ftgforest.com AKTUELLT Projekt med många vinnare Går det att använda skogsråvara i stället för kol vid framställning av järn och stål? Det ska forskningsprojektet BIODRI utröna. Bland fördelarna nämns minskade koldioxidutsläpp och renare stål. Därtill kommer outnyttjade restprodukter från skogen till användning. T TEXT: SARA BERGQVIST Mat i träpåse ● I framtiden kanske påsen du bär hem maten i är gjord av träråvara. Påsar tillverkade av etanol från skogen kan komma att ersätta de svårnedbrytbara plastpåsarna, som EU vill minska användningen av genom en lagändring. Sveaskog är en av flera deltagare i projektet ”Närodlad plast” som drivs av Sekab, producent av etanolbaserade kemi- och bränsleprodukter. Genom att ta tillvara restprodukter från skogsbruket och koppla ihop olika tekniska möjligheter vill företagen i projektet skapa en värdekedja hela vägen från skogen till färdiga produkter, som bärkassar eller korkar till mjölkkartonger. 4 miljarder kronor ● Så mycket har exportvärdet för de svenska skogsindustriprodukterna ökat med från 2013 till 2014. 2014 var värdet 124 miljarder kronor. Hallå där ... ... Ola Söderdahl, platschef för Mörrums Kronolaxfiske Vad har du för förväntningar inför premiären den 28 mars? – Jag ser fram emot en riktig folkfest. Förutom de 200-300 som fiskar brukar det komma tusentals människor för att titta på. Vi kommer dessutom att ha en utställning och lokala mathantverkare på plats. Är det lika fullt resten av säsongen? – Det blir ofta fullt, så det är bäst att boka i förväg. Under premiärdagen optimerar vi sträckan för att få in så många som möjligt. Andra dagar tar vi emot upp till 150 fiskare. Vilka tider gäller och vad kostar det? – Man får börja klockan fem på morgonen och hålla på till två på natten. De flesta köper fiskekort för flera dagar. Priset ligger mellan 450 kronor och en dryg 1 000-lapp, beroende på sträcka och period under säsongen. Premiärdagen är dyrast och sen sjunker priset gradvis. Hur mycket fisk får man ta med hem? – Man får ta med sig en fisk, men ungefär 85 procent av all fisk sätts tillbaka på frivillig basis. Fiskeuppgången i ån är mycket god, bland annat beroende på att man begränsat fisket till havs, så det finns goda chanser till en fin fångst. 4 FORUM SVEASKOG 1 • 2015 ILLSAMMANS MED LKAB, Luleå tekniska universitet, Energitekniskt centrum i Piteå och en rad andra aktörer ingår Sveaskog i forskningsprojektet BIODRI som undersöker om det går att ersätta fossila bränslen med biobaserade vid framställning av järn och stål. Bakgrunden är att stålindustrin i dags läget använder stora mängder kol för att reducera järnmalmen på syre så att den omvandlas till järn. För att minska utsläp pen har en alternativ metod, direktredu cering av järn (DRI), tagits fram. Denna innebär att gas används istället för kol för att ta bort syret. Men det finns ett problem med metoden: anläggningen bör helst lig ga i anslutning till de naturgaskällor som används. – Nu testar vi om det går att utnyttja biogas baserad på förgasning av skogsrå vara istället. På så sätt kan vi använda metoden på fler ställen, samtidigt som vi kommer ifrån användningen av fossila bränslen, säger Ann-Britt Edfast, FoUchef på Sveaskog. För stålindustrins del innebär det en minskning av koldioxidutsläpp med cirka 500-1 000 kilo per ton tillverkat stål, vilket motsvarar 25–50 procent. – Om produkten från BIODRI blir en insatsvara till den skrotbaserade stålindu strin kommer dess renhet dessutom att göra att stålverken delvis kan använda bil ligare skrot, alternativt göra renare stål, säger Magnus Tottie, produktutvecklings chef på LKAB. För skogsindustrin innebär det samti digt att företagen kan få avsättning för restprodukter från skogen som annars inte skulle utnyttjas. – Vi kan till exempel använda grot eller rester från sågverk och massabruk, bero ende på vad vi har överskott på. Huvudsa ken är att vi förgasar biobränslet. Då bil das syngas som är en blandning av kolmo noxid, vätgas, metan och koldioxid och som lämpar sig bra för reducering av järn malm, säger Ann-Britt Edfast. De testresultat som projektet hittills ge nererat ser lovande ut. Om ett år ska pro jektet vara avslutat och då kommer de an svariga i projektet att besluta hur de ska gå vidare. – Allra bäst är om vi kan bygga om ett befintligt verk som nått sin livslängd och behöver renoveras. I så fall kanske vi kan vara igång om drygt fem år, säger AnnBritt Edfast Vi kanske kan vara igång om drygt fem år ANN-BRITT EDFAST FoU-chef på Sveaskog. FAKTA BIODRI-projektet Projektet som leds av Luleå tekniska universitet, LTU, är ett samarbete mellan LKAB, Höganäs, AGA, Mefos, ETC (Energitekniskt centrum i Piteå), BillerudKorsnäs och Sveaskog, där LKAB bidrar med metallurgiska tester, ETC med förgasningstester och LTU och Mefos med systemintegration och ekonomi. Sveaskog levererar grot och stubbar till ETC för förgasningstester. Namnet är en sammanvägning av orden BIO för biomassa och DRI för direktreducerat järn. HALLÅ DÄR, EVA KARLSSON BERG ny chef för Sveaskogs marknadsområde Mitt Du har jobbat länge i branschen. Berätta om din bakgrund. – Jag har haft olika befattningar inom främst produktionen, som ingenjör och som chef. De senaste två åren har jag jobbat för Stora Enso i Kina med organisationsbyggande, rekrytering och utbildning. Jag har ju varit kund till råvaruleverantörer, så jag tar med mig idéer om hur man kan effektivisera, samarbeta och använda råvaran. Jag hoppas också att jag kan ta med mig lite från tiden i Kina, speciellt vad gäller mångfaldsarbete. Tiden i Kina har varit otroligt utvecklande och spännande. Det är en helt annan värld! Men nu har jag fullföljt kontraktet och det känns spännande att få börja på någonting nytt. Du lämnar Stora Enso och massa- och pappersindustrin för att börja på Sveaskog och arbeta med skogsråvara. Vad blir den största skillnaden och utmaningen? – Den stora skillnaden är att jag måste röra mer på mig för att kunna träffa alla människor som är utspridda över Sverige. En utmaning blir att få lära sig nya saker. Jag har mycket att lära om till exempel avverkning och skogsskötsel. Vad vill du uppnå under ditt första år på Sveaskog? – Det viktigaste nu är att lära och lyssna, träffa alla människor. Att se vad som är viktigast att fokusera på. Vad fick dig att hoppa på den nya tjänsten? – Det beror till stor del på hur Sveaskog jobbar med sina mål och med ledarskap. Det var det som fick mig att känna att det här skulle jag vilja jobba med! Sveaskog står för att alla ska få utvecklas och få chans att göra sitt bästa efter sina förutsättningar. Om man sätter människan i centrum, så får man oftast också mycket bättre resultat. Med en stark tro på framtiden, marknadens driftsäkraste maskinprogram är vi en samarbetspartner att lita på! Sampo Rosenlew HR46 • • • • Helt ny design Större arbetspump – 135 cc Full hydrostatisk drift Stort urval av utrustning Vi fortsätter vår demokörning av HR46. – Kontakta oss för provkörning! Gilla oss Micke Bohm gsm + 46 705 705 695 [email protected] Mikael Ingemarsson gsm + 46 703 480 502 [email protected] För er som vill göra en lönsam affär är våra dörrar alltid öppna! Försäljning Skogsmaskiner: Sampo-Rosenlew filial Sverige Industrigatan 37A, 544 50 Hjo Myrvolds Maskiner AB Storgatan 63, 672 91 ÅRJÄNG Daniel Myrvold 070-670 55 54 [email protected] Foto: Jean Zindel MARKNAD Trä TAR MARK Träbyggandet är på frammarsch såväl i Sverige som i flera andra EU-länder. De kostnadseffektiva byggsystemen och den ökande klimatmedvetenheten bidrar till framgångarna. TEXT: ANDERS THORÉN 6 FORUM SVEASKOG 1 • 2015 Foto: Didier Boy De La Tour Foto: Petra Bindel MATERIALVAL Den franska banken Crédit Agricoles Centre Frances nya huvudkontor i Aurillac-Sistrières är byggt nästan helt i trä. Det 6 000 m2 stora kontoret byggdes, tack vare prefabricerade trästommar, på endast 17 månader. Byggnaden är ett så kallat nollenergihus, vilket innebär att det producerar mer energi än det använder. Folkhem i Sundbyberg har byggt världens största bostadshus helt i trä. Huset är färdigbyggt och står i Strandparken. I SVERIGE HAR FLERA stora trä byggnadsprojekt dragits igång under det gångna året och ännu fler är nu att vänta. – Det är verkligen medvind för träbyggandet i Sverige. Inte minst märks det att klimat- och miljö argumenten fått genomslag i kommunerna och hos andra stora beställare, konstaterar Magnus Niklasson, marknadsanalytiker på Skogsindustrierna. Det svenska bostadsbyggandet är på uppgång med volymer som gott och väl är i nivå med toppåret 2006 före finanskri sen. Den senaste statistiken från SCB visar att antalet lägenheter som byggts i hus med en stomme av trä ökade med hela 35 procent under 2013 jämfört med året in nan. Det innebär att andelen flerbostads hus i Sverige som byggdes i trä det året är cirka 10 procent. – Utvecklingen ser fortsatt positiv ut, vilket öppnar goda möjligheter för trähus producenterna. Samtidigt blir det en ut maning för branschen att bygga upp pro duktionskapaciteten så den kan svara mot den ökande efterfrågan, säger Magnus Niklasson. TRÄBYGGANDETS POSITIVA utveckling underblåses av att allt fler svenska kom muner antar träbyggnadsplaner som en del i sina ambitioner om en miljö- och klimatmässigt hållbar samhällsutveckling. Liknande ambitioner finns också i flera andra länder. Till exempel vill den franska staten återinföra bestämmelser om att nya byggnader ska innehålla en viss minimi mängd av trämaterial. Bestämmelsen, som infördes 2010, har inte tillämpats sedan 2013. Orsaken är att det franska författningsrådet ansåg att den skulle kunna skada den fria företagsam heten. Under förra året fattade dock den franska staten beslut om att krav på an vändning av trä skulle återinföras. – Motivet till förändringen av det fran ska regelverket är att franska staten inser att ökad träanvändning är positivt för kli matet. Till skillnad mot stål och betong är trä ett förnybart material och klimatpåver kan i den industriella träbyggnadsproces sen är betydligt lägre än vid traditionellt byggande, säger Gunilla Beyer, rådgivare i bland annat standardiseringsfrågor på Skogsindustrierna. Ökad trä användning är postitivt för klimatet. GUNILLA BEYER rådgivare på Skogsindustrierna I FRANKRIKE HAR andelen flerbostadshus av trä traditionellt varit mindre än i många andra länder, endast cirka fem procent. – Nu när klimatfrågorna fått större upp märksamhet finns det goda förhoppningar om att den andelen ska öka, säger Gunilla Beyer. Även från Storbritannien, som är en av de största exportmarknaderna för svenska trävaror, kommer det positiva signaler. – På den brittiska marknaden har svens ka sågverksföretag byggt upp starka posi tioner och är marknadsledande för barr träleveranser till husindustrin. Storbritan nien blir sannolikt ett av de länder i Europa där bostadsbyggandet – och för modligen också trähusbyggandet – kom mer att växa snabbast under de närmaste åren. Det är mycket positivt för svensk sågverksindustri och i förlängningen ock så för det svenska skogsbruket, säger Magnus Niklasson. 1 • 2015 FORUM SVEASKOG 7 MARKNAD SKOGSNÄRINGEN I SIFFROR 50 Material i stommar varierar Andel stomme av trä, betong, stål och annat i ordinarie bostadshus. Källa: SCB År Antal lägenheter varav trä betong stål annat andel trä % 2007 16 310 1 190 14 675 356 89 7,3 2008 9 019 983 7 928 0 108 10,9 2009 6 961 859 6 005 27 70 12,3 2010 12 127 1 047 11 018 62 0 8,6 2011 13 398 882 12 258 129 129 6,6 2012 12 520 1 267 11 035 143 75 10,1 2013 16 951 1 711 14 917 293 30 10,1 miljoner kubikmeter Så mycket mer trävaror kommer världen att behöva 2018, jämfört med idag. Det motsvarar en årlig tillväxt på omkring 4 procent. (Källa: Skogsindustriernas kvartalsrapport) 15 % TRÄVAROR Fördelar med träbyggande Jämfört med de traditionella byggmetoderna har den moderna, industriella träbyggnadstekniken betydande fördelar: • Trä är det enda förnybara byggmaterialet. • Trä är ett lätt och starkt material som har mycket goda värmeisolerande egenskaper • Tillverkningen av delar och komponenter till trähus sker i en torr kvalitetssäkrad fabriksmiljö • Byggtiderna kan ofta kortas med 50 procent, vilket ger låga byggkostnader • Koldioxidutsläppen i byggprocessen kan minskas avsevärt. Så stor var exportvärdesökningen för sågade trävaror under 2014. (Källa: Skogsindustrierna) PAPPERSMASSA Kina underlättar för träbyggandet 10 % USD per ton 1100 1000 900 800 Även i Kina har det gjorts regeländringar till fördel för träbyggandet. Under 2014 antogs nya brandnormer, vilka undanröjer en del av de tidigare hindren för att bygga större hus i trä. Fortfarande til�låts emellertid bara träkonstruktioner på max tre våningar. Den kinesiska byggmarknaden är världens största, men trä har hittills använts i mycket liten utsträckning. De tidigare snäva brandnormerna, som nu lättats upp, har varit en orsak till detta. Så stor marknadsandel står det moderna träbyggandet av flerbostadshus för i Sverige. (Källa: Sveriges träbyggnadskansli) 1800 600 500 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Källa: FOEX. PIX index är varumärkesskyddat. Kommersiellt utnyttjande kräver tillstånd av FOEX Indexes AB. ■ = långfibermassa ■ = kortfibermassa Trästommar vanligare 1 711 AVVERKNINGSANMÄLNINGAR HELÅR 2014 Tusen hektar 40 35 1400 1 267 1190 1000 1 047 983 859 20 882 600 400 200 0 2013 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Diagrammet visar antal nybyggda lägenheter med stomme av trä 2007-2013. Uppgifter avser ordinära bostadshus och därmed ingår bland annat inte studentlägenheter, vilka förhållandevis ofta byggs i trähus. FORUM SVEASKOG 1 • 2015 30 25 800 8 700 Prisutvecklingen i Europa enligt PIX index. 1600 1200 FEBRUARI 2015 15 10 5 | | | | | | | | | | | | jan feb mars apr maj jun jul aug sept okt nov dec ■ 2011 ■ 2012 ■ 2013 ■ 2014 Källa: Skogsstyrelsen Under december månad 2014 minskade den anmälda avverkningsarealen med 19 procent eller 4752 hektar, jämfört med december 2013. MARKNAD KRÖNIKA | MARKNAD Skilda världar i värdekedjorna NÄR BOKSLUTSRAPPORTERNA trillade in under årets början kunde en glädjande stor del av branschen summera ett framgångsrikt 2014, som bidragit till stigande vinster och ett ökat exportvärde med totalt 4 procent. Men bokslut beskriver historien. Frågan är om vi kan se fram emot fler goda skördeår? Gör vi en snabb överflygning av skogsbrukets tre huvudsakliga värdekedjor finns det betydande skillnader: SÅGVERKEN, SOM STÅR för tre fjärdedelar av skogsägarens rotnetto, kan glädjas åt ett år med god tillgång på råvara i hela landet och till en början hög efterfrågan och stigande priser på den sågade varan. Som brukligt är i tider av rik tillgång på råvara sker en överproduktion. Lagren steg i flera producentländer och snart började prisfallet. Prispressen når nu även sågtimret. Sågverksägare behöver vara utrustade med en god uppsättning lugna nerver då volatiliteten i marknaden är stor. Visserligen har kronan försvagats mot euron, men den ryska rubeln och den norska kronan har fallit mer, vilket förändrat konkurrensen. Under de senaste veckorna har dessutom försäljningsvolymerna fallit och priserna likaså. Svarte Petter har idag producenter med kostnader i euro, det vill säga Finland och Tyskland. Vi bör snart få se produktionssänkningar där. Den föränderliga marknaden ställer ökade krav på oss. Höjer vi blicken lite ser vi en underliggande tillväxt på förbrukningen av sågade varor i intervallet 3-4 procent kommande år. En nordamerikansk marknad som börjar ta fart och fortsatta ökningar i Kina bidrar till det. På dessa marknader ökar svenska sågverk sin försäljning. Jag tror därför att vi på ett halvt till ett och ett halvt års sikt åter möter en positiv marknad för sågade varor, och lugnare sågverksägare. MASSA- OCH PAPPERSINDUSTRINS resultat är i mina ögon goda till mycket goda förutom i segmentet newsprint. Flera av industrins produkter har en god underliggande efterfrågetillväxt. När det paras med prishöjningar på produkten samt en kronförsvagning jämfört med handelsvalutan blir utväxlingen stor. Även om massavedspriset tycks långtidsparkerat på nuvarande nivåer ser jag fram emot ljusare tider på några års sikt. Industrins intresse för att investera i ökad produktionskapacitet är högre än på många år i både Sverige och Finland. stort behov av att tänka nytt för att möta utmaningarna. Det handlar om hur branschen säljer och prissätter sin produkt, och om hur leverantörer av bränsle och panna samverkar för att sänka kostnaderna och öka effekten på insatta resurser. SAMMANTAGET HAR vi en fortsatt föränderlig marknad som ställer ökade krav på oss råvaruleverantörer att sänka kostnaderna och öka värdet genom en högre grad av kundanpassning. MATTIAS FORSBERG, Kundansvarig Södra Norrland VÄRME- OCH KRAFTVÄRMEPRODUCENTERNA kan visserligen konstatera att alla bränsleslag blivit billigare under året, men lider av strukturella utmaningar som de har svårt att parera. Förbättrad värmepumpsteknik, energieffektivisering och låga elpriser samt dito elcertifikat gör att dessa företag står inför en fortsatt krympande marknad. Det finns ett Karl kör säkert och skonsamt ■ Multistud 160TS heter vår senaste kedja. Breda, kraftiga U-broddar i kombination med stående broddar över ringarna ger ett suveränt grepp och lång livslängd. ■ Clark TL95 är bandet för de största maskinerna. Rejält grepp i kombination med skonsamhet mot underlaget tack vare plattans unika form. Karl Wahlman kör storskotare i krävande småländsk terräng. Med Multistud fram och TL95 på bakre boggin så kommer Karl fram på ett säkert och skonsamt sätt. Se hela sortimentet på www.GBOchain.com | 0490-285 90 www.facebook.com/GBONordicTraction - ta del av nyheter m.m. KUND GRUNDFORS LARM RÄDDADE MÖBELPRODUKTION Ingen produktionsprocess är starkare än den svagaste länken i kedjan. Tack vare medveten kvalitetsuppföljning av Grundfors Skogsmaskiner kunde Sveaskog stoppa leveransen av dubbskadat virke till Ikea i tid. TEXT: ULRIKA VALLGÅRDA FOTO: PATRICK DEGERMAN I FJOL LANSERADE Ikeagruppen en ny möbelserie – Nornäs, tillverkad av obehandlat trä. Råvaran kommer från Västerbotten och södra Norrbotten och sågas i Glommersträsk. Därefter vidareförädlas den till limfog i Malå. Möbelserien byggs slutligen i Ikeas möbelfabrik Lycksele. Ikeagruppen äger hela kedjan och det är endast i Västerbotten som möbelserien tillverkas. Samarbetet betyder mycket för bygden, berättar Peter Åström, virkesvärdestekni ker på Sveaskog i Malå. – Det ger avsättning för vårt klentim mer och många arbetstillfällen – på sågen i Glommersträsk, i Malå där limfogen till verkas och även på möbelfabriken där monteringen sker innan möblerna går ut i butikerna. Det känns fint att vår norrländ ska fura kommer till nytta, säger han. Det ställs höga krav i hela produktions kedjan. Produkten är känslig för mekaniska skador, som dubbskador, då ytveden i den färdiga möbeln är betydligt mer exponerad än normalt. Av det skälet kom Grundfors Skogsmaskiner att spela stor roll. TOMAS GRANSTRÖM ÄR vd för företaget som har sitt säte i Storuman. Totalt har fir man, som grundades 2009, sex skogsma skiner, tre skördare och tre skotare, tolv heltidsanställda och tre visstidsanställda. I samband med tillverkningen av Ikea gruppens nya möbelserie införde Sveaskog ett krav på egenuppföljning bland alla de avverkande arbetslagen. – Vi fick en instruktion om att vi skulle kontrollera att det inte blev för djupa ska dor av matarvalsarna, det vill säga hjulen som matar trädet genom skördaraggrega tet, berättar Tomas Granström. Maskinlaget som ansvarar för avverk ningen av virket till Sveaskog består av Peter Danielsson, Patrik Holmberg, Tony Edvardsson och Henry Lundberg. 10 FORUM SVEASKOG 1 • 2015 TOMAS GRANSTRÖM vd för Grundfors Skogsmaskiner. – Det ligger ju på oss att göra uppfölj ningar varje gång vi startar på en ny post samt minst en gång i månaden, berättar maskinföraren Peter Danielsson. Vid en egenupp följning som gjordes på en ny post visade det sig att dubbska dorna på kubben var djupare än kundens önskemål. De kontaktade avverkningsledaren Roger Hällestrand vid Sveaskog som ge nast stoppade avverkningen av kubb och leveransen på det som redan hanterats på avverkningsplatsen. Därefter skickade han i sin tur ut en virkesexpert för att göra en besiktning. – Han kom till samma resultat som vi – att skadorna var för djupa. Därför gjorde vi vissa inställningar i aggregaten och lyckades minska dubbskadorna avsevärt, säger Tomas Granström. Från Grundfors Skogsmaskiners sida tycker medarbetarna inte att de har gjort Det känns fint att vår norrländska fura kommer till nytta PETER ÅSTRÖM, virkesvärdestekniker Sveaskog Malå. någonting särskilt märkvärdigt. – Vi hade fått en instruktion och då var det ju bara att följa den, säger Peter Danielsson. Efter justeringarna kunde de sätta igång med avverkningen och leveranserna som vanligt igen. – Vi fick väldigt mycket beröm av Sveaskog, men för oss var det inget kon stigt. Hade vi fortsatt leverera timmer hade det blivit utdömt som massaved inne på sågverket. Så vi har ju sparat en massa pengar på det här viset, konstaterar Tomas Granström. Själv tycker han att det känns bra att Sveaskog tog tag i problemet direkt. – Deras virkestekniker är kunniga och agerar snabbt när det händer något. Ingen rycker på axlarna, utan de tar det på allvar. Och Sveaskog gör tummen upp för ma skinlaget som gjorde kontrollen. – Maskinförarna är nyckelpersoner för att vi ska kunna hålla en hög kvalitet på de produkter vi levererar till våra kunder. Att dialogen mellan Sveaskogs medarbetare och maskinlagen fungerar bra är oerhört viktigt, både när det gäller information och återkoppling, säger avverkningsleda ren Roger Hällestrand. FAKTA Sveaskog nyckelleverantör • Ikea Industry lanserade under april 2014 möbelserien Nornäs som tillverkas i Västerbotten av råvara från Sveaskog. • Sveaskog levererade cirka 35 000 kubikmeter virke (fast under bark) till Ikea under 2014. • Det är endast på möbelfabriken i Lycksele som möbelserien Nornäs tillverkas, vilket gör Sveaskog till en nyckelaktör i produktionen. • Sveaskog är den enda leverantören av talltimmer till sågen i Glommersträsk. LAGSPELARE Maskinförare Peter Danielsson tycker inte att lagets insats var så märkvärdig. 1 • 2015 FORUM SVEASKOG 11 Mot ljusnande framtid Entreprenörsanda är ett måste för att glesbygden ska vara levande. Här kretsar mycket kring skogens möjlighet att skapa arbetstillfällen. Och med entreprenörsandan följer en känsla av att det mesta faktiskt är möjligt, så länge man hjälps åt. TEXT: ANNA-MARIA STAWREBERG FOTO: PATRIK DEGERMAN 12 FORUM SVEASKOG 1 • 2015 TEMA Folke Stenvall, delägare Stenvalls Trä, värnar om bygden. *källa: scb A LLA VILL INTE BO i storstaden. Tack och lov. För Sveriges yta, nästan 99 procent*, består faktiskt av landsbygd. Djupa skogar, åkermark, berg och dalar. Och att denna del av Sverige fortsätter att leva beror till stor del på dem som bor där. Människor som använder all sin uppfin ningsrikedom för att försörja sig själva. En del driver både ett och två företag, på andra håll står och faller tillvaron med att ortens största arbetsgivare får leva vidare. Skogen är en av våra viktigaste exportnäringar och för många glesbygdsbor utgör skogsbruket och sågverksnäringen själva livs nerven i samhället. – Vi spelar stor roll för att skogsbygderna ska fortsätta att vara levande och vitala, och Sveaskog har ett ansvar för att människor ska kunna bo kvar och inte flytta in till storstäderna, säger Patrick Bäckström, marknadschef för Sveaskog i norra Sverige. För att det är många människor som vill bo kvar, eller rentav flytta ut från storstaden till landsbygden, är Patrick Bäckström övertygad om. – Men då krävs det att det finns arbeten och att vi tillsammans med våra kunder utvecklas, så att skogsnäringen kan fortsätta växa, och att vi stärker den internationella konkurrenskraften. Vi vill få hit fler barnfamiljer, men då behövs en bra barnomsorg. Dessutom måste vi tänka utanför lådan, tillägger han. Också Gustav Glesåen, ordförande i företagarna i Dals Ed och före detta näringslivschef i kommunen, talar om vikten av att tänka okonventionellt och själv ta ansvar för sin tillvaro. – Att få till en positiv spiral där man försöker se möjligheterna istället för svårigheterna är viktigt. Då blir det en företagsanda som uppmuntrar entreprenörer och får folk att våga ta ansvar för sin egen framtid, konstaterar han. Gustav Glesåen ser många fördelar med att bedriva närings verksamhet utanför storstadsregionerna: Närheten till naturen och möjligheten att hyra mark ofta stora. – Kommunikationer och en bra infrastruktur är dock nödvän digt för att det ska fungera, poängterar han. Gustav Glesåen talar också mycket om vikten av att sprida en positiv känsla av att allt är möjligt. – Ju fler goda exempel på små företag som etablerat sig, desto mer kommer det att sprida sig. Fler och fler kommer att våga. Men det går inte att lägga allt ansvar på myndigheterna. Man måste ta saken i egna händer. Åke Eriksson bor i Malå och är råvaruansvarig på Setra Malå Såg, ett sågverk med 85 anställda. – I Malå kretsar det mesta kring sågen, som har synergieffekter för hela orten. Tack vare sågen finns här såväl skola som affärer och hotell. Åke Eriksson, som tidigare varit kommunalråd, menar att både arbetsgivarna, lokala beslutsfattare och invånare behöver enga gera sig för att skapa en levande ort som är attraktiv att bo i. – Det är viktigt att barnfamiljer trivs, och att man som ar betsgivare kan locka både män och kvinnor. Arbetsgivare och lokalsamhället lever i en symbios, där båda är beroende av varandra. Det lokala engagemanget är alltså viktigt för att bygden ska leva kvar och till och med utvecklas, konstaterar Åke Eriksson. – Om man brinner för det lokala och hjälps åt är chansen stor att det blir ett självspelande piano där invånarna tar egna initiativ för att vara med och forma sin framtid. Man måste själv ta ansvar för sin framtid. GUSTAV GLESÅEN ordförande företagarna Dals Ed 1 • 2015 FORUM SVEASKOG 13 TEMA Undret i Sikfors Ett stort mått av entreprenörsanda kan göra det möjligt att leva nära naturen. Sikfors utanför Piteå skulle sannolikt vara tomt och avfolkat – om det inte vore för Stenvalls Trä. Byn är ett enastående exempel från Norrbotten där skogsnäringen varje år skapar tusentals arbetstillfällen. S TEXT: CHRISTINA LILJESTRAND IKFORS I BÖRJAN av januari. Snötyngda träd, en grå dager som gör det svårt att urskilja konturer, några minusgrader. Vi passerar infarten till det stora sågverksområdet och fortsätter in i byn. Nedanför en sluttning anar vi Piteälven innan den gamla kraftverksstationen tar den i anspråk. Nyare trävillor samsas med upprustade gårdar dekorerade med snickarglädje, samlade kring Folkets hus, affären och skolan. Kärnan i byn är inte stor, men märk värdigt levande. Här i Sikfors, där den täta skogen kryper inpå knuten och har varit traktens levebröd i århundraden, finns inte ett enda övergivet hus. Ingen skulle förneka att det är familjeföretaget Sten valls Trä, troget hembygden sedan starten, som gjort detta möjligt. HISTORIEN OM Stenvalls Trä börjar i slu tet av 1940-talet. Världskriget är över och Europa ska återuppbyggas. Småbrukaren Elof Stenvall ser sig som vanligt om efter nya födkrokar att komplettera jordbruket med, och hans entreprenörsblick faller på behovet av kälkar för timmertransporter i skogen. Tillsammans med sin bror startar han hemma i köket det som så småningom ska bli bygdens flaggskepp. Elof Stenvalls satsning på snickeriprodukter är så lycko sam att han kan bygga en egen såg för att försörja sig med trävaror. Det blir så små ningom basen i företaget som ska trygga jobben i byn. I MITTEN AV 1980-talet tog tre av de fyra barnen över företaget, och idag, närmare sjuttio år efter pappa Elofs spånande hem ma i köket, har företaget utvecklats till en koncern med flera dotterbolag i skilda verksamheter. Affärsidén har sedan starten varit att inte bara ta tillvara råvaran, skogen, utan också så långt som möjligt vidareförädla den själv. Klenvirke blir komponenter till trappor i England och kutterspån och flis blir pellets och strö till hästägare. Så håller man på, och Stenvalls har blivit fram gångsrika där andra har gått bet. För fyra år sedan köpte företaget Lövholmens an rika såg i Piteå, som tidigare lagts ner, och nu är planen att fördubbla produktionen. FAKTA Stenvalls Trä AB ÄGARE: Syskonen Sven Stenvall, Folke Stenvall och Anna Flink. VD: Anders Nordmark. OMSÄTTER: över 800 miljoner/år (1100 inom koncernen). SYSSELSÄTTER: 150 årsarbetskrafter (250 inom koncernen). PRODUKTIONSANLÄGGNINGAR: Sikfors, BAC (Luleå), Bergnäset (Luleå), Lövholmen (Piteå). RÄKNAR MED: en fördubbling av produktionen under 2013–2015, från 160 000 till 300 000 m3. ÄGER DESSUTOM: • Stenvalls Skogar AB, skogsfastigheter. • XL-BYGG i Umeå, Skellefteå, Luleå, Kalix, Kiruna och Pajala. • Kallax Flyg med helikopterflygningar och reseverksamhet. • 65 procent av Genesis IT, som utvecklar affärssystem för byggvaruhandeln. EXPORTERAR: cirka 60 procent av produktionen till Storbritannien, övriga Skandinavien, Italien, Spanien, Nordafrika, Japan och Sydkorea. 14 FORUM SVEASKOG 1 • 2015 Att äta lunch på Sikfors konferens & fritidsby är smidigt, och stöttar verksamheten. TEMA Handlar’n blir en naturlig träffpunkt för Christina Karlsson och Ulrika Malmlöf och byns övriga invånare. Värmande umgänge finns det gott om plats för på Fokets hus. Pedagogen Sussie Wikgren diskuterar med några av Sikfors yngsta invånare. Öppenhet är ett av Sveaskogs ledord. Därför strävar Emil Fransson för att få in fler nya svenskar i organisationen. Kanske är allemansrätten – och möjligheten den ger att lära känna den svenska naturen – skogsbranschens bästa rekryteringsverktyg. Om man kommer från ett land där skogar hör till ovanligheten och de skogar som eventuellt finns är privata och endast tillgängliga för skogsägaren, hur ska man då få smak för ett yrkesliv i skogen? Så tänkte Emil Fransson, skogsskötselledare på Sveaskog i Karlskoga. För många som nyss anlänt till Sverige är en skog någonting exotiskt och tanken på att arbeta i skogen helt främmande. – Vi vill dels locka fler tjejer, dels fler med utländsk bakgrund till Sveaskog. Men jag tror att många som kommit till Sverige som flyktingar inte tänker på att man kan jobba i skogen, säger Emil Fransson. Sedan länge erbjuder Sveaskog sommarjobb till ungdomar. – Vi kontaktade kommunen och fick till ett projekt där ungdomar från Syrien och Afgha- nistan erbjöds tre veckors sommarjobb, säger Emil Fransson. Det blev ett tillfälle för ungdomarna att prova att arbeta i skogen, att förstå en viktig del i det svenska kulturarvet, lära känna andra svenskar, men också en chans att lära sig svenska bättre, eftersom det var en blandning av ungdomar födda i och utanför Sverige. En av dem som nappade var Saed Jawad Husseini, 20 år. Han kom till Sverige för tre år sedan. Efter ett par års intensivstudier i svenska läser han nu på gymnasiet. – Det var ett trevligt jobb. Jag tycker att det var skönt att komma ut och röra på mig. Man sitter still så mycket annars, jobbar framför dator. Det var roligt att få jobba i grupp med kompisarna. Det var bra träning också, att bära alla plantor, säger han. Han vill gärna jobba i skogen igen, och säger att han i framtiden kan tänka sig att utbilda sig till ett arbete som har med skog och natur att göra. Sommarjobben finns runt om i Sverige. – Det är populära, men fysiskt ganska tunga jobb, säger Bo Näslund, skogsskötselledare på Sveaskog i Bergslagen. MARIE-LOUISE OLSEN Reza Habib, Saed Jawad Husseini, Molham Abu Alnasser. Foto: Alexander von Sydow Sommarjobb lockar nya svenskar till skogen Årets sommarjobb annonseras på Sveaskogs hemsida i mars 1 • 2015 FORUM SVEASKOG 15 TEMA Efterhand har företaget nått tar inte där. För ett år sedan en position som en av träbran köpte Stenvalls också camping schens mest lönsamma. Men en i byn, Sikfors konferens & faktum är att lönen för famil fritidsby, några hundra meter från byns hjärta. Köpet ledde till jen Stenvalls otaliga timmar av nästa synergieffekt: Förutom till svett, möda, klurande och en de egna konferensgästerna lagar tusiasm kommer hela byn till tjejerna på campingen mat åt godo. Idag innebär det direkt Om inte både sågpersonalen och skolan, sysselsättning för hälften av skolan och allt som allt omkring 120 portio byns 197 invånare. Det handlar inte bara om att ner. Ett antal portioner körs ut affären trimma företaget, det gäller åt pensionärer i byn. Råvarorna också att hålla bygden levande. till maten beställs förstås i byns fanns här 2001 hotades affären i Sikfors affär. skulle ingen – Det är svårt att förklara be av nedläggning, eftersom äga ren inte fick banklån till både av byns utveckling för vilja flytta tydelsen lokaler och drift, berättar politiker som bara tittar på siff Folke Stenvall. ror, reflekterar Folke och fort hit. – Då gick vi i byn ihop, bil sätter: FOLKE STENVALL – Infrastrukturen här är bra! dade ett fastighetsbolag och delägare Stenvalls trä AB Via hamnen i Piteå når man hela köpte affärslokalen. 200 in världen. Men järnvägen skulle tresserade tecknade sig som behöva rustas upp. Ett stopp på aktieägare. När det senare ändå inte gick tog fastig- stambanan innebär att man är rökt. Han ser ut över sågverksområdet, sin hemma hetsbolaget över ansvaret även för drif plan. ten. NÄSTA GÅNG VAR det skolans tur att vara nedläggningshotad. – Vi visste att om inte skola och affär fanns i byn skulle ingen vara intresserad av att flytta hit, berättar Folke Stenvall och kliar sig i huvudet. Det är jätteviktigt. Vi är ju beroende av att ha duktiga medarbetare och skulle inte klara oss utan dem, fortsät ter han. Idag är skolan en friskola som rymmer ett sextiotal barn, från de allra minsta upp till årskurs sex. Delägare är både byns för eningar, privatpersoner och en del företag. Stenvalls sponsrar den genom att sköta ekonomin. Det går nätt och jämnt plus; skolan har en liten buffert att ta till när tiderna blir sämre. Att en enda familj flyt tar kan innebära ett stort ekonomiskt tapp. Sågverkets engagemang i bygden slu Catrine Nordlund på Handlarn’n har varierande arbetsdagar. Åsa Jonsson, köksansvarig på Sikfors konferens & fritidsby förser byn med mat. FRAMPÅ DAGEN BLIR det lite mildare i luften och stora snöflingor börjar falla över Sikfors. På skolgården tumlar försko lebarnen om i snön. Snart ska det eldas och barnen ska äta mellis i grillkåtan med sina fröknar. Inne i den gemytliga värmen hos Handlar’n sorterar Catrine Nordlund va ror i frysdisken. – Det här jobbet är det bästa jag har haft, säger hon. I andra, stora butiker spe cialiserar man sig, men här på ett så litet ställe får man göra allt möjligt. Och jag känner igen nästan alla kunder! Ute håller skymningen på att falla. Christina Karlsson, en av stammisarna, tar sparken hem. Allt man behöver finns på bekvämt avstånd i Sikfors. Renar och skog är hans liv Foto: Mikael Lundgren Leif-Anders Blind har svårt att tänka sig en tillvaro utan renarna och närheten till skogen. Men för att över leva i glesbygden behöver man ha fler strängar på sin lyra. Därför jobbar han även åt Sveaskog. Att försörja sig på renskötsel är en livsstil, förenad med en stolthet över att bära en tradition vidare. Leif-Anders Blind kombinerar detta med röjningsarbete för Sveaskog. 16 FORUM SVEASKOG 1 • 2015 Mörkret har sedan länge fallit och när vi samtalar har han varit i renskiljningshagen hela dagen. Svaipa sameby har vinterbete i trakten av Vindeln och Hällnäs i Västerbotten, och här, i byn Ekträsk, är han bosatt i år. Familjen är kvar i Arjeplog. Nästan alltid är det långa arbetspass som gäller, sju dagar i veckan. – Jag växte upp i en renskötande familj. Det är en livsstil och ingenting man ändrar på så lätt. Yrket har ju gått i arv i århundraden. Något annat liv har aldrig varit på tal, och att sitta på ett kontor mellan 8 och 17 måndag till fredag med flera mil till naturen har han svårt att tänka sig. – Som renskötare ser jag förändringar i naturen. Jag följer hur skogen växer, hur älgpopulationen utvecklas och hur vädret påverkar. Snön har stor betydelse. I våra trakter där mörkret är långvarigt blir det trivsammare när den lyser upp. För en stadsbo kan det nästan verka romantiskt att leva så nära naturen, men för Leif-Anders är det ett jobb som andra. Ett hårt kroppsarbete som kräver tid. Krasst uttryckt är rennäringen inte alltid lönsam. Ett sätt att jämna ut inkomsterna är skogsröjningsuppdrag – bland annat för Sveaskog. Skogsskötseln står numera för en stor del av inkomsterna för L-A Blinds Rennäring AB, och det innebär mellan tre och tio säsongsanställa varje år. – Det är naturligt och lyckat att få röja våra egna vinterbetesmarker. Då vet vi också att det blir ordentligt gjort. Vi ställer höga krav på resultatet, till exempel att lämna låga stubbar. Leif-Anders vill hålla landsbygden levande. Därför strävar han efter att anställa folk från trakten, men det är inte alltid lätt att få kompetent arbetskraft. Det är viktigt att fortsätta ha en bra dialog med skogsägarna, tycker han, och påpekar att det skulle underlätta om samarbetet var mer långsiktigt. Å andra sidan: Det är svårt att planera när tillgången på kompetent arbetskraft är så osäker. CHRISTINA LILJESTRAND Vi på Handelsbanken pratar gärna skog och lantbruk med dig. Välkommen in. Handelsbanken Skog och lantbruk 2015 ANPASSAD EFTER DINA BEHOV NYHET! BÄST I KLASSEN Polaris har 30 års erfarenhet av att bygga fyrhjulingar. Och varje maskin vi bygger ska vara den bästa i sin klass. Redo att uppfylla just dina behov vid allt från skogsbruk och jakt, till snöröjning och gårdsarbete. MED EN SPORTSMAN FÅR DU: • Äkta fyrhjulsdrift. Polaris unika system frikopplar automatiskt framhjulen när de roterar snabbare än bakhjulen. Maskinen blir stabilare, mer lättmanövrerad och gör mindre åverkan på underlaget. • Klassledande drag- och lastkapacitet. • Hög markfrigång och oberoende fjädring bak. • Elektronisk styrservo* som gör maskinen lättmanövrerad i både låga och höga hastigheter. Besök din närmaste Polaris återförsäljare så får du hjälp att hitta just din SPORTSMAN. * Elektronisk styrservo saknas på ETX. WWW.POLARISSVERIGE.COM • FACEBOOK.COM/POLARISSWEDEN SPORTSMAN XP 1000 FOREST SPORTSMAN 850 SP FOREST NYHET! NYHET! SPORTSMAN 570 UTE SPORTSMAN ETX SKOGSBRUK Att i detalj få veta hur stockarna från den egna skogen till slut hamnar i barskåpet var en ahaupplevelse för många. Andersson Virkesköparen Håkan industrierade ang arr , bro Öre n frå med fabriksdagen tillsammans ntz. direktör Håkan Kra Här stärks relationerna Förpackningarna till Chivas Regal kommer härifrån, liksom mjölkkartongerna med den bruna insidan. Nyligen hölls industridagar på BillerudKorsnäs Frövianläggning, och besöket blev en aha-upplevelse för flera av Sveaskogs inbjudna leverantörer. TEXT: INGALILL BERGENSTEN FOTO: ALEXANDER VON SYDOW 18 FORUM SVEASKOG 1 • 2015 D ET ÄR 30 nyfikna virkesleverantörer som besöker BillerudKorsnäs Frövianläggning under en av Svea skogs industridagar, arrangerade för att stärka rela tionen mellan Sveaskog och virkesleverantörerna. – Vi bjöd in tio större virkesleverantörer var. Alla jag ringde tackade ja, berättar Håkan Andersson, värd för dagen och till vardags virkesköpare stationerad i Örebro. – Jag är nyfiken på hur man gör papper, säger Magnus Eriksson, Sörby gård i Tumbo, ny som leverantör till Sveaskog. Virkesleverantörerna är viktiga för att stärka ett jämnt råvaru flöde mot kunderna, och under industridagen är de VIP-gäster. – Ofta tar man sig inte tid för sådant här, men det är alltid gi vande, menar lantmästare Anna Prejer från Frösvidal, som äger 600 hektar skog i och runt Kilsbergen. Första anhalten på besöket blir en samlingssal där fabriks direktören Håkan Krantz berättar om företaget BillerudKorsnäs och produktionen på anläggningen i Frövi. Besökarna får bland annat veta att anläggningen enbart tillverkar pappersmassa och kartong, att det tar en vecka att producera Sveriges årsbehov av vätskekartong. Dessutom får vi lära oss att alla mjölkförpack ningar med brun insida görs i Frövi, precis som alla Chivas Regal-förpackningar i världen. I NULÄGET PRODUCERAR BillerudKorsnäs Frövi 450 000 ton kartong per år. Målet är 550 000 ton. – Det är intressant att veta vad man levererar till, säger KarlJohan Bergå, andra generationen skogsbrukare på Ringaby gård, drygt två mil nordost om Örebro. Pappa Björn Bergå sadlade för drygt 30 år sedan om efter 25 år som vd på Ekströms i Örebro och köpte Ringaby. – Vi och många andra halvstora skogsägare använder Sveaskog som entreprenörer på grund av allt stöd och alla råd vi får av vår virkesköpare Håkan Andersson, säger Björn Bergå. På väg till renseriet passeras vedgården med sina stora flis FEM FRÅGOR TILL Anders Ekeblad nytillträdd köpledare på Sveaskog. I den 36 meter långa barktrumman hittades en gång en skarpladdad granat. Det händer mycket på fältköpsområdet? – Ja, det stämmer. I samband med vår senaste omorganisation har jag tillträtt som köpledare med personalansvar och är även ansvarig för fältköp i Norra Bergslagen. Du har jobbat som virkesköpare i många år. Är det svårt att ställa om? Skogsägaren Anna Prejer är på väg mot batchkokeriet och kartongmaskinen. Kartongbruket är stor som en mindre by. högar. En svag doft av sulfatmassa når be sökarna. – Den där lukten är en signal om att det blir mildväder, säger Lars-Gunnar Carlsson från Tyringe gård utanför Arboga. Den 36 meter långa trumman som ren sar stockarna från bark imponerar. Den kan ta emot 100 ton material samtidigt. Tommy Lind visar två knivblad som sut tit i trumman. Det ena hade en hackad kant, vilket tyder på att stockarna befriats från annat än bark – spik och taggtråd. – Vi har både metalldetektor och sten fälla men det händer att det slinker med lite av varje. Det konstigaste som kommit ut var en skarpladdad artillerigranat. Väldigt roligt att se vad som blir av vår skog. ANNA PREJER Frösvidal, äger 600 hektar skog FAKTA BillerudKorsnäs Frövi i siffror 1558 lät Gustav Vasa anlägga en stångjärnshammare vid Fröviåns utlopp i sjön Väringen strax utanför Frövi i Bergslagen, Sveriges industriella vagga. 1889 upphörde järnbruksepoken då en trämassefabrik och ett pappersbruk för tidningspapper anlades på platsen. 1901 anlades sulfatfabrik och kraftpappersbruk. Frövifors Pappersbruks aktiebolag bildades. 1981 började man tillverka kartong i Frövifors. Sulfatmassa till omslagspapper hade man producerat sedan början av 1900-talet. 2006 sålde statliga Sveaskog AssiDomän Frövi till Korsnäs. 2012 gick de tidigare konkurrenterna Billerud och Korsnäs ihop till ett företag. Nu är man en världsledande leverantör av starkt, nyfiberbaserat förpackningsmaterial. Efter avbarkningen går stockarna till flistuggen och vidare till kokeriet. Kemi kalierna återvinns och Frövi tar tillvara de använda kemikalierna som energi jämte biobränslet. Dessutom säljer man spillvär me som fjärrvärme. Allt som avverkas på Örebro kommuns 5 500 hektar skogar säljs till Sveaskog och största delen av massaveden hamnar så småningom i Frövi. – Jag var med 1981 då kartongmaskinen invigdes. Pappa arbetade här då. Mycket har hänt sedan dess, säger Ulf Andersson, skogsförvaltare på Örebro kommun. Idag är kartongmaskinen 265 meter lång och en av de största i världen. Inne i salen där kartongmaskinen står är det 30 grader varmt. Förundrade tittar gruppen på hur den blivande kartongen i maskinens ”våtände” mest består av vatten. I slutet av maskinen har andelen fibrer ökat från 0,2 procent till 92 procent. Den så kallade avvattning en sker både genom pressning och tork ning. Och till sist ligger de där på rad, de gi gantiska kartongrullarna som fogats ihop av fyra pappersskikt, färdiga att bli kex kartonger, chokladkartonger, whiskykar tonger och inte minst mjölkkartonger. – Det är imponerande att det är så många moment och kontroller innan man får fram färdig kartong, säger Anna Prejer. – Och framförallt väldigt roligt att se vad som blir av vår skog. – Enkelt uttryckt handlar det om att jag slutar köpa virke och börjar arbetsleda gruppen istället. Det är naturligtvis kluvna känslor, samtidigt som det är spännande att göra någonting nytt så är det lite vemodigt. Jag har uppskattat den täta kontakt jag haft med våra leverantörer i de 25 år som jag varit virkesköpare. Jag har lärt känna många, och tycker om den leverantörsvårdande, löpande kontakten. Vad kommer din nya roll att innebära? – Redan under förra året började jag samordna köpen och från 1 januari har jag personalansvar. Nu kommer jag att ha mer inomhusjobb än tidigare. Framförallt blir det roligt att utveckla köpfunktionen i Norra Bergslagen och att försöka stötta våra virkesköpare. Mitt jobb är att göra tillvaron så enkel som möjligt för våra medarbetare och leverantörer. Vad hoppas du kunna tillföra genom din långa erfarenhet av virkesköp? – Alltså, man ska aldrig underskatta sina medarbetare. Jag slås dagligen avhur duktiga människorna vi jobbar med är. Man blir aldrig fullärd här, och det känns ständigt som om folk lär mig något nytt. Jag har suttit i möten med medarbetare som uträttar en uppgift på ett helt annat sätt än vad jag har gjort, och fått en aha-upplevelse. Vad är ambitionen under den närmaste tiden? – Att öka köpvolymen. Vi behöver allt virke vi kan få tag på och därför behöver vi utöka. Initialt är det jag och sju köpare, men vi hoppas på att växa. Läs mer om förändringarna, bland annat om hur Gävle/Sandviken utvecklas på www.sveaskog.se 1 • 2015 FORUM SVEASKOG 19 FÖRYNGRING Nytt på plantfronten Det gäller att vara ute i god tid för att få rätt produkter till vårens plantsättning. Nytt för i år är nya, större krukor i den populära serien Svepot Air, med luftspalter i väggarna. TEXT: MATS WIGARDT E FTER VINTERNS andhämt ningspaus är nu verksamheten på väg in i sin mest intensiva period vid Svenska Skogsplan tors åtta plantskolor. Uppemot 120 miljoner plantor ska ut till 4 000 kunder i Sverige och Finland. Många väljer att få sina beställningar leve rerade direkt på plats i skogen för att få plantorna i jorden så snabbt som möjligt. I Lagan produceras frö till plantskolor na. Kottarna hämtas från utvalda träd på fröplantager i hela landet. Plantorna an passas alltså efter lokala förhållanden, med stora plantor i söder, mindre i norr. Den största produkten är täckrotsplan tor, där rötterna täcks av en torvklump med näring för att ge trädet en bra start. En nyhet i sortimentet, avsedd främst för norra Sverige, är Svepot Air 30-krukan med luftspalter. Ett modernt, öppet od lingssystem som förhindrar rotsnurr. – Ett populärt plantval med ett väl för grenat rotsystem som ökar chansen till hög överlevnad och bra virkeskvalitet, sä ger Lena Sammeli-Johansson, vd för Svenska Skogsplantor. Nu lanseras större storlekar, Svepot Air 55 och Svepot Air 115. Den senare börjar odlas i vår, och klassas som extra stor täck rot. Det är en planta med grov rothalsdia meter som ofta ersätter en barrot eller planttypen TePlus. Svepot Air 115 börjar säljas våren 2016. Svepot Air 55, som säljs redan i år, ersätter storleksklassen 12–25 och blir ett komplement i mellanklassen av täckrotsplantor. EN BETYDANDE ANDEL av plantmateria let från Svenska Skogsplantor är också Conniflex-behandlat, vilket innebär att en beläggning med finkornig sand limmas fast på plantan och förhindrar gnag av snytbaggen. Denna FSC-godkända metod lanserades 2010 efter det att patentet först köpts och därefter följts av fem års internt utveck lingsarbete. Det är det första giftfria skyd det mot de snytbaggeangrepp som varje år orsakar skador för hundratals miljoner kronor på svensk skog. – Det har landat bra och efterfrågan ökar, konstaterar Lena Sammeli-Johansson. Under 2015 räknar vi med att sälja om kring 35 miljoner plantor behandlade med beläggningsskyddet Conniflex. 20 FORUM SVEASKOG 1 • 2015 Ett annat giftfritt skydd mot snytbag geangrepp från Svenska Skogsplan tor, avsett främst för lite större plantor i södra Sverige, kallas MultiPro. Det är en special designad papphylsa som skyddar plan LENA SAMMELItan under de första JOHANSSON åren. Därefter faller vd Svenska hylsan sönder utan Skogsplantor. att utgöra något hinder för fortsatt tillväxt. – Vår prognos för 2015 är att sälja några miljoner plantor försedda med MultiProhylsor, säger Lena Sammeli-Johansson. Varje vår sätts hundratals miljoner plantor i de svenska skogarna. Vad som från början var ett renodlat hantverk är idag en högindustriell verksamhet där Sverige intar en framskjuten position med Svenska Skogsplantor, som ingår i Sveaskog, som en av de största aktörerna. Förutom giftfria skydd mot snytbaggen har man även utvecklat ny teknik för plantodling med mikroplantor i små kru kor som med hjälp av robotar transplante ras över till fullstora krukor. Fler plantor per kvadratmeter och lägre förbrukning av eldningsolja är fördelarna. – Vi ser en spännande utveckling mot allt effektivare metoder och högre kvalitet på plantmaterialet, summerar Lena Sammeli-Johansson. FAKTA Svenska Skogsplantor AB Bildades 1994 och ingår i Sveaskogskoncernen. Företaget erbjuder idag ett brett utbud med tjänster och produkter inom skoglig skötsel och föryngring. Huvudkontoret finns i Hallsberg. Åtta plantskolor och en fröplantage ingår företaget. Totalt levererades 2013 381 miljoner plantor från skogsplantskolorna till landets skogsägare. Resultat från Skogforsk visar att plantor från fröplantager har goda egenskaper vad gäller vitalitet, tillväxt och kvalitet. De svenska fröplantager som nu används ger mellan 10 och 15 procent högre värdeproduktion jämfört med den skog som avverkats. Bli en fena på alla arter! Lär dig allt om svenska fiskar och andra spännande arter i Nationalnyckeln. Beställ här: www.nationalnyckeln.se/fisk Namnlöst-1 1 2015-02-04 12:22:44 D PRESTANDA I VÄRLDSKLASS H21 med 8 hjul och lågt marktryck – MILJÖMOTOR MED SENASTE TEKNIKEN, STEG 4 (FT4) – SEPARATA HYDRAULPUMPAR FÖR TRANSMISSION, KRAN OCH AGGREGAT – ERGONOMISK HYTT MED NIVELLERING OCH 180˚ SVÄNGVINKEL – KRAFTFULL KRAN MED 11 METERS RÄCKVIDD – TOPPMODERNT APTERINGSSYSTEM, ROTTNE FORESTER – UPPGRADERAT AGGREGAT MED HÖGRE PRESTANDA KONTAKTA DIN ÅTERFÖRSÄLJARE FÖR MER INFORMATION www.rottne.com 1 • 2015 FORUM SVEASKOG 21 FORSKNING Lenka Kuglerová har i sin doktors avhandling studerat platser där grundvatten flödar ut i vattendrag och hittat miljöer där både djur och växter trivs. – Både miljön och skogsägarna vinner på om vi minskar de fasta skyddszonerna kring vattendrag och istället prioriterar dessa våta hotspots, säger hon. FAKTA Lenka Kuglerová Yrke och bakgrund: Doktorand. Har studerat hydrologi och landskapsekologi i Prag, biologi och skogsekologi vid SLU, Umeå. Ålder: 29 år. Bor: I Umeå, flyttar till Vancouver i maj. Aktuell med: Snart klar med doktorsavhandlingen ”Grow with the flow: Hydrological controls of riparian vegetation in boreal stream networks”. Jobbar med två vetenskapliga artiklar, om mossor vid grundvattenutflöde och om restaurering av vattendrag. Intressen: Natur, resor och forskning. 22 FORUM SVEASKOG 1 • 2015 På jakt efter hotspots Det kan vara dags att skrota dagens fasta skyddszoner runt vattendrag vid avverkning. Ny forskning tyder på att både miljö och skogsägare blir vinnare om vi istället skyddar naturens ekologiska hotspots, blöta områden med grundvattenutflöden. TEXT: MARIE-LOUISE OLSEN FOTO: EMIL NYSTRÖM Lena Kuglerová, doktorand Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet, vad har du upptäckt? – Att hydrologiska hotspots längs vat tendrag har större inverkan på vad som händer i vattendraget, och i ekosystemen, än vi tidigare trott. Det är ofta relativt små blöta miljöer där det samlas grundvatten från högre upp i avrinningsområdet, som sedan rinner ut. Hotspots sträcker sig ofta långt från vattendraget, utanför kantzoner som idag skyddas vid avverkning. Vad är speciellt i områden med grundvattenutflöde? – De har större biodiversitet av växter och mossor än omgivningen och påverkar vattenkvaliteten i hela vattendraget. Det är högre pH och mer kväve i marken, vil ket gör att fler arter trivs där. Vid utflödes platsen skapas en relativt stabil miljö med jämn temperatur och kemi. Det blir en till flyktsplats för bland annat insekter och fiskar på vintern och en bra yngelplats på sommaren. Vi ser samma mönster oavsett storlek på vattendraget. Vad händer om man avverkar på hotspots? – Det är ingen fara att avverka enstaka träd. Men det är blött och eftersom grund vattnet håller jämn temperatur hela året fryser det inte alltid på vintern. Det blir lätt stora körskador som river sönder eko systemen. De diken som hjulspåren läm nar efter sig förändrar vattnets väg genom området och ökar risken för att sediment transporteras till vattendraget. Är det bra att avverka enstaka träd? – Mycket tyder på att det är bra med måttlig avverkning, eftersom det skapar en blandning av träd i olika åldrar och släpper in ljus. Bara vi inte skadar marken. För skogsägaren blir det troligen en vinst att skydda hotspots. Körskador arbetar skogsbruket för att minska, så hotspots låter som områden man gärna undviker oavsett skydd? – Det är många som har hört av sig och vill veta hur de får tag på kartor där de kan se var de här blöta områdena finns, så att de redan nu kan undvika att köra fast sina maskiner där. Ofta är det ändå lägre kvali tet på virket som växer där. Det är i högre utsträckning lövträd och träden växer långsamt på grund av att det kan vara blött i marken. För skogsägaren skulle det tro ligtvis bli en vinst att skydda hotspots och ha smalare kantzoner i övrigt. Kan man hitta områdena på egen hand genom att leta i skogen? – Det är lättare på sommaren när du kan se växterna. Under snö är det svårt och tar onödigt lång tid. Jag samarbetar med fors karen Anneli Ågren vid Institutionen för skogens ekologi och skötsel på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Hon tar med hjälp av datormodellering fram exakta kartor över platser med grundvatten utflöden. Bör ett skydd för grundvattenutflöden ersätta dagens kantzoner runt vattendrag? – Allt vi ser tyder på att både miljön och skogsägaren vinner på om vi istället skyd dar blöta hotspots och kombinerar det med smalare, men mer flexibla, kantzoner runt vattendrag. Då kan vi troligtvis avver ka mer eller lika mycket skog totalt och ändå få positiv effekt för miljön. Det finns forskning som säger att de skyddszoner vi har idag är för homogena, att de skapar mörka stråk längs vattendragen som inte gynnar ekosystemen. FAKTA Laserkoll på landskapet Nyligen avslutade Lantmäteriverket en laserskanning av Sveriges topografi. Med hjälp av den tar forskarna nu fram hydrologiska skogskartor, det vill säga virtuella analyser över markvattenflöden som bland annat platser för grundvattenutflöden i vattendrag. Läs mer om laserskanningen och om hur du får tillgång till data på www.lantmateriet.se FAKTA Framtidens skyddszoner • Bredare skyddszoner på platser där det finns grundvattenutflöden och eventuellt smalare i övrigt. Vid små vattendrag som saknar kantskydd blir miljövinsterna stora om man skyddar grundvattenutflöden. 1 • 2015 FORUM SVEASKOG 23 ARBETSLIV TEXT: SARA BERGQVIST FOTO: ALEXANDER VON SYDOW Sveaskog har två olika typer av logistiker: rundvirkeslogistiker och biobränslelogistiker. Totalt arbetar 15 personer som logistiker på Sveaskog. Läs mer om Sveaskogs talangprogram på sveaskog.se TALANG FÖR DET OVÄNTADE Logistikern Anna Ahlin dirigerar flödet mellan skog och kund. Hon befinner sig mitt i händelsernas centrum när någonting oförutsett inträffar – och det gör det ofta. Men att hoppa på Sveaskogs talangprogram var ett högst medvetet val. FAKTA Anna Ahlin Arbetar som: Rundvirkeslogistiker på Sveaskog sedan 2009. Arbetsuppgifter: Tar fram leveransplaner tillsammans med kunderna och justerar dessa efter hand, gör upp leveransplaner med Sveaskogs avverkningsledare och centrala leverantörer, leder åkeriernas leverans, ansvarar för att kunden får rätt leverans inom Sveaskogs resultatområde södra Bergslagen. Bor: Karlskoga. Ålder: 32 år. Utbildning: Jägmästare. Tidigare jobb inom Sveaskog: Projekt inom biobränslelogistik, – samt sommarjobb under studietiden, bland annat med en ekoparksinvigning, föryngringsinventering, virkesadministration och omvärldsanalys. Fritid: Är social och gillar att umgås med vänner och familjen i naturen, göra fisketurer och expeditioner med barnen, 3, 5 och 7 år. 24 FORUM SVEASKOG 1 • 2015 Det är måndag förmiddag och telefonen går redan varm hos Anna Ahlin på kontoret i Karlskoga. Förutom ett par gemensamma telefonmöten med avverkningsledare och åkerier har hon tvingats att styra om leveranserna från ett sågverk med för höga lagernivåer. Blixthalkan är en annan utmaning. – Så här halt har det inte varit på många år. Förra veckan var det flera bilar som hade svårt att ta sig fram till och med på riksvägarna. Nu är det några mindre vägar som vi inte kommer fram på, så jag pratade precis med en av avverkningsledarna och bad honom att grusa, berättar Anna Ahlin. Är det så här en typisk dag ser ut när man jobbar som logistiker? – Ja, eller snarare är det så att det inte finns en dag som är den andra lik – och det är just det som är charmen. Som logistiker fungerar man lite som en tratt som sammanfogar olika flöden från skogen för att få ett gemensamt flöde till kunden. Målet är att tillsammans med duktiga maskinförare, avverkningsledare, chaufförer och andra kollegor alltid kunna möta och gärna överträffa kundens förväntningar. Nämn ett exempel på hur ni gör för att överträffa förväntningarna? – För ett tag sedan var det ett sågverk som ringde en torsdagskväll och undrade om vi kunde öka trycket följande vecka eftersom de hade helt slut på virke vid mätstationen. Med hjälp av engagerade chaufförer körde vi fram virke under natten så att det låg flera lass och väntade redan morgonen därpå. Mätstationen slapp stå still och kunden blev jättenöjd. Vad är den största utmaningen i jobbet? – Att det finns så många omständigheter som vi inte styr över. Stormar kan komma, skogen kan brinna och det kan bli stora haverier hos våra kunder. Även efterfrågan går upp och ner. Vi vet aldrig när saker ska hända, bara att vi kan förvänta oss att de kommer att hända och trots allt som händer ska flödet helst flyta på. Om vi vill ha ut en produkt från skogen så kommer de andra med automatiskt. Därför måste alla flöden fungera hela tiden, om våra kunder ska kunna få det som de behöver. Just nu går du Sveaskogs interna talangprogram. Hur kommer det sig? – Jag var nyfiken på att lära mig mer om ledarskap, både för att kunna använda det i mitt nuvarande arbete och för framtiden. Vi får lära oss om ledarskapet i sig och se hur vi själva fungerar i olika situationer. Inför förra träffen fick jag i uppgift att gå runt och fråga min chef, kollegor och åkare som jag leder hur de ser på mig. Nu håller jag på att läsa en bok om coaching. Det hela är väldigt spännande och utvecklande. Vad gör du om fem år? – Då hoppas jag att jag är mitt uppe i en ny utmaning – helst inom Sveaskog där jag trivs otroligt bra. Skogsaffärer på nya sätt. Vår kunskap och närhet gör ditt skogsägande mer lönande. Som Sveriges största skogsägare finns vi nära med vår samlade kunskap inom allt från skogsskötsel till avverkningar. Kunskap som både du och din skog tjänar på. Till exempel genom att använda ny skonsam och effektiv teknik, aptera fram de bäst betalda sortimenten eller samordna insatser och därigenom få ner avverkningskostnaderna. Vill du veta vad just du kan vinna på att anlita Sveaskog, gå in på sveaskog.se och kontakta den av våra virkesköpare som finns närmast dig. 1 • 2015 FORUM SVEASKOG 25 atv:s built to last Hitta närmaste återförsäljare på www.smcatv.se Ett år efter att maskinerna lämnat skogen ska spåren vara borta. Gunnar Lindblad, Terri 3års garanti Enbart delar från Japan & Taiwan 4-6 juni skogselmia.se Ska spåren i skogen sluta på årets mässa? Markskador är en av de allra hetaste frågorna för dig som är verksam i skogen. Det senaste hittar du på SkogsElmia 4–6 juni. Ny teknik, nya metoder och landets ledande leverantörer. J-MAX 700 EFI Fullutrustad maskin, idealisk för t.ex. skogsarbete. • 675cc. 1 cylinder, vattenkyld • 4 ventilers SOHC • EFI • Maxeffekt 36,5 kW/49 HK • 4WD med elektronisk diffspärr • Lågväxel för maximal dragkraft • Hydraulisk skivbroms fram och bak • Gasstötdämpare • Maxxis Bighorn-däck och matt alufälg ingår som standard • Terräng- eller vägreg. (+2.000 :-) • Finns i grön, vit & svart Läs mer om mässans teman och alla aktiviteter på skogselmia.se. Från 61.520 :- exkl. moms (76.900 :- inkl. moms) VIMEKS NYA DREAM TEAM Vimek 610 och Vimek 404T5, marknadens mest effektiva maskiner för skonsam gallring. I vårt nya Dream Team har vi lyckats kombinera motor från CAT på 60 Hk och transmission från Bosch Rexroth till att leverera hög effekt, produktivitet, prestanda, allt med låg bränsleförbrukning och till en kostnadseffektiv maskingrupp. Hitta oss på nätet: facebook.com/vimekab 26 FORUM SVEASKOG 1 • 2015 www.vimek.se www.logmax.se HEADS ABOVE THE COMPETITION ACTIVE FRICTION CONTROL - FLERTRÄDSHANTERING - HÖG VIRKESKVALITET MARKNADENS DRIFTSÄKRASTE SKÖRDARAGGREGAT Ett slangbyte var tusende timme, marknadens bästa diametermätning och ett unikt världspatent som ger bästa möjliga kvistning och lägsta möjliga friktion. Dessa är bara några av anledningarna till att fler och fler väljer Log Max, världen över. Vi på Log Max jobbar ständigt med att utveckla och förfina våra produkter för att du som kund skall kunna känna dig trygg och veta att våra skördaraggregat inte sviker dig i de tuffaste situationer. Ring oss redan idag så berättar vi mer om alla fördelar med Log Max. Lars Strömsund Norra Sverige, 070-347 65 74 Mikael Solèn Södra Sverige, 070-591 18 89 Gunnar Bäck Södra Sverige, 070-391 97 50 NYTT BAND FÖR ÖKAD BÄRIGHET NYTT BAND FÖR ÖKAD BÄRIGHET NYTT BAND FÖR ÖKAD BÄRIGHET NYTT BAND FÖR ÖKAD BÄRIGHET Vi har fram ett nytt Vi tagit har tagit fram ett nytt Vitagit har fram ett nytt Vi har som tagitband fram ett nytt band är litesom bredare, är lite bredare, band som är lite bredare, band som är lite bredare, har tätare mellan länkarna har tätare mellan länkarna har tätare mellan länkarna har mellan länkarna ochtätare därmed en bättre bä- och därmed en bättre och därmed en bättre bä- bä- och därmed en bättre bärighet på righet blöta och på mjuka blöta och mjuka righet på blöta och mjuka righet på blöta och mjuka underlag. Detta innebär underlag. Detta innebär underlag. underlag. Detta Detta innebärinnebär en ökad framkomlighet en ökad framkomlighet en framkomlighet ökad framkomlighet en ökad och mindre markskador. och mindre markskador. och mindre markskador. och mindre markskador. Mobil 070-39 73 654 Mobil 070-39 73 654 Mobil 070-39 Mobil 070-39 73 73 654654 [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] www.canada-band.nu www.canada-band.nu www.canada-band.nu www.barrsaterskogs.com www.canada-band.nu Mobil. 070-397 36 54 Mobil. 070-397 36 5436 54 Mobil. 070-397 36 54 [email protected] Mobil. 070-397 [email protected] [email protected] www.barrsaterskogs.com [email protected] www.barrsaterskogs.com www.barrsaterskogs.com Namnlöst-4 1 2015-02-18 09:01 1 • 2015 FORUM SVEASKOG 27 Nu vill vi bli ännu bättre! Såväl kunder, leverantörer som entreprenörer är överens: Sveaskog gör ett bra jobb som dessutom bara förbättras från år till år. Det visar tre färska undersökningar. Nästa steg blir att utveckla det som kan förbättras – och säkerställa en fortsatt lika hög nivå på det som görs bra. TEXT: SARA BERGQVIST FOTO: PER GROTH KUNDER: Lönsam satsning på kunddialog SEDAN FÖRRA kundundersökningen har Sveaskog satsat mycket på att öka dialogen med sina kunder, både när det gäller be hov och önskemål men också kring kun dernas egna förutsättningar och affär. Rent konkret har det inneburit att Svea skog förändrat sin organisation för att ge säljare och andra medarbetare med kund kontakt mer tid för detta. Anders Dahlqvist, marknadskoordinator på Svea skog tror att det är en av de viktigaste an ledningarna till den markanta förbättring en från den redan mycket goda nivån – från ett resultat på 65 år 2012 till 72 i år. Vad i resultatet är det som gör dig mest överraskad? – Jag hade nog förväntat mig en ökning, men inte att den skulle bli så här stor. Även företaget som gjort undersökning arna och kan jämföra med andra företag menar att det här är ett mycket bra resul tat och att ökningen är ovanligt stor. 28 FORUM SVEASKOG 1 • 2015 På vilka områden i undersökningen är ni allra starkast? – Att våra kunder uppfattar oss som väl digt kompetenta och kunniga i branschen och att vi levererar det som våra kunder verkligen vill ha, både när det gäller voly mer, tid, kvalitet och flexibilitet. Allra NÖJD KUND-INDEX, NKI Innehåll: Sveaskogs kunder har fått svara på frågor inom sju olika områden som visar hur de uppfattar Sveaskog. Dessa är leveranskvalitet, kompetens, kundrelation, affärsmässighet, kontaktpersoner, information och tillgänglighet. Man har också frågat om övergripande nöjdhet. Kunder: 150 av Sveaskogs cirka 170 återkommande kunder har svarat på undersökningen. Kunderna kan delas in i de tre huvudkategorierna sågtimmer, massaved/cellulosaflis och träbränsle. RESULTAT: 72 högst betyg – 78 – fick vi när det gäller le veranskvalitet. Vad har förbättrats mest sedan förra gången? – Det handlar huvudsakligen om två områden, kompetens och affärsmässighet. Där har vi förbättrat oss med hela 6-7 en heter. Vi har också lyckats mycket väl de senaste åren när det gäller att utveckla våra kundrelationer, inte bara kring rent affärsmässiga bitar utan också med en dia log kring utvecklings- och förbättringsfrå gor. Var finns den största förbättringspotentialen nu? – Det varierar mellan olika kundgrup per och mellan våra olika geografiska om råden. Nästa steg blir därför att låta varje marknadsområde analysera sina resultat och se hur de ska gå vidare med olika åt gärder. ANDERS DAHLQVIST Marknadskoordinator Sveaskog TACK! Sveaskog vill tacka alla kunder, leverantörer och entreprenörer som deltagit i undersökningen. Vi är mycket tacksamma för den tid och det engagemang som alla lagt på att besvara våra frågor. Den kunskap som vi får genom det är oerhört värdefull för att fortsätta utveckla vårt arbete. FAKTA Oberoende undersökningsföretaget CMA Research som genomfört undersökningen, genomför Nöjd Index-undersökningar i en rad olika branscher. Ett betyg på 65-70 av 100 poäng ses som väl godkänt och över 70 som mycket väl godkänt. Sveaskogs resultat: NKI: 72 NLI: 73 NEI avverkningsentreprenörer: 70 NEI skogsvårdsentreprenörer: 73 LEVERANTÖRER: Toppbetyg till virkesköpare Hans Göran Hallin på Bjurfors Skogstjänst och kollegan Mats Norman är ute på uppdrag. dan kan jag tycka att det är ro LIKSOM NÖJD KUND-INDEXhar Nöjd leverantörs-Index ligt att vi får toppbetyg just när ökat markant. När undersök det gäller virkesköparnas arbe ningen genomfördes 2012 blev te. De råd och den kunskap som resultatet 67, i år 73. de kan bidra med har ofta oer – En liten del av ökningen hört stor betydelse för många hänger säkert ihop med kon skogsägare. Finns det några områden där junkturen. Konjunktursväng det går att göra förbättringar? ningar leder ofta till generella – De två punkter där vi får upp- eller nedgångar i under sämst resultat handlar om att sökningsresultat. Svarsmönst ANDERS NORÉN man vill ha mer kontakt med ret i den här undersökningen Köpledare Sveaskog virkesköparna mellan affärerna antyder en sådan effekt. Men samt en bättre kontinuerlig in mycket beror nog också på att vi hela tiden jobbar medvetet med de här formation om vår verksamhet. Vi tittar frågorna och på att stärka relationen med just nu på möjligheterna att införa en le våra leverantörer, säger Anders Norén, verantörswebb. Enligt svaren i undersök köpledare på Sveaskog. ningen så är det ett önskemål hos flera le Vad är Sveaskogs största styrka som verantörer och något som skulle kunna bi virkesköpare? dra till en förbättring på båda våra – Vi är ju Sveriges största skogsägare. områden med förbättringspotential. Genom att tillföra fältköpsverksamheten får vi en ännu större och intressantare vo NÖJD LEVERANTÖRS-INDEX, NLI lym att sälja. Det innebär ännu större möj Innehåll: Frågeområdena har rört virkes ligheter att göra bra affärer, som i slutän köpare, information, förmåga att utföra ardan även kommer våra leverantörer till betet, administration och attityder till Sveagodo. En annan viktigt aspekt är hela före skog. tagets samlade skogliga kompetens, som Leverantörer: Privata skogsägare/leverangör att vi också kan erbjuda olika typer av törer av virke. Cirka 400 av Sveaskogs återkommande 5 000-6 000 leverantörer har tjänster. deltagit i undersökningen. Vilken är den viktigaste förbättringen? RESULTAT NLI: 73 – Att det är en sådan stor generell för bättring på alla områden i hela landet! Se ENTREPRENÖRER: Fortsatt höga omdömen DET GODA RESULTATET från förra un dersökningen ligger kvar på en stabil nivå. Nyheten för den här gången är att inte bara avverkningsentreprenörer utan även skogsvårdsentreprenörer deltagit i under sökningen. – Vi är mycket glada över att vi fick så bra svarsfrekvens och betyg även av våra skogsvårdsentreprenörer. En annan sak som både är rolig och överraskande är att vi fått så många öppna svar. Basen ligger på kryssfrågor, men på de ställen där det gått har man tagit sig tid att svara mycket öppenhjärtigt och gett både ris och ros. Här finns många bra synpunkter att arbeta vidare med, säger Mats Oja, inköpschef på Sveaskog. Hur har resultatet förändrats sedan förra gången? – På övergripande nivå är skillnaden väldigt liten. Nu handlar det om att behål la de goda resultat vi redan har, även om det fortfarande finns utrymme för förbätt ringar på vissa områden. Vilka områden handlar det om? – En ambition är att vi ska uppfattas som enkla att ha att göra med, men under NÖJD ENTREPRENÖRS-INDEX, NEI Innehåll: NEI-undersökningen behandlar frågeområden som bilden av Sveaskog, avtal och ersättningar, avverkningsledaren/ skogsskötselledaren hos Sveaskog, avverkningsdirektiv respektive arbetsorder samt stöd och samverkan. Entreprenörer: Undersökningen är indelad i två delar. Den ena riktar sig till avverkningsentreprenörer. Den andra omfattar skogsvårdsentreprenörer inom markberedning, röjning och plantering. Resultat avverkningsentreprenörer: 70 Resultat skogsvårdsentreprenörer: 73 sökningen visar att en fjärdedel inte upp lever det så. Där behöver vi gå vidare och se vad det beror på och vad vi kan göra åt det. Andra önskemål har handlat om läng re avtal, bättre framförhållning och större kunskap om entreprenörens förutsätt ningar. Var har Sveaskog sina största styrkor? – Liksom förra året är det synen på av verkningsledaren och samverkan som sticker ut som extra positiva. Men de öv riga omdömena ser också bra ut. Vad är du mest nöjd med i undersökningen? – Både avverkningsentreprenörer och skogsvårdsentreprenörer upplever oss ge nomgående som en pålitlig affärspartner. Det lägger grunden för goda affärer och relationer, både i medgång och i motgång och bidrar till att även svåra situationer går att hantera på ett bra sätt. MATS OJA Inköpschef Sveaskog 1 • 2015 FORUM SVEASKOG 29 FRITID Upptäck skogen springande FOTO: SAMMY STEEN STYLING: MADELAINE SEIDEMANN 2 1 4 3 5 6 1. Iphone armband, Belkin, 199 kr, Clas Ohlson 2. Hörlurar med pulsmätare, SMS Audio BioSport ™ In-Ear, ca 1 290 kr, MediaMarkt 3. Shaker, SmartShake, 99 kr, Intersport 4. Aktivitetsarmband, Jawbone UP24, ca 1 199 kr 5. Dubbar, Bestgrip, 299 kr, Stadium 6. Tigerbalsam 59 kr, Apoteket 7. Pulsklocka med pulsbälte, Suunto Ambite3 Sport Blue HR, 3 500 kr, Suunto 8. Trailsko, Salomon Sense Pro, 1 400 kr, Salomon 9. Reflexband, Asaklitt, 49 kr, Clas Ohlson 9 8 7 FYRA FRÅGOR TILL Miranda Kvist som älskar löpning i allmänhet och löpning i naturen, så kallad traillöpning i synnerhet. Hon driver Team Nordic Trail, föreläser om verksamheten och springer ultramaraton. 30 FORUM SVEASKOG 1 • 2015 Traillöpning passar alla 1. Vad är tjusningen med att springa i naturen och inte på gymmet eller på det färdiga löparspåret? – Det var först när jag hittade trailoch fjällöpningen som löpningen fick en ny dimension! Jag har alltid älskat att springa och känslan av att flyga fram, och att göra det i vacker natur på utmanande underlag gör att löpningen blir så mycket roligare. 2. Det verkar som att allt fler löptränar? – Under ett par års tid har löpning i allmänhet varit väldigt populärt, men nu ser man en tydlig trend att traillöpningen verkligen ökar. De populära asfaltsloppen blir inte fulltecknade lika snabbt som tidigare och våra löpargrupper samt trailtävlingar runtom i landet får kontinuerligt nya deltagare. 3. Hur fungerar träningen inom Team Nordic Trail? – Team Nordic Trail är en satsning på att introducera fler människor till löpning i skogen. Vi kör löpargrupper i hela Sverige samt arrangerar löparresor. Den gemensamma nämnaren är att vi satsar på bra träning, upplevelse och stark gemenskap! 4. Kan vem som helst testa traillöpning? – Absolut, traillöpning är mer skonsam än asfaltslöpning. Utöver det tenderar många att släppa pressen om att behöva springa snabbt i skogen: Man springer på skogens villkor och behöver inte hålla ett visst tempo per kilometer. VINNAR BILDEN! PUNKIG FRISYR e en glad Harald Frisk hittad i Gävle. tan ga på snögubbe LÄSARNAS BILDER Trä i vardagen FROSTNUPET August Fredén i Stockholm fångade den första frosten på ett nypon. Se fler läsarbilder på www.sveaskog.se/forum-sveaskog RENA RAMA JULEN Per Karlsson tog bilden av ljusrenarna vid Norra Lat in i Stockholm. FÖLJ OSS PÅ FACEBOOK! ❶ ❷ ❼ ➑ ❸ ❹ KORSORD FORUM 1-2015 CLOWN RÅK SINGAPORE TRENDIG OCH ELEGANT BERÖRA POSITIVT SVAR SVARTSJUK SKÅDA GER HJÄLP PÅ TRAVEN TELEFONI DET ÄR OK I LONDON VINTERHIMMEL Gunborg Haapasaari i Övertorneå kallar sin fina bild En vacker vinterdag. Mjölkpaketet, favoritpallen... Vilka produkter gjorda av träråvara är viktiga för dig? Mejla dina bästa bilder till forum@sveaskog. se och tävla om en fin walkstool. Inskickade bilder kan komma att publiceras på Sveaskogs Facebooksida. KLOKA HOS TOVE KAN OST www. GÅ FYLLEOCH ADEL GÅNG alinea.nu VARA GAMLA GÄVLE SITTER FAST I TULLEN KORT MOR KANSKE PÅ VÖRTBRÖD? FORNLÄMNING PÅ KARTAN 50 I ROM SVÄRS LIVLÖS KVALSTER GÖRA I ENGLAND SNABB KNIPA KÄFT LITER SKÄR HÖ AVDRAG PIGG ORDINATION INKÖRD MINIBUSS? FÅGELHAND KILO AMPLITUDMODULERING TYSK DOMÄN SÄTTS PRICKEN ÖVER 100 I ROM KORT STOR IPA LAWRENCIUM FÅRPÄLS VAD ÄR VÄL BÄTTRE än att krypa upp i soffan och lösa ett korsord? Om du knäcker korsordet kan du dessutom vinna ett fint pris. Nyckelordet bildar du genom att använda bokstäverna i rutorna med de röda stjärnorna. FRANSK Ordet vi söker finns med påREGISSÖR bilden. Mejla ordet till [email protected] senast den 20 april. Du kan även posta ett vykort med rätt svar till: Korsordstävling, Forum Sveaskog Sveaskogs kundcenter Box 315, 952 23 Kalix Förra numrets vinnare finner du på www.sveaskog.se/forumsveaskog. DE HÄR PRISERNA kan du vinna. YSTAT FRÅN GETEN AMULETT PLOCKSNASK SLITET UTTRYCK FÖRSTÄRKER DET MAN VILL SÄGA KAN BLI BÄRNSTEN KAN DET HÄNGA PÅ SOVRUM RÉAUMUR FÖR IGELKOTT 1:a pris: Sveaskogryggsäck 2:a pris: Träkåsa 3:e pris: En förpackning med fyra muggar 4–10:e pris: Hopfällbar svampkorg HET PÅ GRÖTEN HJÄLPER FATTIGA SÅ SÄGER MAN D MASSVIS DÄR FÅR MAN STÅ VISS KLAV KAN MAN KOMMA PÅ Rätt ord i förra numret: Vinter 1 • 2015 FORUM SVEASKOG 31 P0STTIDNING B Returadress: Sveaskogs Kundcenter Box 315, 952 23 Kalix TILL SIST… Konsten att fokusera på kärnverksamheten ger resultat Småskalighet, fokus och självrannsakan; tre nyckelord i Derome bygg varors företagsstrategi. En strategi som visat sig så framgångsrik att de ifjol utsågs till ett av Sveriges ”superföretag”. TEXT: MY ULVANDER NÄR VECKANS AFFÄRER LISTADE Sve riges mest framgångsrika företag ifjol, knep Derome byggvaror inte bara åtton deplatsen på totallistan, utan hamnade även först bland de västsvenska super företagen. Men egentligen är det inte så komplicerat att uppnå goda resultat, me nar Carl-Tore Bengtsson, vd för Derome byggvaror. Det handlar om att hålla vad man lovar och att inte engagera sig i så dant som kunderna egentligen inte vär desätter. Att fokusera på kärnverksam heten, helt enkelt. – Det kan bli lätt att tappa fokus om man är för upptagen med att försöka komma på innovativa idéer på samma sätt som man kanske gör i en it-verksam het, menar Carl-Tore Bengtsson. Det här är en basnäring, kan man säga. Vi försö ker göra de grundläggande sakerna rätt och sedan repetera dem. De senaste åren har företaget växt så det knakar, och med en utökad geografisk närvaro blir det lättare att fortsätta hand la lokalt, vilket Carl-Tore Bengtsson tror är en stor fördel. – Vi hanterar hela värdekedjan och märker hur uppskattat det är när skogs ägarna får sälja sin skog till oss, och se dan får tillbaka sin egen produkt som de kan bygga med. Det finns en stolthet i det. Eftersom man inte outsourcar någon del av verksamheten blir kontakten med kunderna mer tät och givande. Och i de dagliga mötena är det viktigt att vara ly hörd. – Vi gör inga undersökningar för att ta reda på vad våra kunder vill ha, utan tar oss istället tid att prata med dem så mycket vi kan. Sedan är det viktigt att rannsaka sig själv och följa upp så att vi faktiskt sysslar med det som är vår utta lade kärnverksamhet, och ger kunderna det de vill ha. CARL-TORE BENGTSSON vd för Derome byggvaror
© Copyright 2024