– men kan skogsnäringen lita på att tågen går?

Omslag0815.qxp_Layout 1 2015-08-13 13:53 Sida 2
Plockhuggning kräver Eriks 11 stormtips:
rätt skördare – här är Breda stickvägar
tillverkarnas val. . . . . . . . . .s 32 från början. . . . . . . . . . . . . . s 42
Björkö skola
har trätänket
i väggarna. . . . s 36
Arealen röjd skog ökade med
9 % under 2014. Enskilda
skogsägare står för störst del av
ökningen, enligt Skogsstyrelsen.
#8
2015 • Pris: 66 kr
Skogsfolkets
oberoende tidning
SKOG PÅ RÄLS
– men kan skogsnäringen
lita på att tågen går?
Omslag0815.qxp_Layout 1 2015-08-13 13:54 Sida 3
PONSSE
MODELLSERIE 2015
PONSSE TILLVERKAS FÖR SKOGSMASKINSPROFFS.
Uppgraderingen av Ponsses modellserie som inleddes med
PONSSE Scorpion fortsätter. Vårt mål är att erbjuda våra
kunder bästa tänkbara användarvänlighet, produktivitet och
service på avverkningsplatsen.
PONSSE 2015
SERIEN
=
ÖKAD
PRODUKTIVITET
MODELLSERIEN ÄR EN STARK INDIKATION på vikten
av kundsamarbete i produktutvecklingen av skogsmaskiner:
de nya lösningarna möjliggör mer kraftfull, tillförlitlig och
ergonomisk avverkning. Utgångspunkten för utvecklingen av
den nya modellserien var tanken på en skogsmaskin som
inte kompromissar.
REJÄL
TILLFÖRLITLIGHET
SMIDIG
SERVICE
BÄTTRE
ERGONOMI
Ponsse AB Lisjövägen 40, Västsura,
735 91 Surahammar, tel: 0220 399 00
A logger’s best friend
www.ponsse.com
Skogen0815_sid3_ny.qxp_Layout 1 2015-08-14 14:42 Sida 3
INNEHÅLL
LEDARE
Bolån och virke
– sök och ersätt
UNGEFÄR SÅ HÄR lät det i radioprogrammet Plånboken i
32
41
”Visst är det lite jobbigt emellanåt,
men det är bara att slita på.”
Albin Stalberg, en av Sveaskogs sommarjobbande skolungdomar
49
FOKUS: JÄRNVÄGEN
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .14-19
UNDERHÅLLSBEHOV Kan skogen lita på tågtransporterna i framtiden? . . . . . . . . . . . . . . . .14
VIRKESMARKNAD
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .20-23
VIRKESPRISER Priserna stiger – optimismen spirar i skogen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .20
NÄTBÖRS Rotpostmäklarna startar säljsajt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .21
SKÖRDARMÄTNING Västerås stift har goda erfarenheter av omstridd metod . . . . . . . . . . . .22
TEKNIK
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .27-33
SKOGEN TESTAR Imponerande rostlösare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .27
ÅTERKOMST Volvo Penta satsar på skogsmaskiner igen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .28
sommar: ”Virkesköparna har fått mycket kritik för hur
de redovisar sina priser. Därför måste de sedan 1 juni
redovisa ett snitt på vad virkessäljarna faktiskt får betalt.
Det ska förhoppningsvis göra det lättare för oss skogsägare att förhandla oss till ett bättre pris. Vilket många
tycker är knepigt.
Att jämföra bolag när man ska sälja virke har långt
ifrån varit en självklarhet. Så här säger en skogsägare:
– Jag gick till den köpare jag alltid använder. Jag
gjorde inga jämförelser, jag litade på att min rådgivare
skulle ge mig det bästa.
Men det har funnits stora skillnader mellan vad folk
fått betalt. Vad säger du, Åsa Thalén, avdelningschef på
Finansinspektionen?
– Vi vill se ökad öppenhet kring virkespriserna. I dag
vet jag inte vilket pris jag får och vad min granne får.”
SÅ LÄT DET ALLTSÅ – nästan. Programmet handlade egentligen om banker och bolån, men likheterna med virkesmarknaden är så slående att troligen varje skogsintresserad tänkte in ett byte av orden:
l I båda fallen berörs hundratusentals hushåll i Sverige
som gör en av sitt livs stora affärer.
l I båda sektorerna möter stor aktör liten.
l Båda marknaderna har inslag av för få av de stora
aktörerna.
l Båda marknaderna har bristfällig transparens.
Tidigare har bankerna annonserat med listräntor,
konstaterade programledaren i Plånboken. En ränta
som de utgår ifrån, men som egentligen är en ränta där
rabatterna inte redovisats.
Enligt Plånboken verkar bankerna nu positiva till en
större öppenhet.
– Det ger oss en möjlighet att förklara vad som krävs
för att man ska få en rabatt i Nordea, säger bankens bolånechef och tillägger att det nog krävdes riktlinjer från
en myndighet för att det skulle bli av.
KOMFORT Ny hytt gör Alstors skotare mer bekväm . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .29
SKOGEN TESTAR Handskar som skyddar och håller värmen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .30
DET FINNS FÖRSTÅS ARGUMENT även mot en sådan
PLOCKHUGGNING Välj rätt skördare – tillverkarna tipsar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .32
transparens i skogen. Annars hade den
redan funnits. Men Skogsstyrelsen försöker
ändå redovisa de faktiska priserna (men
lyckas dåligt, medger man själv). I Finland
finns ett fungerande system.
– Som bolånetagare ligger du i ett
informationsunderläge gentemot
banken, säger Åsa Thalén.
Snart börjar hennes myndighet kanske titta på virkesmarknaden.
SKÖTSEL . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .41–43
NYCKELBIOTOPER Så inventerar du dina marker . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .41
STORMTIPS Breda stickvägar kan ge stabila träd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .42
DESSUTOM
Månadens läsarfråga 4, Aktuellt 6–11, Analys: Samtal hjälper
forskare att nå ut 12, Blädad skog lockar turister 24, Forskning 34,
Trätänk präglar friskola 36, Föreningen Skogen 44, På väg 48,
Jobb och skola 49, Sista ordet: Skarpa ögon spanar efter rök 50.
Plockhuggning kräver Eriks 11 stormtips:
rätt skördare – här är Breda stickvägar
tillverkarnas val. . . . . . . . . .s 32 från början. . . . . . . . . . . . . . s 42
Björkö skola
har trätänket
i väggarna. . . . s 36
Arealen röjd skog ökade med
9 % under 2014. Enskilda
skogsägare står för störst del av
ökningen, enligt Skogsstyrelsen.
#8
2015 • Pris: 66 kr
Skogsfolkets
oberoende tidning
.........................................................................
SKOG PÅ RÄLS
SKOGEN – En fristående tidning utgiven av Föreningen
Skogen som verkar för god skogs- och naturvård. Vi vill väcka
läsarnas nyfikenhet, granska, ge nya impulser och skapa nytta
– målet är nöjda och aktiva läsare.
– men kan skogsnäringen
lita på att tågen går?
OMSLAGSFOTO
Ulla Sundin Beck
Bengt Ek
chefredaktör och
ansvarig utgivare
Skogen0815A.qxp_Layout 1 2015-08-14 13:50 Sida 4
LÄSARNAS SIDA
NEJ. Fara
vid jakt
JA. Välkomna!
Skogsfolkets oberoende tidning
Tidningen SKOGEN ges ut av
Föreningen Skogen som verkar
för god skogs- och naturvård.
Växel: 08-412 15 00
Adress: Box 1159, 111 81 Sthlm
Besöksadress: Vasagatan 50
E-post: [email protected]
Internet: skogen.se
Facebook: facebook.com/
ForeningenSkogen
Twitter: @SkogsForeningen
Chefredaktör och ansvarig
utgivare
Bengt Ek 08-412 15 30
[email protected]
Jag vill att folk promenerar och underhåller
stigarna i min hyggesfria skog.
NEJ
NEJ. Mejar ner
ungskog
78%
Det är oacceptabelt att
andra kan bedriva
näring på min fastighet
utan avtal. Lika illa är
det med terrängfordon
som vissa anser sig ha
en rättighet att meja
ner ungskog och köra
sönder myrar med för
sitt eget höga nöjes
skull.
Annonser
Thomas Bogár 08-412 15 50
[email protected]
JA. Folk måste
ut i skogen
Prenumerationer
Anna Stålhand
08-412 15 80
[email protected]
Pris helår (11 nr): 577 kr
Medlem i föreningen: 517 kr
Se även skogen.se/skogenpren
eller sidan 50
Adressändring: [email protected]
eller på skogen.se (inloggning)
Upplaga
14 900 ex (enligt TS 2014)
105 000 läsare (enligt Orvesto
Konsument 2015:1)
Tryck: Sörmlands Grafiska AB
BLI MEDLEM
Bara 300 kr per år – gå till
skogen.se/ foreningen/
bli-medlem
HOCKE
Fungerar
allemansrätten?
SKOGSÄGARE I BODEN
JA.Något för
EU att införa
i hela Europa.
Ekonomi
Rose-Marie Högberg
08-412 15 95,
[email protected]
22%
CHRISTER W
Redaktion/grafisk form
Peter Björck 08-412 15 40
[email protected]
Anders Danielsson 08-412 15 35
[email protected]
Leif Zetterberg
Webbansvarig
Annika Perslid 08-412 15 70
[email protected]
Älgjakten i september
försvåras av att det
finns busslaster av
plockare i markerna.
Ibland måste vi avbryta jakt för att inte
äventyra säkerheten.
JA
BENNIC
NEJ, INTE I PRAKTIKEN, ANSER EN
STOR MAJORITET AV DE 152 SOM
SVARADE. OKUNSKAP OCH BRIST
PÅ RESPEKT ÄR TVÅ ORSAKER.
Allemansrätten är en
förutsättning för att
stadsbor ska kunna
komma ut i den natur
som vi brukar och för
att vi ska kunna förklara vad vi
sysslar med.
ULF
NEJ. Ölburkar är så
tunga när innehållet
har druckits upp.
PER SJÖSWÄRD
JA – ELLER NJA ...
Omfattas ägaren?
Någon gång möter man irriterade blickar från svampplockare
vid sina ställen. Då får man lust
att fråga: Har jag inte rätt att
vistas i min egen skog?
PETER WALD, LIDKÖPING
NEJ. Ingen kontroll
Myndigheterna bryr sig inte om
att upprätthålla gällande lagar.
FRIDOLIN
NEJ. Bilar
hindrar mina
maskiner. Och
”min hund
stör inte”.
SKOGSÄGARE
JA. Problemet
är planerna
Allemansrätten fungerar – men inte kommunernas översiktsplaner för friluftslivet.
De lägger en död hand
över annan näringsanvändning av privat
mark. Till exempel
täkter eller vindkraft.
Utan att ersätta markägaren med en enda
krona.
BERTIL JONSSON
NEJ. Danskar
eldade i ladan
NEJ. Tuffare tag i stan
Det är soprent på svamp, fastän
de knappt har plockstorlek.
Kommersiella firmor som
kanotuthyrare informerar inte
om vad man får göra. Jag har till
och med haft danskar som eldat
inne i en lada.
Snabbmatsemballage, plast,
sopor, papper och folkskit.
Intrång och olovlig bilparkering.
Jämför om jag skulle råka felparkera i stan: Kostar minst
500 kronor.
JOLOJ
JA. Folk stänger
grindar efter
JA. Funkar i Bergslagen passage – bra!
NIKLAS KRUSE
I Bergslagens glesbygd är det
inte så stora problem, men jag
kan förstå att det finns på andra
håll.
NN
NEJ. Kom igen,
Skogsstyrelsen!
Begränsningar behövs. Skogsstyrelsen som är pigg på regler:
Kom igen här!
BERTIL
NN
JA. Få anmälningar
Jag har lång erfarenhet efter
40 år i naturvårdens tjänst.
Allemansrätten fungerar eftersom de överträdelser som
rapporteras är få. Bärplockningsläger som arrangeras
ligger utanför allemansrättens
möjligheter.
GUNNAR ZETTERSTEN
Var med och svara! Läs vårt nyhetsbrev eSKOGEN så missar du inte nästa månads fråga. Se skogen.se
4 SKOGEN
Skogen0815A.qxp_Layout 1 2015-08-14 13:50 Sida 5
För omgående leverans:
Välj ur vårt lager av
nya JD-maskiner!
Försäljningen går på högvarv och vi har nu fabriksnya skördare och
skotare för omedelbar leverans! Först till kvarn gäller...
Din nuvarande maskin byter vi förstås gärna in. Ta kontakt med din
JD-säljare för en bra deal!
JohnDeere.se/forestry
Skogen0815A.qxp_Layout 1 2015-08-14 13:50 Sida 6
AKTUELLT
Träd ändrar
jordens kemi
MODELL Forskare från SLU har
utvecklat en modell som kan visa
hur träd och svampar bidrar till
markkemin. Till exempel cirkuleras
kalcium mellan jordlager av träden,
medan svampar förflyttar aluminium och järn och bryter ut kväve
och fosfor.
Avverkning kan ge
naturkatastrof
CITATET ”Lands-
bygd behöver
ambassader”
Landsbygdens framtid kan bli
betydligt ljusare om det skapas
starkare band mellan stad och
land, skriver Peter Lundqvist,
professor vid SLU, i en debattartikel i Hallands Nyheter.
EROSION All skogsavverkning
Utvandrarna
flyttar hemifrån
i ett område nära Indalsälven
stoppas för att förhindra en
katastrof. I värsta fall skulle
sjön Gesunden kunna tömmas
och älven få en ny sträckning.
FILM En ny
filmatisering av
Vilhelm Mobergs
romansvit
”Utvandrarna”
ska spelas in
i bland annat
Västra Götaland. Det upprör smålänningen och programledaren
i P4 Kronoberg Per Brolléus.
– Man kan inte rätt återge de
stengärdsgårdar och skogar som
finns i Småland genom att låtsas
skapa en småländsk miljö på Västkusten, säger han till P4 Väst.
 Endast den smala skogsåsen vid husen hindrar
Indalsälven att bryta ny fåra.
Foto: Per Ericsson
Skogen står på en ”tröskel” som
hindrar Indalsälven att ta en ny
väg, genom Tjärnviksdalen. Den
djupa dalen är en gammal flodfåra som Indalsälven flöt igenom före den senaste istiden.
I sin övre ände är den igenpluggad av en låg sandbank som
dämmer upp sjön Gesunden.
Men materialet är lätteroderat
och om skogen i området avverkas finns risk att Indalsälven får
en ny sträckning genom den
branta Tjärnviksdalen. Samtidigt skulle Gesunden tömmas.
Tröskeln som hindrar älven
att ta en ny vattenväg är endast
några få meter, men höjdskillnaden för den korta vattenvägen
genom Tjärnviksdalen ner till
Indalsälven och Krångede kraftverk är däremot stor, närmare
50 meter. Ett genombrott kan
bli en naturkatastrof. Krångede
kraftverk skulle bli torrlagt men
enligt länsstyrelsen skulle även
samtliga kraftverksdammar
nedströms kollapsa. Stora delar
av den svenska elförsörjningen
skulle slås ut och tiotusentals
personer behöva evakueras.
INGEN VET HUR mycket eller lite
som krävs för att orsaka ett
genombrott. Därför har Skogsstyrelsen i sommar förbjudit all
skogsavverkning i området. Om
armeringen av trädrötter som
binder marken försvinner kan
en erosion startas. Dessutom
kan grundvattenflödet påverkas,
vilket riskerar att göra det känsliga området instabilt.
Hur länge stoppet skall gälla
kan företrädare för Skogsstyrelsen inte säga i dagsläget. Länsstyrelsen ska undersöka geologin och hydrologin i området
för att fastställa risken.
– TVÅ MIL NEDSTRÖMS tömde
”Vild-Hussen”, Magnus Huss,
den stora Ragundasjön för drygt
200 år sedan, så vi vet att det
kan ske ett genombrott, säger
Björn Olofsson vid Länsstyrelsen i Jämtlands län till media.
Den gången orsakade vattenmassorna enorma skador under
sin färd mot kusten och det var
då Döda fallet skapades.
PER ERICSSON
Brandutredaren vill se krismyndighet
Skogsmusik 1
FOLKROCK Gruppen John Moose
debutalbum kan bara avlyssnas i
skogen. Det lanserades i våras som
en gratisapp till mobiltelefon och
med hjälp av gps och kartinfo
känner appen av var du är. Musiken
sägs vara långsam folkrock.
Albumet går också att köpa i mer
traditionellt format.
6 SKOGEN
SKOGSBRANDEN I en debattartikel ett år efter skogsbranden
i Västmanland
riktar Aud Sjökvist (bilden),
regeringens särskilda utredare
av branden,
hård kritik mot
flera aktörer. Hon efterlyser
också en myndighet som kan
leda andra myndigheter vid
kriser: Ett nationellt organ
som har både behörighet och
förmåga att, med befälsrätt över
övriga aktörer, agera snabbt,
föreslår hon i Dagens Nyheter.
Aud Sjökvists kritik av kommuner, länsstyrelser och myndigheter gäller framför allt
avsaknaden av risk- och sårbarhetsanalyser som grund för
planering, utbildning och övning.
Hon pekar också på bristande
kunskap om hur man bekämpar
särskilt allvarliga skogsbränder.
SOS Alarm får kritik för långsamt agerande och felaktiga
positionsangivelser och Räddningstjänsten för att varken dess
gps-utrustning eller kartor var
uppdaterade. ”Under den dryga
timme (i stället för tjugo
minuter) som det tog räddningstjänsten att hitta branden (…)
växte branden från 30x30 till
400x600 meter”, skriver Aud
Sjökvist i debattartikeln.
ANDERS DANIELSSON
Skogen0815A.qxp_Layout 1 2015-08-14 13:50 Sida 7
AKTUELLT
Landsbygden
avfolkas inte
STATISTIK Dagens urbanisering
sker inte längre genom stora
omflyttningar från landsbygd till
städerna. Tätorterna växer, men
främst genom invandring och fler
födda, eftersom fler människor
bor i tätorter. Men landsbygdens
befolkning i Sverige är i stort sett
oförändrad de senaste åren. Den
håller alltså inte på att avfolkas,
meddelar SCB.
Bären frodas
 Många maskinlag har fått ta till
olika slags lösningar för att stärka
upp marken. Foto: Björn Svensson
Sommarens regn och
kyla stoppar virkesflödet
aldrig fått en chans att torka upp
ordentligt, säger Åke Eliasson,
maskinförare med uppdrag i
södra Norrland.
Han berättar att vissa maskiner periodvis har fått stå sedan
i våras. En avverkningsgrupp
står i skrivande stund
overksam sedan tre
veckor tillbaka då man
inte kan skota ut redan
avverkat virke.
De blöta markerna har
har gjort att många
planerade avverkningar
tvingats ställas in, konstaterar både entreprenörer och skogsägare
som SKOGEN har talat
– VI HAR VIRKE som legat
med. Åtskilliga avverki upp till två och en
– Det finns avverkat
ningslag får bekymmer virke som fått ligga
halv månad som vi inte
kvar i månader, säger får fram. Markägarna
när normalt torra och
Åke Eliasson.
fasta marker inte bär
drabbas inte ekonomaskinerna. För att
miskt, men för virkesundvika bestående skador i
värdet och kvaliteten är det
markerna tvingas man lämna
absolut inte bra om det får ligga
bestånd som skulle avverkats.
kvar ännu längre. Som jag ser
det finns det risk för det. Hösten
närmar sig och markerna brukar
– DET HAR VARIT stora problem
då bli fuktigare och därmed
med framkomligheten ända
känsligare.
sedan i våras. Allt regn har gjort
Det besvärliga läget bekräftas
det riktigt svårt att hitta avverkav skogsbolag och skogsägarningsposter och trakter med
organisationer på flera platser
bärig mark. Låga temperaturer
i Sverige som SKOGEN varit
har bidragit till att markerna
i kontakt med.
Även Skogsstyrelsen konstaterar att läget generellt är
besvärligt. På många håll i södra
Sverige liknar situationen den
som råder längre norrut.
För att markerna skall torka
upp krävs en längre och sammanhållande varm och torr
period. Det skulle göra det
möjligt att avverka de bestånd
som man nu tvingas lämna.
PER ERICSSON
Foto: Per Ericsson
SOMMARVÄDER Under maj kom
den dubbla mängden nederbörd
mot normalt. Ytterligare stora
mängder regn under juni och juli
har lämnat mer vatten i markerna
än under snösmältningen.
SKYLTEN ÄR KVAR
Även transportnäringen får problem när vägarna inte bär. Den här
skylten i Jämtland fanns kvar i juli,
normalt hade den tagits bort i maj
när grusvägarna har torkat upp.
MEST I NORR Enligt SLU:s prognos är bärtätheten i Norrland i år
runt fyrtio procent över genomsnittet för de föregående tolv åren.
I Götaland verkar tillgången på
blåbär bli sämre, med drygt nittio
procent mogna blåbär jämfört med
ett normalår. I Svealand drar det
ner mot åttio procent av genomsnittet för perioden 2003 till 2014.
Modell av ett hus 3D-utskrivet på
en ZPrinter. Foto: Creative Tools
3d-skrivare
ska bygga hus
PROJEKT Sliperiet vid Umeå universitet startar ett projekt kring
storskaliga 3d-utskrifter av cellulosabaserade material. Ett delmål
är att kunna skriva ut till exempel
fönsterlister och dörrar, nästa steg
är väggar och slutmålet alltså hela
hus. Till 2018, då projektet går i
hamn, ska ett expo byggas/skrivas
ut och förhoppningsvis visa att
regionen har en världsledande
position på området. Läs mer
på sliperiet.umu.se.
Skogsmusik 2
UPPFÖLJARE Värmlandsgruppen
Gunnar Skogs Orkester har släppt
sin andra skiva, ”Skogsrock”. Den
innehåller elva egenskrivna låtar
som ”Ensam älgkalv” och ”Kurvans
dragningskraft”.
SKOGEN 7
Skogen0815A.qxp_Layout 1 2015-08-14 13:50 Sida 8
AKTUELLT
Tomas Lundmark, SLU, tror på
ökad tillväxt i svensk skog de
kommande femtio åren.
Klimatnytta
kräver politisk
styrning
MERA SKOG Enligt Tomas Lundmark, professor i skogsskötsel vid
SLU, bestäms skogens nytta i
klimatarbetet av tillväxten.
– Bara under den här dagen
växer den svenska skogen till sig
med en miljon kubikmeter, sa
Tomas Lundmark vid ett seminarium i Almedalen.
Han anser att det är möjligt att
på femtio års sikt öka tillväxten i
den svenska skogen med femtio
miljoner kubikmeter per år. Det
skulle kunna bidra till att ersätta
en stor del av de fossila bränslen
som används i dag.
Tomas Lundmark efterlyste
också ett större politiskt intresse
för vilken strategi för skogen som
ska gälla under kommande halvsekel. Här fick han medhåll från
flera andra forskare från SLU och
det pågående projektet Future
Forests. De efterlyste också tydligare direktiv från politiskt håll om
vilken väg skogsbruket ska välja.
NILS-ERIK NORRBY
CITATET”Flyg-
bränsle tankas
på tio ställen i
Sverige, inte på
2 500 mackar”
Martin Eriksson på konsultföretaget Macklean säger att
en satsning på biobränsle för
flyget även har logistiska fördelar, utöver de rent miljömässiga.
8 SKOGEN
 Metallstativet till
tv:n kunde lika gärna
vara av trä, tycker
Bergviks vd Elisabet
Salander.
Innovation i fokus
under Almedalsveckan
FRAMTID Skogen har en viktig
roll i en hållbar samhällsutveckling. Det diskuterades på flera
seminarier under Almedalsveckan i Visby.
De skogsorienterade programpunkterna under veckan kretsade
mycket kring nya utmaningar
för skogsindustrin och skogens
roll i en mer hållbar ekonomi.
Elisabet Salander, vd för
Bergvik skog, inledde Ingenjörsvetenskapsakademins seminarium om innovation inom skogsnäringen med att peka på
metallstativet till en tv-skärm
i föreläsningssalen, ett exempel
på en produkt som hon tycker
skulle kunna tillverkas i trä.
– Allt man kan göra av olja
kan man göra av trä. Den nya
bioekonomin är i allas tankar,
sa Elisabet Salander.
VID DEN EFTERFÖLJANDE paneldebatten tog Daniel Söderberg,
forskare vid Wallenberg Wood
Sverige Center som drivs av
KTH och Chalmers, upp betydelsen av forskning kring nya
användningsområden för
lignin och hemicellulosa.
– Vi är inte intresserade av
vad man kan göra med tre kottar,
men vi är intresserade av vad
man kan göra med tjugo miljoner kubik ved. Produkterna vi
tar fram ska inte bara ersätta olja
utan också vara bättre än de
material vi ersätter, sa Daniel
Söderberg.
BOMULL KAN VARA ett sådant mate-
rial, tycker Martin Eriksson från
konsultföretaget Macklean som
presenterade resultat från en
utredning om globala trender
som kan komma att påverka det
svenska jord- och skogsbruket
fram till 2030. Då ska åtta
miljarder människor förses med
livsmedel, textilier och skogsprodukter.
Han beskrev den situation
som har kommit att kallas
peak cotton, det vill säga svårigheterna att öka produktionen
av bomull ytterligare till följd av
brist på mark och vatten. Det
kan enligt honom innebära möjligheter att öka produktionen
av textilfibrer från svensk skogsråvara.
– Hälften av textilerna är inte
vad vi har på oss, utan finns i
andra produkter omkring oss.
Här har skogsindustrin möjlighet att göra vad vi inte gör i dag,
sa Martin Eriksson
VID PANELDEBATTEN på samma
seminarium diskuterade ett
antal yngre lantbrukare och
politiker villkoren för jord- och
skogsbruket.
En av rösterna där var Niklas
Säwén (SSU) som sa att det är
viktigt att kommunerna fungerar
som föredömen och satsar på
offentligt byggande i trä.
Johan Hultberg (M) uttryckte
oro för att regeringens planer
att se över skogsvårdslagen
med fokus på ökad miljöhänsyn
kommer att leda till mer detaljreglering av skogsbruket.
Kristina Yngve (C) efterlyste
mer kunskap om hur de enligt
uppgift cirka 400 regler som
gäller för jord- och skogsbrukare
påverkar arbetet på gårdsnivå.
TEXT OCH FOTO: NILS-ERIK NORRBY
R
sk äd
og da
en
Skogen0815A.qxp_Layout 1 2015-08-14 13:51 Sida 9
LÄTT AT
ATT
T HANTERA – LÄT
Ä TT AT
TT SPRUTA – Å RET RUNT
T
KAN NU ANVÄ
Ä
ÄNDAS
AV ALLA!
Stoppa viltsk
kador året run
nt!
Arbinol B harr den unika fördelen att den kan anvä
ändas året runt för att skydda löv- och
h barrträdsplantor mot
g Effter flera års väl beprövad
viltbetning.
p
användning
g i övriga
g Europa
p kan nu äntligen
g vi i Sveerige
g också skydda
y
vår
skog mot viltb
betning hela året. Alltså även mot den aggressiva betningen sommartid.
Arbinol B stö
ör djurets alla delaktiga sinnen! Mekaniskt via tänderna, optiskt genom vit infärgning, en bitter
smak och en doft
d
av naturliga eteriska oljor.
Läs mer om hur du stoppar viltskador på www.interagrosko
og.se
Ytterligare en av våra viltskydd
dsprodukter som bredvid Arbinol B anses vara marknadens
effektivaste i sitt slag. Cervacol Extra är för övrigt Europas mest använda viltskyddsprodukt.
Använd växtskyddsmedel med försiktighet. Läs alltid etiketten och produktinformation
nen före användning.
H11
C EFFEKTIVV SKKÖRDARE
– även föör sankka mark
m er
MED
8 HJUL OCH
D
BREDA BAN
MINIMERAS
KE
MARKTRYC
H8B
H11C
T
H14C
H21D
Vi erbjuder dig ett skördarprogrram
am, tillverkat i Sverigee, av högsta
kvalitet, kompetenss, flexibilitet, en
nkelhet och trevligt bemötande.
KO
ONT
TAK
A TA DIN ÅTERFÖRSÄL
T
JARE
E FÖR MER INFORMAT
TION www.rottne
e.com
SKOGEN 9
Skogen0815A.qxp_Layout 1 2015-08-14 13:51 Sida 10
AKTUELLT
Kommuner kan
få återta mark
HAMSTRING Sveriges kommuner
ska få rätt att ta tillbaka mark som
sålts för bebyggelse om bygget inte
sätter igång inom utsatt tid.
Bakom förslaget står Konkurrensverket, som anser att byggare
som samlar på sig obebyggd mark
förvärrar bostadsbristen. För att
motverka markhamstring föreslår
myndigheten att kommunerna
upphäver byggplaner som inte
resulterat i nya hus inom fastställd
tid. Det innebär även att i de fall en
kommun sålt mark som sedan inte
bebyggs inom den utsatta tiden
ska affären gå tillbaka.
 Bygdemedelsavgiften
täckte skogsägarnas
kostnader för isvägen.
Foto: Erland Segerstedt
Svår avverkning gav bidrag
BYGDEAVGIFTSMEDEL Skogs-
ägare kan ha rätt till kompensationspengar från vattenkraften.
Det visar en dom i mark-och
miljödomstolen.
Buskar frodas
i norr
KLIMATET Buskarna blir fler och
större på tundran i norra Europa,
Asien och Nordamerika, meddelar
ett internationellt forskarteam
med bland andra svensken Martin
Hallinger, SLU. Den ökade vegetationen är ett tecken på klimatförändring. Bland annat har
Abisko studerats.
Störst är busktillväxten i
våtmarksområden i Sibirien och
Alaska. Dessa områden är också
känsliga för klimatförändringar,
eftersom mycket kol finns lagrat
i den frusna marken. Om permafrosten släpper kan kolet avges och
bidra till ett varmare klimat. (SLU)
80%
färre larm om skogsbränder fick
SOS Alarm in under perioden maj
till juli i Väster- och Norrbotten
jämfört med förra året. Regnet
har nästan halverat larmen
sedan i fjol,rapporterar Norran.
10 SKOGEN
Under 1940- och 1950-talens
stora dämningar av de norrländska älvarna avsatte regleringsföretagen så kallade bygdeavgiftsmedel. Det är tämligen
blygsamma summor som kan
sökas av de bygder som drabbades av olägenheter i samband
med vattenregleringarna. Nu
slår en färsk dom i mark- och
miljödomstolen fast att skogs-
ägare med marker vid reglerade
vattendrag kan vara berättigade
till bygdeavgiftsmedel om dämningarna ger fördyrade avverkningar.
Bakgrunden är ett fall där
skogsägarna måste upparbeta
och transportera bort stormfällt
virke på en ö i Storuman som
drabbats av stormen Hilde i
mitten av december 2013. Runt
2 000 kubikmeter skog fälldes
och bästa sättet att genomföra
arbetet var att göra en vinterväg
över isen, men is på reglerade
sjöar blir undantagslöst sämre.
Därför tvingades skogsägarna
leja en entreprenör och för att
täcka kostnaden begärde man
bygdeavgiftsmedel.
Mark- och miljödomstolen
tycker att begäran är rimlig och
beviljar skogsägarna 117 000
kronor. Pengarna ska betalas av
Länsstyrelsen i Västerbottens län.
– Den här möjligheten tror jag
inte att så många markägare
känner till. Det finns reglerade
vattendrag på många håll i landet där den här möjligheten kan
gälla, säger Magnus Norberg,
mark- och miljöjurist på LRF
Konsult i Umeå i en kommentar.
PER ERICSSON
Älgskador fortsätter i norr
INVENTERING Nya siffror från
Skogsstyrelsen pekar på fortsatt
stora älgbetesskador i mellersta
och södra Norrland.
Efter vintern uppvisar över tio
procent av den unga tallskogen
färska betesskador inom det
undersökta området. Räknar
man in skador från de senaste
åren är mellan trettio och femtio
procent skadad av betande älgar.
De lokala variationerna är
dock stora. Värst är det i västra
Jämtland. Där har 25 procent av
ungskogen färska betesskador,
medan tallföryngringarna längs
Norrlandskusten har klarat sig
betydligt bättre. Det visar den
älgbetesinventering som Skogsstyrelsen nyligen genomfört till-
Lövträd som är begärliga för älgen har
tagit mycket stryk de senaste åren.
Foto: Matts Bildström
sammans med stora delar av
skogsbruket.
– Efter 2013 års snövinter var
skadorna oerhört höga överallt
där det inventerades. Nu har vi
haft två snälla vintrar på raken.
Ändå är skadorna långt över vad
som är rimligt. Det är illavars-
lande, anser Henrik Persson,
Skogschef på Persson Invest.
Asp, rönn och sälg är älgarnas
favoritföda. Och de är hårt nedbetade.
– Det visar att älgstammen är
stor i relation till tillgången på
föda. Älgbetesinventeringarna
är värdefulla underlag i dialogen
med jägarna om hur vi når en
frisk och produktiv älgstam
samtidigt som ungskogarna kan
bli värdefulla timmerträd, säger
Norrskogs ordförande Gunnar
Heibring.
Åtskilliga markägare i de
undersökta områdena anser
det lönlöst att återbeskoga med
svensk tall när bestånden i
många fall blir värdelösa.
PER ERICSSON
Skogen0815A.qxp_Layout 1 2015-08-14 13:51 Sida 11
Ny guldålder
kan vara på väg
HÖSTEXKURSION Skogsbruket
kan mycket väl ha sina glansdagar framför sig. Det tror
miljöprofilen Johan Kuylenstierna. Det hänger på hur
samhället möter klimatförändringarna.
Som vd för Stockholm Environment Institute vid Stockholms universitet är Johan
Kuylenstierna en av våra mest
inflytelserika miljöexperter.
Han kommer tillsammans med
Sveaskogs skogschef tillika
Föreningen Skogens ordförande Herman Sundqvist att leda
slutdebatten vid föreningens
Höstexkursion i Västmanland i
september. Temat i år är hur
skogen ska möta klimatförändringarna.
Ett svar på utmaningarna
kan vara en större blandning
av trädslag.
Men vill industrin ta emot
en mer varierad råvara?
Aktörer som verkar längs hela
kedjan, som skogsägarföreningarna, talar för det, säger
Johan Kuylenstierna.
– Tidigare gick råvaran till
massa och papper, det var
enkelt. Nu är den tiden över,
men vi har ett ökat behov från
kemisk industri, drivmedel,
hygien, textilproducenter. Det
kan ge bättre avsättning för en
mer varierad avverkning.
Johan Kuylenstiernas erfa-
 En skogsindustri med större
bredd kan se ljust på framtiden,
tror Johan Kuylenstierna.
renhet är att vi diskuterar
skogen rätt lite.
– Friluftsperspektivet dominerar debatten och visst är det
viktigt, men skogen som näring
har en enorm betydelse för
Sverige. Och det kan mycket
väl vara så att vi har de riktiga
glansdagarna framför oss.
– Även om sätten att utvinna
olja hela tiden utvecklas är det
en tidsfråga innan den ersätts.
Läs en längre intervju med
Johan Kuylenstierna inför
Höstexkursionen på skogen.se.
Höstplantera
– och skörda nya
framgångar direkt
Vänta inte till våren, utan plantera
din nya skog redan i höst!
Om du beställer plantor som är behandlade
med Conniflex så får du ett både effektivt och
miljövänligt skydd mot snytbaggeangrepp.
Och beställer du för leverans under hösten
2015 bjuder vi på en behandling med Trico
– ett biologiskt och miljövänligt medel som
skyddar mot viltbetning.
ANDERS AHLBERG
Ring 0771-355 355 eller kontakta din
säljare redan i dag och gör din beställning!
Skog på menyn
STJÄRNKROGAR När lokaltidningen Mitt i listar restaurang- och mattrender
ligger skogen i topp. Nu för tiden handlar det dock inte bara om klassiska
råvaror som bär och svamp, utan också om andra, mer udda skogssmaker
som harsyra, bark, tallstrunt och lavar.
– Vi har alltid haft skog på våra menyer. Vi använder en björksavssirap som
är fantastisk och olika granprodukter och tallskott, säger Fredrik Jonsson på
Stockholmsrestaurangen Volt till Mitt i.
Volt har sedan i februari i år en stjärna i den berömda Michelinguiden.
Tidningen Mitt i tipsar om att granskott varvade med socker och citron ger
en ”härlig granskottssirap” om de får stå i en glasburk i solen någon vecka.
Behandla med Conniflex
och få Trico på köpet!
+
www.skogsplantor.se
ANDERS DANIELSSON
SKOGEN 11
Skogen0815A.qxp_Layout 1 2015-08-14 13:51 Sida 12
ANALYSEN
Klimatskeptiker kan
nås över en fika
FORSKARE ANSER ATT KLIMATET KOMMER ATT
PÅVERKA SKOGARNA OCH ATT SKÖTSELN BÖR
ANPASSAS TILL DEN NYA SPELPLANEN. VAD
KAN DÅ VETENSKAPEN GÖRA FÖR ATT NÅ UT TILL
SKOGSÄGARNA MED SINA RESULTAT?
F
ÖRRA ÅRET FICK många i skogen svara på
forskarfrågor om sin syn på klimatförändringen och klimatanpassning av skogsbruket. Det är ett spännande forskningsområde, för frågorna handlar inte bara om
skog och svaren bottnar bland annat i hur
man ser på en risk – klimatförändring
– som kan tyckas avlägsen eller vars
existens alla inte ens tror på. Och varför skulle man
i så fall anpassa sitt skogsbruk?
Forskningen anser att en klimatförändring de kommande decennierna kommer att påverka naturen och
naturresurser. Vad kan då man då göra för att nå ut
med dessa resultat?
Gregor Vulturius, forskare vid Stockholm Environment Institute (SEI), har utifrån undersökningen av
skogsägares och skogsprofessionellas attityder dragit
slutsatser om hur han och hans kolleger bör bete sig:
– Man kan inte tala som kvällstidningsrubriker om
katastrofer. Då känner sig publiken maktlös och människor måste få känna sig kapabla att förbättra sin situation. Kunskap ger ofta ökad anpassningsförmåga.
ETT TIPS TILL KOLLEGERNA från Gregor är att koppla klimatförändringarna till välkända förhållanden. Att stormsäkra skogen är till exempel vedertaget för skogsägare.
– Fika är bra. Under avspända förhållanden talar vi
om vad som oroar oss. Forskaren måste kunna svara på
kritik och bemöta klimatskepticism, alltså uppfattningen
att klimatförändringen kanske inte finns och därför inte
heller kommer att drabba min skog.
Kort sagt måste klimatforskaren överbrygga det
avstånd som finns mellan forskaren och publiken.
Nästan en tredjedel av tillfrågade skogsägare och
skogstjänstemän trodde dock att klimatförändringen
kommer att medföra allvarliga risker för skogen. Mer
än en fjärdedel trodde däremot att klimatförändring
kommer att påverka svenskt skogsbruk positivt. Dess-
12 SKOGEN
Klimatforskaren Gregor
Vulturius ser att skogsägare
och tjänstemän har olika
syn på hur skogen kan
anpassas. Foto: Privat
utom visar undersökningen att professionella i skogen
är mindre oroade över klimatförändring än allmänheten. Skogsägare som nyligen har upplevt extremt
väder, till exempel stormar, är däremot mer medvetna
om att klimatet förändras och tror att de måste göra
något de närmaste åren för att minska riskerna.
SKOGSÄGARE OCH SKOGSTJÄNSTEMÄN tycks ha olika syn på
anpassningsåtgärder. Till exempel anser mer än fyrtio
procent av skogsägarna att hyggesfria skogsbruksmetoder är ett effektivt sätt att handskas med klimatförändringen, medan bara 17 procent av skogstjänstemännen
delar den uppfattningen. Åsikterna skiljer sig också åt
när det gäller tidigare och mer intensiv gallring och
röjning. Mer än åttio procent av tjänstemännen föredrog den metoden jämfört med hälften av skogsägarna.
– Här finns en möjlig konflikt, påpekar Gregor
Vulturius.
Kommer skogsägarna att klimatanpassa skogen?
Cirka en femtedel av de svarande skogsägarna såg ett
stort behov att anpassa sitt skogsbruk, medan nästan
hälften tänkte vidta riskminimerande åtgärder under
de kommande fem åren.
KLIMATFÖRÄNDRING ÄR EN komplex fråga. Mindre än en
fjärdedel av skogsägarna tycker sig ha tillräcklig
kunskap för att kunna anpassa sin skog. En fjärdedel
uttrycker dessutom misstroende när det gäller klimatforskning. Motsvarande siffra för skogstjänstemän är
femton procent. Utbildning och information tycks vara
ett effektivt sätt att nå ut. Deltagare som genomgått
utbildningar i Skogsstyrelsens regi om klimatanpassning
av skogsbruket är mer benägna att ta itu med detta i
hemmaskogen.
ULLA SUNDIN BECK
Gregor Vulturius och
hans kollega Karin
André på SEI kommer
att medverka på Föreningen Skogens höstexkursion den 16 till 17
september i Västmanlands skogar vid Sätra
Brunn utanför Sala.
Temat är skogsbruk i
ett förändrat klimat.
MÅNGA SKOGSÄGARE DELTOG
Bakom forskningen ovan ligger Gregor Vulturius och hans
kolleger Åsa Gerger Swartling, Karin André (alla SEI), Patrick
Samuelsson (SMHI) samt Anna Maria Jönsson (Lunds universitet). Resultat har bland annat publicerats hos Mistra-Swecia,
ett tvärvetenskapligt program som tar fram underlag för beslut
om klimatanpassning.
Åren 2010 till 2014 deltog skogsägare och skogstjänstemän
från fem län i fokusgruppsamtal. Enkäter skickades ut till
3 000 skogsägare som deltagit i Skogsstyrelsens utbildningar,
3 000 andra skogsägare och 4 000 övriga personer.
Skogen0815A.qxp_Layout 1 2015-08-14 13:51 Sida 13
VILTSKADOR?
Kontakta oss!
VISST HAR DU SETT
VÅRT NYA SÅGVERK?
LÄS OM
FARMER´S
SAWMILL
PÅ VÅR
WEBB!
Plantskydd AB
Torsjö 444, 260 70 Ljungbyhed
TELs&AX
GYLLEBOPLANTSKYDD TELIACOMsWWWGYLLEBOPLANTSKYDDCOM
MOBILA SÅGVERK & ALLT FÖR SNICKERIET
WWW.LOGOSOL.SE
SKOGEN 13
Skogen0815A.qxp_Layout 1 2015-08-14 13:51 Sida 14
FOKUS / JÄRNVÄGEN
Skogssektorn behöver järnvägen och
tågen behöver skogen, men utvecklingen
går trögt. Knäckfrågan är hur underhållet kommer att prioriteras.
SPÅRVAL
– kan skogen
lita på tåget?
Hur ska regeringens pengar till järnvägsupprustning
fördelas? För trafiklandstingsrådet Kristoffer
Tamsons (M) i Stockholm är svaret enkelt: De ska gå
till befolkningstäta områden där tillväxten sker – inte
till träd i Norrland. Om hans ord är något att gå
efter måste skogsindustrin se över sina framtida
transportlösningar. Nu.
Text och foto: ULLA SUNDIN BECK
14 SKOGEN
Skogen0815A.qxp_Layout 1 2015-08-14 13:51 Sida 15
SKOGEN 15
Skogen0815A.qxp_Layout 1 2015-08-14 13:51 Sida 16
FOKUS / JÄRNVÄGEN
 Södras timmertåg har puttats in från stambanan
till fabriksområdet av ett diesellok som tog över efter
elloket från Marjarp. Nu ska allt lastas av.
P
Å SÖDRA SKOGSÄGARNAS timmerterminal
Marjarp i Falköping är det tidig morgon
när lokföraren från Green Cargo kopplar
sitt lok till vagnarna och rullar ut tåget på
stambanan. Det är en liten uppförsbacke
från terminalen, men i dag är det ingen
halka. Vid acceleration kan löv och frost ställa till det.
Snart är hastigheten uppe i hundra kilometer per timme.
Härom veckan var det ställverksinkoppling i Göteborg
och inga tåg gick på en vecka, men nu går tåget som vanligt de knappt tjugo milen till Södra Cells massafabrik
i Värö norr om Varberg. Förra året transporterade Green
Cargo 200 000 fastkubikmeter massaved till västkusten
på räls. Det motsvarar 5 000 lastbilar.
Skogs- och skogsindustriprodukter står för nästan
en fjärdedel av Sveriges alla inrikes transporter med
lastbil och järnväg. Det mesta går på lastbil, men massa
och papper går i hög grad på tåg. Järnvägen är också
viktig när det gäller rundvirkestransporter på långa
avstånd. Och när det gäller klimatpåverkan är den
16 SKOGEN
oslagbar, om man räknar med att tågen går på svensk,
fossilfri el.
– I dag är det till stor del kostnaderna som avgör
när man väljer transportsätt, men jag tror att miljöaspekterna kommer att påverka mer framöver. Södra
genomför ett gediget hållbarhetsarbete, där ökade
järnvägstransporter är en viktig del, säger logistiker
Thomas Frick på Södra Skog.
TERMINALEN I MARJARP är en av flera som förser massafabriken och sågverket i Värö med vedråvara via järnväg.
Dessutom går massa och sågat med Väröpendeln till
hamnen i Varberg.
– Järnvägen är viktig för Södra och behovet ökar med
Värös expansion. Fångstområdet kommer att utökas,
säger Thomas Frick och berättar att massafabriken just
nu byggs ut. Nästa år ska produktionen av långfibrig
pappersmassa öka från 425 000 till 700 000 ton.
EU:s klimatmål gör järnvägen intressant även för
politikerna. Å ena sidan. Å andra sidan förundras både
Skogen0815A.qxp_Layout 1 2015-08-14 13:52 Sida 17
Logistiker Bengt Kristensson har koll efter semestern. Att tågen kommer och går är en vardaglig och samtidigt komplicerad del av hela
logistiken – de är stora, tunga och engagerar många partsintressen.
politiker och väljare över dels det bristande järnvägsunderhållet, dels de transporthinder som hittills har
stoppat vagnar som skulle kunna lasta mer och därigenom bli mer effektiva. Hindren kan vara såväl enkla
– en skylt för nära spåren – som mer omfattande, till
exempel tunnlar som begränsar lasthöjden. Ofta är en
låg kontaktledning i vägen, men när kontaktledningarna
byts ut i reguljärt underhåll kan man öka höjden. Om
och när underhållet sker, vill säga. Viljan, pengarna och
en plan måste till.
Det är stambana och dubbelspår hela vägen mellan
Marjarp och Värö och inga tågmöten, men de snabba
persontågen hinner ibland upp och timmertåget får
då köra åt sidan för att släppa förbi. Om alla håller tidtabellen ska det flyta på och timmertransporten hålla
undan för persontågen, som ju stannar på stationerna.
Stambanan har underhållits och håller bra.
På andra håll ser det värre ut. Det eftersatta underhållet har skadat industrins förtroende för järnvägen.
Går tågen? Håller rälsen? Kan man snabbt och enkelt
beställa flexibel tågtransport? Järnvägens banavgifter
har höjts, de billiga lastbilsföretagen kör in i Sverige.
Vem utvecklar järnvägen då?
JÄRNVÄGSUNDERHÅLLET ÄR KNÄCKFRÅGAN. Det går inte att
utveckla järnvägstransporterna om inte spåren håller.
Regeringen beviljade i början av juni ett anslag till välbehövlig upprustning av järnvägen, men frågan är om
det kommer att gynna skogstransporterna.
– Eftersom pengarna inte räcker har Trafikverket en
prioriteringsordning: Först kommer storstadsområdena,
därefter stambanorna och i tredje hand alla andra
sträckor. Och det är den tredje, sista kategorin som
skogsbruket ofta använder, säger Karolina Boholm
som är transportdirektör på Skogsindustrierna.
Hon pekar ut Sveriges enligt henne sämsta sträcka:
Norra Ådalsbanan.
– Där är hastigheten sänkt, men det är bara en tidsfråga innan sträckan stängs av säkerhetsskäl. Då är
frågan snarare om vi ska ha kvar järnvägsnätet av i dag.
– Jag saknar en lägstanivå för hur dålig en bana
får bli innan den åtgärdas, säger Karolina
Boholm, transportdirektör på Skogsindustrierna.
SKOGEN 17
Skogen0815A.qxp_Layout 1 2015-08-14 13:52 Sida 18
FOKUS / JÄRNVÄGEN
 Massafabriken stämmer bra in på kriterierna
för lönsamma järnvägstransporter: Långa, tunga
transporter och stora volymer med en typ av gods.
Om hållbarhet räknas in förbättras kalkylen avsevärt till järnvägens fördel.
Om inte så måste man tala om det för företagen som är
beroende av de banor som inte underhålls och därmed
riskerar att läggas ner, säger Karolina Boholm.
– Jag saknar en lägstanivå för hur dålig en bana får bli
innan den åtgärdas, fortsätter hon och pekar på Malmbanan som ett gott exempel: Tufft klimat och hårda
påfrestningar, men man jobbar systematiskt med underhåll. Det kan alltså fungera.
Utöver underhåll är högre lastkapacitet en fråga som
diskuteras. Trafikverket fick i våras uppdrag av regeringen att snabbutreda längre tåg och resultatet ska
presenteras ungefär samtidigt som detta nummer av
SKOGEN landar i din hand.
– Vi började tala om tyngre och längre tåg under
1990-talet, men inget hände och vi skiftade fokus, säger
Karolina Boholm. Men nu har regeringen satt igång
utredningar både om tyngre lastbilar och tåg, det ser
vi som en framgång.
TIDIGARE HAR FORSKNINGSPROJEKTET Elvis om energieffektivisering genom längre och tyngre tåg visat att det är
möjligt att köra med 730 meter långa tåg i stället för
630 meter. I USA är dock tågen två till tre kilometer.
I Europa går cirka tio procent av allt gods på järnväg,
22 SKOGEN
SKOGEN
18
”Tåget ger
ett jämnt
flöde där
vi inte är beroende av
väder eller
vägarnas
bärighet.”
medan det i USA är fyrtio procent. Skillnaden beror
delvis på Europas betoning av persontrafik och statligt
ägda järnvägar. I USA är bolagsägda järnvägar som
prioriterar godstransporter vanligare.
Men de svenska systemtågen rullar trots allt. De lastar
bara en typ av gods, till exempel enbart timmer eller
massaved, och går direkt utan omlastning till destinationen. Traditionella beräkningar drar en lönsamhetsgräns vid tjugo mil för godstransporter på järnväg, men
det finns undantag. Holmen Skog låter Green Cargo
köra rundvirke från en terminal i Bastuträsk till Kappas
fabrik i Piteå. Avståndet är tretton mil.
ENLIGT HOLMEN SKOGS transportchef Peter Christoffersson
är det främst tre faktorer som gör de kortare transporterna lönsamma: Effektiv intransport till terminalen, en
investering från Trafikverket för att man ska kunna gå
från dubbel- till enkelbemanning på loket och kamerateknik för virkesmätning. Kanske inverkar också
samarbetet med Norsjö kommun om den samägda
terminalen i Bastuträsk.
– Tåget ger ett jämnt flöde där vi inte är beroende av
väder eller vägarnas bärighet och stora mängder kan
flyttas snabbt.
Skogen0815A.qxp_Layout 1 2015-08-14 13:52 Sida 19
INLANDSBANAN HAR POTENTIAL
I anslutning till Inlandsbanan finns en tredjedel av Sveriges
produktiva skogsmark och en fjärdedel av det växande virkesförrådet, skriver de 15 ägarkommunerna på hemsidan. Man ser
också en möjlighet i energisortimenten: Det finns potential för
ett årligt skogsbränsleuttag på sex terawattimmar inom fem mils
radie från järnvägen.
Hindret för ännu större andel godstrafik är bärigheten, som på
vissa sträckor är 20 tons axeltryck. Normalt är 22,5.
Man kan också se Inlandsbanan som ett möjligt dubbelspår om
stambanan genom Norrland blockeras av något skäl. Stambanan
är enkelspårig i vissa avsnitt.
Liksom flera andra skogsbolag deltar Holmen även
i utvecklingen av lastbilstransporterna.
– För att vi ska kunna lägga gods på järnväg måste
även lastbilstrafiken vara effektiv. Båda trafikslagen
måste fungera, säger Peter Christoffersson.
FÖRUTOM UNDERHÅLL OCH TÅG med större kapacitet är flexibilitet viktigt när det gäller järnvägens attraktionskraft,
anser Jan Lindqvist som är vd på Rush Rail Timber, en
stor aktör bland timmertransportörerna. Han säger att
järnvägen är konservativ.
– För att locka kunder till spåren bör järnvägen vara
flexibel, men i stället blir man allt mer fastlåst av tidtabeller som det tar fem dagar att ändra.
Då talar han om godstrafiken och själva banorna som
byggs, underhålls och drivs av Trafikverket. Men trots
att förutsättningarna i hög grad bestäms av Trafikverket
har företaget egna idéer. I fjol fick man Godstransportrådet Mittsveriges pris Årets lyft för att ha gett sina tåg
25 procent högre dragkraft och därigenom minskat antalet tåg på banorna men med bibehållen godsvolym.
– Vi satsar på effektivare material som drar mer gods,
energieffektiva ellok och lastsäkringsutrustning som gör
att vi kan fylla vagnarna bättre med virke.
Dessutom har man börjat med trådlös övervakning
av vagnarna för att höja effektiviteten och minska stillestånden. Två enheter monteras på varje vagn och ska
varna för bland annat rälsbrott, fastfrusna bromsar och
växelfel. I förlängningen bör det ge bättre koll på underhållsbehovet och ökad driftsäkerhet.
– Det är stora pengar som ligger i underhåll och om
vagnarna är skadade.
Så vart tycker han att statens järnvägspengar ska gå?
– Utan Sveriges skogsbruk och skogsindustri blir det
väldigt få som behöver åka kollektivt i Stockholm. Det
som betalar Stockholms tillväxt är träden i Norrland,
avslutar Jan Lindqvist. n
KONTRASTER MÖTS I FORSKNINGEN
Järnvägsgruppen KTH vid tekniska högskolan i Stockholm
arbetar för utveckling och ökad konkurrenskraft för järnvägen
och svensk järnvägsindustri genom att bidra med kunskap och
forskning. Enligt gruppen är det inte helt enkelt att locka
teknisk kompetens till järnvägen som för en del framstår som
omodern. I dag måste 1800-talsteknik samsas med digitalisering. Läs mer på railwaygroup.kth.se.
SKOGEN 19
Skogen0815A.qxp_Layout 1 2015-08-14 13:52 Sida 20
VIRKESMARKNADEN
Optimismen spirar
STIGANDE VIRKESPRISER, investeringar och ökande aktivitet i
skogen. Så kan läget inför hösten sammanfattas. Optimismen
spirar i skogen.
Direkt påtagligt för skogsägarna är smärre prishöjningar
på timmer. Sedan försommaren har SCA, Norra skogsägarna,
Mellanskog och Holmen höjt listpriserna på timmer, mellan
10 och 20 kronor per fub. Någon svensk konsumtions- eller
byggboom handlar det inte om utan sannolikt en förberedelse
för ökad efterfrågan utomlands.
Kronan har sjunkit kraftigt mot dollarn och framförallt
pundet och euron. De två sistnämnda valutorna används på
Sveriges mest betydande exportmarknader.
Ett illustrativt exempel på betydelsen av kronans värde är
att all import av massaved till Sverige är oekonomisk. Med
transportkostnader är det väsentligt dyrare att köpa marginalkvantiteter av massaved, framförallt björk, från Baltikum.
Inklusive transportkostnader måste en importör betala rejält
över massavedspriserna i Sverige. Kanske det kan spilla över
på bättre priser i Sverige och öka gallringarna.
Är sådana förväntningar också ett uttryck för de ökade
röjningarna med tio procent under 2014?
JÄMFÖRPRISER
SKOGENS VIRKESSPECIAL 13 AUGUSTI 2015
Se vad bolagen och skogsägareföreningarna erbjuder för ditt normalbestånd.
Pris i kr/m3 fub. exkl. moms Grön = prishöjning Rött = prissänkning
TIMMER, NORMALBESTÅND
TALL
BillerudKorsnäs, Norrbotten inland3)
452
327
BillerudKorsnäs, Norrbotten kust3)
476
369
Norra Skogsägarna, Norrbotten kust
418
329
SCA, Norrbotten kust
444
332
Sveaskog, Norrbotten
449
357
Holmen, Västerbotten
388
362
GRAN
Norra Skogsägarna, Västerbotten norra
421
339
SCA, Västerbotten
444
346
Sveaskog, Västerbotten kust
449
364
Nätraälven, Ångermanland
452
402
Norra Skogsägarna, Ångermanland
397
351
Norrskog, södra Lappland/Jämtland
405
340
Holmen, Västernorrland/N Jämtland
392
348
Norrskog, Västernorrland kust
405
340
SCA, Västernorrland/Jämtland
437
360
Stora Enso, Jämtland/Härjedalen/Hälsingland
379
318
Holmen, Hälsingl/Härjedalen/Medelpad/S Jämtl
403
329
BillerudKorsnäs, Hälsingland
407
375
Mellanskog, Hälsingland/Härjedalen
429
340
Sveaskog, Hälsingland/Härjedalen
398
353
411
334
347
MELLANSKOGS VD Sture Karlsson var dock orolig för massaveds-
Holmen, Dalarna/Gästrikland
priserna och den åtföljande gallringen i samband med höjningarna av föreningens timmerpriser.
– Dessvärre har det inte varit möjligt att höja priset för
massaved. Vi och cellulosaindustrin står långt från varandra
och vi menar att de utnyttjar sin starka ställning genom att
med stor import från Norge hålla priserna nere i Mellansverige. Resultatet blir att skogsägarna har svårt att genomföra
tidiga gallringar med positiva netton.
Som alltid är trenderna motsägelsefulla. En tydlig trend som
går att finna i våra jämförpriser är höjningarna i nordligaste
Sverige. SCA höjde på försommaren talltimret med 20 kronor
och i slutet på sommaren följde Norra Skogsägarna efter. Deras
priser börjar närma sig prisledaren Billerud-Korsnäs. Priserna
på talltimmer har dessförinnan i stort sett legat still i två år.
Mellanskog, Dalarna/Gästrikland
437
Stora Enso, Dalarna/Gästrikland
379
328
BillerudKorsnäs, Dalarna
384
349
BillerudKorsnäs, Gästrikland
394
357
Sveaskog, Dalarna/Gästrikland
406
341
VVDS, Värmland2)
425
382
Stora Enso, norra Värmland/norra Örebro
363
344
Forimp, södra Värmland
456
398
Mellanskog, Västm/Uppl/N Sthlm/N Örebro/N Värml
409
356
Sveaskog, Västmanland/Uppland/N Värmland
391
347
Stora Enso, Uppsala/Sthlm/Västmanland
379
328
Holmen, Uppland
391
348
Holmen, norra Örebro/Västmanland
387
381
BillerudKorsnäs, N Örebro/Västmanl/Shlm/Uppl
393
358
379
Mellanskog, S Örebro/S Värml/Sörml/S Sthlm
421
DET MÅSTE FÖR ÖVRIGT vara en nåd att vara skogsägare i Finland.
Stora Enso, södra Örebro/södra Värmland
366
353
Där är priserna på talltimmer 200 kronor högre än i Sverige
– och då är hänsyn tagen till kostnader för drivning och
bonustillägg i Sverige. Även massavedspriserna är väsentligt högre än
på motsvarande breddgrader
i Sverige.
Sveaskog, Närke/södra Värmland/Sörmland
406
364
Stora Enso, Sörmland
388
375
Holmen, Sörmland/södra Örebro
399
369
BillerudKorsnäs, södra Örebro/Sörmland
401
381
VVDS, Dalsland2)
452
411
Stora Enso, Västra Götaland
388
328
Sveaskog, Skaraborg
LARS ÅKERMAN
[email protected]
Satsa på låghastighetsbanorna, skriver
Mats Sandgren, vd SCA
Skog, apropå att regeringen vill satsa på de större
järnvägarna i första hand.
20 SKOGEN
Regeringens utredning
om enklare skatteregler för enskilda
näringsidkare och
delägare i handelsbolag
föreslår att skogskontot slopas.
Sveaskog, Götaland
432
412
Inga uppgifter
Inga uppgifter
Holmen, Östergötland
476
478
Holmen, Småland
472
455
Södra, Region Öst
465
474
Södra, Region Väst
491
465
Mellanskog, Gotland
407
348
Finland södra v32, €9,60
628
540
Skogen0815A.qxp_Layout 1 2015-08-14 13:52 Sida 21
Bjud på skog på nätet
BARR
BillerudKorsnäs, Norrbotten
250
–
Holmen, Norrbotten/Västerbotten
280
–
290
N. Skogsägarna, Norrb/Västerb/Ångerm
275
–
275
SCA, Norrbotten/Västerbotten
250
–
290
Sveaskog, Norrbotten/Västerbotten
275
–
300
Nätraälven, Ångermanland
300
-
300
Holmen, Västernorrland/N Jämtland
280
280
290
Norrskog, Västernorrland
250
250
271
SCA, Västernorrland
250
262
290
GRAN
BJÖRK
290
Holmen, Hälsingland
230
245
270
Holmen, Dalarna/Gästrikl/Härjed/S Jämtl
230
245
270
Stora Enso, Hälsingland/Härjedalen
230
245
265
Sveaskog, Hälsingland/Härjedalen
230
245
265
1,6
1,4
Egypten
1,2
230
245
270
Mellanskog, Dalarna/Gästrikland
230
245
270
Stora Enso, Dalarna/Gästrikland
230
245
265
Sveaskog, Dalarna/Gästrikland
230
245
265
BillerudKorsnäs, Dalarna/Gästrikl/Värml
230
245
265
0,4
Holmen, Uppland/Örebro
230
245
270
0,2
Holmen, Västmanl/Sörmland1)
230
245
270
0
Mellansk, Västmanl/Uppland/Mälardalen
230
245
275
2005
Stora Enso, Mälardalen1)
230
245
270
BillerudKorsnäs, Mälardalen/Örebro1)
230
245
270
Sveaskog, Västmanl/Sörmland/Uppl
230
245
270
VVDS, Värmland1)
230
245
270
230
245
270
Stora Enso, Värmland
230
245
265
Sveaskog, Örebro
230
245
270
Sveaskog, Värmland
230
245
265
Forimp, Värmland1)
230
245
265
Stora Enso, Värmland/Örebro
230
245
270
Stora Enso, Bohuslän/Dalsland
250
265
290
VVDS, Dalsland
280
295
295
Holmen, Östergötland/Småland
280
295
320
Sveaskog, Östergötland/norra Småland
280
295
320
Södra, Västra Götaland
280
280
320
Södra, Östra Götaland
280
295
320
Mellanskog, Gotland
250
250
275
Sveaskog, Skaraborg
280
280
295
Finland södra v32, €9,60
293
283
261
Lettland Nord v33, €9,57
289
292
306
Lettland Syd v33, €9,57
287
287
300
Förklaringar jämförpriser och massaved
• Listan på jämförpriser återspeglar priset per
kubikmeter när ett normalbestånd avverkas.
Timrets längd, kvalitet, diameter och andel
massaved vägs ihop.
• Gäller avverkningsuppdrag.
• Exkl. avverkningskostnader.
• Underlaget för jämförpriserna är köparnas
prislistor och VMF Qberas stambank för Mellansverige. Avsmalningen är olika i norr och söder,
vilket innebär att visade priser är något för
höga i norr och för låga i söder.
• Apteringstillägg (längdutfall) är inräknat.
• Massaved anges exkl. transportavdrag.
Norr om E 18 finns transportavdrag.
Mer om hur jämförpriserna fungerar kan du
läsa på skogen.se/jamforpriser.
1) Ej transportavdrag.
2) Västra Värmlands och Dals Skogsägareförening. Ej transportavdrag.
3) Transportavdrag på timmer.
LÅ
Sveriges export av trävaror till tre stora marknader utanför Europa
Mellanskog, Hälsingland/Härjedalen
Mellanskog, Värmland/Örebro
köpare runtom i landet kan
vara med om att bjuda på dem.
Enligt Anders Fröidstedt,
marknadschef på Rotpostmäklarna, blir virkesbörsen enklare
och mer kostnadseffektiv än
tidigare. Den vänder sig till alla
skogsägare, stora som små, samt
skogsägare med förvaltning.
1,8
miljoner kubikmeter
MASSAVED 13 AUGUSTI 2015
VIRKESBÖRS På SkogsElmia
meddelade Rotpostmäklarna
Sverige att man startar försäljning av virke till högstbjudande
över nätet. Idén till denna nya
affärsverksamhet har utarbetats
under en längre tid i Finland
(se SKOGEN 12/2014).
Virkesposter av olika slag
anmäls till sajten, där virkes-
1,0
0,8
0,6
Japan
Kina
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Källa: SCB & Skogsindustrierna
Egyptenexporten ökar igen
De utomeropeiska marknaderna utmärks av större svängningar än de europeiska.
Egypten har återhämtat sig efter oroligheterna, medan Japan har minskat
kraftigt. Ett tapp som verkar hålla i sig. Trots svagare marknad totalt för trävaror
i Kina visar den svenska exporten dit fortsatt uppgång.
Norras säljsajt
analyserar priser
Rottneros
ökar vinsten
REKORDRESULTAT Den värmländska
massatillverkaren Rottneros rapporterar att resultatet för årets första
kvartal är koncernens hittills bästa i
nuvarande struktur. Resultat efter
finansnetto blev 103 miljoner kronor,
vilket är 83 miljoner mer än motsvarande period i fjol. Även nettoomsättningen ökade, från 380 till 454 miljoner
kronor. Företagets styrelse har nu beviljat 180 miljoner kronor för att kunna
öka kapaciteten vid koncernens båda
bruk; Vallvik (bilden) och Rottneros.
SÖKHJÄLP Hemnet får konkurrens av
Norra Skogsägarnas sajt Skog till salu,
där du dessutom får hjälp att beräkna
värdet på fastigheten som är till salu.
Tanken är att alla skogsfastigheter ute
på marknaden ska finnas på sajten.
Det går enkelt söka kommunvis, efter
storlek, skog, åker och totalareal,
skogsinnehåll samt förråd per hektar.
Det finns också länk till mäklarna.
CITATET ”Vi kortar
våra transporter
avsevärt.”
Holmens marknadschef Jan Orke
säger att Bravikens sågverk är bra
för både miljön och ekonomin, eftersom man nu även börjar såga tall.
SKOGEN 21
Skogen0815A.qxp_Layout 1 2015-08-14 13:52 Sida 22
VIRKESMARKNADEN
 Dubbla roller. Skördarlagen
behöver utbildas för att även
sköta värderingen. Nya riktlinjer
håller på att utarbetas.
Foto: Thomas Adolfsén/SKOGEN bild
”Köparen ska inte
bestämma priset”
SKÖRDARMÄTNING Meningarna går i sär om
metoden, men Västerås stift har använt den
i mer än femton år och ser den som enkel,
snabb och trygg.
Att använda skördarmätning som betalningsgrund innebär att skördarföraren även
är virkesmätare. Skogsägarens pris sätts
utifrån skördarens volym, direkt vid avverkningen, i stället för vid industrimätning i
efterhand. Det fungerar som ett nettoavtal
på både slutavverkningar och gallringar.
Drivningskostnader är alltså ingen extra
post som kommer på faktura i efterhand.
På Västerås stifts skogsbolag har man
goda erfarenheter av den här handelsformen.
– Den är transparent, det är enkelt
att begära in anbud och vi får betalt när
skördarnotorna är levererade. Vi slipper
22 SKOGEN
behöver det aldrig uppstå
ansvaret för virket på avlägget.
några diskussioner och det
Från det virket är mätt i skörkänns tryggt.
daren är ansvaret köparens,
I regel begär stiftet in
säger Erik Ling som är stiftsanbud, men man har också
jägmästare och vd för Västerås
upparbetade relationer där
Stift Skog AB.
man går in i prisförhandlingar
Han basar för tolv personer
utan anbudsförfarande. Ett
som förvaltar cirka 52 000
pris per avverkad fub fasthektar skog. Varje år avverkas
ställs. Till grund ligger en
cirka 150 000 kubikmeter fub. Stiftsjägmästare Erik Ling är
mycket nöjd med att använda
stamprislista som påverkas
– Det vore konstigt om
skördarmätt som betalningsav medelstammen och utifrån
köparen ska bestämma priset grund. Foto: Lars Åkerman
den kommer parterna överens
när jag säljer något. Så är det ju
om ett volympris i kronor per fub.
faktiskt vid inmätning vid industrin, där
köparens prislista ligger till grund för beräkning av drivningskostnader och transporter.
VÄSTERÅS STIFT FÅR BETALT när avverkningen
Erik Ling är både stolt och mycket nöjd
är klar och skördarnotorna är levererade.
med stiftets säljmetod. Han säger att det är
– Vi skiljer på slutavverkningar och gallett tryggt sätt att sälja skog på.
ringar när vi begär in offerter. De har helt
– Vid skördarmätt som betalningsgrund
skilda förutsättningar. Vi försöker sy ihop
Skogen0815A.qxp_Layout 1 2015-08-14 13:52 Sida 23
”VI FÖRSÖKER SY IHOP
STÖRRE PAKET SOM
SÄLLAN ÄR MINDRE ÄN
15 000 FUB. DET ÄR
SJÄLVKLART EN FÖRDEL
BÅDE FÖR KÖPAREN
OCH FÖR OSS.”
större paket som sällan är mindre än 15 000
fub. Det är självklart en fördel både för
köparen och för oss. Statistiskt minskar då
risken för stora avvikelser, men jag vill påstå
att även vid mindre avverkningar på några
hektar fungerar skördarmätt. Aggregatens
mätnoggrannhet är stor i dag.
STIFTET VAR MYCKET TIDIGT ute med metoden.
Torbjörn Dahlgren var med som projektledare vid starten i slutet av 1990-talet och
berättar att det fanns en generell oro i början, framför allt över att metoden inte
skulle fungera på tall.
– Men vi tittade förutsättningslöst på
skördarmätt. Det ledde till att vi införde
kontrollmätning med minst två träd per
skift för att minimera riskerna för fel. För
säkerhets skull mätte vi något oftare med
flera kalibreringar som följd, säger
Torbjörn Dahlgren.
– Svårast är det vid nollgradigt. Då kan
matarna sjunka in på en del stockar, medan
andra har behållit sin hårdhet. Då piper det
till och föraren stiger av oftare och mäter
manuellt med elektronisk klave, kanske
två-tre träd per dag.
Lövbestånd kan ibland skapa svårigheter.
Krokiga björkar kan behöva köras fram och
tillbaka i aggregatet för att man ska få rätta
längder och vissa bestånd måste också
hanteras separat.
– Vi har dock lite löv och våra björkstammar är fina och raka. I vissa lägen kan det bli
industrimätning som i huvudsak ska gälla,
men för oss är det nästan en försumbar del
av vår avverkning, säger Torbjörn Dahlgren.
Alla skördare som kör för stiftet är certifierade för skördarmätning.
VARFÖR GÅR INTE fler köpare över till skördar-
mätt som betalningsgrund? Är de rädda för
att tappa kontrollen över drivningskostnaderna?
Erik Ling på Västerås stift skrattar till.
– Det vill jag inte spekulera i, jag bara konstaterar att det funkar bra för oss. Det innebär
också en stor frihet för köparen som kan ändra i aptering och fördelning mellan timmer,
klentimmer, massaved etcetera. Det behöver
aldrig bli någon diskussion i efterhand.
LARS ÅKERMAN
 Föraren kan lättare upptäcka avvikelser,
säger Maria Nordström på Skogforsk.
Foto: Sverker Johansson/Bitzer
Så ska skördaren
mäta rätt
KVALITETSKONTROLL En förutsättning för
att betalningsgrundande skördarmätning
ska fungera är att mätutrustningen är kvalitetssäkrad. Det görs genom att skördaren
slumpar ut provträd som mäts för hand
och jämförs med maskinens mätning.
– Man kontrollmäter i snitt en stam per
dag. Syftet är att hålla koll på att maskinen
mäter längd och diameter som den ska.
När mätningen avviker kan det betyda att
det behövs en justering, till exempel ett
komponentbyte eller en kalibrering av
mätsystemet, berättar Maria Nordström
på Skogforsk.
– Revisorerna fyller också en viktig roll
som utbildare genom den kontinuerliga
feedbacken och praktisk handledning,
säger Maria Nordström.
FREDRIK HANSSON SOM ÄR utvecklingsansvarig
på VMF Qbera berättar att VMF och Skogforsk i samarbete med Södra och Sveaskog
håller på att ta fram nya instruktioner för
mätningen.
– Det finns branschinstruktioner för de
andra mätmetoderna. Nu skapas det även
för skördarmätning. Vi snickrar på det nya
regelverket nu, fem års erfarenhet visar att
vi kan göra det bättre.
KARIN BERNLE
FÖR ATT UPPFYLLA KRAVEN måste minst femtio
procent av maskinens diametermätningar
avvika max fyra millimeter uppåt eller
nedåt från den manuella mätningen. Vad
gäller längden måste minst sextio procent
av mätningarna ligga inom plus/minus två
centimeter.
– När föraren kontrollmäter får han eller
hon en känsla för hur maskinen mäter och
vad som påverkar mätningen. Då blir det
även lättare att upptäcka och åtgärda
orsaken till eventuella avvikelser. Är det
till exempel savning måste man vara extra
noggrann. Det är också svårare att mäta
diametern när barken är skadad och ojämn.
SKÖRDARNAS MÄTNING ÖVERVAKAS av revisorer
från virkesmätningsföreningarna (VMF)
och de återkopplar regelbundet resultatet
till skördarlagen.
FÖR- OCH NACKDELAR
MED SKÖRDARMÄTT
• Snabb, lättbegriplig betalningsform och mindre administration.
• Virkesköparen ansvarar för virket
hela vägen till industrin. Det minimerar risken för konflikter om till
exempel lagringsskador.
• Köparna betalar för hela trädet och kan göra
vad de vill med det. Man är inte låst vid ett visst
sortiment.
• Svårt att göra säker mätning
under savningen på våren.
• Mätningen är inte opartisk.
• Tydligare instruktioner för mätning behöver tas fram.
SKOGEN 23
Skogen0815A.qxp_Layout 1 2015-08-14 13:53 Sida 24
 Enligt Björn Karlsson (t h) utgör jaktoch fisketurismen bara en bråkdel av den
potentiella marknaden för naturturism.
Anton Svedberg (tv) är skogsentreprenör
och hjälper ofta Björn med guidning.
TURIST TYCKER
HYGGE ÄR TRIST
VILDMARKSSUGNA OCH KÖPSTARKA TURISTER KAN
BIDRA TILL ATT HÅLLA GLESBYGDEN LEVANDE – ÅRET
RUNT, UTAN ATT TÄRA PÅ NATURENS RESURSER. MEN DÅ
MÅSTE DAGENS SKOGSBRUK FÖRÄNDRAS, ANSER
BJÖRN KARLSSON I VILHELMINA.
Text och foto: MATTS BILDSTRÖM
B
JÖRN KARLSSON ÄR en av många
småföretagare i Vilhelminaområdet som har fått upp
ögonen för möjligheterna att
utveckla besöksnäringen. Han
startade med turism inriktad på jakt och
fiske, men upptäckte snart att en bredare
inriktning ger långt större möjligheter att
fylla stugorna under hela året.
– Vissa entreprenörer i Norrbotten fyller
sina anläggningar även under vinterhalvåret
med betalstarka japaner och kineser som
kommer för att titta på norrsken. Världen
är full av stressade storstadsmänniskor med
gott om pengar som ständigt söker nya sätt
att ladda batterierna, säger Björn Karlsson.
Sådan turism behöver inte heller tära på
naturens kapital, som fiske- och framför allt
jaktturism gör. Det handlar om ren naturskådning, säger han, som att ”få chansen att
möta en ostörd bäver eller älgar i deras
naturliga omgivning”.
24 SKOGEN
Men han ser också problem:
Björn Karlsson skyller inte den rådande
– Jag ser en stor fara i att skogsbruket
situationen på skogsbolagen eller skogssom det bedrivs i dag är på väg att slå undan
ägarna. Det är skogsvårdslagen och miljöbenen för ett framtida boende i glesbygd.
hänsynen som måste ses över, säger han.
Övre Norrland är på god väg att
– I dag tvingas alla mer eller
förvandlas till en monoton och
mindre att gå i samma fotspår
SKOGEN I NORR
frodvuxen massavedsplantage.
i en närmast hysterisk jakt på
•Övre Norrland motEnligt Björn Karlsson reagerar svarar cirka en tredjedel snabb tillväxt och korta
många turister starkt över skillomloppstider på skog.
av Sveriges yta.
naden mellan den bild de har
Han tycker att Sveriges skogs•65 procent av övre
fått av Sverige via media och
bruk borde blicka framåt och
Norrlands areal har
den verklighet de möter när
ändra kurs.
kalavverkats de senaste
de kommer hit.
– Det finns massor av länder
60 åren.
som klimatmässigt är bättre
•Större sammanhänglämpade för snabbväxande plan– DE SOM SÖKER SIG HIT, kanske
ande bestånd med
tageskogar än Sverige. Vi borde
ända från andra sidan jordInblandning av 10 till
återgå till den senvuxna furan
klotet, är genomgående mycket
20 procent gammal
som bara vi i norr har förutsättpålästa, säger han och berättar
skog finns endast i
ningar för.
att han nästan alltid kör omvägar naturreservat och
– De få oskyddade skogar med
när gästerna ska lotsas ut i
fjällnära områden.
högre naturvärden som återstår
naturen för att undvika de
(Källa: Riksskogsär redan i dag i ett läge som rätt
största hyggena.
taxeringen 2013)
Skogen0815A.qxp_Layout 1 2015-08-14 13:53 Sida 25
 – Fin gammal blädad tallskog gillas av mina turister,
säger Björn Karlsson.
hanterat och i kombination med ett mer
hänsynstagande skogsbruk skulle generera
mer pengar som besöksmål än med ett
traditionellt trakthyggesbruk.
I STÄLLET VILL Björn Karlsson se till exempel
blädningsskogsbruk över större områden.
– Min och många andra entreprenörers
verksamhet här i Vilhelmina skulle aldrig
gå att bedriva utan närheten till naturreservaten. Här har en typ av blädningsskogsbruk bedrivits lika länge som det har
bott människor i området. Resultatet är
öppna, bärproducerande marker med stark
vildmarkskaraktär, en bra hemvist för djur
och fåglar. Det är denna typ av natur som
besökare vill ha, säger han.
– Dessutom vet vi i dag att ett blädningsskogsbruk kan ge en bra ekonomi, samtidigt
som man behåller de naturvärden som en
upplevelsebaserad turism är helt beroende
av, säger Björn Karlsson. n
 Älgsafari bedrivs ofta
vintertid, men minst lika
stora möjligheter finns att
studera dem under deras
vårvandring.
SKOGEN 25
Skogen0815B.qxp_Layout 1 2015-08-14 14:29 Sida 26
Studenterna vid Skogsteknikerprogrammet,
Gammelkroppa Skogsskola 2013-2015 tackar alla
sponsorer som gjort vår studieresa till Polen möjlig.
Moelven skog AB
Gammelkroppa skogsskola
Karl Hedin AB
NWP AB
Boxholms skogar
Mellanskog
Sydved AB
Weda skog
TP skogstjänst
Sveden trä
26 SKOGEN
Gransjön trafik AB
Derome skog AB
Bergs timber AB
Nyqvist skogs AB
Vemhus bygg
Höglandsågen
Värmlands röj & linjetjänst
Bilbärgning Per Skinnagård
Tidningen SKOGEN
SKOGEN i plattan
Alla dina tidningar på ett ställe.
Qiozk
Tidningsaffären
www.qiozk.com
Skogen0815B.qxp_Layout 1 2015-08-14 14:29 Sida 27
Redaktör:
Per Ericsson
[email protected]
Foto: Brigitti Åström
TEKNIK
Konsumentnytta! Två tester och nyheter från skogsmässorna.
Idéer till artiklar om skogsteknik mejlas till [email protected].
Ny motor klarar
miljökraven
 Super Lubes egenskaper
anges ha utvecklats ”från senaste
high-tech och rymdforskning”.
Hyfsat smörjmedel,
utmärkt rostlösare
TEST ”Den bästa universella
smörjnings- och underhållsprodukt som har tillverkats”,
säger reklamen. Det måste
testas, säger vi på SKOGEN.
Det finns en mängd aerosolförpackade multisprayer och
universaloljor som alla sägs ha
unika egenskaper när det gäller
att smörja och lösa upp eller
rengöra och skydda. Lubvision
Super Lube ska enligt tillverkaren Sellnäs svets & maskinreparationer ha unika egenskaper som extrem vidhäftningsförmåga och stark oljefilm.
Däremot visade sig Super Lube vara en
effektiv rengörare och smutslösare. En slang vars
innandöme kletats ihop av gammal vegetabilisk
olja öppnades enkelt när Super Lube hade fått
verka över en natt. Tidigare försök att öppna
slangen med hjälp av ett par liknande produkter
hade misslyckats.
Det är dock som rostlösare som Super Lube
verkligen kommer till sin rätt. Här överträffar
den många andra produkter.
Den aktiva vätskan visade sig
ha en mycket god förmåga att
tränga in och frigöra fastrostade
gängor och andra detaljer. Även
till synes hopplösa bultar kunde
lossas sedan de fått några
duschar Super Lube.
INNEHÅLLET UTGÖRS enligt etiket-
tens något ofullständiga text
av ett ”petroleumdestillat
lösningsmedelsavvaxande
tunga paraffiniska kolväten”. Vätskan är extremt
brandfarlig. Upprepad hudkontakt kan ge irritation eller hudsprickor. Aerosolens drivgas skadar
inte ozonskiktet.
En 400-millilitersburk kostar 100 kronor plus
moms, men Super Lube säljs också i femlitersförpackning avsedd för spruta. Den kostar 950
kronor plus moms.
TEST OCH FOTO: PER ERICSSON
Spruta på. Vänta. Skruva. Med Super
Lube fick vi upp riktigt rostiga bultar.
SKOGEN TESTADE produkten som
smörjmedel, för rengöring samt som rostlösare.
Vid smörjning av bultförband och kedjetransmission ger den ett tillfredsställande resultat.
Förmågan att häfta vid materialet under längre
tid är god. Oljefilmen upplevs som stark, men i
vårt test levde de smörjande egenskaperna inte
riktigt upp till reklamtextens löften eller att den
skulle vara så mycket bättre än andra produkter.
TURBODIESEL Gremo är känt för att
ha högt lastindex på sina skotare. Med
nya 1050F, som premiärvisades på
Skogsnolia, går man vidare och förfinar
konceptet.
Modellen är den fjärde generationen
av skotaren.En nyhet är bland annat
den fyrcylindriga, turboladdade
common-rail-dieseln från Cummins
som uppfyller miljökraven EC Stage III.
En annan är att hytten standardutrustas med Iqan Experience med
Gremos egen programvara Grecontrol
för anpassning av olika funktioner
efter körstil, arbetsuppgifter etc. Även
valfria pumpflöden och sex inställningsbara förarprogram ingår som standard.
Nytt är även elsystemet som underlättar service och felsökning. 15 ledlampor ger bra sikt, varav fyra för låg
sidobelysning.
Vagnen utrustas med ExTe-bankar
och ett unikt skyddsgaller med snedställda plattjärn för optimal sikt.
Med en egenvikt på 12 500 kilo och
en lastkapacitet som uppgår till
10 500 får Gremo 1050F ett bra förhållande mellan last- och maskinvikt.
PER ERICSSON
25
PROCENT
… av stubbarna blir i snitt
kvar på hyggena efter skörd.
Skogforsks studie visar att det mest
beror på naturvårdsskäl, men även
att man missar stubbar.
SKOGEN 27
Skogen0815B.qxp_Layout 1 2015-08-14 14:30 Sida 28
TEKNIK
 Jenz har tillverkat 180
huggbilar. De byggs på
lite kraftigare, fyr- eller sexhjuls-drivna chassin.
 Eschlböck har liksom Jenz
allhjulsdrivna chassin från
MAN, där hugg och kran körs
från fordonshytten.
Så flyttar
danskar träd
Huggarmöte på Elmias fält
JÄTTESPADE Varför hugga ner
träd när man kan flytta dem?
Besökarna på SkogsElmia fick se
en rejäl trädflyttarspade som kan
flytta träd med cirka 35 centimeters diameter.
Maskinen som ägs av danska
Nordisk Træflyt og Træpleje har
sex hydrauliska spadar som först
sticks ner i jorden på det önskade
planteringsstället och lyfter bort
jordklumpen. Då skapas ett rejält
planteringshål. Därefter ser man
till att det träd man önskar flytta
står i centrum för de sex spadarna,
som en efter en trycks ner i jorden.
Rötterna får ett skarpt snitt och
trädet lyfts upp. Jordklumpen med
rötterna sätts sedan på plats
i planteringshålet.
Jesper Nielsen och hans kollega
på Nordisk Træflyt og Træpleje kan
flytta upp till 15 träd per dag om
det är inom ett begränsat geografiskt område. ULLA SUNDIN BECK
KONKURRENTER Jenz 583R och
Eschlböck Biber 84 är två huggbilar med en hel del gemensamt
och som konkurrerar om delvis
samma köpare.
Ny vagnstyp
kan tippa
PRODUKTNYTT Stronga lanserar
en helt ny typ av tippförsedd vagn
för lastväxlarflak, avsedd att kopplas efter traktorns lastväxlarvagn.
Föraren skjuter över flaket, får med
sig dubbla laster och kan tippa
extraflaket utan att behöva flytta
över det till lastväxlaren.
28 SKOGEN
På SkogsElmias fält där de stora
flishuggarna håller till kunde
man i år spana in en ganska
intressant konkurrenssituation.
Värmdal & Traktorservice och
Maskincity i Motala visade var
sin ny huggbil som bygger på
samma koncept: Båda är relativt
tystgående med många knivar
som ger ett fint klippresultat,
monterade på ett allhjulsdrivet
chassi från MAN och utan kranhytt.
Likheterna slutar inte där.
Båda är också byggda på mellaneuropeiskt manér utan kranhytt,
där chauffören i stället sitter i
fordonshytten och kör kranen
och huggen.
På högersidan sitter en svängbar flisstol med kontroller och
spakar i armstöden som på en
skogsmaskin.
Hytten är försedd med stora
glasrutor bakåt, till höger och
i taket för att ge så bra sikt som
möjligt.
Modellen från Värmdal &
Traktorservice heter Jenz 583R.
Den klarar stockdiameter på
max 56 centimeter och bredden
på inmatningsbordet är 1 200
millimeter.
– Jenz tycker att det blir
bättre med ett kraftigare chassi
och bygger därför sina huggbilar
på ett 33-tons chassi. Vi kan leverera på antingen fyr- eller
sexhjulsdrivna MAN-chassin,
säger Tommy Portström på
Värmdal & Traktorservice.
Han berättar att fläkten kan
monteras antingen i mitten eller
bak, beroende på om man vill
blåsa flisen över hytten eller
bakåt.
Konkurrenten från Maskincity i Motala är Eschlböck Biber
modell 84. Max stockdiameter
är 60 centimeter och inmatningsbordet är 1 220 millimeter
brett.
– Eschlböck har en stark konstruktion med hållbara slitdelar
och detta ger en pålitlig maskin
med mycket bra totalekonomi
för kunden, säger Magnus
Folkesson som är vd på Maskincity i Motala.
TEXT OCH FOTO: THOMAS ADOLFSÉN
Penta längtar tillbaka till skogen
VOLVO PENTA På 1970-talet var Volvo Pentamotorer självklara drivkällor i de flesta svensktillverkade skogsmaskiner. Sedan försvann motortillverkaren från skogsbranschen.
– Nu vill vi göra comeback, säger Patrik Nilsson
som genom företaget Imatech representerade
Volvo Penta industrimotorer på SkogsNolia.
– Vårt mål är att få fler skogsmaskinstillverkare
att uppmärksamma våra motorer. De ligger i framkant när det gäller driftsekonomi och miljöklassning.
Den motor man hoppas ska hitta vägen in
under huvarna på fler skogsmaskiner är den sexcylindriga turbodieseln TAD871VE med en slagvolym på 7,7 liter. Den ger 252 hästkrafter och
uppfyller miljökraven Stage IV/Tier 4f.
Cirka 15 000 motorer beräknas lämna Volvo
Pentas tillverkningsband i år och enligt Johan
 Till skogs. Patrik Nilsson
och Johan Burgren vill se Volvo
Pentas motorer i fler skogsmaskiner. Foto: Brigitti Åström
Burgren på företaget kommer några av dem
att placeras skogsmaskiner för att testas på den
svenska marknaden.
SKOGEN kommer att följa satsningen.
PER ERICSSON
Skogen0815B.qxp_Layout 1 2015-08-14 14:30 Sida 29
TEKNIK
Tar farväl
SKOTARE Nu går skotaren
Komatsu 830 i graven och det sista
exemplaret har sålts i Baltikum.
Totalt har 550 exemplar levererats
genom åren. Modellen fick ett uppsving under sitt sista år, när de
sanna fantasterna såg chansen att
lägga sin sista beställning, skriver
Komatsu på sin hemsida.
 Den lilla åttahjuls-
drivna skotaren Alstor
har fått en lite tystare
och bekvämare hytt.
Foto: Thomas Adolfsén
Tyst och bekvämt i ny hytt
KOMFORT En ny hytt till skotarna
från Alstor är hydrauliskt upphängd och bättre avstämd för
att minska vibrationer.
Alstor i Dingle tillverkar småskaliga, åttahjulsdrivna skotare
med bra framkomlighet och lågt
marktryck och har nu utvecklat
en bekvämare hytt till sina
maskiner.
– Det är lite modernare formspråk, samtidigt som maskinen
fortfarande är lite kantigt för att
man ska känna igen att det är en
Alstor, säger John Nordlund,
konstruktör på firman.
– Men det stora med den här
är att vi ville ha bättre komfort,
lägre ljudnivå och mindre
vibrationer.
Det finns värme i hytten
och man kan även få radio
installerad.
Kan man få den nya hytten
med AC också?
– Nej, men vi håller på att titta
på lite alternativ. De flesta av
våra användare kör mest på vintern, men entreprenörerna som
blir fler och fler vill ju så klart
kunna köra även på sommaren.
Alstor bygger 60 till 70 maskiner om året och 30 till 40 pro-
cent är försedda med hytt.
Modellen Alstor 833 drivs av
antingen en trecylindrig dieseleller en tvåcylindrig bensinmotor och har konstant drivning
på alla åtta hjulen.
THOMAS ADOLFSÉN
FAKTA
Tjänstevikt: 1 600 kilo
Maxlast: 2 500 kilo.
Mått: 1,55 m bred, 4,97 eller 5,77
meter lång (lång eller kort ram).
Pris: 447 000 kronor utan hytt och
560 000 med.
Klarar en kubik i timmen
VEDMASKIN Till hösten lanserar
finländska JaPa en ny, kompakt
vedmaskin. Den heter JaPa 235
och riktar sig kanske främst till
spis- och kakelugnseldarna som
tar tillvara det klenare gallringsvirket.
– JaPa 235 passar alla som
har ett måttligt vedbehov.
Produktionen är minst en kubikmeter färdigkluven ved per
timme. Maskinens kompakta
mått gör den enkel att ställa
undan när den inte används,
säger Bo Jadeborn hos Nordfarm Maskin i Norrköping
Hydraulisk kapsåg och fyrklyvskniv ger
en kubikmeter ved per timme.
som kommer att sälja
maskinen.
JaPa 235 har hydraulisk
kedjesåg med 13-tums svärd
samt hydraulisk fyrklyvskniv.
Maximal stamdiameter är
23 centimeter och vedkubbarna kan få en största
längd av 33 centimeter.
Vedrännan flyttar enkelt
den kapade och kluvna veden
till en släpvagn eller säckar.
JaPa 235 drivs normalt av
trefas elmotor, men kan även
utrustas med bensinmotor.
Priset är ännu inte fastställt,
men en indikation är runt
35 000 kronor.
SKOGEN återkommer med
en test av JaPa vedmaskin.
PER ERICSSON
Inga hyllvärmare. Dieter Reinisch
gläds åt att köpsuget tömmer John
Deeres lager. Foto: Brigitti Åström
Uppåt för
John Deere
SLUTSÅLT Dieter Reinisch på John
Deere konstaterar att efterfrågan
på företagets produkter är så stor
att fabriken inte hinner med. Företagets största skotare 1910E sålde
helt slut under Skogsnolia och
suget bekräftas av att man under
försommaren passerade uppstickaren Komatsu i Transportstyrelsens försäljningsstatistik för
nyregistrerade skotare. Därmed
återtog John Deere tätpositionen
som man tappade i fjol.
PER ERICSSON
Skogsbetong
INNOVATION Skogsråvara kan
ersätta fossila plaster som i dag
används för att göra olika typer av
material lättare. Det bygger på att
små sfärer på bara två till tre millimeter i diameter tillsätts i material
som till exempel betong. Idén att
använda skogsråvaror är patenterad och utveckling pågår, enligt
tidningen Ny Teknik.
SKOGEN 29
Skogen0815B.qxp_Layout 1 2015-08-14 14:30 Sida 30
SKOGEN TESTAR
För dig som arbetar mycket utomhus
i olika typer av väder med de dyrbaraste
verktyg du äger – händerna.
NYTTIGA NÄVAR
KRÄVER VÄRME
OCH KOMFORT
HANDSKAR Slitstark, smidig, skyddande,
bekväm – och samtidigt med bra grepp.
En bra arbetshandske ska klara mycket.
SKOGEN har testat fyra modeller.
ALLA FYRA PAREN ÄR av märkret Tegera från
Ejendals i Leksand och vi långtidstestade
dem under arbete utomhus under vintern
och våren. Vädret varierade från sträng kyla
med snö till plusgrader och regn. Vi använde
handskarna under till exempel bygg- och
skogsarbeten med handhållna maskiner och
redskap, vid hantering av rundvirke samt
vid förarjobb med traktor.
Vi provade framför allt deras förmåga att skydda mot handskador,
väta och kyla samt deras greppförmåga. Vi bedömde även materialets
nötningstålighet och handskarnas
bekvämlighet.
TEGERA 437 CLASSIC är en allroundhand-
ske som passar för de flesta syften,
30 SKOGEN
2
inte bara jobb utan även på till exempel
längdskidturen eller kalla vinterdagar på
stan. Materialet andas, vilket ger komfort
även under längre tids användning. Det är
också smidigt och ger bra fingertoppskänsla.
För att vara fingerhandskar håller de värmen
bra. Nötningståligheten är också bra, även
när insidan blir våt.
Däremot drar kardborreknäppningens funktion ner betyget. En något
längre krage med snölås vid handleden hade gjort en bra vinterhandske ännu bättre.
ket god nötningstålighet. Lädret
förstärker handskarnas skyddande egenskaper, men till priset av smidighet. Tegera 595 är
därför ingen handske för pilljobb, utan kommer bättre till sin
rätt som värmande skalplagg.
3
Fodret är extra tjockt, vilket ger
värmeförmåga i toppklass. En krage på hela 15 centimeter med
låsbar snörstängning stoppar snö och kyla effektivt.
EJENDALS ANSER ATT TEGERA 682
TEGERA 595 blev snabbt vår favorit
vid maskinkörning och utejobb under
riktigt kalla dagar.
Kraftigare innerhandsmaterial ger myc-
är en handske för våta och
kalla miljöer. Våt miljö? Tveksamt, säger vi. Kall miljö? Nej!
Men den som
lägger stor
4
Skogen0815B.qxp_Layout 1 2015-08-14 14:30 Sida 31
SKOGEN TESTAR
FAKTA: ARBETSHANDSKAR
Allround
TEGERA 437 CLASSIC
Fodrad fingerhandske av läder med många
användningsområden. Vattenavvisande.
Material, innerhand: Getnarv med förstärkt
pekfinger. Ovanhand: Neopren och spandplus
Foder: 40-grams Thinsulate.
Knäppning: Kardborrband.
Storlekar: 7 till 11.
Pris: 110 kronor plus moms.
Plus: Allroundhandske.
Minus: Kardborreknäppningen.
TEGERA 595
Varm och slitstark
Extra varmfodrad fingerhandske av kraftigare
läder med förlängd krage. Vattenavvisande. Har
dessutom lång krage av vattenavvisande textil
med invändigt foder.
Material, innerhand: Kraftigare nötnarv med
förstärkningar vid tumme och pekfinger. Ovanhand: Huvudsakligen nötnarv. Foder: 200-grams
Thinsulate.
Knäppning: Snörlås.
Storlekar: 9 till 12.
Pris: 317 kronor plus moms.
Plus: Värmeförmågan.
Minus: Mer värmehandske än arbetshandske.
Greppvänlig
TEGERA 682
Fodrad, syntetdoppad fingerhandske. Vattenavvisande. Tvättbar i 40 grader. Greppmönster.
1
1. Torrt, varmt och bra grepp. En bra arbetshandske
ska också tillåta rörlighet och finlir, som Tegera
9128 Pro på bilden. 2. Tegera 437. Allroundhandsken
skulle bli ännu bättre med annan knäppning och
något längre mudd. 3.Tegera 595. Snarare ett par
riktigt varma skalplagg än arbetshandskar. 4. Tegera
682. Ger suveränt grepp, men är absolut inga
värmehandskar. 5.Tegera 9128. Kromfritt material
ger plus, men storleken verkar inte stämma.
Material: Akryl och polyester, doppad latexfoam
till tre fjärdedelar. Stickad kragmudd i orange
varselfärg.
Storlekar: 7 till 11.
Pris: 41 kronor plus moms.
Plus: Grepp och smidighet.
Minus: Ej genomsläppligt material ger sämre
komfort.
TEGERA 9128 PRO
vikt vid bra grepp i en torr eller fuktig miljö
ska ta en närmare titt på de här handskarna.
Syntetmaterialet ger oslagbar smidighet och
greppförmåga, men till priset av värme.
Materialet andas inte och händerna blir fuktiga. Mudden släpper dessutom
igenom
väta mot handens ovansida.
TEGERA 9128 PRO, slutligen, kom-
binerar slitstyrka med smidighet och bra grepp. Fleecefoder
håller händerna varma. Till det
bidrar även att ovanhandsmaterialet släpper ut kroppsfukt utan att väta allt för lätt
tränger in. Helt klart
en
5
handske för arbeten där det krävs
att händerna hålls varma för att behålla
känslan för finlir.
Jämfört med Tegeras övriga handskar
i samma storlek känns de här dock små. Vi
sätter frågetecken för storleksangivelsen.
PER ERICSSON
Kolla storleken!
Fodrad fingerhandske av syntetläder med varselfärgad ovanhand. Förböjda fingrar med förstärkningar i sömmar, fingertoppar samt pekfingrar.
Vattenavvisande.
Material, innerhand: Microthan+. Ovanhand:
Polyester med knogskydd. Foder: 40-grams
Thinsulate.
Knäppning: Runtomstängande resår.
Storlekar: 7 till 11.
Pris: 198 kronor plus moms.
SÅ HÄR TESTADE VI
Plus: Kromfritt material.
De testade handskarna användes vid arbeten
utomhus, till exempel bygg- och skogsarbeten
med handhållna maskiner och redskap, hantering av rundvirke samt förarjobb med traktor.
Temperaturen under testperioden varierade från
sträng kyla med snö till plusgrader och regn.
Vi provade greppförmåga, bekvämlighet, materialets nötningstålighet samt skyddet mot
handskador, väta och kyla.
Minus: Trång för normalhanden även i storlek 11.
PÅ GÅNG: SKYDDSKLÄDER
Just nu är vi i full färd med långtidstester av
skyddskläder från både Eia och Husqvarna.
Håll utkik i kommande nummer av SKOGEN
under hösten!
SKOGEN 31
Skogen0815B.qxp_Layout 1 2015-08-14 14:30 Sida 32
Foto: Bosse Backström
TEKNIK
Vilken skördare
klarar den här
skogen?
PLOCKHUGGNING Hyggesfritt kommer att öka,
oavsett vad man tycker. SKOGEN har frågat de
största maskintillverkarna hur de ska möta
framtiden och hur de bedömer efterfrågan.
Maskiner som kan plocka ut enskilda träd i
ett bestånd kommer att efterfrågas, framför
allt där bevarande av naturvärden ska
kombineras med skogsbruk.
Men finns det lämpliga maskiner för
detta? Den optimala ”plockhuggningsskördaren” ska ha kraft som en slutavverkningsskördare för att orka hantera de största
träden. Samtidigt ska den ha gallringsmaskinens smidighet och sikt. Den ska kunna
smyga fram i beståndet utan att ge skador.
En svår ekvation. SKOGEN har därför ställt
tre frågor till maskintillverkarna:
32 SKOGEN
1. Behövs det särskilda skördare för
plockhuggning?
2. Har ni märkt av efterfrågan?
3. Har ni någon passande skördare i dag?
Samtliga svarade att det inte är aktuellt
att ta fram en särskild maskin för hyggesfritt. Tongångarna var mycket likartade.
– Orsaken är kostnaden. Dessutom är det
inte heller nödvändigt, det finns redan
maskiner som passar för detta, säger en tillverkare.
En annan säger att efterfrågan är näst
intill obefintlig, eftersom företagets kunder
sällan utför plockhuggning.
”Liten efterfrågan”
PONSSE Eero Lukkarinen, vd på Ponsse,
märker inte av någon efterfrågan men vet
att några entreprenörer som kör stadsnära
skogar eller utför naturvårdande skötsel
(NS) använder företagets maskiner.
– De här entreprenörerna har särskilda
krav på sina skördare. Maskinen ska vara
smidig samtidigt som den har en stabil bas
och en stark kran då det handlar om att fällrikta de största slutavverkningsträden. Och
det kan man tryggt och säkert göra med till
exempel Ponsse Ergo och Scorpion King,
säger Eero Lukkarinen.
”Bra alternativ finns”
ROTTNE Roland Axelsson, försäljningschef för
export på Rottne, tycker också att företaget
redan har bra alternativ i sortimentet.
– Om det blir aktuellt med någon kundförfrågan som rör plockhuggning så tycker
Skogen0815B.qxp_Layout 1 2015-08-14 14:31 Sida 33
TEKNIK
”Skulle öka vår
produktivitet”
UPPDRAGSGIVAREN Ingen maskintillverkare
tycker att det finns ett behov av skördare
anpassade för det nya skogsbruket baserat
på plockhuggning. Men det finns skogsägare
som tycker annorlunda.
SKOGEN ställde samma fråga till Per Österberg, förvaltare på SCA Skog, Jämtlands
skogsförvaltning. SCA är landets största
privata skogsägare.
– Ja, specialtillverkade
plockhuggningsskördare
skulle passa bra i bestånd där
höga naturvärden och skogsbrukande ska kombineras,
säger Per Österberg.
Per Österberg
Han tycker också att det
skulle passa i bestånd där naturvärdena ska
bevaras eller förstärkas, till exempel när
man tar ut gran för att gynna lövet.
Per Österberg förklarar att SCA nu utför
den här typen av avverkningar med vanliga
avverkningslag under en del av året.
 John Deere 1270E
 Ponsse Ergo
 Rottne H11C
”Går att fabriksanpassa”
KOMATSU Tobias Ettemo, produktchef på
Komatsu Forest, säger att de har maskiner
som är möjliga att fabriksanpassa för den
här typen av avverkning.
– Till exempel kan jag nämna Komatsu
931 utrustad med aggregatet C144. Det är
en smidig men ändå stark maskin.
 Komatsu 931
”Funkar med lång kran”
JOHN DEERE Dieter Reinisch, presschef
jag att H11C med kranutrustningen SP561
bör vara idealisk. Den kan utrustas med åtta
hjul och har midjeleden på mitten för bra
spårning. Med boggilyft på båda boggierna
får maskinen liten vändradie och blir då
mycket smidig.
på John Deere Forestry, konstaterar att
maskinvalet i första hand beror på hur
grova träden är och hur tätt beståndet är.
– I vissa fall kan vår minsta skördare
1070E klara jobbet, men i de flesta fall skulle
jag rekommendera 1170E eller 1270E, båda
med lång kran.
PER ERICSSON
– EFTERSOM DET INTE FINNS speciella skördare
för plockhuggning har valet fallit på lag som
har måttligt stora skördare för slutavverkning, till exempel Komatsu 911 eller John
Deere 1270.
Han berättar att ett av lagen är i maskinbytestankar. Ponsses nya Scorpion tilltalar,
tack vare sin goda sikt och kapacitet att klara
slutavverkningsträd. När det gäller skotare
lutar det åt en maskin av storleken John
Deere 1510 med lastbreddning
– Behovet är i grunden inte så väldigt
annorlunda mot det som många skördare
utvecklas för. Engrepparna är ju väldigt
flexibla, men fokuserar man på en typ av
avverkning, vilket innebär en nischning, så
är det alltid klokt att välja så rätt maskin
som möjligt. Varje procent är extra värdefull.
– AV DEN ANLEDNINGEN försöker vi i stor ut-
sträckning anpassa våra avverkningsuppdrag till de mest lämpliga maskinlagen.
Antingen mycket hög andel av timmarna i
gallring – och då rör det sig mest om förstagallring – eller nästan alla timmar i slutavverkning, säger Per Österberg.
– Då ges maskinlaget möjlighet att välja
så optimala maskiner som möjligt för i
huvudsak en typ av avverkning. Det är i ett
sådant sammanhang som en särskild ”plockhuggningsskördare” skulle ge ökad produktivitet. Priset är en minskad flexibilitet i
uppdragen. Det ökar kravet på framförhållning och planeringsförmåga.
PE
SKOGEN 33
Skogen0815B.qxp_Layout 1 2015-08-14 14:31 Sida 34
NYA RÖN
Källarsvamp
mot skadegörare
BIOLOGISK MIX Joel Ljunggren vid
Mittuniversitetet har tagit fram en
ny metod att hitta biologiskt aktiva
substanser som medel mot skadegörare. Han tar hjälp av en vedlevande svamp (källarsvampen)
och terpentin som träden utvecklar
vid svampinfektion.
– Genom att testa olika mixer av
naturliga substanser kan den bästa
blandningen skapas mot olika
bakterier, svampar, maskar och
parasiter, säger Joel Ljunggren.
Foto: Stefan Örtenblad
Gör nytta
för läkarvetenskapen
BJÖRN I Tackåsen, djupt inne i
en skog i Ljusdals kommun, ligger
Skandinaviska björnforskningsprojektets fältstation. Ett relativt
nytt forskningsområde är hur
brunbjörnarnas fysiologi anpassas
under vintersömnen. Detta intresserar även läkarvetenskapen,
eftersom resultaten bland annat
kan komma till nytta för hur människors hjärt- och kärlproblem
hanteras i framtiden.
HAR DU SETT
EN INTRESSANT
FÅGEL? Nu rapporterar du till Artportalen.
Tidigare hade SLU ett
eget system för fåglar,
Svalan. De 35 miljoner
fågelobservationer som
fanns där flyttas till Artportalen samtidigt som
rapporteringen förenklas.
34 SKOGEN
 Trädgränsen svarar
snabbare på klimatförändringar än vad man tidigare
trott. Foto: Andreas Barth
Trädgränsen klättrar upp
VARMARE Sedan början av 1900talet har trädgränsen flyttat
med upp till 220 meter i höjdled
på kalfjället. Det visar en
avhandling vid Mittuniversitetet.
De senaste årens varma klimat
har fått glaciärerna i de svenska
fjällen att smälta. Under åren
1915 till 2007 har trädgränserna
för björk, gran och tall samtidigt
höjts med upp till 220 meter i
Jämtland, Härjedalen och
Dalarna.
– I Abisko har trädgränsen
höjts med ytterligare fem meter,
säger forskaren Lisa Öberg.
HENNES AVHANDLING visar att
trädgränsen reagerar snabbare
på klimatförändringar än vad
man hittills trott. De har skett
ungefär i nivå med vad man kan
förvänta sig utifrån en temperaturhöjning med cirka 1,4 grader.
– Samtidigt är det stora variationer i trädgränsens förändring.
Stor betydelse har till exempel
hur utsatta träden är för vindar
och hur snötäcket fördelar sig,
säger Lisa Öberg.
Lisa Öberg baserar sin studie
på fynd av trädrester från Helags,
Sylarna, Tärna och Abisko.
Fynden visar att björk och tall
etablerade sig för cirka 10 000 år
sedan i isfria glaciärnischer högt
upp på kalfjället, 600 meter
ovanför dagens trädgräns. Då
var klimatet varmare och isen
försvann. I takt med att det blev
kallare sjönk trädgränsen, och
det började bildas glaciärer igen
för 4 400 år sedan.
– Så kan det växla igen. Om
hundra år kan det växa träd där
det i dag ligger glaciärer, säger
Lisa Öberg.
Trädresternas ålder visar att
det senaste seklets klimatupp-
värmning är unik i ett flertusenårigt perspektiv. Om en
avsmältning motsvarande den
som sker i dag hade ägt rum
tidigare hade veden med största
sannolikhet brutits ner.
– KUNSKAPEN VI FÅR genom att
utnyttja det här unika tillfället
är viktig för att förstå hur
fjällens växtlighet kan påverkas
av framtidens klimat, säger Lisa
Öberg.
– Genom att studera var
trädgränsen låg förut kan vi se
hur det skulle kunna bli i framtiden om det fortsätter att bli
varmare.
PER ERICSSON
9 500-ÅRIGA GRANAR
Lisa Öberg har analyserat de historiska trädgränsernas förändringar med
delvis nya metoder. Ett spännande resultat visar att granar i exponerad fjällmiljö kan uppnå i det närmaste evigt liv. Anledningen är deras fantastiska förmåga att föröka sig och växla mellan busk- och trädform i takt med klimatets
förändringar. Vissa granar är så gamla som 9 500 år.
– Kol 14-dateringar av upp till 9 500 år gamla trädrester i trädgränsområdet visar att granen var en av de första invandrade trädarterna till fjällen efter
senaste inlandsisen. Det här är helt nytt för oss forskare, säger Lisa Öberg.
Skogen0815B.qxp_Layout 1 2015-08-14 14:31 Sida 35
Skogsmästarskolan, årskurs 13/16
Slovenien våren 2015
Under 8 dagar genomförde vi från årskurs 13/16 på Skogsmästarskolan en studieresa till Slovenien i en del av kursen Skoglig förvaltning och administration. Med början i huvudstaden Ljubljana fortsatte resan genom det kalhyggesfria skogsbruk som bedrivits
i de slovenska skogarna sedan mitten av 1900-talet.
Vi gjorde även ett besök i Sloveniens största nationalpark Triglav.
Syftet med resan är att få inblick i synen på skogen som naturresurs i andra europeiska länder.
Vi vill också rikta ett särskilt tack till de företag som sponsrat programmet med medel
till resan till Slovenien.
Företagen som sponsrat är följande: Skogsbiologerna, Derome Skog, Haglöf Sweden,
SCA Skog, Sydved, Mellanskog, Karl Hedin, Stora Enso, Bergvik Skog, Foran,
Christer Holmgren, Tidningen SKOGEN, Holmen, Vida Skog samt Moelven.
Praktiska skötseltips!
Medlemspris
395 kr
Planera avverkningen, hitta rätt
gallringsform, hur du lejer bort
arbete och får ordning på ekonomin. 332 sidor.
Ordinarie pris 495 kr.
Medlemspris 395 kr.
Pris inkl 6% moms. Frakt tillkommer.
Beställ på www.skogen.se/shop eller 08-4121500
Föreningen Skogen • 08-4121500 • [email protected] • www.skogen.se
VIMEKS NYA DREAMTEAM
Vimek 610.2 och Vimek 404T6, marknadens
mest '&%'$#"! % $"'%%$ % "
%!#% %' %' % %!"%$ #%$"' %#%%
%%
%$%%# ""%%%'#%#"% ##%
'!'' %%'&%'$#%$#"!"#'#%'# % #%'%%
'$"%%#"%'%$# '&%'$#"!% $"
www.vimek.se
SKOGEN 35
Skogen0815B.qxp_Layout 1 2015-08-14 14:31 Sida 36
HÖGT I TAK
Den höga takhöjden ger ett
stort luftrum och påverkar
luftkvaliteten, akustiken och
den anses även pedagogisk.
LASERAT
Färgsättningen av lokalerna är
väl genomtänkt, bland annat är
det viktigt att inte måla med
heltäckande färg, ytorna är laserade så att träets struktur syns.
TALL OCH GRAN
Till väggarna används mestadels tall
och gran, tillgången hos leverantören
styr ofta valet.
MASSIVT
Väggar och inredning består av massivt
trä. Väggarna kan vara upp till tio centimeter tjocka. Det massiva träet hjälper
till att behålla en bra luftfuktighet och
innemiljö. Det sänker även ljudnivån i
lokalerna.
BOK OCH EK I GOLV
Hårdare trädslag som bok och ek
används till golvmaterial i bland
annat klassrummen.
36 SKOGEN
Skogen0815B.qxp_Layout 1 2015-08-14 14:32 Sida 37
DÄMPANDE TAK
I taket sitter plattor av träullit som
är gjorda av cementerad träull.
ISOLERING
Isoleringen bakom väggarna består
av cellulosafiber som tränger in
även i små utrymmen.
TRÄTÄNK
BJÖRKÖ FRISKOLA Från barnens leksaker
över skapande slöjd till själva byggnaderna
– här är trä ständigt närvarande.
Text och foto: MATTIAS WESTERBERG
SKOGEN 37
Skogen0815B.qxp_Layout 1 2015-08-14 14:32 Sida 38
1
B
2
JÖRKÖ FRISKOLA bedriver verk-
samhet från förskola för de
yngsta barnen till och med
gymnasiet. För- och grundskolan ligger i natursköna
omgivningar mellan fält och
skog i Ljungsbro norr om Linköping.
Skolan drivs utan vinstintresse av en stiftelse och arbetar efter Waldorfpedagogiken,
en del av den antroposofiska rörelsen. Det
innebär bland annat att natur- och miljövärden genomsyrar i stort sett alla delar
av verksamheten – från mat, leksaker och
slöjdmaterial till studieplan och arkitektur.
SKOLAN HAR BYGGTS i omgångar och både
husen och interiörer är byggda med trä så
långt det har gått. Väggarna är
uteslutande av trämaterial,
flertalet av alla trappor är
byggda av massivt trä och i
taken sitter plattor av träullit.
Några hus är uppbyggda på
liggande virke och panel.
Asmussens arkitektgrupp
från antroprosofins svenska centrum i Järna,
Södermanland, har planerat arbetet och
arkitekt Steen Kristiansen berättar att man
använt den leverantör som passat bäst för
tillfället. Det har påverkat om tall eller gran
har dominerat i konstruktionerna. Till ytor
med stort slitage valde man ek eller bok.
Gemensamt är att man har använt massivt
trä som ibland har limmats ihop i flera lager.
För att isolera husen har man sprutat in lös
vedcellulosa i väggarna och i stället för traditionella fläktsystem sköts ventilationen av
dragluckor som ger en tystare atmosfär.
Skolan värms av en pelletspanna och
vattnet renas i skolans dammar. I flera
lokaler används vedkaminer för att bidra
till uppvärmningen under den kalla årstiden.
Även färger och deras egenskaper och
sammansättning är omsorgsfullt utvalda
och de mindre barnens leksaker är ofta konstruerade i naturmaterial, inte minst trä.
Skapande är av stor vikt inom Waldorfpedagogiken. Det visar sig bland annat i
form av att eleverna börjar med slöjd redan
i årskurs ett.
– Då börjar de arbeta med kniv, rasp och
fil. Vi arbetar mycket för hand, berättar Ida
Striem som är träslöjdslärare på skolan.
Hon låter gärna eleverna skapa med al
och lind, två träslag som är lätta att arbeta
med. Lind, som ibland kan vara svår att få
tag på, används ofta till att skapa reliefer.
I viss utsträckning samlar
eleverna in sin egen råvara
i skolans omgivningar.
4
”I ÅRSKURS
ETT BÖRJAR DE
ARBETA MED
KNIV, RASP
OCH FIL.”
38 SKOGEN
WALDORFPEDAGOGIKEN inspirerar
även till utelek och därför är
förstås också utomhusmiljön
viktig. En bäck rinner genom
skolgården och kantas av alar. Bakom förskoleklassens lokaler har det skapats en
labyrint mellan de täta buskarna. Här håller
även Salt och Peppar till. Det är skolans två
grisar som sköts om av eleverna i årskurs tre.
Maten lagas på plats i skolans eget kök
med så mycket Kravmärkta och lokalproducerade råvaror som är möjligt.
Ett besök på Björkö ger intrycket att inget
är lämnat åt slumpen när det gäller val av
byggmaterial med mera. Alla material och
deras funktioner är noga genomtänkta för
att minska påverkan på den yttre miljön och
även för att skapa en harmonisk och hälsosam inre miljö. n
8
Skogen0815B.qxp_Layout 1 2015-08-14 14:32 Sida 39
3
5
6
7
1. SLÄTT, SJÖ OCH SKOG Skolan ligger naturskönt mellan
skog och fält utanför Ljungsbro norr om Linköping. Från
kullen bakom skolan kan man se sjön Roxen insprängd
mellan skogen i norr och slätten i söder.
2. LIMMAT Massivt hoplimmat trä används i många
konstruktioner på Björköskolan, bland annat i trapporna.
3. IMPONERANDE Gymnastiksalen med trägolv, limträbalkar
i taket som är drygt 20 meter långa och en utskjutbar läktare
imponerar på besökaren.
4. TEAK I DUSCHEN Även i omklädningsrummet har trämaterialet funnit sin plats. Teak avskärmar duscharna och
massivt trä omger omklädningsrummet.
5. TRÄLEKSAKER Naturmaterial som trä dominerar leksakerna för de yngre barnen.
6. SNIDVÄNLIGT Lind används gärna när eleverna ska snida
reliefer.
7. NATURPRÄGLAT Trä i golv och tak och klinkersplattor i
golvet omger skolans korridorer. Dovhjortshorn på väggarna
påminner om omgivningens viltrika marker och skolans
intresse för miljö och natur.
8. HANDARBETE Slöjdlärare Ida Striem berättar att eleverna
främst får arbeta med manuella verktyg. Det finns också
några elektriska, bland annat skruvdragare.
SKOGEN 39
Skogen0815B.qxp_Layout 1 2015-08-14 14:32 Sida 40
Mot viltskador
Trico är en naturlig produkt som
består av fårfetter. Den har god
och långvarig bortstötande effekt
mot rådjur, älg och hjort. Plantorna
kan behandlas under hela säsongen.
Vi stödjer och är medlemmar av FSC.
Organox AB utvecklar och marknadsför
biologiska medel för areella näringar i
nära samarbete med forskare och företag
Tel: 070-581 82 30 eller 073-980 06 36
[email protected] • www.organox.se
Stolpvinsch
- för professionellt bruk
- två storlekar
Moment
www.alfera.fi
Anbu
ud
röjning
g.
Sveaskog inbjju
uderr intresserade
skogsvårdsentreprenörer att
komma in med anbud på rö
öjjning.
Anbudsunderlag finns att ladda ner från Sveaskogs
hemsida www.sveaskog.se/upphandlingar alternativt
beställa hos Sveaskogs kundcenter, tel 0771-78 71 00
eller via e-post [email protected].
För mer information, kontakta
a skogsskötselledare
Michael Wallberg, tel 036-34 19 97,
e-post [email protected].
Resultatområde Jönköping upphandlar på öppet anbud, röjning av
cirka 1500 hektar inför skogsvårdssäsongen 2016. Resultatområdet
omfattar Sveaskogs markinnehav i Västra Götalands län – Kungsbacka
kommun i Hallands län – Habo, Mullsjö, Jönköping, Vaggeryd,
Gislaved, Gnosjö, Sävsjö
ö och Värnamos kommuner i Jönköpings län.
40 SKOGEN
Fästes på träd
eller stolpe
Skogen0815B.qxp_Layout 1 2015-08-14 14:32 Sida 41
Skötsel
Breda stickvägar ger stabila träd – ett av elva stormtips på nästa uppslag.
Idéer om skötsel mejlas till [email protected]
Redaktör:
Karin Bernle
[email protected]
Utveckla
reservaten
DEBATT Skogsbranschen har försöksparker för virkesproduktion. Nu är det
hög tid för naturvårdare och forskare
att tillsammans utveckla skötselmetoder för naturreservat och naturvårdsskogar, skriver sju miljöprofessorer från olika universitet på Miljöaktuellts debattsida.
Miljöbalken anger i dag två syften
för att bilda naturreservat: skydd för
biologisk mångfald och ett gynnande
av friluftsliv. Professorerna vill också
att ett tredje syfte blir möjligt: vetenskaplig forskning.
 Om du har tur kan du upptäcka en nyckelbiotop
när du röjer eller är ute med hunden. Orkidéer,
stora långhorniga skalbaggar eller ett spillkråkebo kan det vara ett tecken.
Foto: Mattias Westerberg, Bosse Backström [spillkråkan)
Foto: Björn Svensson
Har du en nyckelbiotop?
TIPS Att vårda skog åt kommande generationer innebar
förr att städa i den. Nu gör man
tvärtom, lämnar delar orörda.
En biotop är ett livsrum, och en nyckelbiotop
ett skogsområde med så höga naturvärden och
egenskaper att det kan bilda ett skydd för hotade
arter. Stormskador, bränder och annat gör att nya
nyckelbiotoper uppstår. Hälften av de rödlistade
arterna finns i skogen.
SEDAN 1990 HAR Skogsstyrelsen och skogsbolagen
inventerat nyckelbiotoper över hela landet. Ofta
har de speciella ekologiska förhållanden eller
en speciell historia. De varierar i storlek, det
kan vara allt från en ek till en orörd naturskog.
Hittills har man hittat drygt 100 000 nyckelbiotoper och definierat drygt femtio olika typer,
men allt är inte hittat än. Långt ifrån alla skogar
är genomsökta – kanske har du en nyckelbiotop
i din egen skog?
OM DU HITTAR EN plats med högre naturvärden men
inga arter kan du lämna den ifred och se vad som
dyker upp om ett par år. Den kan utvecklas till
en nyckelbiotop. Steget före nyckelbiotop i klassningen är skyddsvärd biotop. Dessutom används
begreppet hänsynskrävande biotop allt mer.
Signalarterna, som till stor del utgörs av
svampar och lavar, indikerar att biotopen har
höga naturvärden. De är svåra att artbestämma
och det är inte säkert att det är en nyckelbiotop
för att de finns där. Det som avgör är om det finns
förutsättningar för rödlistade arter att leva där.
KARIN BERNLE
Kolla runt i din egen skog
BESTÅNDEN Börja med att titta på
bestånden. Skogens struktur, historik,
artinnehåll och fysiska miljö spelar
stor roll. Leta efter flerskiktad skog
i olika åldrar. Titta sedan på död ved
och beståndskaraktärer. Förutsättningen är att skogen är av hög ålder
med nedfallna träd och naturliga
högstubbar. Vissa nyckelbiotoper är
lättare att känna igen, andra svårare.
AVVIKELSER Leta även efter det
udda och annorlunda eller kvarlämnade, svårbrukade områden. En gräns
mot blötare partier, öar, holmar i
våtmark. Bergsbranter, raviner, ett
röse eller en källa.
SIGNALARTER Hotade eller rödlistade arter talar om att området
kan ha ett speciellt värde. Förekomst
av signalarter bekräftar värdet av det
man hittat. Fota och försök matcha
dem på nätet eller i böcker. Du kan
även fråga Skogsstyrelsen.
KLASSNING Om du hittar en intressant biotop får du hjälp av Skogs-
styrelsen att klassificera den. Är det
en nyckelbiotop målklassas den och
skrivs in i skogsbruksplanen. Du får
hjälp att söka ersättning och bidrag.
Inför en avverkning måste man ta
hänsyn till nyckelbiotoper.
HANDBOK På Skogsstyrelsens hemsida finns en lista med signalarter
och en handbok för inventering av
nyckelbiotoper. Hos Artdatabanken
(artdatabanken.se) finns Rödlistan
och i nya tjänsten Artfakta kan du
läsa mer om arterna på listan.
Snabbare
kartläggning
TORVMARKER Vilka torvmarker ska
brukas och vilka ska sparas? Nu kan
myndigheter och näringsliv prata ihop
sig. Forskare har utvecklat en metod
för att värdera torvmarkerna. Med
hjälp av flygbilder och gamla inventeringar kan man kartlägga naturvärden
och annat för tusen hektar på fyra
timmar, framhåller forskarna.
SKOGSSTYRELSEN
VARNAR i en kortfilm
om klimatförändringarna för risken att
fastigheter förlorar
i värde om det finns för
mycket gran.
SKOGEN 41
Skogen0815B.qxp_Layout 1 2015-08-14 14:32 Sida 42
Skötsel
Att avverka skogen i omgångar, mot den vanligaste vindriktningen,
kan fungera på plana marker. När den första föryngringen är
etablerad avverkas nästa stråk. Till slut avverkas den stormfasta
skogen i brynet. På bergiga marker med turbulentare vindar kan
man i stället satsa på olika typer av bestånd så att inte hela skogen
är sårbar.Ill: Per Thorneus/Pictoform
Rejäla stickvägar ger
stabilare skogar
STORMTIPS Erik Valinger, professor på SLU,
har flera okonventionella råd om hur skadorna
kan minskas i vindutsatta skogar. Han förordar bland annat tidig och hård gallring för
att öka stabiliteten och att anlägga breda
stickvägar redan i första gallringen.
2 Markbered och dränera. Välj plante-
4 Risken för skador i beståndet ökar med
ringspunkt efter marken. Plantera inte för
långt ut i surhålen, låt lövet självså sig där.
Tänk på att söka tillstånd om du vill dika.
andelen gran. Lövstråk och blandarealer
stabiliserar skogen. Under vintern bildas
luckor som dämpar vinden och att den biologiska mångfalden ökar tack vare mer lövträd är ett plus. Om rotationsperioderna kortas minskas riskerna ytterligare.
Lövträden kan både samplanteras med
barr och utgöra rena bestånd.
Om man blandar in ett vindtåligare trädslag ändras beståndsstrukturen successivt,
då träden växer olika fort. Vanligast är gran
under björk eller tall under ek.
PLANTERA MED OMSORG
3 Barr är ofta mer utsatt än löv, och om
VÄLJ PASSANDE TRÄDSLAG
1
FÖRYNGRA GLEST
Om man ökar avstånden mellan träden
hamnar tillväxten i nedre delen av stammen.
Det ökar stabiliteten. Korta avstånd ger tidig
kronslutning och raka stammar, men på
bekostnad av stabiliteten. Efter gallring är
beståndet ännu mera sårbart. De fem följande
åren är kritiska.
42 SKOGEN
det planteras på fuktiga, grunda jordar blir
förankringen dålig. Trädslagens olika egenskaper påverkar vindtåligheten. Gran, sitka
och douglas är känsliga, silvergran tåligare.
Ek, bok, ask och lind är inte vindkänsliga,
men poppel och asp är det. Tall och björk
ligger mittemellan.
MERA LÖV
Skogen0815B.qxp_Layout 1 2015-08-14 14:33 Sida 43
Skötsel
Ligg lågt med
lövröjningen
Brukande
och skydd
5 Ta hänsyn till kringliggande bestånd
LÖV LÄNGS GRÄNSERNA
runt hygget. Spara eller plantera löv utmed
din gräns så påverkas du mindre när grannen avverkar.
C
D
B
6 En 30 till 50 meter bred kantzon, tidigt
PLANERA OCH SKÖT SKOGSBRYNEN
A
FÖRRÖJNING Det lönar sig inte att
underväxtröja löv före en vintergallring. Det kommer Fredrik Jonsson fram
till i ett examensarbete på jägmästarprogrammet.
gallrad och stormfast, silar vinden genom
brynet i stället för att skapa turbulens inne
i bestånden. I små bestånd kan man lämna
buskar och småträd i kantzonen och stamkvista träd nära kanten.
7 Ungskogarna röjs tidigare och hårdare
RÖJ OCH GALLRA HÅRT I BÖRJAN.
A. Brukad skogsmark 75%
B. Improduktiv skogsmark skyddad av
lagen 13%
C. Formella skydd 7%
D. Frivilliga avsättningar 5%
än brukligt. Gallra hårt första gången, det
stärker beståndet. Tänk på att inte gallra
mer än tre gånger i ett granbestånd. Börja
vid 12 till 14 meters höjd och sluta när
träden är 20 meter höga.
Källa: Skogsindustrierna
Rätt stickling
avgörande
8 Då behöver du inte gallra där. Lägg
RÖJ HÅRT I VÄGKANTERNA
vägarna så att beståndets inre delar inte
utsätts för vind. Försök hitta och utveckla
stabila innerkanter innan du avverkar på
vindsidan i blåsiga lägen. Lägg hyggeskanterna parallellt med vindriktningen,
helst i väst-östlig riktning.
ENERGISKOG Jämn och snabb uppkomst bäddar för god tillväxt och hög
skörd i salixplanteringar. Därför är det
mycket viktigt att välja sticklingar med
omsorg och att plantera dem på rätt
sätt. Att plantera sticklingar liggande
och att använda klena sticklingar ökar
till exempel risken för luckiga bestånd.
Tänk också på att kvävegödsling kan
gynna ogräsen mer än salixen.
Fler handfasta råd finns i en färsk
avhandling om etablering av energiskog av Stina Edelfeldt, SLU.
9 Det är populärt med mindre maskiner
BREDA STICKVÄGAR
och smalare stickvägar vid första gallringarna. Bättre att göra rejäla stickvägar med
en gång. Då anpassar träden sig till vinden.
De blir bättre rustade och stabila.
Långsammast
vinner
FRÖSPRIDNING Frön som faller långsamt har större chans till spridning
med vinden än frön som faller snabbt,
meddelar forskare som undersökt olika
frövingar. Den envingade varianten
som finns hos tall och gran visade sig
rotera kraftigt och därmed få lägre fallhastighet. Den modellen har därför
dominerat hos barrträd och andra
varianter har försvunnit. (Fof)
10Tänk på att kontinuitetsskogsbrukets
OM DU VÄLJER HYGGESFRITT
olika trädhöjder främjar oregelbundna
beståndsstrukturer och öppnare kronor. Vid
gallring fokuserar man på varje enskilt träd.
Det tar decennier att omvandla skogen till
kontinuitetsskogsbruk. Under tiden kan
bestånden bli vindkänsliga.
11För anteckningar över tidigare stormar
LIGG STEGET FÖRE
och åtgärder. Att ta del av det man gjort
tidigare kan vara en framtida räddning.
Datorprogram finns.
Skapa även en beredskapsplan för extrem
storm. Där ska bland annat framgå hur
maskiner och utrustning kan flyttas till
säkrare plats, helst ut på vägarna. Väderleksprognosen varnar för kraftiga stormar minst
24 timmar i förväg. Då hinner man sätta
planen i verket.
KARIN BERNLE
3 SNABBA
MATS
HANNERZ
Fotnot. I vetenskapsserien What
Science Can Tell Us
är Erik Valinger en
av de forskare som
bidragit till en rapport om vindskador.
Gå in på www.efi.int
och sök ”Living with
Storm Damage to
Forests”. European
Forest Institute står
bakom serien som
främst riktar sig mot
beslutsfattare i
samhällsfrågor.
Fristående konsult
och redaktör för
Kunskap Direkt
1
På nätet finns flera webbplatser
med oberoende råd om skogsskötsel. Du har lett en undersökning
om dem. Används de av många
skogsägare och skogsanställda?
Absolut! Kunskap Direkt har över
200 000 besök om året och hälften
av besökarna är skogsägare. 11 000
prov har avlagts i Skötselskolan som
riktar sig till entreprenörer och anställda i skogen.
– Och Skogsskötselserien används
av många skogsstudenter och tjänstemän.
2
Vilka är de olika skötselwebbarnas styrka?
– I Kunskap Direkt finns de praktiska råden, filmerna och räkneverktygen. Det är en öppen webb som
täcker allt om skötsel, hänsyn och
vägar. Fördjupningen och det vetenskapliga underlaget hittar man i
Skogsskötselserien. Där finns handfasta råd för alla som jobbar i skogen.
Sedan finns många andra bra webbar,
som Skogforsks kunskapsbank,
SKOGENs artiklar, SLUs alla sidor.
3
Hur kan de få ökad
användning?
– Marknadsföring och att sidorna
tipsar om varandra. De ska vara lätta
att hitta både för den som surfar och
den som googlar.
BE
SKOGEN 43
Skogen0815B.qxp_Layout 1 2015-08-14 14:33 Sida 44
FÖRENINGEN SKOGEN
Oviktigt
Inte så
viktigt
3%
9%
Ganska
viktigt
25%
Att föreningen
står upp för
skogsbruket är:
Mycket
viktigt
63%
Anna hjälper
betongbarn
hitta skogen
STORSTADSSATSNING Det finns närmare
tusen registrerade skolskogar i Sverige. Bara
fyra ligger i Storstockholm. Därför satsar
Skogen i Skolan nu extra på storstaden.
Stå upp för
skogsbruket
MEDLEMSTRYCK Skogsbruket får kritik, både
saklig och osaklig. I den politiska debatten är det
viktigt att Föreningen Skogen står upp för skogsbrukandet. Det tyckte 87 procent av medlemmarna i årets medlemsundersökning. Föreningens kansli kommer framöver att berätta mer om
vad skogen ger samhället, både i media och vid
politiska kontakter, men alla medlemmar kan
förstås hjälpa till att engagera sig i debatten.
Snacka
tall med
forskare
EXKURSION Finns det ställen där tall klarar sig undan
älgen i södra Sverige? Hur bra
växer den jämfört med andra
trädslag? Ger tallen några
naturvärden? Den 6 oktober
kan du diskutera tallen med
SLU-forskarna på Föreningen
Skogens medlemsexkursion
utanför Lenhovda i Småland.
Med den här exkursionen vill
vi bidra till att rädda tallen
som lever allt mer undanträngd i södra Sverige.
Vi tittar också på föryngring, röjning och gallring. Mer
information hittar du på
skogen.se/tallskog.
VI ÄR FÖRENINGEN SKOGEN
En ideell och obunden förening med ditt och
skogens bästa för ögonen. Vi vill utveckla
såväl skogens alla ekonomiska värden som
miljövärden och upplevelser. Bli medlem – läs
mer på skogen.se/foreningen/bli-medlem.
44 SKOGEN
– I SKOLSKOGARNA LÄR SIG skolelever hur skogen
fungerar och brukas. Det är viktigt att stadsbarnen inte blir för ”betongiga”, utan förstår
det här med skog, natur och klokt skogsbruk.
Det säger Anna Malmström på Föreningen
Skogens kansli. Hon arbetar med Skogen i
Skolans storstadssatsning i Stockholm. Den
behövs.
– Alla pedagoger i storstan är inte vana vid
att undervisa i skogen. För en lärare i Dalarna
kan det ligga jättenära till hands, men det går
bra på många ställen i Stockholm också. Den
skola som nyligen startade i Tullinge har
bara en liten skog inpå skolan. Det räcker.
Och även en liten stadspark kan användas
för att studera träd och löv i olika ämnen.
ANNA MALMSTRÖM SKA tillsammans med Sko-
gens i Skolans region Mälardalen presentera Skogen i Skolan som pedagogisk möjlighet för skolorna, men också börja anpassa
pedagogik och övningar mer till stadsmiljön.
3 SNABBA
MARIE LARSSON-STERN,
vice ordförande i Föreningen Skogen
1
Vilka av föreningens frågor
tycker du är viktigast?
– Att vi tillsammans hjälps åt att beskriva klimatnyttan och alla andra möjligheterna med den
svenska skogen och det svenska skogsbruket. Vi
ska också verka för ett långsiktigt hållbart skogsbruk
med god hänsyn till olika intressen. Föreningen bör
sprida information och kunskap till olika grupper
 Tidigare skogsforskaren Anna
Malmström ska hjälpa fler Stockholmsskolor att flytta ut pedagogiken i naturen. Foto: Bengt Ek
På sikt kan det bli en hjälp till alla i skogsbranschen som arbetar med Skogen i
Skolan runt städerna.
– Det behövs kanske en enklare uppdelning i vad som kan göras på skolan och
vilka övningar man koncentrerar till en
dag när klassen reser ut i skogen.
GENOM SKOGEN I SKOLAN kan eleverna också få
upp ögonen för en framtid i skogen.
– Ungdomar som tidigt har kontakt med
skogen börjar i större utsträckning på skogsutbildningar. Vi behöver stadsbor som söker
sig till skogssektorn.
BENGT EK
i samhället – inte minst till våra politiker – till
exempel i samband med våra exkursioner.
– Det är också viktigt att fortsätta lyfta hur viktigt
arbetet är med att etablera ny skog efter att den
mogna skogen har avverkats. Våra efterkommande
behöver ha samma goda möjligheter att använda
skogen för olika ändamål i morgon som vi har i dag,
tack vare våra förfäders idoga arbete.
– Jag vet att det uppskattas att vi uppmärksammar dem som gjort goda insatser inom olika
delar av skogsbruket med guld- och silverkvistar.
Det är dessutom väldigt roligt!
2
Vad kan styrelsen
bidra med?
– Lyfta de här frågorna och vara lyhörda för hur
vi bäst är till nytta för föreningens medlemmar.
3
Vad tycker du andra medlemmar
själva kan bidra med?
– Att de hör av sig med sina synpunkter på
föreningens arbete och bidrar på det sätt som
ANDERS AHLBERG
passar dem.
Skogen0815B.qxp_Layout 1 2015-08-14 14:33 Sida 45
TÄNDSTICKSVIRKE
Vi behöver grövre timmer!
FÖRENINGEN SKOGENS
MEDLEMSFÖRMÅN
i samarbete med Skogma
För aktuella kvalitetskrav och leveranstidpunkter kontakta din inköpare.
Stövel VULCAN THERMO
CHIC neopren
Ny toppdiameter:
Illustratör: Bobo Hermanson
Vinterstöveln för extrem kyla ner till
26
cm
-25° C. Isoleringen består av ett 3
mm tjockt neoprenfoder. I naturgummi, med speciell sulkonstruktion. Justerbar rem i skaftet.
MEDLEMSPRIS
769 kr
Skafthöjd ca 43 cm, vikt 2500 g/par.
Färg: Olivgrön. Artnr 303546.
Ord.pris 1093 kr. Medlemspris 769 kr
inkl. moms.
Swedish Match Industries AB
Swedish Match använder endast asp och hybridasp från svenska skogar.
Den svenska skogen förser stora delar av världen med högkvalitativa tändstickor.
Swedish Match är världens ledande tillverkare av tändstickor med fabriker i Vetlanda (splint och tryckta ytteraskämnen) och i Tidaholm (tändstickor och färdiga askar). Idag sysselsätts ca 200 personer, varav 40 i Vetlanda
och 160 i Tidaholm.
Erbjudandet gäller 1 gång per
medlem och längst till och med
2015-09-28. Frakt tillkommer.
Alla priser är inkl moms.
www.swedishmatchindustries.se
ST
A
N
SE 0-15
K
SÖ 015-1
2
Frankeras ej.
Mottagaren
betalar portot
TIDNINGEN SKOGEN
Svarspost 190 164 400
110 01 Stockholm
JA, JAG BESTÄLLER:
Stövel VULCAN THERMO CHIC neopren. Storlek:
............................................
Jag vill bli medlem i Föreningen Skogen och ta del av detta
VI HAR KOMVUX- OCH
YH-UTBILDNINGEN FÖR DIG!
läs mer på:
naturbruk.nu/vuxenutbildning
erbjudande, 300 kr/år.
Medlemsnr ............................................................................................................................................................................
Namn ...................................................................................................................................................................
Adress ....................................................................................................................................................................
.............................................................................................................................................................................
Tel .......................................................................................................................................................................
E-post .................................................................................................................................................................
SKOGEN 45
Skogen0815B.qxp_Layout 1 2015-08-14 14:33 Sida 46
PÅ VÄG
1
2
3
n Sten Frohm (1) har börjat på Mack-
Mellanskog
lean Strategiutveckling som seniorkonsult med fokus på skogsfrågor.
Han kommer närmast från en tjänst
som chef för LRF Skogsägarna.
n Anna Klockervold (3) är ny virkesområdeschef för vo HärjedalenLjusdal, stationerad i Hede. Hon var
tidigare virkesköpare på Holmen i
västra Härjedalen.
n Marianne Eriksson, nuvarande
kommunikationsansvarig på LRF
Skogsägarna, blir tillförordnad chef
för LRF Skogsägarna efter Sten Frohm.
n Kristina Alvskog har anställts som
planerare på Karlstads stifts prästlönetillgångar, Östra distriktet. Hon är nyutexaminerad från skog- och träteknikprogrammet vid Linnéuniversitetet.
n Skogsmästare Olof Nordenström
är ny planerare för avverkning på
vo Uppsala. Han kommer närmast
från Utbildning Skog Färna.
Ordförande för FSC
46 SKOGEN
n Matti Stendal börjar som produktionsplanerare på Setra Nyby i oktober.
Han kommer närmast från SLU, där
han var forskare och lärare.
Stora Enso
n Kenneth Ohlsson blir platschef på
Skoghalls bruk den 1 september. Nu är
han platschef på Hylte bruk.
n Magnus Lindquist är ny kund-
n Hanna Staland börjar under hösten
ansvarig inom Skandinavien och ska tillsammans med övriga i teamet ansvara
för försäljning av sågade trävaror.
som ekolog i miljö- och hållbarhetsgruppen på Stora Enso Skog. Hon är
skoglig doktor i ekologi och jobbar i dag
som vikarierande hållbarhets- och
kommunikationschef på Bergvik Skog.
n Jonas Fintling blir ny platschef
i Setra Hasselfors. Han har tidigare
arbetat på Setra, även i Hasselfors,
bland annat som teknisk chef.
Senast har han varit avfallschef
i Örebro kommun.
n Rickard Kall (4) heter Setra Groups
nya koncerncontroller. Han kommer
Jenny Wik-Karlsson är ny ordförande
för certifieringsorganisationen Forest
Stewardship Council (FSC). Jenny är
uppvuxen i Stockholm, men hennes
mor kommer från en sameby i
Vilhelmina. Vid sidan av sitt nya
uppdrag kommer hon att fortsätta
vara verksamhetschef och förbundsjurist i Samernas riksförbund.
NY PÅ JOBBET
JENNY WIK-KARLSSON
närmast från Holmen, där han jobbat
som controller på finansavdelningen.
Setra
n Rundvirke Skog har anställt skogsmästare Olle Ohlsson (2) som
virkesinköpare i Delsbo. Han kommer
närmast från Sveaskog där han var
fältassistent. Olle kommer att samarbeta med skogsägare i Ljusdal- och
Delsboområdet och hjälpa dem till ett
lönsammare skogsbruk med bland
annat uttag av specialsortiment
som är Rundvirke Skogs signum.
4
1
Vad har det för betydelse i ditt
nya uppdrag att du är same?
– Jag har tidigare tillhört den
sociala kammaren och där har samernas rättigheter haft stor betydelse.
Min samiska bakgrund har gett mig en
stor kompetens i de sociala frågorna
visavi skogsbruket.
Södra
5
6
n Thomas Nordling är ny skogsinspektor i Vetlanda. Han kommer närmast från medlemsservice på Södra.
LRF Konsult
n Anna Beronius (5) är nyanställd
på LRF Konsult i Mora. Hon är utbildad
skogsmästare och har tidigare arbetat
på bland annat PC Skog och Skogsstyrelsen. På LRF Konsult kommer
Anna upprätta skogsbruksplaner
samt arbeta som mäklarassistent
och skogsekonom.
n Johanna Gärdsback Rylander (6)
är ny mäklarassistent i Falun och kommer att arbeta med värdering och försäljning av jord- och skogsbruksfastigheter. Hon kommer senast från Stora
Enso Skog i Mora och arbetade innan
dess på Skogsstyrelsen i Östergötland.
n Emma Soelberg har börjat som
skogsinspektor i Mönsterås. Hon har
nyss avlagt sin kandidatexamen vid
Linnéuniversitetet i Växjö med
inriktning på skogens skötsel och
användning.
2
Varför tackade du ja till
det här uppdraget?
– De sociala frågorna och värdena
får allt större fokus. Sverige ligger lite
i bakvatten här. Det gäller inte bara
renskötseln, utan rent generellt att
respektera sociala rättigheter till
exempel arbetsrätten. Sverige ligger
lagmässigt bra till, men internationellt
finns mycket arbete att uträtta. Det
är också en internationell trend att
beakta de sociala frågorna. De är i dag
som miljöfrågorna var tidigare – nya
då, men nu en självklarhet.
3
Vilken är den viktigaste frågan
för skogsbruket i dag?
– Att hitta balansen mellan miljö,
REDAKTÖR, PÅ VÄG
Lars Åkerman
[email protected]
sociala frågor och produktion. Att
producera utan att ge avkall på de
andra frågorna.
4
Vilken är den viktigaste frågan
för FSC i dag?
– Att synas och stärka organisationens trovärdighet. Det kan alltid bli
bättre och FSC är nog ganska okänt
för gemene man.
5
Har du någon skoglig
bakgrund?
– Vi ska komma ihåg att jag är
vald för min kompetens i sociala
frågor. FSC handlar inte bara om
primärproduktionen.
LARS ÅKERMAN
Skogen0815B.qxp_Layout 1 2015-08-14 14:33 Sida 47
Skogssällskapet söker
skogsanalytiker som gillar sällskap
Weda Skog AB svarar för timmerförsörjning till Bergkvist-Insjön AB och
Moelven Dalaträ AB. Weda SkogAB köper virke samt erbjuder skoglig
fullservice till skogsägare med en fältorganisation som omfattar drygt 25
virkesköpare i Dalarna, Hälsingland, Gästrikland och Härjedalen.
Affärsstaben Weda Skog genomför och följer upp alla rundvirkes- och
biobränsleaffärer. Läs mer om oss på www.wedaskog.se
VIRKESKÖPARE
Weda Skog söker erfaren virkesköpare till vår organisation
på distrikt Mora, Älvdalens köpområde.
Distriktets geografi är norra och västra Dalarna
Dina blivande arbetskamrater är ett glatt gäng med bred kunskap och
erfarenhet. Som virkesköpare ansvarar du för att utveckla köpverksamheten
och annan service till privata skogsägare inom ett givet geografisk område.
Du ska inspireras av att jobba mot tydliga köpmål och effektivt kunna
administrera inköp, virkesproduktion och annan service till leverantörer.
Du blir vårt ansikte mot marknaden. Därför sätter vi stort värde på dina
personliga egenskaper och din samarbetsförmåga. Vi vill att du har skoglig
utbildning eller har skaffat motsvarande kunskaper på annat sätt.
Ansökningar utvärderas löpande sista ansökningsdag 2015-09-30
Upplysningar om tjänsten och ansökningar lämnas till:
Thomas Westberg Distriktschef Mora, 010-1500 169
[email protected]
Vi utgår från att du gillar jord och skog. Men för att trivas
hos oss bör du tycka om människor lika mycket. För
det är samma regel i skogen som i övriga näringslivet
– affärer görs mellan människor. Vi arbetar på uppdrag
av Sveriges skogsägare och ingen är den andra helt lik.
Din och vår uppgift är att få alla att uppnå sina mål.
Just nu söker vi en skarp skogsanalytiker
som vill vidareutveckla vår tjänst
Målanpassad skogsstrategi tillsammans
med våra kunder och skogsförvaltare.
Läs mer om tjänsten på
www.skogssällskapet.se/jobb
Skogssällskapet hjälper stora och små skogsägare att förvalta, köpa och sälja skog i Sverige, Norge och
Baltikum. Totalt förvaltar vi cirka 500 000 hektar och tjänsteutbudet inbegriper skogsbruk, ekonomi och
fastighetsfrågor. Ägare är Stiftelsen Skogssällskapet som grundades 1912 och vars syfte är att verka för
skogshushållning och naturvård. Skogssällskapet delar årligen ut cirka 10 miljoner kronor till forskning
och utveckling.
SKOGEN 47
Skogen0815B.qxp_Layout 1 2015-08-14 14:33 Sida 48
Skogssällskapet söker
skogsförvaltare som gillar sällskap
Virkesinköpare
och Skogsförvaltare
Vi söker en erfaren inköpare som vill vara med och utveckla våra
tjänster inom virkesinköp och skogsförvaltning.
Som person är du målmedveten, initiativrik och har god
samarbetsförmåga och vill skapa långsiktiga relationer med
skogsägare inom ditt område.
Vi erbjuder en stimulerande heltidstjänst med placering i
Perstorp.
Dina ansökningshandlingar skickar du senast den 30 september
2015 via mail till [email protected] eller per post. Har du
frågor ringer du VD Mikael Jönsson på tel. 0435-340 23 eller
skogschef Bo Björnestrand på tel 0435-46 90 98.
Vinnarp 100 284 91 Perstorp
Vi utgår från att du gillar jord och skog. Men för
att trivas hos oss bör du tycka om människor lika
mycket. För det är samma regel i skogen som i
övriga näringslivet – affärer görs mellan
människor. Vi arbetar på uppdrag av Sveriges
skogsägare och ingen är den andra helt lik. Din
och vår uppgift är att få alla att uppnå sina mål.
Skogssällskapet växer. Just nu söker
vi skogsförvaltare till våra kontor i
Katrineholm och Borås.
Läs mer om tjänsten på
www.skogssällskapet.se/jobb
Letar du efter nya
medarbetare?
Annonsera i SKOGEN!
Vid minst en 1/4-annons i tidningen så ingår en
platsannons på vår webb www.skogsjobb.se.
Kontakta [email protected] eller 08-412 15 50.
Skogssällskapet hjälper stora och små skogsägare att förvalta, köpa och sälja skog i
Sverige, Norge och Baltikum. Totalt förvaltar vi cirka 500 000 hektar och tjänsteutbudet
inbegriper skogsbruk, ekonomi och fastighetsfrågor. Ägare är Stiftelsen Skogssällskapet
som grundades 1912 och vars syfte är att verka för skogshushållning och naturvård.
Skogssällskapet delar årligen ut cirka 10 miljoner kronor till forskning och utveckling.
48 SKOGEN
Skogen0815B.qxp_Layout 1 2015-08-14 14:33 Sida 49
JOBB OCH SKOLA
kommer från Eksjö och går samhällsprogrammet på gymnasiet.
– Förra sommaren jobbade jag på ett
äldreboende, så det är lite annorlunda det
här, säger hon och ler där hon står på
hygget med planteringsröret i handen.
– Jag trodde det skulle vara lite annorlunda jämfört mot vad jag vanligtvis gör
och det är det – det är jätteroligt.
ISABEL TÄNKER GÅ färdigt gymnasiet och sedan
 Abaz Salmanali är
på väg ut på hygget
för att sätta plant.
Sommarjobb visar
vägen till skogen
PROVA PÅ Isabel kan tänka sig en framtid i
skogen, men Abaz vill bli elektriker. Sex tonåringar provar skogsjobb för att se om det
kan vara något för dem.
Sveaskog ordnar jobb för sommarlediga
ungdomar med ambitionen att ge dem en
första erfarenhet av en av framtidens stora
arbetsplatser. I år deltar sex ungdomar
mellan 14 och 18 år och SKOGEN hittar
gänget på ett litet hygge på Sveaskogs
egna marker mellan Kisa och Österbymo
i södra Östergötland.
– Det sjunger på sista versen med granen,
där är vi i stort sett färdiga. Nu ska vi sätta
5 000 tallplantor på Norra Kvill, säger Bo
Johansson.
TILLSAMMANS MED sin bror Tommy Johansson
är han handledare för ungdomarna som nu
är inne på den fjärde veckan av fem.
– Femte veckan får vi hitta på lite annat.
Då brukar vi hålla på med gränser, väg-
Utbildning
lockar fler
VÄNDNING Naturbruksgymnasiet Stora
Segerstad har 18 förstahandssökande
till skogsutbildningen i höst. Det betyder att man tar in fler än de 13 som tog
examen i våras. Antalet platser är 24.
känna efter lite, men ett jobb inom skogsnäringen lockar lite.
– Vi får väl se, Isabel kanske sadlar om
och blir skördarförare, säger handledare
Bo Johansson.
– De går ju åt, för det är en gammal arbetskår i skogen i dag, inflikar broder Tommy.
Jonatan Nyland från Norra Vi jobbade på
Sveaskog redan förra året och kollade därför
på deras hemsida om årets sommarjobb.
– Det är fin-fint, säger han. Jag gör hellre
det här än att stå i någon affär eller nå’t. Det
är skönt att vara ute på dagarna och ha något
att göra hela tiden, det är det som lockar.
JONATAN GÅR PÅ bygg- och anläggningsteknisk
utbildning i Eksjö, men han säger att det inte
skyltar och så röjer vi vid vägar, säger Bo.
är omöjligt att han pluggar vidare till något
– Det har gått jättebra, men det var lite
inom skogen i framtiden, som planerare
kämpigt nu när det var så varmt. Jag tror alla eller liknande.
tycker att det var lite väl bra, tillägger han.
Albin Stalberg från Österbymo har viss
I år är femte året som Sveaskog ordnar
erfarenhet av skogsjobb sedan tidigare, när
sådana här sommarjobb. De första två åren
han har hjälpt till hemma i familjens skog.
hade Målilla hand om det,
– Det är rätt kul att jobba
sedan tog Vimmerbyområdet
med det, man är ju lite intresöver. Tanken är att ge ungdoserad av skog. Visst är det lite
mar en möjlighet att känna på
jobbigt emellanåt, men det är
om skogen kan vara en möjlig
bara att slita på, tycker han.
arbetsplats för dem som vuxna.
Abaz Salmanali kom till
Sverige från Afghanistan för
två år sedan som ensamkom– SYFTET ÄR INTE att få en massa
mande flykting och gör också
skog planterat till billigt pris,
han sin andra sommar hos
utan att väcka intresse för
Sveaskog.
skogen som arbetsplats, säger
– Det är jätteroligt, säger
Anna Stridsman, områdeschef
han, men på frågan om han
och skötselledare på Sveaskog
kan tänka sig ett jobb i skogen
i Vimmerby. I år har vi tyvärr
svarar han bestämt:
bara en tjej, annars strävar vi
– Det här är lite annorlunda,
– Nej, jag vill bli elektriker.
efter att ha minst hälften tjejer. säger Isabel Bird som jobbade på
ett äldreboende förra sommaren.
Tjejen heter Isabel Bird,
TEXT OCH FOTO: THOMAS ADOLFSÉN
Flera årskullar från 90-talet är små
och konkurrensen om gymnasieleverna
har i flera år varit mycket stor. Men
strax vänder det och på Stora Segerstad är man redan beredd.
– Vi har satsat och byggt nytt för
både maskiner och människor, säger
rektor Peter Nyman.
Landsting vill
slippa gymnasiet
ÄGARANSVAR Naturbruksgymnasiet i
Kalix tror att man kommer att ha cirka
20 till 25 elever vid starten i augusti.
Ungefär två tredjedelar av eleverna
brukar gå ut med inriktning skog och
en tredjedel med inriktning träindustri/lastmaskiner. Skolans huvudman,
Norrbottens läns landsting, vill lägga
över ägaransvaret på kommunerna,
men det är ovisst hur det blir.
Jägmästarlinjen vid SLU hade vid
vår pressläggning 76 antagna, varav 32
kvinnor. Utbildningen har 100 platser.
SKOGEN 49
Skogen0815B.qxp_Layout 1 2015-08-14 14:33 Sida 50
SISTA ORDET
Öga för rök
BRANDVAKT Kristoffer Høidal är norra
Europas kanske sista stationära skogsbrandvakt. Från sitt torn har han milsvid uppsikt
över både norska och svenska skogar.
K
ristoffer Høidal har ett eftertraktat
jobb: Mer än hundra personer från ett
dussintal olika länder sökte jobbet
som skogsbrandvakt på norska Linnekleppen, troligen norra Europas enda stationära
skogsbrandvakt.
– Jag har seglat mycket, bland annat på
Stilla havet, och det påminner mycket om
detta. Man måste vara beredd på att leva
nära naturen, en liten smula primitivt, och
ha goda kunskaper i navigering, säger
Kristoffer Høidal.
FÖR ATT TA SIG TILL Linnekleppen får man
räkna med en ordentlig norsk tur på tre-fyra
kilometer genom skogen. Från skogsbacken
ser man egentligen inte särskilt mycket, men
det 17 meter höga brandövervakningstornet
sticker upp ovanför trädtopparna och härifrån är utsikten milsvid.
– I dag är det klart och en smula kyligt så
jag ser 175 kilometer till Gaustatoppen, en
av Norges högsta toppar, säger Kristoffer.
Omgivande norska kommuner drar nytta
av Kristoffers vakande öga, liksom svenska
SOS Alarm i Årjäng. Han ser bland annat
områdena kring Nössemark och Töcksfors
och mot kusten syns de svenska vindkraftsparkerna vid Tanum på Bohuskusten.
ARBETET BESTÅR HELT ENKELT i att bevaka de
dricksvattnet får man bära med sig. Det är
kanske inte så ovanligt för skogsjobb, men
Linnekleppens brandvaktsjobb är exklusivt
och drar till sig stort intresse från många håll.
I juni i år sände till exempel SVT ett inslag
härifrån och numera kan man givetvis följa
brandvakten på Facebook. Inte alla skogsjobb
tilldrar sig sådant intresse.
stora skogarna från tornet och ange varifrån
eventuell rök syns. Någon egentlig utbildning krävs inte, men man måste kunna läsa
kartor. I uppgifterna ingår också att underhålla tornet, till exempel måla, och man
bör inte vara höjdrädd.
– Det är en samhällsnyttig befattning.
Förra sommaren var det stor brandfara och
bland annat brann det i gränsgatan mellan
Sverige och Norge, berättar Kristoffer.
Övervakningstornet ligger på en höjd
325 meter över havet. Det byggdes 1908, men
ersattes av ett högre torn 1936. Numera finns
det elektricitet och internet, men det är fortfarande utedass och gasspis som gäller och
LINNEKLEPPEN ÄR ETT turistmål som ibland
bjuder på evenemang som konserter eller
gudstjänst. Tornet är öppet för allmänheten,
för den som vågar sig upp, och där finns en
gästbok att skriva i. I stort sett varje dag kommer någon på besök hos skogsbrandvakten.
Tornet är bemannat i princip dygnet runt
från första juni till sista augusti. Kristoffer
Høidal är tjänstledig från sitt ordinarie arbete
som fängelsevakt under den perioden och
gör i år sin andra sommar på Linnekleppen.
Hans föregångare har ofta blivit långvariga på posten. Den som hade jobbet
längst återkom i 35 år . . .
ULLA SUNDIN BECK
Prenumerera på
□ Helår
Ja tack! Jag vill ha elva nummer för 577 kr.
□ Prova på
Jag vill prova SKOGEN, tre nummer för bara 99 kr.
Priserna gäller t o m 2015-12-31
50 SKOGEN
– skogsfolkets oberoende tidning
Namn
Adress
Telefon
E-post
Skicka in talongen eller gå in på skogen.se/skogenpren
Å!
PROVA P
99 kr
Björkö skola
har trätänket
i väggarna. . . . s 36
Arealen röjd skog ökade med
9 % under 2014. Enskilda
skogsägare står för störst del av
ökningen enligt Skogsstyrelsen.
#8
2015 • Pris: 66 kr
Skogsfolkets
oberoende tidning
MER SKOG PÅ RÄLS
TRE NUM
– men kan skogsnäringen
lita på att tågen går?
Frankeras ej – vi betalar portot
Plockhuggning kräver Eriks 11 stormtips:
rätt skördare – här är Det ska vara breda
tillverkarnas val. . . . . . . . . .s 32 stickvägar. . . . . . . . . . . . . . s 42
Tidningen SKOGEN
Svarspost 190 164 400
110 01 Stockholm
Omslag0815.qxp_Layout 1 2015-08-13 13:54 Sida 4
malla.se
VI SÄKRAR TILLVÄXTEN
Vi arbetar med Skogen i Skolan för att skapa ökad kunskap
om skog och skogsbruk. Som medlem är du med och säkrar
nästa generations intresse för skogen och sprider förståelse för
skogsbruket.
Föreningen ger även ut tidningen SKOGEN, en oberoende
och viktig röst i Skogssverige. Vi arbetar med att driva utvecklingen av Sveriges skogsbruk framåt genom information och
naturliga mötesplatser. Vi tar fram bra böcker om skogsbruk
och delar ut utmärkelser till människor som främjat skogsbruket.
För endast 300 kronor per år stödjer du vårt arbete för bättre
skogar. Du får generösa medlemsrabatter och mycket annat.
Läs mer på www.skogen.se/bli-medlem
Bli medlem nu på www.skogen.se/bli-medlem
Omslag0815.qxp_Layout 1 2015-08-13 13:52 Sida 1
Posttidning B
Vid obeställbarhet retur till:
SKOGEN, Box 1159,
111 81 Stockholm
1 9 0 1 6 4 4 0 0
Din bäste vän
i skogen.
Mowikranen har egenskaper som ingen annan skogskran har - det
finns ju bara ett original. Tillsammans med Mowis välbyggda skogsvagn får du ett lättkört och smidigt skogsekipage som gör ditt arbete
i skogen snabbt, effektivt och roligt - många år framöver.
Se hela programmet hos din återförsäljare eller på www.mowi.se
FTG Cranes AB
Industrigatan 1, 668 40 Bäckefors
Tfn: 0521-26 26 30. Fax: 0521-26 26 39
E-mail: [email protected]
www.ftgforest.com