16 / Bollebygd • Ulricehamn
Herrljunga
Redaktion: Anne Engström 033-20 60 51
[email protected]
Sandra Molliver 033-700 07 21
[email protected]
BORÅS TIDNING
torsdag 19 februari 2015
Problem med trygghetslarm
● ●När allt fler byter till telefoni via fiber får omsorgsförvaltningen
i Herrljunga svårt att se till att alla som behöver trygghetslarm har
fungerande larm. Systemet är inte lika säkert.
Herrljunga. Jerry Stridh är
ordförande i Od-Alboga byalag och i Od-Alboga fiberförening. Han har även hjälpt
andra orters fiberföreningar
med införandet av fibertekniken. Han oroas av att de
äldre som i dag använder
telefon via fiber inte har möjlighet att ansluta sig till
trygghetslarm.
Vid allmänhetens frågestund på Herrljunga kommunfullmäktiges möte tisdag kväll frågade han varför
inget händer trots att kommunen har utrett frågan
länge.
Redan för tre–fyra år
sedan kontaktade byalaget
kommunen för att påtala att
trygghetslarmen inte fungerar ihop med fiberteknik.
Omsorgsnämndens ordförande Lennart Ottosson
(KV) håller med om att det är
ett problem.
— 
Vi gick ut 2014 med
information om att de som
har
trygghetslarm
bör
behålla sin gamla analoga
telefoni för att garantera
säkerheten, säger han. Vi
har rekommenderats att
avvakta införande av digital
larmteknik eftersom standarden är osäker.
Han hoppas att Sveriges
kommuner och landsting
(SKL) snart kan skriva ramavtal med de företag som
kan uppfylla kraven och
säger att i exempelvis Mjäldrunga där Telia är fiberleverantör fungerar larmen.
— Vi kommer självklart att
trycka på startknappen så
snart vi vet att det går att få
trygga larm. Men tills vidare
är vi beroende av analog teknik, eller om det inte finns
får vi överväga att använda
GSM-teknik med mobiltelefoner.
— 
Ni bör överväga att
använda GSM till trygghetslarm överallt, säger Jerry
Stridh. Det är säkrare än
fiber och inte sårbart för
strömavbrott.
Enligt Lennart Ottosson
tittar nämnden på frågan
och det finns en plan att byta
teknik 2016.
Om det inte går att hitta en
säker teknik kan man tvingas
att låta hemtjänstpersonalen göra fler besök och det
blir dyrare, så frågan behöver lösas snabbt.
Inför fullmäktiges möte
hakade Mats Palm (S), Elin
Alavik (FP) och Elin Hegg
(MP) på byalagets oro och
lämnade in en motion om att
Herrljunga kommun ska
överta kostnaden för det
analoga
abonnemanget
under den tid som brukaren
är tvungen att ha dubbla
abonnemang och att kommunen ska driva på utvecklingen av digitala larm.
De påpekar att trygghetslarmen är en biståndsbedömd
insats som den behövande
betalar för och att det inte
vore rättvist om den enskilde
skulle behöva betala för en
telefonförbindelse som de
Ni bör överväga att
använda GSM till
trygghetslarm överallt. Det är säkrare än
fiber och inte sårbart
för strömavbrott.
Jerry Stridh
ordförande i Od-Alboga fiberförening
enbart behöver behålla för
att ett larm de är beroende
av ska fungera.
Motionen har lämnats till
omsorgsnämnden
för
beredning.
Anne Engström
[email protected]
033-20 60 51
Försök till bilstöld i Olsfors
Olsfors. En man i 20-årsåldern boende på en ort i
västra Sjuhärad döms för
att ha försökt stjäla en
skåpbil i Olsfors. Han får
inget nytt straff för stöldförsöket, utan det räknas
in i underlaget för ett
redan utdömt fängelsestraff.
Mannen upptäcktes av
bilägaren då han hade
tagit sig in i bilen som stod
parkerad utanför ägarens
hus där han enligt ägarens
vittnesmål har försökt att
starta bilen, men upptäcktes och smet iväg. Mannen
hade varit i Borås och missat bussen hem. Han började gå för att inte frysa,
men när han kom till Olsfors tröttnade han.
Han nekar till stöldförsöket och hävdar att han
bara suttit i busskuren och
väntat på bussen.
Ung man dömd
för olaga hot
Herrljunga. En man i
övre tonåren, som har bott
på ett behandlingshem i
Herrljunga, döms för skadegörelse och olaga hot
mot hemmets anställda.
Han har erkänt skadegörelse, men inte hot.
Då ett bråk uppstod på
behandlingshemmet uttalade han sig om de
anställda på ett sätt som
uppfattades som hotfullt
och krossade fönster.
Han var åtalad för fem
tillfällen då han skulle ha
hotat anställda, men döms
bara av Alingsås tingsrätt
för tre. Av hänsyn till mannens ålder döms han inte
till fängelse, utan till fortsatt skyddstillsyn.
Lärarförbundets förhandlingschef Mattias Åström (trea från vänster) diskuterar arbetsförhållanden i Bollebygd med Örjan Lind (lokalavdelningsordförande),
Charlotte Kvist Johansson, Britt-Marie Pålsson, Birgitta Bredberg, Annika Sundström (huvudskyddsombud), Linda Andersson, Sylvia Johansson, Christina Wennersten och Regina Blomgren.
Foto: Anne Engström
Lärarbrist hotar när Bollebygds skolor växer
2020 kommer det enligt
Skolverkets beräkningar
att saknas 55000 lärare i
Sverige.
— För en liten växande kommun som Bollebygd blir det
en utmaning att fylla alla
tjänster de kommande
åren, säger Lärarförbundets förhandlingschef Mattias Åström som besökte
lokalavdelningen i går.
Bollebygd. Han säger att
det gäller att lyfta lönerna
och förutsättningarna i
arbetet så att unga väljer att
utbilda sig till lärare och de
40000 utbildade lärare som
arbetar med annat väljer att
gå tillbaka till yrket.
Under onsdagen träffade
Mattias Åström bland annat
bildnings- och omsorgsnämndens ordförande Ulf
Rapp (S), bildnings- och
omsorgschef
Annelie
Fischer samt styrelse och
medlemmar i Lärarförbundet.
Lärarförbundet har 170
medlemmar i Bollebygd och
Lärarnas riksförbund ett
40-tal, men alla arbetar inte
inom kommunens skolor.
— Många som går ut gymnasiet skulle kunna tänka sig
att bli lärare om lönen vore
bättre, säger Lärarförbundets lokalavdelnings ordförande Örjan Lind.
Mattias Åström hoppas att
nu då betygsdebatten kan
läggas åt sidan i några år kan
man i stället prata om vad
man gör för att rekrytera
lärare.
— Det gäller även att se till
att arbetsförhållandena är
så bra att de stannar, säger
lokalavdelningens huvudskyddsombud Annika Sundström.
Mattias Åström säger att
Bollebygds kommuns nya
organisation med en gemensam bildnings- och omsorgsnämnd är ett steg i rätt riktning. Det handlar om att ta
hand om eleverna/barnen
ur alla aspekter utan att hindras av förvaltningsgränser.
— 
Bollebygd är en liten
kommun och kan utnyttja
den lilla kommunens fördelar, säger han. Den jobbar
med tillväxt och har koll på
verksamheten. Och genom
att Lärarförbundet finns på
alla nivåer från förskolan till
nionde klass blir det ett samtal om eleverna som förs
hela vägen. Men som en växande kommun måste Bollebygd i högsta grad se till att
vara en attraktiv arbetsgivare.
Det gäller att balansera
investeringsbehoven så att
de inte tar alla resurser från
en bra verksamhet. Resultatmålet på fyra procent,
som ska säkra lånen till Bollebygdsskolans nybygge för
124 miljoner, motsvarar
cirka 18 miljoner kronor i
resultatkrav.
— Det är en pedagogisk
utmaning att förklara varför
man inte kan låta de pengarna gå in i verksamheten.
Medvetenheten finns i
Bollebygds kommun.
— Det finns en tydlig insikt
om att även om lönerna vid
nyrekrytering har pressats
upp har man inte gjort tillräckligt för löneutvecklingen,
säger
Mattias
Åström.
Anne Engström
[email protected]
033-20 60 51