Problem med trygghetslarm
16 / Bollebygd • Ulricehamn Herrljunga Redaktion: Anne Engström 033-20 60 51 [email protected] Sandra Molliver 033-700 07 21 [email protected] BORÅS TIDNING torsdag 19 februari 2015 Problem med trygghetslarm ● ●När allt fler byter till telefoni via fiber får omsorgsförvaltningen i Herrljunga svårt att se till att alla som behöver trygghetslarm har fungerande larm. Systemet är inte lika säkert. Herrljunga. Jerry Stridh är ordförande i Od-Alboga byalag och i Od-Alboga fiberförening. Han har även hjälpt andra orters fiberföreningar med införandet av fibertekniken. Han oroas av att de äldre som i dag använder telefon via fiber inte har möjlighet att ansluta sig till trygghetslarm. Vid allmänhetens frågestund på Herrljunga kommunfullmäktiges möte tisdag kväll frågade han varför inget händer trots att kommunen har utrett frågan länge. Redan för tre–fyra år sedan kontaktade byalaget kommunen för att påtala att trygghetslarmen inte fungerar ihop med fiberteknik. Omsorgsnämndens ordförande Lennart Ottosson (KV) håller med om att det är ett problem. — Vi gick ut 2014 med information om att de som har trygghetslarm bör behålla sin gamla analoga telefoni för att garantera säkerheten, säger han. Vi har rekommenderats att avvakta införande av digital larmteknik eftersom standarden är osäker. Han hoppas att Sveriges kommuner och landsting (SKL) snart kan skriva ramavtal med de företag som kan uppfylla kraven och säger att i exempelvis Mjäldrunga där Telia är fiberleverantör fungerar larmen. — Vi kommer självklart att trycka på startknappen så snart vi vet att det går att få trygga larm. Men tills vidare är vi beroende av analog teknik, eller om det inte finns får vi överväga att använda GSM-teknik med mobiltelefoner. — Ni bör överväga att använda GSM till trygghetslarm överallt, säger Jerry Stridh. Det är säkrare än fiber och inte sårbart för strömavbrott. Enligt Lennart Ottosson tittar nämnden på frågan och det finns en plan att byta teknik 2016. Om det inte går att hitta en säker teknik kan man tvingas att låta hemtjänstpersonalen göra fler besök och det blir dyrare, så frågan behöver lösas snabbt. Inför fullmäktiges möte hakade Mats Palm (S), Elin Alavik (FP) och Elin Hegg (MP) på byalagets oro och lämnade in en motion om att Herrljunga kommun ska överta kostnaden för det analoga abonnemanget under den tid som brukaren är tvungen att ha dubbla abonnemang och att kommunen ska driva på utvecklingen av digitala larm. De påpekar att trygghetslarmen är en biståndsbedömd insats som den behövande betalar för och att det inte vore rättvist om den enskilde skulle behöva betala för en telefonförbindelse som de Ni bör överväga att använda GSM till trygghetslarm överallt. Det är säkrare än fiber och inte sårbart för strömavbrott. Jerry Stridh ordförande i Od-Alboga fiberförening enbart behöver behålla för att ett larm de är beroende av ska fungera. Motionen har lämnats till omsorgsnämnden för beredning. Anne Engström [email protected] 033-20 60 51 Försök till bilstöld i Olsfors Olsfors. En man i 20-årsåldern boende på en ort i västra Sjuhärad döms för att ha försökt stjäla en skåpbil i Olsfors. Han får inget nytt straff för stöldförsöket, utan det räknas in i underlaget för ett redan utdömt fängelsestraff. Mannen upptäcktes av bilägaren då han hade tagit sig in i bilen som stod parkerad utanför ägarens hus där han enligt ägarens vittnesmål har försökt att starta bilen, men upptäcktes och smet iväg. Mannen hade varit i Borås och missat bussen hem. Han började gå för att inte frysa, men när han kom till Olsfors tröttnade han. Han nekar till stöldförsöket och hävdar att han bara suttit i busskuren och väntat på bussen. Ung man dömd för olaga hot Herrljunga. En man i övre tonåren, som har bott på ett behandlingshem i Herrljunga, döms för skadegörelse och olaga hot mot hemmets anställda. Han har erkänt skadegörelse, men inte hot. Då ett bråk uppstod på behandlingshemmet uttalade han sig om de anställda på ett sätt som uppfattades som hotfullt och krossade fönster. Han var åtalad för fem tillfällen då han skulle ha hotat anställda, men döms bara av Alingsås tingsrätt för tre. Av hänsyn till mannens ålder döms han inte till fängelse, utan till fortsatt skyddstillsyn. Lärarförbundets förhandlingschef Mattias Åström (trea från vänster) diskuterar arbetsförhållanden i Bollebygd med Örjan Lind (lokalavdelningsordförande), Charlotte Kvist Johansson, Britt-Marie Pålsson, Birgitta Bredberg, Annika Sundström (huvudskyddsombud), Linda Andersson, Sylvia Johansson, Christina Wennersten och Regina Blomgren. Foto: Anne Engström Lärarbrist hotar när Bollebygds skolor växer 2020 kommer det enligt Skolverkets beräkningar att saknas 55000 lärare i Sverige. — För en liten växande kommun som Bollebygd blir det en utmaning att fylla alla tjänster de kommande åren, säger Lärarförbundets förhandlingschef Mattias Åström som besökte lokalavdelningen i går. Bollebygd. Han säger att det gäller att lyfta lönerna och förutsättningarna i arbetet så att unga väljer att utbilda sig till lärare och de 40000 utbildade lärare som arbetar med annat väljer att gå tillbaka till yrket. Under onsdagen träffade Mattias Åström bland annat bildnings- och omsorgsnämndens ordförande Ulf Rapp (S), bildnings- och omsorgschef Annelie Fischer samt styrelse och medlemmar i Lärarförbundet. Lärarförbundet har 170 medlemmar i Bollebygd och Lärarnas riksförbund ett 40-tal, men alla arbetar inte inom kommunens skolor. — Många som går ut gymnasiet skulle kunna tänka sig att bli lärare om lönen vore bättre, säger Lärarförbundets lokalavdelnings ordförande Örjan Lind. Mattias Åström hoppas att nu då betygsdebatten kan läggas åt sidan i några år kan man i stället prata om vad man gör för att rekrytera lärare. — Det gäller även att se till att arbetsförhållandena är så bra att de stannar, säger lokalavdelningens huvudskyddsombud Annika Sundström. Mattias Åström säger att Bollebygds kommuns nya organisation med en gemensam bildnings- och omsorgsnämnd är ett steg i rätt riktning. Det handlar om att ta hand om eleverna/barnen ur alla aspekter utan att hindras av förvaltningsgränser. — Bollebygd är en liten kommun och kan utnyttja den lilla kommunens fördelar, säger han. Den jobbar med tillväxt och har koll på verksamheten. Och genom att Lärarförbundet finns på alla nivåer från förskolan till nionde klass blir det ett samtal om eleverna som förs hela vägen. Men som en växande kommun måste Bollebygd i högsta grad se till att vara en attraktiv arbetsgivare. Det gäller att balansera investeringsbehoven så att de inte tar alla resurser från en bra verksamhet. Resultatmålet på fyra procent, som ska säkra lånen till Bollebygdsskolans nybygge för 124 miljoner, motsvarar cirka 18 miljoner kronor i resultatkrav. — Det är en pedagogisk utmaning att förklara varför man inte kan låta de pengarna gå in i verksamheten. Medvetenheten finns i Bollebygds kommun. — Det finns en tydlig insikt om att även om lönerna vid nyrekrytering har pressats upp har man inte gjort tillräckligt för löneutvecklingen, säger Mattias Åström. Anne Engström [email protected] 033-20 60 51
© Copyright 2024