Radiotidningen 1, 2015
Arbetsmiljö: SÅ HÅLLER DU MÖTEN SOM FOLK VILL GÅ PÅ Stockholm: EUROPAS VASSASTE STORSTADSRADIO STARTAR I VÅR Reportage: FRÅN NOLL TILL HUNDRA PÅ TRAFIKREDAKTIONEN Arkivbilden: EN OFÖRGLÖMLIG KVÄLL MED ANITA EKBERG 90år I ALLMÄNHETENS TJÄNST – DET SKA VI FIRA! tidningen Nr 1 2o15 För oss som jobbar på Sveriges Radio Hallå! Vill du vara m ed och bidra me d ditt avgörande ra dioögonblick? Sofia Taavitsainen, Sisuradio: ”Vi representerar så många – inte bara sverigefinnar” Avgörande ögonblick 1925-2015 2 #1/2015 FÖR OSS SOM JOBBAR PÅ SVERIGES RADIO Chefredaktören: Full fart framåt! J Trafikreportern Clarence Hansson jobbar i Jönköping. Han och hans kollegor sköter trafikrapporteringen i åtta P4-kanaler, sid 16-19. Innehåll: 06 SÅ GJORDE VI: Evelina Crabb och Katarina Larsson på P4 Sörmland om #minP4vardag. 07 EN DAG PÅ JOBBET: Med Ida Brännström på P4 Norrbotten/Meänkieli. 08 PORTRÄTTET: Sofia Taavitsainen (omslaget) – från ungdomsreporter till kanalchef. Ulf Elfving minns Anita Ekberg, sid 24. 11 UTVECKLING: Paradigmskifte – all analog teknik blir digital. 12 STOCKHOLM: I vår är det premiär för de omgjorda kanalerna i den växande huvudstaden. 14 ARBETSMILJÖ: ”Bra möten är fantastiska – dåliga möten är slöseri med tid.” 16 ARBETSPLATSREPORTAGE: Trafikredaktionen i Jönköping håller kollen. 21 LOKALRADION: Nytt uppdrag för P4-kanalerna – vassare och mindre mellanmjölk. 22 KULTURKOLL: Poddradiotips och annan kulturkonsumtion som kan avnjutas i soffan. chefredaktör : Ulrica Bengtsdotter Suzanna Nilson, Anna-Lena Walmsley, Johan Wangström, Helena Sahlén Folke, Elin Claeson Hirschfeldt, Lovisa Ohlson, Eva Göransson, Mina Benaissa, Karin Forsmark, Cilla Benkö, Ulf Elfving, Thomas Deutgen m fl skribenter : tidningen FÖR OSS SOM JOBBAR PÅ SVERIGES RADIO ”Avgörande ögonblick” är temat för Sveriges Radios 90-årsfirande. Men firandet går ut på att blicka framåt, minst lika mycket som att lyfta fram vad som hänt sedan starten 1925. Sveriges Radio ska fortsätta leverera avgörande ögonblick är devisen. Och för att lyckas med det måste vi förstås hänga med i hur omvärlden ser ut. Därför sker stora förändringar på flera håll. Inom Sveriges Radio är det full fart framåt 2015! All analog teknik blir digital, Stockholmskanalerna laddar inför att bli Europas vassaste storstadsradio, P4 växlar upp och Sisuradio är i full gång med att utveckla kanalen. Vi får också veta mer om trafikrapportering och Meänkieliredaktionen och inte minst får vi en fläkt av la dolce vita. Ulf Elfving berättar om hur det gick till på en Sveriges Radio-middag med Anita Ekberg. Varmt välkommen till Radiotidningen! 26 CILLA HAR ORDET: Avgörande ögonblick – igår, idag och imorgon. 28 EFTER JOBBET: David Tallbäck drar till skogs för att stressa av. det känns skönt att göra något konkret på jobbet. Om det så bara handlar om att skriva en kort notis och välja bild. Är man van att jobba med produktion – av text, radioprogram eller vad som helst – är det ovant att gå hem utan att ha svart på vitt att man faktiskt har åstadkommit något. Men om man då har en kalender som är fulltecknad med möten, kan det ju inte bli mycket gjort – eller? Förhoppningsvis kan man det, fast på ett annat plan, som en del i en process där resultatet kanske inte syns förrän långt senare. Eller som Annika Engström, doktor i pedagogik, säger i en intervju på våra arbetsmiljösidor: ”Om vi inte möts kommer vi inte utveckla vår verksamhet. Men vi behöver träna oss mer på att hålla möten.” ag tycker att Ulrica Bengtsdotter chefredaktör Möten, möten, möten – så blir de bättre, sid 14. fotografer : Mattias Ahlm, Micke Grönberg, Anna Hållams m fl omslagsfoto : Mattias Ahlm illustratör : Christina Andersson layout : Anna-Lena Walmsley ansvarig utgivare : Helen Hellströmer, kommunikationsdirektör [email protected] design : JG Communication Tryckservice AB Radiotidningen är Sveriges Radios interntidning, som kommer ut med fyra nummer per år. Vi vänder oss till alla som jobbar på Sveriges Radio. [email protected] tryck : #1/2015 3 FOTO: MICKE GRÖNBERG Söndagsintervjun. Martin Wicklin leder P1:s nya intervjuprogram med drag av tidningarnas söndagsintervjuer. ”Det är ett drömuppdrag. Intervjun är journalistikens grund och första byggsten.” FOTO: MATTIAS AHLM Lena Cousins ny språkvårdare. Lena kommer senast från BBC där hon har jobbat med deras motsvarighet till Språkvården, Pronunciation Unit. Att nu jobba på svenska känns både ovant och välbekant på samma gång. ”Jag har alltid varit lite av en uttalsnörd, och studerade fonetik på universitet i London. Min fonetikprofessor fick nys om att BBC letade fonetiker till ett sommarprojekt, och föreslog att jag sökte jobbet.” Lena Cousins efterträder Stefan Lundin som går i pension i vår. 4 #1/2015 Micke Grönberg lägger upp bilder backstage som han och Mattias Ahlm precis har tagit av bland andra ... FOTO: STINA GULLANDER Kalle Oldby går i pension. Hans imponerande kunskap inom musiken har varit mycket uppskattad av publiken, det märks inte minst på alla lyssnarmejl. Listan med artister som han intervjuat är lång. ”För att få bra artistintervjuer kan man börja med att prata om annat än musik. Jag visste att Paul McCartney gillade att cykla och köpa sin egen mjölk och det var vägen in till honom”, säger Kalle. Hårt arbete i galakulisserna Årets P3 Guld-gala har precis gått av stapeln på Scandinavium i Göteborg. Fetaste akten – åtminstone om man ser till antal folk på scenen – var José Gonzales. Med sig upp hade han 40 pers varav 27 i en gigantisk kör. Och även om det låter mycket, så är det ändå ingenting mot hur många som jobbar bakom scenen för att detta evenemang ska bli till. – Man fattar ju att det är mycket logistik, men att det var så sjukt mycket folk inblandade visste jag inte. Det är folk som bygger scenen, sen är det hela apparaten kring tv-produktionen samtidigt ska det funka för galapubliken på plats och därtill kommer radiologistiken, efterfesten och alla pressackrediteringar, säger Diana Esposito, projektledare, som i år jobbar med P3 Guld för första gången. Uppåt 200 personer jobbar med produktionen, varav cirka 40 personer från Sveriges och ö Benk Cilla ...Morgan Larsson, Radio. ■ an. Christer Lundberg på röda matt ”Attentatet är en attack mot det fria ordet och saknar motstycke i närtid.” Cilla Benkö om terrorattacken mot Charlie Hebdo. 1584 så många dagar reste korrarna sammanlagt i fjol – rekordmycket! I år har vi 20 utrikeskorrespondenter och en tjänst som trainee till minne av Nils Horner. Ämneskorrespondenter finns på områdena global ekonomi, kultur, unga perspektiv och snart också inom global hälsa och medicin. PINGISPAUSER Lekfull lunch på jobbet. – Kul, nyttigt och man rensar hjärnan en liten stund, säger Anna Tigerström, sportansvarig på P4 Kronoberg om att redaktionen har fått ett pingisbord. – Just nu står det i lunchrummet. Jag vet inte var det slutgiltigt kommer att hamna men här går det att stänga dörren ut till redaktionen och det kan vara bra för att de som är djupt inne i redigering ska slippa höra diverse svordomar, säger Anna Jerry Sandberg och Anna Tigerström går en match på P4 Kronoberg. Tigerström. ■ FOTO: EMMA KVENNBERG Silvia Tolomanoska ny chefsförhandlare. Hon ser fram emot att jobba mer strategiskt och vill verka för en bra balans mellan gott arbetsgivarskap och goda villkor för medarbetarna. FOTO: MICKE GRÖNBERG MATTIAS AHLM FOLK: FOTO: MATTIAS AHLM Välkommen in! FÖR OSS SOM JOBBAR PÅ SVERIGES RADIO GRATTIS SVERIGES RADIO! I år fyller vi 90 år. Det är stort och ska firas på en mängd olika sätt under året. Det övergripande temat är ”Avgörande ögonblick”. MITT RADIOMINNE: – Avgörande ögonblick finns det gott om i Sveriges Radios historia och det är dem vi ska ta fram tillsammans med vår publik och berätta om under 2015. Men firandet kommer också handla mycket om att blicka framåt, vi kommer att ge våra lyssnare avgörande ögonblick även framöver, säger Cilla Benkö. Så vad händer i år? Förutom radioprogram och jubileumspoddar blir det bland annat en utställning, en utbildningsdag och en stor SR-fest i Radiohuset i Stockholm. Boka in den 21 och 22 augusti i almanackan redan nu. – Som en del i firandet ska vi be publiken rösta fram de avgörande ögonblick som de tycker att vi ska bevara till eftervärlden, säger Helen Hellströmer, kommunikationsdirektör. Läs mer längst ner på sidan om hur du kan bidra. Radiotidningen frågade några medarbetare om deras mest avgörande ögonblick. Läs här intill och på nästa sida. JAS-kraschen över Långholmen ”Mitt livs mest dramatiska ögonblick och den mest snabba nyhetsrapporteringen inträffade när jag i godan ro stod på Västerbron i Stockholm och tittade på en stor flyguppvisning över 350 000 besökare på den pågående Vattenfestivalen, den 8 augusti 1993. Som ett toppnummer skulle det nya JAS-planet visas och efter några dramatiska svängar över Riddarfjärden styrde det upp mot Västerbron och liksom stannade i luften. Jag som är utbildad inom Flygvapnet insåg snabbt att nu går det åt helvete – piloten skjuter ut sig i samma ögonblick och planet singlar mot marken och exploderar i ett eld- och rökhav. Jag och en polis springer mot platsen, alla andra åt andra hållet. Mina händer darrar när jag försöker ringa upp Radio Stockholm och Ekot. Jag rapporterar efter några minuter i Radio Stockholm och så småningom i Ekot. Jag kan mitt i paniken och kaoset ”Nu går det åt helvete!” rapportera att ett under större än flygkraschen i Gottröra inträffat. Endast några få skadade. Att så snabbt nå ut till lyssnarna var något helt nytt för mig – vi är ju sällan på plats just när det inträffar – men det var jag denna gång. Både radiodramatik på högsta nivå – ett stridsflygplan störtar i centrala Stockholm och så inom 30 minuter kunna berätta att ingen dödats – det är mitt största nyhetsögonblick.” ■ L eif E riksson , K analchef P4 G ävleborg Radiominnen efterlyses! Under året kommer en speciell sajt att öppna där lyssnarna får möjlighet att rösta på sina favoritklipp. Nu pågår insamlingen av ljudklipp, så ta och leta i skåp och lådor efter de klipp du tycker borde vara med och mejla dem till [email protected]. Efter sommaren avslutas omröstningen och de mest populära klippen omvandlas till en bild- och ljudutställning som får sin invigning den 21 augusti på Kulturhuset i Stockholm. Utställningen kommer sedan att turnera runt till de lokala kanalerna där det också finns möjlighet att lägga till lokala avgörande ögonblick. ■ FÖR OSS SOM JOBBAR PÅ SVERIGES RADIO Mats Dahlberg minns OS i Atlanta. ”HI MOM. THIS IS ERIC. I’M ALIVE.” Vi ställde frågan ”vilka är dina avgörande ögonblick” till några medarbetare. Så här svarade Mats Dahlberg på Radiosporten. ”Jag låg och sov när telefonen ringde 01.25. – Hej, det är Pelle. Det har smällt en bomb. Du och Lasse får åka. Jag och Lasse Grankvist bevakade OS i Atlanta 1996. Pelle Josefsson var Radiosportens chef. Lasse och jag tog bilen ner mot Atlantas centrum, förbi flera avspärrade gator. Till slut var vi nästan nere vid OS-torget där bomben smällt. Vi hade varsin mobiltelefon och ringde in till studion i Stockholm. Kan du leta upp en fast telefon, det är lite dålig kvalitet på mobilen, sa tekniken i Sverige. – Lägg in mig i bordet, jag står mitt på gatan där det smällt en bomb! Jag kunde beskriva läget med alla ambulanser, polishelikoptrar i luften, poliser, folk som sprang runt. Det var då en kille kom fram till mig och undrade om han kunde få låna mobilen och ringa ett samtal. Visst, sa jag. Om jag får banda. Och det fick jag. – Hi mom. This is Eric. I´m alive! Bara de orden, typ tre sekunder. Det blev en löpning tre kilometer hem till hotellet och väckning av en tekniker som kunde spela över sekunderna som sedan gick i Ekot hela dagen. 1996 var mobiltelefoner inte var mans egendom. Och inspelningen gjordes på en DAT-bandspelare som var hi-tech då. Men det gjorde att vi kunde vara snabbare än andra medier.” Mats Dahlberg, Radiosporten P4 Örebro Läs fler avgörande ögonblick på nästa sida. #1/2015 5 Röster inifrån: Avgörande ögonblick är temat för Sveriges Radios 90årsfirande. Vad har varit ett avgörande ögonblick för dig i SR:s 90-åriga historia? E nkät : Suzanna Nilson Billy Abraha, reporter, nyhetspresentatör, P4 Västernorrland: – Ett avgörande ögonblick för mig var när jag första gången hörde P3 Dokumentär. Det är ett briljant program som jag föll för omgående. P3 Dokumentär har bidragit till att utveckla mitt radiointresse, och det är jag evigt tacksam för. Åsa Stöckel, webbredaktör, P4 Radio Stockholm: – Såklart 11 september, Anna Lindh-mordet och massakern på Utöya. Vi är bäst när det är som värst. Personligen kommer jag också ihåg hur jag som höggravid reporter jagade Björn Rosengrens medarbetare med en Nagra på axeln tills jag nästan födde barn i en park. Då stannade han. 6 #1/2015 P4 Sörmlands publikredaktör Evelina Crabb i skolbänken. Så gjorde vi: #minP4vardag På P4 Sörmland bestämde sig publikredaktören och webbredaktören för att själva kasta sig ut i sörmlänningarnas vardag. Så här berättar Evelina Crabb och Katarina Larsson. bestämt oss för att gå i skolan och praktisera på arbetsplatser. Vi kände att om vi verkligen menar allvar med att lyssnarna ska vara en del av vår redaktion så måste vi söka upp dem och ta oss tid att lära känna dem. Vi vill veta om och hur ”Det hela började med att vi satte de lyssnar på radio, hur de använoss på ett fik med varsin latte der sociala medier, vad de pratar för att diskutera hur vi kan jobba om på jobbet och få in tips. Genom tätare ihop för att utveckla puatt vara i deras egen miljö är chanbliknätverket och sociala medier. sen större att de får förtroende för När latten var urdrucken hade vi oss och vågar vara ärliga samtidigt Katarina Larsson, webbredaktör Evelina Crabb, publikredaktör, P4 Sörmland Yrkeshemligheter: Trailern – som ett litet smakprov D et ska vara som en ny parfym, som en doft som dröjer sig kvar. Så beskriver trailerproducenten Dagge Laurell en riktigt bra trailer. ”En trailer är en kombination av röster, ljudeffekter och oftast någon form av musikbädd som tillsammans säger något. Vad är det jag vill berätta? I bästa fall ska det vara som en liten film på 30 sekunder. Jag försöker hitta det typiska i varje program och plocka fram de detaljer som sticker ut och göra dem ännu tydligare för lyssnarna. Jag lyssnar igenom gamla program. Är det en färgstark programledare, som till exempel Tony Irving, klipper jag ut typiska one-liners och staplar på varandra tills jag har något att jobba med. En annan programledare kanske har ett tydligt socialt patos, då är det det jag letar efter. Det gäller att plocka fram det unika och hitta programmets själ, som sedan ska återspeglas i musiken, i rytmen. På 30 sekunder försöker jag berätta vad man kan Dagge förvänta Laurell. sig och ge en bild av programmet – ett smakprov, en munsbit. En bra trailer ska kännas som en ny parfym, som en doft som dröjer sig kvar.” FOTO: EVA DALIN Malin Björk, redaktionsassistent och reporter, P4 Värmland: – Ett radioögonblick för mig, kanske inte så avgörande, men jag minns det väldigt väl var när jag som liten flicka på 70-talet hör min mamma på ”Ring så spelar vi”. Hon bodde då på annan ort för hon studerade. Övriga i familjen var hemma och åt frukost en lördagsmorgon och helt plötsligt var hon där med oss i köket. Jag minns att hon svarade fel på frågan, men det gjorde inget, hon blev så nära oss och det var härligt minns jag. Sedan dess har radio alltid betytt närhet och närvaro för mig. som vi får ett roligare innehåll i sociala medier med bilder från vardagen i Sörmland. På sikt vill vi att våra lyssnare själva börjar använda vår hashtag #minP4vardag för att berätta vad de gör och tänker när de lyssnar på P4. Att vi själva är ute gör också att vi fyller på vår egen kunskap och får nya intryck att ta med oss hem till redaktionen. Skolan till exempel, är något som många har en uppfattning om men det var länge sedan de flesta av oss gick där. Därför ville vi följa en klass och prata med elever och lärare, äta skolmat och ha läxförhör. Vi möttes av långa och intensiva lektioner, korta raster och mycket läxor. Dessutom hamnade vi i en naturklass och får erkänna att vi hade svårt att hänga med. Vi skyllde på att vi läst samhälle. Att delvis ändra arbetssätt för att bättre spegla Sörmland handlar mycket om att våga utmana oss själva. Därför valde vi bort att vara utrustade med mikrofon och lurar och istället låta det förtroliga samtalet och sociala medier vara i fokus. Däremot ligger bandaren i väskan och vi tar med oss intervjuer hem när något dyker upp som är lätt att prata om där och då. Annars är syftet att använda den kunskap vi samlar på oss för att utveckla framtida innehåll i radion och sociala medier – tillsammans med sörmlänningarna.” Berättat för Anna-Lena Walmsley FÖR OSS SOM JOBBAR PÅ SVERIGES RADIO En dag på jobbet IDA BRÄNNSTRÖM, PROGRAMLEDARE, PRODUCENT & REPORTER P4 NORRBOTTEN/MEÄNKIELI Röstträning på schemat 07:00 Kvack, kvack…kvaack, kvaaack. Den där irriterande signalen som jag varje morgon tänker att jag måste byta ut gör sig påmind. Veckans sista arbetsdag börjar snart. I sängen hinner jag scrolla igenom Instagram, Facebook och Twitter – och världen verkar vara densamma som igår. 0 7 :3 0 07:30 Fixar en rejäl frukost idag. Nästan som på instagram där den ena matbilden avlöser den andra. Medan jag äter passar jag på att skicka in gårdagskvällens justerade manus till Helene Alm som är producent för P1-dokumentären som jag jobbar med just nu. 10 :3 0 08:00 Åhh…alla dessa beslut. Sneakers eller klack? Det är ju ändå finfredag så jag kör på klack. Kan aldrig bli fel…eller? Känns helrätt med mitt senaste loppisfynd – en magisk blå klänning. 08:40 Fyller på kaffekoppen och sätter mig på morgonmöte med det svenska gänget. Alltså de som jobbar med nyheter och program på svenska. Lyssnar om de har något spännande på gång. 1 0 :3 0 1 7 :0 0 FÖR OSS SOM JOBBAR PÅ SVERIGES RADIO 09:00 Får av kanalchefen på P4 Norrbotten, Patrik Boström, veta att vi fått klartecken att inreda vilo- och kreativitetsrummet efter mitt förslag på möblemang. Jippii!! Hur kul som helst. Jag tror och hoppas att det blir perfekt. Just nu är vårt öppna redaktionslandskap väldigt grått och i alla fall min hjärna behöver nya intryck för att komma igång. 09:20 Börjar klippa ihop inslag till nästa veckas Gränslöst-program. Det är ett trespråkigt program – på meänkieli, finska och svenska som riktar sig till unga vuxna. Nästa vecka är jag på möten i Stockholm med Sisuradio, så jag måste ha ett program klart som någon av mina kollegor på Meänraatio får sända ut. 10:30 En spännande dag – röstträning står på schemat! Är taggad till tusen. Har väntat på den här dagen i flera år. Jag tar gärna emot tips och råd om det är något jag kan förbättra. Hela gruppen verkar peppad, kul! 12:00 Sushilunch med kollega/bästa vän. Bra att man kan slå så många flugor i en smäll. Det är ju ändå fredag, den tråkiga matlådan får vänta. 14:30 Klipper färdigt det jag inte hann i morse. Programmet blir klart, 50 minuter finns nu för nästa veckas sändning. Kommer att handla om Sofia som tog den urgamla tornedalska sticktraditonen till något modernt och eftertraktat i världen. Bockar av i min att-göralista. Webbandet hinner jag göra på måndag innan flyget till Stockholm. 17:00 Ännu en vecka försvann. Hoppar på cykeln. Hämtar väskan som står färdigpackad i hallen hemma. Skrapar bilens ruta och laddar ner några SR-dokumentärer i appen för att ha ressällskap upp till min hemby i Tornedalen. Jag blir glad för att jag jobbar på ett företag som producerar så grymma program, och längtar i hemlighet ännu mer tills min dokumentär sänds, som i skrivandet stund har arbetsnamnet ”Eliten i bärskogen”. 19:20 ”Ida, sauna oon valmis, bastun är klar”, är bland det första pappa säger när jag kliver in genom ytterdörren. Jag kikar in i köket, och ja – middagen står också och väntar på mig. Familjen och Tornedalen i kombination kan aldrig bli fel. ■ Hur ser en dag på jobbet ut för dig? Mejla oss gärna om du har lust att vara med, [email protected]. #1/2015 7 ” Vi representerar så många i Sverige, inte bara sverigefinnar. Vi har andra erfarenheter, jag tror att vi har en viktig roll att spela.” SISURADIO visar vägen 8 #1/2015 FÖR OSS SOM JOBBAR PÅ SVERIGES RADIO Sofia Taavitsainen Hon är ny som kanalchef men gammal i gården. Sisuradios Sofia Taavitsainen, 34, har varit en del av Sveriges Radios finska kanal sedan tonåren. De första sändningarna minns hon med fasa. Idag står hon inför helt andra utmaningar. text : Anna-Lena Walmsley foto : Mattias Ahlm S OFIA TAAVITSAINEN pratar i telefon. Hon vinkar in mig i rummet medan hon avslutar samtalet. Jag tjuvlyssnar lite men uppfattar bara enstaka ord som jag inte förstår. Hon pratar finska, men växlar över till svenska så snart hon lagt på luren. – Min telefon är så långsam, det tar sån tid att avsluta samtal, säger hon med ett kvickt leende. Hon slår sig ner i en fåtölj i det högst ordinära kanalchefsrummet i Radiohuset i Stockholm. Standardmöblering av äldre modell. Skrivbord, sittgrupp, några hyllor, ett ensamt klädskåp. 34-åriga Sofia Taavitsainen är liten och blond, hon känns yngre och betydligt modernare än inredningen. Sedan september är hon kanalchef för Sisuradio. Men hon är inte ny på kanalen, började som ungdomsreporter redan i 18-års åldern. Hon beskriver sig som både första och andra generationens sverigefinne. Sofia föddes i Sverige av finska föräldrar, men växte upp i Finland. När hon var sjutton flyttade hon tillbaka till Sverige. – Jag blev kär i en svensk och ville flytta hemifrån. Mamma grät, men jag stod på mig. Resan gick till Stockholm och Sofia började i Tumba gymnasium. Hon utmärkte sig bland de andra tonåringarna. Inte nog med att hon pratade annorlunda, hade knallrött hår, nätstrumpor och en allmänt punkig stil – hon åt som en häst! – Jag älskade skolmaten, jag var alltid hungrig och tyckte maten var jättegod. Jag smugglade med mig knäckebröd och smör för att ha hemma. Hemma var en liten lägenhet som hon delade med pojkvännen och hans brorsa. De var fattiga men fixade det. – Man får ganska mycket skinn på näsan av att klara sig själv i den åldern, konstaterar hon krasst. Någon på Sisuradio fick nys om Sofia, visste att hon pratade finska och hon fick jobb på kanalen som precis hade startat en tvåspråkig ungdomssatsning. Det första sommarjobbet minns hon med skräckblandad förtjusning, Sisuradio hade egen DAB-kanal, det fanns sändningstid att fylla på sommaren och hon fick nästan fria händer… En lätt rodnad drar över Sofias kinder. FÖR OSS SOM JOBBAR PÅ SVERIGES RADIO Idag är hon chef för samma kanal och det är just den där friheten hon lyfter fram. Tycker att det är chefens roll att sätta ramarna och ge rätt förutsättningar, men medarbetarna måste ges frihet under ansvar. Därmed inte sagt att man får göra vad som helst. Efter ett par månader i den nya rollen konstaterar hon att det är lite ensamt på toppen. Besluten är hennes att fatta, det är hon som har ansvaret. Chef har hon förvisso varit ett tag redan. Hon blev uttagen till chefsförsörjningsprogrammet 2010 och blev sedan programchef, men någon karriärplan har hon inte haft. – Verkligen inte, utbrister hon. Kanalchefsjobbet fick hon för sin vilja att förändra, tror hon. I kombination med sina många år på kanalen och att hon känner medarbetarna väl. Hon vet att det finns en lust till något nytt hos de allra flesta. Det är inte minst den framgångsrika kampanjen #vågafinska ett bevis på. Med den nådde man en grupp lyssnare som man inte hittat till tidigare, samtidigt som även de trogna lyssnarna var med. Man lyfte på locket och lät folk dela med sig av sina erfarenheter av att inte våga prata sitt eget modersmål. Att kampanjen blev lyckad var dock ingen slump. – Vi hade en publikredaktör långt innan man började prata om publikredaktörer och publiknätverk på andra håll. Kampanjen var välplanerad, säger Sofia. För även om Sisuradios uppdrag i mångt och mycket är sig likt sedan starten för över 40 år sedan – att göra radio på finska för sverigefinnar – så ser lyssnargruppen annorlunda ut idag. – Omvärlden förändras, människor förändras, det gäller även våra lyssnare. För att vara relevanta måste vi också förändras. Av de runt 700 000 svenskar med finskt påbrå som bor i Sverige idag är många andra och tredje generationens finnar, som inte kan språket lika bra längre. – Att få höra sitt eget språk i radio är viktigt av identitetsskäl. Vi representerar så många i Sverige, inte bara sverigefinnar. Vi har andra erfarenheter och jag tror att vi har en viktig roll att spela. Finska har sedan 15 år tillbaka minoritetsspråksstatus i Sverige. En nationell minoritet är en etnisk grupp som har ”historisk hemortsrätt i riket”. Det gör att man har en plattform, vilket inte alla minoriteter har. Sofia tror att många andra invandrare kan identifiera sig med sverigefinnarna. Man står inför liknande utmaningar. – När mina föräldrar blir äldre faller det på min lott att hjälpa till även om de bor i ett annat land. Det är många som har det så i Sverige idag. Vi har andra perspektiv än de som inte lever i ett mångkulturellt sammanhang. Och de perspektiven ska nu komma fler till del, både lyssnare och redaktioner. Sisuradio står inför många förändringar. I den nya beställningen står bland annat att de ska höras i P1, P2, P3 och P4. Hur det ska gå till och hur det ska låta är något kanalen kommer att arbeta med under 2015. – Jag vill att Sisuradio ska vara en resurs och en naturlig del av Sveriges Radio. De erfarenheter vi har av att vara den största invandrargruppen i Sverige är en tillgång som bättre kan tas tillvara. Apropå allt prat om mångfald... ■ Sofia Taavitsainen bor : i Enskededalen. är kanalchef på Sisuradio. familj : sambo och två söner. ålder : 34 år. intressen : Jag gillar att träna och att äta lösgodis, helst lakrits. bakgrund : Jag är en återvändare: dagis i Sverige, grundskola i Finland, gymnasium och högskola i Sverige. Förutom ett år som butiksbiträde och datainsamlare under studietiden har jag alltid jobbat med radio – det roligaste som finns! sofia om tvåspråkighet : Att kunna två språk är att förflytta sig mellan två världar. I tvåspråkiga sällskap blir dessa världar ett ännu större sammanhang med jättestor nyansrikedom! På grund av min uppväxt i Finland har jag dock en starkare finska än svenska – jag har till exempel lärt mig att läsa på finska. Därför känner jag mig alltid lite tråkigare, mindre intelligent och färglösare på svenska. gör : #1/2015 9 Digitalradion Värt att veta om digitalradion Sveriges Radios hållning, var sänder vi nu, vad tycker reklamradion och varför är det just DAB+ som gäller? Här är en snabb checklista. 2022 ska vi lämna FM, enligt slutrapporten om digitalradion. Digitalradio om två år? I år är det mycket som står på spel när det gäller beslut om marksänd digitalradio, som åter är en het fråga. Det kan bli en lansering redan om två år. Men bollen ligger nu hos politikerna. text : Ulrica Bengtsdotter foto : Alexander Donka – NU ÄR DET DAGS för politikerna att slutgiltigt bestämma sig. Inom radiobranschen är vi överens om att även radions marknät behöver digitaliseras, klargjorde vd Cilla Benkö när beskedet kom. I december 2014 kom en plan för en övergång från FM till marksänd digitalradio. Det var regeringens branschsamordnare Nina Wormbs som då lämnade sin offentliga utredning till kulturministern. I korthet går den ut på att Sveriges Radio och den kommersiella radion ska lansera digitalradio tillsammans och att sändningarna i FM upphör 2022, med förbehållet att vissa villkor ska vara uppfyllda. När kan ett politiskt beslut fattas då? Efter en remissomgång och ett förslag från kulturdepartementet skulle det slutgiltiga beslutet kunna fattas i riksdagen innan utgången av 2015. Men då får det inte uppstå några förseningar. 10 #1/2015 Ett viktigt argument som Sveriges Radio lyfter fram är att marksänd digitalradio skulle innebära ett mervärde för publiken i form av fler kanaler och en större mångfald i utbudet, utan att publiken behöver betala extra avgifter till operatörer och leverantörer. För Sveriges Radios del finns sedan tidigare planerat ett eget frekvensutrymme som enligt företagets beräkningar skulle kunna rymma 10-12 kanaler. Men det handlar också om att marksänd radio är mer stabilt och bättre klarar belastning vid till exempel oväder och kriser och det handlar om täckning. På lång sikt blir det också billigare att sända digitalradio. Det finns ingen motsättning mellan behovet av ett digitalt marknät och ett starkt digitalt utbud i mobilen, anser Sveriges Radio. – Parallellt satsar vi nu på att utveckla vårt innehåll i de smarta mobiltelefonerna, säger Cilla Benkö. ■ För att FM ska ersättas av ett digitalt nät har Sveriges Radio sagt att följande förutsättningar måste finnas: • En finansiering av den parallellsändning som kommer att behövas under en övergångsperiod. • Särskilda programmedel för nytt utbud. • Beslut av en riksdagsmajoritet eftersom radions digitalisering är en fråga om svensk infrastruktur. • Övergången ska harmoniseras med utvecklingen i Europa. • Digitaliseringen måste omfatta hela branschen. Här sänder Sveriges Radio i DAB just nu: Nu når Sveriges radios DAB-sändningar bara ut i Stockholm, Göteborg, Malmö och Luleå. Sändningarna är alltså begränsade. Tillstånd för kommersiell radio De privata reklamradiokanalerna som domineras av företagen SBS och MTG fick redan i höstas tillstånd att sända digitalt för sammanlagt omkring 20 radiokanaler som kan nå hela Sverige. Men företagen bakom reklamradion har förklarat att de avvaktar med att sätta igång tills Sveriges Radio börjar utbyggnaden av DAB+. Vad är DAB+? En sändningsteknik för digital radio som bygger på samma plattform som DAB, men som utnyttjar en modernare ljudkodning. Därför kan man få plats med minst dubbelt så många kanaler med DAB+ som med DAB. DAB + är den teknik som Radio- och tv-verket 2008 kom fram till var lämplig; det är den teknik som den svenska radiobranschen – SBS, MTG och SR – stått bakom sedan dess; det är den teknik som EBU – European Broadcasting Union – så sent som 2013 rekommenderar för digitala marksändningar, det är den teknik som Norge håller på att gå över till. Och det är en teknik som anses helt förenlig med krav på effektiv kris- och beredskapsinformation. ■ FÖR OSS SOM JOBBAR PÅ SVERIGES RADIO Utveckling – Den nya tekniken gör oss ännu mer flexibla, säger Jyrki Elo. Mer lättjobbat när analog teknik blir digital Sveriges Radio står inför ett stort paradigmskifte under 2015, där all analog teknik blir digital. Allt ljud kommer skickas via internetprotokoll och datanätverk, så kallat ljud över IP. text : Suzanna Nilson foto : Micke Grönberg – VI KOMMER ATT BLI ännu mer flexibla. Redan nu direktsänder vi radio från t-banan och andra ställen vi tidigare inte kunnat sända ifrån, säger Jyrki Elo, direktör för radions Ekonomioch teknikavdelningar. – På sikt kommer varje dator kunna fungera som en egen sändande studio och då kommer vi att ha 2500 studior på Sveriges Radio. Men vi är inte där riktigt än. Jyrki Elo berättar att de på ett chefsmöte redan 2009 ritade upp en visionsbild av hur framtidens radiohus, nätverk och teknik skulle kunna se ut. Förändringarna var nödvändiga och Sveriges Radio hade en rad tekniska utmaningar framför sig. Som att vi inom en snar framtid skulle vara tvungna att lämna tillbaka det radiofrekvensutrymme som vi lånat av militären för att sända analog HF. Även ISDN Duo hängde med tiden löst – de förbindelserna Telia Sonera försett Sveriges Radio med när vi sänt från sportarenor. – Vi har aldrig kunnat leva med osäker teknik. Det har pushat oss att ta fram alternativa lösningar. Det häftiga är att vi nu håller på att genomföra den sista delen av den tekniska visionen vi målade upp 2009. Vi hade inga lösningar klara då, men undan för undan har vi bestämt oss för kompletterande tekniker och arbetssätt som FÖR OSS SOM JOBBAR PÅ SVERIGES RADIO kommer ge reportrar och redaktioner mycket större flexibilitet och mobilitet än förr, säger Jyrki Elo. Basen för allt det nya stavas IP och datanätverk – digital ljudöverföring eller IP-ljud. Förutsättningen har varit att Sveriges Radio under senare år byggt upp ett eget, säkert nätverk som knyter ihop servrar och lagringsyta – molnet. Där finns alla verktyg, tjänster och innehåll samlade och tillgängliga, oberoende av var man befinner sig. – Förr var varje lokalt radiohus en egen isolerad ö vad gäller servrar, nätverk och verktyg. Men med Sveriges Radios nya nätverk och moln blir allt successivt sammanlänkat, gemensamt och delningsbart. Och det är tack vare att allt vi nu inför talar samma dataspråk, IP, oberoende av om det exempelvis är mobil sändningsteknik eller satellitbilar, säger Jyrki Elo. ■ Bondväskan – en av fyra nyheter på teknikfronten i år: 1. E-WAN – ersätter ISDN Duo. Sveriges Radio utvidgar sitt nätverk med fasta förbindelser på sportarenor, riksdagen och andra platser där radion ofta sänder ifrån. 2. Satellitbilar – ersätter analog HF. Dessa är dubbelriktade och enklare att använda. Reportern kan själv koppla upp förbindelsen ända fram till studion och kan via samma förbindelse koppla in sig på datorn och få tillgång till Digas och andra arbetsverktyg. 27 satellitbilar ska vara i drift i början av 2015. 3. Bondväskan – ersätter analog HF. Väskan kopplar ihop SIM-kort från många 3G/4Goperatörer, och använder mobiloperatörernas nät för att transportera ljudströmmar som alstras via en ljudapp i iPhonen. En mottagarenhet plockar sedan ihop ljudet utan att någon fördröjning märks. Den mobila sändningsutrustningen levereras i olika format, från en ryggsäck till en större variant för bilar. 4. Rakel – livbojen – är blåljusmyndigheternas egna telefonnät. Det är ett kriskommunikationssystem som Sveriges Radio har tillgång till på grund av sitt VMA-uppdrag (viktigt meddelande till allmänheten) och som det går att sända exempelvis nyheter via, om inget annat fungerar. Ej IP-baserad. #1/2015 11 Hässelby strand (33) T17 T18 T19 gå J rd (3 oha 0) n ne lu nd Vä (2 lli 8) ng by Rå (2 ck 7 s Bl ) ta (2 ac 6) ke be Is rg (2 lan 4) d st or g STOCKHOLMS H (3 äss 1) e lb y nya kanaler tar form Orange kanal Sveriges Radio i Stockholmsområdet står inför stora förändringar 2015. I vår kör de omgjorda storstadskanalerna i gång, där det bästa från Metropol 93,8 och P4 Radio Stockholm ska tas till vara och utvecklas. Allt för att möta en befolkning som stadigt växer och förändras. text : Ulrica Bengtsdotter, Suzanna Nilson ill :SL – DET ÄR FANTASTISKT och ligger helt rätt i tiden. Stockholm förändras i rekordfart och helt nya människor kommer hit. Vi måste anpassa vårt radioutbud till den publik vi jobbar för. ”Min radio ska låta som min stad”, det har du väl hört? säger Lotta Mossberg, kanalchef på P4 Radio Stockholm. År 2022 kommer det att bo 2,5 miljoner människor Lotta Mossberg i Stockholms län, det är en fjärdedel av landets befolkning. Av dem kommer var fjärde att vara född i ett annat land. Fakta som är grunden till att Sveriges Radio gör om kanalerna i Stockholmsområdet i år. – Stockholm växer och publiken blir mer mångfacetterad och då var vårt uppdrag att se över kanalerna, säger Robert Frisk, projektledare för det så kallade Stockholmsuppdraget, som ingår i SRPU, publicistisk utveckling. DET SOM IDAG är P4 Radio Stockholm går under arbetsnamnet orange kanal. Visionen är att det ska bli Europas vassaste storstadsradio. Medan Metropol 93,8 kallas lila och ska bli Europas mest sociala kanal. Nyhetskonceptet i lila kanal ska vara helt nytt och passa en urban livsstil. Det blir en stor del inrikes och utrikes händelsenyheter, nöje och sport i ett rappt format med korta illar och prator. Ingen pliktrapportering, utan redaktionen ska våga välja bort. Nyhetsflödet kommer att vara integrerat i programmet och inte ligga på fasta klockslag. Vid stora händelser ska programmen ha blixtsnabba nyhetsuppdateringar. En kartläggning av kanalernas styrkor och svagheter ligger till grund för hur visionerna ser ut. Det ska vara som två vänner som bekräftar varandra. Identite- 12 #1/2015 Vad: Aktuell Fördjupning Reaktioner Polemik Först på plats S Hur: Vårber Oväntad Snabb Vårby gård (2 Underhållande Energirik VassMasmo (31) Fittja (32) Alby (34) Hallunda (36) terna är olika, men det ska puffas och tipsas mellan kanalerna hela tiden. Kanalerna ska ha en gemensam desk där utbudet samordnas för att man också kunna använda varandras material. Tanken är att jobba nära publiT13 Norsborg T14 Fruä ken, att reportrar och programledare rör sig(38) mycket ute bland folk. Bland (20) annat blir det förstärkning med särskilda reportrar i tätbefolkade kommuner och förorter. – Vi satsar på en rejäl förstärkning inom strategiska områden. Det gäller mångfald, sociala medier och större närhet till stockholmarna. Vi kommer att synas ute mer och vi kommer dessutom att sända kvällar och helger, säger Lotta Mossberg. LEDNINGEN SKA VARA gemensam för de båda kanalerna. Det är ännu inte klart i detalj hur organisationen ska se ut, men det blir absolut inte några nedskärningar, försäkrar Lotta Mossberg. Inför omläggningen har man gjort en fördjupad publikanalys. – Vi har tänkt bort ålder, det är ett ganska trubbigt sätt att dela in publiken. Istället har vi valt att se till livsstil, säger Robert Frisk. Målet är att man ska öka lyssningen i båda kanalerna inom gruppen 20-65 år. Framförallt ska andelen med utomnordisk bakgrund öka från nuvarande niRobert Frisk våer, liksom gruppen med enbart gymnasieutbildning. Livsstil, inte ålder kommer att styra hur man tänker kring målgrupper i kanalerna. Man har utgått från nio olika grupper, olika profiler med olika attityder, värderingar och intressen. Blå linje 10 och 11 FÖR OSS SOM JOBBAR PÅ SVERIGES RADIO Observera att alla tider är Fr i (9 dhe –G m rö spl S: na an tE ) (4 rik – Od spla en n (7 pl ) Rå an ( dm 2) an sg Hö at t an o (2 r ) ge (3 t ) Vad: Dialog Trendsättande Bredäng (20) Uppdaterande/ Sätra (22) Aktuell Urban OmvärldsSkärholmen (25) orienterande rg (26) 28) T11 KungsT10 trädgården (2) Rådhuset (2) or ge t m Gamla stan (2) Slussen (4) M a (6 ria ) t Zi n (7 ken ) s da Ho (9 rns ) tu ll m en n Östermalmstorg (2) T-Centralen A Kr (13 lvik (1 is ) 2) tin eb er Th g ( 1 or 1) il ds pl an Li l (1 jeho 1) lm Lila kanal As (1 p ud 3) de Ax (1 elsb 7) e rg Ör n (1 sb 5 ) er g ge Ä t (2 ng 3) by pl an Åk (2 es Br 0) hov ( 1 om 9) m ap Ab la (1 ra n 8) h am sb S er g ( 1 t or 6) a m os se n Stadshagen (5) Medborgarplatsen (6) Hur: Mälarhöjden (18) Lekfull Pulserande Utmanande Midsommarkransen (13) Passionerat Gatujournalistik Skanstull (8) Gullmarsplan (10) Skärmarbrink (12) Globen (12) Enskede gård (14) Sockenplan (15) Telefonplan (15) Hammarbyhöjden (14) Blåsut (14) Sandsborg Björkhagen (15) (15) Skogskyrkogården Svedmyra (17) (16) Hägerstensåsen (17) (18) och det trorKärrtorp (17) Stureby (18) arbetet. De känner att de ägerTallkrogen den här processen jag är nödvänI kartläggningen har man valt ut ett antal ”typlyssnare” som man vill ska digt, säger Lotta Mossberg. vara motorer i respektive kanal. Alltså personlighetstyper som har ett driv Gubbängen (19) Bandhagen (19) och ett stort engagemang och som kan bli aktiva lyssnare och medskapare ENLIGT DEJAN COKORILO på Metropol 93,8, verkar de flesta till innehållet. Hökarängen (21) Bagarmossen Högdalen (21) vara införstådda med att en förändring Västertorp är nödvändig: Lila(19) kanal är den ”glokala”, som tittar på världen ur ett Stockholmsper(19) spektiv. Här tänker man sig en profil som grovt sett ligger åt det äventyrliga – Det är svårt att säga hur alla berörda ser på den Farsta (23) Rågsved (23) hållet, är obunden, rörlig och ser världen som sin plats. kommande förändringen men rent generellt uppfattar Medan orange kanal ska locka profilen ”balanserad, vetgirig, orienterad jag att det finns en förståelse för varför en ombildning kring sin hemmaplan”. Det är i orange kanal som P4-riksutbudet även i och omorganisering på sikt är nödvändig. Stockholm ängen fortsättningen kommer att höras. strand Skarpnäck T17 T19 Hagsätra T18 Farsta har förändrats och förändras fortfarande (25) (21)både geogra(25) fiskt och demografiskt och det måste även speglas i vårt utbud. ROUZBEH DJALAIE SOM startat och drivit lokaltidningarna Södra – Jag välkomnar utmaningen och ser fram emot sidan och Norra sidan är speciellt rekryterad för att Dejan Cokorilo utvecklingen men misstänker att det kan bli lite turjobba som en av fyra kanalproducenter. bulent, i alla fall i starten. När allt är på banan och alla – Alla stockholmare oavsett var de bor ska känna väl har landat i sina nya roller är jag övertygad om att vi kommer att vara sig tilltalade av och inkluderade i vår bevakning. Det mer relevanta för fler stockholmare än vad vi är idag. känns både spännande och viktigt att vara med och Förklaringar Key to symbols lansera två nya kanaler som har det uppdraget. Tunnelbana linjenJOHANSSON Metro Red Line MAUD PÅ P4 Radio StockholmLokalbanor har en liknandeLight bild rail Vad kan du bidra med för erfarenheter från ditt Röda Tunnelbana Gröna linjen Metro Green Line av läget: Rouzbeh Djalaie arbete med Södra och Norra sidan? Pendeltåg Commuter rail – Reaktionerna från personalen – Jag har startat och drivit två lokaltidningar i de Blå linjen Tunnelbana Metro Blue Line ser lite olika ut – enFjärrtåg Rail del är tröttatåg. på omorganisationer, en del undrar vilken delar av Stockholm som haft minst mediebevakning. Under åren har vi Slutdestination för vissa Använd om möjligt plats de ska ha i det nya. Men jag tror att de flesta utvecklat metoder för att engagera läsarna både i att läsa tidningen och att reseplaneraren på sl.se. faktiskt tycker att det är viktigt med en förändring och göra den tillsammans med oss. Vi har arbetat med medborgarperspektiv Some trains will ser terminate here. We fram mot nya kanaler ochrecommend ny organisation. och inkluderande journalistik. För mig är det public service! you to och useut-the Journey at sl.se. – Vi harplanner ju redan tvåonline kanaler idag, men att få utveckla Omgörningen av Stockholmskanalerna är ett stort förändringsvecklingsarbete, där personalen har varit involverad från början med många dem till att bli så vassa och relevanta som möjligt känns diskussioner och konferenser. både kul och spännande. Det är nödvändigt med en Maud Johansson – Alla har jobbat hårt och vi kommer inte att slå av på takten. Nu närmar översyn av två storstadskanaler på allt från innehåll, publik och sändningstider. Det kan bli riktigt bra det här! vi oss genomförandet och alla deltar. Men allt förändringsarbete påverkar. Fotnot: Kanalerna ska ha premiär i slutet av april. Vad de ska heta var inte Personalen ska dessutom leverera radio som idag, under hela genomförandefasen. Entusiasmen är stor och alla delar av organisationen har deltagit i bestämt vid Radiotidningens pressläggning. Hjulsta/Akalla – Kungsträdgården Kungsträdgården – Hjulsta/Akalla FÖR OSS SOM JOBBAR PÅ SVERIGES RADIO Mån–Fre Mon–Fri Fre–Sön Fri–Sun #1/2015 Sön–Tor Sun–Thurs Mån–Fre Mon–Fri Fre–Sön Fri–Sun 13 Sön–Tor Sun–Thurs Arbetsmiljö Det finns en mängd olika sorters möten. Ju tydligare syfte desto bättre möte. Konsten att hålla ett möte Att ha möte – hur svårt kan det vara egentligen? Jo, så svårt att de flesta vet precis hur det känns att sitta på ett riktigt segt arbetsmöte. Men möten behöver inte vara ett nödvändigt ont. Annika Engström har forskat i ämnet och ger tips på hur möten kan bli en tillgång. text : Carin Hedström foto : Micke Grönberg E NLIGT ANNIKA ENGSTRÖM, doktor i pedagogik vid Tekniska högskolan i Jönköping, behöver vi förstå hur viktiga våra vardagliga arbetsmöten faktiskt är. – Möten måste vi ha. Om vi inte möts kommer vi inte utveckla vår verksamhet. Men vi behöver träna oss mer på att hålla möten. Ett tips är att filma möten, det är billig kompetensutveckling. Titta på filmen tillsammans så kommer ni upptäcka många intressanta saker, säger hon. När Annika Engström arbetade med sin avhandling deltog hon i tretton Annika Engström arbetsmöten på ett litet industriföretag. I analysen upptäckte hon massor. Parallella samtal som pågick utan att någon märkte det, möten som avslutades utan sammanfattning, konflikter som inte togs om hand, ansvar som delades ut men inte 14 #1/2015 togs emot, medarbetare som satt tysta eller som inte lyssnade. Och en insikt utkristalliserade sig: På utvecklingsmöten var nya idéer och ifrågasättanden en nödvändighet. På utförarmöten blev nya idéer och ifrågasättanden ett hinder. För att möten ska bli effektiva behöver formen alltså variera med innehållet. – På morgonmöten på en redaktion måste saker gå fort och då störs mötet av om man ifrågasätter eller kommer med idéer som inte kan tas om hand just då. Till skillnad från utvecklingsmöten som behöver ha högre i tak och som måste få ta längre tid. Olika möten ställer också olika krav på ledaren. Utvecklingsmöten kräver is i magen och en förmåga att stå ut med osäkerhet. Utförarmöten kräver en förmåga att sätta gränser, här och nu. Och oavsett möte är gemensamma spelregler alltid viktigt. Är det till exempel ok att sitta tyst på mötet? – Vi vinner mycket på att prata ihop oss om hur vi vill ha det och många svar finns i gruppen. Men chefer tar ofta på sig att de ska klara allt själva. De behöver bli bättre på att involvera medarbetarna. ■ Så fixar du mötesglöden: Annika Engström, doktor i pedagogik, ger sina bästa tips. Tydliggör syftet och sätt agenda. Vad ska mötet leda till? Anpassa mötesformen efter mötets innehåll. För envägs-information kan webb och mejl ersätta mötet. Sätt spelregler. Ska alla bidra? Får man avbryta? Vem ansvarar för vad? Lämna inte mötet utan gemensamma överenskommelser. Vet alla vad mötet resulterade i? Träna på möten! Pröva olika former. Utvecklingsmöten utan bord gör att hela rummet kan användas. Var extra tydlig vid icke-fysiska möten – tänk på att kroppsspråket försvinner. ■ FÖR OSS SOM JOBBAR PÅ SVERIGES RADIO Arbetsmiljö Fler hjärnor är bättre än en ENKÄTEN: VAD ÄR ETT BRA MÖTE? Människor är olika, möten är olika. Vi bad några medarbetare fundera över hur ett bra möte ska vara. Augustin Erba är chef för nyhetsnavet på Ekot. För Augustin Erba handlar möten om delaktighet, problemlösning och diskussioner. Information kan mejlas. – Bra möten är fantastiska. Dåliga möten är slöseri med andras tid, säger den nya chefen för nyhetsnavet på Ekot. text : Jennifer Erlandsson, publikredaktör, P4 Halland: – Ett möte där man är öppen för andras synvinklar, där alla ger input och där alla respekterar varandra är ett bra möte. Där de som är med inte håller på med något vid sidan av, utan är här och nu. När folk är stressade blir det inga bra möten. Carin Hedström foto : Mattias Ahlm ETT BRA MÖTE för Augustin Erba är ett möte med ett tydligt syfte, och med tydlighet kring vilka punkter som är beslutspunkter, diskussionspunkter och informationspunkter. – Jag vill att möten så lite som möjligt ska handla om information och försöker istället skicka information via mejl. Men för att kunna diskutera behövs möten. Och när jag väl samlar gruppen vill jag använda hela gruppens förmåga att lösa problem. Tillsammans kan vi komma fram till mycket bättre saker än om jag sitter ensam på min kammare. Efter ett antal år på Sveriges Radio och en frilansverksamhet som bland annat redaktionsutvecklare har Augustin Erba en stor verktygslåda för olika typer av möten och workshops. – Jag har försörjt mig på att hålla workshops när jag jobbade med redaktionsutveckling. I min verktygslåda finns därför olika saker, från övningar till rollspel och lekar. Man behöver inte begränsa sig utan det gäller att anpassa workshopen efter vad som ska lösas. Just nu lär han känna sina nya medarbetare och prioriterar de enskilda mötena. Men som chef för en stor grupp som jobbar dygnet-runtskift är det inte enkelt att hitta bra mötesformer. Lync och telefon i all ära – men det förutsätter att gruppen även ibland träffas fysiskt. – Det handlar inte bara om att skapa meningsfulla möten utan att också skapa möjlighet FÖR OSS SOM JOBBAR PÅ SVERIGES RADIO för medarbetarna att komma på möten. Vi har väldigt mycket att göra och jag vill inte kalla till ett möte bara för att kunna säga att man i alla fall har haft ett möte. Jag ska göra vad jag kan för att ha bra möten, säger han. ■ ”Planera före, under och efter” Thomas Lindevall, teknisk områdeschef, Stockholm: – Bra möten är möten med agenda och ett tydligt mål som leder till åtgärder. Jag tycker att jag är på för många möten och hinner inte alltid förbereda mig som jag skulle önska. Jag hinner framför allt inte alltid göra det jag ska göra mellan mötena. Att lära sig hantera möten ingår som en del i Sveriges Radios chefsutKjerstin Oscarson bildningar. – Möten är en jätteviktig kommunikationskanal. De skapar förutsättningar för att dela bilder med varandra och bygger delaktighet, säger Kjerstin Oscarson, organisationsstrateg på SR. Som chef gäller det att tänka till i förväg kring vad mötet ska vara till för, hur det ska genomföras och hur det ska följas upp. – Man måste göra olika beroende på mötets uppgift och som ledare måste du veta vad du vill med mötet och vad ni ska ha uppnått när mötet är klart. Det är också viktigt att vara tydlig med sin egen roll och vad man förväntar sig av deltagarna – annars blir det inte effektivt. ■ Marianne Brush, SR-assistent, P4 Västerbotten, Umeå: – Ett bra möte är strukturerat, inte alltför utdraget och har en bra agenda. Möten via Lync har varit en stor framgång, det är smidigt, man kan se och höra varandra och dela skrivbord. Samtidigt sparar vi på resekostnaderna. #1/2015 15 ”Det gäller att fatta snabba beslut” Trafikreportern Tova Juhlin hade Trafikredaktionen i sikte redan när hon pluggade. ”Jag har alltid tyckt att det är intressant för att det är så händelsebaserat, det händer här och nu och det gäller att ta snabba beslut”. 16 #1/2015 FÖR OSS SOM JOBBAR PÅ SVERIGES RADIO Reportaget HALLÅ trafikant Från ”nördig” pionjärverksamhet till en av Sveriges Radios viktigaste uppgifter. Trafikredaktionens resa har gått från noll till hundra på fyrtio år. text : Johan Wangström foto : Anna Hållams B ORTSETT FRÅN NÅGRA bleka ljuspunkter utmed gatan är det beckmörkt utanför den gamla brandstationen i Jönköping där Sveriges Radio håller till sedan ett par år tillbaka. Klockan är halv sex på morgonen. På redaktionen råder känslan de flesta som jobbat tidig morgon känner igen, lysrör, kaffe och kanske lite slappare klädsel. Ett lugn men också en skärpa, intensivt arbete pågår inför morgonens sändningar. – Det är blött och milt, konstaterar Clarence Hansson rutinerat och startar utrustningen vid sin arbetsplats, en rad stora bildskärmar där Casus är hjärtat i verksamheten, ett redaktionellt system byggt för Trafikredaktionen. Det milda vädret betyder normalt ett bättre väglag, men, konstaterar Clarence, vädret i Jönköping behöver inte vara representativt för hela sändningsområdet, det kan vara ”skithalt” i Kronoberg. – På vägen från Västergötland har temperaturen pendlat rejält, bekräftar morgonens andra trafikreporter Sebastian Gustafsson framför sin länga av nystartade skärmar och färgglada kartbilder. UTANFÖR REDAKTIONENS fönster är det fortfarande lugnt, de flesta som snart ska myllra vid busshållplatsen utanför eller parkera bilen på väg till jobb och skola sover ännu. Lite FÖR OSS SOM JOBBAR PÅ SVERIGES RADIO tillspetsat formulerat kan man säga att det är Clarence och Sebastian som ska se till att de kommer dit de ska, vid den tid de planerat. Det förpliktigar, särskilt med tanke på att Trafikredaktionen i Jönköping sänder i åtta P4kanaler, vilket kräver en imponerande logistik. Den här morgonen har Sebastian valt P4 Kronoberg, P4 Kalmar, P4 Jönköping och P4 Östergötland, medan Clarence sitter med ryggen mot honom och sköter P4 Skaraborg, P4 Halland, P4 Väst och P4 Sjuhärad. – Den som kommer först väljer sida, förklarar Sebastian, som själv är västgöte och skojar om att de i Skaraborg har svårt att förstå vad Clarence säger. Sebastian har fått en överlämning av natten från Trafikredaktionen i Radiohuset i Stockholm. Där sköter en person rapporteringen över hela landet under natten och kan numera bryta programmet för att varna i enbart valda delar av landet. En älgvarning i Jämtland behöver alltså inte störa programmet i Skåne, som förr. OM CASUS ÄR HJÄRTAT i verksamheten så kan lyssnarna kanske beskrivas som blodkropparna. Vid sidan av den stora mängd information som strömmar in i systemet från SMHI, myndigheter, larmcentraler, kraftbolag och kommuner, så är trafikanterna som ringer in viktiga för att informationen ska bli så korrekt som möjligt. Ett par mänskliga ögon på platsen #1/2015 17 Trafikredaktionen i Jönköping sköter trafiken i P4 Kronoberg, P4 Kalmar, P4 Jönköping, P4 Östergötland, P4 Skaraborg, P4 Halland, P4 Väst och P4 Sjuhärad. Clarence Hansson har morgonpasset. Trafikreportern Sebastian Gustafsson tar emot ett av dagens alla tipssamtal. Trafikredaktionen tar emot uppåt 100 000 samtal per år. är mycket värdefulla även om redaktionen kan klicka in på kartan för att se foton av vägsträckan och avläsa temperaturer. – Det är en trygghet för den som ringer, att vi kan se var han eller hon befinner sig. ”Är du vid krysset där vajerräcket börjar?”, förklarar Clarence. Klockan 05.40 kommer det första samtalet till redaktionen och Sebastian svarar. ”Trettiofemman .. var var det någonstans .. mot Åtvid .. jättebra, tack så mycket”. Någon har sett älgar utmed vägen, men de befinner sig på ett gärde så rapporten blir inte akut utan får vänta till första sändningen. De planerade inhoppen är många, och allt eftersom klockan får upp farten ökar trycket på redaktionen. NÄR STARTADE TRAFIKRADION och av vem? Det är inte helt enkelt att svara på den frågan men det verkar ha skett parallellt i Stockholm och Malmö i slutet av sjuttiotalet. Under ett dramatiskt snöoväder visade Radio Malmöhus Karsten Erichs radiomusklerna till den grad att han senare fick Stora journalistpriset. 18 #1/2015 Detta har också Sven-Roland Engström fått, en färgstark trafiklegend som hördes i Radio Stockholm och den som värvade en av dagens trafikprofiler i huvudstaden, Lars-Åke Gustafsson. – Sven-Roland var en mycket speciell person, han hade kontakt med bilister som byggt upp ett eget radionät för att hålla kontakt med varandra i trafiken. En sådan radio satte han upp på redaktionen och fick rapporter ifrån. Ordet ”nörd” har lite tråkig stämpel, men han var det, intresserad av det mesta som hade med blåljus att göra och kände otroligt många inom den yrkesgruppen, minns Lars-Åke som fortfarande jobbar på Trafikredaktionen. När Radio Stockholm startade ”Storstadspuls” fick man en massa sändningstid utöver de fönster i P3 där den nystartade lokalradion sände och trafikrapporterna blev en del av pulsen. Trafikredaktionen har vuxit sedan dess, konstaterar Lars-Åke med sin karaktäristiska röst, både geografiskt över landet och när det gäller uppdraget. Från att mest handlat om olyckor och köer gäller rapporterna idag allt från elavbrott till blodbussar. P4 ÄR NU HELA landets beredskapskanal vilket innebär att en räddningsledare kan begära ett s k VMA, viktigt meddelande till allmänheten, som vid behov också bryter de kommersiella kanalernas sändningar. Också inställningen inom företaget har förändrats menar han. – För tio år sedan var det ett jävla snack, då fick rapporterna inte vara mer än en minut, programledarna var galna om man skulle in längre. Men attityden har svängt, vår publik vill ha trafik och det har blivit väldigt mycket enklare att skjuta in en trafikrapport. Dessutom har nyhetsredaktionerna vaknat, vi är ju för fasen deras bästa intake, vi har ett jättestort kontaktnät på stan. Men samtidigt som ”blåljusentusiasterna” haft en avgörande betydelse för trafikradions framväxt håller jobbet på att bli alltmer journalistiskt. Lars-Åke välkomnar det, till en viss gräns. – Om man har en journalistisk utbildning så FÖR OSS SOM JOBBAR PÅ SVERIGES RADIO blir det här jobbet lättare. Men man kan vara för mycket nyhetsjournalist för att göra ett bra trafikjobb. Vi är intresserade av samma händelser men vi ska inte hålla på med den granskande delen. Lars-Åke vill vara diskret, men berättar att Trafikredaktionen får uppgifter som bara ska användas i trafiksammanhang. Det är en svår balansgång som gjort sig påmind när Trafikredaktionen nu börjar få tillgång till den nya digitala polisradion Rakel. Det krävs visserligen en ”inbjudan” för att komma in i samtalen där, men vad som händer den dag Trafikredaktionen får avlyssna en större händelse men inte nyhetsredaktionen, det tål att fundera på. TOVA JUHLIN ÄR EN av de senaste rekryteringarna på Trafikredaktionen i Jönköping. Redan när hon började plugga media och kommunikation på högskolan hade hon sikte på Trafikredaktionen. Ovanligt, men bra för henne skrattar hon. – Jag har alltid tyckt att det är intressant för att det är så händelsebaserat, det händer här och nu FÖR OSS SOM JOBBAR PÅ SVERIGES RADIO och det gäller att ta snabba beslut, säger Tova. Klockan närmar sig 07 under passet med Clarence och Sebastian och de båda sprutar ur sig rapport efter rapport i de olika kanalerna, ibland direkt i sändningen, ibland som några förinspelade sekunder i replicatorn. Allt varvat med glada hälsningar och lite snack med morgonsändarna. DET BLIR EN LUGN morgon bortsett från några mindre störningar och ett kortare stopp i tågtrafiken på stambanan i Östergötland. Ingen har, ännu, ringt om bilister som kör mot trafiken, bland det mest dramatiska i jobbet på Trafikredaktionen. Clarence lyfter luren för ännu ett samtal. ”Irrar den fram och tillbaka?” En räv har synts på vägen, men det räcker knappast för en rapport. Clarence avrundar samtalet, trevligt och fokuserat. För Tova Juhlin har rätt, saker händer fort. – Från inget till kaos på någon minut. Man har att göra med saker som är på riktigt och gör skillnad i vardagen, det är ett drömjobb. ■ 24 trafikreportrar bevakar trafiken i hela landet Trafikredaktionen finns i Stockholm, Göteborg, Malmö och Jönköping. 24 trafikreportrar sänder runt 100 000 sändningar i de 25 lokala kanalerna per år och tar emot ca 100 000 samtal från allmänheten på tipstelefonnumret 020-999444. Trafikredaktionen sänder också viktigt meddelande till allmänheten, VMA, i alla kanaler – till exempel om branden i Västmanland. Under 2014 sändes totalt tolv VMA. #1/2015 19 Språk NYORDSLISTAN 2014 innehåller ett urval av de ord som tillkommit eller etablerat sig i språket under det gångna året. På listan finns exempel på nya ord som säger något om samtiden och om språkliga trender och ord som visar på språklig kreativitet. Årets nyordslista är resultatet av ett samarbete mellan Språkrådet och Språktidningen. 40 NYA ORD: Attefallshus, blåbrun, cisperson, digital valuta, en, fotobomba, frisparkssprej, genusbudgetering, gurlesk, gäri, icke-binär, kippavandring, klickfiske, kringis, krislåda, kärrtorpa, köttnorm, matnationalism, mellanförskap, mobilzombie, nerväxt, nettokrati, normcore, parkera bussen, plastbanta, pultvätta, rasifierad, ryggprotest, rödgrönrosa, sekelsiffror, selfiepinne, sms-anställning, spoilervarning, trafikmaktordning, tvodd, tvåkönsnorm, usie, virtuell våldtäkt, yoloa och åsiktskorridor. ”Talspråk är fint , jag har hittat rätt med min närvaro i direktsändning.” Pernilla Eskilsdotter, en av språkpristagarna 2014. 20 #1/2015 Tvekljud undanbedes Lyssnarna tvekar inte att höra av sig när de hör något de inte gillar på radio. Och ibland får de medhåll av Språkvården. text : Eva Göransson ill : Christina Andersson DAGLIGEN NÅR OSS mejl och telefonsamtal med åsikter om språket i radio och tv. Att säga att lyssnarna är på hugget är inte en överdrift: ”Som språkpolis vill man efterlysa repressalier.” ”När anställda på SR drabbas av denna smitta är det ju oacceptabelt.” ”När vuxna och i övrigt duktiga journalister utarmar språket måste jag göra något innan jag exploderar.” Ett av de stora hatobjekten är ”ähh” och ”öhh”: ”Tvekljudet låter lika illa som om radiorösten rapar mellan varje andning. Ta bort oljudet från radiokanalen”, skriver Kjell. Carin blir irriterad på en reporter som drar ljudligt efter andan innan han säger något: ”Till all lycka bor jag nära Danmark och när SR blir alltför oprofessionellt byter jag till DR.” Lars stör sig på att vi förenklar svåra ord: ”Att översätta vanliga termer till något slags barnspråk tycker jag är att starkt undervärdera lyssnarna.” Också andra ordval irriterar lyssnarna. Göran, som är 72 år, tycker inte om att journalister kallar människor över 65 för åldringar: ”Ordet fråntar mig mänsklig värdighet på något sätt.” Medan Janne inte gillar att vi talar om tjugohundratalet: ”Jag tvivlar på att majoriteten av era lyssnare verkligen uppskattar det här tjugohundranyset som Språkrådet hittat på. Jag gör det i alla fall inte.” Lyssnarna har också krav på att medarbetarna ska ha rätt uttal: ”Det är generande att radiomedarbetarna inte har förstånd att vilja lära sig uttalen i Nederlands-och Vlaams-språken. Hu!”, tycker Hans. Och Ulf anser att det inte är snyggt att tala om flicker och kvinner: ”Även om jag läst att ni förordar ledigt talspråk finns det väl gränser.” Ibland håller vi på Språkvården med den arga lyssnaren, ibland är det något som den fått om bakfoten. Men engagemanget för ord, språk, uttal och läten i Sveriges Radio är inte att ta miste på. ■ Språkvårdarna Eva & Stefan Behöver du hjälp i språkfrågor är det Eva Göransson och Stefan Lundin som hjälper dig. För språkhjälp dygnet runt – besök http:// dixi.sr.se. FÖR OSS SOM JOBBAR PÅ SVERIGES RADIO Nya P4-uppdraget Ny modell för lokala kanaler Tredelat uppdrag Det nya lokala uppdraget är en del av SRPU – Sveriges Radios publicistiska utveckling. De tre benen i det nya P4uppdraget är snabb nyhetsuppdatering, agendasättande journalistik och profilerade programledare. En av de tre hörnstenarna i det nya P4-uppdraget är profilerade programledare. På bilden tre av P4 Upplands programledare: Henrik Skarstedt, Christer Engqvist och Mona Wahlund. ”Det blir ett mer renodlat och tydligt P4, där vi väljer och väljer bort för att få de snabba och agendasättande nyheterna i fokus. Det blir mindre mellanmjölk!”, säger Lena Tideström-Sagström. text : Suzanna Nilson foto : Martina Holmberg UNDERHÅLLANDE INNEHÅLL och profilerade programledare är dock lika viktiga som nyheterna, betonar Lena TideströmSagström. Hon är chef för Område Mitt och är huvudansvarig för det nya lokala uppdraget – en del av paraplyprojektet SRPU – som sjösattes efter nyår. – Lokalradion ska bli snabbare och vassare, och engagemanget från publiken öka. Vi vill jobba mer planerat på alla plattformar – i FM, digitalt och på sociala medier. Så sammanfattar hon Lena Tideström- kort det stora förändringarSagström bete som pågått med febril aktivitet under 2013 och 2014 för att uppgradera P4-uppdraget. Detta har resulterat i att nyhetstempot ökar, och gränserna mellan nyheter och program suddas ut. Allt för att få en uppdaterad lokalradio som låter mer enhetlig över landet. En radio som är angelägen, lokal och på plats när det händer saker – det gäller nyheter men även sport och annat som engagerar lyssnarna. Vi måste jobba närmare publiken för att bli agendasättande och relevanta, säger Lena Tideström-Sagström. FÖR OSS SOM JOBBAR PÅ SVERIGES RADIO Dessutom blir det mer fokus på den fördjupande journalistiken, och mer utrymme och resurser satsas på egna granskningar. – Den granskande journalistiken blir ännu viktigare för Sveriges Radio i och med tidningsdöden, säger Per Hylén, som är projektledare för hela SRPU-projektet. Första steget tas i januari med förändringar av beställningen, medan organisationen som ska förverkliga det nya uppdraget lanseras i augusti 2015. Förändringarna i arbetssätt och arbetsledning innebär bland annat att det blir en agendachef som ska ha ett mer långsiktigt fokus och ansvar för den agendasättande och granskande journalistiken, medan en dagproducent håller koll på och samordnar det löpande arbetet under dagen oavsett var det publiceras. Det planerade innehållet förankras i publiceringsplaner som är både på lång och kort sikt, och planeras för publicering på alla plattformar – FM, digitalt och på sociala medier. – Det finns väldigt stora möjligheter för kanalerna att trots det nya uppdraget göra olika när det gäller till exempel reportrarna. Det viktiga är att reportrarna ska veta om de ska jobba för dagen eller mer långsiktigt när de kommer till jobbet. Det kan betyda att några reportrar alltid jobbar med den granskande journalistiken SRPU handlar om på viken grund den journalistiska och den skapande verksamheten ska stå på under tillståndsperioden 20142020. SRPU vilar på tre grunder: journalistiken, publiken och distributionen. Det finns tretton direktiv, eller fokusområden, för utveckling och konkret förändring. Projektledare är Per Hylén. Det lokala uppdraget – som är ett av de 13 direktiven – var att: 1) Inventera och förtydliga uppdrag och metoder. 2) Justera och uppdatera nuvarande beställning. 3) Föreslå en modell för en framtida lokal kanal. medan andra växlar mellan att vara dagreportrar och agendareportrar. Här kommer kanalerna säkert hitta olika lösningar säger Lena TideströmSagström. Den tredje arbetsledarrollen är programutvecklingschefen, som ska motivera och utveckla profilerade programledare som vågar ta ut svängarna. Per Hylén berättar att Sveriges Radio tidigare visste väldigt lite vad publiken tyckte – lyssnarundersökningarna var inte på så detaljerad nivå. Men att det blev uppenbart när PPMmätningarna infördes att det Per Hylén försvinner många lyssnare vid nyhetssändningarna, både lokalt och vid Ekonyheterna. – Kunskapen om nyhetsdipparna och hur publiken numera lyssnar på radio gjorde det tydligt att vi måste ändra hur vi tänker kring radions innehåll och hur vi jobbar för att vara relevanta för lyssnarna. Samtidigt ska vi inte bara göra radio som publiken vill ha, utan vi måste också bestämma agendan. Sveriges Radio ska inte bara kommunicera utan även folkbilda och granska, säger Per Hylén. ■ #1/2015 21 Kulturkoll Lyssna på Serial och fundera på hur denna podd kan påverka ’vanligt’ radioberättande.” FOTO: MATTIAS AHLM FOTO: MATTIAS AHLM GALA MED JOJK OCH HIPHOP FOLKMUSIK & VÄRLDSMUSIK Den 14 mars går folkmusikens motsvarighet till P3 Guld av stapeln i Berwaldhallen. P2 är en av arrangörerna bakom Folk & Världsmusikgalan 2015, som är den sjätte i ordningen. På scen står bland andra Stefan Sundström, Lena Willemark, den samiska sångerskan Maxida Märak som blandar jojk och hiphop. Dessutom medverkar Ramy Essam som blev en av frontfigurerna på Tahrirtorget i Kairo under den arabiska våren. Det delas ut priser i åtta kategorier, de nominerade artisterna avslöjas i mitten av februari. – Jag ser mycket fram emot att höra Ramy Essam, vars sånger fick ett sådant enormt genomslag under den arabiska våren, och P2:s beställningsverk till Looptok som jag tror kommer bli något alldeles extra, säger producenten Mats Einarsson. Folk & Världsmusikgalan direktsänds i P2 den 14 mars med start kl. 19.00. Galavärdar är Kristofer Lundström och Nadin Al Khalidi. ■ ”En högtid för alla som gillar extremt processade ljud och sofistikerat oljud.” Nenne Zetterberg-Sundqvist om P2 Art’s Birthday Party 2015. 22 #1/2015 Poddradioredaktionen består av Lovisa Ohlson, Helena Sahlén Folke och Elin Claeson Hirschfeldt. Poddradiotipsen du inte vill missa Utbudet av poddar är enormt. Sveriges Radios nystartade poddradioredaktion tipsar om vad du ska lyssna på i vår. ”HAR NI HÖRT senaste avsnittet av Serial?” Under hösten har det inte gått en dag utan att folk runt om oss har ställt frågan. Svaret har alltid varit ett rungande ja! Få har missat WBEZ Chicagos supersuccépodd, där programledaren Sarah Koenig lotsar lyssnaren genom en 15 år gammal mordutredning. Lyssna gärna om ni inte har gjort det, och fundera över hur denna podd kan påverka ”vanligt” radioberättande. Möjligheten att lyssna på poddar, framförallt från Sveriges Radio, har funnits länge, men för några år sedan började efterhandslyssningen öka märkbart. Och trenden fortsätter, fler lyssnar när de vill och på vad de vill. Utbudet av poddar är enormt, gå in på iTunes (eller använd apparna Instacast, Podcaster eller Podkicker) och botanisera. Här kommer några tips från oss på Poddradioredaktionen: Det politiska spelet, en poddradiospecial från oss på Sveriges Radio. Henrik Torehammar och Ekots inrikespolitiska kommentatorer tar oss med bakom de politiska kulisserna i podden som snabbt blir vanebildande. Mattson & Helin, där Expressen och Aftonbladets chefredaktörer avslöjar lite mer än de brukar. Ett måste för alla journalister som vill höra både skvaller och insatta diskussioner om aktuell journalistik. Blankens & Swanbergs, en ”typisk podd” med två småbarnsmorsor som på ett lättsamt och småputtrigt vis pratar om både familj- och arbetsliv med utgångspunkt från Los Angeles och Stockholm. Manager Tools, en amerikansk ”så här gör du podd” för alla som har någon form av arbetsledarroll, med handfasta tips och goda råd. Welcome to Night Vale, en fiktiv berättelse om den lilla ökenstaden Night Vale, suggestivt musikoch ljudlagd och hypnotiskt berättad av Cecil Baldwin. ■ text : Lovisa Ohlson, Helena Sahlén Folke och Elin Claeson Hirschfeldt FÖR OSS SOM JOBBAR PÅ SVERIGES RADIO FOTO: MIKAEL ANDERSSON Kulturkoll Bra kompis! FOTO: NIKLAS MANNHEIMER RUBERG MINA BENAISSA OCH KARIN FORSMARK I GÖTEBORG JOBBAR PÅ KULTURNYTT I P4. DE TIPSAR OM KULTUR FÖR DIG SOM INTE GÄRNA LÄMNAR SOFFAN. Danspjucken på DANSBAND I FINRUMMEN Thomas Deutgen, programledare i P4 Dans, siar om framtiden för dansbandskulturen. Jag noterar blygsamt att riksmediernas tidigare njugga inställning till dansbandskulturen långsamt håller på att ändras. Från att ha varit ständigt bespottad får den nu utrymme i Kulturnyheterna, ja till och med i P1:s God morgon Världen. Evighetsturnerande Lasse Stefanz har fått kultstatus och nu diskuteras även medverkan i Så mycket bättre. Hur kunde det bli så? Dansbandsbranschen har ju BEKÄNNELSER FRÅN TVÅ SOFFPOTATISAR text : Mina Benaissa och Karin Forsmark HÄR SKULLE VI kunna skriva att vi springer på filmer, teater och utställningar stup i kvarten men varför hymla? Varsågoda: här har ni två soffpotatisars bekännelse. Vintern 2015 är otäck och grå i så många olika nyanser att de knappt går att räkna. Somliga kvällar finns det liksom ingen anledning att lämna soffan över huvudtaget. En av soffans stora fördelar är att den är placerad i hemmet och således är det nära till allt man behöver. Här finns böckerna, musiken, filmerna och teveserierna. En och annan radiodokumentär. Och så kylskåpet. Hemma finns inget som distraherar, ingen som prasslar med popcornspåsen eller gastar för högt i mobilen. I soffan kan man trycka paus, lägga ifrån sig eller spola tillbaka. Hålla en kudde framför ögonen när det blir för läskigt. Eller pinsamt. I soffan sitter man på första parkett till olika berättelser, platser och tider. Ostört och bekvämt. Du är drottningen och boken/ serien/filmen är ditt rike. ■ Tre soff-favoriter från Mina och Karin: TV: BLÅ ÖGON Svenskt drama som haltade rejält i början men som i avsnitt två fick oss fast fullständigt. Otäck, aktuell och omöjlig att förutspå. Adam Lundgren (bilden) gör sitt livs roll och är FÖR OSS SOM JOBBAR PÅ SVERIGES RADIO skrämmande i rollen som våldsam nazist. TV: THE HONOURABLE WOMAN Briljanta Maggie Gyllenhaal i konfliktfylld serie med oväntade vändningar. För den som gillar Homeland. MUSIK: Rapparen Parham har på sin skiva ”Pojk” har orden i fokus. Det handlar om uppväxt, relationer, förutsättningar och rötter. En av förra årets starkaste skivor. varit i kris ända sen 70-talet, men överlevt gång på gång. Jag tror det är droppen som börjat urholka stenen. Kulturjournalisterna har äntligen börjat förstå kraften i dansen och musiken som ett nödvändigt ont. Om 100 år spelas unika konserter med Lasse Stefanz och Streaplers i P2, kultureliten hummar medryckande och drar sig i bockskägget i takt till Inget stoppar oss nu. Olle Jönsson står som vaxdocka på Moderna Museet och P4 Dans går in på sin andra generation programledare…Kom ihåg var ni läste det först! ■ text : Thomas Deutgen #1/2015 23 Arkivbilden Från vänster: Maria Leissner, Bakhtiar Amin, Anita Ekbergs assistent Giovanna, Jörgen M Andersson, Bibi Rödöö, Ulf Elfving, Anita Ekberg och Peter Örn. 2005: MÖTE MED EN ÄLSKAD DIVA text : Ulf Elfving foto : Privat För anita Ekberg! En älskad diva, som lämnat oss. Och en gång sommarvärd i P1. För några år sen åt jag middag med henne. En fullständigt oförglömlig kväll! Champagneflaskor korkades upp – men det slutade med en ostbit… Året var 2005 och Anita var den stora stjärnan i årets uppsättning av Sommarvärdar. Min sedvanliga uppgift var att intervjua värdarna när de presenterades i direktsändning i P1. Vår världsstjärna hade flugits in från Italien för presskonferensen, och på kvällen förväntade sig Anita Ekberg att Sveriges Radio åt middag med henne. Det blev en show! Jag åtog mig att leda Anita från hotell Reisen, där vi för billigaste peng ordnat bästa sviten åt henne, till Den Gyldene Freden, där middagen vän- 24 #1/2015 tade. Arm i arm masade vi oss över kullerstenarna uppför Nygränd mot Österlånggatan, där Freden ligger. Vi hade väl 200 meter att gå. Knappt halvvägs blev det vätskepaus. När vi passerade restaurangen Fem Små Hus höll hovmästaren på att dåna när han genom fönstret plötsligt såg den levande legenden Anita Ekberg knalla förbi, tänk er själva. Han for ut på gatan: – Champagne! Får vi bjuda på champagne? Visst fick han det. Vi hade ju trots allt gått 75 meter och plågades av en viss törst. När La Ekberg sen trädde in på Freden blev det alldeles tyst. Anita! Livs levande! Det enda som hördes var Anita själv, som högt kommenterade: – Här luktar fisk! På Freden var det laddat. Krogen bjöd på en magnumflaska av sin bästa champagne. Till stor glädje för Sveriges Radio, vars representationsvanor var mycket blygsamma. Sommarchefen Bibi Rödöö var förstås värdinna, denna kväll förstärkt av dåvarande radiochefen Peter Örns värdskap. Bibi hade larmat vd om att Sommar-kassan inte räckte för större utsvävningar och Peter Örn räddade situationen genom att öppna kontot för ”vdrepresentation”. Anita Ekberg har man inte till bordet varje dag. Inte ens som vd på SR. Peter dricker inte alkohol. Vilket gjorde Anita förbannad. – Men det ordnade sig bra ändå, minns Peter. – Du är ju en riktig man i alla fall, Peter! Berömde Anita lite senare på kvällen. Dessförinnan hade hon hunnit visa vem det hela kretsade kring vid bordet, när hon först beställde en köttbit för att sen skicka ut den. Hon hade ändrat sig. Fastnade till sist, efter en timmes funderande, för – ost. – Det här med Sommar är inte så dumt i alla fall, ropade Anita till Bibi Rödöö när de stod ute på kullerstensgatan efter middagen. – Hennes karisma var obruten, men det var en liten pärs att vara värdinna för hennes Stockholmsbesök. Hennes divaliteter orsakade mycket extrajobb och inte minst kreativt tänkande, minns Bibi. Men kul var det. Frid, Anita! ■ Texten finns i en annan, längre version på Ulf Elfvings blogg på Expressen, www.mittkok.se. FÖR OSS SOM JOBBAR PÅ SVERIGES RADIO Mentor FAKTA OM MEÄNKIELI: Meänkieli har minoritetsspråksstatus. Sveriges Radios meänkiele-redaktion har fyra medarbetare och sänder sex dagar i veckan. Språket talas främst i sex kommuner i norra Sverige, de egentliga Tornedalskommunerna Haparanda, Övertorneå och Pajala samt Kiruna, Gällivare och Kalix. I dessa kommuner brukar antalet meänkielianvändare uppskattas till 25 000–60 000. För hela Sverige kan antalet uppskattas till cirka 75 000. Det finns flest meänkielitalare i Pajala. Meänkieli är ett finskt-ugriskt språk, närmast besläktat med finska, men också med estniska, karelska och kvänska. Språkpristagarna Pernilla Eskilsdotter, Bertil Isaksson och Christer Engqvist på prisutdelningen. Exempel på nya ord som Meänkieliredaktionen hittat på: Svans-a för @. Källa: Institutet för språk- och folkminnen Språkvirtuos tar priset Ord på modersmålet gör att man känner dofter och smaker, minnen blommar upp. Meänkieli är mitt hjärtas språk. Det säger Bertil Isaksson, Meänraatio, den första som får Sveriges Radios språkpris för andra språk än svenska. BERTIL ISAKSSON ÄR i Radiohuset i Stockholm för att ta emot språkpriset. Och samtidigt göra reportage. – Naturligtvis passar jag på att göra något när jag ändå åker till Stockholm. Han ringer när han är på väg till Radiotidningens rum och undrar vilken korridor han ska gå till. – Jag är ju van att hitta i skogen, här är jag vilsen, säger han och skrattar. Meänkieli har de senaste 30 åren gått från att vara ett talat vardagsspråk till att också vara ett skriftspråk som är användbart i alla sammanhang. Bertil Isaksson är en av dem som har bidragit till den utvecklingen sedan han gick över från att jobba som journalist på svenska. På Sveriges Radio har han jobbat till FÖR OSS SOM JOBBAR PÅ SVERIGES RADIO och från sedan 1988. Men i början på 90-talet gick han över till att bli den ende medarbetaren på redaktionen för meänkieli, som idag består av fyra personer med sändningar sex dagar i veckan. – Det som jag en gång har fått, vill jag ge tillbaka nu, säger Bertil Isaksson om sin roll som mentor för de yngre journalisterna på redaktionen. Radion har varit med och byggt upp självkänslan för många som har meänkieli som modersmål. I motiveringen till priset står att Bertil Isaksson ” …med outsinligt engagemang och virtuos formuleringskonst återupplivar och utvecklar meänkieli för nya generationer”. – Om vi ser till ytan är det att återupprätta ett språk. På ett djupare plan har det handlat om att självkänslan, självtilliten och självkännedomen vuxit för en massa människor. När språket duger, så duger du också. Hur går det till rent praktiskt när ni jobbar med språket på redaktionen? – Man får inte vara rädd för att göra fel, att låta fel. Vi har en ständig dialog på redaktionen och experimenterar mycket. Vad heter det och det, hur omskriver jag, hur stavar jag. Ska jag låna från svenskan, ska jag säga både på svenska och finska eller ska vi hitta på ett eget ord? Publiken har också en viktig roll, berättar Bertil. ”När språket duger, då duger du också.” – Med åren har vi i nära samarbete med publiken jobbat med att hitta ett fungerande radio-meänkieli som ska fungera i alla sammanhang i dag. Bertil har också jobbat med översättning av psalmer och när han hörde Blott en dag på meänkieli hände något inom honom. – När jag hörde psalmen på meänkieli strömmade tårarna ner. Något händer när man hör sitt modersmål. Meänkieli är mitt hjärtas språk. Det är poesi för mig. ■ #1/2015 25 Cilla har ordet SVERIGES RADIO 90 ÅR Avgörande ögonblick – igår, idag och imorgon SVERIGES RADIO STARTADES 1925. I år fyller vi alltså 90 år. En födelsedag som vi kommer att uppmärksamma på en mängd olika sätt under parollen ”Avgörande Ögonblick”. Det handlar både om vilka avgörande ögonblick vi gett publiken under den historiska tid som varit men det handlar också om att blicka framåt – vilka avgörande ögonblick tror vi kommer de kommande 90 åren! Det ska bli intressant att följa vilka historiska radioinslag publiken under våren kommer att rösta fram som de som flest anser har gett dem de riktigt stora och avgörande ögonblicken. Det ska också bli kul att samlas kring en riktig firarhelg i augusti med utställning, jubileumsföreställning i Berwaldhallen och utbildningsseminarier för alla anställda samt fest. Pricka redan nu in 21 och 22 augusti. Jag hoppas att vi ses då! Men för vår del handlar det också om hur vi ska se till att vi är det alternativ som publiken väljer framöver. Vi ska leverera rösterna och skapa bilder som formats med ord. För radio handlar det i första hand om att förmedla bilder via röster och de unika berättelserna. Vi ska ha ljudet i fokus, men blickar vi framåt så krävs också mer. Kampen om folks tid har aldrig varit hårdare och alternativen är många. Vi kan inte längre räkna med att nå alla via den traditionella radioapparaten i hemmet eller i bilen. Kampen om den allt mer uppkopplade bilradiopubliken måste vi vinna och vi måste också ta en tydlig position i den smarta mobilen. Därför är det kul och spännande att följa allt vi gör just nu för att förnya oss både när det gäller innehåll och form. P3 Nyheter på Instagram, valvakebevakning via Snapchat eller specialpoddar som ”Känd från Internet” med unga webbentreprenörer eller ”Det politiska spelet” är bara några exempel. Det finns ett starkt sug i Sverige efter att lyssna och den poddtrend vi ser här är unik i Europa. Vi har länge erbjudit vårt material för efterhandslyssning. Vi vet att publiken uppskattar att kunna ta del av favoritprogrammen när de vill. Men nu erbjuder vi också alternativ lyssning. Specialpoddar som inte sänds i FM, material som sänds i FM men paketeras om eller material som finns i vårt arkiv men som förtjänar att lyftas fram på nytt. Sveriges Radio har en stolt tradition av ett väldigt bra innehåll, kunniga medarbetare och en förmåga att förnya oss 26 #1/2015 och utvecklas. Allt detta måste vi bevara och vara lika bra på även framöver. Det tror jag krävs för att vi även de kommande 90 åren, trots en allt större konkurrens, ska kunna leverera de avgörande ögonblicken. ”Sveriges Radio har en stolt tradition av ett väldigt bra innehåll, kunniga medarbetare och en förmåga att förnya oss och utvecklas.” cilla benkö , vd här når ni mig : [email protected] FÖR OSS SOM JOBBAR PÅ SVERIGES RADIO Att tänka på SVERIGES RADIOS VÄRDEGRUND E D G I N D E R O Ä R V E O B R O T N DE E N P A P P Ö KA S Y N FÖR OSS SOM JOBBAR PÅ SVERIGES RADIO #1/2015 27 Efter jobbet ”Behöver jag vila upp mig är det perfekt att jobba i skogen några dagar.” Jungfrusundsskogen: TALLARNA STRÄCKER PÅ SIG, ett snöblandat regn faller sakta. Det är gråväder. Men det spelar ingen roll, för här i skogen trivs David Tallbäck som allra bäst. – Jag känner ett enormt lugn. Jag går gärna runt i skogen och kollar på träden. Hur mår de? Är de friska? Till vardags jobbar David på Programförsäljningen. Han licensierar ut Sveriges Radios ljud till exempelvis filmer, tv-serier och museer. Telefonen ringer och mejlen ramlar in i en stadig ström. Mycket tid går åt till detektivarbete i arkiven. 28 #1/2015 28 Att ge sig ut i skogen efter jobbet är ett sätt att gå ner i varv. – Jag kopplar av på ett väldigt härligt sätt. Jag tror att jag känner mig säkrare i skogen. Det är nog för att jag har mina rötter här. Familjen har jobbat i skogen i generationer och jag har varit med sedan jag var liten. Det är inte varje dag han har full motorsågsmundering på skogspromenaden, men motorsågskörkort har han. För att kunna ta hand om sin egen skog. Skogsarbetet kräver totalt fokus. Och i den koncentrationen finns stillhet och ro. – Behöver jag vila upp mig är det perfekt att jobba i skogen i några dagar. När jag kommer hem har jag släppt allt. ■ vem : David Tallbäck. Jobbar på programförsäljningen och med julkalendern. bor : På Ekerö utanför Stockholm. gör : Vad gör du efter jobbet? Har du en hobby som gör sig bra på bild? Hör av dig till oss: [email protected] text : Anna-Lena Walmsley foto : Mattias Ahlm FÖR OSS SOM JOBBAR PÅ SVERIGES RADIO
© Copyright 2024