KRISplan BHS 14
Krisplan ENHET 2014 Krisplan för Barn och Utbildningsnämndens enheter ‐ Björkhagsskolan Ta det lugnt Gällande fr.o.m. 140801 Reviderad 150401 1 Krisplan ENHET 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Grundstruktur KRIS‐plan BUN ………………………………………………………………. 3 2 Krisorganisation Enhet/BUN ……………………………………………………………….…. 4 3. Varför Krisorganisation? ……………………….……………………………………………… 5 4. Checklista för KRIS‐gruppen …………………………………………………………………. 7 5. Massmediekontakter ………………………………………………………………….……….. 8 6. När barn/elev drabbas av olycka eller svår sjukdom ……………………………. 9 7. När barn/elev plötsligt dör…………………………………………………………………… 10 8. När barn/elev drabbas av sorg .…………………………………………………………… 13 9. Om barn/elev försvinner …………..………………………………………………………… 14 10. När någon i personalen drabbas av svår sjukdom eller plötsligt dör ….. 16 11. När en större olycka inträffar ……………………………………………………………… 17 12. När hot och våld drabbar förskola/skola ……………………………………………. 18 13. Kränkande handling mot personal ..…………………………………………………… 19 14. När våld och hot drabbar närmiljön ………………………………………………….. 20 15. När en nationell eller internationell katastrof inträffar …………………….. 21 16. Checklista vid bombhot …………………………………………………………………….. 22 17. Checklista vid gisslantagande …………………………………………………………….. 23 18. Råd för att hjälpa barn/elev i sorgearbete ………………………………………… 24 19. Några råd till dig som tar hand om en chockad vuxen ……………………….. 25 20. Krisens faser .…………………………………………………………………………………….. 26 21. Telefonlista………………………………………………………………………………………… 28 ‐ Loggbok …………………………………………………………………………………………………. 29 ‐ Tidsaxel …………………………………………………………………………………………………. 30 ‐ Resurstablå KRISgrupp ..…………………………………………………………………………. 31 2 Krisplan ENHET 2014 1. GRUNDSTRUKTUR KRIS‐PLAN BUN FR.O.M. HT‐14 TID Inledande hantering Ledning och organisation Lägesbild Analys I enlighet med respektive enhets KRIS‐plan Kommunikation Samverkan Service och personal Dokumentation I enlighet med respektive enhets KRIS‐plan BUN:s centrala KRIS‐ organisation När enhet/org. behöver prestera över lång tid Personer som ingår: o Skolchef o Tf. skolchef o Chef elevhälsa o Medicinskt lednings‐ansvarig o Administratör BUN 3 Krisplan ENHET 2014 2. KRISORGANISATION ENHET/BUN Krisgrupp Enhet: Arbete Bostad Förskolechef/rektor: Stefan Andersson Tel 070‐2899228, 0225‐60375 Vaktmästare: Kent Eriksson Tel 070‐4077711 Spec.ped Inger Bergström Tel 0290‐771504 Administratör Daniel Johansson Tel 0290 771514 Sköterska: Riitta Högnelid Tel 070‐4141279 Skolpsykolog: Börje Bertilsson Tel 070‐414 13 18 Arbete Krisgrupp BUN: Skolchef: Agneta Dahlqvist T.f. Skolchef: Inger Bexelius‐Lange BUN‐sekreterare: Carin Haglund Chef elevhälsan: Anders Bjerned Medicinskt ledningsansvar: Ingmarie Rönn 073‐809 41 37 Bostad 070‐414 13 26 070‐654 79 15 070‐289 92 14 070‐414 12 77 4 Krisplan ENHET 2014 3. VARFÖR KRISORGANSATION? Någon gång kan vi drabbas av den plötsliga och smärtsamma händelsen när någon dör eller allvarligt skadas. Alla förskolor och skolor kan möta händelser, som för de berörda och för verksamheten leder till en krissituation. Katastrof och kris Det kan vara bra att särskilja och förtydliga begreppen katastrof och kris och vad vi menar att de står för. En katastrofsituation innebär att förskolan/skolan inte längre kan bedriva sin verksamhet. En krissituation är en händelse av sådan art att förskolans/skolans normala verksamhet och resurser inte är tillräckliga för att möta och bemästra situationen. Katastrofer och kriser i förskola/skola Målsättningen med en krisorganisation/krishanteringsplan är att ha en beredskap för händelser som utlöser kris. Det är en planering, där det mentala såväl som det praktiska förhållningssättet ska ges en plan och tränas. Målet är att förebygga ohälsa på sikt. Handlingsplaner Olyckans art, omfattning, tid och plats avgör hur planen ska följas. Planen får ses som ett utgångsläge. Personal ‐ när du får kännedom om att en händelse inträffat som innebär att enhetens Krisplan kommer i bruk ska förskolechef/rektor informeras! Förskolechef/rektor ‐ när du får kännedom om att en händelse inträffat som innebär att enhetens Krisplan kommer i bruk ska skolchef informeras! Förskolechef/rektor avgör om enhetens Krisgrupp ska sammankallas. Krisgruppen informerar berörd personal snarast. De tar också kontakt med polis, sjukhus och präst (POSOM gruppen kontaktas av räddningsledaren för polis eller brand). 5 Krisplan ENHET 2014 Information Alla frågor från anhöriga, press och myndigheter ska hänvisas till KRISGRUPPEN. All information ska utgå därifrån. Där fattas också alla beslut. Ingen information får utgå från någon annan ‐ hänvisa alltid till KRISGRUPPEN. Ansvar – Förskolechefer/Rektorer/lärare/personal Om olyckan sker under vistelse på förskola/skola ansvarar läraren/lärarna för sina grupper. Grupperna/klasserna samlas i sina rum enligt schema. INGEN ELEV FÅR SKICKAS HEM! Läraren/lärarna kontrollerar också sina grupper, beaktar om det finns anhöriga till olycksoffer och tar vid behov reda på var frånvarande elever befinner sig. Läraren/lärarna ger också akt på tecken på chock. Avvakta information från KRISGRUPPEN. Behåll klasserna tills annan lärare tar över. Om olyckan sker på ICKE FÖRSKOLETID/SKOLTID kontaktas all berörd personal snarast av krisgruppen. När skolan börjar igen ska barnen följa schemat om icke annat meddelats. Krisgruppen Ska ha: o Telefonlista med viktiga telefonnummer (revideras varje höst och vår) o Krispärm med telefonnummer till samtliga barn/elevers hem och nära anhörig lista för varje förskolegrupp/varje klass. En grupplista över grupp/klass ska finnas hos avdelningen/klassläraren. o Radio med batterier – vid information om olyckor ringer man 113 13 o Lista över personalen och närmast anhörig, lärarstuderande, vikarie o Låda med vit duk, ljusstakar, ljus, tändstickor, musik, dikter och vas Förvaras på respektive förskola/rektorsexpeditionen. Övrigt Om du är osäker på om planen ska användas kontakta förskolechef/rektor som avgör om krisgruppen ska sammankallas. Det är bättre att ringa en gång för mycket än en för lite. Vid tillbud – kom ihåg att göra en tillbuds/arbetsskadeanmälan. Anmälan till arbetsmiljöverket skall alltid ske vid allvarligare olycka! 6 Krisplan ENHET 2014 4. CHECKLISTA FÖR KRISGRUPPEN o o o o o o o Orientera er om läget och uppgiften! Kontrollera informationskällorna och motring vid behov Kontrollera insatsbehovet. Vad har hänt? När hände det? Vem/vilka drabbas? Var hände det? Krisgruppens interna arbete: o Krisgruppen samlas på utsedd plats. o Ring in stödpersoner vid behov. o Fördelning av funktioner o Utse en person som för loggbok o Ute någon som lämnar skriftlig information till kommunens hemsida och/eller sociala medier Vem gör vad? o Chef/ Ställföreträdande chef o Dokumentation o Telefon o Massmedieansvarig o Underhåll/avlösningar o Analys o Fördela arbetsplatser o Skylta upp de olika funktionerna o Schemalägg personalen o Fördela checklistor o Meddelandeblad till samtliga o Ordningsvakter till förskola/skola Vid behov ‐ identifiera vilka som behöver informeras, t.ex: o Polis o Massmedia o Räddningstjänst o Försäkringsbolag o Anhöriga o Berörda övriga o Personal förskolor/skolor o Barn/elever o Elevhälsan o Skolchef o Samarbetspartner Vid behov ring in stödpersoner från annan enhet. 7 Krisplan ENHET 2014 5. MASSMEDIAKONTAKTER Vid en större olycka eller krissituation kommer alltid massmedia att finnas med. Det är därför viktigt att förskola/skola planerar för hur kontakter med pressen ska skötas. Regelbundna, täta och väl genomförda presskonferenser ger möjlighet att sprida viktig information och därmed motverka ryktesspridning. Det är viktigt att ha en massmedieansvarig som har kontakten med media, och som också känner till massmedias befogenheter. Inträffar något av nyhetsintresse på förskola/skola kan vem som helst bli kontaktad av en journalist, som ber om en intervju eller information. Vid detta fall hänvisar man till massmedieansvarig (förskolechef/rektor utser) eller krisgruppen. Vid större händelser så tar Skolchef alla massmediakontakter (Skolchef fattar beslut utifrån händelsens natur). För information om de drabbade, hänvisa till polisens och sjukvårdens informationsnummer. Tänk på den drabbades integritet och skydda den. Det är utomordentligt viktigt att förbereda sig för mötet med massmedia – innan något händer. Inträffar en dödsolycka informeras massmedia först sedan anhöriga är underrättade. Om möjligt bör den egna personalen och de närmast berörda också först få information om det inträffade. Håll en låg mediaprofil. Låt journalisterna arbeta på förskolan/skolans villkor och inte tvärtom. PRESSKONFERENS PLAN o Anteckna vilka som kommer och anvisa plats o Fakta, vad har hänt o Hur enheten hanterar olyckan o Information till personer i närmiljön om vad de kan göra o Betonande av att händelsen skakat om hela förskolan/skolan, men att lärarna tillsammans ska hjälpa barn/elever på bästa sätt, så att man ska kunna återgå till normala rutiner o Vad gäller fakta kring själva olyckan och räddningsarbetet hänvisas till räddningschefen på olycksplatsen 8 Krisplan ENHET 2014 o 6. NÄR BARN/ELEV DRABBAS AV OLYCKA ELLER SVÅR SJUKDOM HÄNDELSE Ett barn/elev är med om en olycka eller får en allvarlig sjukdom. ÅTGÄRD o Kontakta förskolechef/rektor. Är vederbörande ej anträffbar, kontakta någon annan ur enhetens krisgrupp o Krisgruppen sammankallas o All personal informeras från krisgruppen. o Utsedd kontaktperson etablerar en kontinuerlig och trygg kontakt med hemmet. o Allt agerande från vår sida ska ske med respekt för familjens önskemål. o Ansvarig förskollärare/lärare tar hand om sin grupp/klass ‐ ger saklig information ‐ möter barn/elevers frågor och funderingar ‐ ger tid och möjlighet för barn/elever att uttrycka känslor och tankar i bild och skrift ‐ uppmuntrar till fortsatt kontakt mellan grupper/klasser och det sjuka barnet/eleven o Information till gruppen/klassens föräldrar efter samråd med den sjukes föräldrar. TÄNK PÅ: o Att göra besök hos barnet/eleven och att ta med hälsningar från kamraterna. o Att innan barnet/eleven kommer tillbaks till gruppen/klassen, tala med henne/honom i förväg och fråga hur hon/han vill ha det och respektera det. o Att alla elever har rätt till undervisning, även vid sjukdom. 9 Krisplan ENHET 2014 7. NÄR BARN/ELEV PLÖTSLIGT DÖR. HÄNDELSE Ett barn/elevs oväntade dödsfall är oftast en chockartad upplevelse för omgivningen. Man har inte haft tid att mentalt förbereda sig på dödsfallet och en del av tryggheten i världen försvinner plötsligt. ÅTGÄRD o Kontakta förskolechef/rektor snarast o Krisgruppen sammankallas o All personal informeras av krisgruppen o Allt agerande från vår sida ska ske med respekt för familjens önskemål. o Det är önskvärt att gruppens/klassens föräldrar informeras genom ett personligt telefonsamtal från någon av personalen, så att alla barn/elever redan vet vad som hänt, när de kommer till förskolan/skolan. o Utsedd kontaktperson etablerar en kontinuerlig och trygg kontakt med hemmet. o Ansvarig lärare tar hand om sin grupp/klass ger saklig information möter barnens/elevernas frågor och funderingar skapar stämning genom att tända ljus – även på barnet/elevens plats – i samling och genom att lyssna på musik ger tid och möjlighet för barn/elever att uttrycka känslor och tankar i bild och skrift o Eventuella presskontakter ombesörjes av förskolechef/rektor eller den som vederbörande utser o Personal och krisgrupp samlas efter dagens slut. o Gemensam minnesstund vid lämplig tidpunkt. Minnesstunden kan omfatta: 10 Krisplan ENHET 2014 musik och/eller sång minnesord från ledningen några ord från personal/klassföreståndare eller annan nära vuxen någon läser en dikt prästen säger några ord (vid medverkan) fundera över elevmedverkan! o Begravning; personal/lärare bör deltaga, alltid efter dialog med vårdnadshavare. o Ska gruppen/klassen närvara vid begravningen och minnesstunden? Rådgör med barn/eleverna och deras vårdnadshavare. Deltagandet är frivilligt. Önskvärt är att präst besöker gruppen/klassen och berättar om hur begravningen kommer att gå till. Varje elev som deltar i begravningen bör ha en vuxen med. o Om inte barnen/eleverna deltar i familjens minnesstund efteråt, bör förskollärare/ lärare och föräldrar ordna en sådan. o När en tid har gått efter begravningen kan prästen återigen inbjudas till gruppen/klassen för att tala med barn/eleverna om det som hänt och om deras tankar och känslor. o Ge barnen/eleverna tid för återkommande samtal för att bearbeta det som hänt. o Det kan vara bra att då och då bryta av dagarna med friare aktiviteter, t ex bad, lek, utflykter m m. o Ta adjö av barnet i gruppen/klassen i samråd med den avlidnes föräldrar/anhöriga, men inte för tidigt ex terminsslut. Har dödsfallet inträffat i slutet av terminen är det lämpligt med nästa terminsslut. 11 Krisplan ENHET 2014 TÄNK PÅ : o Det är alltid polisens eller kyrkans uppgift att underrätta anhöriga vid plötsligt dödsfall genom olyckshändelse, trafikolycka eller brott. o Att hala flaggan på halv stång efter att personalen blivit informerad. Flaggan skall hissas på dödsdagen eller vid helg, första vardag. Den skall också hissas på begravningsdagen. o Att vara observant på reaktioner hos barn/elever och vuxna o Att barn/elever behöver vuxenstöd när de kommer hem o Syskon och syskonens/syskonets klass o Att informera föräldrar om vad som är gjort och hur de närmaste dagarna kommer att se ut (gärna i form av ett brev). o Tänk på att spridning troligtvis även går ut på socialmedier mm. o Att göra i ordning en plats med eventuellt blommor, kort och ljus på avdelningen/klassrummet eller annan utsedd plats. Alla bör ha ett ansvar för platsen och se till att det inte står vissna blommor framme. 12 Krisplan ENHET 2014 8. NÄR BARN/ELEV DRABBAS AV SORG. HÄNDELSE Någon som står barnet/eleven nära drabbas av svår sjukdom eller dör. ÅTGÄRD I ditt arbete med barnet/eleven bör du informera förskolechef/rektor. Om du känner behov av hjälp eller stöd kontakta krisgruppen. o Allt agerande ska ske med medgivande från föräldrarna o Visa barnet/eleven uppmärksamhet. o Undvik alltför många nya vuxna i barnet/elevens närhet. o Ge barnet/eleven trygghet och tala med dem därhemma. Det är betydelsefullt för barnet/eleven att känna att du vet och förstår. o Informera gruppen/klassen på ett sakligt sätt kring kamratens situation. o Läs relevant litteratur (går även att låna på biblioteket) o Skicka en hälsning med innebörden ”Vi förstår att du är borta från oss några dagar nu, men vi längtar efter dig”. o Bibehåll kontakten med barnet/eleven, t ex med besök, teckningar, telefonsamtal. o Innan barnet/eleven kommer tillbaka till gruppen/klassen, tala med henne/honom i förväg, fråga hur han/hon vill ha det och respektera detta. TÄNK PÅ: o Att barn/elever reagerar positivt på öppenhet och kontakt kring det som hänt. 13 Krisplan ENHET 2014 9. OM BARN/ELEV FÖRSVINNER HÄNDELSE Om ett eller flera barn/elever skulle försvinna från förskolan/skolan och inte påträffas. ÅTGÄRD o Notera vad klockan är när barnet/barnen, elev/eleverna saknas. o Hör med övriga vuxna/barn/elev om de sett barnet/eleven, eller sett något som kan sättas i samband med försvinnandet. o Var sågs barnet/eleven senast? Klädsel? Visa de andra barnen/eleven ev. ett kort på barnet/eleven. o Informera förskolechef/rektor om försvinnandet. o Utse en av personalen som stannar hemma och samlar in information. o Gå igenom hela förskolan/skolan systematiskt. o Skicka en att undersöka vägen till barnets/elevens hem. o Så många som möjligt letar, de andra på förskolan/skolan tar ansvar för de barn/elever som är kvar. Involvera även städ och kök i letandet. o Efter ca 10 minuter återsamlas alla och rapporterar. o Har man inte hittat barnet/eleven ringer en utsedd till föräldrar och informerar. o Hör med föräldrarna om det finns andra bekanta barnet/eleven kan tänkas ha gått hem till. o Ring polisen. o Fortsätt sökandet. o Letandet fortsätter tills polisen avblåser sökandet. o Om barnet hittas, meddela omedelbart alla. o Återsamling efter dagens slut. 14 Krisplan ENHET 2014 TÄNK PÅ VID UTFLYKTER o Det bör alltid vara minst 2 vuxna med på utflykten. o Dela in barnen/eleverna i mindre grupper som en vuxen ansvarar för. o Ta med telefonlista, förbandslåda och mobiltelefon. o En förteckning över vilka barn/elever och vuxna som deltar i utflykten ska lämnas kvar på förskolan/skolan. o Är utflykten på ett för förskolan/skolan okänt område kan det vara bra att kontakta polisen tidigt i letandet. Det går att ringa till polisen direkt och informera om vad vi tänker göra och säga att vi ringer tillbaka igen om vi behöver hjälp. Årstiden har också betydelse för hur snabbt sökandet behöver ske. På vinterhalvåret blir det snabbt mörkt och då blir det svårare att leta. Finns anledning att tro att barnet inte försvunnit frivilligt? 15 Krisplan ENHET 2014 10. NÄR NÅGON I PERSONALEN DRABBAS AV SVÅR SJUKDOM ELLER PLÖTSLIGT DÖR. När någon i personalen drabbas av svår sjukdom eller plötsligt dör, gäller i stort sett samma förslag som under rubrikerna ”NÄR ETT BARN/ELEV DRABBAS AV OLYCKA ELLER SVÅR SJUKDOM” eller ”NÄR ETT BARN/ELEV PLÖTSLIGT DÖR” Välj tillämpliga delar, allt efter situationens art och dignitet för förskolan/skolan eller för den enskilda klassen. TÄNK PÅ: o Att ställa ut ett bord på lämplig plats med ex blommor, kort och ljus o Att i samråd med de anhöriga berätta att vi kommer att ta adjö av den avlidne vid terminsslut. Har dödsfallet inträffat i slutet av terminen kommer det att ske vid nästa terminsslut. 16 Krisplan ENHET 2014 11. NÄR EN STÖRRE OLYCKA INTRÄFFAR. HÄNDELSE Med en större olycka menas att flera av förskolans/skolans barn/elever och/eller personal är med om en olyckshändelse med många inblandade. Här kan finnas oskadade, skadade samt eventuellt omkomna – ibland ett okänt antal till en början. Den här typen av händelser drabbar ofta hela förskolan/skolan och bygden hårt. Förskolechef/rektor (ev. skolchef) är den som: o Sammankallar krisgruppen till utsedd plats (eventuellt sammankallas BUN.s centrala krisorganisation) o Ser till att krisgruppen orienterar sig om läget o Kontrollerar insatsbehovet o Fördelar arbetsuppgifterna i gruppen o Leder krisarbetet o Ansvarar för att information ges till anhöriga samt till personalen o Leder presskonferenser och uppmanar övrig personal att hänvisa till rektor eller verksamhetschef, när pressen vill ha uttalanden. TÄNK PÅ: o Att samla de drabbades vårdnadshavare på en angiven plats (ex. kyrkan eller Folkets hus). Krisgruppen bör se till att det finns något att förtära. o Anvisar plats för presskonferenser – gärna en bit från platsen där de anhöriga samlats. o Att polisen eller kyrkan lämnar dödsbud o I övrigt, se och välj tillämpliga delar från avsnittet ”NÄR ETT BARN PLÖTSLIGT DÖR” o Att samla personal och krisgrupp vid varje dags slut under tiden som följer 17 Krisplan ENHET 2014 12.NÄR VÅLD OCH HOT DRABBAR FÖRSKOLA/SKOLAN HÄNDELSE Händelser som kan inordnas under denna rubrik kan till exempel vara: o Person med vapen o Telefonhot o Påverkade personer o Någon tänder eld o Hot mot personal o Skadegörelse o Våld ÅTGÄRD o Lämna information till enhetens personal snarast o Ring polis 112 vid allvarligare händelser. o Regelbunden övning genomförs med elever/personal. o Ge fakta/information till barn/elever och vårdnadshavare. o Låt barn/elever komma till tals och ställa sina frågor. o Se till att barnet/eleven har någon att vända sig till när de kommer hem. 18 Krisplan ENHET 2014 13. KRÄNKANDE HANDLING MOT PERSONAL HÄNDELSE Händelse som kan inordnas under denna rubrik kan t.ex. vara sådant som enligt Brottsbalken kan rubriceras som förtal eller ärekränkning (gäller även sociala medier). ÅTGÄRD o o o o o o Förskolechef/rektor görs uppmärksam på händelsen Förskolechef/rektor har samtal med inblandad läraren Förskolechef/rektor ansvarar för att ev. möte i frågan hålls Förskolechef/rektor avgör om polisanmälan behöver göras Den drabbade erbjuds samtalsstöd via företagshälsovården Förskolechef/rektor tar uppföljningssamtal med den drabbade ÖVRIGT Kränkande handling mot barn/elev löses i enlighet med likabehandlingsplanen. 19 Krisplan ENHET 2014 14. NÄR VÅLD OCH HOT DRABBAR NÄRMILJÖN HÄNDELSE Händelser som kan inordnas under denna rubrik kan till exempel vara o Rån på post och bank o Bombhot mot varuhus eller dylikt o Skjutvapen i omlopp o Personer som är ett hot mot barns trygghet (t ex blottare). ÖVRIGT Om du är osäker på om planen ska användas kontakta förskolechef/rektor som avgör om krisguppen ska sammankallas. Det är bättre att ringa en gång för mycket än en för lite. ÅTGÄRD o Ge faktainformation till barn/elever och vårdnadshavare o Låt barnen/eleverna komma till tals och ställa sina frågor o Genom personligt samtal se till att barnen/eleverna har någon att vända sig till när de kommer hem. 20 Krisplan ENHET 2014 15. NÄR EN NATIONELL ELLER INTERNATIONELL KATASTROF INTRÄFFAR HÄNDELSE o Mycket allvarlig händelse/katastrof i Sverige (t ex allvarlig flygolycka, mord på minister, naturkatastrof) o Omfattande terrordåd o Internationell kris ÅTGÄRD o Ge faktainformation till barn/elever o Låt barnen/eleverna komma till tals och ställa sina frågor 21 Krisplan ENHET 2014 16. CHECKLISTA VID BOMBHOT Vem som helst kan via telefon eller mail få ta emot ett bombhot. Nedan följer några råd om någon ringer och bombhotar. o Avbryt inte den person som ringer! o Tänk på att knäppa på högtalare på telefonen o Påkalla annans hjälp för att kontakta polisen o Försök att behålla det uppringda samtalet och anteckna enligt nedan: Datum:…………………… Klockslag:………………………………………… När ska bomben explodera:……………………………………………………………………… Var finns bomben:……………………………………………………………………………….. Vilken typ av bomb:……………………………………………………………………………... Vad heter Du:…………………………………………………………………………………… Varför gör Du detta:……………………………………………………………………………… Identitet på den som ringer:………………………………………. Man, Kvinna, Pojke, Flicka Rösten:……………………………………. högljudd, tystlåten, mörk, ljus, sluddrig Talet:……………………………………… snabbt, långsamt, välvårdat, distinkt, förvrängt, svordomar, stammande, läspande, fackutryck. Dialekten:………………………………… lokal, annan del av landet, utländsk brytning Uppträdande:……………………………… lugn, upphetsad, drogad, sjuk Bakgrundsljud:…………………………… oväsen, gatutrafik, maskiner, datorer, musik, röster, blandat Verkar personen förtrogen med lokalerna: ja nej Försök att få ”bombhotaren” att upprepa hotet genom att låtsas att Du inte har uppfattat samtalet. Lyssna noggrant och anteckna mera! 22 Krisplan ENHET 2014 17. CHECKLISTA VID GISSLANTAGANDE Om du via telefonsamtal får veta att gisslan har tagits, handla enligt följande: o Avbryt inte den person som ringer o Tänk på att knäppa på högtalare på telefonen o Uppträd tillmötesgående och försök behålla kontakten o Påkalla annans hjälp att larma polis o Fråga och anteckna samtidigt enligt nedan: Hur kan vi nå Dig igen:…………………………………. Tel:…………………………………. Vem är Du:…………………………………………………………………………………………………. Vad vill Du och varför:…………………………………………………………………………………….. Hur många:……………. och vilka finns i gisslan:…………………………………………… Identitet på den som ringer:………… Man Kvinna Pojke Flicka Rösten:……………………………... högljudd, tystlåten, välvårdat, distinkt, förvrängt, svordomar, stammande, läspande, fackuttryck Dialekten:………………………….. lokal, annan del av landet, utländsk brytning Uppträdande:………………………………. Lugn, upphetsad, drogad, sjuk Bakgrundsljud:……………………………….. Oväsen, gatutrafik, maskiner, datorer, musik, röster, blandat Annat att notera:……………………………………………………………………………………. Verkar personen förtrogen med lokalerna: ja nej Ditt namn:…………………………… Datum:……………………………………… 23 Krisplan ENHET 2014 18. RÅD FÖR ATT HJÄLPA BARN/ELEV I SORGEARBETE Ha en öppen och ärlig kommunikation o ge åldersriktiga förklaringar o reducera förvirring o undvik abstrakta förklaringar o omskriv inte döden som en resa eller en sömn Ge tid till tankemässig bearbetning o tillåt frågor och svar o se på bilder, album mm o besök kyrkogården Gör förlusten verklig o visa dina egna känslor o låt om möjligt barnet/eleven se den döde och vara med vid begravningen o låt minnen och den dödes ägodelar vara framme Stimulera känslomässig bearbetning o bevara kontinuitet i hem, och förskola/skola o prata med barn/elever om deras rädsla o prata med barn/elever om deras eventuella skuldkänslor Var öppen för religiösa frågor o nonchalera inte frågor om evigt liv o var äkta i dina svar o tänk på att symbolspråk är viktigt och fullt begripligt för barn o våga tala om tvivel och tro Försök inte trösta o ord som ”det är inte farligt” blir hån i denna situation o det här är det värsta som kunde hända. Hjälp barn/elever att sörja istället för att trösta Var nära och närvarande o visa att du ställer upp, att ni finns och deltar o våga visa din egen sorg och bestörtning Lyssna aktivt o det finns inga råd som hjälper hur välmenande de än är o lyssna, ta in, bekräfta rädslan o var delaktig 24 Krisplan ENHET 2014 19. NÅGRA RÅD TILL DIG SOM TAR HAND OM EN CHOCKAD VUXEN. o Var beredd på att ta ansvar även för de enkla saker – föreslå var ni ska sitta och se till att ni är ostörda. o Försök koppla av – det viktigaste är att du finns på plats. Du behöver inte åstadkomma så mycket. o Var lyhörd. Låt personen bestämma om det ska vara tyst eller om ni ska prata. Var inte rädd för tystnaden! o Rör gärna vid personen – men bara om det känns riktigt. o Försök inte trösta! Fraser som ”Det är inte så farligt” kan upplevas som ett hån. o Var inte rädd för gråten. Det är kroppens sätt att uttrycka en känsla. o Ge så småningom personen chansen att berätta vad som hände. Att prata om vad som skedde är att bearbeta det. o Styr inte samtalet. Utredningen ska inte du göra – du ska bara lyssna. o Ha tålamod när personen gång på gång berättar samma sak. Detta är ett led i bearbetningen. o När ni skiljs – se till att personen kommer hem eller till rätt plats. Kontrollera att det finns någon hemma som kan ställa upp. Om inte – var beredda att ringa några gånger för att ge chansen att fortsätta samtalet. OBS! Koppla bort allt runt omkring. Om du tar hand om en chockad kollega så är det ditt ansvar. Allt runt omkring får någon annan ta hand om. Markera att ni inte får störas. 25 Krisplan ENHET 2014 20. KRISENS FASER Chockfasen – kan vara från ett kort ögonblick (några minuter) till något eller några dygn. En person i chock stänger omedvetet in sig. Reaktionen kan bestå av tvångsmässig självbehärskning, ändlös gråt eller upprepande av samma mening. En del blir tysta, paralyserade och orörliga Minnesförlust kan förekomma. Några blir hyperaktiva. Chockfasen är ett försvar – den chockade stänger in sig – avskärmar sig från de starka känslor som krisen är upphov till. För att hjälpa: Ge omsorg, vänlighet, stöd och försiktig beröring. Ibland kan en enkel aktivitet hjälpa. Ge gärna något varmt att dricka, en chockad person fryser ofta. Var inte verbalt påträngande och försök inte tvinga den chockade ”att prata av sig”, det hjälper inte förrän i nästa fas när reaktionen kommer. Initiativet är i denna situation hos hjälparen. En chockad person upplever inte sig själv som chockad. Reaktionsfasen – pågår normalt någon eller några månader. Chockfasen övergår så småningom i en reaktionsfas – en reaktion på det som utlöste krisen. Reaktionen kan ofta bli mycket stark. Den drabbade överväldigas av påträngande känslor av smärta, ångest, rädsla, skuld och sorg. Tankarna är koncentrerade bakåt på händelsen och den drabbade ställer ofta frågan ”varför”. Vederbörande återupplever händelsen i tal, tankar och drömmar. Skuldkänslor uppstår lätt, t.ex. ”om jag hade startat fem minuter tidigare…..” För att hjälpa: Lyssna, lyssna och åter lyssna, tillåt och hjälp den drabbade att ge utlopp för sina känslor att var ledsen och gråta. Här kan alla omkring den drabbade hjälpa till, men ibland kan professionell hjälp var nödvändig. Reparationsfasen – kan pågå från några månader upp till flera år. När den drabbade åter börjar att se framåt inträder reparationsfasen. Det är först nu som den drabbade börjar att bearbeta de händelser som har varit, både fysiskt och psykiskt. De kroppsliga och känslomässiga störningarna börjar att avta och individen börjar mer och mer återuppta gamla kontakter och aktiviteter. För att hjälpa: I den här fasen behövs stöd och hjälp med att se framåt. Hjälp till att konkretisera – göra planer, scheman etc. Man får dock inte forcera till aktiviteter. 26 Krisplan ENHET 2014 Nyorienteringsfas – pågår resten av livet. Krisen finns kvar som ett ärr – som en erfarenhet, som har ökat individens förståelse för sig själv och sin omgivning, om hanteringen har varit riktig. Händelsen kan under kommande livsperioder och upplevelser få ny betydelse. Tänk på att varje kris är individuell och att faserna kan variera. Sjukskrivning i samband med en krisupplevelse kan ofta leda till isolering och är därmed inte att rekommendera, om ingen kroppslig skada har uppstått som hindrar arbete. Ge möjlighet till viss avlastning i arbetssituationen under någon tid, underlätta delaktighet, i arbetsgemenskapen. Kontakta professionell hjälp vid behov. Ha förståelse för att den drabbades arbetsprestationer inte är som vanligt. 27 Krisplan ENHET 2014 21. TELEFONLISTA SOS 112 Polisen, Hofors 026‐27 62 61 114 14 Sjukvårdsupplysningen 1177 Giftinformationscentralen 08‐33 12 31 Gävle/Sandvikens sjukhus 026‐15 40 00 Hälsocentralen 297 10 Folktandvården 297 70 Räddningstjänsten, Robert Strid 026‐17 96 34 Miljökontoret, Håkan Eck 070‐414 13 04 Hoforshus, Christan Rickardsson 070‐242 41 97 Agneta Dahlkvist (skolchef) 073‐809 41 37 Inger Bexelius‐Lange (Utbildningsledare/t.f. Skolchef) 070‐414 13 26 Carin Haglund (BUN:s sekreterare) 070‐654 79 15 Anders Bjerned (Chef elevhälsan) 070‐289 92 14 Ulf Strömstedt (Kommunchef) 070‐167 08 14 Eira Kjellgren (Säkerhetsombud Hofors Kommun) 070‐414 12 78 Kommunens växel (klockan 7.50 – 17 (juni‐aug 16.00)) 0290‐70 80 00 Hofors församling 200 30 Torsåkers församling 400 02 Taxi, Stor och Liten 026‐27 40 00 Torsåkers buss 073‐040 41 03 073‐040 41 36 402 15 Arbetarbladet, Hofors 220 75 Gefle Dagblad, Gävle 026–15 95 00 Regionala nyheter TV 2 023‐76 51 00 Lokala nyheter TV 4 026‐54 44 00 Radio Gävleborg 026‐66 65 35 28 Krisplan ENHET 2014 LOGGBOK…………….. Tid…… Loggbok förd av………………………………………………… Händelse………….. Åtgärder……………… Beslut…………………… Bilaga 29 Krisplan ENHET 2014 TIDSAXEL: 30 Krisplan ENHET 2014 RESURSTABLÅ KRISGRUPP LOKAL PERSONAL TELEFON 31
© Copyright 2024