Nummer 2, 2015 - Norrbottens läns landsting
Nummer 2, 2015 DIN TIDNING FRÅN NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING De följde en mjölkbonde i Tornedalen under ett år Nya bilder från bondens år SIDORNA 8–9 KRÖNIKÖREN INES BORG Jobba efter 65 – mitt sätt att hålla hjärnan i trim! SIDAN 13 Hälften så många aborter — på bara tre år SIDORNA 2–3 Häng med en dag på hälsocentralen i Arjeplog SIDORNA 4–7 Hudläkaren tipsar: Skydda dig mot solen i sommar SIDAN 16 VÄLKOMMEN Gå i t-shirt, läs en bok, ät jordgubbar HEJ DÄR UTE, det är sommar! Ska du åka på semester till Medelhavet? Fiska kräftor, vandra i fjällen, åka till stugan, gå på värsta stora släktträffen? Det är så mycket vi vill uppleva. Och annars – är vi misslyckade, är sommaren bortkastad? Nu gör jag ett drastiskt kast och drar en parallell till julen. Varje jul brukar jag drabbas av en smärre kris. Det är för att jag vet att jag aldrig mer får en jul som kan mäta sig med min barndoms jular: Mycket släkt, en doftande nyhuggen gran, en godmodig tomte med julklappssäck, underfundiga rim, hemkokt kola och knäck, högtidlig uppläsning av julevangeliet och Viktor Rydbergs Tomten, kakor i obegränsad mängd hos moster på landet i Västergötland. Frågar jag mina egna barn däremot, så vill de helst av allt fira julen hemma i det oglamourösa radhuset på Porsön, ett av Luleås hastigt uppspikade Stålverk-80-områden. Det är här de anser att de får den allra mysigast tänkbara julen. Det spelar minsann ingen roll om det är plastgran, julmat av halvfabrikat och inte en släkting inom synhåll. Så tänker jag på barnen som är nya i Sverige. Jag ser dem om somrarna, lekande bland hyreshusen. De vandrar kanske inte i fjällen och åker inte till stugan, men fångar förmodligen en och annan fisk i Björsbyån. När det är vackert väder dukar de upp en picknick med sandkakor till nallarna på gräsmattan och på kvällarna är de ute och cyklar så sent att de glömmer bort barnprogrammen på tv. KANSKE VI ALLA skulle må bra av att sänka kraven på märkvärdiga upplevelser. Bara njuta av att under några veckor kunna gå omkring i t-shirt och känna vinden fläkta mot huden. Cykla en sväng till Sinksundet och ta ett kvällsdopp efter jobbet, om vi inte har semester. Unna oss färska jordgubbar från affären. Se en deckare på tv i den ljusa sommarkvällen om det regnar. Testa att odla lite persilja i en kruka. Läsa en spännande bok. Plocka en bukett med blommor. Dricka en kopp kaffe med grannen. Strunta i släktträffen om vi vet att den ändå alltid blir en besvikelse. Eller om vi har förmånen att äga en stuga eller båt: Bjuda med oss någon till vår skärgårdsidyll, någon som annars inte skulle ta sig ut – för delad glädje är dubbel glädje. Eller gå en promenad med någon som inte orkar på egen hand. Vila, umgås och känn efter hur sommaren faktiskt känns. Vemodig kanske? Ensam? Jag har inte svaret på allt, men kanske, om vi stressar av, att vi hinner uppfatta något nytt. Att det finns människor omkring oss som kan och vill ge någonting, bidra med en liten del av det vi önskar. Något som gör livet ljusare. Eller så gör vi alla de där grejerna som står uppräknade i början av denna text om vi vill, kan, har råd och möjlighet. Men glöm inte det viktigaste. Jag tror du vet vad det är. Ta hand om dig och sola försiktigt, så syns vi igen i höst! ULRIKA VALLGÅRDA frilansjournalist, Luleå UTSIKT NORRBOTTEN är en tidning producerad av Norrbottens läns landsting. Den utkommer med fyra nummer per år och har en upplaga på 125 000 exemplar. Landstinget på webben: www.nll.se Postadress: UTSIKT Norrbotten, 971 89 Luleå E-POST: [email protected] REDAKTÖR OCH REPORTER: Ulrika Vallgårda ANSVARIG UTGIVARE: Ulrika Englund, kommunikationsavdelningen, NLL OMSLAGSFOTO: Petra Isaksson TEKNISK PRODUKTION: Tryck i Norr Innehållet i UTSIKT Norrbotten får gärna citeras om källan anges. 2 Norrbottens läns landsting, NLL, har till huvuduppgift att erbjuda länets cirka 249 000 invånare hälso- och sjukvård samt tandvård. Landstinget arbetar även med regional utveckling inom kultur, utbildning, näringspolitik och kommunikationer. NLL bedriver verksamhet vid fem sjukhus, 30 hälsocentraler, 26 tandvårdskliniker och fyra tandvårdsannex. Nästa nummer: oktober 2015 Så halverade Norrbotten antalet aborter bland unga UPP TILL 26 – För tre år sedan införde Norrbottens läns landsting gratis preventivmedel för alla upp till och med 25 år. Effekten lät inte vänta på sig: Antal aborter bland unga har halverats. — JAG TYCKER ATT det är per- fekt. Både ekonomiskt och personligt. En abort kan sätta spår för hela livet, säger Jonathan Eriksson, 18 år. Kondomer, p-piller, spiraler, p-stavar, p-plåster, p-sprutor och p-ringar. Från 2012 är allt gratis. – Norrbotten hade under flera år toppat abortstatistiken bland unga i landet och det ville politikerna göra någonting åt, berättar Åke Berggren, mödrahälsovårdsöverläkare i Norrbotten. Parallellt har det skett en satsning på fortbildning av länets barnmorskor så att de ska få ta del av de allra senaste rönen om preventivmedel och förskrivning. Redan efter första året kunde han se hur aborttalen FAKTA Färre aborter Antal aborter bland kvinnor under 26 år i Norrbotten: 2011����������������� 500 2012����������������� 463 2013������������������ 419 2014������������������ 251 ”Nationellt får Norrbottens läns landsting mycket uppmärksamhet för reformen”, säger Åke Berggren, mödrahälsovårdsöverläkare i Norrbotten. Foto: MARIA ÅSÉN minskade, men en halvering hade han aldrig vågat hoppas på. – När vi fick siffrorna för 2014 var de så häpnadsväckande att vi bad kvinnokliniken räkna igenom allt en gång till manuellt. Nu har vi hela Sveriges ögon på oss. En viktig orsak till att aborterna minskat kan vara att fler väljer de långtidsverkande preventivmedlen. UTSIKT NORRBOTTEN NUMMER 2 • 2015 Jerry Ruona stiger ur skotaren efter att ha kört banan på rekordtid. Nu väntar final i Umeå. En uppvisning i snabbhet och precision Ungdomarna Jonathan Eriksson och Rebeccah Lundqvist tycker det är en jättebra idé med gratis preventivmedel. Barnmorskan Barbro Backgård vid Luleå ungdomsmottagning kan bara instämma. Foto: PETRA ISAKSSON ALLT ÄR GRATIS – Att de också är gratis ger oss större möjligheter att hjälpa dem som av olika skäl har svårt att komma ihåg att ta sina p-piller. NÄR DET GÄLLER p-piller omfattar subventionen även de lite dyrare fabrikaten som inte ingår i det statliga förmånssystemet. Detta för att kvinnor som drabbas av biverkningar i form av blödningstrassel och humörsvängningar ska kunna hitta fram till en sort som passar dem. Subventionen kostar drygt sex miljoner kronor per år. – Samtidigt ska man komma ihåg att varje abort kostar landstinget 7 000 kronor, påpekar Åke Berggren. Dessutom måste kvinnan kanske vara sjukskriven, vilket också innebär en ekonomisk belastning för samhället. – Lägg därtill ett fysiskt och psykiskt obehag som kan vara livslångt. Barbro Backgård, barnmorska vid Luleå ungdomsmottagning, tycker att reformen har gett henne optimala förutsättningar att jobba förebyggande. Hon vet att priset Sex tips för säker sex 1 Gör ett besök på ungdomsmottagningen eller mödravårdscentralens preventivmedelsrådgivning för att prova ut det preventivmedel som passar just dig. Våga ställa frågor. 2 3 Tänk på att skydda dig både mot oönskad graviditet och könssjukdom. Könssjukdomar kan smitta vid alla typer sexuella kontakter och även vid oralsex och analsex. Kondom skyddar. UTSIKT NORRBOTTEN NUMMER 2 • 2015 kan ha stor betydelse för valet av preventivmedel. – Om man lever på studiemedel kanske man inte vill prova en p-stav för drygt 1 000 kronor. Det här är en klockren satsning som resten av Sverige borde ta efter. Rebeccah Lundqvist, 20 år, håller med. – Kostnaden har betydelse och det är viktigt att man hittar det som funkar bäst för en själv. Alla har inte råd eller kanske inte prioriterar att lägga sina pengar på preventivmedel, utan går hellre ut och köper ett par fina skor. 4 Sluta skämmas för kondomen. Ha alltid med en kondom i plånboken. En kondom signalerar trygghet och erotik. 5 6 Var schyssta mot varandra och ha bara sex när det känns bra. Var försiktig med kombinationen alkohol och sex. Alkohol kan leda till att du tar onödiga risker. Jerry Ruona, 18 år, från Seskarö, tog nyligen hem segern i regionfinalen i skotarkörning på hemmaplan i Kalix. Två elever från landstingets naturbruksgymnasium i Kalix, två från Burträsk, två från Skedom och två från Torsta gjorde upp om tre finalplatser i SM på Skogsnolia i Umeå den 11 juni. — Det är nervöst. Brorsan har ju vunnit det här tidigare och sedan vann han hela skol-SM, så förväntningarna är höga, sa Jerry Ruona innan han hoppade in i skotaren. Det var för övrigt hans bror som lockade in honom på skogsmaskinförarbanan. — Jag fick följa med honom ut i skogen när jag gick i grundskolan och det var då intresset väcktes. Förra sommaren jobbade Jerry Ruona hos samma skogsentreprenör som sin bror och där hoppas han få fortsätta när han nu går ut gymnasiet. Han är nöjd med sin gymnasieutbildning. — Den är riktigt bra. Det går inte att klaga på någonting. Arne Karlsson har arbetat som skogslärare på naturbruksgymnasiet i snart 25 år. — Vi siktar på att vinna SM-titeln. Eleverna är ju jätteduktiga och flera har gått vidare och tävlat i senior-SM. Jerry gick in på rekordtiden 3.46 minuter i första delmomentet. Efter en paltlunch i skolmatsalen vann han även kubbstaplartävlingen och blev klar för final i Umeå. — Det känns riktigt bra, det gör det. Jag hoppas det går lika bra i Umeå. Kalixakuten är bäst tycker patienterna Akutmottagningen vid Kalix sjukhus får bäst betyg i länet i en enkätundersökning som gjordes vid akutmottagningar över hela Sverige under oktober månad 2014. Frågorna handlade om bemötande, delaktighet, information, tillgänglighet, förtroende och helhetsintryck. Alla länets akutmottagningar fick godkänt, men undersökningen visade också att det finns sådant som kan förbättras. Framförallt gäller det informationen som patienterna får. — Vi måste bli bättre på att informera patienterna så att de kan blir mer delaktiga i sin vård, säger Ylva Sundkvist, divisionschef Närsjukvård. Andelen allvarliga trycksår minskar Alla landsting och regioner deltar årligen i en nationell trycksårsmätning. Resultatet för Norrbottens läns landsting 2015 visar att andelen patienter med trycksår är oförändrat jämfört med 2014 års mätning. En ljusglimt är dock att andelen allvarligare trycksår har minskat och att de förebyggande åtgärderna till riskpatienter har förbättrats. Att riskbedöma patienter i ett tidigt skede är avgörande för att man ska kunna sätta in förebyggande åtgärder i tid. 3 En ny personalgrupp i vården Röda skjortor och blå byxor. Det är kännetecknet för en ny personalkategori som kommit in i landstinget de senaste månaderna och som helt ritar om kartan för hur arbetet på vårdavdelningarna ska organiseras. FRAM TILL ÅR 2022 behöver det, enligt nya prognoser, rekryteras 129 000 undersköterskor och 38 000 sjuksköterskor till den svenska vården. Det är bakgrunden till att flera landsting runtom i landet har börjat jobba med ett koncept som kallas Vårdnära service. Upplägget innebär att servicepersonal får ta över arbetsuppgifter som inte kräver vårdutbildning. Det kan handla om lokalvård, måltidshantering, förrådshantering på avdelningen och transporter av patienter och prover. Flera landsting som har testat, rapporterar att det har frigjort mycket tid för vårdpersonalen. I Norrbotten införde man i höstas Vårdnära service på försök vid två avdelningar vid Sunderby sjukhus samt vid hela Kalix sjukhus. Ett 20-tal nya medarbetare anställdes. Här har vi också chansen till en större mångfald i vården, att anställa fler ungdomar, fler män och människor som inte har bott i Sverige så länge. – Totalt var det 229 personer som sökte tjänsterna, vilket är otroligt många jämfört med när vi annars rekryterar personal till vården, säger Lisette Sällström, som leder pilotprojektet. I mars i år utvidgades försöket till ytterligare två avdelningar vid Sunderby sjukhus. Lisette Sällström hoppas att den nya personalkategorin ska kunna hjälpa till att minska stressen för vårdpersonalen som nu får möjlighet att koncentrera sig på de rent vårdande arbetsuppgifterna. Hon tror att en positiv bieffekt kan bli att många av de som jobbat i Vårdnära service en tid, blir intresserade av att ta steget att söka in på en vårdutbildning. – Vi har redan sett exempel på det. Även om det kan ta lite tid innan den nya organisationen har satt sig och alla kommit in i sina nya roller är hon, liksom landstingsledningen, övertygad om att det på sikt är bästa sättet att klara personalförsörjningen. – Här har vi också chansen till en större mångfald i vården, att anställa fler ungdomar, fler män och människor som inte har bott i Sverige så länge. JAANA ÅKVIST, 46 år, i Kalix har en brokig arbetslivsbakgrund inom olika serviceyrken. När hon började i Vårdnära service på Kalix sjukhus ifjol kände hon genast att hon hamnat på rätt plats. – Det är väldigt varierande och jag trivs jättebra. Hon kokar gröt och ägg och serverar frukost, lunch, middag och mellanmål. Hon beställer matvaror till köket och skjutsar patienter till och från röntgen. Hon slutstädar i patientrummen när någon åker hem och packar upp varor i förrådet. Därutöver går hon ärenden till apoteket och följer med till kiosken om någon patient önskar. – Man har mycket kontakt med människor och får hjälpa till med det som behövs – vi finns ju till för både patienter och för personal. Det känns som att vi är här och kan sätta guldkant på tillvaron på avdelningen. Anna Nordlund i blå skjorta och vita byxor arbetar som fysioterapeut vid Kalix sjukhus. Klädseln kännetecknar dem som arbetar med vårdande uppgifter. Jaana Åkvist tillhör den nya personalkategorin Vårdnära service, som känns igen på att de har röda skjortor och blå byxor. Foto: MARIA ÅSÉN Alla pratar om region – men vad betyder det egentligen? Landsting är ett ord som har hängt med sedan medeltiden, men nu är dess tid snart förbi. 2017 förväntas Norrbottens läns landsting försvinna. Det nya namnet blir Region Norrbotten — med mer ansvar och ekonomiska resurser. I MARS I ÅR tog landstingsstyrelsen beslutet att ansöka om att bli region. Alla politiker var eniga, utom moderaterna. – Vi har försökt en gång tidigare, år 2012, men fick avslag. Den här gången har regeringen sagt att de landsting som vill bli regioner ska få bli det, så allt tyder på att det kommer att gå igenom, säger Anna Lindberg, regional utvecklingsdirektör i Norrbottens 4 Anna Lindberg, regional utvecklingsdirektör, ser flera fördelar med att bilda Region Norrbotten. läns landsting. Regionfrågan har varit aktuell i Norrbotten i över 20 år. I södra Sverige gick några landsting samman och bildade större regioner redan i slutet av 1990-talet. Det gäller Västra Götalandsregionen och Region Skåne. Andra har bildat region utan att gå ihop med någon. Men trenden är den samma överallt. Länge fanns planer på att skapa en storregion med de fyra nordligaste länen. De planerna sprack, men önskan om att få bilda Region Norrbotten har levt kvar. – Att vi blir en region innebär att vi tar över det regionala tillväxtansvaret från länsstyrelsen, förklarar Anna Lindberg. Länsstyrelsen är en statlig myn- dighet som styrs av regering och riksdag. Länsstyrelsen har dels ett tillsynsansvar för länet, dels ett ansvar för regionala utvecklingsoch tillväxtfrågor. När de regionala tillväxtfrågorna flyttas över till Region Norrbotten, innebär det samtidigt att styrningen av dessa frågor flyttas över från de statliga tjänstemännen på länsstyrelsen – som i sin tur styrs av regeringen – till de regionala politikerna. – Tanken är att det ska göra Norrbotten till en starkare part i förhandlingar med staten och omvärlden. Det här är något som också EU efterfrågar. En annan förhoppning är att medborgarna känner att det blir lättare att påverka i de här frågorna. Till de regionala tillväxtfrågorna räknas ekonomiska satsningar på näringslivet, kompetensförsörjning, innovation och att skapa en attraktiv livsmiljö för invånarna. – En del av detta jobbar landstinget med redan nu, men när vi blir region blir det ännu mer. Dessutom kommer regionen att åtnjuta det statliga stöd som länsstyrelsen i dag får för att arbeta med tillväxtfrågorna. Det ger oss starkare ekonomiska muskler. I samband med överflyttningen av frågorna kommer också ett antal anställda från länsstyrelsen flytta över till Region Norrbotten. – Det är för att säkerställa att vi har rätt kompetens och får en kontinuitet i arbetet vid övergången, säger Anna Lindberg. UTSIKT NORRBOTTEN NUMMER 2 • 2015 En av dagens patienter är Ulf Wännström, serviceman i Arjeplogs snöskoterförening. Undersköterskan Mariann Wennerberg tar ett blodprov på honom och kontrollerar Foto: ANDERS ALM blodsockret, eftersom han nyligen fick diagnosen typ-2-diabetes. De diagnostiserar och botar sjukdomar, röntgar brutna ben, gipsar, vaccinerar, erbjuder samtalsterapi och sjukgymnastik, stöttar nyblivna föräldrar och får invånarna att sluta röka. Hälsocentralen i Arjeplog är en hälsocentral som alla andra. Fast ändå inte. D et är mycket som är speciellt med Arjeplog. Avstånden är en sak. – Det längsta vi åker är till norska gränsen, 24 mil tur och retur. Om vi sedan ska med en patient till Sunderbyn är det ytterligare 26 mil enkel resa. Det kan bli drygt 70 mil på en dag, säger sjuksköterskan Anna Westin. En av de värsta olyckorna hon minns ägde rum i Ballastviken, åtta mil västerut, mitt i semestertider. Det var en omkörningsolycka med sex skadade och det fanns bara en bemannad ambulans tillgänglig. De kallade in ledig personal till reservambulansen och fick en extra ambulans från Arvidsjaur. De lyckades även få loss en helikopter från Gällivare till ett barn som var svårt skadat. UTSIKT NORRBOTTEN NUMMER 2 • 2015 – Det löste sig bra, men det var mycket logistik. Ena dagen är hon mottagningssköterska, tar emot telefonsamtal, bokar läkartider, lägger om sår, mäter blodtryck och EKG, tar bort stygn, ger injektioner, förnyar recept, assisterar läkare och hjälper till vid akuta sjukdomsfall. Vissa tider har läkaren jour i hemmet, och då är hon den första patienten möter. – Vi har lite den typen av befolkning som inte kallar på ambulans i onödan. Ibland står det någon med bröstsmärtor här utanför och knackar på, berättar hon. Andra dagar är hon ambulanssjuksköterska, en speciallösning som bara förekommer på mindre orter. – Alla vi som jobbar här som Anna Westin jobbar som sjuksköterska, både på mottagningen och i ambulansen. sjuksköterskor får kombinera jobben. Det gör det väldigt omväxlande. OFTA PÅ EN LITEN ORT är man bekant med den som drabbats av sjukdom eller skada. – Det kan vara otäckt, men du måste ju göra samma jobb ändå. Är det någon nära anhörig försöker vi styra om så att någon annan åker ut. Titt som tätt träffar hon på sina patienter i matvarubutiken, men det är inget som besvärar henne. Om de hälsar på henne så hälsar hon tillbaka. – Vi är medvetna om att det spekuleras, men här har alla sekretess. Kommer det upp något i ett samtalsämne som berör någon av mina patienter, så är jag tyst. Har det hänt att du har räddat livet på någon? – Ja, det har det. Men jag tänker inte på det på det viset. Jag gör ju bara vad som krävs av mig i mitt jobb. 5 Wolfgang Bisch från Tyskland är tekniker på världens största drivaxelföretag. Nu har han skadat handen. I RECEPTIONEN TAR Anneli Karlberg och Siv Hörnberg emot besökarna. De jobbar som läkarsekreterare, receptionister och allt-i-allo. – Vi får ju vara lite som spindeln i nätet, säger Siv Hörnberg. – Sedan fungerar vi också som IT-tekniker, hjälper till med datorer och videokonferensutrustning eller om faxen inte fungerar, berättar Anneli Karlberg. Sommartid är det mycket turister som passerar förbi. Vintertid fördubblas befolkningen från 3 000 till 6 000 då biltestverksamheten är igång. Det är tyskar, koreaner, britter, italienare, fransmän och alla möjliga nationaliteter som har sitt tillfälliga viste på orten vintertid. Och även de blir ju sjuka ibland. I väntrummet sitter Wolfgang Bisch från Tyskland, tekniker på världens största drivaxelföretag. Sedan 1996 har han tillbringat vintrarna i Arjeplog. Nu har han ont i handen och därför har han för första gången sökt sig till hälsocentralen. – Jag måste använda handen när jag jobbar, förklarar han. I ETT RUM i samma korridor som väntrummet ligger laboratoriet. Ulf Wännström, serviceman i Arjeplogs snöskoterförening, har just slagit sig ner i en stol för att få ett blodprov taget. Vid en hälsokontroll för tre månader sedan upptäcktes det att han har typ 2-diabetes och därför behöver han kontrollera blodsockret lite extra noga. Han har också fått rådet att tänka över kosthållning och motion. – Jag har börjat äta annorlunda. Mindre socker och kolhydrater. Och så har jag börjat promenera lite mer, berättar han. Diabetessjuksköterskan AnnaLena Lundmark ger råd och försöker motivera diabetiker till att ändra livsstil. – Men till syvende och sist handlar det om ett egenansvar, konstaterar hon. En del patienter säger att det är svårt att bara gå ut och ”tomgå” för gåendets skull. Ibland försöker hon uppmuntra dem att skaffa 6 Roland Jonsson omskolade sig när gruvan lades ner i Laisvall. I dag är han sjukgymnast. Distriktssköterskebarnmorskan Kerstin Juntti Laestander sköter mödra- och barnahälsovården. hund – bara för att få en anledning. Att det finns speciella diabetessjuksköterskor beror på att diabetes är en så komplex sjukdom, förklarar hon. – Den kan ge många komplikationer i hjärta, kärl, njurar, ögon, nerver och fötter. Det påverkar allt. Undersköterskan Mariann Wennerberg registrerar Ulf Wännströms blodprov i datorn. De flesta blodprov skickas sedan vidare i en kylbox med bussgods för analys, till Piteå, Sunderbyn, Umeå, Sahlgrenska, Karolinska, Uppsala – beroende på vad det är, berättar hon. Hon utför lung– och skelettröntgen på ungefär 20 personer per vecka. Röntgenbilderna skickas direkt till radiologen i Piteå och oftast har hon svaret före lunch. – Enklare frakturer kan vi sedan gipsa här på eftermiddagen. Röntgen finns inte vid de större kommunernas hälsocentraler. – Men det är bra att våra patienter som har lång väg slipper åka till sjukhusen för att röntga sig. Hon tycker att hon har ett roligt arbete. – Vi som jobbar på hälsocentral har en otrolig kontinuitet i patientkontakterna. Vi möter människor från noll till hundra år och får följa dem genom livet. NÄSTA PERSON i väntrummet är en man med en knäskada. Röntgensköterskan Irene Utterström lotsar honom in i rummet och ställer in röntgenapparaten. Som flera andra på hälsocentralen med speciella kompetenser, delar hon sin tjänst mellan Arvidsjaur och Arjeplog. – I och med att jag bor i Slagnäs, passar det otroligt bra, för det är precis mitt emellan. DISTRIKTSLÄKAREN Pia Sonne Sjaggo kom till Arjeplog som stafettläkare, efter att hon tröttnat på sitt gamla jobb i Falkenberg. En kväll när hon var ute och promenerade på Vaukaleden träffade hon sin blivande man, en renskötare. Idag är de gifta och hon är fast anställd vid hälsocentralen. – Det är den bästa arbetsplats jag varit på. Alla hjälps åt, det är ingen prestige, utan man gör det som behövs för att det ska löpa smidigt. Personalen är väldigt erfaren. Hon tycker att hon har blivit varmt mottagen av Arjeplogsborna. Värmen är ömsesidig. – Många patienter jag träffar har slitit hårt i sitt liv. Jag har mött kvinnor som har jobbat i gruvan eller skogen och fått förslitningar som jag inte sett någon annanstans i Sverige. Men Arjeplogsborna är extremt tåliga och oroar sig inte i onödan. Liksom på många andra håll i Norrbotten brottas man med läkarbrist. Men i höstas kom det ytterligare ett nytillskott. Den rumänske läkaren Adrian Tamas anlände den 24 november och går just nu språkintroduktion för att kunna börja på hälsocentralen. Även hans fru Radita Paun, sjuksköterska, ska jobba i Arjeplog. – Det känns jättespännande, säger verksamhetschefen Anna Kaltenegger. Fiskekrokarna har av misstag fastnat i olika fiskare, som under årens lopp kommit in till hälsocentralen för att få dem utdragna. Nu hänger de på en tavla på väggen. FAKTA Arjeplogs hälsocentral Vid Arjeplogs hälsocentral arbetar: O 2 undersköterskor O 2 läkarsekreterare O 1 kurator på 25 procent O 2 sjukgymnaster O 1 arbetsterapeut på 50 procent O 2 läkare O 1 röntgensköterska på deltid O 1 lokalvårdare O 7 sjuksköterskor, varav 2 är specialiserade på diabetes. Eva Karlsén drev en gång i tiden kiosk i samhället. Hon berättar om det medan hon får sin stortå ompysslad av undersköterskan och fotvårdaren Maud Hallnor. ROLAND JONSSON, sjukgymnast, håller i hälsosamtalen för alla 30-, 40-, 50– och 60-åringar. – Vi mäter BMI och midjemått och de får svara på en enkät om hälsa, kost, motion och lite annat för att vi ska se vad de har för ”svaga punkter”. De som vill kan få kostråd och ett träningsprogram. Han stöttar också personer som vill sluta röka med konkreta råd och motiverande samtal. Som sjukgymnast gör han även bedömningar av ryggproblem, provar ut hjälpmedel, ger akupunktur och värmebehandlingar. Dessutom hjälper han till med rehabövningar för personer som Pia Sonne Sjaggo kom till Arjeplog som stafettläkare och blev kvar. UTSIKT NORRBOTTEN NUMMER 2 • 2015 Röntgensköterskan Irene Utterström undersöker ett skadat knä. FAKTA Det här erbjuder länets hälsocentraler drabbats av till exempel idrottsskador, men också för patienter på hälsocentralens vårdavdelning, så att de kan komma upp och röra sig igen. Hälsocentralen har ett eget gym där patienter får träna. Roland Jonsson har arbetat på hälsocentralen i tio år. Innan dess var han reparatör i Laisvallgruvan, men när den lades ner bestämde han sig för att skola om sig. – Jag trivs jättebra. Det är mycket roligare än i gruvan. Men sämre lön tyvärr. UNDERSKÖTERSKAN och fotvårdaren Maud Hallnor får på eftermiddagen besök av Eva Karlsén som har fått sin ena stortånagel avsliten. – Det var jag som hade E Karlséns kiosk på Drottninggatan, berättar hon, medan Maud Hallnor pysslar om hennes tå. 1971 startade hon egen kioskrörelse som hon drev i 35 år, berättar hon vidare. – Ska jag tala om något för er? Maria, högsta chefen, har jobbat som kioskbiträde hos mig, avslöjar hon och vi förstår efter att ha fått fundera litegrann att hon pratar om landstingsrådet Maria Stenberg. I ARJEPLOG FÖDS ungefär 20–30 barn per år. Eller de föds ju förstås inte i Arjeplog, utan på Sunderby sjukhus, 26 mil bort. UTSIKT NORRBOTTEN NUMMER 2 • 2015 Vi vill arbeta för att invånarna ska känna sig trygga och klara av sin egenvård. Det är något som inte bara är viktigt i glesbygd, utan för befolkningen i hela Sverige. Distriktssköterskebarnmorskan Kerstin Juntti Laestander ansvarar för barna– och mödravårdscentralen. I arbetsuppgifterna ingår även preventivmedelsrådgivning och gynekologiska hälsokontroller. Därutöver håller hon i hälsokontrollerna för alla nyanlända flyktingar. En viktig uppgift är att se till att de gravida hinner in till förlossningen i tid – något som brukar gå bra i de flesta fall. – Vi måste tänka på ett annat sätt än i stan. Vi kan inte sitta och vänta på att det ska vara tre värkar på tio minuter, säger hon. Hur tror du det är för barnen att växa upp i Arjeplog? – Jag tycker nog att det är bra. Förskolan och skolan är bra, vi har simhall, ridhus, sporthall och ungdomar som tränar skidor. Men det är klart, du kan till exempel inte gå och ta balettlektioner. Utbudet är mindre. DET ÄR DAGS att säga adjö till hälsocentralens personal, men på Den rumänske läkaren Adrian Tamas och hans fru Radita Paun, sjuksköterska, ska båda börja jobba i Arjeplog. väg ut faller blicken på en anslagstavla full av fiskekrokar i korridoren. – Det är krokar som vi har dragit ut ur huden på olika fiskare som kommit hit, berättar Anna Kaltenegger leende. När vi kör ut från parkeringen noterar vi att gatuadressen är Doktor Wallquists väg 3. Einar Wallquist, som gick under namnet Lappmarksdoktorn och verkade i kommunen från 1920-talet fram till sin död 1985, lever kvar som en legend i samhället. Han tillträdde tjänsten som provinsialläkare i Arjeplog 26 år gammal och blev förtjust i landskapet och människorna. Vid sidan av arbetet som läkare, tecknade och målade han och skrev böcker som skildrade livet och människorna i bygden. Därtill samlade han in äldre föremål från trakten och startade efter sin pension Silvermuseet. Flera av medarbetarna på hälsocentralen minns honom, däribland enhetschefen Margareta Lestander. – Han upplevdes nästan som en egen institution med otroligt stort inflytande i kommunen. Jag tror att han har präglat Arjeplog och inte minst Arjeplogsbornas relation till sjukvård. Han var ensam doktor i samhället med ständig jour. Folk hade stor respekt för honom. – De kallade honom doktorn Det här erbjuds på alla hälsocentraler, både privata och landstingsdrivna, i länet: OV ård, utredning och behandling av sjukdomar, skador och sår som inte kräver sjukhusens specialistresurser. OV accinationer. OM ödrahälsovård. OP reventivmedelsrådgivning. OG ynekologiska hälsokontroller. OB arnhälsovård. OR ådgivning på mottagning samt via telefon och e-post. OA rbetsförmågebedömningar. OU tprovning av hjälpmedel. OS juk- och friskintyg. OF örebyggande hälsoarbete, till exempel hälsosamtal för 30-, 40-, 50- och 60-åringar samt rökavvänjning. OH älsoundersökningar för nyanlända flyktingar och deras anhöriga. OH emsjukvård för barn och ungdomar under 18 år – därefter tar kommunen över. OS jukgymnastik till exempel efter en idrottsskada eller stroke. OS amtalsbehandling vid psykisk ohälsa. OD iabetesmottagning och på vissa hälsocentraler även astma- och kolmottagning. På hälsocentralerna i glesbygd finns dessutom: ambulans, röntgen och vårdplatser för observation. och störde honom inte med vad som helst. Jag tror den inställningen lever kvar i den äldre generationen. Är det annorlunda nu? – Det är dubbelt. Vi vill så klart vara tillgängliga och att folk ska känna att de kan komma hit med sina bekymmer och sjukdomar. Samtidigt vill vi arbeta för att invånarna ska känna sig trygga och klara av sin egenvård. Det är något som inte bara är viktigt i glesbygd, utan för befolkningen i hela Sverige. 7 Fångade ögonblick Att skildra en tid innan den försvinner. Att ta vid där dokumentärfotografen Sune Jonsson slutade. Att beskriva en hotad yrkesgrupp. Att göra ett inlägg i miljödebatten. Marianne Söderberg och Anders Alm hade flera syften när de bestämde sig för att under ett års tid dokumentera en mjölkgård i Tornedalen. JOURNALISTEN Marianne Söderberg och fotografen Anders Alm slår sig ner i rummet innanför Norrbottensmuseets foajé. Anders Alm tar fram en låda med svartvita bilder. – Här är Eva Pesula, 88 år. Varje morgon tar hon sparken till ladugården med frukost till gårdsfolket. Sedan ger hon kalvarna mat, berättar Marianne Söderberg. På en annan bild står sonen Per Pesula mitt bland korna i ladugården. – Han brukar säga att han är en lat bonde. Det är för att han jämför sig med sin pappa som inte hade mjölkrobot, förklarar Anders Alm. I själva verket sliter både Per Pesula och de andra på gården hårt under arbetsveckor som är betydligt längre än 40 timmar. De brottas dessutom ständigt med sjunkande mjölkpriser och krav på rationaliseringar. 1992 när Per Pesula tog över fanns det ett tjugotal gårdar i Övre Kukkola. I dag är det bara tre kvar. På en tredje bild sitter Per och hustrun Åsa och pustar ut bredvid traktorn med en fikakorg som hon har tagit med ut i slåtterarbetet. – Egentligen är det en lite för romantisk bild. Men det är också en del av verkligen, säger Anders Alm. DEN MÅNGFALDIGT prisbelönte dokumentärfotografen, författaren och etnologen Sune Jonsson (19302009) från Västerbotten är en förebild för många fotografer. – Det som kännetecknade hans arbete är att han verkligen gick in i sitt ämne, säger Anders Alm. – De flesta känner till hans bilder, men han var dessutom en jätteduktig skribent, tillägger Marianne Söderberg. Som dokumentärskildrare är det lätt att ligga steget efter. Först i backspegeln ser man vad som var värt att fotografera och då kan det vara för sent, funderar Anders Alm. Sune Jonssons melankoliska, men också varmt medmänskliga fotografier från landsbygden kan väcka nostalgiska känslor hos betraktaren. – Men det var inte Sune Jonssons 8 Journalisten Marianne Söderberg och fotografen Anders Alm har dokumenterat en bondgård i Övre Kukkola under ett år. Nu ska resultatet av deras arbete visas upp på Norrbottens museum. Foto: PETRA ISAKSSON En bild från Sune Jonssons dokumentation av Pesulas gård under 1960-talet. Anders Pesula sitter i traktorn med sonen Per i knäet. Foto: SUNE JONSSON/ VÄSTERBOTTENS MUSEUM syfte. Han befann sig mitt i förändringen och skildrade den, vilket också var hans stora styrka, säger Anders Alm. När beskedet om Sune Jonssons bortgång kom arbetade Marianne Söderberg som kulturredaktör på en av länstidningarna. – Jag beställde genast en artikel av en medarbetare för att göra ett uppslag till nästa dag, berättar hon. När artikeln var publicerad fick hon ett telefonsamtal till redaktionen. Det var Eva Pesula i Övre Kukkola som undrade om hon inte kände till att Sune Jonsson även varit på hennes gård i Tornedalen och dokumenterat i flera omgångar. Böckerna som Pesulas gård finns med i är Bilder från bondens år, 1966, samt Jordgubbar med mjölk, 1994. För Marianne Söderberg var det en nyhet och hon frågade genast om någon från tidningen fick komma och göra ett reportage om dem. Eva Pesula, liksom hennes son Per Pesula, tyckte det var en bra idé. Fotograf Anders Alm fick i uppdrag att åka dit med en reporter. När han var på gården slapp det ur honom en fråga:”Tänk om jag skulle ta vid där Sune Jonsson slutade?” Reaktionen var oväntat och odelat positiv. TILLSAMMANS MED Marianne Söderberg sökte han pengar från Jordbruksverket och landstinget. Norrbottens museum och Sune Jonssons centrum för dokumentärfotografi var uppmuntrande. – Det kändes roligt att det var fler än vi som tyckte det var intressant, säger Marianne Söderberg. Bonden Per Pesula med hustrun Åsa Pesula tar en paus i slåtterarbetet. I traktorn Tillsammans följde de livet på gården under ett helt år. I sommar visas resultatet av deras arbete i en utställning på Norrbottens museum. På vernissagedagen den 6 juni släpps också deras bok med text på både meänkieli och svenska, utgiven på Norrbottens museums eget förlag. Anders Alm och Marianne Söderberg har velat skapa ett tidsdokument. Men också någonting mer. – Vi talar så mycket om miljö och ekologisk mat idag, samtidigt som bönderna faktiskt håller på att dö ut. Med vår utställning och vår bok har vi velat göra ett inlägg i miljödebatten, säger Marianne Söderberg. Per, Åsa och Eva Pesula planerar att själva närvara vid vernissagen och gläder sig åt att deras gård har blivit dokumenterad ännu en gång. – Det är positivt. Inte just att det är min gård, utan att jordbruket och landsbygden lyfts fram, säger Per Pesula. I april tilldelades Marianne Söderberg och Anders Alm Sune Jonssonstipendiet 2015 av Sällskapet Sune Jonssons vänner. FAKTA Utställningen Inland Utställningen Inland är en gemen- sam satsning av de fyra nordligaste länsmuseerna. Fotografer och skribenter har rest runt i länen för att i bild och ord beskriva vardagens glädjeämnen och utmaningar i Norrlands inland i dag. Resultatet blev en utställning som visas i alla fyra länen. Utöver Anders Alms och Marianne Söderbergs dokumentation visas på Norrbottens museum i sommar bland annat Lisa Kejonen Paukers bilder och texter om Anna-Stina Svakko, samisk formgivare med ateljé i Porjus. Museets fotograf Daryoush Tahmasebi och etnolog Sophie Nyblom har fotograferat Terese och Anders Östling, möbeltapetserare utanför Haparanda, samt Roger Nilsson som driver tomatodling i Överkalix. En publikundersökning i all sin enkelhet. Tryck på den knapp som passar in på vad du tyckte om konserten. Mr Happy ska tala om vad publiken vill ha Motsvarade kvällens konsert dina förväntningar? Det finns fyra knappar att välja mellan och nu har du i publiken möjlighet att ge din åsikt direkt till producenten. MR HAPPY ÄR EN APPARAT som hjälper till att genomföra en mycket enkel kundundersökning. Den har fyra knappar med fyra miner, från glad till ledsen. Norrbottensmusiken tog över Mr Happy från Norrbottensmuseet i våras och ska prova den under några månader. – Vi vill ju alltid förbättra oss och att fler ska hitta till våra konserter och föreställningar. Därför behöver vi få veta mer om dem vi möter, säger Kristina Nilsson, länsmusikchef. Alla konserter och föreställningar som Norrbottensmusiken arrangerar utvärderas efteråt. Personalen får säga vad de tycker och vad de har snappat upp att andra har sagt. De lyssnar också på vad köparen av föreställningen ansåg samt på recensioner i media och andra konstnärliga bedömare. n sitter sonen Vilhelm. Foto: ANDERS ALM FÖRDELEN MED MR HAPPY är att den ger möjlighet att vända sig direkt till publiken. Efter konserten Kärleken till sången och musiken som gavs i Luleå i april, var det 140 personer som utnyttjade möjligheten att tycka till. 90 procent tryckte på bästa eller näst-bästa-knappen. Nio procent tryckte på någon av de två mer ”ledsna” knapparna. Fyra knappar med fyra miner – vad kan de lära er? – Även om det är roligt att publiken var positiv den här gången, så blir det ju en väldigt grov beskrivning. Framöver tänkte vi kombinera Mr Happy med en skriftlig enkät eller en mobilapp, för att få veta lite mer ingående vad de tycker. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att Norrbottensmusiken inte enbart har uppdraget att ge publiken exakt vad den vill ha, understryker hon. – Vi ska också jobba med det nya och oväntade, vi ska stå för konstnärlig utveckling, utmana och kittla. Georg Riedel på Festspelen i Piteå Per Pesula lägger ut sågspån i kornas bås i sin ladugård. Han tillhör tredje generationen i sin familj som driver jordbruk i Övre Kukkola. Efter att ha utfodrat kalvarna tar Eva Pesula sparken tillbaka till bostadshuset. Det är samma rutin morgon och kväll. Georg Riedel är känd för sin musik till Astrid Lindgrens barnfilmer. 81 år gammal är han fortfarande en flitig kompositör. Just nu skriver han på ett helt nytt verk som ska framföras på Festspelen i Piteå i sommar. Först att ska han göra sin familjeföreställning Emil, Pippi, Karlsson & Co tillsammans med Norrbotten Big Band. Föreställningen presenteras av skådespelaren Inger Nilsson, som spelade Pippi Långstrump i filmerna som barn. Med sig har Georg Riedel skådespelaren Jens Lindvall samt sin dotter, sångerskan Sarah Riedel. Som liten sjöng hon in visan Lille Katt till filmversionen av Emil i Lönneberga. Nu sjunger hon sin fars låtar igen tillsammans med storbandet. Till kvällskonserten sadlar storbandet och Georg Riedel om och gör en jazzkonsert med ett helt nyskrivet verk av Georg Riedel. Kompositören själv kommer att delta på bas. Örjan Fahlström dirigerar. UTSIKT NORRBOTTEN NUMMER 2 • 2015 9 VÄLKOMMEN! © Moomin Characters™ -6/9 EN EGEN VÄRLD Tove Jansson och Mumintrollen -30/8 ELIS AIDANPÄÄ / ANN-LOUICE ABRAHAMSSON -27/9 INLAND - om att leva i glesbygd premiär 3 november En modern musikteaterklassiker av bertolt brecht och kurt weill. en tidlös och alltid lika aktuell skildring av klassklyftor och fattigdom, människans grundläggande drifter, önskningar och begär. En berättelse om de fattigas, osynligas och oönskades kamp för överlevnad och drömmen om ett bättre liv. musiken har tolkats av en lång rad stjärnor som louis armstrong, frank sinatra, ella fitz gerald och robbie williams. läpp biljetts 22 maj HOSTA - en sjuk historia MUSEIKAFÉ BUTIK www.norrbottensmuseum.se NORRBOTTENS MUSEUM CENTRUM – UTSTÄLLNINGAR, LEKMILJÖ. Storgatan 2, Luleå. 0920-24 35 02. ÖPPET: Tis-fre 10-16, lör-sön 11-16. 15/6-15/8 alla dagar 11-17. Nytt verk av Georg Riedel! En föreställning för hela familjen! Skådespelaren Jens Lindvall guidar barnen genom konserten. NORRBOTTEN BIG BAND UNDER LEDNING AV lning med Familjeförestäl er nda barnsång kä s en Astrid Lindgr aro av rv nä i – nd storba framförda av ngstrump! las vår Pippi Lå al n, so ils N Inger ICUM DIO ACUST PITEÅ, STU UNI KL 14.30 J TISDAG 16 GEORG RIEDEL Jazzkonsert med legendariske kompositören och basisten Georg Riedel – med Riedel själv på bas! PITEÅ, STUDIO ACUSTICUM ONSDAG 17 JUNI KL 18.30 Skriv! Läs! Låna! Mixed Zone med upplevelser och action för både små och stora under Piteå Summer Games. Besök oss i bokbussen! Fråga anonymt om din hälsa Vill du fråga något om din eller din närståendes hälsa, utan att avslöja vem du är? Nu finns möjlighet att ställa anonyma frågor via landstingets hemsida 1177 Vårdguiden. De som svarar på frågorna är sjuksköterskor, barnmorskor, allmänläkare, hudläkare, barnläkare, gynekologer och tandläkare. De kan ge information och råd om vad man behöver tänka på och vart man ska vända sig, men ställer inga diagnoser. Frågorna och svaren publiceras anonymt på hemsidan. Riskfyllt att handla läkemedel på nätet En ny undersökning från Läkemedelsverket visar att en av fem kan tänka sig att köpa receptbelagda värktabletter på nätet utan att ha recept från sin läkare. Att handla på nätet från godkända nätbutiker kan vara ett smidigt sätt att få hem sina läkemedel, speciellt för den som har långt till närmaste apotek. Men det finns också många olagliga och oseriösa webbplatser som säljer läkemedel. Risken är stor att läkemedlen de säljer är förfalskade och innehåller något helt annat än vad som utlovas, varnar Läkemedelsverket. Undersökningen bygger på 2 000 intervjuer. Framför allt storstadsbor i åldern 18–29 år har svarat att de är villiga att köpa läkemedel på nätet utan att först rådgöra med sin läkare. För att kunna köpa receptbelagda läkemedel hos något av de godkända nätapotek som finns, krävs ett recept. De godkända apoteketen känns igen på att de använder den nationella apotekssymbolen. Ny metod ska förebygga självmord En ny metod att förebygga självmord bland unga ska testas i Norrbotten nästa år. Personal inom skolan som möter barn i högstadiet får chansen att utbildas i metoden som kallas YAM – Youth Awareness Mental Health. Det är den hittills mest framgångsrika metoden som forskarna har hittat mot självmord. Försöket ska göras i samarbete med Nationellt centrum för självmordsprevention, NASP. Det är NASP som utbildar, följer upp och utvärderar. Nu efterlyser landstingets folkhälsocentrum skolor som är intresserade av att fördjupa sig i ämnet och att ingå i studien. I Sverige är självmord den vanligaste dödsorsaken bland unga pojkar och den näst vanligaste bland flickor. Terapihundar ska hjälpa till i psykiatrin Rättspsykiatriska kliniken i Öjebyn är den första i Sverige som utbildar terapihundar. Efter ett års utbildning har sex hundar och deras hundförare utexaminerats och nu ska de få börja arbeta. En hund kan fylla flera En terapihund kan funktioner i behandlingen har det visat sig. göra patienten mer Foto: MARIA ÅSÉN motiverad till aktivite- ter, men också öka självförtroendet — hunden behandlar ju alla människor lika. Ett svårt samtal kan bli mindre laddat när patienten får klappa en hund under tiden och ofta lockar hunden till skratt. Terapihundarna har testats noggrant i förväg. De måste vara trygga, sociala och intresserade. Ekipagen har bland annat utbildats av två erfarna hundpsykologer. Patienten väljer själv om han eller hon vill träffa en hund. Allergihänsyn och säkerhet tas alltid i beaktande. UTSIKT NORRBOTTEN NUMMER 2 • 2015 Stefan Stridfeldt från Boden blir röntgad av röntgensjuksköterskan Maria Almqvist i Kalix. Foto: ANDERS ALM En ”gräddfil” i röntgenkön Fler och fler sjukdomar och skador diagnostiseras med röntgen. Väntetiderna kan bli långa, men det finns ett sätt att ”åka gräddfil” i röntgenkön – genom att välja ett av de mindre sjukhusen. — Den som ringer hit kan i regel få tid inom två veckor, om det gäller en skelett- eller lungundersökning, säger Kristina Hellman, enhetschef vid röntgenavdelningen i Kalix. STEFAN STRIDFELDT, 31 år, från Boden, arbetar som ställningsbyggare och lyfter tungt dagarna i ända, vilket har lett till att hans axlar har tagit stryk. Han hör egentligen till Sunderby sjukhus upptagningsområde, men accepterade att ta en röntgentid i Kalix när hans läkare vid Björknäs hälsocentral frågade. – De hade väl inga tider i Sunderbyn, så jag kom hit. Mig spelar det ingen större roll, säger han. Kalix sjukhus brukar ta emot mellan fem och tio patienter per dag från Luleå och Boden. – Det går bra tack vare att vi har samma datasystem och undersökningsmetoder i hela länet, säger Kristina Hellman. De kan enkelt ”plocka” varandras patienter via det gemensamma bokningssystemet. Även radiologerna som granskar bilderna kan sitta var som helst i länet tack vare den digitala tekniken. – Vi är en länsklinik som jobbar över kommungränserna med patienternas bästa i centrum, så att de ska slippa vänta så länge, säger röntgensjuksköterskan Maria Almqvist. Hur reagerar de när de får åka till Kalix? – Vissa blir oroliga att vi inte ska ha samma utrustning som i Sunderbyn, men det har vi. Den är till och med upphandlad i samma upphandling, säger Maria Almqvist. – När de får veta det tycker de flesta att det är positivt. Men patienten har ju fortfarande sitt fria val att vänta på en tid på närmare håll, påpekar vårdadministratör Elisabeth Stoltz. MÅNGA KOMBINERAR resan till Kalix med att hälsa på bekanta, eller fortsätter vidare till Haparanda för att besöka det stora möbelvaruhuset. Karin Häggström bokar patienter till magnetkameraundersökningar i Piteå, Sunderbyn och Gällivare. Det är framför allt patienter som ska undersökas med vanlig, så kallad konventionell röntgen, eller med datortomografi, som hänvisas till Kalix. Att bli undersökt med magnetkamera tar längre tid än en vanlig röntgenundersökning. Fördelen är att den ger extremt detaljerade bilder, även när det gäller kroppens mjukdelar. Men det finns bara ett fåtal magnetkameror i länet – i Piteå, Sunderbyn och Gällivare – och väntetiden kan bli lång. Karin Häggström, vårdadministratör i Kalix, arbetar med att boka magnetkamerapatienter över hela länet. – Vi ringer ofta och frågar om de kan ta en tid med kort varsel och om de är beredda att åka till vilket sjukhus som helst, berättar hon. I Sunderbyn där trycket är högst, bokar man patienter både kvällar och helger. Ändå kan väntan bli flera månader. – Vi prioriterar unga och cancerpatienter så att de får en snabb tid. Men för en del andra kan det dröja upp till sex månader. Hur ska man göra för att få en så snabb tid som möjligt till magnetkameran? – Ring och säg till om du vill sätta upp dig på kort-varsel-listan. Är du beredd att åka till något annat sjukhus än Sunderbyn kan du också få tid snabbare, säger Karin Häggström. SÅ KAN VI TITTA IN I MÄNNISKOKROPPEN – VÄND! 11 Människokroppen År 1895 gjorde den tyske forskaren och sedermera nobelpristagaren Wilhelm Conrad Röntgen en upptäckt som skulle revolutionera läkevetenskapen. DEN JONISERANDE elektromagnetiska strålningen med kort våglängd och höga fotoenergier gjorde det möjligt att ta bilder inne i människokroppen. – Man insåg snabbt det medicinska värdet av röntgen, berättar Johannes Arnesen, radiolog vid länskliniken för bild- och funktionsmedicin, Sunderby Johannes Arnesen, sjukhus. Plötsligt öpp- radiolog, Sunderby sjukhus. nades helt nya möjligheter att ställa korrekta diagnoser. Fram till i dag har en rad olika typer av röntgen utvecklats, samtidigt som radiologer och röntgensjuksköterskor får mer och mer att göra. – I takt med att behandlingsmetoderna förbättras och förfinas, ökar också behovet av röntgenundersökningar för att kunna utgå från en så exakt diagnostik som möjligt. Skiktröntgen har i dag utvecklats så långt att man kan få en tredimensionell bild inifrån människan. Johannes Arnesen projicerar en röntgenbild från datorn på en vit duk på väggen och visar som exempel hur man virtuellt kan ”åka” igenom hela tjocktarmen för att leta efter en tumör. Men flertalet röntgenmetoder är inte helt ofarliga. Att utsättas för alltför stora mängder strålning innebär en ökad risk för cancer. – Det är ingenting som den enskilda patienten behöver oroa sig över, men vi som jobbar här är skyldiga att se till att alla undersökningar som görs är befogade och görs på ett så bra och effektivt sätt som möjligt, så att ingen utsätts för onödig strålning. De som arbetar med röntgen dagligen måste skydda sig med blyförkläden och blyhalskragar. Johannes Arnesen visar hur man kan göra en virtuell resa inuti människokroppen. Foto:ANDERS ALM FAKTA Röntgen i Norrbotten Antal undersökningar i Norrbotten 2014: Konventionell röntgen (skelett/lungor)�������������������������������� 90 142 Genomlysning���������������������������������������2 904 Ultraljud���������������������������������������������������� 12 249 Tandröntgen�������������������������������������������� 2 635 Datortomografi��������������������������������� 38 835 Magnetkamera������������������������������������� 8 667 Mammografiscreening������������� 22 606 Klinisk mammografi������������������������5 064 Nuklearmedicin������������������������������������ 1 394 Totalt����������������������������������������� 184 496 HÄR ÄR ALLA METODERNA MAGNETKAMERA: Är bra för att undersöka mjukdelarna i kroppen, som muskler, hjärna, ryggmärg, leder och diskar i ryggen. Ett kraftigt magnetfält i kombination med radiovågor samverkar med kroppens väteprotoner och ger snygga, tydliga, detaljrika bilder och möjlighet att se kroppen i olika skikt. Magnetkameran avger ingen röntgenstrålning. Nackdelen är att undersökningen tar upp till en timme att genomföra, vilket leder till långa köer. 12 DATORTOMOGRAFI: Skiktröntgen som visar kroppen i olika snitt, exempelvis huvud, hals, lunga och buk. Undersökningen går på några sekunder. Också användbar för att göra vävnadsprov på misstänkt tumör, en så kallad biopsi, under pågående undersökning. ULTRALJUD: Ljudvågor som används för att titta in i kroppen vid undersökningar av bukorgan, stora kroppspulsådern, gallan, kärlen i benen — exempelvis för att söka en blodpropp — samt vid fördjupade mammografiundersökningar. En metod som är ofarligare än röntgen och som därför används när gynekologer och barnmorskor ska studera ett foster i livmodern. Medan man tittar in i kroppen kan man samtidigt lägga dränagekateter för att tömma ut var och vätska som samlats på något ställe i kroppen eller ta vävnadsprover. Begränsningen är att man inte kan se genom luft och ben. NUKLEARMEDICIN: Används främst för att söka efter tumörer, spridd cancer, blodproppar i lungorna eller för att undersöka hjärnans, hjärtats och njurarnas funktion. Man sprutar in ett radioaktivt ämne i blodet och sedan avläser man med en så kallad gammakamera var i kroppen det radioaktiva ämnet tar vägen. Genom att studera hur ämnet uppför sig i kroppen kan en radiolog bedöma om det finns något onormalt eller avvikande. UTSIKT NORRBOTTEN NUMMER 2 • 2015 på insidan KRÖNIKAN INES BORG Sjuttiofem år – och still going strong F olk blir förvånade när jag säger det, men jag har jobbat 52 år som sjuksköterska. De tror först inte att det är sant och undrar sedan om det inte är dags att bli pensionär. Men jag tycker inte man ska vara så åldersfixerad. Jag har alltid gillat mitt jobb, och med den rådande sjuksköterskebristen ser jag ingen anledning att sluta. Jag tar ju inte jobbet från någon annan och jag mår bra av att hålla hjärnan i trim. Ringer du en kväll till 1177 sjukvårdsupplysningen kan det vara mig du får prata med. Jag började sjuksköterskeutbildningen i Gävle som 20-åring. Det var strängt på den tiden och inga hemresor under läsåret kom i fråga. Vi var ett tiotal studenter från Norrbotten och Västerbotten som ibland gick ner till tågstationen när Nordpilen kom halv åtta på kvällen och grät av hemlängtan. Men det var en bra utbildning, vi fick lära oss allt. Jag hade inriktat mig på barn och jobbade först i Gällivare, sedan i Göteborg – på barnpsyk, barnkirurgen och sedan barnavårdscentralen. I slutet av 1960-talet var vi många som var engagerade i tredje världen och jag registrerade mig hos Rädda barnen som intresserad av utlandstjänstgöring. En dag fick jag erbjudande om arbete på ett barnsjukhus i Jemen. Jag hade tre veckor på mig att packa och vaccinera mig. Arbetet bland de undernärda barnen lärde mig helt nya saker. Jag gjorde hembesök hos förstföderskor, åkte runt i byarna, vaccinerade barnen och visade hur man lagade näringsriktig mat. Man var ganska utlämnad och vi drabbades själva ofta av infektioner. Vi sjuksköterskor var hänvisade till varandra, ofta fanns ingen doktor att tillgå. Med dagens moderna röntgentekniker kan vi få otroligt detaljerade bilder av våra insidor. GENOMLYSNING: En röntgenstrålning över längre tid som används när man ska lägga in slangar och dränage. Ofta i kombination med kontrastvätska som man sprutar in i kroppen eller som patienten får svälja för att man ska kunna ta reda på hur den sedan rör sig i kroppen. En lämplig metod till exempel när man ska göra sväljundersökningar i matstrupen eller undersökningar av tjocktarm och tunntarm. Genomlysning används också för undersökning av kroppens blodkärl, vidgning av trånga blodkärl och inläggning av stent (rör) i kärl. Exempelvis den stora kroppspulsådern, kärl i benen eller i hjärtats kranskärl. UTSIKT NORRBOTTEN NUMMER 2 • 2015 KONVENTIONELL RÖNTGEN: Den vanligaste röntgenundersökningen. Perfekt när det gäller att söka frakturer i skelettet och vätska i lungorna. Men till skillnad från till exempel datortomografin ger den endast en endimensionell bild i ett plan. Därför tar man oftast flera bilder i olika plan. Några hälsocentraler i glesbygd har egen konventionell röntgen. Konventionell röntgen används också vid tandundersökningar hos Folktandvården och vid mammografiundersökningar. VI SOM JOBBADE FÖR Rädda barnen ville rädda världen. Jag vet inte hur vi lyckades, men någonting fick jag med mig och det handlar om alla människors lika värde. Ett barn i Jemen är lika mycket värt som ett barn i Sverige och att förlora ett barn är lika tragiskt oavsett var du befinner dig. När jag kom tillbaka till Sverige blev jag själv mamma. Jag var ensam om att ta hand om min son och då passade det bra att söka tjänsten som skolsköterska i Gammelstad, där man inte behövde jobba kvällar och helger. Jag har alltid trivts med att jobba med barn. På somrarna vikarierade jag på jourcentralen och barnavårdscentralen för att dryga ut kassan. När jag började som skolsköterska 1971 betraktades homosexualitet fortfarande som en sjukdom. Jag minns att jag tog emot en flicka som berättade för mig att hon hade känslor för andra flickor. Jag gjorde som man skulle och remitterade henne till barnpsyk. Jag glömmer aldrig överläkarens svar: ”Du ska inte skicka henne till mig. Det är ju dig hon har valt att prata med.” Jag sa att jag inte hade lärt mig någonting om detta i min utbildning, men han svarade att jag inte behövde det, jag skulle bara lyssna på henne. Jag försökte aldrig påverka hennes sexualitet, utan fortsatte bara lyssna. Har man någon gång haft några fördomar, så har de helt försvunnit i mötet med ungdomarna. I DAG ÄR JAG engagerad i Röda korsets frivilliggrupp som hjälper flyktingfamiljer att återförenas. En pojke från Jemen blev så glad när han fick höra att jag varit där. Jag har också varit god man och vårdnadshavare för två ensamkommande flyktingpojkar. Det har varit givande och fast de är vuxna nu håller vi kontakten. På kvällarna och helgerna jobbar jag extra på sjukvårdsrådgivningen 1177. Man vet aldrig vem man har på tråden i andra änden och visst finns det folk som ringer för struntsaker, men samtidigt vet jag att ångesten ökar på kvällen och alla har inte någon att prata med. Jag tycker att det är en tacksam uppgift när man känner att man gjort nytta och lugnat någon som är orolig. Jag hade en stroke för 13 år sedan, så jag vet att allt kan ta slut på ett ögonblick. Men jag tänker fortsätta i sjukvården så länge jag är efterfrågad, fyller en funktion och mitt huvud hänger med. Ines Borg Ålder: 75 år den 30 juni. Bor: Luleå. Familj: En vuxen son och två barnbarn. Gör: Sjuksköterska. Intressen: Konserter, bio, teater, böcker, långresor, barnbarnen och frivilligarbetet i Röda korset. 13 Landstingets ekonomi synas i sömmarna Landstingets ekonomi är en fråga som ofta är uppe till diskussion och föremål för medias uppmärksamhet. I årsredovisningen synas landstingets kostnader i sömmarna — men den visar också vad invånarna får för pengarna. Tillförordnade landstingsdirektören Hans Rönnkvist och landstingets budgetchef Carola Fransson hjälper till att reda ut begreppen. UNDERSKOTTET FÖR år 2014 blev 37 miljoner kronor – vad är det som gör att landstingets ekonomi inte går ihop? Carola Fransson: Ska man svara enkelt, så är det för att vi har en utveckling där kostnaderna ökar snabbare än intäkterna. Visserligen ökar våra intäkter också, så länge folk i Norrbotten jobbar och vi har en löneutveckling i samhället. Men samtidigt minskar statsbidragen. Hans Rönnkvist: Norrbotten får inte lika mycket i utjämningsbidrag som tidigare år. Staten har gjort en översyn av utjämningssystemet, som innebär att Norrbotten tappar 240 miljoner kronor på tre år. Vi måste helt enkelt anpassa det vi gör efter de intäkter vi har. Det är verkligheten. Det är tre områden där kostnaderna skjuter i höjden. För det första är det nya, dyra läkemedel. För det andra vård utanför länet. För det tredje handlar det om brist på vissa kompetenser. Vilka ”ekonomiska bovar” är det som spökar? Hans Rönnkvist: Det är tre områden där kostnaderna har skjutit i höjden. För det första är det nya, dyra läkemedel. För det andra vård utanför länet. Det handlar om de som är svårast sjuka och det är inget vi kan påverka. För det tredje handlar det om brist på vissa kompetenser och specialiteter. Carola Fransson: När det gäller specialistvård utanför länet och nya läkemedel som kommer måste man ju också tänka på att fler personer får chansen att bli friska, vilket kan bli en besparing för samhället på sikt. Läkar- och sjuksköterskebrist är något som ofta nämns i media — hur illa är det med den? Hans Rönnkvist: Tittar man på årsredovisningen, så ser man att antalet anställda i Norrbottens läns landsting under 2014 faktiskt har ökat och inte tvärtom. Men i vården är det så speciellt. Man måste ha exakt rätt kategori personal på plats 24 timmar om dyg- 14 Carola Fransson, budgetchef, och Hans Rönnkvist, tillförordnad landstingsdirektör, förklarar siffrorna som tagits fram till årsFoto: ANDERS ALM redovisningen för 2014. net, 365 dagar om året. Finns det inte någon att tillgå måste man låta anställda jobba övertid eller ta in hyrpersonal. Hur säkerställer landstinget att inte pengar går till onödiga eller verkningslösa läkemedel? Carola Fransson: Vi har strikta krav på nya läkemedel. De ska vara nationellt godkända och ha bevisad effekt. När det kommer ett billigare alternativ på apoteket, så skriver man ut det i stället. Kulturen och flyglinjen till Tromsö som landstinget satsat pengar i, är något som ofta kommer i skottlinjen när landstinget kritiseras för hur skattemedlen används. Varför lägger man pengar på sådant? Carola Fransson: Vi har ju även ett ansvar för regional utveckling och för att länet ska vara attraktivt. Kulturen Hit gick pengarna 2014 N Primärvård����������������������������������������������������� 17 % N Specialiserad somatisk vård � ������������ 50 % Att människor bor, jobbar och betalar skatt i Norrbotten är en förutsättning för att hälso- och sjukvården ska kunna bedrivas. N Specialiserad psykiatrisk vård����������� 8 % N Förmånsläkemedel � ������������������������������������ 9 % N Övrig hälso- och sjukvård��������������������� 8 % N Tandvård � ����������������������������������������������������������� 2 % N Politik� �������������������������������������������������������������������� 1 % N Kultur och utbildning������������������������������� 3 % står bara för en liten, liten del av landstingets budget, men den behövs för att människor ska vilja bo i Norrbotten. Att människor bor, jobbar och betalar skatt i Norrbotten är dessutom en förutsättning för att hälso- och sjukvården ska kunna bedrivas. – När det gäller kollektivtrafik, flyg och tåg handlar det också om att bygga upp en infrastruktur som underlättar för näringslivet och i förlängningen stimulerar sysselsättningen. Hur kommer det att gå för landstingets ekonomi på sikt? Hans Rönnkvist: Vi måste tänka över arbetssättet så att all personal nyttjas optimalt. Det kallas kompetensväxling när till exempel en sjuksköterska tar över en del av det som läkaren tidigare gjort, eller en undersköterska tar över uppgifter från sjuksköterskan. Ett annat exempel är det vi kallar Vårdnära service, där servicepersonal tar över vårdpersonalens jobb, så att vårdpersonalen får koncentrera sig på vård. Och en del uppgifter kan faktiskt patienterna själva klara av. – Det finns också oerhörda möjligheter i den digitala och distansöverbryggande tekniken. N Trafik och regional utveckling����������� 2 % UTSIKT NORRBOTTEN NUMMER 2 • 2015 De nya patientavgifterna Den 1 maj 2015 infördes nya patientavgifter för vård och för sjukresor. Beslutet om de nya avgifterna togs av landstingsfullmäktige den 25 februari i år. — DE NYA TAXORNA blir mer enhetliga än tidigare och undantagen färre, säger landstingsrådet Glenn Berggård, (V). Samtidigt höjs avgiftsfriheten för barn och unga från 18 år till 20 år och från och med nästa årsskifte kommer även patienter över 85 år att undantas från egenavgiften. För övriga blir avgiften till öppenvård 200 kronor, oavsett vilken yrkeskategori patienten möter. – Vi vill signalera att vi ser all vård som lika viktig, oavsett vilken personalkategori det är som ger den, säger Glenn Berggård. Nivån på högkostnadsskyddet är densamma som tidigare. Högkostnadsskyddet innebär att ingen patient betalar mer än 1 100 kr under en period på 12 månader. När man är uppe i den summan får man ett frikort som gäller tills ett år har gått. Senast vid årsskiftet 2015/ 2016 kommer hanteringen av högkostnadsskyddet att automatiseras. Då behöver man inte själv längre hålla reda på om man är uppe i nivån för frikort. Även ambulansen har börjat ta ut en avgift, eftersom den är bemannad med vårdpersonal. I avgiften, som ligger på 500 kronor, ingår även besöket på akuten. – Folk som tar sig till akuten på egen hand och utan remiss får betala en avgift. Vi tycker det är rimligt att man får betala en avgift även om man åkt ambulans. Av ambulanspersonalen erbjuds patienten avancerad sjukvård från det ögonblick man blir hämtad. Undantaget är när man trans- SÅ HÄR MYCKET KOSTAR DET ATT BESÖKA VÅRDEN Foto: ANDERS ALM För barn och unga under 20 år���������������� 0 kr Besök hos läkare, sjuksköterska eller annan personal����������������������������������������������� 200 kr Sjukintyg via telefon/e-tjänster på 1177 ������������������������������������������������������������������������������������ 200 kr Besök via distansöverbryggande teknik ������������������������������������������������������������������������������������ 200 kr Hälsokontroll (Gynekologisk cellprovskontroll, mammografi, aorta och kolorektal screening)���������������������������������� 200 kr Utprovning av hjälpmedel���������������������� 200 kr Patient som uteblir från besök (faktureringsavgift tillkommer) � ����������������������������� 200 kr Besök på akutmottagning/jourcentral ������������������������������������������������������������������������������������ 300 kr Besök på akutmottagning inklusive transport med vägambulans eller helikopter������������������������������������������������������������ 500 kr (Ingen avgift för ambulanstransport mellan vårdinrättningar) Faktureringsavgift � ������������������������������������������� 50 kr UTSIKT NORRBOTTEN NUMMER 2 • 2015 porteras med ambulans mellan två vårdinrättningar – då är det fortfarande gratis för patienten. HÖGKOSTNADSSKYDDET för sjukresor höjs till 1 600 kronor, i ungefärlig nivå med övriga landsting i Sverige. Tidigare har dialyspatienter varit undantagna egenavgift, liksom de som provat ut hjälpmedel, till exempel hörapparater. Nu får även dessa patienter betala en patientavgift. Samma avgifter som i Norrbotten gäller när patienten söker vård i ett annat landsting, men resor och logi måste man betala själv. Den som vill, har alltid möjlighet att ansöka om att dela upp betalningen av sin vårdavgift, men då är det viktigt att kontakta landstinget på telefonnummer 0921-67 050, innan fakturan går till inkasso. HÖGKOSTNADSSKYDDET GÄLLER VID: O Besök hos hälsocentralernas och sjukhusens mottagningar (gäller även ambulans) O Tandvård till de patienter som har rätt till landstingets tandvårdsstöd O Förlängning av sjukintyg per telefon eller via 1177 e-tjänster O Kostnad för vaccination mot pneumokocker för vissa riskgrupper O Köp av förbrukningsartiklar vid urinkontinens O Besök hos privata vårdgivare O Hälsosamtal Första arbetsterapeuten disputerad Ann-Charlotte Kassberg är den första anställda i Norrbottens läns landsting som har disputerat i arbetsterapi vid Luleå tekniska universitet. Disputationen ägde rum den 17 april. Hon är den fjärde och därmed den sista av de fyra doktoranderna från landstingets forskarskola som disputerar. Forskarskolan bildades i samverkan med Luleå tekniska universitet våren 2010. Ann-Charlotte Kassberg har studerat förmågan att använda vardagsteknik efter en förvärvad hjärnskada. Avhandlingen bidrar med kunskap om hur vården kan hjälpa personer som drabbats av hjärnskada att komma tillbaka till Ann-Charlotte Kassberg jobbet. Cancervård får beröm för samverkan Socialstyrelsen har granskat landets sex regionala cancercentrum. Cancervården i norra regionen får bra betyg. Socialstyrelsen har särskilt bedömt planeringen och strukturen när det gäller till exempel psykosocialt stöd, rehabilitering och palliativ vård för cancerpatienter. Men också om det finns en strategi för utbildning, långsiktig kompetensförsörjning och för utvecklingen av cancervården i stort. Något positivt som Socialstyrelsen pekar på i sin rapport är att man i norra regionen är van att samverka och samarbeta. Idag är det till exempel vanligt att behandlingen för den enskilda patienten läggs upp vid en konferens i samråd mellan kirurg, onkolog, radiolog och patolog – detta för att alla kompetenser ska tas till vara. Utbyggnaden av distansteknik gör också att sjukhusen lätt kan kommunicera med varandra. Ditt beslut kan rädda liv Antalet donatorer i Sverige räcker inte för att fylla behovet av organ till alla de patienter som väntar på en transplantation. Bli donator och rädda liv. www.livsviktigt.se HÖGKOSTNADSSKYDDET GÄLLER INTE FÖR: O Vaccinationer (med undantag av vaccination mot pneumo- kocker för vissa riskgrupper) OD en avgift du betalar när du är inlagd på sjukhus O För besöksavgift som du efterdebiterats om du uteblivit från ett planerat besök utan att avboka O Hälsokontroller SÅ HÄR MYCKET KOSTAR DET ATT VARA INLAGD PÅ SJUKHUS: OF ör barn och unga under 20 år är det ingen avgift O För personer över 20 är det en avgift på 100 kr/dygn. 15 NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING 971 89 Luleå Tips om hälsa: Sola säkert i sommar Njut av sommaren utan att bränna dig För de flesta av oss norrbottningar är solen förknippad med njutning och avkoppling efter den långa vintern. Men varje år när solen kommer tillbaka gäller det att påminna sig om att inte bränna huden. ADRIANA HERRERA, överläkare vid hudkliniken, Sunderby sjukhus, varför är solen farlig? – För att solens strålar skadar hudcellerna, vilket i förlängningen ökar risken för att utveckla hudcancer. Är den farligare i dag än förr? – Nej, men vi solar mycket mer nu än förr. Vi åker mer på solresor och solar även mer hemma i Sverige, där vi dessutom har fått lite längre och varmare somrar. Stämmer det att antalet fall av hudcancer ökar? – Ja, det är den snabbast ökande tumörformen i Sverige. Den farligaste heter malignt melanom, men det finns också flera andra varianter av hudcancer som kan vara mer eller mindre farliga. Vilket är det bästa skyddet? – Det finns fyra metoder att skydda sig och de ska användas tillsammans: Skugga, solskyddskläder, solskyddskräm samt att undvika solen mitt på dagen mellan klockan 11 och 14 under sommaren. Därutöver bör du använda mörka glasögon för att skydda ögonen. Och hur skyddar man barn? – Exakt på samma sätt, men eftersom de gärna springer omkring och leker utomhus måste de smörjas oftare. Smörj ett tjockt lager varannan timme och efter varje bad. När det gäller bad finns det särskilda badkläder som skyddar mot UV-strålning – för både barn och vuxna. Hur starkt solskyddsmedel ska man ha? – Jag rekommenderar solskyddsfaktor 30 för dem som aldrig har haft hudförändringar. 50 för dem som har haft hudförändringar. Tänk på att kolla bäst-före-datum. Sololjor som skyndar på solbrännan ska du inte använda. Vilka är solen farligast för? – Alla. Framför allt för den som har väldigt ljus hy och är blond, rödlätt eller rödhårig. Men även mörkhyade personer kan drabbas av hudcancer. Borde vi sluta åka på solresor utomlands? – Jag vill inte avråda någon från att resa, men var du än är ska du skydda dig mot solen. Är det ok att sola i solarium? – Absolut inte. Vilka prickar ska man undersöka? – Du ska själv vara observant på alla förändringar i din hud. Födelsemärken som växer, sår som inte läker. Märker du något avvikande ska du gå till din distriktsläkare, som vid behov kan remittera till hudkliniken. Är inte solen nyttig också? – Jo, vi behöver solen för att få d-vitamin, men det räcker med några minuter per dag. Sol hör förstås också ihop med att njuta av sommaren och självklart ska vi fortsätta vara ute och grilla, bada och ha kul. Mina råd handlar om att skydda sig. Trubaduren Kenth Åbergh spelar i foajén, Kalix sjukhus. Kultur i foajén Sjukhusen och division Kultur och utbildning satsar vidare på regelbundna kulturprogram i sjukhusfoajéerna. — Det ska lyfta stämningen när man kommer in genom entrén. Också personal och inneliggande patienter ska kunna ta del av evenemangen, säger Siv Bryggman, samordnare vid Kalix sjukhus. Teatergrupper, konstnärer som visar upp sina alster, slöjdare och musiker har bjudits in. — Tanken är att ha en bredd i kulturutbudet, säger Siv Bryggman. Trubaduren Kenth Åbergh anmälde sitt intresse till landstinget och fick en spelning i foajén i Kalix sjukhus. — Det är en bra idé. Det är kul och avspänt att spela här, säger han. Kalixbon Judit Berlin passar på att njuta en stund av underhållningen. — Jag tycker det är bra, verkligen. Det skulle behöva vara ännu fler tillfällen till kultur på sjukhusen, säger hon. Hans Rönnkvist – ny landstingsdirektör Adriana Herrera, överläkare vid hudkliniken, räknar upp fyra sätt att skydda sig mot solen: Skugga, solkräm, skyddande kläder Foto: MARIA ÅSÉN samt att undvika solen mitt på dagen. "Det är viktigt att kombinera alla fyra", säger hon. Hans Rönnkvist är ny tillförordnad landstingsdirektör från och med i vår. Han har mångårig erfarenhet från olika ledande befattningar inom landstinget. De senaste åren har han arbetat som ekonomi- och planeringsdirektör samt som biträdande landstingsdirektör. — Det är en stor utmaning. Det är ett otroligt viktigt område man ansvarar för, många är intresserade och engagerade i vad landstinget gör. Men han kommer inte att bli långvarig, det vet han redan nu. — Om ett halvår går jag i pension. Till dess ska landstinget ha hunnit rekrytera en ny ordinarie landstingsdirektör. Förre landstingsdirektören Mats Brännström valde att sluta efter fyra år. — Jag har veckopendlat från Umeå till Luleå. Det var inget lätt beslut, men efter noga övervägande bestämde jag mig för att återvända hem till familjen Umeå, säger han.
© Copyright 2024