1. No category

Nummer 2, 2015
DIN TIDNING FRÅN
NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING
De följde en mjölkbonde
i Tornedalen under ett år
Nya bilder
från bondens år
SIDORNA 8–9
KRÖNIKÖREN INES BORG
Jobba efter 65 – mitt sätt
att hålla hjärnan i trim!
SIDAN 13
Hälften så många aborter — på bara tre år SIDORNA 2–3
Häng med en dag på hälsocentralen i Arjeplog SIDORNA 4–7
Hudläkaren tipsar: Skydda dig mot solen i sommar
SIDAN 16
VÄLKOMMEN
Gå i t-shirt, läs en
bok, ät jordgubbar
HEJ DÄR UTE, det är sommar! Ska du åka på semester till Medelhavet?
Fiska kräftor, vandra i fjällen, åka till stugan, gå på värsta stora släktträffen?
Det är så mycket vi vill uppleva. Och annars – är vi misslyckade, är
sommaren bortkastad?
Nu gör jag ett drastiskt kast och drar en parallell till julen. Varje jul
brukar jag drabbas av en smärre kris. Det är för att jag vet att jag aldrig
mer får en jul som kan mäta sig med min barndoms jular: Mycket släkt,
en doftande nyhuggen gran, en godmodig tomte med julklappssäck,
underfundiga rim, hemkokt kola och knäck, högtidlig uppläsning av
julevangeliet och Viktor Rydbergs Tomten, kakor i obegränsad mängd
hos moster på landet i Västergötland.
Frågar jag mina egna barn däremot, så vill de helst av allt fira julen
hemma i det oglamourösa radhuset på Porsön, ett av Luleås hastigt uppspikade Stålverk-80-områden. Det är här de anser att de får den allra
mysigast tänkbara julen. Det spelar minsann ingen roll om det är plastgran, julmat av halvfabrikat och inte en släkting inom synhåll.
Så tänker jag på barnen som är nya i Sverige. Jag ser dem om somrarna, lekande bland hyreshusen. De vandrar kanske inte i fjällen och åker
inte till stugan, men fångar förmodligen en och annan fisk i Björsbyån.
När det är vackert väder dukar de upp en picknick med sandkakor till
nallarna på gräsmattan och på kvällarna är de ute och cyklar så sent att
de glömmer bort barnprogrammen på tv.
KANSKE VI ALLA skulle må bra av att sänka kraven på märkvärdiga upplevelser. Bara njuta av att under några veckor kunna gå omkring i t-shirt
och känna vinden fläkta mot huden. Cykla en sväng till Sinksundet och
ta ett kvällsdopp efter jobbet, om vi inte har semester. Unna oss färska
jordgubbar från affären. Se en deckare på tv i den ljusa sommarkvällen
om det regnar. Testa att odla lite persilja i en kruka. Läsa en spännande
bok. Plocka en bukett med blommor. Dricka en kopp kaffe med grannen.
Strunta i släktträffen om vi vet att den ändå alltid blir en besvikelse.
Eller om vi har förmånen att äga en stuga eller
båt: Bjuda med oss någon till vår skärgårdsidyll,
någon som annars inte skulle ta sig ut – för delad
glädje är dubbel glädje. Eller gå en promenad
med någon som inte orkar på egen hand.
Vila, umgås och känn efter hur sommaren faktiskt känns. Vemodig kanske? Ensam? Jag har
inte svaret på allt, men kanske, om vi stressar
av, att vi hinner uppfatta något nytt. Att det
finns människor omkring oss som kan och
vill ge någonting, bidra med en liten del av
det vi önskar. Något som gör livet ljusare.
Eller så gör vi alla de där grejerna som
står uppräknade i början av denna text om vi
vill, kan, har råd och möjlighet. Men glöm
inte det viktigaste. Jag tror du vet vad det är.
Ta hand om dig och sola försiktigt, så syns
vi igen i höst!
ULRIKA VALLGÅRDA
frilansjournalist, Luleå
UTSIKT NORRBOTTEN är en tidning
producerad av Norrbottens läns landsting. Den utkommer med fyra nummer
per år och har en upplaga på 125 000
exemplar.
Landstinget på webben: www.nll.se
Postadress: UTSIKT Norrbotten,
971 89 Luleå
E-POST: [email protected]
REDAKTÖR OCH REPORTER:
Ulrika Vallgårda
ANSVARIG UTGIVARE:
Ulrika Englund, kommunikationsavdelningen, NLL
OMSLAGSFOTO: Petra Isaksson
TEKNISK PRODUKTION: Tryck i Norr
Innehållet i UTSIKT Norrbotten får
gärna citeras om källan anges.
2
Norrbottens läns landsting, NLL, har till
huvuduppgift att erbjuda länets cirka
249 000 invånare hälso- och sjukvård
samt tandvård. Landstinget arbetar
även med regional utveckling inom kultur, utbildning, näringspolitik och kommunikationer. NLL bedriver verksamhet
vid fem sjukhus, 30 hälsocentraler, 26
tandvårdskliniker och fyra tandvårdsannex.
Nästa nummer: oktober 2015
Så halverade Norrbotten antalet aborter bland unga
UPP TILL 26 –
För tre år sedan införde
Norrbottens läns landsting
gratis preventivmedel för
alla upp till och med 25 år.
Effekten lät inte vänta på
sig: Antal aborter bland
unga har halverats.
— JAG TYCKER ATT det är per-
fekt. Både ekonomiskt och
personligt. En abort kan sätta
spår för hela livet, säger
Jonathan Eriksson, 18 år.
Kondomer, p-piller, spiraler, p-stavar, p-plåster, p-sprutor och p-ringar. Från 2012 är
allt gratis.
– Norrbotten hade under
flera år toppat abortstatistiken
bland unga i landet och det
ville politikerna göra någonting åt, berättar Åke Berggren,
mödrahälsovårdsöverläkare
i Norrbotten.
Parallellt har det skett en
satsning på fortbildning av
länets barnmorskor så att de
ska få ta del av de allra senaste rönen om preventivmedel
och förskrivning.
Redan efter första året
kunde han se hur aborttalen
FAKTA
Färre
aborter
Antal aborter
bland kvinnor
under 26 år
i Norrbotten:
2011����������������� 500
2012����������������� 463
2013������������������ 419
2014������������������ 251
”Nationellt får Norrbottens läns
landsting mycket uppmärksamhet
för reformen”, säger Åke Berggren,
mödrahälsovårdsöverläkare i Norrbotten. Foto: MARIA ÅSÉN
minskade, men en halvering hade
han aldrig vågat hoppas på.
– När vi fick siffrorna för 2014
var de så häpnadsväckande att vi
bad kvinnokliniken räkna igenom
allt en gång till manuellt. Nu har
vi hela Sveriges ögon på oss.
En viktig orsak till att aborterna
minskat kan vara att fler väljer de
långtidsverkande preventivmedlen.
UTSIKT NORRBOTTEN
NUMMER 2 • 2015
Jerry Ruona stiger ur skotaren efter att ha kört
banan på rekordtid. Nu väntar final i Umeå.
En uppvisning
i snabbhet och precision
Ungdomarna
Jonathan Eriksson
och Rebeccah
Lundqvist tycker
det är en jättebra
idé med gratis preventivmedel. Barnmorskan Barbro
Backgård vid Luleå
ungdomsmottagning kan bara
instämma.
Foto:
PETRA ISAKSSON
ALLT ÄR GRATIS
– Att de också är gratis ger oss
större möjligheter att hjälpa dem
som av olika skäl har svårt att
komma ihåg att ta sina p-piller.
NÄR DET GÄLLER p-piller omfattar
subventionen även de lite dyrare
fabrikaten som inte ingår i det
statliga förmånssystemet. Detta
för att kvinnor som drabbas av
biverkningar i form av blödningstrassel och humörsvängningar ska
kunna hitta fram till en sort som
passar dem.
Subventionen kostar drygt sex
miljoner kronor per år.
– Samtidigt ska man komma
ihåg att varje abort kostar landstinget 7 000 kronor, påpekar Åke
Berggren.
Dessutom måste kvinnan kanske vara sjukskriven, vilket också
innebär en ekonomisk belastning
för samhället.
– Lägg därtill ett fysiskt och
psykiskt obehag som kan vara
livslångt.
Barbro Backgård, barnmorska
vid Luleå ungdomsmottagning,
tycker att reformen har gett henne
optimala förutsättningar att jobba
förebyggande. Hon vet att priset
Sex tips för säker sex
1
Gör ett besök på ungdomsmottagningen eller mödravårdscentralens preventivmedelsrådgivning för att prova ut
det preventivmedel som passar
just dig. Våga ställa frågor.
2
3
Tänk på att skydda dig
både mot oönskad graviditet och könssjukdom.
Könssjukdomar kan smitta
vid alla typer sexuella kontakter och även vid oralsex
och analsex. Kondom skyddar.
UTSIKT NORRBOTTEN
NUMMER 2 • 2015
kan ha stor betydelse för valet av
preventivmedel.
– Om man lever på studiemedel
kanske man inte vill prova en
p-stav för drygt 1 000 kronor. Det
här är en klockren satsning som
resten av Sverige borde ta efter.
Rebeccah Lundqvist, 20 år, håller med.
– Kostnaden har betydelse och
det är viktigt att man hittar det
som funkar bäst för en själv. Alla
har inte råd eller kanske inte prioriterar att lägga sina pengar på
preventivmedel, utan går hellre ut
och köper ett par fina skor.
4
Sluta skämmas för kondomen. Ha alltid med en kondom i plånboken. En kondom signalerar trygghet och erotik.
5
6
Var schyssta mot varandra
och ha bara sex när det
känns bra.
Var försiktig med kombinationen alkohol och sex.
Alkohol kan leda till att du
tar onödiga risker.
Jerry Ruona, 18 år, från Seskarö, tog nyligen hem
segern i regionfinalen i skotarkörning på hemmaplan i Kalix.
Två elever från landstingets naturbruksgymnasium i Kalix, två från Burträsk, två från Skedom och
två från Torsta gjorde upp om tre finalplatser i SM
på Skogsnolia i Umeå den 11 juni.
— Det är nervöst. Brorsan har ju vunnit det här
tidigare och sedan vann han hela skol-SM, så förväntningarna är höga, sa Jerry Ruona innan han
hoppade in i skotaren.
Det var för övrigt hans bror som lockade in
honom på skogsmaskinförarbanan.
— Jag fick följa med honom ut i skogen när jag
gick i grundskolan och det var då intresset väcktes.
Förra sommaren jobbade Jerry Ruona hos
samma skogsentreprenör som sin bror och där
hoppas han få fortsätta när han nu går ut gymnasiet. Han är nöjd med sin gymnasieutbildning.
— Den är riktigt bra. Det går inte att klaga på
någonting.
Arne Karlsson har arbetat som skogslärare på
naturbruksgymnasiet i snart 25 år.
— Vi siktar på att vinna SM-titeln. Eleverna är
ju jätteduktiga och flera har gått vidare och tävlat
i senior-SM.
Jerry gick in på rekordtiden 3.46 minuter i första
delmomentet. Efter en paltlunch i skolmatsalen
vann han även kubbstaplartävlingen och blev klar
för final i Umeå.
— Det känns riktigt bra, det gör det. Jag hoppas
det går lika bra i Umeå.
Kalixakuten är bäst
tycker patienterna
Akutmottagningen vid Kalix sjukhus får bäst betyg
i länet i en enkätundersökning som gjordes vid
akutmottagningar över hela Sverige under oktober
månad 2014.
Frågorna handlade om bemötande, delaktighet,
information, tillgänglighet, förtroende och helhetsintryck.
Alla länets akutmottagningar fick godkänt, men
undersökningen visade också att det finns sådant
som kan förbättras. Framförallt gäller det informationen som patienterna får.
— Vi måste bli bättre på att informera patienterna så att de kan blir mer delaktiga i sin vård,
säger Ylva Sundkvist, divisionschef Närsjukvård.
Andelen allvarliga
trycksår minskar
Alla landsting och regioner deltar årligen i en nationell trycksårsmätning. Resultatet för Norrbottens
läns landsting 2015 visar att andelen patienter med
trycksår är oförändrat jämfört med 2014 års mätning. En ljusglimt är dock att andelen allvarligare
trycksår har minskat och att de förebyggande
åtgärderna till riskpatienter har förbättrats.
Att riskbedöma patienter i ett tidigt skede är
avgörande för att man ska kunna sätta in förebyggande åtgärder i tid.
3
En ny personalgrupp i vården
Röda skjortor och blå byxor.
Det är kännetecknet för en ny
personalkategori som kommit
in i landstinget de senaste
månaderna och som helt ritar
om kartan för hur arbetet på
vårdavdelningarna ska organiseras.
FRAM TILL ÅR 2022 behöver det,
enligt nya prognoser, rekryteras
129 000 undersköterskor och
38 000 sjuksköterskor till den
svenska vården. Det är bakgrunden till att flera landsting runtom
i landet har börjat jobba med ett
koncept som kallas Vårdnära service.
Upplägget innebär att servicepersonal får ta över arbetsuppgifter som inte kräver vårdutbildning. Det kan handla om lokalvård, måltidshantering, förrådshantering på avdelningen och
transporter av patienter och prover. Flera landsting som har testat, rapporterar att det har frigjort
mycket tid för vårdpersonalen.
I Norrbotten införde man i höstas Vårdnära service på försök vid
två avdelningar vid Sunderby
sjukhus samt vid hela Kalix sjukhus. Ett 20-tal nya medarbetare
anställdes.
Här har vi också
chansen till en större
mångfald i vården, att
anställa fler ungdomar,
fler män och människor som inte har bott i
Sverige så länge.
– Totalt var det 229 personer
som sökte tjänsterna, vilket är
otroligt många jämfört med när vi
annars rekryterar personal till
vården, säger Lisette Sällström,
som leder pilotprojektet.
I mars i år utvidgades försöket
till ytterligare två avdelningar vid
Sunderby sjukhus.
Lisette Sällström hoppas att
den nya personalkategorin ska
kunna hjälpa till att minska stressen för vårdpersonalen som nu får
möjlighet att koncentrera sig på
de rent vårdande arbetsuppgifterna.
Hon tror att en positiv bieffekt
kan bli att många av de som jobbat i Vårdnära service en tid, blir
intresserade av att ta steget att
söka in på en vårdutbildning.
– Vi har redan sett exempel på
det.
Även om det kan ta lite tid
innan den nya organisationen har
satt sig och alla kommit in i sina
nya roller är hon, liksom landstingsledningen, övertygad om att
det på sikt är bästa sättet att klara
personalförsörjningen.
– Här har vi också chansen till
en större mångfald i vården, att
anställa fler ungdomar, fler män
och människor som inte har bott
i Sverige så länge.
JAANA ÅKVIST, 46 år, i Kalix har
en brokig arbetslivsbakgrund
inom olika serviceyrken. När hon
började i Vårdnära service på
Kalix sjukhus ifjol kände hon
genast att hon hamnat på rätt
plats.
– Det är väldigt varierande och
jag trivs jättebra.
Hon kokar gröt och ägg och
serverar frukost, lunch, middag
och mellanmål. Hon beställer
matvaror till köket och skjutsar
patienter till och från röntgen.
Hon slutstädar i patientrummen
när någon åker hem och packar
upp varor i förrådet. Därutöver
går hon ärenden till apoteket och
följer med till kiosken om någon
patient önskar.
– Man har mycket kontakt med
människor och får hjälpa till med
det som behövs – vi finns ju till för
både patienter och för personal.
Det känns som att vi är här och
kan sätta guldkant på tillvaron på
avdelningen.
Anna Nordlund i blå skjorta och vita byxor arbetar som fysioterapeut vid Kalix sjukhus. Klädseln kännetecknar dem som arbetar med vårdande uppgifter. Jaana Åkvist tillhör den nya
personalkategorin Vårdnära service, som känns igen på att de har röda skjortor och blå byxor.
Foto: MARIA ÅSÉN
Alla pratar om region – men vad betyder det egentligen?
Landsting är ett ord som har
hängt med sedan medeltiden,
men nu är dess tid snart förbi.
2017 förväntas Norrbottens
läns landsting försvinna.
Det nya namnet blir Region
Norrbotten — med mer ansvar
och ekonomiska resurser.
I MARS I ÅR tog landstingsstyrelsen beslutet att ansöka om att bli
region. Alla politiker var eniga,
utom moderaterna.
– Vi har försökt en gång tidigare, år 2012, men fick avslag. Den
här gången har regeringen sagt
att de landsting som vill bli regioner ska få bli det, så allt tyder på
att det kommer att gå igenom,
säger Anna Lindberg, regional
utvecklingsdirektör i Norrbottens
4
Anna Lindberg,
regional utvecklingsdirektör, ser flera
fördelar med
att bilda Region
Norrbotten.
läns landsting.
Regionfrågan har varit aktuell
i Norrbotten i över 20 år. I södra
Sverige gick några landsting samman och bildade större regioner
redan i slutet av 1990-talet. Det
gäller Västra Götalandsregionen
och Region Skåne.
Andra har bildat region utan
att gå ihop med någon. Men trenden är den samma överallt.
Länge fanns planer på att skapa
en storregion med de fyra nordligaste länen. De planerna sprack,
men önskan om att få bilda Region Norrbotten har levt kvar.
– Att vi blir en region innebär
att vi tar över det regionala tillväxtansvaret från länsstyrelsen,
förklarar Anna Lindberg.
Länsstyrelsen är en statlig myn-
dighet som styrs av regering och
riksdag. Länsstyrelsen har dels ett
tillsynsansvar för länet, dels ett
ansvar för regionala utvecklingsoch tillväxtfrågor.
När de regionala tillväxtfrågorna flyttas över till Region Norrbotten, innebär det samtidigt att styrningen av dessa frågor flyttas över
från de statliga tjänstemännen på
länsstyrelsen – som i sin tur styrs
av regeringen – till de regionala
politikerna.
– Tanken är att det ska göra
Norrbotten till en starkare part
i förhandlingar med staten och
omvärlden. Det här är något som
också EU efterfrågar. En annan
förhoppning är att medborgarna
känner att det blir lättare att påverka i de här frågorna.
Till de regionala tillväxtfrågorna räknas ekonomiska satsningar
på näringslivet, kompetensförsörjning, innovation och att skapa en
attraktiv livsmiljö för invånarna.
– En del av detta jobbar landstinget med redan nu, men när vi
blir region blir det ännu mer.
Dessutom kommer regionen att
åtnjuta det statliga stöd som länsstyrelsen i dag får för att arbeta
med tillväxtfrågorna. Det ger oss
starkare ekonomiska muskler.
I samband med överflyttningen
av frågorna kommer också ett
antal anställda från länsstyrelsen
flytta över till Region Norrbotten.
– Det är för att säkerställa att vi
har rätt kompetens och får en
kontinuitet i arbetet vid övergången, säger Anna Lindberg.
UTSIKT NORRBOTTEN
NUMMER 2 • 2015
En av dagens patienter är Ulf Wännström, serviceman i Arjeplogs snöskoterförening. Undersköterskan Mariann Wennerberg tar ett blodprov på honom och kontrollerar
Foto: ANDERS ALM
blodsockret, eftersom han nyligen fick diagnosen typ-2-diabetes.
De diagnostiserar och botar sjukdomar, röntgar brutna ben, gipsar,
vaccinerar, erbjuder samtalsterapi och sjukgymnastik, stöttar
nyblivna föräldrar och får invånarna att sluta röka. Hälsocentralen
i Arjeplog är en hälsocentral som alla andra. Fast ändå inte.
D
et är mycket som är
speciellt med Arjeplog.
Avstånden är en sak.
– Det längsta vi åker
är till norska gränsen, 24 mil tur
och retur. Om vi sedan ska med en
patient till Sunderbyn är det ytterligare 26 mil enkel resa. Det kan
bli drygt 70 mil på en dag, säger
sjuksköterskan Anna Westin.
En av de värsta olyckorna hon
minns ägde rum i Ballastviken,
åtta mil västerut, mitt i semestertider. Det var en omkörningsolycka med sex skadade och
det fanns bara en bemannad
ambulans tillgänglig.
De kallade in ledig personal till
reservambulansen och fick en
extra ambulans från Arvidsjaur.
De lyckades även få loss en helikopter från Gällivare till ett barn
som var svårt skadat.
UTSIKT NORRBOTTEN
NUMMER 2 • 2015
– Det löste sig bra, men det var
mycket logistik.
Ena dagen är hon mottagningssköterska, tar emot telefonsamtal,
bokar läkartider, lägger om sår,
mäter blodtryck och EKG, tar bort
stygn, ger injektioner, förnyar
recept, assisterar läkare och hjälper till vid akuta sjukdomsfall.
Vissa tider har läkaren jour i hemmet, och då är hon den första
patienten möter.
– Vi har lite den typen av
befolkning som inte kallar på
ambulans i onödan. Ibland står
det någon med bröstsmärtor här
utanför och knackar på, berättar
hon.
Andra dagar är hon ambulanssjuksköterska, en speciallösning
som bara förekommer på mindre
orter.
– Alla vi som jobbar här som
Anna Westin
jobbar som
sjuksköterska,
både på mottagningen och
i ambulansen.
sjuksköterskor får kombinera
jobben. Det gör det väldigt
omväxlande.
OFTA PÅ EN LITEN ORT är man
bekant med den som drabbats
av sjukdom eller skada.
– Det kan vara otäckt, men du
måste ju göra samma jobb ändå.
Är det någon nära anhörig försöker vi styra om så att någon annan
åker ut.
Titt som tätt träffar hon på sina
patienter i matvarubutiken, men
det är inget som besvärar henne.
Om de hälsar på henne så hälsar
hon tillbaka.
– Vi är medvetna om att det
spekuleras, men här har alla
sekretess. Kommer det upp något
i ett samtalsämne som berör
någon av mina patienter, så är jag
tyst.
Har det hänt att du har räddat
livet på någon?
– Ja, det har det. Men jag tänker inte på det på det viset. Jag
gör ju bara vad som krävs av mig
i mitt jobb.
5
Wolfgang Bisch från Tyskland är tekniker på världens största drivaxelföretag.
Nu har han skadat handen.
I RECEPTIONEN TAR Anneli Karlberg och Siv Hörnberg emot
besökarna. De jobbar som läkarsekreterare, receptionister och
allt-i-allo.
– Vi får ju vara lite som spindeln i nätet, säger Siv Hörnberg.
– Sedan fungerar vi också som
IT-tekniker, hjälper till med datorer och videokonferensutrustning
eller om faxen inte fungerar,
berättar Anneli Karlberg.
Sommartid är det mycket turister som passerar förbi. Vintertid
fördubblas befolkningen från
3 000 till 6 000 då biltestverksamheten är igång. Det är tyskar, koreaner, britter, italienare, fransmän och alla möjliga nationaliteter som har sitt tillfälliga viste på
orten vintertid. Och även de blir
ju sjuka ibland.
I väntrummet sitter Wolfgang
Bisch från Tyskland, tekniker på
världens största drivaxelföretag.
Sedan 1996 har han tillbringat
vintrarna i Arjeplog. Nu har han
ont i handen och därför har han
för första gången sökt sig till
hälsocentralen.
– Jag måste använda handen
när jag jobbar, förklarar han.
I ETT RUM i samma korridor som
väntrummet ligger laboratoriet.
Ulf Wännström, serviceman
i Arjeplogs snöskoterförening, har
just slagit sig ner i en stol för att
få ett blodprov taget. Vid en hälsokontroll för tre månader sedan
upptäcktes det att han har typ
2-diabetes och därför behöver han
kontrollera blodsockret lite extra
noga. Han har också fått rådet att
tänka över kosthållning och
motion.
– Jag har börjat äta annorlunda. Mindre socker och kolhydrater. Och så har jag börjat
promenera lite mer, berättar han.
Diabetessjuksköterskan AnnaLena Lundmark ger råd och försöker motivera diabetiker till att
ändra livsstil.
– Men till syvende och sist
handlar det om ett egenansvar,
konstaterar hon.
En del patienter säger att det är
svårt att bara gå ut och ”tomgå”
för gåendets skull. Ibland försöker
hon uppmuntra dem att skaffa
6
Roland Jonsson omskolade sig när
gruvan lades ner i Laisvall. I dag är
han sjukgymnast.
Distriktssköterskebarnmorskan Kerstin Juntti Laestander
sköter mödra- och barnahälsovården.
hund – bara för att få en anledning.
Att det finns speciella diabetessjuksköterskor beror på att diabetes är en så komplex sjukdom,
förklarar hon.
– Den kan ge många komplikationer i hjärta, kärl, njurar, ögon,
nerver och fötter. Det påverkar
allt.
Undersköterskan Mariann
Wennerberg registrerar Ulf Wännströms blodprov i datorn. De flesta blodprov skickas sedan vidare
i en kylbox med bussgods för analys, till Piteå, Sunderbyn, Umeå,
Sahlgrenska, Karolinska, Uppsala
– beroende på vad det är, berättar
hon.
Hon utför lung– och skelettröntgen på ungefär 20 personer
per vecka. Röntgenbilderna skickas direkt till radiologen i Piteå och
oftast har hon svaret före lunch.
– Enklare frakturer kan vi sedan gipsa här på eftermiddagen.
Röntgen finns inte vid de större
kommunernas hälsocentraler.
– Men det är bra att våra patienter som har lång väg slipper
åka till sjukhusen för att röntga sig.
Hon tycker att hon har ett roligt
arbete.
– Vi som jobbar på hälsocentral
har en otrolig kontinuitet i patientkontakterna. Vi möter människor från noll till hundra år och
får följa dem genom livet.
NÄSTA PERSON i väntrummet är
en man med en knäskada. Röntgensköterskan Irene Utterström
lotsar honom in i rummet och
ställer in röntgenapparaten. Som
flera andra på hälsocentralen med
speciella kompetenser, delar hon
sin tjänst mellan Arvidsjaur och
Arjeplog.
– I och med att jag bor i Slagnäs, passar det otroligt bra, för det
är precis mitt emellan.
DISTRIKTSLÄKAREN Pia Sonne
Sjaggo kom till Arjeplog som stafettläkare, efter att hon tröttnat
på sitt gamla jobb i Falkenberg.
En kväll när hon var ute och
promenerade på Vaukaleden
träffade hon sin blivande man,
en renskötare. Idag är de gifta
och hon är fast anställd vid hälsocentralen.
– Det är den bästa arbetsplats
jag varit på. Alla hjälps åt, det är
ingen prestige, utan man gör det
som behövs för att det ska löpa
smidigt. Personalen är väldigt
erfaren.
Hon tycker att hon har blivit
varmt mottagen av Arjeplogsborna. Värmen är ömsesidig.
– Många patienter jag träffar
har slitit hårt i sitt liv. Jag har
mött kvinnor som har jobbat
i gruvan eller skogen och fått förslitningar som jag inte sett någon
annanstans i Sverige. Men Arjeplogsborna är extremt tåliga och
oroar sig inte i onödan.
Liksom på många andra håll
i Norrbotten brottas man med
läkarbrist. Men i höstas kom det
ytterligare ett nytillskott. Den
rumänske läkaren Adrian Tamas
anlände den 24 november och går
just nu språkintroduktion för att
kunna börja på hälsocentralen.
Även hans fru Radita Paun,
sjuksköterska, ska jobba i Arjeplog.
– Det känns jättespännande,
säger verksamhetschefen Anna
Kaltenegger.
Fiskekrokarna har av misstag fastnat i olika fiskare, som under årens
lopp kommit in till hälsocentralen
för att få dem utdragna. Nu hänger
de på en tavla på väggen.
FAKTA
Arjeplogs hälsocentral
Vid Arjeplogs hälsocentral arbetar:
O 2 undersköterskor
O 2 läkarsekreterare
O 1 kurator på 25 procent
O 2 sjukgymnaster
O 1 arbetsterapeut på 50 procent
O 2 läkare
O 1 röntgensköterska på deltid
O 1 lokalvårdare
O 7 sjuksköterskor, varav 2 är specialiserade på diabetes.
Eva Karlsén
drev en gång
i tiden kiosk
i samhället.
Hon berättar
om det medan
hon får sin
stortå ompysslad av undersköterskan och
fotvårdaren
Maud Hallnor.
ROLAND JONSSON, sjukgymnast,
håller i hälsosamtalen för alla 30-,
40-, 50– och 60-åringar.
– Vi mäter BMI och midjemått
och de får svara på en enkät om
hälsa, kost, motion och lite annat
för att vi ska se vad de har för
”svaga punkter”.
De som vill kan få kostråd och
ett träningsprogram.
Han stöttar också personer som
vill sluta röka med konkreta råd
och motiverande samtal.
Som sjukgymnast gör han även
bedömningar av ryggproblem,
provar ut hjälpmedel, ger akupunktur och värmebehandlingar.
Dessutom hjälper han till med
rehabövningar för personer som
Pia Sonne
Sjaggo kom till
Arjeplog som
stafettläkare
och blev kvar.
UTSIKT NORRBOTTEN
NUMMER 2 • 2015
Röntgensköterskan Irene
Utterström undersöker ett
skadat knä.
FAKTA
Det här erbjuder
länets hälsocentraler
drabbats av till exempel idrottsskador, men också för patienter
på hälsocentralens vårdavdelning,
så att de kan komma upp och röra
sig igen. Hälsocentralen har ett
eget gym där patienter får träna.
Roland Jonsson har arbetat på
hälsocentralen i tio år. Innan dess
var han reparatör i Laisvallgruvan,
men när den lades ner bestämde
han sig för att skola om sig.
– Jag trivs jättebra. Det är
mycket roligare än i gruvan. Men
sämre lön tyvärr.
UNDERSKÖTERSKAN och fotvårdaren Maud Hallnor får på eftermiddagen besök av Eva Karlsén
som har fått sin ena stortånagel
avsliten.
– Det var jag som hade E Karlséns kiosk på Drottninggatan,
berättar hon, medan Maud Hallnor pysslar om hennes tå.
1971 startade hon egen kioskrörelse som hon drev i 35 år,
berättar hon vidare.
– Ska jag tala om något för er?
Maria, högsta chefen, har jobbat
som kioskbiträde hos mig, avslöjar hon och vi förstår efter att ha
fått fundera litegrann att hon pratar om landstingsrådet Maria
Stenberg.
I ARJEPLOG FÖDS ungefär 20–30
barn per år. Eller de föds ju förstås
inte i Arjeplog, utan på Sunderby
sjukhus, 26 mil bort.
UTSIKT NORRBOTTEN
NUMMER 2 • 2015
Vi vill
arbeta
för att invånarna
ska känna
sig trygga
och klara
av sin
egenvård.
Det är
något
som inte
bara är
viktigt i
glesbygd,
utan för
befolkningen
i hela
Sverige.
Distriktssköterskebarnmorskan
Kerstin Juntti Laestander ansvarar
för barna– och mödravårdscentralen. I arbetsuppgifterna ingår
även preventivmedelsrådgivning
och gynekologiska hälsokontroller. Därutöver håller hon i hälsokontrollerna för alla nyanlända
flyktingar.
En viktig uppgift är att se till att
de gravida hinner in till förlossningen i tid – något som brukar gå
bra i de flesta fall.
– Vi måste tänka på ett annat
sätt än i stan. Vi kan inte sitta och
vänta på att det ska vara tre värkar på tio minuter, säger hon.
Hur tror du det är för barnen att
växa upp i Arjeplog?
– Jag tycker nog att det är bra.
Förskolan och skolan är bra, vi har
simhall, ridhus, sporthall och
ungdomar som tränar skidor. Men
det är klart, du kan till exempel
inte gå och ta balettlektioner.
Utbudet är mindre.
DET ÄR DAGS att säga adjö till hälsocentralens personal, men på
Den rumänske
läkaren Adrian
Tamas och hans
fru Radita Paun,
sjuksköterska,
ska båda börja
jobba i Arjeplog.
väg ut faller blicken på en anslagstavla full av fiskekrokar i korridoren.
– Det är krokar som vi har dragit ut ur huden på olika fiskare
som kommit hit, berättar Anna
Kaltenegger leende.
När vi kör ut från parkeringen
noterar vi att gatuadressen är
Doktor Wallquists väg 3. Einar
Wallquist, som gick under namnet
Lappmarksdoktorn och verkade
i kommunen från 1920-talet fram
till sin död 1985, lever kvar som
en legend i samhället. Han tillträdde tjänsten som provinsialläkare i Arjeplog 26 år gammal
och blev förtjust i landskapet och
människorna. Vid sidan av arbetet
som läkare, tecknade och målade
han och skrev böcker som skildrade livet och människorna i bygden. Därtill samlade han in äldre
föremål från trakten och startade
efter sin pension Silvermuseet.
Flera av medarbetarna på hälsocentralen minns honom, däribland enhetschefen Margareta
Lestander.
– Han upplevdes nästan som en
egen institution med otroligt stort
inflytande i kommunen. Jag tror
att han har präglat Arjeplog och
inte minst Arjeplogsbornas relation till sjukvård.
Han var ensam doktor i samhället med ständig jour. Folk hade
stor respekt för honom.
– De kallade honom doktorn
Det här erbjuds på alla hälsocentraler, både privata och landstingsdrivna, i länet:
OV
ård, utredning och behandling
av sjukdomar, skador och sår
som inte kräver sjukhusens
specialistresurser.
OV
accinationer.
OM
ödrahälsovård.
OP
reventivmedelsrådgivning.
OG
ynekologiska hälsokontroller.
OB
arnhälsovård.
OR
ådgivning på mottagning samt
via telefon och e-post.
OA
rbetsförmågebedömningar.
OU
tprovning av hjälpmedel.
OS
juk- och friskintyg.
OF
örebyggande hälsoarbete, till
exempel hälsosamtal för 30-,
40-, 50- och 60-åringar samt
rökavvänjning.
OH
älsoundersökningar för nyanlända flyktingar och deras
anhöriga.
OH
emsjukvård för barn och ungdomar under 18 år – därefter tar
kommunen över.
OS
jukgymnastik till exempel efter
en idrottsskada eller stroke.
OS
amtalsbehandling vid psykisk
ohälsa.
OD
iabetesmottagning och på vissa
hälsocentraler även astma- och
kolmottagning.
På hälsocentralerna i glesbygd
finns dessutom: ambulans, röntgen
och vårdplatser för observation.
och störde honom inte med vad
som helst. Jag tror den inställningen lever kvar i den äldre
generationen.
Är det annorlunda nu?
– Det är dubbelt. Vi vill så klart
vara tillgängliga och att folk ska
känna att de kan komma hit med
sina bekymmer och sjukdomar.
Samtidigt vill vi arbeta för att
invånarna ska känna sig trygga
och klara av sin egenvård. Det
är något som inte bara är viktigt
i glesbygd, utan för befolkningen
i hela Sverige.
7
Fångade
ögonblick
Att skildra en tid innan den försvinner. Att ta vid där dokumentärfotografen Sune Jonsson slutade. Att beskriva en hotad yrkesgrupp. Att göra ett inlägg i miljödebatten. Marianne Söderberg
och Anders Alm hade flera syften när de bestämde sig för att
under ett års tid dokumentera en mjölkgård i Tornedalen.
JOURNALISTEN Marianne Söderberg och fotografen Anders Alm
slår sig ner i rummet innanför Norrbottensmuseets foajé. Anders Alm
tar fram en låda med svartvita bilder.
– Här är Eva Pesula, 88 år. Varje
morgon tar hon sparken till ladugården med frukost till gårdsfolket.
Sedan ger hon kalvarna mat, berättar Marianne Söderberg.
På en annan bild står sonen Per
Pesula mitt bland korna i ladugården.
– Han brukar säga att han är en
lat bonde. Det är för att han jämför
sig med sin pappa som inte hade
mjölkrobot, förklarar Anders
Alm.
I själva verket sliter både Per
Pesula och de andra på gården
hårt under arbetsveckor som är
betydligt längre än 40 timmar.
De brottas dessutom ständigt
med sjunkande mjölkpriser och
krav på rationaliseringar.
1992 när Per Pesula tog över
fanns det ett tjugotal gårdar i
Övre Kukkola. I dag är det bara
tre kvar.
På en tredje bild sitter Per och
hustrun Åsa och pustar ut bredvid traktorn med en fikakorg som
hon har tagit med ut i slåtterarbetet.
– Egentligen är det en lite för
romantisk bild. Men det är också en
del av verkligen, säger Anders Alm.
DEN MÅNGFALDIGT prisbelönte
dokumentärfotografen, författaren
och etnologen Sune Jonsson (19302009) från Västerbotten är en förebild för många fotografer.
– Det som kännetecknade hans
arbete är att han verkligen gick in
i sitt ämne, säger Anders Alm.
– De flesta känner till hans bilder, men han var dessutom en jätteduktig skribent, tillägger Marianne
Söderberg.
Som dokumentärskildrare är det
lätt att ligga steget efter. Först i
backspegeln ser man vad som var
värt att fotografera och då kan det
vara för sent, funderar Anders Alm.
Sune Jonssons melankoliska,
men också varmt medmänskliga
fotografier från landsbygden kan
väcka nostalgiska känslor hos
betraktaren.
– Men det var inte Sune Jonssons
8
Journalisten
Marianne Söderberg och fotografen Anders
Alm har dokumenterat en
bondgård i Övre
Kukkola under
ett år. Nu ska
resultatet av
deras arbete
visas upp på
Norrbottens
museum.
Foto: PETRA
ISAKSSON
En bild från
Sune Jonssons
dokumentation
av Pesulas gård
under 1960-talet. Anders Pesula sitter i traktorn med sonen
Per i knäet.
Foto: SUNE
JONSSON/
VÄSTERBOTTENS
MUSEUM
syfte. Han befann sig mitt i förändringen och skildrade den, vilket
också var hans stora styrka, säger
Anders Alm.
När beskedet om Sune Jonssons bortgång kom arbetade
Marianne Söderberg som
kulturredaktör på en av länstidningarna.
– Jag beställde genast en
artikel av en medarbetare för
att göra ett uppslag till nästa
dag, berättar hon.
När artikeln var publicerad
fick hon ett telefonsamtal till
redaktionen. Det var Eva Pesula
i Övre Kukkola som undrade
om hon inte kände till att Sune
Jonsson även varit på hennes gård
i Tornedalen och dokumenterat
i flera omgångar. Böckerna som
Pesulas gård finns med i är Bilder
från bondens år, 1966, samt Jordgubbar med mjölk, 1994.
För Marianne Söderberg var det
en nyhet och hon frågade genast
om någon från tidningen fick komma och göra ett reportage om dem.
Eva Pesula, liksom hennes son Per
Pesula, tyckte det var en bra idé.
Fotograf Anders Alm fick i uppdrag att åka dit med en reporter.
När han var på gården slapp det ur
honom en fråga:”Tänk om jag skulle ta vid där Sune Jonsson slutade?”
Reaktionen var oväntat och odelat positiv.
TILLSAMMANS MED Marianne
Söderberg sökte han pengar från
Jordbruksverket och landstinget.
Norrbottens museum och Sune
Jonssons centrum för dokumentärfotografi var uppmuntrande.
– Det kändes roligt att det var
fler än vi som tyckte det var intressant, säger Marianne Söderberg.
Bonden Per Pesula med hustrun Åsa Pesula tar en paus i slåtterarbetet. I traktorn
Tillsammans följde de livet på
gården under ett helt år. I sommar
visas resultatet av deras arbete i en
utställning på Norrbottens museum.
På vernissagedagen den 6 juni
släpps också deras bok med text
på både meänkieli och svenska,
utgiven på Norrbottens museums
eget förlag.
Anders Alm och Marianne Söderberg har velat skapa ett tidsdokument. Men också någonting mer.
– Vi talar så mycket om miljö och
ekologisk mat idag, samtidigt som
bönderna faktiskt håller på att dö
ut. Med vår utställning och vår bok
har vi velat göra ett inlägg i miljödebatten, säger Marianne Söderberg.
Per, Åsa och Eva Pesula planerar
att själva närvara vid vernissagen
och gläder sig åt att deras gård har
blivit dokumenterad ännu en gång.
– Det är positivt. Inte just att det
är min gård, utan att jordbruket och
landsbygden lyfts fram, säger Per
Pesula.
I april tilldelades Marianne
Söderberg och Anders Alm
Sune Jonssonstipendiet 2015 av
Sällskapet Sune Jonssons vänner.
FAKTA
Utställningen Inland
Utställningen Inland är en gemen-
sam satsning av de fyra nordligaste
länsmuseerna. Fotografer och skribenter har rest runt i länen för att
i bild och ord beskriva vardagens
glädjeämnen och utmaningar i Norrlands inland i dag. Resultatet blev en
utställning som visas i alla fyra länen.
Utöver Anders Alms och Marianne
Söderbergs dokumentation visas på
Norrbottens museum i sommar
bland annat Lisa Kejonen Paukers
bilder och texter om Anna-Stina
Svakko, samisk formgivare med
ateljé i Porjus.
Museets fotograf Daryoush
Tahmasebi och etnolog Sophie
Nyblom har fotograferat Terese och
Anders Östling, möbeltapetserare
utanför Haparanda, samt Roger
Nilsson som driver tomatodling
i Överkalix.
En publikundersökning i all sin enkelhet. Tryck på den
knapp som passar in på vad du tyckte om konserten.
Mr Happy ska tala om
vad publiken vill ha
Motsvarade kvällens konsert dina förväntningar? Det finns fyra knappar att välja mellan
och nu har du i publiken möjlighet att ge din
åsikt direkt till producenten.
MR HAPPY ÄR EN APPARAT som hjälper till att genomföra en mycket enkel kundundersökning. Den har fyra
knappar med fyra miner, från glad till ledsen.
Norrbottensmusiken tog över Mr Happy från Norrbottensmuseet i våras och ska prova den under några
månader.
– Vi vill ju alltid förbättra oss och att fler ska hitta
till våra konserter och föreställningar. Därför behöver
vi få veta mer om dem vi möter, säger Kristina Nilsson, länsmusikchef.
Alla konserter och föreställningar som Norrbottensmusiken arrangerar utvärderas efteråt. Personalen
får säga vad de tycker och vad de har snappat upp att
andra har sagt. De lyssnar också på vad köparen av
föreställningen ansåg samt på recensioner i media
och andra konstnärliga bedömare.
n sitter sonen Vilhelm.
Foto: ANDERS ALM
FÖRDELEN MED MR HAPPY är att den ger möjlighet
att vända sig direkt till publiken.
Efter konserten Kärleken till sången och musiken
som gavs i Luleå i april, var det 140 personer som
utnyttjade möjligheten att tycka till. 90 procent tryckte på bästa eller näst-bästa-knappen. Nio procent
tryckte på någon av de två mer ”ledsna” knapparna.
Fyra knappar med fyra miner – vad kan de lära er?
– Även om det är roligt att publiken var positiv den
här gången, så blir det ju en väldigt grov beskrivning.
Framöver tänkte vi kombinera Mr Happy med en
skriftlig enkät eller en mobilapp, för att få veta lite
mer ingående vad de tycker.
Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att Norrbottensmusiken inte enbart har uppdraget att ge
publiken exakt vad den vill ha, understryker hon.
– Vi ska också jobba med det nya och oväntade, vi
ska stå för konstnärlig utveckling, utmana och kittla.
Georg Riedel på Festspelen i Piteå
Per Pesula lägger ut sågspån i kornas bås i sin ladugård.
Han tillhör tredje generationen i sin familj som driver
jordbruk i Övre Kukkola.
Efter att ha utfodrat kalvarna tar Eva Pesula sparken tillbaka till bostadshuset. Det är samma rutin morgon och
kväll.
Georg Riedel är känd för sin musik
till Astrid Lindgrens barnfilmer. 81 år
gammal är han fortfarande en flitig
kompositör. Just nu skriver han på
ett helt nytt verk som ska framföras
på Festspelen i Piteå i sommar.
Först att ska han göra sin familjeföreställning Emil, Pippi, Karlsson
& Co tillsammans med Norrbotten Big Band. Föreställningen presenteras av skådespelaren Inger Nilsson,
som spelade Pippi Långstrump i filmerna som barn.
Med sig har Georg Riedel skådespelaren Jens Lindvall samt sin dotter, sångerskan Sarah Riedel. Som liten
sjöng hon in visan Lille Katt till filmversionen av Emil
i Lönneberga. Nu sjunger hon sin fars låtar igen tillsammans med storbandet. Till kvällskonserten
sadlar storbandet och Georg Riedel om
och gör en jazzkonsert med ett helt nyskrivet verk av Georg Riedel. Kompositören själv kommer att delta på
bas. Örjan Fahlström dirigerar.
UTSIKT NORRBOTTEN
NUMMER 2 • 2015
9
VÄLKOMMEN!
© Moomin Characters™
-6/9
EN EGEN VÄRLD Tove Jansson och Mumintrollen
-30/8
ELIS AIDANPÄÄ /
ANN-LOUICE ABRAHAMSSON
-27/9
INLAND - om att leva i glesbygd
premiär 3 november
En modern musikteaterklassiker av bertolt brecht och kurt weill.
en tidlös och alltid lika aktuell skildring av klassklyftor och
fattigdom, människans grundläggande drifter, önskningar och
begär. En berättelse om de fattigas, osynligas och oönskades kamp
för överlevnad och drömmen om ett bättre liv. musiken har tolkats
av en lång rad stjärnor som louis armstrong, frank sinatra,
ella fitz gerald och robbie williams.
läpp
biljetts
22 maj
HOSTA - en sjuk historia
MUSEIKAFÉ
BUTIK
www.norrbottensmuseum.se
NORRBOTTENS MUSEUM CENTRUM – UTSTÄLLNINGAR, LEKMILJÖ.
Storgatan 2, Luleå. 0920-24 35 02. ÖPPET: Tis-fre 10-16, lör-sön 11-16. 15/6-15/8 alla dagar 11-17.
Nytt verk
av Georg
Riedel!
En föreställning för
hela familjen!
Skådespelaren
Jens Lindvall
guidar barnen
genom
konserten.
NORRBOTTEN
BIG BAND
UNDER LEDNING AV
lning med
Familjeförestäl
er
nda barnsång
kä
s
en
Astrid Lindgr
aro av
rv
nä
i
–
nd
storba
framförda av
ngstrump!
las vår Pippi Lå
al
n,
so
ils
N
Inger
ICUM
DIO ACUST
PITEÅ, STU UNI KL 14.30
J
TISDAG 16
GEORG RIEDEL
Jazzkonsert med legendariske
kompositören och basisten Georg Riedel
– med Riedel själv på bas!
PITEÅ, STUDIO ACUSTICUM
ONSDAG 17 JUNI KL 18.30
Skriv!
Läs! Låna!
Mixed Zone med upplevelser
och action för både små och stora
under Piteå Summer Games.
Besök oss i bokbussen!
Fråga anonymt om din hälsa
Vill du fråga något om din eller din närståendes
hälsa, utan att avslöja vem du är? Nu finns möjlighet att ställa anonyma frågor via landstingets
hemsida 1177 Vårdguiden.
De som svarar på frågorna är sjuksköterskor,
barnmorskor, allmänläkare, hudläkare, barnläkare,
gynekologer och tandläkare. De kan ge information
och råd om vad man behöver tänka på och vart
man ska vända sig, men ställer inga diagnoser.
Frågorna och svaren publiceras anonymt på
hemsidan.
Riskfyllt att handla
läkemedel på nätet
En ny undersökning från Läkemedelsverket visar att en av fem
kan tänka sig att köpa receptbelagda värktabletter
på nätet utan att ha recept från sin läkare.
Att handla på nätet från godkända nätbutiker
kan vara ett smidigt sätt att få hem sina läkemedel,
speciellt för den som har långt till närmaste apotek.
Men det finns också många olagliga och oseriösa
webbplatser som säljer läkemedel. Risken är stor
att läkemedlen de säljer är förfalskade och innehåller något helt annat än vad som utlovas, varnar
Läkemedelsverket.
Undersökningen bygger på 2 000 intervjuer.
Framför allt storstadsbor i åldern 18–29 år har svarat att de är villiga att köpa läkemedel på nätet utan
att först rådgöra med sin läkare.
För att kunna köpa receptbelagda läkemedel hos
något av de godkända nätapotek som finns, krävs
ett recept. De godkända apoteketen känns igen på
att de använder den nationella apotekssymbolen.
Ny metod ska
förebygga självmord
En ny metod att förebygga självmord bland unga
ska testas i Norrbotten nästa år. Personal inom
skolan som möter barn i högstadiet får chansen att
utbildas i metoden som kallas YAM – Youth Awareness Mental Health.
Det är den hittills mest framgångsrika metoden
som forskarna har hittat mot självmord.
Försöket ska göras i samarbete med Nationellt
centrum för självmordsprevention, NASP. Det är
NASP som utbildar, följer upp och utvärderar.
Nu efterlyser landstingets folkhälsocentrum
skolor som är intresserade av att fördjupa sig
i ämnet och att ingå i studien.
I Sverige är självmord den vanligaste dödsorsaken bland unga pojkar och den näst vanligaste
bland flickor.
Terapihundar ska
hjälpa till i psykiatrin
Rättspsykiatriska kliniken i Öjebyn är den
första i Sverige som
utbildar terapihundar.
Efter ett års utbildning har sex hundar
och deras hundförare
utexaminerats och nu
ska de få börja arbeta. En hund kan fylla flera
En terapihund kan funktioner i behandlingen
har det visat sig.
göra patienten mer
Foto: MARIA ÅSÉN
motiverad till aktivite- ter, men också öka
självförtroendet — hunden behandlar ju alla människor lika. Ett svårt samtal kan bli mindre laddat
när patienten får klappa en hund under tiden och
ofta lockar hunden till skratt.
Terapihundarna har testats noggrant i förväg.
De måste vara trygga, sociala och intresserade.
Ekipagen har bland annat utbildats av två erfarna
hundpsykologer. Patienten väljer själv om han eller
hon vill träffa en hund. Allergihänsyn och säkerhet
tas alltid i beaktande.
UTSIKT NORRBOTTEN
NUMMER 2 • 2015
Stefan Stridfeldt från Boden blir röntgad av röntgensjuksköterskan
Maria Almqvist
i Kalix.
Foto:
ANDERS ALM
En ”gräddfil”
i röntgenkön
Fler och fler sjukdomar och
skador diagnostiseras med
röntgen. Väntetiderna kan bli
långa, men det finns ett sätt
att ”åka gräddfil” i röntgenkön
– genom att välja ett av de
mindre sjukhusen.
— Den som ringer hit kan
i regel få tid inom två veckor,
om det gäller en skelett- eller
lungundersökning, säger Kristina Hellman, enhetschef vid
röntgenavdelningen i Kalix.
STEFAN STRIDFELDT, 31 år, från
Boden, arbetar som ställningsbyggare och lyfter tungt dagarna
i ända, vilket har lett till att hans
axlar har tagit stryk. Han hör
egentligen till Sunderby sjukhus
upptagningsområde, men accepterade att ta en röntgentid i Kalix
när hans läkare vid Björknäs hälsocentral frågade.
– De hade väl inga tider i Sunderbyn, så jag kom hit. Mig spelar
det ingen större roll, säger han.
Kalix sjukhus brukar ta emot
mellan fem och tio patienter per
dag från Luleå och Boden.
– Det går bra tack vare att vi
har samma datasystem och undersökningsmetoder i hela länet,
säger Kristina Hellman.
De kan enkelt ”plocka” varandras patienter via det gemensamma
bokningssystemet. Även radiologerna som granskar bilderna
kan sitta var som helst i länet tack
vare den digitala tekniken.
– Vi är en länsklinik som jobbar
över kommungränserna med
patienternas bästa i centrum, så
att de ska slippa vänta så länge,
säger röntgensjuksköterskan
Maria Almqvist.
Hur reagerar de när de får åka
till Kalix?
– Vissa blir oroliga att vi inte
ska ha samma utrustning som i
Sunderbyn, men det har vi. Den är
till och med upphandlad i samma
upphandling, säger Maria Almqvist.
– När de får veta det tycker de
flesta att det är positivt. Men
patienten har ju fortfarande sitt
fria val att vänta på en tid på närmare håll, påpekar vårdadministratör Elisabeth Stoltz.
MÅNGA KOMBINERAR resan till
Kalix med att hälsa på bekanta,
eller fortsätter vidare till Haparanda för att besöka det stora
möbelvaruhuset.
Karin Häggström bokar patienter
till magnetkameraundersökningar
i Piteå, Sunderbyn och Gällivare.
Det är framför allt patienter
som ska undersökas med vanlig,
så kallad konventionell röntgen,
eller med datortomografi, som
hänvisas till Kalix.
Att bli undersökt med magnetkamera tar längre tid än en vanlig
röntgenundersökning. Fördelen
är att den ger extremt detaljerade
bilder, även när det gäller kroppens mjukdelar. Men det finns
bara ett fåtal magnetkameror
i länet – i Piteå, Sunderbyn och
Gällivare – och väntetiden kan bli
lång.
Karin Häggström, vårdadministratör i Kalix, arbetar
med att boka magnetkamerapatienter över hela länet.
– Vi ringer ofta och frågar om
de kan ta en tid med kort varsel
och om de är beredda att åka till
vilket sjukhus som helst, berättar
hon.
I Sunderbyn där trycket är
högst, bokar man patienter både
kvällar och helger. Ändå kan
väntan bli flera månader.
– Vi prioriterar unga och cancerpatienter så att de får en snabb
tid. Men för en del andra kan det
dröja upp till sex månader.
Hur ska man göra för att få en
så snabb tid som möjligt till
magnetkameran?
– Ring och säg till om du vill
sätta upp dig på kort-varsel-listan.
Är du beredd att åka till något
annat sjukhus än Sunderbyn kan
du också få tid snabbare, säger
Karin Häggström.
SÅ KAN VI TITTA IN I MÄNNISKOKROPPEN – VÄND!
11
Människokroppen År 1895 gjorde den tyske forskaren
och sedermera nobelpristagaren
Wilhelm Conrad Röntgen en upptäckt som skulle revolutionera läkevetenskapen.
DEN JONISERANDE elektromagnetiska
strålningen med kort våglängd och höga
fotoenergier gjorde det möjligt att ta bilder inne i människokroppen.
– Man insåg
snabbt det medicinska värdet av
röntgen, berättar Johannes
Arnesen, radiolog vid länskliniken för bild- och
funktionsmedicin, Sunderby
Johannes Arnesen,
sjukhus.
Plötsligt öpp- radiolog, Sunderby
sjukhus.
nades helt nya
möjligheter att ställa korrekta diagnoser. Fram till i dag har en rad olika typer
av röntgen utvecklats, samtidigt som
radiologer och röntgensjuksköterskor
får mer och mer att göra.
– I takt med att behandlingsmetoderna förbättras och förfinas, ökar också
behovet av röntgenundersökningar för
att kunna utgå från en så exakt diagnostik som möjligt.
Skiktröntgen har i dag utvecklats så
långt att man kan få en tredimensionell
bild inifrån människan. Johannes Arnesen projicerar en röntgenbild från
datorn på en vit duk på väggen och visar
som exempel hur man virtuellt kan
”åka” igenom hela tjocktarmen för att
leta efter en tumör.
Men flertalet röntgenmetoder är inte
helt ofarliga. Att utsättas för alltför stora
mängder strålning innebär en ökad risk
för cancer.
– Det är ingenting som den enskilda
patienten behöver oroa sig över, men vi
som jobbar här är skyldiga att se till att
alla undersökningar som görs är befogade och görs på ett så bra och effektivt
sätt som möjligt, så att ingen utsätts för
onödig strålning.
De som arbetar med röntgen dagligen
måste skydda sig med blyförkläden och
blyhalskragar.
Johannes Arnesen visar hur man
kan göra en virtuell resa inuti
människokroppen.
Foto:ANDERS ALM
FAKTA
Röntgen i Norrbotten
Antal undersökningar i Norrbotten
2014:
Konventionell röntgen
(skelett/lungor)�������������������������������� 90 142
Genomlysning���������������������������������������2 904
Ultraljud���������������������������������������������������� 12 249
Tandröntgen�������������������������������������������� 2 635
Datortomografi��������������������������������� 38 835
Magnetkamera������������������������������������� 8 667
Mammografiscreening������������� 22 606
Klinisk mammografi������������������������5 064
Nuklearmedicin������������������������������������ 1 394
Totalt����������������������������������������� 184 496
HÄR ÄR ALLA METODERNA
MAGNETKAMERA: Är bra för att undersöka mjukdelarna i kroppen, som muskler, hjärna, ryggmärg, leder och diskar
i ryggen. Ett kraftigt magnetfält i kombination med radiovågor samverkar med
kroppens väteprotoner och ger snygga,
tydliga, detaljrika bilder och möjlighet att
se kroppen i olika skikt. Magnetkameran
avger ingen röntgenstrålning. Nackdelen är att undersökningen
tar upp till en
timme att
genomföra,
vilket leder till
långa köer.
12
DATORTOMOGRAFI: Skiktröntgen som visar kroppen i olika
snitt, exempelvis huvud, hals,
lunga och buk. Undersökningen går på några sekunder.
Också användbar för att göra
vävnadsprov på misstänkt tumör, en så kallad biopsi, under
pågående undersökning.
ULTRALJUD: Ljudvågor som används för att titta in
i kroppen vid undersökningar av bukorgan, stora
kroppspulsådern, gallan, kärlen i benen — exempelvis för att söka en blodpropp — samt vid fördjupade
mammografiundersökningar. En metod som är
ofarligare än röntgen och som därför används när
gynekologer och barnmorskor ska studera ett foster i livmodern. Medan man tittar in i kroppen kan
man samtidigt lägga dränagekateter för att tömma ut
var och vätska som
samlats på något ställe
i kroppen eller ta vävnadsprover. Begränsningen är att man
inte kan se genom luft
och ben.
NUKLEARMEDICIN: Används
främst för att söka efter tumörer,
spridd cancer, blodproppar i
lungorna eller för att undersöka
hjärnans, hjärtats och njurarnas
funktion. Man sprutar in ett
radioaktivt ämne i blodet och
sedan avläser man med en så
kallad gammakamera var i kroppen det radioaktiva ämnet tar
vägen. Genom att studera hur
ämnet uppför sig i kroppen kan
en radiolog bedöma om det finns
något onormalt eller avvikande.
UTSIKT NORRBOTTEN
NUMMER 2 • 2015
på insidan
KRÖNIKAN INES BORG
Sjuttiofem år – och
still going strong
F
olk blir förvånade när jag säger det, men jag har jobbat 52 år
som sjuksköterska. De tror först inte att det är sant och undrar
sedan om det inte är dags att bli pensionär.
Men jag tycker inte man ska vara så åldersfixerad. Jag har
alltid gillat mitt jobb, och med den rådande sjuksköterskebristen ser jag
ingen anledning att sluta. Jag tar ju inte jobbet från någon annan och
jag mår bra av att hålla hjärnan i trim. Ringer du en kväll till 1177 sjukvårdsupplysningen kan det vara mig du får prata med.
Jag började sjuksköterskeutbildningen i Gävle som 20-åring. Det var
strängt på den tiden och inga hemresor under läsåret kom i fråga. Vi var
ett tiotal studenter från Norrbotten och Västerbotten som ibland gick
ner till tågstationen när Nordpilen kom halv åtta på kvällen och grät av
hemlängtan. Men det var en bra utbildning, vi fick lära oss allt.
Jag hade inriktat mig på barn och jobbade först i Gällivare, sedan
i Göteborg – på barnpsyk, barnkirurgen och sedan barnavårdscentralen.
I slutet av 1960-talet var vi många som var engagerade i tredje världen
och jag registrerade mig hos Rädda barnen som intresserad av utlandstjänstgöring. En dag fick jag erbjudande om arbete på ett barnsjukhus
i Jemen. Jag hade tre veckor på mig att packa och vaccinera mig.
Arbetet bland de undernärda barnen lärde mig helt nya saker. Jag
gjorde hembesök hos förstföderskor, åkte runt i byarna, vaccinerade
barnen och visade hur man lagade näringsriktig mat.
Man var ganska utlämnad och vi drabbades själva ofta av infektioner.
Vi sjuksköterskor var hänvisade till varandra, ofta fanns ingen doktor att
tillgå.
Med dagens moderna
röntgentekniker kan
vi få otroligt detaljerade bilder av våra
insidor.
GENOMLYSNING: En röntgenstrålning över
längre tid som används när man ska lägga in
slangar och dränage. Ofta i kombination med
kontrastvätska som man sprutar in i kroppen
eller som patienten får svälja för att man ska
kunna ta reda på hur den sedan rör sig i kroppen. En lämplig metod till exempel när man
ska göra sväljundersökningar i matstrupen
eller undersökningar av tjocktarm och tunntarm. Genomlysning används också för
undersökning av kroppens blodkärl, vidgning
av trånga blodkärl och
inläggning av stent (rör)
i kärl. Exempelvis den
stora kroppspulsådern,
kärl i benen eller i hjärtats
kranskärl.
UTSIKT NORRBOTTEN
NUMMER 2 • 2015
KONVENTIONELL RÖNTGEN: Den vanligaste röntgenundersökningen. Perfekt
när det gäller att söka frakturer i skelettet
och vätska i lungorna. Men till skillnad
från till exempel datortomografin ger den
endast en endimensionell bild i ett plan.
Därför tar man oftast flera bilder i olika
plan. Några hälsocentraler i glesbygd har
egen konventionell
röntgen. Konventionell röntgen
används också
vid tandundersökningar hos
Folktandvården och vid
mammografiundersökningar.
VI SOM JOBBADE FÖR Rädda barnen ville rädda världen. Jag vet inte hur
vi lyckades, men någonting fick jag med mig och det handlar om alla
människors lika värde. Ett barn i Jemen är lika mycket värt som ett barn i
Sverige och att förlora ett barn är lika tragiskt oavsett var du befinner dig.
När jag kom tillbaka till Sverige blev jag själv mamma. Jag var ensam
om att ta hand om min son och då passade det bra att söka tjänsten som
skolsköterska i Gammelstad, där man inte behövde jobba kvällar och helger. Jag har alltid trivts med att jobba med barn. På somrarna vikarierade jag på jourcentralen och barnavårdscentralen för att dryga ut kassan.
När jag började som skolsköterska 1971 betraktades homosexualitet
fortfarande som en sjukdom. Jag minns att jag tog emot en flicka som
berättade för mig att hon hade känslor för andra flickor. Jag gjorde som
man skulle och remitterade henne till barnpsyk. Jag glömmer aldrig
överläkarens svar: ”Du ska inte skicka henne till mig. Det är ju dig hon
har valt att prata med.” Jag sa att jag inte hade lärt mig någonting om
detta i min utbildning, men han svarade att jag inte behövde det, jag
skulle bara lyssna på henne. Jag försökte aldrig påverka hennes sexualitet, utan fortsatte bara lyssna.
Har man någon gång haft några fördomar, så har de helt försvunnit
i mötet med ungdomarna.
I DAG ÄR JAG engagerad i Röda korsets frivilliggrupp som hjälper flyktingfamiljer att återförenas. En pojke från Jemen blev så glad när han
fick höra att jag varit där. Jag har också varit god man och vårdnadshavare för två ensamkommande flyktingpojkar. Det har varit givande
och fast de är vuxna nu håller vi kontakten.
På kvällarna och helgerna jobbar jag extra på sjukvårdsrådgivningen
1177. Man vet aldrig vem man har på tråden i andra änden och visst
finns det folk som ringer för struntsaker, men
samtidigt vet jag att ångesten ökar på kvällen
och alla har inte någon att prata med. Jag
tycker att det är en tacksam uppgift när man
känner att man gjort nytta och lugnat någon
som är orolig.
Jag hade en stroke för 13 år sedan, så jag
vet att allt kan ta slut på ett ögonblick.
Men jag tänker fortsätta i sjukvården
så länge jag är efterfrågad, fyller en
funktion och mitt huvud hänger
med.
Ines Borg
Ålder: 75 år den 30 juni. Bor: Luleå.
Familj: En vuxen son och två barnbarn. Gör: Sjuksköterska. Intressen: Konserter, bio, teater, böcker, långresor, barnbarnen
och frivilligarbetet i Röda korset.
13
Landstingets ekonomi
synas i sömmarna
Landstingets ekonomi är en fråga
som ofta är uppe till diskussion
och föremål för medias uppmärksamhet. I årsredovisningen synas
landstingets kostnader i sömmarna — men den visar också vad
invånarna får för pengarna.
Tillförordnade landstingsdirektören Hans Rönnkvist och
landstingets budgetchef Carola
Fransson hjälper till att reda ut
begreppen.
UNDERSKOTTET FÖR år 2014 blev
37 miljoner kronor – vad är det som
gör att landstingets ekonomi inte går
ihop?
Carola Fransson: Ska man svara
enkelt, så är det för att vi har en utveckling där kostnaderna ökar snabbare än intäkterna. Visserligen ökar
våra intäkter också, så länge folk i
Norrbotten jobbar och vi har en löneutveckling i samhället. Men samtidigt
minskar statsbidragen.
Hans Rönnkvist: Norrbotten får inte
lika mycket i utjämningsbidrag som
tidigare år. Staten har gjort en översyn
av utjämningssystemet, som innebär
att Norrbotten tappar 240 miljoner
kronor på tre år. Vi måste helt enkelt
anpassa det vi gör efter de intäkter vi
har. Det är verkligheten.
Det är tre områden
där kostnaderna skjuter
i höjden. För det första är
det nya, dyra läkemedel.
För det andra vård utanför länet. För det tredje
handlar det om brist på
vissa kompetenser.
Vilka ”ekonomiska bovar” är det som
spökar?
Hans Rönnkvist: Det är tre områden
där kostnaderna har skjutit i höjden.
För det första är det nya, dyra läkemedel. För det andra vård utanför
länet. Det handlar om de som är svårast sjuka och det är inget vi kan påverka. För det tredje handlar det om brist
på vissa kompetenser och specialiteter.
Carola Fransson: När det gäller specialistvård utanför länet och nya läkemedel som kommer måste man ju
också tänka på att fler personer får
chansen att bli friska, vilket kan bli
en besparing för samhället på sikt.
Läkar- och sjuksköterskebrist är
något som ofta nämns i media — hur
illa är det med den?
Hans Rönnkvist: Tittar man på årsredovisningen, så ser man att antalet
anställda i Norrbottens läns landsting
under 2014 faktiskt har ökat och inte
tvärtom. Men i vården är det så speciellt. Man måste ha exakt rätt kategori
personal på plats 24 timmar om dyg-
14
Carola Fransson, budgetchef, och Hans Rönnkvist, tillförordnad landstingsdirektör, förklarar siffrorna som tagits fram till årsFoto: ANDERS ALM
redovisningen för 2014.
net, 365 dagar om året. Finns det inte
någon att tillgå måste man låta anställda jobba övertid eller ta in hyrpersonal.
Hur säkerställer landstinget att
inte pengar går till onödiga
eller verkningslösa läkemedel?
Carola Fransson: Vi har strikta
krav på nya läkemedel. De ska
vara nationellt godkända och
ha bevisad effekt. När det kommer ett billigare alternativ på
apoteket, så skriver man ut det
i stället.
Kulturen och flyglinjen till
Tromsö som landstinget satsat
pengar i, är något som ofta kommer i skottlinjen när landstinget
kritiseras för hur skattemedlen
används. Varför lägger man pengar
på sådant?
Carola Fransson: Vi har ju även ett
ansvar för regional utveckling och för
att länet ska vara attraktivt. Kulturen
Hit gick pengarna 2014
N Primärvård����������������������������������������������������� 17 %
N Specialiserad somatisk vård � ������������ 50 %
Att människor bor,
jobbar och betalar skatt
i Norrbotten är en förutsättning för att hälso- och
sjukvården ska kunna bedrivas.
N Specialiserad psykiatrisk vård����������� 8 %
N Förmånsläkemedel � ������������������������������������ 9 %
N Övrig hälso- och sjukvård��������������������� 8 %
N Tandvård � ����������������������������������������������������������� 2 %
N Politik� �������������������������������������������������������������������� 1 %
N Kultur och utbildning������������������������������� 3 %
står bara för en liten, liten del av
landstingets budget, men den behövs
för att människor ska vilja bo i Norrbotten. Att människor bor, jobbar
och betalar skatt i Norrbotten är
dessutom en förutsättning för att
hälso- och sjukvården ska kunna
bedrivas.
– När det gäller kollektivtrafik, flyg och tåg handlar
det också om att bygga upp
en infrastruktur som underlättar för näringslivet och
i förlängningen stimulerar
sysselsättningen.
Hur kommer det att gå för
landstingets ekonomi på sikt?
Hans Rönnkvist: Vi måste tänka
över arbetssättet så att all personal
nyttjas optimalt. Det kallas kompetensväxling när till exempel en sjuksköterska tar över en del av det som läkaren
tidigare gjort, eller en undersköterska
tar över uppgifter från sjuksköterskan.
Ett annat exempel är det vi kallar
Vårdnära service, där servicepersonal
tar över vårdpersonalens jobb, så att
vårdpersonalen får koncentrera sig på
vård. Och en del uppgifter kan faktiskt
patienterna själva klara av.
– Det finns också oerhörda möjligheter i den digitala och distansöverbryggande tekniken.
N Trafik och regional utveckling����������� 2 %
UTSIKT NORRBOTTEN
NUMMER 2 • 2015
De nya patientavgifterna
Den 1 maj 2015 infördes nya
patientavgifter för vård och
för sjukresor. Beslutet om de
nya avgifterna togs av landstingsfullmäktige den 25
februari i år.
— DE NYA TAXORNA blir mer enhetliga än tidigare och undantagen färre, säger landstingsrådet
Glenn Berggård, (V).
Samtidigt höjs avgiftsfriheten
för barn och unga från 18 år till
20 år och från och med nästa
årsskifte kommer även patienter
över 85 år att undantas från
egenavgiften. För övriga blir
avgiften till öppenvård 200 kronor, oavsett vilken yrkeskategori
patienten möter.
– Vi vill signalera att vi ser all
vård som lika viktig, oavsett vilken personalkategori det är som
ger den, säger Glenn Berggård.
Nivån på högkostnadsskyddet är densamma som tidigare.
Högkostnadsskyddet innebär att
ingen patient betalar mer än
1 100 kr under en period på 12
månader. När man är uppe i den
summan får man ett frikort som
gäller tills ett år har gått.
Senast vid årsskiftet 2015/
2016 kommer hanteringen av
högkostnadsskyddet att automatiseras. Då behöver man inte
själv längre hålla reda på om
man är uppe i nivån för frikort.
Även ambulansen har börjat
ta ut en avgift, eftersom den är
bemannad med vårdpersonal.
I avgiften, som ligger på 500
kronor, ingår även besöket på
akuten.
– Folk som tar sig till akuten
på egen hand och utan remiss
får betala en avgift. Vi tycker det
är rimligt att man får betala en
avgift även om man åkt ambulans. Av ambulanspersonalen
erbjuds patienten avancerad
sjukvård från det ögonblick man
blir hämtad.
Undantaget är när man trans-
SÅ HÄR MYCKET KOSTAR DET
ATT BESÖKA VÅRDEN
Foto: ANDERS ALM
För barn och unga under 20 år���������������� 0 kr
Besök hos läkare, sjuksköterska eller
annan personal����������������������������������������������� 200 kr
Sjukintyg via telefon/e-tjänster på 1177
������������������������������������������������������������������������������������ 200 kr
Besök via distansöverbryggande teknik
������������������������������������������������������������������������������������ 200 kr
Hälsokontroll (Gynekologisk cellprovskontroll, mammografi, aorta och
kolorektal screening)���������������������������������� 200 kr
Utprovning av hjälpmedel���������������������� 200 kr
Patient som uteblir från besök (faktureringsavgift tillkommer) � ����������������������������� 200 kr
Besök på akutmottagning/jourcentral
������������������������������������������������������������������������������������ 300 kr
Besök på akutmottagning inklusive
transport med vägambulans eller
helikopter������������������������������������������������������������ 500 kr
(Ingen avgift för ambulanstransport
mellan vårdinrättningar)
Faktureringsavgift � ������������������������������������������� 50 kr
UTSIKT NORRBOTTEN
NUMMER 2 • 2015
porteras med ambulans mellan
två vårdinrättningar – då är det
fortfarande gratis för patienten.
HÖGKOSTNADSSKYDDET för
sjukresor höjs till 1 600 kronor,
i ungefärlig nivå med övriga
landsting i Sverige.
Tidigare har dialyspatienter
varit undantagna egenavgift,
liksom de som provat ut hjälpmedel, till exempel hörapparater. Nu får även dessa patienter
betala en patientavgift.
Samma avgifter som i Norrbotten gäller när patienten
söker vård i ett annat landsting,
men resor och logi måste man
betala själv.
Den som vill, har alltid möjlighet att ansöka om att dela
upp betalningen av sin vårdavgift, men då är det viktigt att
kontakta landstinget på telefonnummer 0921-67 050, innan
fakturan går till inkasso.
HÖGKOSTNADSSKYDDET GÄLLER VID:
O Besök hos hälsocentralernas och sjukhusens mottagningar
(gäller även ambulans)
O Tandvård till de patienter som har rätt till landstingets tandvårdsstöd
O Förlängning av sjukintyg per telefon eller via 1177 e-tjänster
O Kostnad för vaccination mot pneumokocker för vissa riskgrupper
O Köp av förbrukningsartiklar vid urinkontinens
O Besök hos privata vårdgivare
O Hälsosamtal
Första arbetsterapeuten
disputerad
Ann-Charlotte Kassberg är den första anställda i Norrbottens läns landsting som har disputerat i arbetsterapi vid Luleå tekniska universitet.
Disputationen ägde rum den 17 april. Hon är den
fjärde och därmed den sista av de fyra doktoranderna
från landstingets forskarskola som disputerar. Forskarskolan bildades i samverkan med
Luleå tekniska
universitet våren 2010.
Ann-Charlotte Kassberg har studerat
förmågan att använda
vardagsteknik efter en
förvärvad hjärnskada.
Avhandlingen bidrar
med kunskap om hur
vården kan hjälpa
personer som drabbats
av hjärnskada att
komma tillbaka till
Ann-Charlotte Kassberg
jobbet.
Cancervård får beröm
för samverkan
Socialstyrelsen har granskat landets sex regionala
cancercentrum. Cancervården i norra regionen får bra
betyg.
Socialstyrelsen har särskilt bedömt planeringen och
strukturen när det gäller till exempel psykosocialt stöd,
rehabilitering och palliativ vård för cancerpatienter.
Men också om det finns en strategi för utbildning, långsiktig kompetensförsörjning och för utvecklingen av
cancervården i stort.
Något positivt som Socialstyrelsen pekar på i sin
rapport är att man i norra regionen är van att samverka och samarbeta. Idag är det till exempel vanligt
att behandlingen för den enskilda patienten läggs upp
vid en konferens i samråd mellan kirurg, onkolog,
radiolog och patolog – detta för att alla kompetenser
ska tas till vara.
Utbyggnaden av distansteknik gör också att sjukhusen lätt kan kommunicera med varandra.
Ditt beslut kan rädda liv
Antalet donatorer i Sverige räcker inte för att fylla behovet av
organ till alla de patienter som väntar på en transplantation.
Bli donator och rädda liv.
www.livsviktigt.se
HÖGKOSTNADSSKYDDET GÄLLER INTE FÖR:
O Vaccinationer (med undantag av vaccination mot pneumo-
kocker för vissa riskgrupper)
OD
en avgift du betalar när du är inlagd på sjukhus
O För besöksavgift som du efterdebiterats om du uteblivit från
ett planerat besök utan att avboka
O Hälsokontroller
SÅ HÄR MYCKET KOSTAR DET
ATT VARA INLAGD PÅ SJUKHUS:
OF
ör barn och unga under 20 år är det ingen avgift
O För personer över 20 är det en avgift på 100 kr/dygn.
15
NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING
971 89 Luleå
Tips om hälsa: Sola säkert i sommar
Njut av sommaren
utan att bränna dig
För de flesta av oss norrbottningar är solen förknippad med
njutning och avkoppling efter
den långa vintern. Men varje år
när solen kommer tillbaka gäller
det att påminna sig om att inte
bränna huden.
ADRIANA HERRERA, överläkare vid
hudkliniken, Sunderby sjukhus,
varför är solen farlig?
– För att solens strålar skadar hudcellerna, vilket i förlängningen ökar
risken för att utveckla hudcancer.
Är den farligare i dag än förr?
– Nej, men vi solar mycket mer nu
än förr. Vi åker mer på solresor och
solar även mer hemma i Sverige, där
vi dessutom har fått lite längre och
varmare somrar.
Stämmer det att antalet fall av hudcancer ökar?
– Ja, det är den snabbast ökande
tumörformen i Sverige. Den farligaste heter malignt melanom, men det
finns också flera andra varianter av
hudcancer som kan vara mer eller
mindre farliga.
Vilket är det bästa skyddet?
– Det finns fyra metoder att skydda
sig och de ska användas tillsammans:
Skugga, solskyddskläder, solskyddskräm samt att undvika solen mitt på
dagen mellan klockan 11 och 14
under sommaren. Därutöver bör du
använda mörka glasögon för att skydda ögonen.
Och hur skyddar man barn?
– Exakt på samma sätt, men eftersom de gärna springer omkring och
leker utomhus måste de smörjas oftare. Smörj ett tjockt lager varannan
timme och efter varje bad. När det
gäller bad finns det särskilda badkläder som skyddar mot UV-strålning
– för både barn och vuxna.
Hur starkt solskyddsmedel ska man
ha?
– Jag rekommenderar solskyddsfaktor 30 för dem som aldrig har haft
hudförändringar. 50 för dem som har
haft hudförändringar. Tänk på att
kolla bäst-före-datum. Sololjor som
skyndar på solbrännan ska du inte
använda.
Vilka är solen farligast för?
– Alla. Framför allt för den som har
väldigt ljus hy och är blond, rödlätt
eller rödhårig. Men även mörkhyade
personer kan drabbas av hudcancer.
Borde vi sluta åka på solresor utomlands?
– Jag vill inte avråda någon från
att resa, men var du än är ska du
skydda dig mot solen.
Är det ok att sola i solarium?
– Absolut inte.
Vilka prickar ska man undersöka?
– Du ska själv vara observant på
alla förändringar i din hud. Födelsemärken som växer, sår som inte läker.
Märker du något avvikande ska du gå
till din distriktsläkare, som vid behov
kan remittera till hudkliniken.
Är inte solen nyttig också?
– Jo, vi behöver solen för att få
d-vitamin, men det räcker med några
minuter per dag. Sol hör förstås
också ihop med att njuta av sommaren och självklart ska vi fortsätta vara
ute och grilla, bada och ha kul. Mina
råd handlar om att skydda sig.
Trubaduren Kenth Åbergh spelar
i foajén, Kalix sjukhus.
Kultur i foajén
Sjukhusen och division Kultur och
utbildning satsar vidare på regelbundna kulturprogram i sjukhusfoajéerna.
— Det ska lyfta stämningen när
man kommer in genom entrén.
Också personal och inneliggande
patienter ska kunna ta del av evenemangen, säger Siv Bryggman,
samordnare vid Kalix sjukhus.
Teatergrupper, konstnärer som
visar upp sina alster, slöjdare och
musiker har bjudits in.
— Tanken är att ha en bredd
i kulturutbudet, säger Siv Bryggman.
Trubaduren Kenth Åbergh anmälde sitt intresse till landstinget
och fick en spelning i foajén i
Kalix sjukhus.
— Det är en bra idé. Det är kul
och avspänt att spela här, säger
han.
Kalixbon Judit Berlin passar på
att njuta en stund av underhållningen.
— Jag tycker det är bra, verkligen. Det skulle behöva vara
ännu fler tillfällen till kultur på
sjukhusen, säger hon.
Hans Rönnkvist – ny
landstingsdirektör
Adriana Herrera, överläkare vid hudkliniken, räknar upp fyra sätt att skydda sig mot solen: Skugga, solkräm, skyddande kläder
Foto: MARIA ÅSÉN
samt att undvika solen mitt på dagen. "Det är viktigt att kombinera alla fyra", säger hon.
Hans Rönnkvist är ny tillförordnad
landstingsdirektör från och med
i vår.
Han har
mångårig erfarenhet från olika
ledande befattningar inom
landstinget. De
senaste åren har
han arbetat som
ekonomi- och
planeringsdirektör samt som
biträdande landstingsdirektör.
— Det är en stor utmaning. Det
är ett otroligt viktigt område man
ansvarar för, många är intresserade och engagerade i vad landstinget gör.
Men han kommer inte att bli
långvarig, det vet han redan nu.
— Om ett halvår går jag i pension. Till dess ska landstinget ha
hunnit rekrytera en ny ordinarie
landstingsdirektör.
Förre landstingsdirektören
Mats Brännström valde att sluta
efter fyra år.
— Jag har veckopendlat från
Umeå till Luleå. Det var inget
lätt beslut, men efter noga övervägande bestämde jag mig för att
återvända hem till familjen Umeå,
säger han.