BVC-Nytt nr 5 2015

BVC-NYTT
NR 5
2015
MÅNADSBL AD FÖ R V ÅRD GIV ARE PÅ BV C FRÅN
BAR NH ÄLSOV ÅRDE N, S TO CKHOLMS LÄ NS L A NDSTI NG
Ätstörning i samband med
graviditet och småbarnstid
Tidig skärmanvändning kan
leda till förändringar i ögat
Ätstörningar är samlingsnamnet på olika
typer av symtom och problem som bland
annat har med mat, vikt och
kroppsuppfattning att göra.
En person med ätstörning kan vara kraftigt
underviktig men de flesta som har en
ätstörning är normalviktiga eller överviktiga.
Cirka 4-10% av alla gravida kvinnor har en
ätstörning, vilket kan innebära risker för både
mor och barn. Dokumenterade risker är bl.a.
låg födelsevikt, tillväxthämning, prematuritet,
missfall och kejsarsnitt.
Ätstörningssymtomen kan förvärras eller
förbättras under graviditeten. Den kvinna
som är frisk från ätstörning kan få återfall
under graviditeten eller småbarnstiden.
Efter förlossningen löper kvinnan ökad risk
för depression och psykos samt svårigheter
vid anknytning och anpassning till den nya
rollen som mamma.
På BVC kan amning eller matintroduktion
vara tillfällen då en ätstörning kan uppdagas.
Viktiga tecken kan vara kvinnor som ger sina
barn för mycket eller för lite mat, mat på
oregelbundna tider, ensidig kost eller att vissa
livmedel utesluts. Kvinnan kan ha mycket
frågor om barnets vikt, kost och problem som
har med detta att göra. Andra tecken på att
kvinnan kan ha en ätstörning är frågor om
kvinnans egen vikt och kroppsform samt att
mycket tid och energi går åt till olika dieter
och träningsformer.
Att vara lyhörd och våga fråga vid misstanke
om ätstörning samt erbjuda adekvat hjälp är
viktigt.
Länk till vårdgivarguiden
Om du vill fördjupa dig vänligen kontakta
Gunilla Larsson leg.barnmorska, doktorand
[email protected]
eller Cecilia Brundin Pettersson fil.mag,
näringsfysiolog
[email protected],
Barn spenderar allt mer tid med
mobiltelefoner och handhållna
skärmar (närarbete). Är detta
verkligen bra för ögonen och vad kan vi
ge för rekommendationer till
föräldrar ?
Över hela världen ser vi att frekvensen av
närsyntheten ökar, mest i Asien. Enligt flera
vetenskapliga studier talar mycket för att
ögats tillväxt störs av närarbete vilket leder
till ökad närsynthet. Ögat fortsätter att växa
längs med synaxeln trots att det är
färdigvuxet. Riskerna med ökad närsynthet är
inte enbart att man behöver glasögon för att
se bra utan det kan leda till sjukliga
förändringar i ögat och synskador.
Orsakerna till den ökade närsyntheten är
flera. Ärftlighet är en viktig orsak, det barn
som har två närsynta föräldrar löper en
betydligt större risk att själv bli närsynt
jämfört om man bara har en eller ingen
närsynt förälder. Etnicitet påverkar också,
asiatiska barn löper en betydligt större risk
jämfört med afrikanska och kaukasiska ljusa
barn. Därtill kommer faktorn med närarbete.
Ju längre tid man spenderar med att fokusera
på nära håll och ju närmare man håller
skärmen framför ögonen, desto större är
risken att utveckla närsynthet. En stor
australiensisk studie visade att skolbarn som
spenderar mycket tid inomhus och som ägnar
sig mycket åt närarbete löper en betydligt
större risk att bli närsynta jämfört med
jämnåriga kompisar som spenderar mer tid
utomhus och ägnar sig mindre åt närarbete.
Risken är större hos yngre barn i 6-års ålder
jämfört med barn i 12-årsåldern.
Att vistas utomhus har visat sig skydda
ögonen mot närsynthet, troligtvis beror det
på ljuset (inte att man tittar på långt håll).
Flera studier visar samstämmigt att barn som
vistas mycket utomhus minskar risken att
utveckla närsynthet eller får en mindre grad
av närsynthet. Det pågår nu flera studier för
E-post: [email protected]
We bb: w w w.var dgivarg uiden. se /Omrad en/B VC /
2
att bekräfta och förstå varför utomhusljuset
skyddar mot närsynthet.
Än så länge har vi inga tydliga
rekommendationer att ge om hur länge ett
barn kan sitta med skärmar utan att riskera
närsynthet. Men, tillgänglig forskning tyder
på att yngre barn har en högre risk än äldre
barn samt att redan två timmars
utomhusvistelse per dag kan ha en skyddande
effekt. Alltså, måttlig skärmanvändning, håll
inte skärmen för nära ögonen och att leka
utomhus är bra rekommendationer att ge.
Tony Pansell, Leg optiker vid S:t Eriks
Ögonsjukhus, Docent, Universitetslektor vid
Karolinska Institutet
Koppling mellan fattigdom och
hjärnans utveckling hittades
I tidskriften JAMA Pediatrics presenteras en
amerikansk studie som kommit att bli mycket
uppmärksammad. Författarna har undersökt
om det finns ett samband mellan att växa upp
i fattigdom i USA och hjärnans utveckling.
Bakgrunden är att det är välkänt att barn i
fattiga områden i USA överlag presterar
sämre i skolan och på standardiserade test.
Frågan är vad detta beror på, och i den
aktuella undersökningen har författarna
undersökt om påverkan på hjärnans
utveckling kan spela en roll.
Totalt har 389 barn och ungdomar från olika
socioekonomiska grupper ingått i studien.
Samtliga deltagare var mellan 4 och 22 år.
Hjärnan har undersökts med magnetkamera
vid flera tillfällen, och det forskarna tittat på
är hur hjärnan utvecklas över tid hos barnen
och ungdomarna. Fattigdomsgränsen för en
familj med två barn sattes i studien vid 3 000
dollar per månad i disponibel inkomst, det
vill säga runt 25 000 kronor.
Magnetkameraundersökningarna visar
strukturella skillnader i hjärnans utveckling
hos barn som växer upp under
fattigdomsgränsen. Volymen grå substans är
3 till 4 procent under vad som betraktas som
utvecklingsnormen. Hos barn och ungdomar
som växer upp i riktigt fattiga familjer är
skillnaderna än större.
Frontal- och temporalloben samt
hippocampus innehåller viktiga områden för
inlärning, minne och logiskt tänkande, det
vill säga funktioner som är viktiga för att
kunna prestera bra i skolan. En nedsatt volym
grå substans i dessa regioner bör därför
innebära sämre förutsättningar för att
prestera bra i skolan. Författarna beräknar att
de strukturella skillnaderna i hjärnans
utveckling som man kunnat mäta i grå
substans, specifikt i frontal- och
temporalloben, och som kopplats till
fattigdom kan förklara 15 till 20 procent av
skillnaderna i skolresultat.
Anders Hansen, specialistläkare, psykiatri
Referenser
Hair N, et al. JAMA Pediatrics. Epub 20 jul 2015. doi:
10.1001/jamapediatrics.2015.1475
Utökat
barnhälsovårdsprogram för
förstagångsföräldrar i Rinkeby
Ett samarbete mellan Rinkeby BVC och
Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning med
utökade hembesök till nyblivna
förstagångsföräldrar i Rinkeby har pågått i
två år och utvärderas. Resultaten visar att
hembesöksprogrammet är uppskattat av både
målgruppen och medverkande personal och
möjliggör ett nytt arbetssätt som tar hänsyn
till målgruppens behov.
Länk till rapporten
Den 17 december, 2015, presenteras projektet i
samband med en konferens i Stockholm som
arrangeras av Folkhälsomyndigheten.
Länk till inbjudan och anmälan
Informationsmaterial om
vaccinationer
finns sedan 150701 på Folkhälsomyndigheten
Länk till sidan på FoHM
Ny gratisapp från UNICEF och
WHO som enkelt ger tillgång till
vaccinationstäckning av olika sjukdomar i
olika länder,
samt vaccinationsscheman (by Topic 
Immunization Schedules by Vaccine)
Hälsningar
barnhälsovårdsenheterna i
Stockholm via Åsa,
Margareta och Jeanette
BVC-NYTT NR 5/ 2015