Getingeskolan 6-9

Getingeskolan 6-9
Fastställd av rektor i samarbete med elever, personal och elevråd
Upprättad 2015-09-01
Gäller till 2016-09-01
1
Innehållsförteckning
1.
Vision .................................................................................................................................. 3
2. Lagar ....................................................................................................................................... 3
Skollagen 6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling .......................................................... 3
Diskrimineringslagen 2008:567............................................................................................. 3
3. Definitioner ............................................................................................................................ 4
Diskrimineringsgrunderna ..................................................................................................... 4
Diskriminering ...................................................................................................................... 5
Trakasserier ............................................................................................................................ 6
Sexuella-trakasserier .............................................................................................................. 6
Kränkande-behandling ........................................................................................................... 6
Mobbning ............................................................................................................................... 6
Konflikt ................................................................................................................................... 7
Främjande arbete för likabehandling ..................................................................................... 7
Förebyggande arbete mot kränkande behandling.................................................................. 7
4. Utvärdering ............................................................................................................................ 7
Utvärdering och analys av Likabehandlingsarbetet 2014-2015 ............................................. 8
5. Kontaktpersoner ..................................................................................................................... 9
6. Skolans kartläggningar, målsättningar, utvärderingar samt fortbildningsinsatser .............. 9
Kartläggning ........................................................................................................................... 9
Mål och kompetenssatsning för det främjande arbetet ....................................................... 10
Mål för det förebyggande arbetet .......................................................................................... 11
Utvärdering............................................................................................................................12
7. Främjande arbete för Likabehandling och förebyggande mot kränkande behandling ........12
8. Vad kan du som elev förvänta dig av oss? .............................................................................13
9. Getingeskolans årscykel ........................................................................................................14
10. Upptäcka trakasserier, diskriminering och/eller kränkande behandling mellan elever ....14
11. Handlingsplan vid uppgifter om diskriminering, trakasserier och eller kränkande
behandling ................................................................................................................................. 15
Elev kränker elev ................................................................................................................... 15
Kränkningar och mobbning mellan elever: ....................................................................... 15
Personal kränker elev ............................................................................................................ 17
12. Trivsel- och Ordningsregler ................................................................................................. 17
Bilaga 1 ..................................................................................................................................... 20
Bilaga 2 ..................................................................................................................................... 25
2
1. Vision
Getingeskolan är en skola där du:
• känner trygghet att vara den du är
• upplever gemenskap med andra
• visar respekt för andra
• känner glädje under skoldagen
2. Lagar
Skollagen 6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling
7§ Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och
förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling.
9§Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för
kränkande behandling.
10§En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett
barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband
med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektor…
Diskrimineringslagen 2008:567
Lagen har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt
främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande
identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder.
3
3. Definitioner
Diskrimineringsgrunderna
Kön
Flickor och pojkar ska ha samma förutsättningar.
Exempel från elever:
 I slöjden finns invanda könsmönster. Killar ska ha träslöjd och
tjejer textil.
 Killarna dominerar i idrott och tar mer plats. Killarna springer
1000 m medan tjejerna springer 800m.
 Det är ok att tjejer pluggar, men kan anses "skämmigt" för
killarna att visa att man pluggar.
Könsöverskridande identitet
Personer med en könsidentitet eller ett könsuttryck som hela tiden eller
periodvis skiljer sig från könsnormen, exempelvis transvestiter eller
intersexuella.
Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen
könsidentitet eller könsuttryck. Alla människor har könsidentitet och
könsuttryck, inte bara transpersoner. Med könsidentitet eller
könsuttryck menar Diskrimineringsombudsmannen en persons identitet
eller uttryck i form av kläder, kroppsspråk, beteende eller annat liknande
förhållande med avseende på kön. Personer som inte följer traditionella
normer när det gäller manligt eller kvinnligt. Exempel: utklädning i
rollekar, val av klädfärger, val av fritidsintresse.
Etnisk tillhörighet
Skolan har ett ansvar att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet
enligt skollagen. Man kan ha flera etniska tillhörigheter. Om du är född i
Sverige kan du vara rom, same, etnisk svensk, kurd eller något annat.
Religion eller annan trosuppfattning
I Sverige har vi religionsfrihet och ingen får missgynnas på grund av sin
religion eller annan trosuppfattning som t ex ateism.
4
Funktionsnedsättning/hinder
Funktionhinder kan vara fysiska, psykiska eller intellektuella och påverka
livet på olika sätt. Som funktionshinder räknas både sådana som syns,
som att man använder rullstol, och sådana som inte märks lika lätt, som t
ex allergi, ADHD och dyslexi.
Sexuell läggning
Alla har rätt till lika behandling oavsett sexuell
Exempel från elever: vissa är taskiga mot homosexuella
Med sexuell läggning menas:
 Homosexualitet
 Bisexualitet
 Heterosexualitet
läggning.
Ålder
Man får inte särbehandla någon utifrån ålder. Men det finns undantag då
det finns ett särskilt syfte.
Diskriminering
När vuxna eller organisationen i skolan på osakliga grunder behandlar
vissa elever sämre än andra elever är det diskriminering. Den kan vara
antingen direkt eller indirekt, medveten eller omedveten, aktiv eller
passiv. Diskriminering har samband med någon av
diskrimineringsgrunderna.
 Direkt diskriminering är om ett barn/elev direkt missgynnas och
det är direkt kopplat till barnets/elevens exempelvis kön,
funktionshinder Exempel: Det finns inte möjlighet för en elev att
vara med på en aktivitet eftersom eleven sitter i rullstol
 Indirekt diskriminering kan vara att skolan behandlar alla lika
Exempel: religiöst präglad examen, samma mat i för alla.
5
Trakasserier
När ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har
samband med någon av diskrimineringsgrunderna sker kallas det för
trakassering. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en
person känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad.
(Exempelvis om man blir kallad blatte, hora, bög etc.)
Sexuella-trakasserier
När trakasserierna är anspelar på sex kallas det sexuella trakasserier. Det
kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar, jargong
eller bilder som är sexuellt anspelande. Sexuella trakasserier skiljer sig
från vanlig flirt genom att de är ovälkomna. Det är du som är utsatt som
avgör vad som är kränkande och vad som gör att det känns otryggt.
Kränkande-behandling
Samlingsbegreppet för olika former av kränkningar är kränkande
behandling. Det är ett uppträdande som inte kan härledas till någon
diskrimineringsgrund, men som kränker en elevs värdighet. Den som
utför handlingen behöver inte ha för avsikt att kränka. En viktig
utgångspunkt är den individuella upplevelsen av en kränkning och att
denna upplevelse alltid måste tas på allvar.
Kränkningar kan vara såväl synliga och handfasta som dolda och
utstuderade. Kränkningar kan vara
 fysiska – som att bli utsatt för våld som slag och knuffar
 verbala/ickeverbala – som att bli hotad, utsatt för svordomar, ”fula
ord”, förolämpningar, nedsättande tillmälen, suckar, miner och
gester, förnedrande, negativa kommentarer om utseende
 psykosociala – som utfrysning, ryktesspridning, nedsvärtning,
förtal, förlöjligande
 i text och bild – som klotter, brev, lappar, e-post, SMS och MMS
 materiella – som förstörelse av kläder och böcker
Mobbning
Mobbning är en form av kränkande behandling. Det är en upprepad
negativ handling. Begreppet mobbning finns inte längre i lagtexter, men
det är fortfarande ett vedertaget begrepp. Lagtexten använder endast
begreppet kränkande behandling.
6
Konflikt
En konflikt är mellan jämstarka parter och kan röra sig om sak- eller
värdefrågor. Det är ingen part som har ett övertag mot den andra.
Främjande arbete för likabehandling
Skolan hittar och stärker de positiva förutsättningarna för
Likabehandling i det vardagliga arbetet och behöver inte utgå från
identifierade problem. Det kan handla om att tillägna sig kunskap om
diskrimineringsgrunderna och att undervisningen bidrar till att skapa
lika förutsättningar för alla. Det kan till exempel vara att skapa
smågrupper för att alla ska få möjlighet att uttrycka sin åsikt och
utbildning i alternativ kompletterande kommunikation.
Förebyggande arbete mot kränkande behandling
Det förebyggande arbetet siktar på att minimera riskerna för kränkningar
och utgår från identifierade riskfaktorer.
4. Utvärdering
Målen, kompetenssatsningen, det främjande och förebyggande arbetet
utvärderas av personal i februari/mars i samband med att en ny plan ska
upprättas. Utvärderingarna utgör tillsammans med kartläggningar och
nuläge grund för nästa års förebyggande arbete.
Ansvariga: Rektor ansvarar.
Elever arbetar med och utvärderar trivselreglerna under läsåret.
Klassklimatet kartläggs kontinuerligt med hjälp av elevfrågorna, se
målsättning.
7
Utvärdering och analys av Likabehandlingsarbetet 2014-2015
Elevfrågorna har genomförts och de har varit ett stöd för oss att fånga
upp elever som mår dåligt eller/och har blivit utsatt för kränkning. Ett
önskemål från personalen är att det utformas två versioner av elevfrågor
så att ej samma frågor behöver besvaras mer än en gång/termin. Vi har
under läsåret ändrat frågeställningarna för att få med de sju
diskrimineringsgrunderna. Mentorerna för varje klass har sammanställt
svaren på elevfrågorna och lämnat resultatet i en sammanställning till
likabehandlingsgruppen för gemensam analys. Resultat och förslag på
åtgärder har diskuterats tillsammans med eleverna vid mentorssamling.
Vid ett tillfälle byttes frågorna ut mot husmodellen. Analysen av
husmodellen ledde till att förändringar i korridorerna vidtogs, till
exempel förändring av elevskåpens placering.
Vi har inte genomfört någon kompetensutveckling i konflikthantering.
Arbetslagen efterfrågar konkreta verktyg i arbetet med konflikthantering.
Vi behöver bli säkrare på att tolka när det är kränkning/trakasseri och
när det är en konflikt. Lärare har samarbetat med varandra när en
kränkning utretts.
Det finns ingen schemalagd vuxennärvaro i korridorerna, men vuxna
försöker vara ute mer i korridorerna. Arbetslagsrummen är placerade
mitt ibland eleverna så de har nära tillgång till lärarna. Skolan har
utarbetat ordningsregler, där elevrådet och personal var delaktiga.
Ordningsreglerna finns i denna plan och de finns också i klassrummen.
På mentorssamling går mentorerna igenom ordningsreglerna i början av
varje läsår.
Arbetslagen har sett över det främjande arbetet och mer rastaktiviteter
önskas från elevernas sida. Det har framkommit oro inför att en del av
skolgården försvinner på grund av byggnation av förskola.
Arbetslagen har arbetat med förslag på främjande arbete utifrån de sju
diskrimineringsgrunderna.
8
5. Kontaktpersoner
Vid misstanke om diskriminering, trakasserier, kränkningar eller
mobbning tas kontakt med mentor eller annan pedagog. Det går också
bra att kontakta någon i elevhälsan.
Getingeskolans elevhälsa 6-9
Rektor
Rutger Herlin
Rektor
[email protected]
Kristina Ahlström
[email protected]
Skolsköterska
Margareta Ring
[email protected]
Specialpedagog
Liselott Järsenholt
[email protected]
Speciallärare
Kristina Ivansson
[email protected]
SYV
Ulrika Landin
[email protected]
Kurator
Edina Salihu
[email protected]
6. Skolans kartläggningar, målsättningar, utvärderingar samt
fortbildningsinsatser
Kartläggning
Skolans kartläggningar innefattar diskrimineringsgrunderna och
kränkande behandling. Klimatet på skolan har analyserats kontinuerligt
för att kunna sätta in aktuella åtgärder som förbättrar klimatet. Följande
kartläggningar har vi gjort för att hitta skolans förbättringsområden:
 Elevenkätens frågor har kontinuerligt under året gett oss
kartläggningar över vad som behöver åtgärdas.
 Husmodellen.
 Samtal med föräldrar (utvecklingssamtal, övriga samtal)
9
Mål och kompetenssatsning för det främjande arbetet
Mål: Den nya likabehandlingsplanen introduceras för elever och
vårdnadshavare.
Hur ska vi nå målet?
 Under vårterminen presenteras den nya planen och alla klasserna arbetar med
den under mentorssamlingen.
 På höstterminens föräldramöte, i årskurs 6 presenteras planen för både elever
och vårdnadshavare
 Under höstterminen-14 tas planen återigen upp för elever i åk 7-9.
 Det är extra viktigt att belysa diskrimineringsgrunderna, olika typer av
kränkningar och arbetsgången när någon upplevt sig kränkt eller trakasserad.
 Planen finns på hemsidan och på Fronter
Ansvariga: Mentorer och klassansvariga
Mål: Elevfrågorna används och analyseras
Hur ska vi nå målet?


2 gånger per termin besvarar eleverna frågorna. Det sker i september,
november, februari och april.
Instruktion och arbetsgång följs, se bilaga
Ansvariga: Mentorer och likabehandlingsgrupp
Mål: Alla lärare har fått fortbildning i normkrititiskt förhållningssätt.
Vi har påbörjat involvera eleverna i vår start att arbeta mer
normkritiskt
Ansvariga: Nätverk i samarbete med jämställdhetsutvecklarna
10
Mål för det förebyggande arbetet
Mål: Skolan har hittat utvecklingsområden ur ett normkritiskt
perspektiv
Hur ska vi nå målet?
Genom att utgå från den rådande normen, som vi synliggjorde i vår kartläggning, ska
vi sträva efter att verksamheten ska bli så jämlik som möjligt och därmed också
förebygga kränkningar och trakasserier. Vi ska granska hur normen syns i
ute/innemiljön, organisationen i klassrummet (placering, schema, gruppindelning,
delaktighet), kommunikationen och i våra regler och rutiner. När vi granskat kan vi
hitta förbättringsområden för att få en mer jämlik skola.
Mål: Alla klasser har använt ”Rättigheter och skyldigheter” i
undervisningen
Hur ska vi nå målet?
Handlingsplanen används i klasserna i augusti till september. I handlingsplanen
finns också förslag på aktiviteter till föräldramötena som ska beröra internet i åk6-8.
Den finns på Fronter/rutiner/handlingsplan internettrakasserier/handlingsplan
”Rättigheter och skyldigheter”. På Fronter finns också allt material.
I planeringen tar vi också med elevernas tankar som kom fram i kommunens arbete
Trygg på nätet. Se bilaga
Mål: All personal har fått fortbildning i konflikthantering
Hur ska vi nå målet?
Klargöra begreppen konflikt, kränkning, konflikthantering och konfliktlösning.
Lärare får konkreta verktyg för konflikthantering.
Ansvariga: Elevhälsan
11
Utvärdering
Målen följs upp av personal en gång per år, för att utvärderas i februari/mars.
Ansvariga: Rektor










Alla elever har haft genomgång av planen på olika sätt. Föräldrarna har
fått information om att likabehandling planen finns och var de kan hitta
den.
Vi har fått fortbildning i normkritiskt tänkande vid ett tillfälle. Vi
känner oss fortfarande osäkra på hur vi ska ta upp detta med eleverna.
Vi har inte arbetat med att hitta utvecklingsområden ur ett normkritiskt
perspektiv varken i husmodellen eller i enkäten men vi tycker att det är
viktigt att vi kommer igång med detta.
Previa har arbetat med konflikter mellan oss vuxna men vi har inte fått
någon fortbildning i konflikthantering när det gäller barnen.
Elevfrågorna blir ibland slentrianifyllda och kan därför behöva
utvecklas. Samma enkätfrågor bör ej förekomma mer än 1 gång per
termin.
Husmodellen är bra och har lett till konkreta åtgärder för att öka
tryggheten i korridorerna på skolan.
Nytt mål efterfrågas gällande de 3 olika enheternas likabehandling plan.
Svårigheter att genomföra elevenkäten i de yngre åldrarna på grund av
eleverna har svårt att förstå frågorna utan vuxet stöd och att skriva egna
svar.
Likabehandlingsplanen ligger på hemsidan och på Fronter, men vi är
osäkra på om föräldrarna kan se den.
Ska vi använda materialet ”Rättigheter och skyldigheter” i
undervisningen i fortsättningen? Vissa av dem känns självklara, medan
andra är svåra att genomföra.
7. Främjande arbete för Likabehandling och förebyggande mot
kränkande behandling
Skolnivå
 Elevhälsans hälsofrämjande och förebyggande arbete
 En representant från varje arbetslag deltar i Getingeskolans
likabehandlingsgrupp som arbetar för att utveckla det främjande och
förebyggande arbetet
 Tre representanter deltar i likabehandlingsgruppen Norr där skolorna i
Haverdals verksamhetsområde samverkar med Getinge verksamhetsområde
för att utveckla det främjande och förebyggande arbetet likvärdigt i våra
områden.
 Främjande och förebyggande arbete är en del av skolans övriga
utvecklingsarbete
 Föräldrar involveras i föräldrarådet och föräldramöten
 Fortbildning för pedagoger
Ansvariga: Rektor
12
Gruppnivå
 Fasta placeringar i hemklassrummet för studiero och för att ingen ska känna
sig utanför. Klassansvariga gör placeringar i hemklassrummen.
 Lärare styr gruppindelning utifrån att elever ska lära sig arbeta med alla och
utifrån att alla ska få komma till sin rätt
 Vi lyssnar och fångar upp elevers tankar och behov
 I åk 6 har vi föräldraveckor då vi bjuder in föräldrar till en/flera dagar för att
de ska få uppleva skolvardagen
 Allas rättigheter och lika värde tas upp i undervisningen som t ex lag och rätt,
etik och moral, sex och samlevnad, religion, bildanalys, litteratur och under
besök på ungdomsmottagningen
 Vuxennärvaro i korridorerna
 Nolltolerans gäller vid kränkningar, vilket betyder att vi alltid ingriper när vi
upptäcker en kränkning
Ansvariga: Pedagogerna ansvarar
Elevnivå
 klassråd, arbetslagsråd och elevråd
Ansvariga: Mentorer och ansvariga lärare
8. Vad kan du som elev förvänta dig av oss?
När alla vuxna i skolan möter eleverna är vi
 tydliga med att visa våra förväntningar på hur vi i skolan ska respektera
varandra
 ansvarsfulla genom att agera och reagera på det vi ser och hör
13
9. Getingeskolans årscykel
April



Ny likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling
Repetera arbetsgång vid kränkande behandling
Elevfrågor och eventuella åtgärder
Maj

Arbete/Fortbildning
Augusti




Gå igenom skolans ordningsregler och klasserna upprättar
trivselregler
Kickoffhäfte från likabehandlingsgruppen Norr
Arbete med Likabehandlingsplanen på mentorssamling
Handlingsplan internettrakasseri ”Rättigheter och skyldigheter”




Handlingsplan internettrakasseri ”Rättigheter och skyldigheter”
Föräldramöte med information om planen
Elevfrågor och eventuella åtgärder
Arbete/Fortbildning
November



Arbete/Fortbildning
Elevfrågor och eventuella åtgärder
Uppföljning av målsättningar
Februari


Kartläggning och analys
Elevfrågor och eventuella åtgärder
September
Oktober
Mars
Utvärdering
10. Upptäcka trakasserier, diskriminering och/eller kränkande
behandling mellan elever
I skolans organisation finns möjligheter att uppmärksamma likabehandling och
upptäcka trakasserier och kränkningar.
Lektionstid: Pedagogerna som arbetar tillsammans med eleverna ingriper om de
ser och hör att kränkningar förekommer. Pedagogerna samtalar med eleverna om vad
förbudet mot kränkningar innebär. Pedagogerna ansvarar.
Rasttillsyn: De vuxna har en viktig uppgift när det gäller att upptäcka kränkande
behandling mellan elever under rasterna, men rasttillsynen är också en möjlighet för
personal och elever att mötas utanför klassrummet för spontana pratstunder.
14
Arbetslagsplaneringen: Ett forum för pedagogerna att delge varandra
information, ta del av varandras tips och idéer när det gäller värdegrundsarbete,
elevinflytande, etc.
Kontinuerlig kartläggning: Eleverna får frågor i klassen tre gånger per termin
som ger underlag för det förebyggande arbetet. Mentorer ansvarar.
Utvecklingssamtal: Elevers inflytande och hur eleven trivs i skolan ingår i samtalet
om elevens sociala utveckling. Mentorer är ansvariga och sammankallar föräldrar och
elever en gång per termin
Vaktmästare och städpersonal: I sitt arbete rör de sig i skolans olika utrymmen
och kan upptäcka kränkningar. Rektor ansvarar för att dessa informeras.
Matsituationen: Vuxna som äter tillsammans med eleverna ingriper om de ser och
hör att kränkningar förekommer.
Skolsköterskans hälsosamtal: Eleverna i år 6 och 8 har samtal med
skolsköterskan om sin hälsa och trivsel i skolan och då kan uppgifter om kränkningar
komma fram. Skolsköterskan sammankallar.
11. Handlingsplan vid uppgifter om diskriminering, trakasserier
och eller kränkande behandling
Elev kränker elev
Elev eller vårdnadshavare till elev som känner sig kränkt vänder sig i första hand till
ansvarig mentor eller någon annan vuxen som eleven känner förtroende för. Det är
också möjligt att vända sig till elevhälsans personal.
Kränkningar och mobbning mellan elever:
1. Någon på skolan får reda på att en elev upplever att den är utsatt för
kränkande behandling av andra elever. Den som upptäcker eller på annat sätt
får reda på att elev känner sig utsatt ansvarar för att informationen lämnas till
den utsattes mentor. Rektor informeras inom 24 timmar. Rektor anmäler till
huvudmannen och mentor ansvarar för utredningen och använder sig av den
personal som först fått kännedom. Tillsammans avgör man vem som gör vad.
Den ansvarige för ärendet dokumenterar på kommunens utredningsblankett.
Utredningsblanketterna finns på Intranätet. Överväg om vårdnadshavare
behöver omedelbar information.
15
2. Samtal förs med var och en, enskilt, med de inblandade där de blir
medvetna om att kränkningen inte är tillåten enligt lag. Personalen tar
detaljerat reda på vad som hänt, sagts osv. När det hände, var, hur länge det
pågått, vilka som är inblandade etc. Eleven som har kränkt får under samtalet
möjlighet att komma på hur den ska förändra och förbättra sig.
3. Utifrån utredningen kan man komma fram till att åtgärder behöver göras även
på skol- eller gruppnivå. Det kan t ex vara
 återkommande samtal med elever och vårdnadshavare utifrån behov
 ökade observationer vid olika tillfällen, t ex ökad rasttillsyn
 omorganisation i och av grupper
 Information till andra berörda på skolan i syfte att stödja elever
4. Alla inblandade vårdnadshavare informeras skyndsamt av berörd personal
om ärendet. Vårdnadshavare får information om vilka åtgärder som skolan ska
vidta. Vårdnadshavare uppmanas att stödja sitt barn.
5. Syftet med åtgärderna är att kränkningar ska upphöra. Berörd personal och
mentor ansvarar för att eleverna får det stöd de behöver under denna tid.
6. Uppföljning görs efter ca en vecka. Uppföljning sker med alla inblandade.
Samtalen hålls åtskilda. Mentor ansvarar.
7. Uppföljning sker därefter kontinuerligt tills problemen är lösta. Även om den
som känt sig kränkt säger att det har gått över ska ärendet följas upp under en
period.
8. Avslutningssamtal hålls tillsammans med elev och vårdnadshavare till den
som upplevt sig kränkt. Originalet läggs i den utsattes elevakt av den som har
ansvarat för utredningen. En kopia lämnas till skoladministratör.
9. Om den som känt sig kränkt inte upplever en förbättring kopplas stödteamet
in. Stödteamet ansvarar för åtgärder.
En bedömning bör göras om det som skett skall anmälas till andra myndigheter;
orosanmälan till Socialförvaltningen, misstanke om brott till Polismyndigheten.
Skolan kan också ringa och rådfråga polis och socialtjänst. Om händelsen inneburit
allvarlig fara för liv eller hälsa ska Arbetsmiljöverket underrättas. Detta gäller även
händelser som orsakats genom våld eller hot om våld. Denna anmälningsskyldighet
medför inte att skolan fråntas sitt ansvar att handla och komma till rätta med
problemen.
16
Personal kränker elev
Personal som uppmärksammat diskriminering agerar omedelbart.
• Diskriminering anmäls till rektor som ansvarar för utredning av händelsen.
• Information/samråd kring händelsen sker med HR.
• Rektor/HR samtalar med berörd personal.
• Rektor meddelar samtliga vårdnadshavare.
• Samtal med elev, vårdnadshavare, rektor samt HR
• Rektor tar i samråd med HR ställning till arbetsrättsliga åtgärder.
Att dokumentera
• Dokumentation sker på BUF:s utredningsblankett som diarieförs och förvaras i
elevakten. Kopia förvaras i personalakten.
• Dokumentation enligt arbetsrättslig hantering sker på annat sätt.
(Barn- och ungdomsförvaltningens rutin)
12. Trivsel- och Ordningsregler
På varje skola skall det finnas regler som syftar till att skapa arbetsro och trygghet i
skolan. Ordningsreglerna ska ge vägledning för elever, alla vuxna i skolan samt
föräldrar om förhållanden eller situationer som rör miljön i skola. Genom att följa
reglerna på Getingeskolan respekterar vi varandra och miljön. Klassernas
trivselregler utgår från skolans ordningsregler.
Dessa ordningsregler är framtagna i samråd med elevråd och lärare. De gäller årligen.
17
Rättigheter
Skyldigheter
Konsekvenser
Trygghet
…tar avstånd från att
människor utsätts för
förtryck och
kränkande
behandling, samt
medverkar till att
hjälpa andra
människor (Lgr11)
Jag har rätt att känna mig trygg.
Vi har nolltolerans mot kränkande
symboler och handlingar.
Snöbollskastning är inte tillåten inom
skolans område. Man får inte heller
vistas på Simbas område utan lärares
tillstånd.
Vi följer vår likabehandlingsplan och
utreder alla former av kränkningar.
1.
2.
3.
Samtal med elev
Samtal med vårdnadshavare
Möte med skola
Studiero
…tar ett personligt
ansvar för sina studier
och sin arbetsmiljö
(Lgr 11)
Jag har rätt att arbeta i lugn och
ro utan att bli störd.
Jag följer klassens trivselregler.
Om en elev uppträder störande under en
lektion ska läraren uppmana eleven att
ändra beteende. Om eleven fortfarande
stör kan läraren visa ut eleven ur
klassrummet. Vårdnadshavare kontaktas.
…har kunskap om
demokratins principer
och utvecklar sin
förmåga att arbeta i
demokratiska former
(Lgr11)
Jag har rätt till min
undervisningstid.
Jag kommer i tid till varje lektion.
Om en elev är försenad eller avviker
tidigare från en lektion utan att detta är
tillåtet av lärare blir det anmält som
ogiltig frånvaro och detta förs in i elevens
betyg. Kontakt med vårdnadshavare sker
samma dag.
Jag har rätt att arbeta i lugn och
ro utan att bli störd.
Under lektionstid är det inte tillåtet att
prata i telefon och skicka sms mm.
Jag har rätt till min hälsa.
Vi är en godisfri skola och vi dricker inte
heller energidrycker eller läsk.
Om detta sker tas kontakt med
vårdnadshavare.
Vi har nolltolerans mot alkohol, tobak
och droger på skolan.
Direkt kontakt med vårdnadshavare om
någon elev bryter mot detta. Då det
dessutom är förbjudet i svensk lag
övervägs alltid polisanmälan eller
orosanmälan till sociala myndigheter.
Jag går i korridorerna utom om jag är
försenad till en lektion, då får jag
springa.
Läraren har rätt att omhänderta föremål
som stör under en lektion. Föremålet skall
då lämnas tillbaka efter lektionen eller
senast efter skoldagens slut.
Vårdnadshavare kontaktas om åtgärden
vidtas.
Hälsa
…har fått
kunskaper om och
förståelse för den
egna livsstilens
betydelse för
hälsan, miljön och
samhället(Lgr11)
Jag har rätt till min hälsa.
18
Åtgärder vid elevers dåliga uppförande som inte bedöms vara
kränkande handlingar
Att en vuxen ser ett olämpligt beteende, men bara går förbi, innebär från elevens
synpunkt att den vuxne accepterar det som sker.
Skolans vuxna är medvetna om att de är goda förebilder och uppträder så. Den vuxne
har ansvar för den gemensamma skolmiljön.
Arbetsgång vid elevs dåliga uppförande
1. Direkt tillsägelse
2. Allvarssamtal (samtal med eleven i enrum)
3. Vid upprepade förseelser kan andra åtgärder bli aktuella t.ex. samtal hem och/eller
upprättande av åtgärdsplan.
19
Bilaga 1
Instruktion för elevfrågor
Alla elever ska besvara frågorna. Om det är muntligt eller skriftligt avgör du som mentor.
Åtgärder görs tillsammans i elevgruppen utifrån analysen, eleverna ska göras delaktiga i
åtgärderna. Åtgärderna följs också upp i elevgruppen. Uppföljningar och åtgärder
tillsammans med elever är viktiga för att de ska ta det på allvar och för att en förändring ska
ske.

Om eleverna svarar med enstaka ord, t ex bra/dåligt, har du som lärare ansvar att
följa upp med enskild elev

Uppmana elever som har svårt att skriva eller att de upplever att det är svårt att skriva
om händelsen att de kan berätta för vuxen

Var tydliga med att det inte går fram till eleverna vem som har sagt vad, men alla
måste skriva sitt namn så att de vuxna kan åtgärda.

Det är ok att lägga till frågor till elever, men inte att ta bort
Arbetsgång
1. Representanterna i likabehandlingsgruppen kopierar upp och delar ut
elevfrågorna till mentorerna i arbetslaget.
2. Eleverna besvarar frågorna under mentorstid.
3. Mentorerna ansvarar för att analysen och åtgärder görs inom två veckor.
Mentorerna ansvarar för att åtgärder görs tillsammans i elevgruppen utifrån
analysen, eleverna ska göras delaktiga i åtgärderna. Åtgärderna följs också upp i
elevgruppen. Uppföljningar och åtgärder tillsammans med elever är viktiga för att
de ska ta det på allvar och för att en förändring ska ske.
4. Efter mentor gjort analys på klassnivå lyfts analysen av respektive klass i
arbetslaget. Arbetslagets representant i likabehandlingsgruppen ansvarar för att
sammanställa och samla in alla analyser.
5. Arbetslagets representant i Likabehandlingsgruppen tar med sig analyserna till
Likabehandlingsgruppen för en analys på skolnivå. Gruppen upprättar eventuella
åtgärder på skolnivå. Analyserna ska också användas som kartläggning inför
nästa års plan. Representanterna från respektive arbetslag ansvarar för att
återkoppla till arbetslagen.
6. Föräldrar ska informeras så att de har möjlighet att stötta hemifrån.
20
Elevfrågor 1
Raster:
Vad gör du på rasterna?
__________________________________________________________
__________________________________________________________
__________________________________________________________
Vilka umgås du mest med?
__________________________________________________________
Finns det något ställe på skolan där du inte känner dig trygg?
__________________________________________________________
Lektioner:
Hur har du det på lektionerna?
__________________________________________________________
__________________________________________________________
__________________________________________________________
___________________________________________________
Berätta om det finns någon situation då du inte känner dig trygg?
__________________________________________________________
__________________________________________________________
Övrigt:
Har du varit utsatt för att någon har gjort/sagt/skickat dumma saker till dig eller till
någon annan? Berätta!
__________________________________________________________
__________________________________________________________
Annat som du vill berätta
__________________________________________________________
__________________________________________________________
Namn:______________________________________
Datum:_______________
21
Elevfrågor 2

Vilka platser undviker du på skolans område? Varför?
______________________________________________________
______________________________________________________
______________________________________________________
_____________________________________________

Har du sett någon annan bli utsatt för kränkningar, trakasserier och/eller
nättrakasserier, under/utanför skoltid?
___________________________________________________________
___________________________________________________________
___________________________________________________________
___________________________________________________

Vilka ord används då någon blir utsatt för kränkningar, trakasserier eller
sexuella trakasserier på er skola?
______________________________________________________
______________________________________________________
______________________________

Har du själv upplevt kränkningar, trakasserier eller sexuella trakasserier på
internet/mobilen? Hur ofta? På vilket sätt, ord och/eller bild?
______________________________________________________
______________________________________________________
______________________________________________________
_____________________________________________

Har du blivit utsatt för kränkningar på grund av att du är tjej/kille, kommer
från ett annat land/religion, din sexuella läggning, funktionsnedsättning, ålder
(annat)?
Ge exempel på hur!
___________________________________________________________
___________________________________________________________
___________________________________________________________
___________________________________________________________
___________________________________________________________
___________________________________________________________
___________________________________________________________
___________________________________________
Namn:
Datum:
22
Analys av elevfrågor
Namn på mentor:_______________________ för
klass:______________Datum:_____
Försök att se helheten, inte detaljer. Besvara följande frågeställningar:
Vad ser jag?
Varför ser det ut som
det gör?
Möjliga orsaker…
Vilka slutsatser drar
jag?
Vilka åtgärder kan
klassen arbetat med?
23
Glöm inte att involvera
eleverna i åtgärderna!
Vad ska åtgärderna
leda till?
Hur följer jag upp
åtgärderna?
24
Bilaga 2
Getingeskolan
Hur tycker ni att man ska/kan arbeta förebyggande och främjande mot kränkningar och
trakasserier på digitala medier?

Att ha en lektion om ask.fm

Om man blir kränkt å sociala medier kan man börja med att säga sluta. Om personen inte slutar så
säger man att om personen inte slutar anmäler man personen till polisen, och gör en polisanmälan

Föräldrar/lärare kan fråga vad man gör på nätet.

Säga till elever i skolan att tänka sig för innan de skriver taskiga saker på nätet.

Kontakta en vuxen som lärare eller bris

Prata om konsekvenser

Medvetenhet

Det är inget fel på internet sidorna utan på människorna som mobbar via dem.
Hur kan man planera en lektion i skolan hur vi beter oss på nätet och hur vi hanterar bilder?

Visa på något fall som inte började så hemskt men slutade hemskt, så man får fördjupa sig i, så ser
man vad som kan hända om man skriver en kommentar fel.

Göra det intressant så att alla lyssnar för att alla behöver höra det. Man kan visa sidor, grejer som har
hänt i verkligheten och filmer. Personen ska veta vad hen pratar om och hen ska vara intressant och
vill vårt bästa.

Använder internet mer och visar vad som är laglig/olagligt på nätet och vad som kan hända om man
gör ngt olagligt.

Att skolan tar in en person som är kunnig inom dessa ämnen och föreläser om hur det fungerar för
både elever och lärare. Man tar då upp vad man bör undvika och vad som är säkert på nätet.
25

Föreläsare, analysera en youtube video, reklam.

Gå igenom webbsidor och varför man använder dem. Alla får säga vad de tycker om hat kommentarer
och hur det ska förebyggas.

Eleverna får berätta sina egna tankar också så får man utgå från det.

Man kan visa olika ”hat” kommentarer sen jobba hur man kan bli av med dem

Lärarna ska ge eleverna mer insikt i vad som faktiskt kan hända om man mobbar någon

Visa har det man skriver/gör påverkat andra, och vad det kan leda till

Kolla olika mobbningsfilmer och andra videos på Internet. Ta hit en person som har varit mobbad att
ha en föreläsning

Teater och lekar

Ta upp verkliga händelser
Hur ska skolpersonal agera när någon blir kränkt eller trakasserad på digitala medier?
Kolla så att vi mår bra, ifall det är ngn i skolan som mobbar och man uteblir från lektioner, då ska
lärarna prata med föräldrarna och komma på en lösning.
Dom ska ta det på allvar! Dom måste vilja elevens bästa och förstå elevens situation. Om dem ska
hjälpa eleven måste man kunna veta lite om programmet.
Prata med elever ifråga, prata med föräldrar
Den som är trakasserad ska skolpersonal prata med och se vad som pågår.
Prata med personen ifråga och fortsätter den kan eleven/eleverna som blir utsatt polisanmäla. Man
kan ringa hem till föräldrarna.
Prata med de utsatta eleverna och ta reda på hur kränkningar/trakasserier gick till. När man vet det så
kan göra någonting åt det. Skolpersonal bör ta reda på vem det är som har utsatt eleven/eleverna för
trakasserierna och tala med dem.
Trösta personen som blir utsatt, lärarana kontaktar Bris, tar reda på hur allvarligt det är. Mår personen
ifråga psykiskt dåligt måste något göras!
26
Lärarna måste veta hur medier fungerar, de måste veta hur kränkningen gick till fullo och inte bara
halva historien. Ta upp händelsen med ALLA som var med.
Sätt in en (opartisk) organisation, så kan lärarna ägna sig åt sitt. Som en organisation som samverkar
på skolor i länet/kommunen. Med en eller två personer som en kurator.
Även fast det kanske händer utanför skolan, kan man ju ändå komma ledsen till skolan. Lärarna borde
få en utbildning om sociala medier.
Gå in och kolla vad som händer på ask.fm
Agera snabbt
27