1. No category

Vi skärgårdsbor
Nr 3, november 2015
Tidningen från Skärgårdarnas Riksförbund
I detta nummer, läs om
– ESIN, 15 år med Europas små öar
– SRF på Hemsö
– Höstöppet i skärgården
SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND
Resurser för utveckling
Skärgårdarnas Riksförbund har årligen fått en statlig ersättning för vårt arbete med utvecklingsfrågor
för landets alla ö- och skärgårdsområden, på kusten och i de stora insjöarna. Det är pengar som
behövs för att stärka utvecklingen i det särpräglade landskap som skärgårdarna utgör.
Vi är attraktiva, det vet vi! Alla kommuner som kan,
lyfter fram sin skärgård på omslaget i marknadsföring
när man ska locka boende, besökare och verksamheter.
Skärgårdarnas natur är också av riksintresse med stora
krav på bevarande och restriktioner.
Så för att vara en landsbygd är skärgårdarna alltså
annorlunda. Här möts stora intressen, inte alltid
friktionsfritt. Många söker sig till skärgårdarna på
sin fritid och det är konkurrens om mark och vatten,
bostäder och även gentemot den traditionella naturvårdens krav på restriktioner. Alla vet att landskapets
kvalitet och framtida potential ligger i att det kan
fortsätta vara en året runt levande skärgård. Det innebär bofast befolkning och aktivt företagande. Både för
omvårdnaden av det speciella men även för utvecklingen av det nya.
tagande, tillgänglighet, service, kompetensutveckling
och ökade internationella kontakter.
Många av skärgårdarnas speciella problem handlar om
utveckling i isolerade samhällen. Öarna blir närmast
naturliga plattformar för lösningar anpassade till de
speciella förutsättningarna. Därför kan öarnas samhällen också stimulera kreativa lösningar. Det är inte
alltid det fysiska avståndet till service eller marknad
som är viktigt. Det är tillgängligheten och möjligheten
som finns att nå tjänsterna och marknaden.
Så vad behöver jag oroa mig över? Nu ska vi från Skärgårdarnas Riksförbund formulera på vilket sätt vi kan
medverka och påverka utvecklingen i skärgårdarna.
Det viktiga blir att få Regeringen och dess kansli att
lyssna och förstå att det speciella landskapet kräver
speciella kunskaper.
Så här långt låter det väl bra! Genom våra många medlemmar i SRF når vi alla skärgårdar i landet. Vi samlar
kunskap om förutsättningar och villkor för en året runt
levande skärgård. Vi för kunskapen vidare till olika
myndigheter. Vi stimulerar också en utveckling genom
aktivt utbyte av erfarenheter och arbetar med speciella
insatser kring konkreta problemområden under rubrikerna arbete, boende, service och miljö.
En stor del av vårt arbete sker genom arbetsgrupper,
i nätverk eller i projektform där många deltar.
För att det här ska fungera även åren som kommer
arbetar vi nu inför årsskiftet med en ny ansökan till
Regeringen om resurser för vårt arbete de kommande
tre åren 2016 – 2018.
När jag läser Regeringens nationella strategi för
hållbar regional tillväxt och attraktionskraft, så känner jag snabbt igen mig. Vi ser samma problem och
utmaningar kring demografisk utveckling, förändring
av näringslivet, klimat- och miljöfrågorna samt den
sociala sammanhållningen. Jag känner också igen mig
kring de prioriteringar som behöver göras. Kring före-
Bengt Almkvist
Ordförande SRF
Vi skärgårdsbor nr 3 2015 november
Framsidesbilden är från den grekiska ön Kastellorizo,
foto Eva Widlund
Vi Skärgårdsbor
Redaktion
Eva Widlund
Förbundets e-postadress
[email protected]
Tidningen är producerad av Skärgårdarnas
Riksförbund och utkommer med fyra
nummer per år.
Postadress
Södra Vinön 112, 715 93 Vinön
Hemsida
www.skargardarna.se
Redaktionens e-postadress
[email protected]
Produktion och tryck
Linderoths Tryckeri, Vingåker 2015
Foto
Om inte annat anges Eva Widlund
ISSN 2000-0448
Ansvarig utgivare:
Bengt Almkvist, ordf. SRF
Femton år
med Europas små öar
Sverige är den nation som har flest bebodda öar i Europa. Det var också Sverige som tog initiativet till att
samverka med andra länders små öar. I början var det sex länder som anslöt sig till nätverket, vilket bildades på
Möja år 2001. Idag är det elva medlemsländer i ESIN och det finns flera som vill ansluta sig.
ESIN började som ett nätverk mellan
några grupper från öar i sex länder.
Den svenska organisationen Skärgårdarnas Riksförbund bjöd in till ett
möte på en ö i den svenska skärgården. Öbor från Danmark, Finland,
Frankrike, Irland och Skottland hörsammade inbjudan och tillsammans
bildade man ett nätverk mellan de
små öarna i Europa. Nätverket har
under åren utvecklats till att bli en
federation av organisationer för små
öar från elva nationer.
Gemensamma projekt
Samarbetet inom ESIN ger utbyte
mellan öar om erfarenheter av hur
EU:s regler tillämpas och det skapar
Vad betyder ESIN för Europas
små öar?
kontakter för samverkan på olika
sätt. Några gemensamma större projekt har det blivit som ”Meeting the
Challenges of small islands” under
åren 2004-2007. Nyligen har ”Smilegov” avslutats, ett projekt kring energibalanser på små öar. Ett demografiprojekt Next Stop Small Islands
har tre organisationer från ESINfamiljen samverkat i. Nu planeras
för nya projekt, t ex kring utveckling
av entreprenörskap på små öar, med
Bretagnes öar som ”lead partner”.
ESIN är den enda, gemensamma röst
som Europas små öar har i Bryssel säger Christian Pleijel från Åland. ESIN
är ett vidsträckt och starkt kontaktnät
för alla som är engagerade i ö-frågor
och ger den ö-nyfikne kunskaper från
insidan.
Dorthe Winther, ordförande i de danska små öarnas organisation menar
att ESIN kan synliggöra på ett annat sätt för politiker och tjänstemän
inom EU, att det finns många små
öar i Europa, små öar som för närvarande inte uppmärksammas i den
politik som förs. ESIN kan således
Pia Prost från Finland, här med ESIN-kassen, tar farväl när hon nu lämnar styrelsen i den europeiska federationen. Dorthe Winther och Lise
Sørensen Thillemann från Danmark är glada när de, efter ett riktigt oväder, äntligen kom fram till ön Kastellorizo. Camille Dressler från
Skottland är nöjd med mötet i Grekland. Hon sitter kvar i styrelsen för ESIN men lämnar sitt uppdrag som vice ordförande.
Vi Skärgårdsbor nr 3 november 2015
3
vara språkrör för de små öarna och
informera om våra utmaningar.
För oss i Danmark, säger Dorthe, är
det viktigt att ESIN fortsätter att vara
en organisation för de små öarna, eftersom våra problem och utmaningar
är annorlunda än de större öarna, de
som är en egen kommun eller region.
Pia Prost, avgående ledamot från Finland menar att ESIN med dess kontakter är extra viktig för den finska
ö-organisationen FÖSS, som är en
helt och hållen ideell förening utan
statlig finansiering. Därför är arbetet
i ESIN den viktigaste länken mellan
FÖSS och EU. Utan ESIN skulle vi
ha mycket svårare att hålla oss ajour
med vad som händer på EU-nivå,
säger Pia. Och i förlängningen ha
någon möjlighet att påverka lagstiftningen genom att bidra med fakta
och en verklig bild av hur förutsättningarna ser ut i våra skärgårdar.
För den skotska ö-organisationen är
det mycket viktigt att vara en del av
ESIN, menar Camille Dressler. Det
innebär att vi kan föra vidare en europeisk dimension till våra myndigheter. Det ger även oss öbor möjlighet
att få ett nytt perspektiv på ö-livet,
det vidgar våra vyer och ger oss inspiration.
Efter 15 år med ESIN har vi blivit
bättre på att förstå hur det hela fungerar på en politisk nivå och vår röst
börjar höras på ett effektivt sätt, konstaterar Camille. I framtiden skulle
jag vilja se oss arbeta mera kring de
kulturella delarna av livet på öarna,
upprätta ett nätverk av ö-kvinnor till
exempel och hitta sätt för våra ungdomar att besöka varandra. Jag tror
att det skulle betyda en hel del för vår
ö-identitet! Nu när ESIN har både
en sida på Facebook samt en webbplats, kan dessa användas som kanaler
för att uppnå denna typ av nätverk.
När öbor möts, kan saker hända! avslutar Camille.
ESIN:s årsmöte 2015
Värdskapet för ESINs årliga möten
har cirkulerat, i år var det för andra
gången i Grekland. 2007 var det på
ön Hydra och i år på den lilla ön Kastellorizo i östra Grekland.
För att komma till platsen för årets
möte flög vi till Rhodos, där flera av
mötesdeltagarna sammanstrålade på
morgonfärjan som skulle ta oss till
Kastellorizo. En vacker soluppgång
och en fin resa blev det för oss. När
vi anlände till Kastellorizo var färjan
som en jätte i viken och vi undrade
om den verkligen skulle kunna ta sig
runt i den trånga vattenbassängen.
Färjan låg inte länge i Kastellorizos
hamn, det blev trångt med alla människor och fordon som skulle ombord
på färjan innan den skulle återvända
till Rhodos.
Vi fick ett varmt mottagande på
ön, många vänliga och intresserade
människor ville prata med oss öbor
Den stora färjan Diagoras fick det trångt i hamnen på Kastellorizo.
4
Vi Skärgårdsbor nr 3 november 2015
från andra öar i Europa. Vår värd,
ordförande för den grekiska organisationen Elefterios Kechagioglou
hade mycket att stå i för att få hela
arrangemanget att fungera. Det
gällde att vara flexibel när hälften av
deltagarna på grund av ett oväder och
inställt flyg inte kunde komma som
det var planerat. Nästa färja skulle gå
först om flera dagar, så danskarna och
ett antal grekiska borgmästare fick ta
omvägen över Turkiet för att till slut
komma till Kastellorizo via Kas.
Studiebesök
Den lokala guiden Litsa tog hand
om gruppen som var på plats. Hon
berättade om ön och ordnade med
olika studiebesök. Vi besökte bland
annat kommunkontoret, skolan och
öns energianläggning. På skolan träffade vi elever och rektorn, men trots
att terminen hade startat för någon
vecka sedan hade inga lärare skickats till skolan. Att tillsätta lärare är
en statlig angelägenhet. Vi fick höra
om ett miljöprojekt där eleverna på
skolan samlat in plast som skeppades
till Rhodos för återvinning. De hade
även gjort konstverk av skrot och fått
ett pris för detta.
ESIN konferens
När alla delegater hade anlänt kunde
själva konferensen börja och det blev
intensiv mötestid med många talare
och tolkning. Utmed bygatan fanns
affischer uppsatta om ESIN-mötet
Besök på skolan med ESIN-deltagare, grekiska borgmästare, öbor och skolelever.
där allmänheten bjöds in och det
kom en hel del öbor i alla åldrar, som
satt med för att se och lyssna när Europas öar var på plats för sitt Annual
General Meeting AGM.
Återvald ordförande är
Bengt Almkvist, här
i mitten med två av
tre vice ordföranden.
Till vänster Eleftherios
Kechagioglou, vår grekiske värd och till höger
Christian Pleijel från
Åland. John Walsh från
Irland kunde inte delta
denna gång.
En stor del av konferensen handlade om Blå Tillväxt, ett komplext
EU-program, som presenterades av
finansministeriets tjänsteman och av
professor Spilanis från Aegean universitetet.
Borgmästaren Maria från ön Tilos
pratade mycket om svårigheterna för
en liten ö att få det vardagliga att fungera. Kan vi då prata om Blå tillväxt eller Grön tillväxt? Det som många tar
för givet med dricksvatten till exempel,
är något som vi måste kämpa för att få.
Det vardagliga att se till att det finns
service som lärare, läkare med mera
måste först fungera, sa Maria bestämt.
Hon kritiserade också färjetrafiken,
den anpassas inte efter befolkningens
behov utan mer efter turismen.
Denis Bredin från den franska öorganisation Ile du Ponants höll ett
långt anförande om ett entreprenörskapsprojekt som ska gå över flera år.
Kontaktpersoner från de olika ESINländerna finns. Det kommer att presenteras mer i kommande tidningar.
De blå grottorna
Trots ett späckat program fick vi inte
åka från ön utan att ha besökt de blå
grottorna, menade Elefterios. Så en
morgon samlades vi på kajen för att
åka med båt till den del av ön där
grottorna finns. Det blev en spännande upplevelse på flera sätt. Det
var intressant att åka båt utmed ön
Kastellorizo, så annorlunda natur
mot våra svenska öar. När vi kom
fram till grottorna fick halva gänget
gå över i en liten båt. Vattnet gick
högt och öppningen till grottan var
inte stor så vi fick krypa ner ordentligt i båten för att komma in. Väl inne
var det ett ganska stort rum och det
var verkligen ett blått sken över hela
rummet.
ESIN:s styrelse
Några ledamöter avtackades och
nya kom till men ordförandeskapet
kvarstår i Sverige med Bengt Almkvist. De tre vice ordförandena för
kommande år är Christian Pleijel
från Åland, John Walsh från Irland
och Eleftherios Kechagioglou från
Grekland.
Den nya styrelsen hann med ett styrelsemöte på ön innan det var dags att
åka med färjan till Rhodos. Här beslutades att årsmötet fortsättningsvis
vartannat år ska förläggas till Bryssel som ligger lite mer centralt i Europa och för att man därmed lättare
ska kunna få lobbningsmöjligheter.
ESIN:s årsmöte 2016 kommer alltså
att gå av stapeln i Bryssel.
Eva Widlund
Läs om ESIN:s årsmöte,
projekt med mera på hemsidan
http://europeansmallislands.com/
Kastellorizo, eller Megisti på
grekiska, är en mycket liten
ö belägen cirka tio landmil
sydöst om Rhodos. Ön ingår i de
Dodekanesiska öarna,Tolvöarna,
efter de tolv huvudöarna som
totalt består av över 160 öar.
Kastellorizo är den östligaste ön
både i ö-gruppen och i Grekland.
Ön ligger bara 2,7 kilometer
från den turkiska kusten vid Kas.
Antalet invånare är cirka 450.
Det finns en liten flygplats på ön.
Vi Skärgårdsbor nr 3 november 2015
5
Mitt hem är där mitt ö-hjärta bor
Låt oss lära av varandra!
Det är uppmaningen i en projektpub­
likation från Nordregio med samlad
information om flera projekt som har
ingått i det nordiska demografiprogrammet 2014 och 2015.
len. Vi har tidigare presenterat detta
projekt i ”Vi skärgårdsbor” och det
finns även en slutrapport på SRFs
hemsida.
I skriften Initiativ för lokal utveckling
presenteras två projekt om de ungas rörlighet, ”Mitt hem är där mitt
öhjärta bor” och ”Egna pengar”. Ett
annat projekt handlar om lokal ekonomi och glesbygdens entreprenörer
och så presenteras tre projekt om att
skapa attraktiva samhällen.
HEM / PROJEKT / NEXT STOP SMALL ISLANDS Det är under den senare delen om att
skapa attraktiva samhällen som vårt
nordiska ö-projekt ”Next Stop Small
Islands” finns med, där man jämförde
de danska, svenska och finska ö-samhällenas befolkningsutveckling. Målet var att utveckla strategier för att
småöarna ska bli starka lokalsamhäl-
www.skargardarna.se
Lärdomar för hela Norden
Alla demografiprogrammets projekt och rapporter finns upplagda på
www.nordregios.se/demography för
användning av kommuner, regioner,
och andra intressenter i hela Norden. Använd och samarbeta kring
materialet och dra nytta av metoder,
kunskaper och erfarenheter för att
möta de demografiska utmaningarna och för att skapa lokal utveckling
och attraktiva samhällen.
Lär av varandra!
Läs och ta del av varandras erfarenheter!
De sex projekten som presenteras har
bedrivits i Danmark, Finland, Norge och
Sverige samt på Färöarna och på Island.
Eva Widlund
Remisser
Skärgårdarnas Riksförbund har yttrat sig om två remisser.
Remiss Service i Glesbygd SOU 2015:35 och Regelförenkling för sjöfarten N2013/5746/MRT.
Service i glesbygd
Räkna restid och inte kilometer
Regeringen har utrett förutsättningarna för stöd till kommersiell
och viss offentlig service i glesbygdsområden. Utredningen har
haft tillgång till kunskap om förhållandena i landets skärgårdar och
även korrekt beskrivit problemen
med tillgänglighet där måttet snarare är tid och inte avstånd. Vi delar utredningens konstaterande att
båtresor i skärgården ofta är både
mer tidskrävande och ofta mer
kostsamma än transporter på land.
Därför är restid mer intressant än
6
Vi Skärgårdsbor nr 3 november 2015
avstånd mätt i kilometer. Vi instämmer därför i utredningens slutsats
att avlägset belägna skärgårdsöar
bör betraktas som särskilt sårbara
och utsatta glesbygdsområden.
Regelförenkling för sjöfarten
Regeringen beslutade 2013 att se
över möjligheten att förenkla vissa
bestämmelser förknippade med
fartygsregistret. En ensamutredare,
Johan Schelin, har lagt fram flera
förslag i en promemoria och regeringen ville ha synpunkter på dessa.
Schelin föreslår förändringar för att
underlätta köp och försäljning av
skepp. Vidare föreslås att omfattande registrerings- och besiktningskrav dras igång för alla mindre
färjor och pråmar i skärgårdarna.
Ett pråmregister kan vara bra men
sedan går det för långt i Schelins
förslag anser SRF. Det man föreslår är en helt onödig och stor
byråkratisering för många mindre
entreprenörer. Läs mer om de
olika förslagen i SRF:s remissvar!
Läs remissvaren på SRF:s hemsida!
www.skargardarna.se
Eva Widlund
Nu är det dags att söka stöd till
skärgårdsutvecklingen från Leader
Inom EU finns fonder som på olika sätt skall bidra till utvecklingen
inom EU:s länder. Fonderna fylls
med pengar från medlemsländernas
avgifter. Ca 2 mdkr av dessa pengar
skall under åren 2014-2020 fördelas
till projekt i Sverige med hjälp av
Leadermetoden. Leadermetoden
kallas ibland Lokalt Ledd Utveckling (LLU).
Utvecklingsstrategier
Det börjar med att en utvecklingsstrategi skrivs för ett avgränsat geografiskt område. Eftersom Leadermetoden funnits under flera tidigare
EU-perioder (alltid sju års perioder)
har de strategier som skrivits inför
2014-2020 vanligtvis skrivits av ett
befintligt område eller tillsammans
av flera områden som gått ihop till
ett. Vissa SRF-föreningar har varit
aktiva i detta arbete. Alla strategier
har poängsatts av Jordbruksverket
och 48 strategier har prioriterats och
får gå vidare i arbetet. Under perioden 2007-2013 täcktes hela Sverige
av Leaderområden men nu finns
tyvärr några vita fläckar, se kartan
på Jordbruksverkets hemsida, landsbygdsutveckling!
Privat, ideell och offentlig sektor
När man fått sin strategi prioriterad
bildar man en ideell förening och tillsätter styrelse. Styrelsen skall innehålla personer från privat, ideell och
offentlig sektor. Styrelsen i en Leaderförening kallas LAG, Local Action
Group. Till styrelsens hjälp upprättas ett kontor med en verksamhetsledare och oftast ekonomi/ administrativ personal. Kontoret hjälper den
som söker stöd att upprätta ansökan
och sen fattar styrelsen beslut om det
blir stöd eller ej. Det finns Leaderföreningar längs hela kusten med några
få undantag.
Lokalt förankrat
Alla Leaderföreningarna håller nu
på med att komplettera sina strategier. Det är en hel del byråkrati som
måste till här, det är ju faktiskt så att
Leaderföreningarna fattar beslut om
hur skattemedel skall användas och
det är helt unikt och själva idén med
Leader. Besluten skall vara lokalt
förankrade och idéerna skall komma
från lokalt håll, inte från myndighetshåll. Under mars-april kommer
de första besluten om stöd att kunna
tas så det är dags att börja tänka nu.
Läs i strategin för ditt Leaderområde
så ser du hur man prioriterar bland
projekten.
Fyra fonder
Föreningarna kan använda pengar
från fyra fonder: Landsbygdsfonden, Regionalfonden, Socialfonden
och Havs/fiskerifonden. Tillsammans
skall cirka 2 mdkr fördelas till 48 föreningar, det vill säga cirka 40 mkr/
förening. Av dessa pengar går cirka
25 % åt till att driva föreningen och
kontoret, alltså återstår i genomsnitt
30 mkr till projektstöd som skall fördelas under åren 2016-2020.
Nyheter denna period
Nytt inför denna period är att man
kan ge stöd till företag. Med företag
menas här även enskild firma. Ett
Leaderprojekt skall gynna många,
inte bara den som söker. Det gäller
vare sig det är en ideell förening eller
ett företag som söker.
Nytt är även att besluten om medel
från Havs/fiskerifonden ligger inom
Leaderföreningen. Tidigare har detta
hanterats i så kallade fiskeområdesgrupper (FOG). Allt ligger nu i samma styrelse (LAG).
Direkt till Jordbruksverket
Byråkratin i ett Leaderprojekt kan
ibland verka avskräckande och det
finns säker de som kan beskriva hur
frågor om små kvitton med mera har
ställt till problem. Det är egentligen
väldigt enkelt, det är våra egna skattepengar vi använder och då skall
det klart framgå hur pengarna använts. En skillnad denna period är
att de beslut om stöd som LAG fattar går direkt till jordbruksverket för
granskning och utbetalning, inte via
respektive Länsstyrelse som tidigare.
Förutsättningar finns för att det skall
fungera både lättare och snabbare.
Samarbete kring skärgårdsfrågor
Jag har just blivit vald till ordförande
i Leader Stockholmsbygd som täcker
hela Stockholms skärgård och vad
gäller fiskefonden även en bit upp
mot Gävlebukten. Det vore väldigt
roligt att veta hur skärgårdarna är representerade i LAG-grupperna.
Samarbeten mellan olika Leaderområden prioriteras högt i alla strategier,
här kanske det finns möjligheter att
finna finansiering till gemensamma
skärgårdsfrågor.
Sune Fogelström
Möja
Vi Skärgårdsbor nr 3 november 2015
7
Betalningsmöjligheter
i skärgården
alternativ till kontanter
Att betala med kort är inte självklart om du besöker en ö i
skärgården. Det finns många mindre försäljningsställen som
endast tar emot kontanter. Hur gör man då som besökare när
pengarna (kontanterna) inte räcker till och det inte finns någon
uttagsautomat? Vi frågar Åsa Ödman på Länsstyrelsen i Örebro
som jobbar med dessa frågor.
– Det finns flera sätt att ta betalt, säger Åsa, boende på Vinön med egen
erfarenhet av alternativa lösningar
till kontantbetalning. Hon pratar om
Swish, Seqr och Izettle, rena ”grekiskan” för den oinvigde, men Åsa ska
reda ut begreppen.
Vi riktar oss här främst till småföre­
tag och föreningar, men även till
delårsdrivna verksamheter som kanske inte vill betala månadsavgift på
kortläsare hela året. Och artikeln kan
ju också vara intressant för den som
inte har företag men som ska betala
något!
Internetuppkoppling
A och O är fungerande internetuppkoppling, inte riktigt i alla led, men
i många. På Utö har de satt upp ett
lokalt wifinät för att det ska räcka
till. Dessa nät kan sättas upp under
kortare perioder, under turistsäsongen eller vid något tillfälligt arrangemang.
Samma betalsätt?
En annan viktig sak är hur spritt betalsättet är. Man kan bara göra affär
om bägge använder metoden. Det
gäller ju även kontanter.
Det finns olika kassaregister där man
har möjlighet att cirkulera kontanterna utan att det innebär en kostnad
utan snarare intäkt för företaget. Det
betyder att kontanterna i dagskassan
8
Vi Skärgårdsbor nr 3 november 2015
minskar, medan privatpersoner kan ta
ut kontanter. I vissa system kan även
andra företagare/föreningar sätta in
dagskassor.
Kortläsare
För att betala med kort måste affären,
kiosken, restaurangen ha en kortläsare.
Kortläsaren Izettle är fristående från
bankerna. Den kräver uppkoppling
hos den som tar betalt, men den som
betalar använder sitt kort precis som
man gör i affären. En kortläsare är
inte knuten till ett visst företag, utan
kan delas mellan olika föreningar/
företag. Det är när man loggar in
i appen som man avgör vart betalningen går. Nordea samarbetar med
Izettle, medan Handelsbanken och
Swedbank har egna mobila kortläsare. Där betalar man någon form
av abonnemang, så deras kortläsare
lönar sig enbart om man antingen
säljer för ganska stora belopp, eller
har en bra relation med sin bank och
kan snacka bort avgiften, säger Åsa.
Izettle har också ett kassaregister som
är godkänt av Skatteverket. När man
ansluter sig till kassaregistret får man
en klisterlapp, ”godkänd av skatteverket” som man sätter på sin telefon.
Spridning: 98 % av svenskarna har
betalkort, även om en del endast använder det för att ta ut kontanter.
Installation och användning: Man
laddar hem en app till telefonen eller
surfplattan som ska användas, registrerar ett konto hos Izettle, sedan är
det klart. Izettle sätter in pengarna
minus transaktionsavgiften på kontot nästkommande bankdag. Man
kopplar ihop telefonen och kortläsaren med Bluetooth eller en sladd,
beroende på kortläsarmodell.
Kostnad: En Izettle kortläsare är
gratis för företag, och kostar cirka
700kr att köpa. Izettle har en transaktionsavgift på 2,75 %, men kostar
alltså enbart i samband med att man
använder den. Izettle har en trappa
där transaktionsavgiften sänks vid
större månadsomsättning.
Swish har fått stort genomslag. Det
ägs av banker. Från början kunde
man enbart skicka pengar till privatpersoner, men nu kan även företag
och föreningar ta emot pengar. Man
behöver en smart mobiltelefon (för
företag och föreningar kan surfplatta
fungera) samt internetuppkoppling
för att kunna skicka pengar, men för
att ta emot pengar går det bra med
en ”vanlig” mobiltelefon som man
kopplar till bankkontot. Swish bygger
på att man kopplar ett telefonnummer till sitt bankkonto. För företag
och föreningar blir det istället ett
swishkonto som börjar på 123. Man
godkänner betalningen med ett mobilt bankid i sin telefon.
Pengarna dras direkt från bankkontot, och kommer direkt in på nästa
bankkonto, oavsett om man har olika
banker. Den som betalar får en kvittens på vem kontot tillhör innan man
godkänner betalningen, vilket är en
säkerhetsåtgärd. Sedan kommer kvittens till bägge telefonerna, det gör
att den som handlar kan visa upp sin
kvittens och säljaren måste inte ha
telefonen i direkt närhet för att vara
säker på att pengarna har kommit.
Åsa berättar som ett exempel om sin
svärmor som kan sälja kräftor med
swish, utan att själv använda det och
utan att Åsa är hemma.
Spridning: Sist jag läste om antalet
swishanvändare, säger Åsa, var det
cirka fem miljoner.
Installation och användning: Det
är lite omständligt att installera swish
om man ”börjar från början” med att
även skaffa mobilt bankid, men när
man väl har gjort det är det väldigt
enkelt att använda. Och sitt mobila
bankid använder man i många sammanhang, skatteverket, försäkringskassan och många fler.
Kostnad: Varje bank sätter avgifterna för sina kunder, men Åsa tror att
överföring till privatperson är kostnadsfritt på alla banker. Överföringar
till företag och föreningar kostar däremot lite i flera banker, och det är
olika om det är handlaren eller kunden som betalar transaktionsavgift.
Seqr ägs av ett bolag
som i övrigt sysslar
med säkerhet på internet. Det uttalas secure (sekjår) och använder en qr-kod. Bilden är en länk
till SRFs hemsida.
Vid en tillgänglighetstest som Postoch telestyrelsen lät göra förra året
fick seqr högst betyg i alla grupper.
Nyligen har seqr gjort det enkelt
för småföretagare och föreningar att
använda seqr. En annan nyhet är att
de lanserar NFC-betalning så om
försäljaren har en kassaapparat med
nfc-teknik kan man ta betalt via seqr
också. Då är det telefonen man håller
upp mot läsaren.
Säljaren får in pengarna på kontot
följande bankdag, köparen kan välja
att få faktura månaden efter (utan
tillkommande kostnader) eller betala
direkt från bankkonto.
Så bra, här kan man swisha!
Seqr kräver internetuppkoppling hos
både den som köper och säljer.
Spridning: Seqr finns i flera butiker
som alla Hemköp och Willys, på flera
apotek, Mac Donalds, Din sko, Ur o
Penn med flera kedjor. Åsa tror inte
att det är jättemånga kunder som använder Seqr, men när man väl börjar
använda det hittar man flera ställen.
Installation och användning: Man
laddar hem en app och registrerar ett
konto. Som säljare kan man ladda hem
en egen qr-kod på några sekunder. Betalning sker genom att man öppnar
appen, skannar koden (enkelt), och
godkänner beloppet med en kod.
Kostnad: Transaktionsavgiften är
1 %. Inga ytterligare kostnader tillkommer.
Betaltjänst-satsningar
Länsstyrelserna arbetar med olika
åtgärder för att lösa problem med
grundläggande betaltjänster.
I Stockholms skärgård betalar man
delvis dagskassehämtning på öar sommartid. På andra ställen kan det finnas
betaltjänstombud. Varje länsstyrelse
har någon person som delvis arbetar
med dessa frågor, ofta jobbar man
med servicefrågor och bredbandsfrågor också, precis så som Åsa gör.
Kontant
betalning på
loppis är det
som gäller.
Gotland, Sörmland, Kalmar och Blekinge län har gått ihop om en processledare som arbetar med betaltjänstproblematiken i skärgården i
alla dessa län tillsammans. Har du
frågor om detta, kontakta Länsstyrelsen i ditt län!
Eva Widlund
Vi Skärgårdsbor nr 3 november 2015
9
Skärgårdsbor på Hemsö
Sommarmöte med arbetsgrupperna
Hemsö Skärgårdsförening är en av
medlemsföreningarna i Skärgårdarnas Riksförbund. Hemsöborna har
genom åren berättat om sitt enträgna
arbete med Fästningen. Ett arbete
som har gett utdelning, då en entreprenör numera driver anläggningen.
Vi har fått höra om hur satsningen
på Hemsö Fästning också lett till en
nybyggd restaurang med en vacker
utsikt över havet. Det var med stor
förväntan vi åkte till Hemsön ett
veckoslut i augusti.
Möte för arbetsgrupperna
Det finns många intresserade och
engagerade skärgårdsbor som deltar
i SRF:s olika arbetsgrupper och nätverk. Till detta sommarmöte bjöds
just arbetsgrupperna in för att få tid
att tillsammans på samma plats kunna
arbeta med sina frågor och planera
hur man vill gå vidare under nästa år.
Välplanerat program
Hemsö Skärgårdsförening hade arrangerat ett mycket trevligt möte.
De flesta bodde i ”Berget” och mötesplatsen var ovan jord men på den
gamla militäranläggningen på östra
delen av ön. Även SRF:s styrelse var
på plats. Till varje arbetsgrupp finns
nämligen en kontaktperson i styrelsen. Ett eget styrelsemöte blev det
också i skogen där uppe på Berget.
Blåljusgruppen
Premiär var det för en ny efterlängtad arbetsgrupp, den som nu håller
på och inventerar Blåljusfrågorna i
våra skärgårdar. Alla föreningar har
lämnat in en rapport om hur det
fungerar hos dem och detta blev ett
underlag för Blåljusgruppen att starta
med. Att det ser väldigt olika ut vad
det gäller larm kring sjukdom, brand
och polisärenden det känner vi till.
Den nya arbetsgruppen ska nu sammanställa den information man har
fått och presentera hur det fungerar
i olika skärgårdar. Förhoppningsvis
ska de goda exemplen kunna visa på
lösningar som kan gynna fler skärgårdsbor.
Rundtur på ön
Förutom själva mötestiden blev det
lite guidning på ön. Det är alltid uppskattat att få se och höra om livet på
den ö vi besöker.
Vi for till området kring kyrkan.
Hemsö kyrka är en vitmålad träkyrka,
som uppfördes 1859-1865 men invigdes först 1926. Nästan varje helg
är det gudstjänst. Kyrkan är på sommaren mycket populär som bröllopseller dopkyrka, även bland de som
inte har någon anknytning till ön.
Mitt emot kyrkan ligger församlingshuset, en fin byggnad med många
vackra målningar av konstnären Hampe Svanberg. Här träffade vi kommunalrådet Fred Nilsson som berättade
om Härnösands kommun och deras
”skärgårdspolitik”.
Alldeles intill ligger utescenen ”Gropen” där det denna dag var en jazzkonsert. En tur till Prästhushamns
fiskeläge på öns östra sida hann vi
också med.
Hemsön bjöd på ett strålande sensommarväder och en stor del av mötestiden kunde förläggas utomhus. Här ser vi Blåljusgruppen, Färjegruppen
och Skolgruppen, alla fokuserade och koncentrerade på sina specifika skärgårdsfrågor.
10
Vi Skärgårdsbor nr 3 november 2015
Nytt för i år är att Fastighetsverket satsat
stort på att bygga en helt ny restaurang
med en fantastisk utsikt och tanken är att
den ska vara öppen året runt, åtminstone
för sällskap. Tyvärr var det alldeles för
dimmigt för att kunna se något av utsikten,
men en god avslutande lunch fick vi innan
det var dags att vända hemåt.
Höga kusten
På lördagskvällen fick vi uppleva en
varm solig sensommartur med båten
Ådalen 3, en tur från Härnösand utmed Höga kusten till den mäktiga
Högakustenbron eller Vedabron som
den också kallas. Lagom vid solnedgången passerade vi bropelarna och
en inspelad röst berättade om tillkomsten av bron medan fotograferna
samlades i fören för att få bästa tänkbara vinklar på sina brobilder.
Begreppet Höga kusten blir tydligt
för besökarna. Det är verkligen en
hög kust, mycket berg och mycket
skog finns det även på Hemsö. Enligt uppgift från hemsöborna själva
är det 112 helårsboende på ön men
sommartid uppgår befolkningen till
dryga 2000 invånare.
Om Hemsö
Numera finns det inga jordbruk på
ön, vilket förr var en stor näring. Men
det finns hästar och lite får. Fisket som
var den största inkomstkällan, utövas
idag bara som fritidssyssla. Arbetstillfällen på ön är begränsat men det går
bra att pendla till arbete i Härnösand,
säger en av de hemsöbor som tar hand
om oss gäster denna helg.
Hemsö är Norrlandskustens största
ö med en yta på 54 km², 9,7 km från
norr till söder enligt Anders Källgårds bok Sveriges Öar. Det är Sveriges 24:e största ö. Runt ön finns
en mindre skärgård med flera öar.
Hemsön är Sveriges högst belägna ö
med bilväg.
En stor ö är det, långt till färjan för de
flesta boende på ön, färjeläget ligger
på den sydvästra delen av ön. Leden
trafikeras av två färjor, en linfärja
och en motordriven färja vintertid.
Överfarten tar mellan 5-10 minuter,
sundet är 540 meter långt och det är
strömt, vilket kan vara besvärligt för
linfärjan. Färjan går ofta, en gång i
halvtimmen på dagarna och en gång
i timmen på nätterna. Från färjeläget Strinningen på fastlandet är det
sedan en mil till Älandsbro, som är
närmaste samhälle och är ytterligare
en mil till Härnösand.
Hemsö kyrka renoverades 1987-88. Kyrkan rymmer cirka 200 personer. Lite ovanligt är placeringen av predikstolen, ovanför altaret.
Eva Widlund
Högakustenbron
invigdes 1997 och
är en hängbro för
E4an mellan kommunerna Kramfors
och Härnösand.
Vägnummer 729,
färjeleden Strinningen-Hemsö
Vi Skärgårdsbor nr 3 november 2015
11
Östersjöseminarium
med vissa positiva förhoppningar
Det årliga seminariet om Östersjöns status gick av
stapeln den 8 oktober i Stockholm. Sjutton olika
presentationer på en dag är i mastigaste laget,
diskussionerna blir ofta i samband med kafferasterna
vilket gör att alla åsikter inte lyfts fram ordentligt.
Trots detta andades seminariet vissa
förhoppningar om att Östersjöns status skall förbättras, men då fordras
att de planer och strategier som lagts
fram, följs av snabba och effektiva åtgärder. Vi själva kan påverka mycket
men det hänger också på att övriga
stater runt Östersjön vidtar åtgärder,
som Polen, de Baltiska staterna och
Ryssland.
statliga verk och privata företag genomför försöken. Barnarpsjön söder
om Jönköping har restaurerats med
hjälp av denna metod och med ett
mycket gott resultat. Sedimentet som
plockas upp blir handelsgödsel samtidigt som syrebrist och övergödning
minskar. Även här hörs kritiska röster,
kan även denna metod bli ekonomisk
gångbar?
För något år sedan deltog en polsk
delegat från det polska miljödepartementet, som gladde sig åt att Polen
nu var EU-medlem och att krav nu
kunde ställas på landet. Vi får hoppas
att han hade rätt.
I övrigt behandlades larmrapporter
om mikroplast i Östersjön och på
västkusten.
När vårt svenska arbete med Östersjön redovisades, så presenterades
några lovande försök, dock fortfarande på försöksstadiet.
Olle Stenberg, vd för Marinbiogas,
visade på ett odlingsförsök med sjöpungar på Västkusten, som i slutändan kan bli biobränsle och gödning.
Sjöpungar filtrerar vattnet genom
gälspringor och fungerar därför som
vattenrenare. Odlingarna fungerar
precis som musselodlingar och skördas ungefär på samma sätt. Frågan
som många ställer, kommer den någonsin att bli ekonomiskt gångbar.
Dessutom är det knappast något för
Östersjön, eftersom salthalten där är
för låg.
Ett annat försök som redovisades
är att suga upp sediment från havsbotten. Det är Teknikmarknad AB,
ett avknoppningsföretag från KTH
som tillsammans med en rad andra
12
Vi Skärgårdsbor nr 3 november 2015
Folke Rydén som bedriver ett tioårigt filmprojekt om Östersjön, presenterade sin senaste film som handlar om mikroplasten i Östersjön. De
tidigare filmerna som han producerat
är Alla torskar 2009, Vårt grisiga hav
2011 (övergödning), Den andra vågen
2013 (miljögifter), Hotet mot havet
2015 (Sjöfartens belastning på havet).
Alla filmer finns att låna eller ladda
ner med tillhörande studiematerial
från projektet BalticSea2020.
Fredrik Norén fortsatte med att syna
microplasten och annat microskräp
och varifrån det kommer. Mycket
hamnar i havet via dagvattenutsläpp.
Så det vi kastar på backen, fimpar,
muggar, papper, flaskor med mera
hamnar i slutändan i havet. Här är
det bra att Håll Sverige rent fortsätter att påverka våra attityder. En viss
ljusning syns efter alla kampanjer,
men det kan bli mycket bättre.
Läkemedelsrester och reningsverkens
möjligheter att möta dem behandla-
des också i ett block. Idag saknar våra
”gamla” reningsverk möjligheter att
behandla eller ta bort resterna av alla
mediciner, men Fredrik Åkesson som
presenterade Membranbioreaktortekniken, MBR ger förhoppningar att
i framtiden kommer man att klara av
även läkemedelsresterna.
Björn Sjöberg från Havs-och vattenmyndigheten presenterade 33 åtgärder för en hållbar Östersjömiljö,
vilka är direktiv till andra myndigheter, länsstyrelser och kommuner.
Ann-Sofi Eriksson från SKL, åberopade dock en tydligare prioriteringslista. Det blir i slutändan kommunerna som skall genomföra alla åtgärder,
och där finns idag många andra saker
som anses som viktigare.
En mastig dag med många funderingar, vad kan vi göra?
Miljö & Energi
Lennart Andersson
Miljö & Energigruppen
inom Skärgårdarnas Riksförbund
www.skargardarna.se
HEM / ARBETSGRUPPER / MILJÖ & ENERGI Konferens om lokalt förankrat fiske
en möjlighet för tillväxt och lokal utveckling
18-19 maj 2015 på Ronneby Brunn
Under ett par dagar möttes yrkesverksamma, besöksnäringen, beslutsfattare och andra intresserade för att
diskutera frågor om det lokalt förankrade fiskets framtid. Genom att
visa på goda exempel från olika delar
av landet ville man visa att lokalt förankrat fiske har en framtid och bidrar
dessutom till lokal utveckling.
Rune Wikström, fiskare Möja
Rune Wikström är yrkesfiskare och
började i unga år. Han ser svårigheten
med att rekrytera ungdomar till yrket med dagens regelverk, som sätter
käppar i hjulet för utveckling. Lokala
fiskare är idag mer utrotningshotade
än flera fiskarter, konstaterade han.
Paneldiskussion
I en paneldiskussion med riksdagspolitiker från Miljö- och Jordbruksutskottet deltog Jan-Olof Larsson (S),
Emma Nohrén (MP), Lars Tysklind
(FP) samt Åsa Coenraads (M). Paneldiskussionen inleddes med att deltagarna höll korta anföranden.
Jan-Olof Larsson: Yrkesfisket är i
omstöpning. Kvoterna ska läggas utifrån ett kvarvarande hållbart bestånd.
Alla partier värnar det kustnära fisket
och tyvärr så har alla beslut riktats för
att gynna det storskaliga fisket. Det
finns en förhoppning att i den nya
strategin skrota många föråldrade
fiskeregler.
Beslutade rättigheter för fisket gäller i 10 år, som visserligen kan säljas
under tiden. Kvoterna tas tillbaka
därefter för att eventuellt förändras
och säljas på nytt.
Viktigt att kommunerna går ihop och
markerar till Havs- och vattenmyndigheten att man inte accepterar att
det småskaliga fisket försvinner.
Emma Nohrén: Regeringen tar
fram en landsbygdsstrategi och där
hör fisket hemma. Samhällsservice,
skola, utbildning och bredband hör
ihop med näringslivet och så gör även
fisket. Det finns en utvecklingspotential inom fisket.
Koster nationalpark har blivit en turistmagnet. Där har man kopplat näringen till hållbart fiske, turism och
utveckling. MP står för levande kustsamhällen och ett hållbart fiske. Den
nya fiskepolitiken ska implementeras
och uppstart sker 2019. Emma tycker
att den nya fiskelagen var ett hastverk.
Den innebar ett systemskifte från
fiske till företagande som inte är acceptabelt.
Åsa Coenraads: Hela Sverige kan
mer. Vi ska ha ett fiske som förvaltas
så att våra barn också kan fiska. Vi tar
vattnet för givet, men Östersjön är
världens mest förgiftade hav.
eget ändamål med att slå sönder fisket med regelverk. För att investera
behövs en långsiktighet i processen
och även i utvecklingen av fisket. Det
känns som om regelverket anpassats
efter myndigheten istället för efter
våra yrkesfiskare och deras förutsättningar, vilket beklagas.
En del av konferensen ägnades åt
arbete i mindre grupp, där det fanns
möjlighet att behandla aktuella frågor
som inte togs upp under föredragen.
Initiativet till konferensen kommer
från Blekinge. Det är Hela Sverige
Ska Leva som är huvudarrangör, tillsammans med bland andra Skärgårdarnas Riksförbund. Gå gärna in på
Hela Sverige ska levas hemsida och
läs hela sammanfattningen.
Janni Olsson
Fiskare och styrelseledamot i SRF
Vi vårdar de djur som kan utrota
fiskebestånden. Hur kan vi då vårda
fiskbeståndet och de vatten de trivs
i? Samarbetet mellan myndigheter
måste öka då regelverken går stick i
stäv med varandra. Hur ska vi kunna
behålla det småskaliga fisket då vi inte
får bygga en sjöbod? Framtiden känns
oviss. Vi måste samla ihop oss och förenkla regelverket.
Lars Tysklind: Det är viktigt att
politikerna skapar förutsättningar
för långsiktiga hållbara mervärden i
systemet. Att prata med varandra och
se gemensamma lösningar är första
steget.
Janni på fiske.
Foto: Bobos fisk
Det finns behov av att ta bort motsättningar mellan stor- och småskaligt fiske och förändra regelverket.
Det finns en politisk vilja att värna
det kustnära fisket. Det finns inget
Vi Skärgårdsbor nr 3 november 2015
13
I Ramsmora ligger det nya Roland Svensson museet, öppet för visning året om.
Höstöppet i skärgården
Skärgården i vacker höstskrud, det
vill man locka fler besökare att få
se och uppleva. Lyssna på det tysta
landskapet, se på en stjärnhimmel
som sällan kan skådas i upplysta samhällen. Men också äta god mat och
lyssna på bra musik.
Öppet året om
När många stänger ner efter en intensiv sommar gör besöksföretagarna
på Möja tvärtom, de gör en höstsatsning. En lördag i oktober bjöds det
till en presentation och visning av
vad Möja kan erbjuda under resten
av året.
– Det betyder oerhört mycket att vi
kan erbjuda mat och underhållning
till våra gäster. Hösten, vintern och
våren är fantastiska årstider i skärgården, bara resan med Waxholmsbåtarna är en upplevelse, säger Bisse
Alm, STF Möja som också är initiativtagare till denna speciella höstdag.
Bergs by
Bergs by och brygga är centralt
belägna på Möja, med affär, turistinformation, flera krogar och vandrarhemmet i närheten. Det var här
på krogen Pärlan som man samlades
för en presentation av vad Möja kan
erbjuda en helg i mitten av oktober.
– Vi vill skapa en krog- och musikhistoria på Möja med god mat, musik av
yppersta klass och mycket värme, vi
kommer att ha öppet varje helg till
14
Vi Skärgårdsbor nr 3 november 2015
midsommar 2016, säger den nyinflyttade öbon Per Kristiansson, som
tillsammans med frun Elisabeth och
kollegan tillika musikern Peter Mattesson tar hand om gästerna. Alla tre
har många års erfarenhet från S:ta
Clara i Gamla Stan i Stockholm. Den helgöppna krogen har blivit
succé och varje helgkväll fylls den av
glada människor och musik ljuder i
tystnaden som råder i övrigt. Gästerna på vandrarhemmet är glada över
möjligheten till en kväll på krogen
och det är tacksamt att kunna erbjuda
den servicen hela vintern.
Ramsmora
I Ramsmora ståtar man med en riktig
pärla, ett Roland Svensson museum.
Det är en fantastisk liten byggnad
som är uppförd med och av lokala
förmågor.
– Roland Svensson museet har varit
en succé sedan det öppnade förra
sommaren och vi tar emot besökare
både under höst, vinter och vår. Det
är bara att ringa och boka, säger Britt
Fogelström, museiansvarig. Perfekt
att kombinera med ett besök hos
Wikströms Fisk i Ramsmora by, som
också har öppet i veckorna året om.
Roland Svensson var en välkänd profil
på Möja och det var just i Ramsmora
han klev iland första gången och blev
kvar i Möjaskärgården. Ateljén stod
på Tornö, en ö strax utanför norra
Möja och dess innehåll har nu flyttats
hit. Hans arbetsplatser är noggrant
återskapade och konstnärens penslar
och skissblock står vid skrivbordet, till
synes redo att gripas an.
Ingen har skildrat skärgården som
han och han har också skrivit om
skärgården och om befolkningen.
Wikströms Fisk
En liten bit upp i Ramsmora by ligger den välkända restaurangen Wikströms Fisk.
Rune Wikström, som är den lokala
fiskaren och välkänd profil berättar
om familjens restaurang som öppnades 1991 och idag drivs av dottern
Stina. Rune fiskar och den råvara som
är restaurangens signum är välkänd
för alla finsmakare.
Redan från början bestämde man sig
för att ha öppet året runt. Sommaren
är hektisk och med gäster dagen lång,
men under lågsäsong serveras dagens
lunch och middag.
Liksom Pärlan tar man emot sällskap
när som, bara man ringer och bokar i
förväg! Det går att åka fram och åter
samma dag.
Ulviks gård
Rolf Åkesson är ny arrendator av
Ulviks gård, en anläggning som bedriver fårskötsel och har nötdjur. Vid
årsskiftet tar han vid och han har en
hel del idéer. Dottern Jeanette ska
närmaste veckorna ta emot två häs-
tar som ska hysas i stallarna i Ulvik.
Tanken är att skolbarn ska få möjlighet att lära sig sköta djuren, rida och
köra med vagn. Men också lamning
och kosläpp, liksom att följa med ut
på betena på öarna och räkna lamm
är några av Roffes idéer.
Eld över hav och land
Den tredje helgen i oktober firar
skärgården att den lugna säsongen
börjar med en dag fylld av aktiviteter
och upplevelser. När det blir mörkt
så blir det verkligen mörkt, inget ljus
från staden når hit ut. Därför blir det
extra effektfullt när alla marschaller
tänds denna eldarnas kväll.
– Bergs brygga utgör en fantastisk
syn. Det är magiskt att sitta inne på
krogen och titta ut, och se de flämtande lågorna som breder ut sig, berättar en av gästerna.
Det är 10 år sedan ”Eld över hav och
land” startade, ett evenemang som
likt ett pärlband följde ö efter ö och
lyste upp i mörkret.
Waxholmsbolaget kör hela vintern,
Möja är en levande ö med många
bofasta. Vid juletid är det konserter
i kyrkan med Möja kyrkokör, julmarknad på dansbanan och julbord
serveras på restaurangerna. Boende
finns på vandrarhemmet, dit även
konferensgäster hittar.
Besöksföretagarna på Möja vill satsa
på ön som ett välkomnande och upplevelserikt resmål alla årstider.
Eva Widlund
TACK till Anna-Lena Petersén för hjälp med underlag
till texten och till Anders Åkerman för dina bilder.
Till Möja är du alltid välkommen! Vi vill dela med oss av fina skärgårdsupplevelser hela året.
Utöver att njuta av naturen kan du på Möja gå på krog, övernatta och besöka konstmuseum året om.
Välkommen till en livskraftig skärgårdsö!
Vi Skärgårdsbor nr 3 november 2015 15
Djurhållning som
ger höga naturvärden
HNV - High Nature Value Farming
Betesdjuren är nödvändiga för att hålla undan igenväxningen.
Många av Europas finaste landskap
med högsta biologiska mångfald,
återfinns i områden där det finns en
lång tradition av extensivt bete. På
många platser minskar eller försvinner detta, vilket blir ett hot mot både
dessa naturtyper och de samhällen
som finns där.
HNV, High Nature Value, (höga naturvärden) är ett begrepp som kanske
inte använts så mycket i Sverige än,
men desto mer i andra europeiska
länder. ”HNV farming” handlar om
lågintensivt lantbruk där man får
höga naturvärden genom att bruka
naturliga betesmarker. Det är ofta
magra marker, hedar, skogar, ängar och liknande där djuren rör sig
över större områden. Djuren flyttas
utifrån tillgång på bete, ibland flyttar även människorna med dem, s k
transhumance farming.
När allt går mot intensivare matproduktion och krav på bättre lönsamhet, så är det ofta de extensiva
betena som man först överger. Men
försvinner betesdjuren så växer markerna igen och viktiga arter försvinner med dem.
Skärgårdsbönder, fäbodbrukare och
andra småbrukare
I Sverige är det bland annat skärgårdsbönder och fäbodbrukare som
av tradition låtit djuren beta på utmarker för att kunna odla och skörda
vinterfoder på de mer produktiva
markerna. Men det är svårt att få
dessa betesmarker att passa in i den
vanliga normen när de ska bedömas
16
Vi Skärgårdsbor nr 3 november 2015
för eventuella EU-ersättningar, det
har vi många exempel på. Även om
det finns en del miljöersättningar
som ska uppmuntra till vård av speciellt värdefulla naturtyper, så är
EU-reglerna ändå ofta baserade på
att enbart gräsbärande marker räknas
besitta ett fodervärde, vilket stämmer
dåligt överens med HNV-farming.
Träd, ris och buskar ses som oönskad vegetation, även om de är viktiga som foder till djuren och bidrar
till en större mångfald bland både
växter och djur. När EU-reglerna
avstår från ersättning för denna typ
av marker måste ofta bonden räkna
på gårdens totala lönsamhet, och de
extensiva betesmarkerna överges.
Ändå är de av nationellt och även
internationellt intresse, många uppskattar det betade landskapet, här
finns både natur- och kulturhistoria,
men hur ska det kunna finansieras?
Organisationen EFNCP
EFNCP, European Forum on Nature Conservation and Pastoralism,
arbetar för att lyfta fram och stötta
HNV farming. Detta gör de bland
annat genom att försöka påverka
regelverk så att de bättre ska anpassas till HNV-landskapet, forskning,
uppmärksammar lokala initiativ som
involverar bönder och andra som
vill förbättra och långsiktigt bedriva
HNV-farming, vidarebefordrar goda
exempel från lokal nivå till beslutsfattare, bildar ett nätverk mellan gräsrötter, föreningar, organisationer,
myndigheter m.fl. Organisationen
har bland annat varit mycket aktiv
inför den nya programperioden för
att få EU:s beslutsfattare att bättre
ta vara på HNV-landskapet. EFNCP
har cirka 60 medlemsorganisationer i
drygt 20 europeiska länder.
Burren Life Programme, Irland
21-25 oktober anordnade EFNCP en
konferens på Irland tillsammans med
irländska stiftelsen Burrenbeo Trust.
Burren är ett välkänt kalkstensrikt
naturområde söder om Galway, cirka
560 km² stort. Här finns spår av 6000
års boende och brukande. Området
har en fantastiskt rik flora och fauna
som till stor del är knuten till den betade marken. Bland annat genom att
man har så kallad ”winterage”, d v s
korna flyttas vintertid till högre höjder där det är varmare, torrare och
finns foder till djuren. Men trots de
höga naturvärdena så passar markerna inte in i de vanliga EU-systemen
för miljöersättningar m m.
Genom ett lyckosamt EU LIFE-projekt 2005-2010, har man dock jobbat
fram en ny metod för att långsiktigt
vårda och sköta stora extensiva beten
med höga naturvärden. I samarbete
med bönder, forskare och rådgivare
och i kombination med ny teknik och
innovativa lösningar så är arbetssättet nu etablerat och finansieras från
Irlands motsvarigheter till Jordbruksverk och Naturvårdsverk med resurser som gör att alla gårdar i Burren
som vill, kan delta i programmet.
Det började med 20 gårdar, idag är
det 60 och fler väntar på att få komma med.
Nytt intressant arbetssätt
Man får enkelt uttryckt ersättning för
handling och för resultat. En mycket
viktig del är erkännandet av böndernas kunskaper och att den tas väl till
vara. I samarbete med ett team av
rådgivare gör varje bonde en enkel
plan för hur man vill jobba med sina
marker under året. Denna innehåller
dels en lista för varje fält/område där
man anger vad som bör göras rent
praktiskt. Det kan handla om att röja
sly, ordna med vattenförsörjning till
djuren, restaurera stenmurar mm.
Man får sedan betalt utifrån vad man
gjort. Gör man lite, så får man bara
lite betalt.
Varje fält får också varje år en lättanvänd checklista som visar dess ”habitat hälsa” i en tiogradig skala där
1 betyder små värden och 10 högsta
värde. Har fältet mer än 3 poäng så
får man betalt en viss summa per ha.
Denna summa stiger för varje poäng
uppåt. Tillsammans med en kontrollant går bonden i slutet av året
igenom sina resultat och får ersättning utifrån vad man åstadkommit.
Detta blir en morot till att hela tiden
förbättra sina marker men ger också
flexibilitet. Varje gård är ju olika och
förutsättningar kan skifta år för år.
Bönderna ges en frihet att leverera
det önskade resultatet genom att använda sina egna kunskaper, erfarenheter och resurser som passar bäst på
just den gården och i det habitatet.
Mer än bara naturvård
Intresset för Burren ger bönderna en
välberättigad stolthet och glädje över
att man bedriver en viktig naturvård.
Man har även en prisutdelning inom
flera kategorier, t ex vilken gård som
gjort störst framsteg, bäst skötta vinterbetet etc. Eleverna i skolorna får
lära sig massor om naturen, kulturen
och djurhållningen och får därefter
diplom som ”Burren experter”, vilket
lockar även deras föräldrar att lära sig
mer. Det finns ett stort engagemang
i de små samhällena i Burren, man
månar verkligen om sitt natur- och
kulturarv och är stolta över det.
brutna engelska och gjorde sitt bästa
för att finna nya kunskaper och kontakter.
Det pågår många goda projekt runtom i Europa där man fokuserar på
nya lösningar som är bättre anpassade till HNV-farming. En del av
dessa presenterades på konferensen.
Det blev också tid för gårdsbesök där
vi fick träffa bönderna, se landskapet
och olika praktiska lösningar som
underlättar arbetet. Men även se vad
som händer på platser där ingenting
görs, där djuren inte längre betar och
ormbunkar, buskar och träd döljer i
princip allt.
Läs mer på: www.efncp.org
och www.burrenlife.com
Skärgårdsbönder
Deltagare från många länder
Konferensen lockade deltagare från
många länder och var en fantastisk
energikick! Mellan föredrag och studiebesök pratade alla oupphörligt sin
Anna-Karin Utbult Almkvist
Skärgårdsbönder, ett nätverk
inom Skärgårdarnas Riksförbund
En av Burrens eldsjälar, Brendan Dunford, guidar vid ett gårdsbesök.
Foto: Anna-Karin Utbult Almkvist
Foto: Staffan Berg
Vi Skärgårdsbor nr 3 november 2015
17
Avloppsanläggning i bergig skärgårdsmiljö i Tyresö kommun.
Små avlopp i skärgården - ingen skitsak längre
Små avlopp i skärgården – ingen skitsak längre
Foto: Lennart Andersson
Hög skyddsnivå
De sista åren har det hänt mycket
när det gäller avloppsfrågorna. En
rad direktiv styr regler som Hav och
Vatten skall följa, tre av Sveriges sexton miljömål, EU:s havsmiljödirektiv,
EU:s vattendirektiv, EU:s och Sveriges fiskeripolitik, Regionala konventionerna OSPAR och HELCOM.
Dessa direktiv styr sedan de pålagor
som Hav och Vatten skickar till länsstyrelser och kommuner. Inblandade
är också Naturvårdsverket och Bostadsstyrelsen.
Krav på konsumenterna
Krav på konsumenterna
Det är inte lätt att vara konsument,
speciellt i skärgården, med alla krav
som ställs. Vad vi idag har att rätta oss
efter som fastighetsägare är följande:
18
Vi Skärgårdsbor nr 3 november 2015
Reglerna innebär att
– du ska känna till de risker för miljön
och människors hälsa som avloppet
kan tänkas orsaka.
– du utför de skyddsanordningar och
försiktighetsåtgärder som inte är
orimliga för att undvika olägenhet
för människors hälsa eller miljön.
– du ska välja den lämpligaste platsen
för avloppet.
– du ska sträva efter att hushålla med
resurser och slutna kretslopp.
– du ska vid val av produkter välja den
som orsakar minst skada på miljön.
Det betyder att du ska veta hur din
anläggning fungerar, vad den klarar
av och hur du underhåller den. Är du
osäker på ditt ansvar, är det bra att
kontakta din kommun.
Hög skyddsnivå
För alla som bor i anslutning till vatten, bäck, å, älv, insjö eller hav så gäller kraven för Hög skyddsnivå. Vilket
innebär att du skall kunna reducera
utsläppen av fosfor 90 %, BOD 90 %
och kväve 50 %.
Anläggningen ska också kunna bidra
till ett kretslopp. Det innebär att man
skall kunna till exempel ta hand om
fosforn och kunna sprida den på sina
marker.
Sammanfattningsvis är det bara minireningsverk som klarar detta. Markbäddar och infiltrationsbäddar klarar
inte dessa krav. Slutsatsen blir att det
är många som måste byta eller komplettera sina anläggningar inom en
snar framtid, och det blir dyrt.
Gemensam anläggning
Bra alternativ för skärgården
En gemensamhetsanläggning kan då
vara ett alternativ. Hur man gör, finns
det många skrifter om och hemsidor
att studera. På vår hemsida finns några broschyrer som hjälper dig med
val av anläggning.
Vi har besökt en ganska ny anläggning på marknaden som kan vara ett
bra alternativ för skärgården. Det är
ACT Natural från Alnarp Cleanwater. Systemet kräver inte några tillsatser av kemikalier. Istället utnyttjas
naturliga mikroorganismer och vattenväxter. Anläggningen klarar Hög
skyddsnivå, och efter några år när
man byter innehållet i fosforfällan,
kan man använda kalken till gödning.
Man behöver heller inte slamtömma
annat än vart tionde år. Anläggningen
som jag besökte finns i Tyresö i ett
bergigt område, men fungerade väl.
Den kan byggas ut för flera familjer.
(Se www.skargardarna.se och klicka dig
vidare till Arbetsgrupper och Miljö &
Energi)
Hemsidan www.avloppsguiden.se har
också information om hur du skall gå
tillväga. Naturligtvis är en signal till
kommunkontoret en bra väg. Många
kommuner har idag informatörer
som hjälper dig vid val av system.
För en anläggning för fyra hushåll
kan priset bli ungefär 70 000:- per
hushåll inkl. moms, men exkl. entreprenörskostnader, standard VVS rör,
elkablar och installationsarbete.
Miljö & Energi
Lennart Andersson
Miljö & Energigruppen
inom Skärgårdarnas Riksförbund
www.skargardarna.se
HEM / ARBETSGRUPPER / MILJÖ & ENERGI
Skärgårdstidningar
Det är intressant och lärorikt att ta del av vad som händer på andra öar, i andra skärgårdar. Det finns flera
informationskällor där du kan läsa om vad som händer i skärgården. Skärgårdarnas Riksförbund har förutom
vår tidning Vi skärgårdsbor även Skärgårdsbryggan som tre gånger i veckan kommer med nyheter kopplade till
skärgården. Några föreningar ger ut sina tidningar 2-3 gånger om året eller till och med månadsblad. Dessa
brukar även återfinnas på SRF:s hemsida samt på Skärgårdsbryggan. Här presenteras några.
Bränningen ges ut tre gånger om
året. Det är Söderhamns Kust- och
Skärgårdsförening som ger ut denna
tidning. Lennart Andersson som är
välkänd skribent i miljöfrågor i Vi
skärgårdsbor är redaktör för denna
tidning. I nummer 2 2015 finns en
intressant artikel ”Varför blev man
skärgårdsbo eller glesbygdsbo?”
Han tar där upp vad som räknas som ren landsbygd och
kopplar detta till vatten och avloppsfrågor och fiberutbyggnaden.
Medlemsbladet ges ut av BlidöFrötuna skärgårdsförening. Renée Eklind är den nya redaktören
för denna tidning. Tidningen har
därmed ändrat utseende lite grann
och i år har föreningen satsat på två
fylligare nummer och två fyrsidiga
medlemsblad. Stora vackra foton
visar upp skärgården tillsammans
med artiklar om en levande bygd. I nr 3 av Medlemsbladet berättas om Skärgårdslandstingsrådet Gustav Hemmings besök. Här lyser rubriker som ”Små skolor kan
vara mycket bra. Det gäller att visa det.” och ”Det lyser
i fönstren”.
Nämdö Nu är också en tidning som har
fått en ny redaktör i Nilla Söderqvist.
Det är Nämdö Hembygdsförening
som ger ut denna tidning, en ö-tidning som har funnits sedan 2004. Även
Nämdö Nu har stora fina fotografier.
I november kommer ett nummer om
Sommaren 2015.
Ö-bladet från Vinön kommer ut varje månad. Det är femton
år sedan man startade detta informationsblad. Nu är det
en redaktionsgrupp som ansvarar för tidningen med olika
ansvarsbitar och månadens redaktör
som växlar mellan 5-6 kvinnor på ön.
I senaste numret kan man bl a läsa om
sommarens utvärderingsmöte och om
när Lennart Andersson kom till ön och
informerade om olika avloppslösningar. Tidningen kopieras på öns ö-kontor
och delas ut i postlådorna.
Fler tidningar
Det kan säkert finnas fler tidningar ute i landets skärgårdar.
Känner du till någon tidning som berättar om livet i skärgården, tipsa gärna redaktion!
Eva Widlund
[email protected]
Vi Skärgårdsbor nr 3 november 2015
19
Skärgårdarnas Riksförbund
Nothaga gård, Södra Vinön 112
715 93 VINÖN
KALENDER från Skärgårdarnas Riksförbund
SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND
De bofasta skärgårdsbornas riksorganisation
Dags att beställa Skärgårdskalendern för 2016!
Våra medlemsföreningar
Skärgårdskalender för 2016 har
temat ”Skärgårdens Unga”
Bohusläns Skärgårdsråd
För tredje året i rad gör
Skärgårdarnas Riksförbund en
kalender med fotografier från
livet i skärgården.
Blekinge Kust- och Skärgårdsförening
Hvens Byalag
Smålandskustens Skärgårdsförening
Östergötlands Skärgårdsförening
Visingsörådet
Vinöns Kultur- och Hembygdsförening
Alla väggkalendrar har fina fotografier, skärgårdskalendrarna från SRF har
fotografier med ett visst skärgårdstema. Tidigare teman har varit skärgårdstransporter samt olika skärgårdsyrken. Med kalendern för 2016 vill vi
fokusera på skärgårdens unga, skärgårdens framtid. Här har vi fått hjälp med
fotografier från några av de skolor som är med i SRF:s nätverk för skärgårdsskolor. Tack alla fotografer!
Sörmlands Skärgårds Intresseförening
Flera av våra medlemsföreningar har nu dessa kalendrar till försäljning och
resterande finns hos förbundet. Är du intresserad av kalendern för 2016, hör
med din förening eller kontakta Eva på SRF:s info-adress!
Hemsö Skärgårdsförening
Gräsö Skärgårdsråd
Söderhamns Kust- och Skärgårdsförening
Holmöns Utvecklingsforum
Luleå Skärgårdsförening
SURF Skärgårdens Ungas Riksförening
För kontakt med Skärgårdarnas Riksförbund – [email protected]
Eva Widlund
Hemsköborna
SIKO Skärgårdens Intresseföreningars
Kontaktorganisation (Stockholm)
Läs mer om våra föreningar på hemsidan
www.skargardarna.se
...om vår roll som en parentes i historien!
Originalserie av Anders Persson /Copyright 2015
Det råder lugn och harmoni denna
höstmorgon vid Storgrundet...
(.....!!!???)
Host!..som sagt, det råder lugn och
harmoni denna höstmorgon...