Att sätta betyg med icke legitimerad lärare
Utgångspunkten för skolans verksamhet ska alltid vara att en behörig och legitimerad lärare
undervisar och sätter betyg, där skollagen kräver det. På grund av lärarbrist kan dock denna
princip behöva frångås vid tillfällen och då har regeringen velat försäkra sig om att
betygssättning ändå ska fungera som det är tänkt.
Från den 1 juli 2015 träder ändrade regler kring betygssättning i full kraft. Förändringen
innebär att en lärare som inte har legitimation inte får fatta beslut om betyg själv. I
beslutsfattandet ska alltid en legitimerad kollega delta. I grundsärskolan, gymnasiesärskolan
och specialskolan träder reglerna i full kraft år 2018.
Detta innebär skyldigheter för den legitimerade lärare som ska fatta beslut om betyg
tillsammans med sin icke legitimerade kollega som bedriver undervisningen. Arbetsgivarens
skyldigheter i denna fråga behöver också beaktas.
Förbundets syn på regeländringen
I det följande visar Lärarförbundet mer uttömmande på laglighetskrav som måste vara
uppfyllda när den legitimerade läraren sätter sin namnteckning i betygskatalogen. Förbundet
visar också på ett antal kvalitetsaspekter som ska vara tillgodosedda vid betygssättningen.
Det som lyfts fram härrör direkt från skolförfattningar, andra författningar, beslut från
Skolinspektionens granskningar eller kommer från Skolverkets allmänna råd. Ur materialet
drar Lärarförbundet några slutsatser;
•
Denna betygssättning är ett uppdrag som kommer att ta lärarnas arbetstid i
anspråk utöver vad som åtgår för ”vanligt lärarjobb”. Den legitimerade läraren har ett
ansvar för att varje enskild elev får rätt betyg. Den legitimerade läraren måste också
förvissa sig om att den icke legitimerade läraren arbetar på ett godtagbart sätt i
förhållande till betygssättningen. Ju mindre erfarenhet den icke legitimerade läraren
har, desto mer extra arbetstid krävs.
Tidsåtgången beror också av andra faktorer såsom exempelvis skolans organisation
och vilken introduktion den icke legitimerade läraren får/fått i övrigt. Det går därför
inte att ge en exakt siffra på hur stor del av tjänst som åtgår, men i de allra flesta fall
torde de bägge lärarna behöva påtagliga arbetslättnader i den övriga tjänsten i
förhållande till om de inte haft ett sådant uppdrag. Redan på våren måste därför
skolor och huvudmän som inte har trygg försörjning av legitimerade lärare, planera
för betygssättningen kommande läsår.
•
Enligt Lärarförbundet behöver den legitimerade läraren vara behörig eller
åtminstone ha lång och gedigen erfarenhet av de ämnen och årskurser eller kurser
han/hon ska vara med och betygsätta.
•
Om den legitimerade läraren upplever att han eller hon inte ges förutsättningar
för att utföra ett professionellt arbete bör han eller hon kontakta sin chef,
skyddsombudet och sitt fackliga ombud för råd och stöd.
Tilläm plig lagstiftning
Många författningar kan bli aktuella i en situation där en legitimerad lärare uppdras att sätta
betyg tillsammans med en icke legitimerad. Lärarförbundet visar nedan på den lagstiftning
som ligger närmast till hands.
Arbetsrättsliga principer
Arbetsgivarens rätt att leda och fördela arbetet innebär att det är arbetsgivaren som har att
bestämma vilket arbete arbetstagare ska utföra vid varje tillfälle och arbetstagaren har då att
lyda arbetsgivaren. Om arbetstagaren inte lyder arbetsgivaren kan det vara fråga om ett brott
mot anställningsavtalet och få allvarliga konsekvenser för arbetstagaren.
Det finns dock gränser för vad arbetsgivaren får beordra arbetstagaren att göra. Gränserna
sätts av innehållet i lagstiftning, kollektivavtal och enskilda anställningsavtal samt god sed på
arbetsmarknaden. Var gränsen går i varje enskilt fall måste ofta bedömas i den enskilda
situationen.
Vid oenighet har arbetsgivaren tolkningsföreträde, vilket innebär att arbetsgivaren har rätt
att bestämma vilket arbete som arbetstagaren ska utföra. Detta innebär att vid tvekan om
huruvida arbetstagaren är skyldig att utföra ett arbete eller inte måste arbetstagaren normalt
utföra arbetet. Endast i undantagsfall får arbetstagaren motsätta sig en klar order från
arbetsgivarens sida.
Den fackliga organisation som har kollektivavtal med arbetsgivaren har dock getts rätt att
utöva tolkningsföreträde när det finns tvist om en medlems arbetsskyldighet. Detta innebär
att medlemmen kan kontakta sin fackliga organisation och vid tvist om arbetsskyldighet kan
den fackliga organisationen lägga ett tolkningsföreträde. Tolkningsföreträdet ska läggas
skriftligen. När tolkningsföreträde har lagts behöver arbetstagaren inte utföra den omstridda
arbetsuppgiften, åtminstone inte tills tvisten har avgjorts. Om den fackliga organisationen
utövar tolkningsföreträde försumligt kan den fackliga organisationen bli skadeståndsskyldig
gentemot arbetsgivaren. Den fackliga organisationen får naturligtvis inte lägga ett
tolkningsföreträde lättvindligt.
Skollagstiftning
Enligt skollagen har huvudmannen att ansvara för att utbildningen genomförs i enlighet med
skollagstiftningen och för att det pedagogiska arbetet vid en skolenhet leds och samordnas av
en rektor. Betyg beslutas av den eller de lärare som bedriver undervisningen vid den tidpunkt
när betyg ska sättas. När de undervisande lärarna inte är legitimerade, krävs det att betyget
beslutas tillsammans med en legitimerad lärare. Om de inte är ense ska betyget beslutas av
den legitimerade läraren om han eller hon också är behörig i ämnet i fråga. Annars måste
rektorn fatta beslutet.
Skollagen innebär att den legitimerade läraren har ett individuellt yrkesansvar och kan
varnas eller bli av med sin legitimation om han eller hon agerar oprofessionellt.
Av skollagstiftningen framgår att ett betyg ska uttrycka i vad mån den enskilda eleven har
uppnått de nationella kunskapskrav som finns i respektive ämne. Den legitimerade läraren
som fattar beslut om eller deltar i beslutsfattandet om betyg måste således säkerställa att
betyget sätts i enlighet med regelverket och att det satta betyget på ett korrekt sätt speglar
den enskilda elevens måluppfyllelse. Skollagen säger också att den som har beslutat om
betyget på begäran ska upplysa eleven och elevens vårdnadshavare om skälen för betyget.
Detta bör särskilt övervägas i en situation där en icke legitimerad lärare kanske lämnar
skolan kort efter att betygen är satta.
Det framgår inte direkt av skollagstiftningen om den legitimerade läraren har rätt eller under
vilka förutsättningar, att vägra besluta om betyg. Samtidigt innebär skollagstiftningen att en
legitimerad lärare har ett professionellt ansvar för att betyget är rätt och att den legitimerade
läraren vid betygssättning ska ha följt det som sägs om betygssättning i skollagen,
skolförordningarna och i läroplan. Detta innebär att om arbetsgivaren inte ger den
legitimerade läraren rätt förutsättningar kan det finnas skäl för läraren att inte sätta betyg.
För att detta inte ska leda till att läraren riskerar sin anställning bör läraren kontakta sitt
fackliga ombud och skyddsombud för råd och hjälp innan läraren agerar mot arbetsgivarens
order.
Myndighetsutövning
I sammanhanget måste också uppmärksammas att lärares beslut om betyg ger ett uttryck för
samhällets maktbefogenheter i förhållande till eleven. Den legitimerade läraren har
befogenhet att sätta betyg för en enskild elev och beslutet är bindande. Mot denna bakgrund
torde lärarens betygssättning anses vara en form av myndighetsutövning, i vart fall när det
handlar om slutbetyg. Enligt 20 kap. 1 § brottsbalken kan den som uppsåtligen eller av
oaktsamhet vid myndighetsutövning genom handling eller underlåtenhet åsidosätter vad
som gäller för uppgiften dömas för tjänstefel. Även detta innebär att arbetsgivaren är
förhindrad att beordra en legitimerad lärare att åsidosätta de krav som ställs för
betygssättning. För att detta inte ska leda till att läraren riskerar sin anställning bör läraren
även i detta fall kontakta sitt fackliga ombud och skyddsombud för råd och hjälp innan
läraren agerar mot arbetsgivarens order.
Arbetsm iljölagstiftning
Arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts
för ohälsa eller olycksfall. Arbetsgivaren har också att systematiskt planera, leda och
kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att arbetsmiljön uppfyller föreskrivna krav
på en god arbetsmiljö.
Även arbetsmiljölagstiftningen utgår från att det är arbetsgivaren som har beslutanderätten
över vilket arbete som ska utföras. Enligt arbetsmiljölagen får dock skyddsombud stoppa
arbetet vid omedelbar eller allvarlig fara för arbetstagares liv i avvaktan på att
arbetsmiljöverket ska ta ställning i frågan. I andra fall har skyddsombudet rätt att begära att
arbetsgivaren vidtar åtgärder för att komma till rätta med missförhållanden i arbetsmiljön.
Om arbetsgivaren inte gör detta kan skyddsombudet göra en anmälan till arbetsmiljöverket.
Den enskilde arbetstagaren bör alltså påtala eventuella brister i verksamheten till
arbetsgivaren och till skyddsombudet.
Vad ska göras?
Skolförfattningarna ställer direkta lagkrav på betygssättningen. Skolverket och
Skolinspektionen har också tolkat skolförfattningarna och visar då på kvalitetskrav som ska
vara uppfyllda och på arbete som ska göras. Utifrån detta söker Lärarförbundet nedan
närmare tydliggöra vilket arbete som krävs för att statens och myndigheternas krav på
betygssättningen ska bli tillgodosedda.
Allsidig bedöm ning
Enligt läroplanerna ska läraren göra en allsidig bedömning av elevernas kunskapsutveckling i
förhållande till kunskapskraven. Det innebär att eleverna får visa sina kunskaper på olika
sätt. Det innebär också att specifika kunskapskrav och förmågor ska ges proportionerlig vikt i
betygssättningen. Den undervisande läraren ska använda sig av ändamålsenliga och
varierande bedömningsformer.
I praktiken medför detta att den legitimerade läraren redan vid terminsstart behöver förvissa
sig om att undervisning och bedömning planeras och genomförs så att allt detta blir
verklighet. Här ska påpekas att det kan förväntas att vissa förmågor, bedömningsformer och
kunskapskrav ges större tyngd vissa terminer. Därför behöver den legitimerade läraren
kunna överblicka, eller delta i, den icke legitimerade lärarens planering som löper över en
längre tid.
Detta kräver i praktiken ofta ett slags handledarskap från den legitimerade läraren. Ju
mindre erfarenhet den icke legitimerade läraren har, desto större krav på handledning.
Elever ska veta vad som krävs
Läroplanerna innehåller texter om att eleverna ska känna till målen för undervisningen och
veta på vilka grunder betygssättning sker. Detta är även en fråga om likvärdighet då det är
lättare för elever att nå kunskapsmål som är tydliga för dem.
Det är inte lätt för en oerfaren lärare att konkretisera nationella mål och tydliggöra hur
bedömning ska ske och på vilka grunder betyg ska sättas. Den legitimerade läraren behöver
förvissa sig om att detta arbete görs på ett bra sätt, vilket i många fall torde innebära att
han/hon måste ge stöd och handledning.
Här kan också nämnas att betyg i årskurser där det inte finns kunskapskrav, exempelvis i
årskurs 7, ska sättas utifrån lärarens bild av hur långt det då är rimligt att eleverna nått på sin
väg mot kraven i årskurs 91 . Oerfarna och outbildade lärare måste få stöd och möjligheter till
instudering, frågor och diskussion för att skapa sig en sådan bild. Här finns då en naturlig
handledningsuppgift för den legitimerade lärare som ska delta i betygssättningen.
Lärares stöd i betygssättningen
Skolverket och Skolinspektionen framhåller två kvaliteter som är nödvändiga för en
godtagbar betygssättning;
1.
Det bör finnas ett systematiskt arbete för sambedömning på skolan2
och/eller skolor emellan, där betygssättande lärare kan jämföra sina
uppfattningar om elevprestationer med varandra.
2.
Det bör också finnas ett arbete för att synliggöra aggregerade elevresultat
för lärarna3 . En lärare som kan jämföra och diskutera sin klass resultat och
betyg med andra klassers, andra skolors och rikets, ges stöd för en
likvärdigare betygssättning. I ett sådant arbete kan också eventuellt
omotiverade skillnader mellan olika grupper av elever (pojkar, flickor,
utländsk bakgrund m m) upptäckas och förebyggas.
Organisationen runt lärare måste vara utformad på ett sådant sätt att den främjar ett arbete
för likvärdigt och korrekt bedömning. Det är rektors ansvar att en sådan organisation
kommer till stånd och att lärarna får tid för detta. Både den legitimerade och icke
legitimerade läraren har då ett ansvar att delta i arbetet. Lärarförbundet menar att detta
arbete är särskilt viktigt för en oerfaren lärare och att det då återigen faller sig naturligt att
den legitimerade läraren ger handledning och stöd.
Dokum entation
En lärare som inte har legitimation kan oftast inte anställas för mer än ett år i taget. Skolorna
måste därför organisera sitt arbete utifrån att icke legitimerade lärare kan komma att bytas
ut, exempelvis på en klass´ väg mellan årskurs 6 och 9. Betygssättningens ska återspegla
elevernas visade kunskaper vid betygssättningstillfället och behöver då ofta innefatta tidigare
bedömningar som kanske gjorts av tidigare lärare. Detta fordrar god dokumentation av
elevreslutat och av tidigare gjorda bedömningar. Skolverkets allmänna råd4 ställer krav på
sådan dokumentation. Ytterst är det rektorns ansvar att se till att detta blir gjort och att ge
förutsättningar för arbetet. En legitimerad lärare som sätter betyg tillsammans med en icke
legitimerad har dock också ett ansvar för att dokumentationen är tillfyllest.
Skolverkets allmänna råd ”Planering och genomförande av undervisningen”.
Skolverkets allmänna råd ”Bedömning och betygssättning i gymnasieskolan” och ”Planering och
genomförande av undervisningen”.
3 Skolinspektionens rapporter ”Betygssättning i gymnasieskolan” och ”Tillsyn av bedömning och
betygssättning”.
4 Skolverkets allmänna råd ”Bedömning och betygssättning i gymnasieskolan” och ”Planering och
genomförande av undervisningen”.
1
2