1. No category

E N K U L T I D N I N G O M P E N G A R F R Å N S W E D B A N K O C H S PA R B A N K E R N A . N R 3 / 2 0 1 5 . Å R G Å N G 8 9
N
ANTE
L
S
Utgivare: Swedbank och Sparbankerna
Produktion och redaktion: Bee Production
Illustration: Linda Carlsson
TEMA JOBB a FÖLJ MED PÅ SVERIGES VANLIGASTE JOBB a
I FRAMTIDEN ÄR DET DATORER OCH ROBOTAR SOM JOBBAR 1
TEMA: JOBB
10 SNABBA
6. Får jag bli behandlad
OM JOBB
hur som helst?
göra på ett jobb?
I SVERIGE HAR den som arbetar ganska mycket trygghet på
jobbet. Det finns till exempel lagar som bestämmer vad du
minst ska få i lön.
Och du kan inte bli uppsagd hur som helst.
Du får heller inte arbeta med farliga saker utan rätt skydd.
Många arbetsplatser har kollektivavtal. Där kan de som
jobbar och är medlemmar få hjälp av ett fackförbund, om de
behöver. Ett fackförbund är som en egen klubb för den som är
anställd.
FÖR ATT BEHÅLLA ETT jobb ska du vara på jobbet och
göra det som du är anställd för att göra. Helst riktigt bra.
Du ska även följa de regler som din arbetsplats har
bestämt. De kan vara lite olika på olika företag.
Och du får inte göra olagliga saker på jobbet. Precis
så som du inte får göra på din fritid.
Funderar du på hur ett arbete fungerar? Lyckoslanten tar med dig på tio snabba frågor om jobb.
9. Måste jag ha samma
Text: Lena Loheim Kangevik Illustration: iStockPhoto
1. Måste alla jobba?
NÄR DU JOBBAR får du lön. Då kan du betala hyra och mat
och annat som du behöver, och som kostar pengar.
Men många jobbar inte bara för att få lön. De jobbar för att
de tycker om sitt jobb. Och sina arbetskamrater.
Att jobba kan också göra att du känner dig nyttig. Det kan
kännas bra.
Men det finns de som inte kan jobba. De kanske är sjuka.
Eller är hemma och tar hand om sina barn. I så fall kan de få
hjälp med pengar på annat sätt.
2. Hur får jag jobb?
OFTA FÅR DU ett jobb genom att svara på en annons. I an­
nonser söker en arbetsgivare någon som vill jobba hos dem.
Eller också söker du upp en arbetsplats och säger att du
vill jobba där.
Många får jobb genom att få tips av släktingar och vänner.
Är du riktigt duktig kanske till och med någon arbets­
givare ringer upp dig och frågar om du vill jobba hos dem.
3. Måste jag ha gått i
skolan för att få jobb?
I DAG ÄR DET svårt att få jobb utan att ha gått i skolan. På de
flesta jobb måste du i alla fall ha gått ut gymnasiet.
Ännu bättre är det om du utbildat dig mer.
Om du utbildar dig till ett speciellt yrke har du oftast
­lättare att få jobb.
4. Hur gammal ska jag vara?
ÄR DU YNGRE än 13 år får du inte arbeta. Men det finns un­
dantag. Det är okej att hjälpa en släkting på hens arbete. Men
då får släktingen inte ha några andra anställda.
Om du är under 13 år får du också arbeta som artist. Men då
måste du söka tillstånd. Det gör du hos Arbetsmiljöverket.
5. Hur hög är lönen?
OLIKA JOBB GER olika lön. Det kan bero på flera olika saker.
Har du utbildat dig kan du få bättre lön. En läkare har till
exempel gått många år i skolan. Då får hen bättre lön än ett
sjukvårdsbiträde. Sjukvårdsbiträdet har oftast gått en kortare
utbildning.
Du kan också få mer lön ju mer ansvar du har. Till exempel
om du är chef. Ju större företag du är chef över, desto mer får
du ofta i lön.
Vill du bli läkare?
Då får du räkna
med många år i
skolan.
jobb hela livet?
7. Hur lång
är en arbetsdag?
FÖR SNART 100 år sedan
beslutade Sverige om åtta
timmars arbetsdag. Sedan
dess är en vanlig arbets­
dag åtta timmar lång.
Men för bara lite mer än 40 år sedan jobbade vi
även lördagar. I dag är en vanlig arbetsvecka fem da­
gar lång. Oftast måndag till och med fredag.
Just nu diskuterar politiker om att vi ska jobba
kortare dagar. Kanske har vi sex timmars arbetsdag
när det är dags för dig att börja jobba.
LITEN ORDLISTA
ANSTÄLLD När du har ett
jobb har du en anställning. Du
är anställd.
ARBETSDAG: En dag när du
är på jobbet.
ARBETSGIVARE: Företag
eller person som har folk som
arbetar hos dem.
LÖN: De pengar du får för
att jobba.
PENSION: När du är lite
äldre och slutar jobba får du
pension. I Sverige går man
oftast i pension när man är
65 år. Pensionen är pengar
som din arbetsgivare betalat
genom skatten under tiden
som du jobbat. De flesta har
även sparat egna pengar till
sin pension.
2
8. Vad måste jag
SEMESTERERSÄTTNING:
Din arbetsgivare ska betala in
semesterersättning. Den är
12 procent ovanpå lönen. Den
kan du få ut i lediga dagar
eller i pengar, beroende på
hur länge du jobbat.
SJUKPENNING: När man är
sjuk kan man få hjälp med
pengar. Dessa pengar kallas
för sjukpenning.
SJUKFÖRSÄKRING: För att
få sjukpenning behöver man
ha en sjukförsäkring. Det är
försäkringen som betalar ut
sjukpenningen.
NÄR DIN MORMOR ELLER farfar arbetade var det ganska
vanligt att de hade samma jobb hela livet.
I dag är det väldigt vanligt att byta jobb flera gånger i
livet.
Det är också vanligt att byta yrke. Många utbildar sig
först till en sak. Sedan arbetar de några år för att gå i sko­
lan igen och blir något helt annat. På så sätt kan en person
ha flera yrken under ett arbetsliv.
10. Hur lång är en semester?
I SVERIGE ÄR det lag på att alla som har ett fast jobb ska få
minst fem veckor semester per år.
Under tiden du har semester får du betalt.
Jobbar du kortare tid på ett jobb får du ofta ut ersättning­
en i pengar istället för lediga dagar.
ÄNTLIGEN
SEMESTER!
UPPSÄGNING: När din
arbetsgivare säger att du
måste sluta ditt jobb. Då blir
du uppsagd.
3
Semestertillägg
Tjänstepension
TEMA: JOBB
.
.
.
d
e
m
t
e
b
b
o
j
å
p
g
En da
Liljeberg.
Han jobbar
som
specialistunder­
sköterska.
05.00 Min arbetsdag börjar.
Jag kör truck på
ett stort varuhus. På
trucken har jag varor som ska ut från
lagret in i butiken.
För att köra truck måste du ha ett
truckkort. Det hjälpte mitt jobb mig
med.
08.00 Vi på lagret äter frukost ihop.
Sedan fortsätter vi att packa upp
varor.
10.00 Butiken öppnar. Då ska hela
butiken vara påfylld. Efter klockan tio
kör vi inte ut fler varor.
När klockan slår tio parkerar jag
min truck och byter kläder.
10.05 Resten av dagen arbetar jag
som säljare. Jag ger råd och hjälper
kunder att hitta varor.
Det är kul att träffa människor.
Men det bästa med mitt arbete är att
det finns stora möjligheter att
utvecklas.
Jag började arbeta i restaurangen.
Nu jobbar jag på lagret och som säljare.
Vem vet vad jag gör i framtiden?
Min dröm är arbeta utomlands på
samma företag.
11.30 Dags för lunch med mina
arbetskamrater. Vi har roligt tillsammans. Det bästa är att vi är ett
blandat gäng. Unga, gamla, tjejer och
killar.
14.00 Min arbetsdag slutar. Innan
jag går hem kollar jag om vi måste
beställa fler varor.
Det är skönt att börja tidigt och
sluta tidigt. Jag arbetar även varannan helg.
4
07.00 Min
… Therése
Svensson. Hon
jobbar på bank.
09.00 Min
arbetsdag börjar.
Jag kollar mina
mejl.
arbetsdag
börjar. Jag arbetar på ett sjukhus i
Stockholm. Min avdelning tar emot
patienter som har skador i skelettet.
På morgonen får jag en rapport
från sköterskorna som arbetat under
natten. Då får vi reda på vad som har
hänt. Om det har kommit in några
nya patienter, till exempel.
Vi är tre undersköterskor som
arbetar samtidigt. På morgonen är det
mycket att göra.
10.00 Min första
08.00 Vi förbereder patienter som
12.00 Lunch.
ska opereras. Vi hjälper dem att
duscha. Vi tar blodprov och mäter
blodtryck.
Om patienterna behöver det
hjälper jag dem att borsta tänderna
eller gå på toaletten.
12.00 Lunch.
13.00 Jag gör i ordning behandlingsrummen och ser till att avdelningen
har allt den behöver. Jag fyller på
material där det behövs.
13.30 Nu kommer de som ska arbeta
på eftermiddagen. Då berättar jag för
dem vad som har hänt under dagen.
Jag har två råd till dem som vill
arbeta inom sjukvården: Du måste
gilla att arbeta med människor. Och
du måste vara beredd på att plugga
hårt.
Jag har alltid gillat att ta hand om
andra människor.
15.30 Min arbetsdag slutar.
Det roligaste med mitt jobb är att
jag aldrig vet hur en dag börjar. Eller
hur den slutar.
kund kommer. Jag är privatrådgivare.
Det betyder att jag hjälper folk
med till exempel sparande eller
bolån. Alla kunder är olika. Jag får
träffa många olika slags människor.
Det roligaste med jobbet är att ge
kunden rätt hjälp.
Hur stor är en
lön egentligen?
1. Vilket är ditt drömjobb?
2. Varför vill du ha just det?
Det du får i lön när du arbetar är bara en del av vad lönen egentligen kostar
­arbetsgivaren.
Ta till exempel en undersköterska. Hen tjänar cirka 20 000 kronor i månaden.
Från den lönen dras skatt. Det som blir kvar får undersköterskan behålla själv.
Det företag som undersköterskan jobbar hos kallas för arbetsgivare. Alltså
någon som ger arbete.
Och arbetsgivaren betalar mer än bara lönen.
Ovanpå lönen lägger man till en arbetsgivaravgift. Den är normalt 31,42
procent. Den betalar arbetsgivaren till staten. De pengarna ska räcka till olika
försäkringar för den som är anställd. Till exempel en försäkring om man blir sjuk.
Den kallas för sjukförsäkring.
Arbetsgivaren måste också betala semestertillägg. Det är normalt tolv procent
av månadslönen.
Ofta sparar arbetsgivaren även pengar till pensioner åt sina anställda. En
undersköterska får oftast 4,5 procent av sin lön sparad i pension. Pensionen kan
undersköterskan ta ut när hen slutar jobba. Oftast är det vid 65 år.
Vad blir då den ”riktiga” lönen för en undersköterska? Jo, en lön som är
20 000 kronor kostar alltså totalt 29 584 kronor för arbetsgivaren.
Ålder: 11 år.
Bor: I Vänersborg.
1. Mitt drömjobb är att
bli sångartist.
2. För att jag och min kompis har
ett band som vi vill fortsätta med.
Jag älskar att dansa och sjunga.
Källa: Skatteverket, Pensionsmyndigheten
11.00 När kunderna har gått har jag
oftast en del pappersarbete att göra.
Det brukar jag göra fram till lunch.
13.00 Jag lär ut om ekonomi. Det
gör jag i gymnasieskolor. Jag berättar
till exempel vad man ska tänka på när
man flyttar hemifrån eller varför man
ska se upp med dyra sms-lån.
Att träffa ungdomar är alltid roligt.
De ställer bra frågor.
För att ha mitt jobb är det bra att
gilla matematik. Men det viktigaste är
att man gillar att arbeta med männi­
skor.
16.00 Tre dagar i veckan slutar jag
ENKÄT
Lön
Märta
Vilgot
Ålder: 13 år.
Bor: I Hässelby.
1. Krogägare i Karibien.
2. Det gör det möjligt att resa
och förhoppningsvis tjäna en
slant.
Vem tjänar mest?
På vilket jobb tjänar du mest pengar? På de
vanligaste jobben? Eller kanske på drömjobbet?
4 av Sveriges vanligaste jobb
1. Undersköterskor, sjukvårdsbiträden
20 160 kronor/månad
2. Vårdbiträden, personliga assistenter
18 304 kronor/månad
3. Försäljare
28 557 kronor/månad
4. Barnskötare
19 815 kronor/månad
Elsa
Ålder: 11 år.
Bor: I Helsingborg.
1. Mitt drömyrke är fotograf.
2. Jag tycker att det verkar spän­
nande, eftersom en bild är ett
annat sätt att uttrycka sig på än
med text.
lite tidigare.
18.30 Två dagar i veckan slutar jag
lite senare. Då kan kunder komma till
mig efter att de slutat sina egna jobb.
Hej, vi jobbar på Lyckoslanten!
4 drömjobb
1. Lokförare
31 206 kronor/månad
2. Djurskötare
19 279 kronor/månad
3. Cafébiträde
16 839 kronor/månad
4. Journalist
27 715 kronor/månad
Källa: Snittlön enligt Lönestatistik, Statistiska centralbyrån
Malte
Ålder: 9 år.
Bor: I Umeå.
1. Mitt drömjobb är det som förra
numret av Lyckoslanten hand­
lade om. Att göra spel.
2. För att det är roligt att spela.
Enkät: David Lilja och Susanna Johansson
… Björn
… Sara Lindbergh. Hon
jobbar som
truckförare
och säljare.
Arbetsgivaravgifter
5
TEMA: JOBB
Det perfekta
sommarjobbet
Yrken som behöver
fler människor om tio år
Golvläggare
Lastbilsmekaniker
Barnmorskor
Civilingenjörer
Undersköterskor
Lärare
– Min sommar har varit jätterolig! Det säger Cordelia. Hon är
17 år gammal. I somras fick hon hitta på ett eget sommarjobb.
Text: Susanna Johansson Foto: Privat
Källa: Arbetsförmedlingen
Hur kom du i kontakt med dina
kunder?
– Jag pratade med folk på gymmet och
tog kontakt med folk i elljusspåret där
jag bor. Jag satte upp lappar. Sedan
startade jag också en Facebook-sida för
mitt företag.
Och hur gick det?
Mer teknik
i framtiden
Cordelia.
Vad hände med ditt företag när
sommaren tog slut?
Det dröjer många år innan du ska börja arbeta. Men det kan vara roligt
att fantisera om hur framtidens jobb ser ut.
Datorer och robotar gör att många arbeten försvinner. Men i stället
kommer det nya jobb.
Text: David Lilja Illustration: Linda Carlsson
I framtiden kör bussarna utan
chaufför. Helt automatiskt. Husen
byggs av robotar. Varorna du handlar
i mataffären får du registrera och
betala själv. Det finns ingen som
jobbar i kassan.
Kanske skrivs Lyckoslanten av en
dator?
Teknik kan ersätta många yrken.
Datorerna blir smartare. Robotarna
klarar svårare uppgifter. De behöver
ingen lön.
Hälften av alla jobb som finns i dag
kanske försvinner, tror forskarna.
Men vissa jobb måste finnas kvar.
6
Lärare och vårdpersonal behövs alltid.
Helt nya jobb dyker också upp.
Kreativa jobb vanligare
Darja Isaksson är expert på digital
utveckling.
– I framtiden kommer det att
finnas fler som gör spännande
datorspel. Men färre som kör lastbil.
Darja tror att kreativa jobb kommer att bli viktigare. Kreativ betyder
att man kommer på nya idéer om hur
problem kan lösas.
Hon tycker att framtiden ser ljus ut.
Och du behöver inte bestämma vad du
– Det gick riktigt bra! Jag hade som
mest nio elever vid ett tillfälle. Det
har varit väldigt roligt!
Speciellt kul är att de jag har
hjälpt blev bättre på att åka
rullskidor.
Darja.
vill jobba med
redan när du är
barn.
– Fundera i stället på vad som känns
bra. Tycker du om att prata med
människor? Och att jobba i grupp?
Eller är det skönast att få tänka
alldeles själv? Gillar du att läsa och
fundera? Är det kul att klura länge
och lösa problem?
Eller kanske det är allra roligast att
skapa och bygga saker?
Nyttigt att prova mycket
Darja tror att vi kommer att byta jobb
oftare i framtiden. Och jobba med
olika saker.
I skolan kan du prova på flera
ämnen. Och lära dig hur saker
hänger ihop.
– Undersök hur något fungerar
och testa att göra något själv. Bygg
en egen synt eller ett instrument. För
det behövs kunskaper i både musik,
matte och slöjd.
– Jag vet elever som fått en termin
på sig att skicka upp en rymdraket i
rymden, säger Darja Isaksson.
– De lärde sig massor, genom att
lära sig av andra människor. n
Cordelia Melén Olsson kommer från
Hallstavik. När hon skulle börja på
gymnasiet flyttade hon hemifrån. Nu
pluggar hon skidskytte i Värmland.
I somras åkte Cordelia hem till
Hallstavik över sommarlovet.
Då kom hennes tränare med ett
annorlunda tips.
– Det tog slut. Projektet höll ju bara
på under sommaren. Men jag har
tjänat lite pengar.
En del av pengarna ska gå till
nöjen. Men en del använder jag
kanske för att fortsätta med mina
kurser. I vinter vill jag till exempel
hålla en skidkurs.
Vad var det din tränare tipsade om?
Vad är det roligaste med att ha eget
företag?
– Att jag skulle starta ett eget företag
under sommarlovet! Han berättade
om något som heter ”Egen sommar”.
– Det är ett projekt för att hjälpa
ungdomar att starta egna företag
under sommaren. Och det gjorde jag.
– Jag fick lära mig hur man sköter
pengarna i ett företag. Och hur jag
skulle ta kontakt med kunder.
– Jag har lärt mig att prata med
människor. Och att lyssna på andra
människor.
Det är också kul att hitta på idéer.
Och att ta eget ansvar. Även att skapa
något eget.
Det var en härlig känsla att jag
klarade det!
Vad startade du för företag?
Vad gör du om fem år?
– Mitt företag ger kurser i ”rullskid­
åkning”. Eftersom jag pluggar
skidskytte tyckte jag att det var roligt
att lära ut något jag är riktigt bra på.
– Mitt mål är att tävla i OS 2018.
– Och så vill jag plugga på
universitet också! n
7