1. No category

TROLLHÄTTANS STADS PERSONALTIDNING NR 1 JANUARI 2015
TRAFIKSTRATEGI PÅ VÄG
KÄLLSTORPSGÅRDEN TOG
PRISET
KLUBB KUL PÅ
SYLTEBIBLIOTEKET
INNEHÅLL
LEDARE
4
Vi är många som vill Trollhättans positiva utveckling
Nu är vi i början på nya året – år 2015! Ett nytt år betyder både tid för reflektion av året som gått och förhoppningar på det nya året. Vi lämnar bakom oss ett år med
osedvanlig positiv uppmärksamhet. Då tänker jag på Årets
kulturkommun, Årets studentstad och Årets avfallshanteringskommun.
Och ett nytt år innebär nya möjligheter. Och vi är många
som vill Trollhättans positiva utveckling. Det gäller både
stadens anställda och andra organisationer/företag plus
invånare. Jag ser fram emot att vi inom staden kommer
att fortsätta att utveckla våra tjänster och service, vår kommunikation internt och externt, samt att ge vårt bidrag till
och samarbeta för att ytterligare utveckla kommunen som
plats att vistas, bo och verka i.
9
I detta nummer tar vi upp arbetet hur kommunen ska
utvecklas i hållbara resmönster. Det handlar om hur
miljön ska bli trivsammare och mer människovänlig också
i det långa loppet, och att vi sätter fokus på områden som
trafiksäkerhet och barnen i trafiken. Just den här tiden
kanske vi är många som har nyårslöften som ska uppfyllas. Kanske mer motion är ett sånt? Och då ta cykeln till
jobbet?
12
Ledaren 2
Ny på jobbet 10
Trafikstrategin 3
Efter plugget 11
Hållbart resande 4
Tipstävling 11
Barnens säkerhet 5
TIll sist 12
”Vi är romer” 6–7
Arkivet 12
KSF-organisation 8
Notiser årsmöten 12
Verksamhetsutvecklare 9
Tack 12
Gruppboendet på Källstorpsgården är många äldres hem.
De som arbetar där fick utmärkelsen Årets verksamhetsutvecklare inom omsorgsnämnden för ett framgångsrikt
arbete med att sätta brukaren/den äldre och hens behov i
fokus. Läs mer om det.
2015 innebär också att tekniska nämnden och tekniska
förvaltningen har upphört. Renhållningsverksamheten
överförs till Trollhättans Energi AB och Sotningsverksamheten till vårt räddningstjänstförbund, Närf. Produktionsverksamheten tillhör nu kommunstyrelsens förvaltning där
samtliga kommunstyrelsens verksamheter samlas. Tillsammans genomför vi nu och tar tillvara dessa förändringar
så att de ger ny energi och nya möjligheter, precis som det
nya året!
STADSPORTEN UTGES AV: Informationskontoret, 461 83 Trollhättan,
Telefon: 0520-49 70 21, E-post: [email protected].
ANSVARIG UTGIVARE: Per Ivarsson.
TRYCK: Mediatryck. REDAKTIONSKOMMITTÉ: Annika Wennerblom, stadsdirektör Andreas Gleisner,
Utbildningsförvaltningen, Susanne Jörgensen, Vision, Carin Pettersson, Kultur- och fritidsförvaltningen, Dan Fogelberg, Tekniska förvaltningen, Katarina Loodh, Informationskontoret, Kristina
Rynvall, Omsorgsförvaltningen, Lena Andersson, Stadsbyggnadsförvaltningen, Henrik Larsson,
Kommunal, Annelie Sundblad, Miljöförvaltningen, Rose-Marie Ivarsson, Personalkontoret, Åsa
Olsson, Hållbart samhälle, Åsa Zetterberg, Lärarförbundet. OMSLAGSBILD: Projektingenjör Andreas
Emanuelsson och miljöstrateg Rose-Mari Sandstedt.
FOTO OMSLAG: Joachim Nywall
MANUSSTOPP för nästa nummer: 10 februari 2015.
2
STADSPORTEN 1
6 / 2015
2013
Annika Wennerblom
Stadsdirektör
TEMA: TRAFIKSTRATEGI
T E M A : T R A F I K S T R AT E G I
Kommunstyrelsen i Trollhättan har beslutat att ta fram en trafikstrategi för
hållbart resande. Den ska ska peka ut riktningen för trafikens utveckling i
det framtida Trollhättan. I detta nummer berättar vi mer om strategin samt
hur vi arbetar med olika trafikfrågor.
Andreas Emanuelsson och Rose-Mari Sandstedt arbetar med att ta fram Trollhättans första trafikstrategi, där hållbart resande är centralt. Ett bra exempel
på det är dubbelspåret mellan Trollhättan och Göteborg, vilket har mer än fördubblat tågresandet.
TRÅDARNA VÄVS SAMMAN
Det görs mycket redan idag, men med en trafikstrategi blir det än tydligare.
– Genom att samla alla frågor om trafik i ett dokument ges förutsättningar att arbeta mer strategiskt, säger Andreas Emanuelsson, utredningsingenjör på stadsbyggnadsförvaltningen.
TEXT: PER IVARSSON FOTO: JOACHIM NYWALL
Trollhättan har aldrig haft en trafikstrategi, men genom deltagandet i
EU-projektet Quest framkom behovet
av att utarbeta riktningen för trafikens
utveckling i kommunen, och i oktober
2013 beslutade kommunstyrelsen om
framtagande av en trafikstrategi för
hållbart resande.
Andreas Emanuelsson har det övergripande ansvaret för framtagandet, och
han ser klara fördelar med att den nu är
på gång.
– Den ger inriktningar på hur vi ska
tänka, vilka avvägningar och prioriteringar som görs, säger han.
FLERA OLIKA FOKUSOMRÅDEN
Utkastet till trafikstrategin är kopplat
till Trollhättans Stads grundvärderingar:
Omtanke, Utveckling och Livskvalitet.
Ur dessa har man identifierat olika fo-
kusområden som är särskilt viktiga, där
fördjupningar har genomförts.
– Exempelvis är trafiksäkerhet ett
fokusområde som vi har lagt stor vikt
vid, säger Andreas.
Trafikfrågorna är betydelsefulla i
många olika sammanhang.
– Vi har haft flera workshopar där
vi diskuterat trafikfrågor både internt
och med våra externa samarbetspartners
på trafikområdet. Några exempel på
de som har varit med är Trafikverket,
Västra Götalandsregion, Västtrafik och
City Trollhättan. Vi har exempelvis sett
att barnperspektiv, tillgänglighet och
levande centrum är viktiga områden.
Stadens olika förvaltningar har också
olika infallsvinklar på trafikfrågorna,
säger miljöstrateg Rose-Mari Sandstedt
och fortsätter:
– Vi har tidigare gjort många saker
parallellt förut, men nu vävs det samman
och vi får en tydlig röd tråd.
– Vi kommer på ett helt annat sätt
att kunna lyfta frågor och visa på vad
som behöver göras för att gå mot ett mer
hållbart trafiksystem. Och det minskar
risken för målkonflikter, säger Andreas.
ANTAGANDE TILL SOMMAREN
Än så länge är trafikstrategin bara ett
arbetsdokument.
Som färdig produkt ska den peka ut
kursen genom visioner, strategier och
förslag på åtgärder.
Förhoppningen är att trafikstrategin
kommer att antas någon gång under
sommarhalvåret efter en remissrunda
under våren, och sedan bli ett viktigt
underlag för hur vi ska arbeta med att ta
fram detaljerade planer för exempelvis
kollektivtrafik och beteendepåverkan.
STADSPORTEN 1 / 2015
3
T E M A : T R A F I K S T R AT E G I
Att ta cykeln till
jobbet är en självklarhet för Tobias
Hermansson på N3
”Aldrig bilen under milen”
Han sparar pengar, mår bättre – och gör miljön en tjänst. Devisen är hans egen:
– Aldrig bilen under milen, säger cykelpendlaren Tobias Hermansson.
TEXT OCH FOTO: PER IVARSSON
Hållbara färdmedel är ett viktigt fokusområde för Trafikstrategin. I takt med
att staden växer förväntas också trafiken
att öka. Därför är det viktigt att så stor
del som möjligt av de ökade transporterna sker med hållbara färdmedel.
Cykeln är ett utmärkt hållbart färdmedel, den är utsläppsfri – och personen
som sitter på sadeln får motion. Ambitionen i Trafikstrategin är att de som
har kortare resväg än fem kilometer till
jobbet ska låta bilen stå, och ta cykeln
istället.
CYKLAR ALLTID
Tobias Hermansson, avdelningschef på
N3, har drygt tre kilometers resa till arbetet, och för honom är det en självklarhet att cykla varje dag.
– Visst har jag en allmän miljömedve4
STADSPORTEN 1/ 2015
tenhet, men jag tycker alldeles för mycket om min bil för att slita på den genom
korta resor varje dag, säger Tobias.
POSITIVA EFFEKTER PÅ FLERA PLAN
Förutom att både plånboken och miljön
mår bra av cykelpendlingen, är också
hälsoeffekterna ytterst påtagliga.
– Jag har oftast ett stillasittande
jobb, och då blir det en bra ritual att få
cykla fram och tillbaka varje dag. Det
blir en stund för bara mig själv, där jag
kan ”trampa” ur stress och när jag rullar
in på uppfarten mår jag bra. Sätter man
sig däremot i en bil är risken stor att
stressnivån bibehålls.
Vad skulle du vilja ge för råd till dem
som ändå föredrar bilen?
– Bilar är inte gjorda för korta sträckor. Oljan hinner inte bli så varm att den
renas från kondensvatten och sotavlagringar, och gör den inte det riskerar
motorn att ta skada eller haverera. Jag
tycker att man ske ge cyklingen en ärlig
chans, att testa det en månad. Gör man
det, så tror jag att man är med på tåget.
I undantagsfall, exempelvis om det
spöregnar, händer det att Tobias tar
bilen. Vinter och kyla har han däremot
inga problem med.
– Du slipper skotta fram bilen, skrapa
rutor eller leta efter startkablar.
Halkan är inte heller ett bekymmer,
eftersom han har investerat i ett par
pålitliga dubbdäck.
– Jag cyklade till ett möte i stadshuset för ett tag sedan, och såg att folk
ramlade omkull till höger och vänster.
Men jag märkte inget förrän jag klev av
cykeln, då ramlade jag …
T E M A : T R A F I K S T R AT E G I
Trafikmiljön runt skoftebyskolan är ett bra exempel
på hur barnens skolväg kan
separeras från övrig trafik.
Farthinder och trafikljus
utgör också viktiga element
för trafiksäkerheten
Föräldrar största trafikrisken
Att bygga trafiksäkert ur barnens perspektiv handlar om att planera för det oförutsedda och
minimera riskerna. Det menar Magnus Sundin, planerare och utvecklare på Utbildningsförvaltningen.
– Yngre barn agerar ofta irrationellt och gör det oförutsedda, och därför handlar mycket av
vår planering om att minimera risker, säger Magnus Sundin.
TEXT OCH FOTO: ANDREAS GLEISNER
Den nya trafikstrategi som tar form i
Trollhättan Stad tar särskilt upp barnperspektivet som en nyckelfråga i det
strategiska trafiksäkerhetsarbetet. Inom
Utbildningsförvaltningens verksamheter
sker en översyn av trafikmiljön i samband med ombyggnationer.
– När vi inventerar risker ser vi att
den största risken för barn på väg till
skolan är skjutsande föräldrar. Ofta är
man stressad, det ska gå fort och när
man lämnat sitt barn tänker man inte
alltid på att det är en miljö där väldigt
många barn är i rörelse, säger Magnus
Sundin.
Forskning visar att det är först runt
tolv års ålder som barn är tillräckligt
utvecklade för ett säkert beteende i trafi-
ken. Genom enkla åtgärder där biltrafiken separeras från gång- och cykelvägar
kan riskerna minskas. Ett exempel är
Lyrfågelskolan, där en ny cirkulationsplats med tydlig skyltning och markering i vägbanan skapar en frizon för skolskjutsen och barnen som åker buss.
OBRUTEN KEDJA
Ett annat exempel är Skoftebyskolan där
en kombination av trafikljus, farthinder och fysiska barriärer som skiljer
gång- och cykelbana från gatutrafiken
ska skapa en tryggare väg till skolan.
Idealet är att skapa en obruten kedja av
gång- och cykelvägar där man minimerar kontakt med fordon och gatutrafik.
Vid de passager som måste finnas kan
man komplettera med trafikljus och
andra varningssystem som exempelvis
rörelsedetektorer kopplade till ljus på
övergångsställena.
– Om vi kunde få alla föräldrar att
ha lite mer framförhållning och se att
trafikmiljön runt skolan är riskfylld,
då skulle mycket vara vunnet, menar
Magnus Sundin.
Barnperspektivet får genomslag även i
upphandling av skolskjutsentreprenörer.
Utbildningsförvaltningen ställer högra
krav på säkerhet, högre än vad som gäller
vid vanlig linjetrafik.
– Det ska finnas alkolås i bussarna,
och dessutom kräver vi att chaufförerna
ska vara lämpliga för den här typen av
uppdrag, säger Magnus Sundin.
STADSPORTEN 1 / 2015
5
A K T U E L LT
PRISBELÖNT UTSTÄLLNING
OM ROMERNAS
situatio
Under drygt två månader kommer Trollhättans Stad att visa utställningen om romer – av romer.
– Det handlar om att öka kunskapen om romer, och få till en attitydförändring, säger kulturchef Christer Olsson.
TEXT: PER IVARSSON FOTO: MAJA KRISTIN NYLANDER
Den 1 mars öppnar utställningen ”Vi är
romer – människorna bakom myten” i
Konsthallen. Utställningen berättar om
romernas vardag och historia, och sattes
ursprungligen upp på Göteborgs stadsmuseum med den tydliga ambitionen att
låta romska röster komma till tals.
Resultatet blev över förväntan.
– Den utsågs till Årets utställning, berättar Christer Olsson, Trollhättans Stads
kulturchef.
UTSTÄLLNING PÅ TURNÉ
VI ÄR ROMER
MÖT MÄNNISKORNA BAKOM MYTEN
KONSTHALLEN TROLLHÄTTAN
1 MARS 2015 - 15 MAJ 2015
Vilka är vi? Vi har funnits i Sverige i
femhundra år. Fortfarande ses vi inte
som en självklar del av befolkningen.
Vi tror oss veta varför.
Möt oss romer. Låt oss berätta om
oss själva och vår vardag.
Västra Götalandsregionens kulturnämnd
beslutade att en turnéversion skulle göras
av utställningen. Under 2015 kommer
den att göra stopp i tre kommuner i
länet: Falköping, Borås och Trollhättan.
När utställningen hölls i Göteborg
erbjöds både allmänhet och anställda
inom kommunen att besöka den, vilket
blir fallet också nu.
– Vi vill att personalgrupper ska
komma till Konsthallen, förslagsvis
kan man ju förlägga ett APT där, säger
Christer Olsson som tillsammans med
Konsthallens föreståndare Peter Hagsér
och romska guider kommer att finnas på
plats under utställningsperioden.
– Den stora framgångsfaktorn i Göteborg var just att man bjöd in personalgrupper. Det blir filmvisning och andra
aktiviteter, samt samtal utifrån vad folk
är intresserade av.
ATTITYDER I FÖRÄNDRING
ONSTHALLEN TROLLHÄTTAN, NOHABGATAN 11B. 0520-49 64 53, ÖPPET: TIS-SÖN 11-16. ONS 11-19, MÅNDAG STÄNGT,
6
STADSPORTEN 1/ 2015
www.periferi.nu
Utställningen ger en generell historik om
hur folkgruppen utvandrade från Indien,
där det bland annat berättas att romer
har funnits i Sverige sedan 1500-talet.
Därtill får besökaren ta del av ett antal
personliga berättelser från både unga och
äldre romer.
Vad vill ni med utställningen?
– Vi i Trollhättans Stad delar uppfattningen att romerna har en historia
som är värd att visa. Sedan 2000 är man
en nationell minoritet i landet, vilket
innebär att man har särskilda rättigheter.
Det är också väldigt tydligt att vi har en
stor skuld över deras situation, det är
tydligt hur gamla myter o föreställningar
lever kvar: De vill inte jobba, stjäl och
är inte bofasta. Samtidigt har vi under
långa tider förbjudit dem från att bli
bofasta, och försvårat deras möjligheter
till att få jobb.
Christer Olssons förhoppning är att
så många personalgrupper som möjligt
nappar på erbjudandet om studiebesök.
Och syftet med hela utställningen är
glasklart.
– Det handlar om att öka kunskapen
om romer, och få till en attitydförändring.
Fotnot: Visningen tar cirka en och halv
timme. För bokning, kontakta Peter
Hagsér, 6454, eller via mejl: [email protected]
A K T U E L LT
on
Utställningen om romer är gjord utifrån romernas perspektiv. På bilden ser vi Wicia Wisznieska med den romska flaggan i handen.
STADSPORTEN 1 / 2015
7
A K T U E L LT
”NYA” KSF ÖKAR TYDLIGHETEN
Den 1 januari trädde Kommunstyrelsens förvaltnings
nya organisation i kraft.
– Vi vill öka tydligheten
och effektiviteten, förklarar
stadsdirektör Annika
Wennerblom.
Stadsdirektör Annika Wennerblom ser flera fördelar med organisationsförändringen inom kommunstyrelsens verksamheter.
TEXT OCH FOTO: PER IVARSSON
Bakgrunden till förändringen är egentligen två. Den ena har sin upprinnelse
i tekniska nämndens upphörande den
31 december 2014. Renhållningen
hamnade då hos TEAB, Sotningen
hos NÄRF – och produktionsdelen
flyttades över till Kommunstyrelsens
verksamheter.
– Samtidigt har det en längre tid
funnits en diskussion om hur vi skulle
kunna öka tydligheten och effektiviteten inom kommunstyrelsens verksamheter, berättar stadsdirektör Annika
Wennerblom.
till den här lösningen. Nu får vi ännu
bättre förutsättningar att utföra ett bra
jobb, säger stadsdirektören.
Ett exempel på effektivisering är
att gemensamma principiella frågor
för förvaltningen nu diskuteras i en
ledningsgrupp, inte två som kunde ske
då verksamheterna utanför KSF träffades i sin ledningsgrupp. Ett annat
exempel är att vi skapar ett starkare
samband mellan näringslivsenheten
och verksamheterna inom före detta
Kontoret för Hållbart samhälle.
PERSONALCHEF PÅ HELTID
DELAKTIGHET I PROCESSEN
Man ville införliva de verksamheter
som var starkt knutna till Kommunstyrelsens förvaltning, men inte tillhörde den. Dessa var Hälsan, Näringslivsenheten, Informationsavdelningen och
Kvalitetschef.
Genom organisationsförändringen
ingår nu samtliga delar i KSF.
– Det fanns önskemål från våra
medarbetare om en ökad tydlighet.
Därför har de berörda cheferna varit
delaktiga i processen som lett fram
8
STADSPORTEN 1 / 2015
Det ”nya” KSF leds av Annika Wennerblom, och är indelat i fem kontor
(se faktaruta).
Kontorscheferna har ett stort mandat och ansvar, och förvaltningsekonomen får en samordnande roll med
ansvar för verksamhetsplanering och
uppföljning av den.
– Jag ser också en stor fördel med
att vi får en personalchef på heltid.
Personalfrågorna är väldigt viktiga,
och nu kan vi lägga mer kraft på dem,
säger stadsdirektören.
”Nya” KSF
Förvaltningen leds av stadsdirektör
Annika Wennerblom och består
av fem kontor: Kontoret tillväxt
och utveckling – chef Håkan Falck,
Personalkontor – Per Johansson,
Ekonomikontor – Dan Jonasson,
Administrativt kontor – Britt-Marie
Svensson, Kontoret Produktion och
service – Magnus Janzon.
Ledningsgruppen för kommunstyrelsens förvaltning (LKSf ) träffas
en gång per månad. Den består av
stadsdirektör, kontorschefer, förvaltningsekonom (Katja Halvordsson),
intern kommunikatör (Per Ivarsson).
Ledningsgruppen för strategi och
utveckling (LSU) består av stadsdirektör, kontorschefer (utom Administrativt kontor och Produktion och
service), kvalitetschef (Ann-Christine
Apelman), IT-chef (Tomas Wennersten), informationschef (Peter Asp).
A K T U E L LT
Årets verksamhetsutvecklare:
”Ett imponerande strategiskt
utvecklingsarbete som lett till
ett tydligt fokus på brukarens
önskemål om hur man vill leva
sitt liv på Källstorpsgården. Man
har lyckats skapa ett arbetssätt
där man tydliggör hur brukaren
vill ha sin hjälp. Här är genomförandeplanen ett viktigt
verktyg. Källstorpsgården har
också lyckats med att skapa ett
engagerat boenderåd”.
Omsorgsnämnden,
Trollhättans Stad
Källstorpsgården tilldelades utmärkelsen Årets verksamhetsutvecklare 2014 . Här finns stort engagemang och delaktighet från både personal och
brukare. Från vänster: Rolf Alm, Carola Fridfelt, Senaj Cerkezi, Eva Appelgren Karlsson, Marie Kantosalmi, Lisbeth Rask och Ethel Prick.
Källstorpsgården tog priset
Motiveringen till priset talade om både fokus på brukarens önskemål och
imponerande strategiskt utvecklingsarbete.
– Motiveringen från nämnden säger allting. Det är det vi står för, det är det vi är,
säger enhetschef Carola Fridfelt.
TEXT OCH FOTO: PER IVARSSON
Det råder stolthet på Källstorpsgårdens
gruppboende. Enhetschef Carola Fridfelt
visar upp tavlan som förkunnar att man
är Årets verksamhetsutvecklare inom
omsorgsförvaltningen 2014. Omsorgsnämnden ansåg att man var det vassaste
av 16 inkomna förslag, och de får priset
för sitt föredömliga arbete med en tydlig
genomförandeplan och ett engagerat
boenderåd.
– Man bestämmer över sitt eget liv
om man bor på Källstorpsgården. De
styr verksamheten, vi ska inte styra över
deras liv, säger Carola Fridfelt.
Arbetet med genomförandeplanen
började med att samtlig personal fick en
omfattande utbildning i nationell värdegrund. Utifrån den kunskapen kunde
individuella genomförandeplaner skapas
med ett fokus på hur man tillgodoser
brukarens önskemål.
Rolf Alm är en av de 112 boende på
Källstorpsgården. Han har varit delaktig
i framtagandet av sin genomförandeplan,
och är imponerad över dess innehåll.
– Det är underbart! Det står till och
med att jag vill vakna upp till musik jag
gillar, så det blir lite go rock, säger han
och skrattar.
BOENDERÅD OCH AKTIVITETER
Rolf ingår också i det boenderåd som
varannan månad träffar personalen. Här
diskuteras allting som rör de boendes
situation, och man försöker tillgodose de
önskemål som kan höja livskvaliteten.
Den servicegrad som präglar personalen
är starkt bidragande till att de boende
trivs så bra.
Förutom en uppsjö av aktiviteter gör
man gärna det där lilla extra för
dem – och andra.
– Vi hade en anhörigträff här före
jul. Då hade köket bakat fina kakor och
pepparkakshus. Helt fantastiskt, säger
Eva Appelgren Karlsson.
Hon efterträder Carola Fridfelt, som
blir skolkurator på Lextorpsskolan.
– Jag var inne här och jobbade 2010
när Carola var mammaledig, och märkte
redan då vilket engagemang som präglade personalen, säger Eva som tillsammans med Senaj Cerkezi och Lisbeth
Rask utgör trion som leder Källstorpsgårdens verksamhet.
Och Carola kan sluta med flaggan i
topp.
– Ja, det har varit jättekul att ha
varit här i nio år och sett hur allting har
utvecklats.
STADSPORTEN 1 / 2015
9
A K T U E L LT
I många år pendlade hon
från hemmet i Göta till
jobbet i Göteborg, men
numer kör Linda Ek norrut på 45:an, och parkerar
sin bil vid Sjuntorpskolan.
Linda siktar på att bli rektor
Hon är nyanställd lärare på Sjuntorpskolan, men kommer inte att vara kvar i samma roll för evigt.
– Jag har en vision om att blir rektor någon gång i framtiden, säger Linda Ek.
TEXT OCH FOTO: PER IVARSSON
Efter sju år som lärare på en skola i
Kortedala hamnade Linda Ek på Sjuntorpskolan.
– Det är egentligen en slump att jag
hamnade här. Jag hade ingen tanke på
att byta jobb, säger Linda och fortsätter:
– Jag är NT-utvecklare, och på en
träff i Stockholm träffade jag en NT-utvecklare från Sjuntorpskolan. Vi pratade
en del, och jag nämnde att fem mils
pendling från Göta till Kortedala varje
dag tog på krafterna. Då sa hon: ”Men
kom hit och jobba då!”.
FRÅN STADEN TILL LANDET
Den 7 januari gjorde Linda sin första
dag på Sjuntorpskolan, och hon känner
att beslutet var rätt.
– Förutom att det är tre mils kortare
väg till jobbet kändes det också rätt
att byta skola, det var dags för det, jag
behövde se andra saker.
Hon lämnade en skola i stadsmiljö
10
STADSPORTEN 1 / 2015
till förmån för en skola på landsorten.
– Jag har blivit väldigt väl mottagen,
men har inte hunnit träffa eleverna så
mycket än, säger Linda efter sin blott
fjärde dag på jobbet.
MÅNGA NYANLÄNDA
En olikhet märkte hon nästan direkt.
– Den största skillnaden är att det var
många nyanlända i Kortedala, här finns
det i stort sett inga nyanlända. När jag
undervisar här vet man nästan att alla
förstår vad jag säger, det kunde jag inte
förutsätta förut.
Vad som också avviker gentemot
Kortedala är att hon där var ensamt
ansvarig för sin fjärdeklass på 22 elever. I
Sjuntorp har man slagit samman de två
fjärdeklassarna till en enhet bestående av
två klassföreståndare och 28 elever.
Linda ger intrycket av att vara en
pedagog med mycket driv. Hon tog själv
initiativet till att bli NT-utvecklare, och
de senaste åren pluggade hon vid sidan
av sitt arbete eftersom hon har ett stort
behov av utmaningar och vill utvecklas.
Någon gång i framtiden vill hon också
bli rektor.
– Jag vill leda, och jag tror att jag är
en bra ledare. Man måste ju ha en vision, och sedan återstår det ju att se om
den blir verklighet. Men jag har en tanke
kring det, att om man tänker någonting
tillräckligt mycket så blir det så, man
styr det dit själv på något sätt.
HÄR ÄR VÅRA NYA ARBETSKAMRATER
LINDA EK, lärare, Sjuntorpskolan
PETER SUNDSTRÖM, lärare, Strömslundsskolan
MOHAMED ABSHIR CABDI, studiehandledare,
Kronan
KARI SALMINEN, fritidspedagog, Frälsegårdsskolan
LINDA LJUNGQVIST IVARSSON, förskollärare,
Kometen
A K T U E L LT
Vinn biobiljetter!
Hanna Sundell och Anette Murås har funnits med under projektet Efter Plugget, som under fjolåret
erbjöd barn i åldern 6–11 år aktiviteter på Syltebiblioteket. Nu övergår projektet till fast form, och
byter namn till Klubb Kul Sylte genom samarbete med Klubb Kul Kronan.
Viktig verksamhet för
barn permanentas
Förra numrets rätta rad: X, 2, 1
Vinnare: Veronica Johansson, Familjeteamet, Ronak Koteli, Granngårdens
äldreboende, Ulla Haglund, Stavreskolan, Hans-Olof Svensson, Stavreskolan,
Erika Dyrbye, Tallbacken.
Svaren på denna månads tävling finns i
artiklar publicerade i detta nummer.
1. Vilka är Trollhättans Stads tre grundvärderingar?
1. Omtanke, utveckling, livskvalitet.
X. Omsorg, utveckling, livskvalitet.
2. Omsorg, utveckling, jämlikhet.
TEXT OCH FOTO: PER IVARSSON
E
fter Plugget erbjöd meningsfull fritid
för barn en dag i veckan. Genom
Klubb kul Sylte permanentats projektet
och går av stapeln ytterligare en dag per
vecka.
– Det känns jättebra, behovet är
stort, säger Anette Murås.
Anette Murås arbetar till vardags som
språk- och specialpedagog på södra skolområdet. Hon mötte ofta barn och unga
i området som verkade sakna en vettig
fritidssysselsättning, och ville därför göra
någonting. Utifrån sitt medlemskap i
Rädda barnen startades ett projekt med
läxläsning.
– Det gjorde vi för två år sedan, men
det kom nästan aldrig någon. Eftersom
läxhjälpen fanns på skolorna insåg vi att
behovet var något annat, säger Anette.
På Syltebiblioteket noterade man
samtidigt att det fanns barn som inte var
där för att låna böcker.
– Vi märkte att det kom hit barn
utan föräldrar, som inte verkade vara
här för bibliotekets skull. De var mer
kontaktsökande, och det är inte riktigt
det som vi är till för, berättar barnbibliotekarie Anna Jakfors.
Lösningen blev projektet ”Efter Plugget”. Syltebiblioteket sökte medel hos
Folkhälsorådet för att kunna timanställa
en person, som en eftermiddag i veckan
kom till biblioteket för att leda fritidsaktiviteter för barn i åldern 6–11 år.
STORT INTRESSE
Det blev en fullträff – närmare 30 barn
har under 2014 medverkat vid varje
tillfälle för att spela spel och pyssla. Det
visade på behovet av att gå från projekt
till permanent lösning.
Och så blir det också.
Sedan tidigare fanns en liknande aktivitet på Kronan (Klubb Kul Kronan),
och ett samarbete mellan Syltebiblioteket och Kronan bär nu frukt i form av
Klubb Kul Sylte. Det utökas med en dag
i veckan, och riktar sig till barn i åldern
6–12 år. Det hela glädjer projektstartarna, inte minst Anette Murås
– Vi har lyckats påvisa behovet. Som
ideellt arbetande för Rädda barnen innebär det att verksamheten inte kommer
att vara beroende av vår närvaro till
100 procent, men vi tänker ändå vara
delaktiga på något sätt…
2. Hur många kontor består ”nya” KSF
av?
1. 3
x. 4
2. 5
3. På vilken våning i stadshuset har ett
arkiv precis fräschats upp rejält?
1. 2
X. 3
2. 4
4. Vilken typ av musik föredrar Rolf Alm
att vakna upp till på Källstorpsgården?
1. Rock´n roll
X. Dansband
2. Jazz
5. Hur många elever går det i klass fyra
på Sjuntorpskolan?
1. 22
X. 25.
2. 28.
Mejla ditt svar till [email protected] senast den 30/1 – så är du
med i utlottningen som kan ge dig två
biobiljetter!
STADSPORTEN 1 / 2015
11
KILL YOUR DARLINGS
Ett blankt vitt papper kan vara oerhört
provocerande. I alla fall när man måste
fylla det med text. Kanske ska det bli en
underfundig, humoristisk krönika, eller
ett kort, koncist och rappt PM, eller en uttömmande och analytisk rapport? Oavsett
vad, så kan det vita, blanka provocera. Det
som inte är, ska bli, och det är upp till mig
– eller dig – att skapa.
Jag har aldrig drabbats av riktig skrivkramp, kanske tack vare min enkla men
väldigt effektiva taktik: Jag skriver. Jag
öppnar spjällen mellan hjärna och fingertoppar och låter orden komma fram. I
början är det aldrig några bra ord, men
jag låter dem komma ändå. När halva
pappret är fullt stryker jag 90 procent
och börjar om. Sådär håller det på ett tag.
Ibland har jag tur och lyckas behålla ett
gäng ord som tillsammans faktiskt förefaller bilda vettiga meningar.
Jag tror benhårt på den här taktiken när
det gäller allt kreativt eller skapande
arbete. Det gäller att börja, att sätta igång
och låta processen utveckla sig. Förr i tiden, under de mörka åren innan datorerna gjorde livet lättare för ordbajsare som
mig, hade jag troligtvis blivit ruinerad av
pappers- och bläckkostnader, men idag är
situationen en helt annan. Aldrig tidigare
har så många använt så många ord för att
säga så lite så många gånger.
Det finns flera gyllene talesätt som handlar om just den kreativa processen. Mina
två favoriter är ”Kill your darlings” och
”Less is more”. Fritt översatt och applicerat
på mitt skrivande betyder det: Deleta dina
favoriter och skriv mindre för att säga
mer. Den här krönikan, till exempel, hade
aldrig blivit till om jag inte raderat en helt
färdig krönika precis nyss. Vad den skulle
handlat om är en hemlighet mellan mig
och redaktören, men vi är båda eniga om
att mindre var mer den här gången.
Andreas Gleisner
Informatör, Utbildningsförvaltningen
Carina Bergman har sett till att Arbetsmarknads- och socialförvaltningens arkiv på stadshusets andra våning
nu har en bättre funktion – och ett fräschare rum att vistas i.
Hon fixade fina arkivet
Det gråa och trista arkivet är nu ett minne blott – tack vare hårt slit
av Carina Bergman är det nu modernt, fräscht och inbjudande.
– Jag är jättenöjd, säger Carina.
TEXT OCH FOTO: PER IVARSSON
F
yra arkiv i stadshuset tillhörande Arbetsmarknads- och socialförvaltningen
har blivit tre. Det beror på att arkivet på
våning två har gallrats på material, samt att
förvaringen i form av hängmappar i stora
gråa skåp har tagits bort.
Tittar man in här nu möts man istället
av ett modernt arkiv på hjul, där ett enkelt
knapptryck får hyllorna att flytta sig
Omgörningen uppmärksammades av
förvaltningschefen Said Niklund, som vid
en liten ceremoni klippte bandet till det
”nya” arkivet.
– Det känns lite som en dröm som har
blivit verklighet. Det är ljust och modernt,
och ni har slitit hårt för detta, sa Said Niklund till de närvarande medarbetarna.
Mest tid och engagemang har Carina
Bergman lagt ned. Hon har jobbat extra
både kvällar och helger för att bli klar i tid.
Carina var både stolt och glad över den
förvandling som arkivet har genomgått.
Förutom ett modernare arkiveringssystem
har hon också sett till att en ny matta har
lagts in, lister har bytts ut, väggarna har
målats om – där möts vi nu av mönster i
form av både blommor och fjärilar.
– Inget hände ju härinne! Här förvaras
tunga ärenden, och då tyckte jag att man
behövde göra något som lättade upp det,
förklarar hon.
Vad är den största fördelen?
– Att det känns mycket lugnare att vara
här inne, och det nya sättet att arbeta med
mapparna är mycket skonsammare för
kroppen.
ÅRSMÖTEN
Ett stort tack
till alla goa
arbetskamtater för uppvaktningen i samband med min
födelsedag.
Ros-Mari Högström
HSV Källstorp
Personalföreningen Rabatten
När: 19/3, kl 17:00, Sessionsalen, stadshuset
Anmälan: Senast 9/3 via mejl: eva.ame.johansson@
trollhattan.se
Lärarförbundet Trollhättan
När: 5/3 kl 19:00, Stadskällaren, stadshuset
Anmälan: senast 24/2 via mejl: fragalararforbundet@
kub.trollhattan.se