Hjalmar Lundbohms- gården har hittat hem
EN TIDNING FÖR MALMFÄLTEN FRÅN LKAB UPPDATERAD PROGNOS CURT PERSSON: Det är av dina misstag du utvecklas GÄSTKRÖNIKÖR SID 13 GER MER TID SID 8-9 Nr 1 FEBRUARI 2015 LKAB minskar med 400 tjänster Fram till slutet av 2016 ska LKAB minska med 400 tjänster i befintlig verksamhet. Anställningsstopp inför omedelbart. Förhoppningen är att genomföra neddragningen utan uppsägningar. Orsaken till ytterligare besparingar är de låga järnmalmspriserna. För att säkra konkurrenskraften har LKAB även beslutat att omförhandla alla större leverantörsavtal. NYHETER SID 7 SAMHÄLLSOMVANDLING Hjalmar Lundbohmsgården har hittat hem Från den 27 januari är Hjalmar Lundbohms disponentbostad, numera känd som Hjalmar Lundbohmsgården, åter i LKAB:s ägo. NYHETER SID 11 Kulturbyggnaden påverkas av gruvbrytningen och måste flyttas från Bolagsområdet i Kiruna LKAB planerar fler bostäder LKAB Fastigheter planerar för fler bostäder på Jägarskoleområdet. Det rör sig om den tomt där den tidigare skolbyggnaden brandhärjades förra sommaren. Kasernbyggnaden där Vita Vidderna och förskolan Fjället hade sina verksa mhetslokaler,totalförstördes i en brand förra året. NYHETER SID 7 125 år av engagemang, nytänkande och ansvar. FOTO: FREDRIC ALM Alla byggnader har en historia Patrik Johanssons ideella engagemang har hittills resulterat i en stor samling bilder och han planerar flera utställningar inom kort. – Jag känner att jag har ett ansvar att dokumentera och föra vidare Malmbergets historia på något sätt. NYHETER SID 13 2 LKAB FRAMTID NR 1 • 2015 LEDARE Nya tider kräver nya grepp N är vi började planera för de nya gruvorna i Svappavaara sa vi på LKAB: ”det står ett fönster öppet fram till cirka 2015”. Med det menade vi att det otroliga marknadsläget med rekordhöga priser inte skulle bestå för alltid. När alla gruvprojekt ute i världen kom på banan och började leverera skulle priserna sjunka enligt den enkla marknadsregeln om tillgång och efterfrågan. Finns det för mycket av en vara så sjunker priset. Nu är vi där, priset är nere på 60-dollarsnivån, och vi är inte igång med våra nya dagbrottsgruvor. Vi har idag för stor kostnadskostym för att ge oss de marginaler vi behöver för framtiden, så att vi kan investera i nya huvudnivåer och också betala samhällsomvandlingen som är vårt ansvar. LARS-ERIC AARO VD, LKAB Hur hanterar vi detta nya läge på bästa sätt? Jo, vi måste anpassa vår kostym genom att justera kostnaderna efter våra inkomster. Det gör vi genom att effektivisera våra processer och undvika störningar, vilket ger mer produktion och in- täkter. Samtidigt ska vi se över vår interna effektivitet, alltså sänka våra kostnader. En viktig sak att komma ihåg är att efterfrågan på våra förädlade järnmalmsprodukter fortfarande är hög, vi säljer allt vi kan producera. Vår strategi med klimatsmarta pellets och fokus på att optimera kundernas stålframställning är alltså rätt. Vi måste anpassa vår kostym genom att justera kostnaderna efter våra inkomster Vår senaste kvartalsrapport och bokslutskommuniké visar att vi får vänja oss vid andra siffror för resultaten än de senaste rekordåren. Vi ser inga rekyler uppåt på järnmalmspriset, varför vi måste värna vår konkurrenskraft och gör allt för att minimera utflödet av pengar. De närmaste åren blir tuffa, men vi sparar inte minst för att kunna fortsätta investera för framtiden. Vi ska förbättra marginalerna genom lägre kostnader så fort som möjligt och samtidigt få produktionen att gå stabilt. En stor utgiftspost är just sam- hällsomvandlingarna, och ett sätt för oss att få bättre kontroll över Marknadskommentarer LKAB : kostnaderna och samtidigt säkra kvalitet och funktion kan vara att själva spela en aktivare roll när nya områden ska utvecklas. Det kan handla om att locka hit fler som vill bygga och att samordna mer av det som ska byggas för att till exempel få ”mängdrabatter”. Vi har idag för få aktörer i byggmarknaden i våra kommuner, vilket gör att byggkostnaderna blir onödigt höga. Vi har fått några år extra i Kiruna för att planera sådana lösningar tack vare de uppdaterade prognoserna. Jag vet att en del frågar sig om vi tänker slå av på takten eller ducka från vårt uppdrag i samhällsomvandlingarna nu när tiderna är kärvare. Därför vill jag vara mycket tydlig: vi kommer att fortsätta ta vårt ansvar för påverkan av Malmfältens samhällen. Vi gör det inte bara för att vi måste, utan också för att vi vill. Det är bara med attraktiva samhällen på våra verksamhetsorter som LKAB kan fortsätta bedriva en framgångsrik verksamhet. Hur går det för LKAB? PETER SCHMID, marknadsdirektör på LKAB: – 2014 kommer att gå till historien som året då järnmalmsindustrin genomgick en dramatisk förändring; stort tillskott av järnmalm främst från de fyra stora leverantörerna, flertalet gruvor som tvingades stänga och ett järnmalmspris som halverades. Därför är det svårt att förstå att 2015 har börjat sämre än hur 2014 slutade. Järnmalmspriset har fallit ytterligare, januari snittade 67 USD per ton att jämföra med sista kvartalsnittet 74 USD per ton. Det har nog aldrig varit så osäkert som nu; spretande ekonomiska utsikter, många oroshärdar i världen, Kinas ekonomi som bromsar in betänkligt och fortsatt överutbud av järnmalm trots att många järnmalmproducenter kommer att tvingas stänga. Vi får ett mindre antal järnmalmsproducenter som kommer att producera mer och därigenom sänka sina produktionskostnader avsevärt. Vi måste göra samma sak: öka kapaciteten och sänka våra kostnader. ARBETSMILJÖ Antal olycksfall med frånvaro ■ 2014 ■ 2015 12 10 8 6 4 LEVERANSER Miljoner ton 26 2,3 2,2 Ack 2014 Ack 2015 dec nov KVALITET K-värde för leveranser. Ack 2015: 91,7%. Ack 2014: 94,3%. 91,7% Totalt 2014 ANSVARIG UTGIVARE Frank Hojem REDAKTION Anders Lindberg, Johanna Fogman, Josefine Ejemalm, Erika Lindblad, Åsa Haapasaari, Holly Nelson, Tina Benson, Kajsa Lindmark, Maritha Mossberg, Fredrik Björkenwall TELEFON Växel 0771-76 00 00 POSTADRESS LKAB, LKAB Framtid, 981 86 Kiruna KONCERNEN www.lkab.com PRODUKTION YOURS: [email protected] TRYCKERI Tryck i Norrbotten AB/Polaris Trykk UPPLAGA 20 000 exemplar Senaste nytt hittar du på www.lkab.com okt sep aug juli juni maj apr 2 0 mars Stig Nordlund, Mellanöstern, Nordafrika och Australien Våra kunder i området lider av att stålpriserna i bland annat Dubai och Abu Dhabi är mycket låga. Huvudorsaken till detta är en stor import av lågt prissatt stål från Kina, Turkiet och nu även Ryssland. Planerade infrastrukturinvesteringar i oljeproducerande länder som Qatar, Saudiarabien och Förenade Arabemiraten pågår som vanligt. Nuvarande låga oljepris har ännu inte haft någon större påverkan på stålkonsumtionen. feb Göran Ottosson, Kontinentaleuropa och Nordamerika Tysk industri har rekordhög export. Lågt oljepris samt en svag euro stimulerar industri och privat konsumtion. Alla kunder i EU kör full produktion. En del orderböcker är rekordfulla och stålindustrin försöker få upp priserna. Detta ger högt tryck på LKAB:s leveranser. I USA ser gas-och olje industrin en inbromsning på grund av låga priser. Stålproducenter av grovplåt och rör har därför lägre efterfrågan för närvarande. jan Johan Heyden, Norra Europa Trots svag prisutveckling på stål ser orderingången hos LKAB:s kunder i norra Europa ut att hålla i sig under första kvartalet. Orderingången förväntas vara fortsatt hög även i andra kvartalet. LKAB:s kunder kommer därmed att fortsätta producera stål med oförminskad takt. För LKAB innebär det att efterfrågan på våra produkter är fortsatt hög. Begränsad produktion av pellets med anledning av brist på rågods påverkar LKAB:s leveransförmåga negativt. Mejla oss! [email protected] 3 LKAB FRAMTID NR 1 • 2015 2/4 kommer mark- och miljödomstolens beslut om Leveäniemi dagbrott. – Min förhoppning är att mark- och miljödomstolen ska besluta om ett nytt verksamhetstillstånd för Leveäniemigruvan som är en viktig pusselbit för LKAB:s framtid. PER-ERIK LINDVALL, LKAB:S DIREKTÖR FÖR TEKNIK & AFFÄRSUTVECKLING, I EN INTERVJU I SVT NORDNYTT MED ANLEDNING AV MARK- OCH MILJÖDOMSTOLENS HUVUDFÖRHANDLING OM LEVEÄNIEMI. Skolelever ger ut bok om samhällsomvandlingen KIRUNA Lärare och elever i årskurs nio på Högalidskolan har under hösten arbetat med ett samhällsomvandlingsprojekt som resulterat i en bok och en hemsida. I samband med Kirunagalans jubileumsvecka arrangerades ett frukostseminarium där ungdomarna presenterade sina slutsatser för företag, politiker och medier. Cirka 60 representanter från näringslivet, kommunen och lokala medier fanns på plats för att lyssna till elevernas tankar och idéer om framtidens Kiruna. Eleverna har arbetat i åtta olika grupper; boende, utbildning, fritid och kultur, näringsliv, handel och nöje, kommunikation samt sjukvård och äldreomsorg. Uppgifterna har bestått av att bland annat skriva reportage, krönikor, bygga teknikmodeller och göra intervjuer, allt med syfte att skapa sig en bild av hur de önskar att samhällsomvandlingen ska gå till. Carina Lidberg, lärare i matema- tik och naturvetenskap, berättar att idé n föddes förra året då kommunen tillsammans med LKAB höll ett informationsmöte där inga ungdomar deltog. Hon, tillsammans med sina kollegor Stefan Rova (undervisar i svenska), Inger Täckdal (undervisar i engelska), Seppo Tiala (undervisar i Samhällsorientering) samt Gudrun Hofling (undervisar i matematik och naturorientering) har därför drivit arbetet under höstterminen. – Vår förhoppning med detta arbete och denna bok är givetvis att något eller några av de tankar och idéer eleverna har om framtiden ska bli verklighet i det nya Kiruna, säger Carina Lidberg. Projektet inleddes med att elever och lärare fick lyssna på tre föreläsningar. Den första av Tony Järlström, vd på näringslivsbola- Presentationer hölls inför fullsatt publik. FOTO: ERIKA LINDBLAD Krönikor från boken Märta Lidberg och Stina Pääjärvi var två av elverna i årskurs nio på Högalidskolan som presenterade sina tankar och idéer om samhällsomvandlingen. FOTO: ERIKA LINDBLAD get Progressum, den andra av Pia Lindholm, chef för samhällsomvandlingen i Kiruna på LKAB och den tredje av Peter Niemi, kommunchef i Kiruna. Var och en berättade om de olika verksamheternas roll i helheten. innehöll elevernas presentationer önskemål om bättre sjukvård och äldreomsorg, en multisporthall med bassäng, gym och stora aktivitetshallar i ett. Det riktades också en del kritik mot beslutet om E10:ans nya dragning över friluftsområdet Matojärvi som många av eleverna nyttjar. Avslutningsvis reflekterade de även över att gruvdriften är motorn i samhället. – Vi liknar Kirunas näringsliv med ett pärlhalsband. Gruvnäringen är tråden som håller ihop samhället och privata företag och andra verksamheter är pärlorna, berättar Stina Pääjärvi, niodeklassare som deltagit i nä- Sammanfattningsvis Vi liknar Kirunas näringsliv med ett pärlhalsband. Gruvnäringen är tråden som håller ihop samhället och privata företag och andra verksamheter är pärlorna ringslivsgruppen. Många av eleverna upplever att de fått bättre insikt i vad samhällsomvandlingen innebär och en större förståelse för att det är mycket att ta hänsyn till vid förändring av en stadskärna. Alla elever har fått skriva en per- sonlig krönika som speglar deras känslor och syn på samhällsomvandlingen. Krönikorna förmedlar både oro och förhoppning om framtiden i det nya Kiruna. – Det roligaste har varit grupparbetet och att vi fått så bra respons från de företag och organisationer som vi kontaktat och bett om information, säger Märta Lidberg, som deltagare i sjukvårdoch äldreomsorgsgruppen. Höstterminens arbete har resulterat i en hemsida och en bok om samhällsomvandlingen som kommer finnas tillgänglig inom kort. ERIKA LINDBLAD Una Ni Chana-Lindberg ”Jag har flyttat många gånger i mitt liv, olika hus och miljöer, olika människor och skolor, men inte olika hem, det är inte något som man kan byta ut. Hemma är där jag känner mig trygg, det följer med mig, det finns alltid inom mig. Kiruna ska flyttas, nya hus och miljöer, nya platser där minnen kommer att skapas, men det är fortfarande Kiruna, det följer med inom oss.” Stina Pääjärvi ”Att bygga en stad är både omständligt och skrämmande, och det har du all rätt i världen att tycka, det gör jag också. Men att bygga staden är inte poängen, det är att våga. Att du och jag vågar möta förändringen och faktiskt tro att den leder till något bra.” Tobias Stridsman ”Jag förstår att det mesta ska och måste bytas ut i sinom tid. Att använda 90-talets datorer eller den första automatiska telefonen som vägde cirka 40 kilo skulle såklart inte fungera i dagens samhälle. Men när jag sitter där med mina kompisar så inser jag att många fina gamla byggnader kommer att rivas när stadens centrum kommer att flyttas. Att några fina byggnader ska flyttas har jag förstått men FAN! Det är alldeles för få enligt mig!” Samarbete mellan LKAB och Kiruna kommun KIRUNA En av de viktigaste frågorna som diskuteras är kostnadseffektivitet och hur parterna gemensamt kan sänka kostnaderna för samhällsomvandlingen. Pågående arbetsmöte på Bolagshotellet. FOTO: MIKAEL WESTERLUND Den styrgrupp som tillsammans leder arbetet med samhällsomvandlingen i Kiruna samarbetar flitigt. Under hösten har flera arbetsmöten hållits med representanter från Kiruna kommuns ledning, tillika medlemmar i den styrgrupp som tillsammans med LKAB leder det gemensamma arbetet med samhällsomvandlingen i Kiruna. Syftet med det nära samarbetet är att utvärdera styrkor och förbättringsbehov i båda parters arbete inom GP1-avtalet (Gruvstadspark 1). Målet är att nå en gemensam förstå- else kring det som ska göras i Kiruna framöver. Dialogen rör bland annat utveckling och avveckling inom GP2-avtalet (Gruvstadspark 2-avtalet) , som tecknades den 12 juni 2014. Det diskuteras även hur parterna ska samarbeta och tillsammans organisera arbetet i framtiden. Med tanke på LKAB:s ekonomiska situation är en av de viktigaste frågorna kostnadseffektivitet och hur parterna tillsammans kan jobba effektivt och sänka kostnaderna för den nödvändiga samhällsomvandling som krävs. Det är viktigt att vi tillsammans skapar morgondagens Kiruna, säger Mikael Westerlund, samhällsomvandlingen LKAB. ERIKA LINDBLAD 4 LKAB FRAMTID NR 1 • 2015 NYHETER Tipsa oss! Hör av dig med nyhetstips till [email protected] eller 0771-76 00 00 Samhällsomvandlingen – ett skoltema som berör MALMBERGET Samhällsomvandling har blivit ett verktyg för lärande på olika sätt för lokala studenter inom Lapplands gymnasium. – Vi påverkas av omgivningen, så det är klart att samhällsomvandlingen är en viktig del både i Kiruna och Gällivare för ungdomarna. Skolan är en del av deras framtid och samhället är en del av deras framtid, säger Per Wennebjörk, biträdande gymnasiechef på Lapplands gymnasium. I Malmberget på Välkommaskolan lär företagsekonomiläraren Rebecca Norrman sina elever om samhällsomvandlingen i två kurser, ledarskap och organisation samt företagsekonomi. – I ledarskap och organisationskurser talar man mycket om kommunikation. Samhällsomvandlingen har varit i gång ett antal år, både i Gällivare och i Kiruna, och man påtalar i kommunikationen att informationen är otroligt viktig för att invånarna ska känna sig trygga, säger Rebecca Norrman. Kursen slutade i våras och enligt Rebecca var det något som verkligen berörde eleverna. Eleverna fick själva vara med och prioritera vilka ämnen som kursen skulle handla om, där blev kommunikation det absolut viktigaste ämnet. – De berörs på ett påtagligt sätt. Deras familjer berörs samt att många elever har familjemedlemmar som är anställd i LKAB. Elevernas framtida tillvaro om de ska stanna kvar i samhället berörs också genom till exempel boende och utbud och så vidare, säger Rebecca Norrman. Rebecca Norrman, lärare i företagsekonomi Välkommaskolan i Malmberget, integrerar samhällsomvandlingen i sina kurser. FOTO: HOLLY NELSON Eleverna kommer även in på Samhällsomvandlingen, där att studera på den nya skolan, strategisk och taktiskt planeså har de varit med om att man talar om till exempel samring. De använde sig av LKAB:s hjälpa skolan att bli bättre. hällsengagemang, är en del av 2012 års års- och hållbarhets– Jag tycker att det är deras hållbarhetskonceptet och årsreredovisning samt den informachans att påverka sin egen framdovisningarna tar upp detta på tion som fanns tillgänglig på tid. Det är här de bor och det är Elevernas ett bra sätt, säger Rebecca. internet. här många kommer att fortsätta Många elever är väldigt poframtida ha sin framtid, då är det bättre sitiva enligt Rebecca. De tror tillvaro om att skolflytten till centrum i att få vara med och att påverka – Vi startade I höstas med Gällivare kommer bli en positiv samt att göra något som bidrar McDonalds och Coca-Colas det skall till samhällsutvecklingen, säger för en mer konkurårsredovisningar där eleverna stanna kvar förändring Per Wennebjörk. renskraftig skola. Även om fick titta på samhällsansvar och i samhället eleverna som hjälper till med hållbarhet. SamhällsomvandHOLLY NELSON planeringen inte själva kommer lingen ingår i ett totalkoncept. berörs... Allvarligt talat: Har LKAB några planer på att bygga nytt i Svappavaara? Frågan om bostadssituationen har länge varit på tapeten i Svappavaara. Det saknas bostäder. Har LKAB några planer på att bygga nytt i byn? Siv Aidanpää- Edlert, vd för LKAB Fastigheter. FOTO: RÚNAR GUDMUNDSSON – Vi har en grupp inom LKAB som arbetar med Svappavaara och planerar för nya bostäder. Vi har färdiga planer och vet var vi vill bygga. Däremot har tillstånden för LKAB:s nya dagbrott i Svappavaara blivit kraftigt försenade. Vi vill att alla tillstånd ska vara på plats innan vi tar beslut om att bygga nytt. Att bygga nya lägenheter är en investering på 50 år. Då vill vi veta säkert att tillstånden är på plats för LKAB:s verksamhet. När alla tillstånd och beslut är på plats kommer vi att ta upp frågan på nytt. LKAB bygger nya bostäder i Kiruna och Malmberget. Hur kommer det sig? – I Kiruna och Malmberget ersätter vi hyresrätter som vi avvecklar, och som så småningom ska rivas på grund av gruvans framdrift. Där bygger vi inte för tillväxt. I Kiruna har vi totalt 313 lägenheter inom området Gruvstadspark 1 som ska avvecklas. Vi har hittills byggt 184 nya lägenheter. I Malmberget har vi totalt 207 lägenheter som ska avvecklas. Vi har hittills byggt 58 nya lägenheter. JOHANNA FOGMAN 5 LKAB FRAMTID NR 1 • 2015 26 - Det pris som vi har idag ger inte den lönsamhet som vi behöver för framtiden. Så enkelt är det. LARS-ERIC AARO, LKAB:S VD OCH KONCERNCHEF I EN miljoner ton blev den totala leveransen av järnmalm 2014 INTERVJU I SVT NORDNYTT 13 FEBRUARI. Förhandling om gruvan i Malmberget MALMBERGET. Under våren ska mark- och miljödomstolen besluta om det slutgiltiga tillståndet för LKAB:s gruva i Malmberget. Förhandlingarna, som hålls i februari, tar upp sju olika punkter som varit under utredning. – För att gruvverksamheten i Malmberget ska kunna fortsätta krävs att domen är förenad med rimliga villkor som tar hänsyn till människor, miljö och vår verksamhet. Utredningarna vi har gjort innebär att en sådan reglering är möjlig, säger Linda Dahlström, LKAB:s miljöchef. Tung betong: LKAB Minerals levererar MagnaDense till bygget av det nya kommunhuset i Täby. Med MagnaDense kan bersförankring ersättas med tung betong. FOTO: MAGNUS LAUPA. GRAFIK: WHITE Kommunhuset i Täby får rejäl förstärkning TÄBY LKAB Minerals levererar lösningar till bygget av det nya kommunhuset i Täby. Det handlar om MagnaDense som ersätter bergsförankring. Med MagnaDense kan byggtiden snabbas på och dessutom bidrar valet av LKAB Minerals produkt till lägre byggkostnader. Garageplanet i Täby kommunhus ligger under grundvattennivån vilket innebär att grundvattentrycket lyfter konstruktionen om den inte är tillräckligt tung eller förankrad i berggrunden. I det avseendet är LKAB Minerals produkt MagnaDense, ett material med mycket hög densitet, optimal för ändamålet. – Vår produkt har en mycket hög densitet och tillämpas inom en rad olika områden, exempelvis i tung betong som används i undervattenskonstruktioner, säger David Högnelid, marknads- och kommunikationschef vid LKAB Minerals. Innovativ lösning Vanligen tillämpas bergsförankring men i det här fallet föll konstruktörens val på en mer innovativ lösning. – Vi kom fram till att tung betong gav den önskade egenvikten i en lösning som inte krävde för stor volym på betongen. Dessutom var det en snabbare konstruktionsmetod vilket innebar att projekttiden kunde hållas, säger Peter Hniopek, ansvarig konstruktör vid Sweco. MagnaDense är en naturlig järnmalmsprodukt som anpassats för bruk som aggregat i betong och som lös ballast i konstruktioner världen runt. MagnaDense har en partikeldensitet som kan överstiga fem ton per kubikmeter vilket gör den ypperlig som aggregat i tung betong. – Jag har aldrig arbetat med tungbetong förut. Jag var orolig för att betongen skulle vara väldigt trög och att det skulle vara svårt att få till ett bra sättmått på den men det var som vanlig betong. Det har funkat jättebra, säger Daniel Kedland, produktionschef vid Skanska. Effektiva lösningar Att tillämpa tung betong med MagnaDense som aggregat istället för bergförankring har inneburit flera vinster. Tidplanen har inte överskridits och den valda designen har kunnat behållas. Dessutom har kostnaderna reducerats eftersom LKAB Minerals kunde leverera ett mer tids- och kostnadseffektivt alternativ. – Det är ovanligt att man använder sig av den här typen av lösning och vi hoppas att intresset kommer att öka. I många länder i Europa, som har större problem med grundvattennivåer än i Sverige, skulle det här kunna vara ett alternativ till bergförankring. Vi är specialiserade, har fraktioner som är anpassade och har möjlighet att leverera lösningar till kunder, säger David Högnelid. De uppskjutna frågorna handlar om buller, damning, sprängningstider, vibrationer av sprängning, utsläpp av kväve till vatten, seismisk aktivitet och markdeformationer. 2007 beslutade domstolen om ett grundtillstånd för verksamheten som omfattar gruva och förädling i Malmberget. Nio delar sköts upp eftersom det då inte fanns underlag att besluta eventuella villkor för dessa. Av dessa ska nu sju punkter slutligt regleras efter förhandlingar med mark- och miljödomstolen. MARITHA MOSSBERG Nya restaurangen - Världens lägst belägna KIRUNA Torsdagen den 12 februari öppnades dörrarna till den nya matsalen på 1365 metersnivån i Kirunagruvan. Besökarna kunde äta lunch i den nya restaurangen och fick också tillfälle att besöka de nya verkstadslokalerna som invigdes denna dag. Världens näst lägst belägna matsal finns i LKAB:s gruva i Malmberget på 1250 metersnivån och öppnades för gäster under förra året. MARITHA MOSSBERG JOSEFINE EJEMALM Fakta tung betong: • Tung betong är betong med en densitet som överstiger 2 600 kilo per kubikmeter. • Tung betong framställs genom att blanda in ett tungt aggregat som ersätter exempelvis krossad sten. • Med MagnaDense kan betongens densitet upp till och med fyra ton per kubikmeter uppnås. • Exempel på användningsområden: Strålskydd, undervattenskonstruktioner för broar och tunnlar, olika typer av motvikter, rörinkapsling av olje- och gasledningar på havsbotten Ny finansdirektör i LKAB Katarina Holmgren utsågs den 13 februari till ny finansdirektör på LKAB. – Jag är mycket glad att Katarina Holmberg kommer att leda arbetet med kostnadssänkningar och effektivitetsförbättringar i LKAB-koncernen. Det är ett viktigt arbete, både med tanke på marknadsläget med lägre järnmalmspriser och de stora utmaningar som vi möter i samhällsomvandlingarna i Kiruna och Malmberget, säger Lars-Eric Aaro, vd och koncernchef på LKAB. FRÅGAN Hur påverkas du av vårljuset? Malmfältsbor svarar Camilla Kruuka, Kiruna – Det ger energi och smutsiga fönster. Tommy Lahti, Kiruna – Jag börjar se fram emot Kirunas bästa månader – mars och april. MARITHA MOSSBERG Tony Järlström, Kiruna – Det är med vårljuset Kiruna visar sig från sin bästa sida. 6 LKAB FRAMTID NR 1 • 2015 Just nu pågår inflyttning i de nybyggda lägenheterna på Glaciären i Kiruna. FOTO: RUNÁR GUDMUNDSSON Inflyttning på Glaciären KIRUNA LKAB Fastigheter har un- der hösten byggt 30 nya lägenheter på bostadsområdet Lombolo i Kiruna. De fem nybyggda trähusen har sex lägenheter i varje huskropp och i dagsläget har 14 lägenheter fyllts med hyresgäster. De nybyggda husen har nyproduktionsstandard och en utformning som påminner om de övriga husen på Glaciären för att göra området enhetligt. Lägenheterna ligger intill den nybyggda Raketskolan och de som nu flyttar in i sina nya hem får nära till naturen med grönområden, skoterled, jogging- och skidspår. –På visningen innan jul var det ett stort intresse och reaktionerna från de som hunnit flytta in är positiva. Bastun är mycket uppskattad, säger Kerstin Midmo Täckdal, bostadsförmedlare på LKAB Fastigheter. De fem nybyggda trähusen har sex lägenheter i varje huskropp FRÅGAN Malmfältsbor svarar fördelat på två våningar, totalt 30 familjelägenheter varav 10 fyror och 20 treor. Samtliga lägenheter har egen ingång och balkong. Lägenheterna är utrustade med diskmaskin, tvättmaskin och torktumlare. Gavellägenheterna har även bastu. Möjlighet att hyra kallgarage med motorvärmare finns. Alla lägenheter har blivit tilldelade enligt LKAB Fastigheters policy och i dagsläget är 20 kontrakt skrivna varav inflyttning skett i 14 lägenheter. –Boende på Gruvfogdegatan som i sinom tid kommer att påverkas av samhällsomvandlingen har fått förtur på Glaciären, men det är inte alla som tackat ja, och då har vi gått vidare bland de som gjort en intresseanmälan, berättar Kerstin Midmo Täckdal. Glaciären är ett barnvänligt område med närhet till både skola, dagis, sporthall och bussförbindelse. Fyrorna är 95 m2 där kök, matplats och vardagsrum går ihop i en öppen planlösning. Det finns två storlekar på treor, 79,6 m2 respektive 80,3 m2 som även de består av öppen planlösning. Hyresnivån har förhandlats fram tillsammans med Hyresgästföreningen. Hyran är exklusive hushållsel och varmvatten. Telia öppen fiber finns indraget i lägenheterna. Fakta intresseanmälan Reaktionerna från de som hunnit flytta in är positiva Just nu pågår även färdigställande av 62 nya lägenheter på Terrassen i Kiruna. Det är två punkthus på Terrassgatan 3 och 5 som återuppbyggs liknande de hus som stått på samma plats tidigare, högt belägna med utsikt över Kiruna med omnejd. På LKAB Fastigheters hemsida under fliken "Nybyggen" återfinns planritningar över de nya lägenheterna. Är du intresserad av en nybyggd lägenhet? Då ska du göra en intresseanmälan hos LKAB Fastigheters bostadsförmedling. Alla är Kerstin Midmo välkomna att göra en anmälan. Täckdal,bostadsERIKA LINDBLAD förmedlare. Bostadsförmedling i Kiruna Kerstin Midmo Täckdal och Petter Kero. Telefon: 0771-760 310 Mejl : [email protected]. Telefontid: Måndag: 09.00-11.00 Tisdag: 14.00-15.30 Torsdag: 09.00-11.00 Besökstid: Måndag: 14.00-15.30 Tisdag: 09.00-11.00 Torsdag: 14.00-15.30 Bostadsförmedling i Malmberget Ulrika Oja och Camilla Söderström Johansson. Telefon: 0771-760 330 Mejl: [email protected] Öppettider: Mån-Tis: 07.30-10.00 Onsdag: 13.00-15.00 Torsdag: 07.30-10.00 samt 13.00-15.00 Fredag: 07.30-10.00 Vad vill du helst läsa om i LKAB framtid? Agneta Martinsson, pensionär, Kiruna – Jag tycker att det är intressant att följa vad som händer i LKAB. Särskilt vill jag läsa om arbeten för ungdomar och om bra bostäder till rimliga priser. Ja, allt som går bra i Kiruna och på LKAB. Lars-Göran Larsson, kakelugnsmakare, Staffanstorp/Kiruna – Jag vill att LKAB investerar i Northland, Pajala och vill läsa om det. Och att alla tar tillvara gamla kakelugnar som finns i bostäder som ska rivas. Det vore synd om de försvann. Li Bergenstråhle, företagare, Kiruna – Vad som är på gång när det gäller stadsomvandlingen, bland annat bostäder och byggnader. Jag vill också veta mer om hur nya fyndigheter påverkar. Stannar de av stadsomvandlingen? 7 LKAB FRAMTID NR 1 • 2015 Tomas Lindgren, projektchef på LKAB Fastigheter. FOTO: G. RÚNAR GUDMUNDSSON En del av neddragningen kan komma att hanteras genom internrekryteringar till de nya gruvorna. FOTO: RÚNAR GUDMUNDSSON LKAB minskar med 400 tjänster LKAB Det nya läget på markna- den med lägre järnmalmspriser gör att besparingarna på LKAB nu måste gå in i en ny fas. Anställningsstopp införs omedelbart. Fram till slutet av 2016 ska personalen minskas med 400 tjänster i befintlig verksamhet. Förhoppningen är att genomföra neddragningen utan uppsägningar. – Det senaste året har de internationella järnmalmspriserna sjunkit kraftigt och vi måste rusta oss för att priserna förblir på dessa nivåer under en längre tid. Den stora fördelen vi har är att vi säljer allt vi producerar, säger Lars-Eric Aaro. LKAB:s vd och koncernchef. Därför har LKAB tagit fram ett åtgärdspaket som bygger på ett pris i dagens nivå under åren 2015-2017. Detta görs för att försvara LKAB:s konkurrenskraft och lönsamhet, vilket är LKAB:s enda sätt att på lång sikt trygga jobben. Den planerade tillväxten främst med dagbrottsgruvorna i Svappavaara kommer att fortsätta. – Tyvärr är vi försenade med våra nya gruvor på grund av en utdragen tillståndsprocess. Vi talar om många miljarder i tappade resultat och omsättningar, säger Lars-Eric Aaro. Nu genomförs en organisationsöversyn med målet att reducera personalstyrkan med 400 tjänster till slutet av 2016. Planen är att så långt det är möjligt genomföra minskningarna genom naturlig avgång, övergång till nya gruvor och färre visstidsanställda. Lyckas inte denna väg kan uppsägningar dock bli aktuella. Anställningsstopp råder. – Under organisationsöversynen kommer detaljer om personalminskningarnas genomförande att arbetas fram. Varje arbetsplats på LKAB behöver bidra för att vi ska klara detta. säger Grete Solvang Stoltz, personaldirektör LKAB. För att säkra LKAB:s konkurrenskraft är det beslutat att alla större leverantörsavtal ska omförhandlas. Det är avtalen främst inom underhåll, konsult och gummihjulstransporter som kommer att omförhandlas. – För att LKAB ska fortsätta vara ett lönsamt och framgångsrikt företag måste alla se om sitt hus när marginalerna minskar. Vi på LKAB och våra leverantörer måste tillsammans agera för att sänka kostnaderna, säger Tage Lundin, inköpsdirektör LKAB. Priset på järnmalm har fallit mer än 50 procent under 2014 och fortsätter att falla. Det ger LKAB helt nya förutsättningar på marknaden och påverkar bolagets lönsamhet. Här kan du läsa mer om LKAB:s bokslut för fjärde kvartalet 2014 www.lkab.com/sv/Alla-nyheter/Koncernnyheter/ – Det vi gör är planering för vatten och avlopp för 18 tomter, säger Alexander Kult, fastighetsförhandlare på LKAB. Sex av tomterna var redan avstyckade och sålda innan Gällivare mark AB köpte marken. Arbetet ska vara klart till sommaren. Totalt finns 114 potentiella tomter på det specifika området. KIRUNA. LKAB Fastigheter planerar för fler bostä- der på Jägarskoleområdet. Det rör sig om den tomt där den tidigare skolbyggnaden brandhärjades förra sommaren. Kasernbyggnaden där Vita Vidderna och förskolan Fjället hade sina verksamhetslokaler i totalförstördes i en brand i juli månad förra året. Idag planeras tomten användas för ett ytterligare tillskott av bostäder. – Vita Vidderna har flyttat in i en annan kasernbyggnad på Jägarskoleområdet, säger Tomas Lindgren, projektchef på LKAB Fastigheter, och tillägger att samtal om ersättningslokaler för förskolan Fjället i dagsläget pågår. Det nya huset planeras för hyresrätter om totalt 16 lägenheter i två storlekar – två- och trerummare på 61-62 respektive 74-75 kvadratmeter med sedvanlig LKAB Fastigheter-standard. Det betyder att lägenheterna storleksmässigt hamnar mellan nybyggnationerna på Terrassen och de större lägenheterna på Vargvägen varför hyresnivån väntas ligga därefter. – De kommer ligga i linje med övriga nyproduktioner hos oss och fastställs efter hyresförhandling. De 16 nya lägenheterna är en mindre del i ersätt- ningen för Gruvfogdeområdet i Kiruna som påverkas av samhällsomvandlingen. Samtliga planeras få öppen planlösning och balkong till varje bostad. – Vi har också tittat på att installera bastu i dom större lägenheterna. Visionen är att påbörja byggnationen under sommaren 2015 för ett färdigställande under hösten 2016. – Detta är fortfarande på planeringsstadiet vilket är viktigt att betona. Investeringen är ännu inte klubbad men vi hoppas så klart på ett positivt beslut, säger Tomas Lindgren. MARITHA MOSSBERG Nya tomter på Repisvaara REPISVAARA. Gällivare mark AB som ägs av LKAB har förvärvat mark på Repisvaara i närhetenav restaurang Glada kocken. En del av marken förprojekteras nu. Här planeras fler bostäder Området är detaljplanelagt för småhus eller små lägenhetshus. – Vad som ska hända med de övriga tomterna är inte beslutat i dagsläget men vi jobbar aktivt med planerna för det, säger Alexander Kult. KAJSA LINDMARK Karta för det detaljplanelagda området. På det rödmarkerade området på kartan ligger restaurang Glada kocken. FREDRIK BJÖRKENWALL 8 LKAB FRAMTID NR 1 • 2015 REPORTAGE Fakta Information om prognosen för markdeformationer • Prognosen visar när LKAB:s miljövillkor för markdeformationer beräknas ha nått ett område • När miljövillkoret är uppfyllt måste ett område vara detaljplanerat som industri • Deformationerna följs bland annat via plintar i marken som mäts in med GPSteknik • Prognosen ses över varje år och uppdateras om förutsättningarna förändras. Kartans streckade linjer visar de tidigare deformationsprognoserna, de fasta linjerna visar uppdateringarna som nu gäller. KARTA: TT NYHETSBYRÅN Uppdaterad prognos för Kiruna ger mer tid I december uppdaterade LKAB prognosen för markdeformationer orsakade av gruvan i Kiruna. Den visade att rörelserna inte kommer att hinna så långt de närmaste åren som tidigare beräknat. – Det här betyder att vi har mer tid för genomförandet av utveckling före avveckling, säger Stefan Hämäläinen, LKAB:s direktör för samhällsomvandlingarna. P rognoserna för deformationer grundas på malmfyndigheternas storlek och form, aktuell plan för att bryta malmen samt mätningar och beräkningar av de markrörelser som brytningen orsakar. Samhällsomvandlingen är ett stort projekt där en lång rad undersökningar, tillstånd, beslut och projekt ska samordnas. Tidplanen fylls hela tiden på och uppdateras när förutsättningarna ändras. – Den samlade information vi har tagit fram visar att deformationerna går långsammare än tidigare prognos visat, och därför uppdaterar vi linjerna för åren 2018 och 2023. Dessutom kan vi nu lägga till en linje med en beräkning för 2028, säger Jimmy Töyrä, sektionschef för bergmekanik på LKAB. En orsak till att deformationerna går långsammare är att det finns mer malm än man tidigare trodde i delar av malmkroppen. Det tar därför längre tid att bryta varje nivå och därmed minskar takten även för markpåverkan in mot staden. Den uppdaterade prognosen har presenterats för Kiruna kommun. Som tidigare är det prognosen som ligger till grund för kommunens och LKAB:s arbete med att planera avvecklingen av de områden som berörs. Kommunens beslut om nya detaljplaner avgör slutligen när olika områden ska avvecklas. – Det är för tidigt att avgöra precis hur den uppdaterade prognosen påverkar samhällsomvandlingen, men vi får mer tid på oss än vad den förra prognosen visade för centrala Kiruna. Det är positivt eftersom vi därmed får mer tid för att förbereda nya områden innan vi måste tömma de befintliga, säger Stefan Hämäläinen. De första bostäderna som berörs i Kiruna ligger i ett område som kallas Ullspiran. LKAB äger marken och fastigheterna där. De flesta hyresgäster på Ullspiran har redan blivit erbjudna nya bostäder. Under våren 2015 kommer rivningen av första delen av området att påbörjas. Vad är en deformation? Marken sjunker när malmen lastas ut. Det är sättet som LKAB bryter järnmalmen på som gör att marken påverkas. För varje skopa malm som lastas ut i gruvan följer det efter gråberg ovanifrån och marken sjunker lite grann. Det kallas markdeformationer. Deformationerna går långsammare än tidigare prognos visat, och därför uppdaterar vi linjerna för åren 2018 och 2023 Marken uppför sig som ett gummiband och kan töjas ut innan det blir sprickor eller skador på vägar och hus. Det sker också naturligt av till exempel tjäle eller grundvattenförändringar. Markoch miljödomstolen har fastslagit ett villkor för hur mycket marken får röra sig innan platsen måste göras om till industriområde. Flera år innan de första sprickorna i marken kommer ska alla som bor där ha flyttat från platsen och marken vara omgjord till Gruvstadspark. LKAB:s gruvbrytning pågår inte under bebodda delar av samhällena. ANDERS LINDBERG 9 LKAB FRAMTID NR 1 • 2015 53% högre skattekraft i Kiruna kommun de senaste 10 åren – Det visar att det går bra i Kiruna. Det är positiva signaler och de är viktiga. KOMMUNALRÅDET I KIRUNA, KRISTINA ZAKRISSON, NSD DEN 29/1 MED ANLEDNING AV ATT KIRUNA KOMMUN HAMNAT I TOPP GÄLLANDE KOMMUNAL TILLVÄXT. Frågor och svar om den nya prognosen Vad är det prognosen visar? – Den visar hur långt deformationerna från gruvan beräknas ha gått vid tre årtal. Linjerna visar var LKAB:s miljövillkor för markdeformationer då är uppfyllt, det bygger på hur mycket marken har rört sig mellan två närliggande mätpunkter. Varför har prognosen ändrats? – En orsak är att det finns mer malm i vissa delar av malmkroppen, så brytningen av varje nivå tar längre tid. Det har också gått att ta tillvara malmrester från gamla nivåer. En prognos är en beräkning, inte ett facit, och måste uppdateras regelbundet när man får mer fakta. Det kommer att ske fler gånger eftersom prognosen styrs av hur mycket malm man känner till, i vilken takt man tänker bryta den och hur berggrunden beter sig när brytningen går djupare. Varför ändras prognosen just nu? – Markdeformationerna mäts fyra gånger per år inklusive en totalmätning av alla mätplintar på sommaren, efter det görs en översyn av prognosen. Nu visade beräkningarna att deformationerna går långsammare. Orsaken är huvudsakligen att malmbrytningen inte går så fort som man tidigare beräknade att den skulle, eftersom malmkroppen visat sig vara större på djupare nivåer. Varför görs det bara en prognoslinje fram till 2028 och inte längre? – 2028 ger en god framförhållning. Ju längre fram man försöker beräkna deformationerna, desto osäkrare blir resultaten. LKAB har gjort en grov bedömning av hur stort område som påverkas när brytningen når 1365-metersnivån i gruvan, men exakt hur lång tid det tar beror på hur fort malmen bryts. Hur mycket långsammare går det? – Det varierar lite mellan olika områden. På kartan syns skillnaderna mellan den tidigare och den uppdaterade prognosen. Hur lång tid tar det enligt prognosen innan centrala Kiruna måste tömmas, när måste man flytta? – Den exakta tidpunkten avgörs inte av LKAB. Prognosen för markdeformationer utgör underlag för diskussion mellan kommunen och LKAB. Sen fattar kommunen beslut om nya detaljplaner. Prognosen visar dock att det finns mer tid innan gruvbrytningen påverkar Kiruna centrum. Kommer samhällsomvandlingen att stanna av nu? – Nej, vi har avsatt stora summor för samhällsomvandlingarna, och Kiruna kommun har hittills fått nära fyra miljarder kronor för att starta byggandet av ett nytt centrum, och det är bara början. LKAB kommer alltid att ta ansvar för den påverkan vår verksamhet orsakar. Kan det komma ändringar i framtida prognoser? – En prognos är en prognos, och uppdateras om förutsättningarna förändras. Det är malmbild, brytningsplan samt mätningar och beräkningar av berggrundens påverkan som ligger till grund för prognoserna. Idag kan brytningstakten inte ökas i större omfattning utan nya investeringar. ANDERS LINDBERG Emma Falksund, geolog på LKAB ute vid Sparregruvan i Malmberget. FOTO: MARITHA MOSSBERG LKAB söker nya malmkroppar Järnmalmen i LKAB:s underjordsgruvor innehåller 60-70 procent järn. LKAB/MALMBERGET. Sökandet efter ny brytvärd järnmalm har mångdubblats de senaste åren inom LKAB. Antalet borrmeter har ökat från 18 500 under 2012 till 85 000 borrmeter förra året. – Vi har fokus på vårt närområde och helst inom våra industriområden, säger Monika Sammelin sektionschef geologi för LKAB:s prospektering. LKAB:s prospekteringsborrningar låg nere under många år. Men från 2011 har det tagit fart. Första året avsattes 20 miljoner kronor till prospektering, eller undersökningsborrning, och under 2014 var budgeten 120 miljoner kronor. – Det är ett riktigt detektiv- arbete att provborra i berget, konstaterar Monika Sammelin. Arbetet är långsiktigt och kräver stort tålamod. Undersökningarna startar med flygmätningar och då kan tecken på mineraler i marken ses, så kallade anomalier. Berget i området kring Malmberget har en komplicerad sammansättning. Det består av veckningar från den tid när berget bildades för ett par miljarder år sedan. – Vi har mycket bra malmer inom LKAB och tidigare hade vi inte behovet av att utöka malmerna. När vi nu ska höja produktionen till, i första hand, 37 miljoner ton färdiga produkter per år, då behöver vi hitta fler fyndigheter. De flesta platser vi undersöker är kända sedan tidigare, säger Monika Sammelin. LKAB:s prospektering sker inom en radie på 50 kilometer från gruvorterna. Det är Svappavaarafältet, fyndigheter norr om Kiirunavaara och gruvnära områden i Malmberget. Hittills har malmkropparna Hedvig, Sparre och Frans varit föremål för prospekteringsborrningar ovan jord i Malmberget. – I och med att våra dagbrottsgruvor i Svappavaara står i startgroparna så är vi inne i en spännande tid med annan sorts malm vi ska förädla, säger Monika Sammelin. MARITHA MOSSBERG 10 LKAB FRAMTID NR 1 • 2015 Ny vägdragning: Till hösten invigs väg 870. Joakim Björnström, sektionschef vid samhällsomvandlingen på LKAB. KIRUNA. Till hösten får trafikanter KIRUNA. Fredagen den 23 januari förklarades årets vinterlekland i Ferrumparken invigt. Trots flera minusgrader provade flera barnoch vuxna på att åka i den snabba isrutschbanan. k E10 Luossavaara I samband med vägarbetet har vi Luossajärvi passat på att förstärka bron så att LKAB fortsättningsvis kan ta emot tung trafik via den södra infarten, säger Susanne Roslin, projektledare vid samhällsomvandlingen på LKAB. Det är Trafikverket, på uppdrag från LKAB, som bygger den nya vägen. Redan 2005 upprättades en förstudie för att undersöka framtida trafikbehov och därefter ingick parterna i en avsiktsförklaring som anger att LKAB bekostar åtgärder på väg 870 och E10. 2013 fastställde Trafikverket arbetsplanen för väg 870 och i februari följande år sattes spaden i marken. KIRUNA 873 0 g 87 Vä MALMBERGET Invigningen av vinter- leklandet i Svanparken, Malmberget den 18 december ramades in av värmande eldar, klingande barnskratt och varm saft. Projektet ”Ett snyggare Malmberget” bjöd in till årets vinterlekpark. Barn och vuxna njöt av gott fika runt den stämningsfulla elden, efter att ha testat pulkbacken och isbanan. KAJSA LINDMARK Gälliv are Kiruna flygplats Södra Infarten till LKAB – Arbetet går väldigt bra. Vår målsättning har hela tiden varit att störa allmänheten i sådan liten utsträckning som möjligt, säger Susanne Roslin. Hampus Isaksson roade sig bland snö och is i Svanparken. KAJSA LINDMARK E10 Lombolo leden Kirunavaara Ma lmb k Nik a okt alu Bygghandling väg 870, Ny del Nikkaluoktavägen Nytt aktivt kösystem © Lantmäteriet dnr 109-2010/2667 LKAB Fastigheter har övergått till ett aktivt kösystem. Det innebär att du som bostadssökande nu själv kan anmäla ditt intresse på de lägenheter som publiceras på hemsidan www.lkabfastigheter.se. I vanlig ordning kommer förfrågningar från LKAB:s personalavdelning att prioriteras i första hand, därefter hyresgäster som berörs av samhällsomvandlingen. Om inga a na n Orienteringskarta 870 Leklandet är invigt 878 870 JOSEFINE EJEMALM rvi har designats utifrån barnens lekbeteenden och jag hoppas på många besökare under hela vintern, säger Niclas Svanelöv. JOSEFINE EJEMALM nan ba lm – Jag är supernöjd med resultatet! Parken Ma – Det har gått bra och varit jätteroligt men de två sista arbetsdagarna har varit ganska kalla, säger Ellen Blom, en av flera gymnasieelever som arbetat med att bygga vinterlekparken. Trots flera minusgrader besökte många barn och vuxna parken för att värma sig med varm saft eller för att utmana någon i ett rutschkanerace. – Vägen kommer att tas i drift under hösten 2015, säger Joakim Björnström, sektionschef vid samhällsomvandlingen på LKAB. Till hösten går en del av väg 870 i graven och med det tillkommer en ny sträckning. Påfarten till vägen, med slutdestination Nikkaluokta, kommer istället att ske via väg E10 öster om Lombolo. Således kommer enbart delar av den befintliga vägen, som påverkas av gruvbrytningen, att avvecklas till förmån för gruvindustriområde. Under barmarksperioden kommer fem fastigheter som berörs av gruvbrytningen och den nya vägsträckningen att avvecklas. – Vi har haft en väldigt bra dialog med fastighetsägarna. De påverkas inte direkt av den nya vägsträckningen men tappar åtkomst via den gamla vägen som behöver tas ur drift som en konsekvens av gruvverksamheten, säger Joakim Björnström. Redan 2005, när diskussionerna mellan LKAB och Trafikverket upptogs, har arbetet utgått från att påverka omgivningen i sådan liten utsträckning som möjligt. Det har bland annat resulterat i att motionsspåret på Lombolo inte påverkas av vägdragningen med två säkra passager längs den nya sträckningen. – Vi har möjliggjort för fortsatt skidåkning på Ahlströmspåret och för fortsatt skotertrafik över Luossajoki. Dessutom undersöks möjligheten att tillvarata delar av den gamla vägen så att den kan nyttjas av motionärer, säger Susanne Roslin. Na Årets upplaga av vinterlekparken är en riktig storsatsning. Med förra året färskt i minnet stod det tidigt klart för arrangören Attraktivare Kiruna, ett samverkansprojekt mellan LKAB, Kiruna kommun, Tekniska verken, Kirunabostäder och LKAB Fastigheter, att storsatsa inför kommande år. – Förra året gjorde vi en vinterlekpark i en mindre skala och den var väldigt välbesökt. Därför ville vi göra något ännu större det här året, säger Niclas Svanelöv, projektledare på LKAB. Det är Icehotel AB, på uppdrag av Attraktivare Kiruna, som byggt årets vinterlekland. Flera personer har varit involverade i det omfattande men ömsom tidspressade arbetet med att färdigställa hela leklandet lagom till snöfestivalen. efter väg 870 en ny väg till en gammal destination. Det handlar om en sju kilometer lång sträckning som ansluter till den befintliga vägen. 87 4 Storsatsning i Ferrumparken Gammal väg får ny sträckning nan FOTO: JOSEFINE EJEMALM FOTO: FREDRIC ALM Malm ba Lyckat initiativ: Ellen Blom och Ellen Kenttä har arbetat med att bygga vinterlekparken Objektnr: 880 865 Bygghandling: 2013-04-02 Ny väg 0 0,5 1 2 3 km förfrågningar har kommit in, eller en ledig lägenhet inte uppfyller de behov berörda hyresgäster har, kommer dessa lediga lägenheter att publiceras på hemsidan på måndagar. Under en vecka, från det att lägenheten har lagts ut på hemsidan, är det möjligt att inkomma med en intresseanmälan. Lägenheterna tilldelas sedan utifrån hyrespolicy och kötid. MARITHA MOSSBERG 11 LKAB FRAMTID NR 1 • 2015 Möblerna i Hjalmar Lundbohms dåvarande arbetsrum är från slutet av 1800-talet/sekelskiftet och är i jugendstil. Anteckningar, skrivblock och böcker är väl bervarade. Gården är fylld av inventarier från förr och det är viktigt att dessa omhändertas på rätt sätt. FOTO: ERIKA LINDBLAD Hjalmar Lundbohmsgården har hittat hem KIRUNA Från den 27 januari är Hjalmar Lundbohms disponentbostad, numera känd som Hjalmar Lundbohmsgården, åter i LKAB:s ägo. Kulturbyggnaden påverkas av gruvbrytningen och ska flyttas från nuvarande bolagsområde i Kiruna. – Eftersom det är sista året på den här platsen är ambitionen att arrangera aktiviteter så kirunaborna besöker oss, säger Dan Lundström, verksamhetschef i Hjalmar Lundbohms ekonomiska förening. Efter tre grova knackningar på dörren till Hjalmar Lundbohms arbetsrum med den säregna spisen ritad av konstnären Christian Eriksson och möbler bevarade sedan 1800-talet törs vi kliva in. – Vi knackar alltid innan vi går in här, detsamma gäller när vi går in och ut genom ytterdörren, vi säger även god morgon och god kväll för att markera att Hjalmars själ finns kvar på gården, säger Gun-Britt Landin, tillförordnad verksamhetschef och en av dem som sköter gården. Rummet doftar svunna tider och allting är väl bevarat. På skrivbordet återfinns Hjalmars anteckningar och hans böcker. Rummet är möblerat med bord, fåtöljer och stolar i röd mahogny. Skrivbordet är noga placerat vid fönstret som vetter ut mot Kiirunavara. Det är fascinerande att föreställa sig vilka möten som skett i denna byggnad och i detta rum i tidigare årtionden. Hjalmar Lundbohmsgården är dock allt annat än tyst och stilla. Verksamheten är i full gång där man bland annat arrangerar stadsguidning, konferenser, affärsluncher, middagar och har öppet café på vardagar. – Det syns tydligt att LKAB har ett stort engagemang för gården. Dialogen har pågått under en längre tid och samarbetet har känts väldigt bra, det är skönt att vi har en god samtalsparter i LKAB, berättar Leif Sammelin, ordförande i föreningen. År 2005 undertecknades ett nyttjanderättsavtal med Kiruna kommun vilket innebar att föreningen tog över förvaltningen av gården. Kommunen stod dock kvar som fastighetsägare. Nu har LKAB övertagit äganderätten av gården från Kiruna kommun. Därtill har ett avtal skrivits mellan LKAB och Hjalmar Lundbohms ekonomiska förening som fastslår att verksamheten fortsätter som vanligt fram till den 30 september. Föreningen har precis som tidigare fortsatt ansvar för drift, underhåll och verksamhet i huset. Niclas Svanelöv, LKAB:s ansvarige Det syns tydligt att LKAB har ett stort engagemang för gården Leif Sammelin, ordförande i Hjalmar Lundbohms ekonomiska förening. för gårdens fortsatta verksamhet säger att det inte ska bli några försämringar i tillgängligheten, snarare tvärt om. – LKAB:s ambition är att verksamheten fortsättningsvis ska vara levande. Innan den 30 september ska ett beslut tas om hur och när flytten startar. Det är till exempel viktigt att säkerställa att alla inventarier omhändertas korrekt. Exakt hur länge det sedan kommer att ta innan gården flyttas kan vi inte svara på i dag, säger Niclas Svanelöv. Hjalmar Lundbohmsgården är Kirunas andra byggnad och kallades från början B2:an. Den byggdes i fyra etapper under åren 1895-1909 och var Hjalmar Lundbohms bostad i Kiruna fram till att han lämnade staden 1920. I anslutning till Hjalmar Lundbohmsgården finns även B1:an som räknas som Kirunas första byggnad. Den uppfördes vid sjöstranden i början av 1890-talet och kallades allmänt för Hotell Luossajärvi. Byggnaden tros ha flyttats till sin nuvarande plats omkring 1920. Den mångsidige konstnären Christian Eriksson bidrog starkt till gårdens utformning, vars verk än i dag sätter sin prägel på byggnaden. I Lasse Brunnströms bok Kiruna ett samhällsbygge i sekelskiftets Sverige del II, står det att läsa att ”Hjalmar Lundbohm var mycket nöjd med sin bostad som utvändigt beströks med en blandning av 25 procent rå linolja, 25 procent kokt linolja och resten tjära” vidare skriver Brunnström att Hjalmar i ett brev till prins Eugen år 1900 skriver att han ”nyligen flyttat in i sitt nya, eller rättare tillbyggda hus som var så trefligt att han måste skicka några fotografier”. Inför kommande flytt har Hjalmar Lundbohmsgården noggrant dokumenterats för att säkerställa att den byggs upp likadant på sin framtida plats. Gården har därmed ur ett kulturhistoriskt perspektiv återknutits till bolaget. ERIKA LINDBLAD Fakta Hjalmar Lundbohms ekonomiska förening: • En styrelse med 5 antal medlemmar • Fyra stycken anställda i föreningen • Föreningen bildades år 2003 • År 2005 skriver föreningen ett nyttjande- rättsavtal med Kiruna kommun • i dagsläget har föreningen 38 medlemmar, som mest har det varit 100 • År 2015 skriver föreningen ett avtal med LKAB som löper till den 30 september 12 LKAB FRAMTID NR 1 • 2015 forntid Bostadsutställning i Luossavaaraområdet De först inflyttade familjerna i bostadsområdet Luossavaara Simälä och Ahlström har fått många besök av LKAB-gäster. D en 17-26 april 1959 var det heminredningsutställning i Kiruna då två nybyggda egnahem på det nya bostadsområdet Luossavaara visades upp för allmänheten. Nästan hela Kirunas vuxna befolkning, cirka 8 000 personer, hittade vägen till utställningen. I ett tredje egnahem fick besökarna titta på ritningar, fotografier och ta del av kostnadsberäkningar för alla typer av de beräknade 700 ©Bulls 474. lägenheterna. Dessutom fick besökaren lära sig att alla nya bostadsområdets vägar fått mineralnamn; Porfyrvägen, Grönstensvägen och så vidare. Ur artikeln i LKAB-tidningen nr 3 1959: ”Fina hus, tyckte man. Men det har också sin avigsida att bo i dem, tycker kanske de först inflyttade familjerna Simälä och Ahlström. De har blivit störda flera gånger av LKAB-gäster.” LKAB-tidningen 1959 nr 3 EVA SELIN Fina hus, tyckte man. Men det har också sin avigsida att bo i dem En jugoslavisk delegation med vicepresident Edvard Kardelj i spetsen besökte i juni 1959 tillsammans med bland annat statsminister Tage Erlander en rad svenska industrier, däribland LKAB i Kiruna. Till de mer uppskattade inslagen hörde visiten hos gruvarbetarfamiljen Simälä iLuossavaaraområdet där vicepresidenten träffar pojkarna Lars och Håkan. GÄSTKRÖNIKA LKAB FRAMTID NR 1 • 2015 13 Historien kan berättas på olika sätt J historia ska beskrivas. Var finns bilderna av ”lantalaisets” avgörande insatser under förarbetet till gruvbrytningen? Ligger dessa bilder glömda, dolda under de många bilder som vi sett oss mätta på under åren? Var finns de färgrika och oftast inte så glamorösa berättelserna om kvinnan i industrisamhället och tiden innan? ag sitter och dricker tidigt morgonkaffe i gruvstaden Kiruna. Är åter i kära hemstaden för att denna gång föreläsa om industrialism + konst = samhällsutveckling. Har vid detta tillfälle förmånen att få medverka i ett arrangemang av Konstmuseet i Norr. Konsten är en del av detta nordliga samhälles mångfasetterade historia, ur en bas i ett samiskt, finskt och svenskt kulturarv. Varje gång jag återvänder till staden, för det mesta i arbetet numera, grips jag allt oftare av samma känsla av förutbestämdhet och avsaknad av nyanser – det tillrättalaggda berättandet. Jag hör och läser uttalanden i media, läser reportage och böcker om samhället, som förmedlar den traditionella berättelsen om samhällsbygget. Samtidigt inser jag ju att jag själv är en del av detta, så länge jag inte tar ansvar att förmedla en annan alternativ bild av förloppet. Det sägs att det är segraren som skriver histo- rien, i alla fall när det gäller krig och berättelser om konungar i alla tider, kanske är det så. Men segraren är det samhälle eller organisation som även vågar berätta om nederlagen och misslyckandena. Som en klok person från Kurravaara en gång sa till mig. ”Av framgång lär du dig ingenting i det långa loppet. Det är av dina misstag du utvecklas”. Alla samhällen har mångfalt fler berättelser Gruvbolaget LKAB fyller detta år 125 år. En res- pektfull ålder för ett gruvföretag. Ibland undrar jag om alla är medvetna om detta? Själva samhället är endast tio år yngre – som gruvsamhälle. För när startar egentligen ett samhälles historia? Är det först när en objektiv betraktare försöker förstå hela processen, eller konstrueras samhällets historia av dess innevånare hela tiden? Jag tror det är både och. Jag tror att vi måste försöka förstå att berättelsen om ett samhälle inte startar ett givet datum eller med en enstaka händelse. Historien är inte dåtid, nutid eller framtid – den är alltid. Kirunas historia är en mycket längre och bredare historia än den traditionella vi oftast använder. Jag brukar ständigt försöka att hitta fler bilder ur berättelsens historiealbum, när Malmfältens Curt Persson En sjukvårdsbiträdesson från Kiruna, sextiominus. Sedan en tid tjänstledig länsmuseichef och landsantikvarie vid Norrbottens museum. Doktorand i teknikhistoria vid LTU, arbetar med en biografi om Hjalmar Lundbohm (1855-1926). Make, far, morfar och nyfiken. FOTO: FREDRIC ALM Några av de blå vägskyltarna gjorda i emalj tas om hand för att visas upp på museum. FOTO: KAJSA LINDMARK än de redan förtäljda – så även Kiruna. Därför är jag både glad och hoppfull när jag tänker på hur mycket det finns att forska fram om detta samhälle. Jag tycker vi skall se LKAB:s 125-årsfirande som starten på det breda berättandet om gruvsamhällets hela skildring. En skildring om kvinnorna, barnen och alla de som fanns på plats innan gruvan startade. Varje ny alternativ berättelse, blir även ett ökat värde i mångfald och attraktion, när boende och inflyttande till Kiruna berättar om samhället. Styrkan i ett sunt samhälle handlar om att hela tiden förstå det som varit och länka de goda exemplen till det som kommer – processen är nuet. Gillar: Att färdas på en älv, med äkta vänner. Gillar inte: Inskränkthet och förutfattade meningar. Stallet på Sparrevägen rivdes i slutet på januari 2015. FOTO: PATRIK JOHANSSON Alla byggnader har sin egen historia MALMBERGET Patrik Johanssons stolthet och intresse för Malmbergets rika kulturmiljöer går inte att ta miste på. Hans ideella engagemang har hittills resulterat i en stor samling bilder och han planerar flera utställningar inom kort. Alla byggnader har sin historia. Det blev Patrik Johansson varse om som 18-åring. – Min pappas föräldrahem skulle rivas. Ett gammalt SJ-hus som stod vid ishallen i Malmberget. Min familj hade inte några bilder så jag passade på att fotografera huset innan det revs, säger han. Efter det började Patrik Johansson fota hus och miljöer i Malmberget. – Jag känner att jag har ett ansvar att dokumentera och föra vidare Malmbergets historia på något sätt. Visst är det tråkigt att detta försvinner, men flyttar man några av de fina husen kan jag acceptera samhällsomvandlingen, säger han. Ett hus som kommer att rivas under våren är det stora gula huset i Kåkstan. Patrik Johansson berättar om husets historia och pekar ut detaljer, snickarglädje och fönstervinklar specifika för tiden då huset byggdes. – Jag har lyckats få igenom att vissa saker ska få komma till ett museum istället för att följa med rivningsmassorna. Till exempel de blåa gatuskyltarna gjorda i emalj. Jag märker upp dem noggrant och lämnar in för arkivering, säger Patrik Johansson. Ibland publicerar han bilder i Fa- Vår historia är till för alla cebookgruppen ”Bilder från Gällivare/Malmberget”. Ingen bild har fått så många kommentarer som den på rivningen av stallet på Sparrevägen. 327 stycken i skrivandets stund. – Jag har lärt mig väldigt mycket om stallet och verksamheten som har pågått där och det är också anledningen till att jag publicerar bilder, säger han. – Sedan tycker jag att vår historia är till för alla. Det är det som driver mig att fortsätta göra det här. Ibland sticker jag iväg på lunchen och fotar för att inte missa en rivning. Då äter jag i bilen, säger han. Varje år under marknaden anordnas en bildutställning av Gällivare Malmberget fotoklubb, som Patrik Johansson är aktiv inom. – Jag kommer att fokusera på bilder om stallet på Sparrevägen i år. Mina teman är oftast kopplade till just rivningar av hus och miljöer i Malmberget. Jag jobbar även med en utställning om disponentvillan och att porträttera LKAB:s disponenter genom tiderna. Den kommer att kunna ses på Kåkstan i sommar, tipsar Patrik Johansson. KAJSA LINDMARK Fakta Det gula huset Huset uppfördes i början av 1890-talet av byggmästare Nyberg. I huset fanns ett bageri och kafé. Huset användes som tjänstemannamäss. Botten- och övervåning är byggt med stående timmer och vindsvåningen är byggt med liggande timmer. 14 LKAB FRAMTID NR 1 • 2015 JUST NU Tävla & vinn en ficklampa! I detta nummer av LKAB Framtid I detta nummer av LKAB Framtid kan ni bland annat läsa om Hjalmar Lundbohmsgården i Kiruna. Patrik Johanssons engagemang för Malmbergets byggnader. Att prospekteringen efter malm ökar och om planerade och inflyttningsklara bostäder. 1 LKAB Minerals har levererat MagnaDense till bygget av det nya kommunhuset i Täby. Vad är MagnaDense? 1 Tung betong X Lätt betong 2 Blöt betong 2 1 X 2 Vilka orter ingår i namnet på fotoklubben som Patrik Johansson är medlem i? Gällivare Kiruna Malmberget Koskullskulle Gällivare Malmberget 3 LKAB bygger ett trådlöst IT-system i gruvorna. Hur många accesspunkter finns i Kirunagruvan? 1 Cirka 900 X Cirka 2 000 2 Cirka 450 4 Sökandet, prospekteringen, efter nya malmkroppar har ökat sedan 2011. Hur stor budget avsattes till prospektering under förra året? 1 75 miljoner kronor X 150 miljoner kronor 2 120 miljoner kronor 5 Vilket datum ska mark- och miljödomstolen besluta om tillstånd för Leveäniemis dagbrott i Svappavaara? 1 Den 2 april 2015 X Den 2 juni 2015 2 Den 2 oktober 2015 Folkets Hus i centrala Kiruna är en av de kommunala fastigheter som i samband med Gruvstadspark 2-avtalet övergick till LKAB:s ägor den 1 januari 2015. FOTO: ERIKA LINDBLAD LKAB äger Folkets hus KIRUNA. Från den 1 januari 2015 äger LKAB Folkets hus, Simhallen, Hjalmar Lundbohmsskolan, bolagsskolan och flera kommunala verksamhetslokaler i centrala Kiruna. Fastigheterna ägdes tidigare av Kiruna kommun men enligt överenskommelse i Gruvstadspark 2-avtalet, som tecknades med kommunen den 12 juni 2014, övergick marken och byggnaderna till LKAB vid årsskiftet. I samma stund som LKAB blev Svarar gör du på www.lkab.com/ tavling Rätt svar från förra numret var: X, X, X, 2 och 2. Vi grattar Bernt Wallgren, Kiruna, som vinner en ficklampa. ägare till fastigheterna blev Kiruna kommun hyresgäst. Det innebär inga förändringar i praktiken och verksamheterna fortsätter som vanligt i lokalerna. I vissa fall förvaltar Kiruna kommun fastigheterna för LKAB:s räkning. Kostnaden för fastigheterna ingår i totalsumman som LKAB ska betala till Kiruna kommun enligt Gruv- stadspark 2-avtalet. Kommunen fick alltså ingen ytterligare ersättning i samband med fastighetsöverlåtelserna. GP2-avtalet är bland annat en överenskommelse om hur stor del av centrala Kiruna som ska göras om till industriområde. Det totala ersättningsbeloppet i Gruvstadspark 2-avtalet är satt till 3 390 miljoner kronor vilket både innefattar ersättningar till Kiruna Kommun och till det kommunala bostadsbolaget. LKAB avsätter dessutom 350 miljoner kronor som en reserv för oförutsedda kostnader. Gruvstadspark 2-avtalet gör det möjligt för LKAB att fortsätta bryta järnmalmen som lutar in under nuvarande centrum. Det tryggar LKAB:s tillväxt och jobben i gruvan för många år framåt samt ger kommunen förutsättningar att bygga en ny stadskärna. De fastigheter som LKAB äger sedan 1 januari 2015 är: • Folkets hus • Simhallsbadet • Hjalmar Lundbohmsskolan • Hjalmar Lundbohmsskolans gymnastikhall • Bolagsskolan • Räddningstjänsten • Busstationen och gamla biblioteket • Gamla brandstationen • Biblioteksgatan 8 • Centralgården • Av Kiruna kommun ägd obebyggd mark och allmän platsmark inom det så kallade GP2-området (Gruvstadspark 2-avtalet) Fastighetsöverlåtelseavtalen, hyresavtalen och förvaltningsavtalen – totalt 17 olika avtalsdokument – undertecknades på Jägarskolan i Kiruna strax innan jul. ERIKA LINDBLAD Huvudförhandling om Leveäniemi avslutad SVAPPAVAARA. Huvudförhandlingen om Leveäniemi dagbrott i Svappavaara avslutades den 5 februari. Leveäniemi dagbrott i Svappavaara. FOTO: FREDRIK BJÖRKENWALL Under två dagar samlades representanter från bland annat Naturvårdsverket, Gabna och Laevas samebyar, LKAB och länsstyrelsen i Norrbottens län. Platsen var Folkets hus i Kiruna. –Vi hoppas på en positiv dom och att vi får verkställighetsförordnade så att vi kan ta domen i anspråk och påbörja de kritiska anläggningsarbetena samt efterföljande gruvproduktion, säger Peder Nensén, sektionschef på LKAB:s tillväxtavdelning. Efterfrågan på LKAB:s järnmalmsprodukter är god, men det lägre järnmalmspriset i kombination med ett överutbud av järnmalm på världsmarknaden påverkar LKAB:s marginaler. De nya gruvorna är nödvändiga för att stärka konkurrenskraften och kunna möta kundernas behov, nu och i framtiden. Därför står LKAB fast vid expansionsplanerna i Svappavaaraområdet. Tillväxtprogrammet kommer att ge bolaget ökad volym och flexibilitet och är ett led i att göra LKAB större och starkare. Mark- och miljödomstolens beslut kommer den 2 april. TINA BENSON 15 LKAB FRAMTID NR 1 • 2015 Järnmalmsmarknaden är i strukturell omvandling. Vi kommer från ett antal år med väldigt höga priser och nu är vi på väg, inte mot en lågkonjunktur och låga priser, utan mer mot en normalisering. MARTIN JANSSON, HANDELSBANKENS RÅVARUSTRATEG I NSD. Jubileumsturer I år, när vi firar LKAB:s 125 år i Malmfälten, har LKAB erbjudit fyra gratis jubileumturer för att dela med oss av vår långa historia. Stefan Aspemo, guide på LKAB, erbjuder besökarna med en ordentlig LKAB-upplevelse i Malmberget. Det anordnades även extra turer den 19 och 21 februari. TEXT OCH FOTO: HOLLY NELSON MALMBERGET. Charlotte Kalla är en av flera medaljaspiranter. FOTO: STEFAN ASPEMO Stefan visade besökare hur deras taggar fungerar. När besökare kommer underjord och registreras så visas detta på skärmen. Besök LKAB under skid-VM i Falun FALUN. Den 18 februari drar den stora skidfesten igång. Under drygt två veckor kommer Lugnets skidstadion fyllas med flera tusentals besökare och LKAB finns på plats under hela perioden. Det var Amer Omrans första besök i LKAB:s gruva. Maria Lindberg och Michaela Sjöholm förbreder sig för deras gruvtur underjord. Michaela har jobbat på LKAB men hon ville visa Maria LKAB:s verksamhet och hittade en perfekt möjlighet då LKAB erbjuder jubileumsgruvtur. Maria tyckte att det var jättespännande att se gruvan. Besökare hade chans att titta på den ny tillredningsverkstad på 1 250-metersnivån som öppnade i juni 2014. Michael Rickbo var mycket imponerad av gruvan. Han sa att när man föreställer sig en gruva, föreställer man sig ett mörkt svart ställe, men det här är en vanlig verkstad. Besökarna fick se transport- bandet som går från 1 000metersnivån till 890-metersnivån. Stefan Aspemo och gruppen kollar på en 3D-modell av Malmbergets industriområde Ulrika Isometsä och hennes son Samuel Isometsä fascinera- des av gruvans utveckling och säkerhetstänkandet. Turen fortsatte ovan jord, där man bland annat tittade på förädlingsverken. Där hade de chans att se lappkyrkan var de lagrar 25 000 ton råmalm innan den transporteras till sovringsverket. – Tillsammans med våra industripartners finns vi representerade i Innovationspaviljongen på VM-området. Det är en unik satsning där flera tongivande industriföretag samlas under samma tak, säger Ingela Hjalmarsson, VM-general på LKAB. LKAB, som är väl förankrat inom svensk skidsport, har sedan länge ett framgångsrikt samarbete med världsåkarna Charlotte Kalla och Marcus Hellner. Därför är det är det särskilt glädjande att kunna bidra till Charlotte och Marcus VM-satsning. – Vi är så stolta över Marcus och Charlotte. De bär LKAB:s värderingar och är fantastiskt goda förebilder. De visar vad man kan åstadkomma genom engagemang, nytänkande och ansvarstagande, säger Ingela Hjalmarsson. Som stolt sponsor av den stora skidfesten i Falun välkomnar LKAB besökare till Innovationspaviljongen, ett världsunikt sammarbete mellan sju svenska industrigiganter som visar vad innovation och hållbarhet betyder för svensk industri. – I Innovationspaviljongen får besökare möta LKAB och våra samarbetspartner i en helt nya arena. Det kommer att bli jättehäftigt, lovar Ingela Hjalmarsson. Under VM vill LKAB skapa en arena för att sprida budskapet om en hållbar svensk industri med stark konkurrenskraft. Därför samarbetar LKAB med nationella industripartners för att förmedla budskapet om vad svensk industri står för idag. Så varmt välkommen till skid-VM: innovationsfesten för stora och små. JOSEFINE EJEMALM framtid Det händer i Malmfälten under februari–mars 21 februari: Musiktävling ”Live- karusellen Turnéstopp”, Unikan, Gunillaskolan Malmberget 22 februari: Trivselkväll med lokala artister och fika. Nordan Malmberget 26 februari - 1 mars: Abisko Ice Climbing Festival, Abisko 27 februari - 9 mars: Arctic Bal- lon Adventure, Gällivare 28 februari: Live på Icehotel ”Su- runmaa”, Icehotel Jukkasjärvi 8 mars: Skördefest, Icehotel Jukkasjärvi 10 mars: Teater ”Jag kommer härifrån”, Folkets hus Kiruna 11 mars: Teater ”Jag kommer härifrån”, Nordan Malmberget 14 mars: Live på Icehotel ”Artic Light Choir”, Icehotel Jukkasjärvi 14 mars: Livesänd opera ”La donna del Lago”, Folkets hus Kiruna 20 - 22 mars: Gällivare vintermarknad 24 mars: ”Sanne Salomonsen, Mats Ronander, Benneth Fagerlund”, Folkets hus Kiruna 28 mars: Veteranskoterträff 2015, Tuollasjön Kiruna 30 mars: Teater ”Alla heter Allan”, Nordan Malmberget 16 LKAB FRAMTID NR 1 • 2015 SISTA ORDET I både Malmbergets och Kirunas gruvor under jord kan du koppla upp dig på ett trådlöst nätverk ända ner på de nya huvudnivåerna på 1 250 och 1 365 meters djup. Daniel Berglund, IT-chef på LKAB, berättar mer. Daniel Berglund, IT-chef på LKAB 1. Hur är det möjligt med trådlösa nätverk under jord? – LKAB började bygga en trådlös IT-infrastruktur under jord i Kiruna 2010. Tekniken bygger på standard-WLAN. Vi har idag cirka 900 accesspunkter i Kirunagruvan och håller just nu på att montera lika många accesspunkter i Malmberget. En accesspunkt kan jämföras med den utrustning många har i hemmet för trådlöst nät. 2. Vilka är de största vinsterna? – Den största vinsten är att du inte längre behöver kablar sista biten. Vi kan helt enkelt göra saker som inte var möjligt tidigare. Vi kan till exempel skicka tal och text till medarbetares telefoner. Och vi kan positionera rörliga objekt så att vi får ”ögon” under jord. FOTO: TOMAS BERGMAN 3. Finns det några begränsningar? – Berget i sig är en begränsning. Till Fakta Namn: Daniel Berglund, 40 år Familj: Sambo Katarina, en son på 2,5 år och fler på gång Bakgrund: Officer i flygvapnet, systemvetare Intressen: IT, spel, hockey och familjen. skillnad mot träväggar i ett hus så går radiosignalerna inte igenom berget. Vi måste bygga smart och satsa på bra antenner för att maximera täckningen. 4. Vilka är de största utmaningarna i ditt jobb? – IT-utvecklingen går fort och är helt konsumentdriven idag. Alla vassa prylar du har hemma vill du också ha på jobbet. Den största utmaningen för oss som jobbar med IT är att utveckla och hålla ihop en IT-miljö som ger verksamheten möjligheter och en hög tillgänglighet samtidigt som vi måste tänka på säkerhetsaspekten. 5. Varför är IT så viktigt på LKAB? – Med hjälp av IT kan vi skapa förutsättningar för effektivare arbetssätt, processer och bättre kommunikation. IT är idag en viktig komponent i våra privata liv. LKAB måste hänga med i utvecklingen för att vara konkurrenskraftig och attraktiv som arbetsgivare. TINA BENSON 125 år av engagemang, nytänkande och ansvar. Samspelet mellan samhällena och LKAB har hela tiden varit en förutsättning för vår gemensamma utveckling. Under 2015 firar vi våra 125 år tillsammans och tar samtidigt avstamp mot framtiden! Håll utkik på lkAB:s weBB för mer informAtion om 125-årsfirAndet www.lkAB.com/125 1890 2015
© Copyright 2024