1. No category

LEKTIONER KRING LÄSNING
Lektion
sö
ur Sara vningarna til
l textutd
Kadefo
av Zick
r
r
Zack L s nya bok är g agen äsrumm
Pernilla
jorda e
Lunde
nmark o ts för fattare,
ch Ann
a Modig
h.
Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 3)
av Sara Kadefors, sid. 23 (rad 1) – sid. 29 (rad 2)
FÖRE LÄSNINGEN
Skapa förförståelse och förkunskaper
Billie har precis kommit till sin fosterfamilj och ska nu sätta sig till bords för att äta middag tillsammans för första gången.
Avsnittet innehåller en del svåra uttryck. Börja därför med att göra följande övningar.
Hur gör man om man …
1. sneglar mot någon (tittar på någon i smyg)
2. berättar målande (berättar så att de som lyssnar ser allt framför sig)
3. mal på om något (pratar på utan avbrott)
4. glufsar i sig något (äter snabbt och slarvigt)
5. vill bilda sig en egen uppfattning (ta reda på själv vad man tycker)
Ge exempel på något tillfälle då du har …
1. känt dig generad
2. varit trotsig
3. haft alla sinnen skärpta
4. haft hjärtat i halsgropen
5. vaknat till liv
6. skinit upp
Sanoma Utbildning, september 2015.
UNDER LÄSNINGEN
Läs och arbeta med texten
Läs texten tillsammans på valfritt sätt. Stanna upp då och då och visa/träna olika läsförståelsestrategier. Se ZickZack Läsrummets lärarhandledningar för mer information om läsförståelsestrategier.
Sid. 23, rad 1–5
”Varsågoda”, säger Mange. Jag drar ut en stol och sätter mig. I nästa sekund märker jag att något är fel. Hela familjen blir på något sätt generad. Tea och Alvar sneglar mot Mange, Petra ler stressat. Mange viftar med handen framför sig som för att tysta dem.
Varför blir hela familjen generad när Billie sätter sig vid bordet, tror ni? Förutspå och gissa (förutsäg). Sid. 24, rad 12–24
Mange har lagat älgstek, eftersom han har frysen full av älg. Hela hans släkt jagar tydligen. Jag visste inte att vanliga människor får lov att skjuta djur i skogarna. Han berättar målande om hur man ger sig av i gryningen med en pirrig känsla i kroppen, hur man smyger fram mellan trädstammarna med alla sinnen skärpta. Hjärtat åker upp i halsgropen när man får syn på det stora djuret. Säger i alla fall Mange. Cecilia nickar intresserat.
”Kan jag be att få potatisen?” frågar Alvar.
Mange hör inte, mal bara på om att skjuta djur. Petra blir alldeles stressad. ”Vi kanske ska byta samtalsämne”, säger hon och ger potatisen till Alvar.
Vad betyder ”i gryningen”? Backa och läs om (förtydliga). Vad tycker Petra om älgjakt, tror ni? Leta ledtrådar i texten (läs mellan raderna och dra slutsatser).
Sid. 24, rad 25–27
”Har du skjutit någon älg någon gång?” frågar jag Mange. Till min förvåning skakar han på huvudet. ”Nu pratar vi om något annat.”
Har Mange skjutit någon älg någon gång? Leta ledtrådar i texten (läs mellan raderna och dra slutsatser). Sid. 25, rad 11–17
´+DUGXVHWWPnQJDOlVNLJD¿OPHU"´IUnJDU7HD
”Ja, fast jag tycker verkligen inte att de är läskiga. Man vet ju att det inte är på riktigt.”
Tea vänder sig mot sin mamma. ”Hon är bara tolv och tittar på barnförbjudet!”
Petra gör en gest med handen som jag tror betyder att de ska låta det vara. )nU7HDRFK$OYDUWLWWDSnEDUQI|UEMXGQD¿OPHUWURUQL"Leta ledtrådar i texten (läs mellan raderna och dra slutsatser).
Sanoma Utbildning, september 2015.
EFTER LÄSNINGEN
Samtala om och arbeta med texten
Diskutera
‡ 9DG¿QQVGHWDWWJ|UDSnIULWLGHQL%RNDUS"Sammanfatta (sammanfatta textens innehåll).
‡ Vilka regler har de i Billies fosterfamilj? Sammanfatta (sammanfatta textens innehåll).
‡ Vad tycker ni om reglerna i fosterfamiljen? Ställ frågor om texten (ifrågasätt och tyck om texten).
‡ Vilka regler har ni i era familjer? Ta hjälp av det du redan vet (återkoppla till tidigare kunskap).
‡ Fyll på med ny information om ”er karaktär” i mallen ”Karaktärsbeskrivning”. Sammanfatta (sammanfatta textens innehåll).
Argumentationsövning på temat ”regler”
‡ Det verkar inte som om Billie har haft särskilt många regler hemma hos sig, medan de verkar ha ganska många regler i hennes fosterfamilj. Vad tycker ni är bäst – regler som hos fosterfamiljen eller regelfritt som hemma hos Billie? Fundera och gör en lista över för-­ och nackdelar med att ha respektive inte ha regler hemma eller i skolan. Dela sedan in i klassen två grupper – en som ska vara FÖR regler och en som ska var EMOT. Varje grupp sammanställer sin lista över argument och genomför sedan en debatt. (Övningen kan även genomföras som en par-­ eller mindre gruppövning, om eleverna inte är vana att prata inför hela klassen.)
Sanoma Utbildning, september 2015.
Karaktärsbeskrivning
Ur ZickZack Läsrummet, Lärarhandledning. Sanoma Utbildning, september 2015.
Petra svänger hastigt runt och tittar på Alvar. ”Vill
inte du visa ditt rum?” Men innan hon hunnit ställa
klart frågan är han borta.
Jag förstår honom. Det kan inte vara lätt att en
jämngammal tjej klampar in och ska bo i ens hus. Jag
hade aldrig stått ut om samma sak hänt mig. Mamma och jag är nästan de enda människor, förutom
assistenterna, som har varit i vår lägenhet.
3.
”VARSÅGODA”, SÄGER MANGE. Jag drar ut en stol och
sätter mig. I nästa sekund märker jag att något är fel.
Hela familjen ser liksom generad ut. Tea och Alvar
sneglar mot Mange, Petra ler stressat. Mange viftar
med handen framför sig som för att tysta dem.
”Det är pappas plats”, säger Tea ändå.
Jag fattar ingenting.
”Du sitter på pappas plats”, fortsätter hon.
”Det gör ingenting”, säger Mange.
”Men jag får inte sitta där.” Tea skjuter fram underläppen som en trotsig treåring.
Kan det vara så att …? Jag försöker tänka mitt
snabbaste. I den här familjen får man kanske inte sitta
var man vill. I den här familjen har de sina bestämda
platser vid matbordet.
”Var får jag sitta?” frågar jag.
22
23
”Inte för att det spelar nån roll”, säger Petra, ”men
vi har dukat på kanten till dig. Mitt emot Cecilia.
Och du har fått den finaste servettrosen!”
Vi sätter oss samtidigt. Jag berömmer knasgrejen i
rosa som ligger på tallriken. Tea har vikt den efter en
beskrivning i en bok som hon fick i påskpresent, får
jag veta. Jag har aldrig hört talas om påskpresenter,
men gissar att det är som julklappar. Petra säger att
Tea är jätteduktig på allt som har med färg och form
att göra. Jag undrar om det bara är Tea som är bra på
saker och inte Alvar.
Mange har lagat älgstek, eftersom han har frysen
full av älg. Hela hans släkt jagar tydligen. Jag visste
inte att vanliga människor får lov att skjuta djur i skogarna. Han berättar målande om hur man ger sig av
i gryningen med en pirrig känsla i kroppen, hur man
smyger fram mellan trädstammarna med alla sinnen
skärpta. Hjärtat åker upp i halsgropen när man får
syn på det stora djuret. Säger i alla fall Mange. Cecilia
nickar intresserat.
”Kan jag be att få potatisen?” frågar Alvar.
Mange hör inte, mal bara på om att skjuta djur.
Petra blir alldeles stressad. ”Vi kanske ska byta samtalsämne”, säger hon och ger potatisen till Alvar.
”Har du skjutit nån älg nån gång?” frågar jag Mange.
Till min förvåning skakar han på huvudet. ”Nu
pratar vi om nåt annat.”
24
”Men jag tycker inte att det är läskigt”, säger jag.
”Vilket då?” säger Petra.
”Att döda.”
Mange och Petra ser osäkert på varandra.
”Det är inte läskigt med blod”, fortsätter jag.
Cecilia vaknar till liv. ”Det tycker du nog att det är,
Billie. Om du tänker efter.”
”Nej, jag har aldrig mardrömmar hur mycket de än
mördar.”
Petra stirrar in i den kritvita väggen.
”Har du sett många läskiga filmer?” frågar Tea.
”Ja, fast jag tycker verkligen inte att de är läskiga.
Man vet ju att det inte är på riktigt.”
Tea vänder sig mot sin mamma. ”Hon är bara tolv
och tittar på barnförbjudet!”
Petra gör en gest med handen som jag tror betyder
att de ska låta det vara. Mange börjar prata om pingisklubben som han är tränare i. Han tävlade i pingis när
han var ung och tycker fortfarande att det är världens
roligaste.
”Jag kommer inte att tvinga dig, men det vore ju
jättekul om du ville följa med och träna nån dag.”
”Du behöver inte”, säger Petra.
Mange tittar förvånat på henne.
Det känns ovant och lite högtidligt att sitta samlade runt ett bord. Jag har fullt upp med att försöka
fatta hur det går till. Ingen börjar äta förrän en vuxen
25
sagt ”varsågoda”, man måste ta sallad, det är bättre
att ta två gånger än att ta för mycket första gången,
man glufsar inte i sig … Det där med glufsandet fattar jag utifrån hur de tittar.
Jag har aldrig förstått poängen med att alla måste
göra allting samtidigt. Hur ska man ens kunna koncentrera sig på att äta när man måste prata under
tiden? Hemma äter vi när vi vill. Mamma och jag är
hungriga på olika tider och är sugna på olika saker.
Hon hatar thaimat till exempel, och jag lever på det.
”Ta mer”, säger Mange och skjuter fatet med älgsteken närmare min tallrik.
Jag gör som han säger. Älgen smakar annorlunda
men gott, i alla fall med såsen.
Petra börjar prata om hur mysigt det är att gå i skogen och plocka svamp. Om man är ensam kan man
lyssna på musik i lurar. Hon berättar att hon älskar
kvinnor som sjunger om känslor och avslöjar att hon
skriver texter till musik ibland, men att hon inte är så
bra på det.
”Jag är bra på det”, säger jag. ”Jag har skrivit en
massa låtar. Fast jag kommer aldrig ihåg dem efteråt.”
”Å, vad roligt!” säger Petra och vänder sig till Tea.
”Då kanske Billie kan vara med i kören.”
”Vadå?” säger jag.
Petra blir ivrig. ”Vi har en gospelkör. I kyrkan.”
”Är du med?” frågar jag.
26
Tea skakar på huvudet samtidigt som Petra nickar.
”Alvar tränar pingis”, säger Mange bestämt.
”Inte så mycket”, säger Alvar.
”Alla i Bokarp spelar typ pingis”, säger Tea. Jag
behöver inte gissa vad hon tycker om det.
”Du kommer att få en massa kompisar om du också
vill spela.” Det syns i Manges ögon hur mycket han vill.
”Jag är inte så bra. Jag har bara spelat rundpingis
på fritids.”
”Du kan lära dig!”
”Hon kanske hellre vill vara med i kören”, säger
Petra.
Jag ser från den ena till den andra. ”Det kanske
inte är nån idé att börja på aktiviteter om jag ska åka
hem snart.”
De nickar samtidigt.
”Vad brukar ni göra på helgerna då?” frågar Cecilia.
”Ja …” Mange får något osäkert i blicken. ”När det
inte är tävlingar kör vi kanske lite fotboll eller … går
ut i skogen, som sagt. Det finns väl inte överdrivet
mycket att göra här kanske.”
”Det finns väl massor att göra?” säger Petra.
”Jämfört med i Stockholm, menar jag.”
”Men det är väl klart. Men det betyder ju inte att
det är helt dött. Eller hur, Alvar?”
Alvar skakar minimalt på huvudet och ritar mönster med gaffeln i såsen.
27
Tea sätter armbågarna på bordet. ”Den sötaste tjejen i skolan går i Alvars klass. Hon heter Nadine.”
”Det låter väl bra?” säger Cecilia till mig.
Jag vet vad hon gör. Hon försöker få mig att tro att
allting är fantastiskt i Bokarp. Men jag är tillräckligt
smart för att kunna bilda mig en egen uppfattning
och behöver inte att någon talar om för mig hur allting ska kännas.
”Jag tycker inte att det är så viktigt att vara söt”,
säger jag. ”Det är viktigare att vara rolig.”
Petra skiner upp. ”Precis! Det är hur en människa
är som är det viktiga. Hör du det, Tea?”
Tea tar sin tallrik och går. Det robotliknande leendet är borta. Hon är förstås besviken på att det inte
blev den där storasystern som hon hade hoppats på.
”Du har inte frågat om du får …”, säger Mange.
”Får jag gå från bordet?” frågar Tea lite för högt.
”Nej, för nu har Billie kommit och …”
”Jag tycker att alla får gå från bordet”, säger jag.
”Precis när de vill, utan att fråga. Vi äter knappt vid
bordet hemma. Jag äter vid tv:n, eller i sängen.”
Tea ser på Petra. ”Äter hon i sängen?”
”Hemma hos oss frågar vi om man får gå från bordet”, säger Petra och fingrar efter halskedjan.
Jag förstår att det är viktigt för den här familjen,
viktigt på riktigt.
”Får jag gå från bordet?” frågar jag.
28
Mange och Petra bestämmer att alla får det, eftersom jag precis har kommit.
Jag hamnar med Cecilia i soffan medan familjen
plockar undan i köket. Skrammel med porslin hörs,
men inga röster. De som var så noga med att samtala
vid middagen. Men det kanske var för min skull?
Cecilia pillar med sitt armband och tittar på en
torr blombukett som hänger på väggen. Jag tänker att
hon tänker på hur det ska bli för mig här. Hon vill
egentligen inte lämna mig ensam. Inte redan och hos
främmande människor. Men det finns inget man kan
göra, nu är det som det är.
”Jag måste åka”, säger hon.
”Det går bra.”
”Säkert?”
Hennes blick klamrar sig fast vid mitt ansikte. Jag
försöker utstråla trygghet. ”Väldigt säkert.”
”Ingen tycker det är lätt att plötsligt få en ny familj”,
säger hon så lågt att jag knappt hör.
”Jag ska bara bo här tillfälligt.”
”Du vet att du kan ringa mig. Precis när du vill.”
”Och mamma. Jag kan ringa mamma.”
”Ja.”
En timme senare säger jag hej då till henne vid
ytterdörren. Jag ångrar med ens att jag försökte gömma mig för henne på tågstationen. Cecilia bryr sig
29