1. No category

Utveckling och
lärande
Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation
Utveckling och lärande
Innehåll:
Utveckling och lärande
3
Hur organiserar man utbildningar och
övningar i kriskommunikation?
7
Forskning och studier
4
Omslagsbild:
Militär, räddningstjänst och polis deltog i en räddningsövning ute på Karholmen, Torslanda, där temat var kemisk terror. Lillan Blixter har ”smittats av kemisk stridsgas” och saneras av räddningspersonalen. Foto: Björn Larsson Rosvall.
Utgiven av Krisberedskapsmyndigheten 0605 Form och produktion: Jupiter Reklam Tryck: NRS Tryckeri
En god kriskommunikationsförmåga kan till stor del byggas upp
före krisen. En metod är att skaffa sig kunskap och träning.
Som informatör kanske du får i uppdrag att ordna kompetensut­
veckling inom området, eller så kan du ta initiativ själv. När det
gäller utbildningar och övningar, kan man betrakta lärandet
utifrån tre olika steg:
1) Väck hela organisationen
Arbeta i hela organisationen med att
medvetandegöra behovet av kriskommunikation.
Betona betydelsen av att vara insatt i
kommunikationsfrågor, oavsett befattning.
Samla goda exempel och sprid dem.
2) Träna nyckelpersonerna
Utbilda och träna viktiga nyckelpersoner
i hur man bör arbeta med kriskommunikation.
Om ni till exempel har särskilda grupper i
organisationen som inte är informatörer, men
som ändå ofta kommer i kontakt med medier,
kan ni ordna särskild träning för dem. Det
handlar naturligtvis ofta om chefer, men det
kan också vara andra personer vars arbets­
uppgifter är intressanta för medierna.
3
3) Vässa informatörerna
Lär informatörerna behärska handgreppen,
rutinerna och verktygen. Mycket av dagens
kommunikation kräver god IT‑kunskap, och
det är i krislägen ett grundläggande krav att
informatörer behärskar sin utrustning. Det
kan gälla t.ex. SMS och MMS, videoteknik, webb­
publicering, sökverktyg på Internet eller e‑post.
Ordna regelbundna genomgångar och uppdate–
ringar med de berörda, det blir även bra tillfällen
att lära känna varandras kompetenser.
Lars Olsson från hemvärnet saneras
av räddningspersonalen.
Foto: Björn Larsson Rosvall
4
5
6
Hur organiserar man
utbildningar och övningar
i kriskommunikation?
Om organisationen genomför krishanteringsövningar och lednings­
övningar är det optimala att kunna integrera kommunikations­
frågorna i dessa övningar. Kontakta den som ansvarar för övningar
i din organisation och diskutera hur arbetet kan läggas upp och
vilka resurser som du och din organisation bör ställa upp med.
Du kan också ordna enkla larmövningar med de närmaste
medarbetarna och med dem som ansvarar för krishanteringen
för att träna kontaktvägar och informationsflöden.
Öva och träna regelbundet ledningsfunktioner i kriskom­
munikation, inte enbart informatörer. Glöm inte att öva de
olika leden i kommunikationen; mellan myndigheter, mellan
myndigheter och medborgare, mellan myndigheter och media.
Övningar
Att öva dessa delar ställer höga krav på planering, organisation
och fantasi. Det gäller att de krisledningsansvariga klarar av att
hantera en kris och kan förutse vilka informationsbehov som
finns och som kan tänkas dyka upp. Det ställer också höga krav
på samverkan, eftersom en myndighet som går ut med olika
budskap omedelbart kommer att ställas till svars för detta i
medierna och hos allmänheten.
Medier
För att skänka realism åt de utmaningar som uppgiften innebär
kan det ordnas ett medie‑ och allmänhetsspel i övningen.
Brand i nya brandövningsplatsen i Löddeköpinge. Varför branden
uppstått är oklart men någon övning förekom inte under dagen enligt
brandkåren. En trolig orsak kan vara elfel. Foto Patrick Persson
7
Syftet med ett sådant spel kan även vara att öka pressen på
övningsdeltagarna under övningen. Det kan bestå av spelade
journalister som med olika metoder uppvaktar övningsdelta­
garna, och av människor som agerar utifrån olika roller såsom
allmänhet, drabbade eller anhöriga.
Antingen anlitar man riktiga frilansjournalister eller så får
journalistkunniga personer agera medier. En variant kan vara
att anlita journaliststudenter. Journalisthögskolor och gym­
nasieskolor brukar gärna ställa upp för att få egen övning. De
spelade massmedierepresentanterna kan anlitas för exempelvis
intervjuer med övade, presskonferenser, pressmöten etc.
Ofta kan det finnas ett behov av – och önskemål om – att
medieträna exempelvis vissa nyckelpersoner under övningen.
Sådan medieträning lämpar sig mindre bra för den här typen av
övningar. Träning av sådant som intervjuteknik och kamera­
träning kan på ett enklare sätt anordnas med hjälp av experter
och konsulter i ämnet. Då får man också mer personlig feedback
och kan bättre ta till sig träningen.
Allmänhet
För att öva kommunikation med allmänheten bör ett allmän­
hetsspel genomföras. Lämpligen engageras ett antal personer
som får följa vad de spelade massmedierna informerar om,
liksom vad de övade informerar om direkt, exempelvis på
webbsidor. Om det är praktiskt genomförbart kan också ”all­
mänheten” finnas tillgänglig för medierna för intervjuer.
”Allmänheten” får då i uppgift att ta del av myndigheters
och mediers information under övningen samt kontakta
myndigheterna för frågor som rör händelserna. De kan till
exempel spela drabbade, oroliga anhöriga, anställda eller
andra som berörs på olika sätt av händelserna under övningen.
De kan också spela ögonvittnen eller liknande som har viktig
information att lämna.
För att spela allmänhet behövs inga förkunskaper. Om man
inte använder egen personal eller personal från de övade
aktörerna, kan man engagera frivilliga personer för detta,
exempelvis studenter, pensionärer och teaterstudenter.
Metoder och kanaler
Beroende på vad man vill åstadkomma med övningen och
vad som ska övas kan man låta medie‑ och allmänhetsspelet
använda olika kanaler under (och eventuellt före) övningen.
Det kan till exempel vara ett tekniskt system som ska prövas
eller olika samverkansformer och nätverk som ska övas.
En katastrofövning kallad Havsörn på kärnkraftverket i Forsmark. Polisen Benny Bengtsson informerar Ulf Henricsson och rikskriminalens chef Lars Nylén. Foto: Rolf Hamilton.
Webbtidning
Genom att ha en webbtidning på Internet kan information
som i verkligheten borde ha varit publicerad i tidningar delges
de övade. Förutsättningen är att webbtidningen är enkelt
tillgänglig för de övade under övningen och att det finns
skrivande journalister tillgängliga för detta. Exempelvis kan
journalisterna intervjua övade funktioner på telefon.
Spelade presskonferenser
För att öka trycket ytterligare på de övade kan spelade
presskonferenser arrangeras. Avsikten med presskonferenser
är främst att representanter från de övade ska få möjlighet att
uppleva hur det är att planera för att möta och möta många
journalister samtidigt och att försöka lämna samordnad
information. Exempelvis kan elever vid medie‑ och journalist­
utbildningar spela journalister vid sådana presskonferenser.
Alternativt kan frilansande journalister hyras in.
Beredskapsenheten i Västra Götalandsregionen hade pressträff där man informerade
om arbetet så här långt med naturkatastrofen i Asien. Sambandscentralen har öppet
dygnet runt under så här omfattande kriser. Foto Björn Larsson Rosvall.
0
Presskonferenser och medieaktiviteter samordnas lämpligen av
övningsledningen. Av praktiska skäl kan det vara bra att i god
tid före övningen samordna lokaler och tider samt ordna prak­
tiska arrangemang för spelade presskonferenser och eventuella
samverkansmöten om det är många aktörer i övningen som
berörs. Det är även lämpligt att den inom övningsledningen som
ansvarar för mediespelet under övningen får referat från varje
presskonferens för snabb avstämning och för att eventuellt
kunna ge råd till dem som spelar journalister.
Övningsradio
Sveriges Radio övar regelbundet sin beredskapsorganisation,
ofta i samband med att myndigheter och organisationer övar.
SR:s egna journalister övas och gör nyhetsinslag, som sedan
sänds som webbradio med lösenord där de övade kan ta del
av radioinslag som rör den aktuella övningen. Antingen görs
radioinslagen i förväg eller så intervjuas de övade under själva
övningen.
Övnings-tv
På motsvarande sätt som med övningsradion kan övnings‑tv
användas. Ett tv‑team med spelade nyhetsreportrar kan ex­
empelvis uppvakta befattningshavare hos de övade aktörerna
under övningen. Tv‑team kan bland annat bevaka spelade
presskonferenser. Tv‑inslagen (intervjuer och redigerade press­
konferenser) sänds lämpligen för de övade via Internet under
övningens gång.
Utbildning
Försök att ta reda på vad ni behöver kunna i er organisation, vad
ni behöver bli bättre på och för vilka utbildningen behöver ordnas.
Sedan kan ni sätta ihop ½ ‑ dagar med olika inslag, t.ex:
eller föreläsning med en ansvarig i verksamheten
• Seminarium
med erfarenhet från krishantering, och med insikt i kommuni­
kationens betydelse vid kriser.
eller föreläsning med en informationsansvarig
• Seminarium
eller liknande med erfarenhet av kriser, gärna ett aktuellt
exempel som alla känner till. Att bjuda in någon från en
annan organisation kan ge en ny dimension till kunskapen,
men har ni någon i den egna organisationen kan det också
vara en fördel. Ett exempel på en stor händelse som alla
känner till, men som alla kanske inte studerat ”från insidan”,
kan vara nog så intressant.
praktisk medieträning – intervjuträning med kamera
• Ordna
– för chefer och andra företrädare. Just TV‑intervjuer brukar vara något som många känner oro inför, och kan ibland vara den enda orsaken till att chefer eller andra ansvariga inte vill tala med medierna. Du vet säkert själv vilka det är. Avsätt en dag eller en halv till medieträning. Det finns många professionella mediebyråer som ordnar medieträning enskilt eller i grupp, och det kan vara en fördel för dem som känner sig nervösa att träna inför någon helt okänd istället för en kollega.
i omvärldsanalys vid större händelser som inträffar.
• Övningar
Det kan vara när det händer något som inte drabbar den
egna verksamheten, men som kan ge god övning.
anordnar också utbildningar i kriskommunikation på olika
• KBM
nivåer. Anmälan gör du på www.krisberedskapsmyndigheten.se
Informationskrigföring är det nya hotet mot Sverige. På
Försvarets krigsspelscentrum övas det redan för det nya
IT‑kriget. Bilden visar gårdagens fiende, dockan Igor.
Foto: Fredrik Funck.
3
Forskning och studier Studera hur andra kommunicerar kriser och hur du skulle vilja
att ni gjorde (eller inte gjorde!). Krisberedskapsmyndigheten
(KBM) har flera studier som beskriver kriskommunikation vid
olika typer av inträffade händelser som man kan ta del av.
Krav på information vid kriser är alltid omfattande. Forskning
och studieverksamhet bedrivs inom medie‑ och kommunika­
tionsvetenskap samt opinion och journalistik. I dag ges uppdrag
från Krisberedskapsmyndigheten (KBM) att studera samhällets
kommunikativa förmåga vid kriser främst i Sverige men också
internationellt.
Forskning och studier som bedrivits inom ämnet kriskom­
munikation visar att 60 till 0 procent i ett krisarbete handlar
om information. Det finns därför en orsak till varför det initieras
forskning och studier. Det är viktigt att undersöka och klarlägga
samband om hur en kris har gestaltat sig och att se vilka typer
av informationsinsatser som vidtagits från kommuner, landsting,
myndigheter och organisationer. Det är lätt att en bild eller
tanke får representera en kris i stort och det stora flödet av
information som utgjort ryggraden kommer i skuggan av det
mest dramatiska. KBM ger forskare vid etablerade universitet i
uppdrag att studera olika typer av kriser som inträffat. Det kan
till exempel handla om att analysera mediernas rapportering,
undersöka medborgarnas förtroende för myndigheter och poli­
tisk ledning genom opinionsundersökningar. Att undersöka olika
aktörers kommunikation internt, externt och vid samordnade
insatser från myndigheter.
Det påpekas ofta att medierna vid kriser springer åt samma
håll utan någon egentlig tanke. Därför är det viktigt att under­
söka mediernas rapportering efter till exempel flodvågskatastro­
fen, där man kunde se att de stora svenska medierna hade delvis
olika arbetssätt och inriktning i sin rapportering. Syftet är att
myndigheter sedan ska kunna dra lärdom av tidigare kriser hur
4
medierna speglar en kris. Det finns givetvis likheter hur kriser
framträder i nyhetsförmedlingen, men det är också viktigt att
kommuner, landsting och myndigheter lär sig av rapporteringen.
Studier som främst inriktas på att undersöka en inträffad
krishändelse eller företeelse kan senare fördjupas i forskning för
att gå mer på djupet. Detta har under en lång tid omvandlats till
metodik inom området kriskommunikation. Verksamheten inom
studier och forskning fungerar som en vägledare för ämnet i sig
och fungerar som underlag för den metodik, utbildning m.m.
som tas fram av KBM.
Kriser förvärras ofta när det är brist på information eller då
en aktör kommer med dubbla budskap. Detta påverkar i sig
aktörens förtroende hos medborgarna och gör det svårare för
myndigheter att nå ut med sin information.
Det finns ett flertal kriser i Sverige där information varit en
mycket viktig del av krishanteringen. Några exempel är Estonia,
flodvågskatastrofen, Göteborgsbranden, orkanen Gudrun och
fågelinfluensan.
Vid samtliga exempel sätts ansvariga på prov och trovärdig­
heten är grundfundamentet. På samma sätt måste en god och
trovärdig metodik inom kriskommunikation bygga på forskning
och studier inom ämnet.
5