1. No category

Fler jobb ger mer pengar
till välfärden
Nya moderaterna har infört arbetslinjen. En bra och modern välfärd bygger på arbetslinjen och
på jobben. När fler kommer i arbete blir det fler som via skattsedeln kan bidra till bättre skola,
vård och äldreomsorg.
Nya Moderaterna värnar arbetslinjen och vill fortsätta göra det enklare för fler att komma i
arbete. Vi vill fortsätta sänka trösklarna in på arbetsmarknaden så att fler människor ska få ett
arbete, en lön, arbetskamrater och en chans att forma och bestämma över sitt eget liv.
Vår arbetslinje ger mer pengar till välfärden
Uppsala län har landets lägsta arbetslöshet. Vi har
aldrig varit fler som bidragit med mer. Nya moderaternas ansvarsfulla ekonomiska politik har gett fler jobb
och mer pengar till välfärden. Fler jobb och en ökning
av antalet arbetade timmar gör att vi under åtta år har
fått kraftigt ökade skatteintäkter som kunnat användas
till utveckling av välfärden.
”Sverige och
Uppsala län blir starkare
när fler människor finns i arbetskraften. När arbetskraften
växer kommer fler närmare
arbetsmarknaden. Då får
fler chans att bidra med
mer.”
Det betyder att landstinget i Uppsala län idag kan lägga mer än 2,5 miljarder mer än 2006
på sjukvård och kollektivtrafik. I Uppsala kommun kan vi idag satsa mer än 2,1 miljarder mer
än 2006 på skola, förskola, miljöarbete och omsorg. Vi har också fattat viktiga beslut om
investeringar i bättre arbetsmiljö, infört rätt till heltid och gjort riktade satsningar på högre löner
för breda medarbetargrupper i välfärden.
Ofinansierad kostnadschock med MP:s arbetstidsförkortning
Alla politiska partier delar inte Nya moderaternas syn på ansvar för ekonomin och vikten av en
ansvarsfull arbetslinje.
Miljöpartiet har nyligen presenterat att de vill att vi ska arbeta mindre. Miljöpartiet går till val
på att minska normalarbetstiden från 40 till 35 timmar i veckan med bibehållen lön. De vill
däremot inte svara på vad det skulle kosta och hur det skulle drabba välfärden.
Uppsala kommun och landstinget i Uppsala län är länets två största arbetsgivare. Vi har i
denna rapport räknat på vad Miljöpartiets ofinansierade förslag om 35-timmarsvecka skulle få
för konsekvenser för landstinget i Uppsala län och Uppsala kommun.
Medarbetarna i välfärden ser till att välfärdens verksamheter kan vara igång dygnet runt året
runt. Deras insatser är avgörande för vår välfärd. Om människor i välfärden ska arbeta färre
timmar betyder det att antalet anställda kraftigt måste öka för att det ska finnas medarbetare
i skolan, vården och omsorgen. Det skulle innebära en kraftigt ökad kostnad, samtidigt som
det skulle försvåra bemanningen inom stora delar av välfärden. En minskning av arbetstiden
till 35 timmar i veckan skulle innebära att många nya medarbetare skulle behöva rekryteras.
Miljöpartiet har inte presenterat någon finansiering för att rekrytera fler medarbetare och trygga
välfärden.
Miljöpartiets kostnadschock för välfärden
Arbetsgivare
Antal årsarbetare Nyrekryteringsbehov (med 35-timmarsvecka)
Kostnadschock
Uppsala kommun Landstinget 773 miljoner/år
762 miljoner/år
2708
1535 miljoner/år
10 878
8079
Summa:
1554
1154
Miljöpartiets kostnadschock för Landstinget i Uppsala län motsvarar nästan lika mycket som
landstinget satsar på kollektivtrafiken varje år. Det är mycket pengar.
Om Miljöpartiet vill genomföra sitt förslag om förkortad arbetstid med bibehållen lön och
samtidigt säkerställa verksamheten kommer Miljöpartiet behöva höja landstingsskatten med
1,15 kronor från dagens landstingsskatt på 11,16 till 12,31 kronor. Kommunalskatten skulle
behöva höjas med 1,95 kr från dagens 20,84 kronor till 22,79 kronor. Den sammantagna
skatteökningen för en medarbetare i välfärden som tjänar 25 000 skulle bli 775 kronor per
månad eller ungefär lika mycket som ett månadskort med UL.
Frågorna som Miljöpartiet måste besvara:
-Hur kan ni lägga fram förslag som är ofinaniserade?
-Hur ska kvaliteten i välfärden kunna upprätthållas utan att fler medarbetare anställs? Hur ska
dessa medarbetare finansieras?
-Vilket är viktigast? 35-timmarsvecka eller kvaliteten och tryggheten i välfärden?