Föreläsning 1 - Åbo Akademi

Socialpolitikens värdegrunder
Introduktionsföreläsning
Mikael Nygård, Åbo Akademi
“Welfare state policy changes are, in the first
instance, the direct result of decisions made by
political actors” (Peter Taylor-Gooby, 2001)
“It is important to realise ... that ideas have an
important part to play in setting the tone and
defining the parameters of political activity and that
when governments develop their policies they often
do so within constantly changing ideological
frameworks” (Gary Taylor, 2007, s. 1)
Om att förklara socialpolitikens
utformning och förändring
• Frågan om socialpolitikens drivkrafter, dvs. vad som gör
att socialpolitik uppstår och förändras, har länge
intresserat forskare
• Teoretiskt finns det många olika förklaringsmodeller att
välja mellan, t.ex. teorier om den sociala strukturens roll,
aktörsteorier, institutionella teorier samt teorier om
ideologiers, idéers och inlärningens betydelse
• I denna kurs, som handlar om socialpolitikens
värdegrunder, ska vi syssla mest med den sistnämnda
Om att förklara socialpolitikens
utformning och förändring
• Strukturalistiska teorier ger inte ideologier, idéer eller
intressen någon större plats, socialpolitiken ses närmast
som en produkt av moderniseringsprocessen
• De aktörsrelaterade teorierna lyfter däremot fram olika
ideologier och intressen som viktiga förklaringar till
socialpolitikens uppkomst, utformning och förändring
• I nyare teoribildning har fokus placerats på både aktörers
ideologier och intressen men även på institutionernas
roll och överföringen av olika idéer
En central fråga för socialpolitikens
utformning är frågan om...
• ”...hur långt kollektivets ansvar för den enskilde bör
sträcka sig, och vad den enskildes eget ansvar [för
välfärden] bör vara, alldeles oberoende av hur han
lever upp till att ta detta ansvar” (Rothstein, 1994, s.
13)
• Denna fråga kan besvaras på olika sätt beroende vilka
ens värderingar, attityder och ideologiska
bevekelsegrunder är => socialpolitiken är en fråga om
hur vi ser på vad som är en socialt rättvis fördelning
(”vem ska få vad och under vilka omständigheter”)
Vad handlar socialpolitik om?
• Den kollektiva hanteringen av olika sociala risker
förenade med människors liv (t.ex. sjukdom eller
ålderdom), dvs. vilka system vi skapar för att ta hand
om de människor som inte klarar av att försörja sig
själva via arbete, företagande eller annan aktivitet
(Nygård, 2013, s. 55)
• Den sociala trygghetspolitiken består (i Norden)
vanligtvis av fyra förmånstyper: socialförsäkringar,
sociala understöd, välfärdsservice och olika
behovsprövade insatser
Socialpolitikens variation
• Socialpolitikens omfattning, målsättningar och
institutionella arrangemang varierar mycket mellan
länder, t.ex. Sverige och USA
• Man skilja mellan generella och selektiva välfärdsstater,
Sverige är ett exempel på den första modellen, USA på
den andra (Rothstein)
• Esping-Andersen (1990) skiljer mellan socialdemokratiska,
konservativa och liberala välfärdsstatsregimer
Vad menas med socialpolitikens
värdegrunder?
• Socialpolitikens bakomliggande motiv, såsom idéer,
värden, värderingar, ideologier, intressen eller attityder
• Socialpolitik är ett föränderligt och kontroversiellt
fenomen, och något som ständigt är utsatt för en
dragkamp mellan olika värderingar och intressen
• Det centrala i denna kurs är att diskutera dessa
värdegrunder; vilka de är, vem som driver dem och hur
de påverkar socialpolitikens utformning
Kursens definition av begreppet
”socialpolitiska värdegrunder”
• Med socialpolitikens värdegrunder avses olika
begreppsliga konstruktioner, närmast olika filosofiska
grundvärden och ideologiska synsätt, vilka relaterar till
välfärdsstaten och socialpolitikens utformning och som
innehåller ett antal (mer eller mindre explicita
normativa) utsagor om hur ansvaret för den sociala
välfärden bör skötas, av vem och för vem
• Som ovanstående visar definieras begreppet ganska löst;
när vi talar om värdegrunder i socialpolitiskt avseende
avser vi alltså närmast ett paraplybegrepp som innefattar
många olika begrepp som ideologier (ismer), idéer,
attityder, värderingar eller värden
Varför viktigt att studera
värdegrunder?
• Socialpolitik är i grunden en politisk företeelse
• I dessa tider av ständiga välfärdsstatsreformer är det
speciellt viktigt att visa på orsakerna till
förändringarna är och vartåt utvecklingen går
• Globaliseringen har ökat inflytelserika idéers
betydelse för socialpolitikens utformning (t.ex.
OECD:s idé om produktiv socialpolitik)
Varför viktigt att studera
värdegrunder?
 eftersom det hjälper oss att förstå hur
välfärdsstaten och dess olika program är uppbyggda
 eftersom det hjälper oss att förstå välfärdsstatens
politisering, dvs. hur statens roll för den sociala
välfärden konstrueras och hur sådana
konstruktioner påverkar socialpolitikens utformning
Exempel: regeringen Sipiläs sparpolitik
• Statsministerns tal i riksdagen 2.6.2015:
”Vi tillstår öppet att dessa inbesparingar i de offentliga finanserna
drabbar många befolkningsgrupper hårt. Vi försöker genomföra
dem på ett så rättvist sätt som möjligt (min kurs.). Vi har så långt
det är möjligt riktat inbesparingarna på väggar och strukturer, i
stället för på inkomstöverföringar och på tjänster som människorna
behöver. Vi rör inte nivån på barnbidragen. I garantipensionerna
föreslår vi rentav en liten höjning. Vi satsar 75 miljoner euro på att
närståendevårdarna ska ha förutsättningar att orka i sitt arbete.”
• Vem, och utgående från vad, bestämmer vad som är
rättvist i socialpolitiken?
Värdegrundernas betydelse för
socialpolitiken
• Även om värdegrunder spelar en viktig roll för
socialpolitiken, så förklarar de givetvis inte allt
• Ibland måste vi också analysera maktstrukturer och
vem som gynnas av ett visst system eller förhållande
(vems intressen gynnas?, ”follow the money”)
• Likaså måste vi också veta något om hur de politiska
spelreglerna (institutionerna) ser ut, samt känna till
kontexten, t.ex. hur samhället eller ekonomin ser ut
Två dimensioner i analysen av
socialpolitiska värdegrunder
Idealism:
Materialism:
• de ideella aspekterna av
• de materiella aspekterna
hur vi ser på statens och
av hur vi gestaltar statens
individens ansvar för den
och individens ansvar för
sociala välfärden
den sociala välfärden
• hänger samman med våra • präglas ofta av ekonomiska
värderingar
eller rationalistiska
bedömningar av egennytta
• uttrycks genom ideologier,
idéer, värderingar eller
• uttrycks genom intressen
välfärdsattityder
eller attityder
Olika socialpolitiska värdegrunder
•
•
•
•
•
•
•
•
Värde: filosofiskt begrepp som uttrycker olika inneboende eller instrumentella
betydelser, t.ex. frihet, rättvisa, eller demokrati
Idé: en tanke, eller ett tankesystem, om samhället som inbegriper någon slags
lösning på något slags problem, t.ex. idén om humankapitalsatsningar
Värdering: kulturell eller personlig uppfattning om det goda eller dåliga hos ett
visst tillstånd, tillvägagångssätt eller resultat
Normer: allmänt delade, men många gånger underförstådda, regler och
förväntningar på beteende som gäller inom en mindre social gemenskap eller i
samhället i stort
Religiösa trosföreställningar: t.ex. Katolicism eller protestantism
Ideologi (ism): övergripande system av värden, värderingar, idéer och
handlingsrekommendationer gällande samhället, t.ex. socialism. Med
välfärdsideologier avses den del av ideologier som handlar om välfärdspolitiken,
t.ex. socialdemokratins tredje väg
Attityder: människans inställning till välfärdspolitik
Intressen: materiellt betingad preferens kopplad till egennytta eller ekonomiska
intressen
Välfärdsideologiernas centrala roll
• Den värdegrund som ges störst betydelse i kursen är
begreppet ideologier, och speciellt det mer specifika
begreppet välfärdsideologier, samt vissa närliggande
begrepp som idéer, policyparadigm eller liknande
• Ideologier antas spela en viktig roll för både politiska
och ekonomiska eliter men också för allmänheten, dvs.
dessa ideologier ligger till grund för både politiska
programförklaringar (t.ex. partiprogram), politiska
handlingar men också vanliga människors attityder till
välfärdsstaten och socialpolitiken
”Ideologies provide us with numerous
interpretations of economic, social and political life...
Each ideology has it own distinctive way of viewing
human characteristics, of interpreting economic and
social affairs, of considering the legitimate functions
of the state and of challenging and changing the way
we live” (Taylor, 2007, s. 1)
Välfärdsideologier
• ”...kan ses dels som organiserade system av idéer,
tankar och värderingar om samhället och
välfärdspolitiken, dels som diskursiva ideologiska
praktiker med en strävan att skapa och upprätthålla
vissa maktförhållanden.” (Nygård, 2003, s. 97)
• Sådana välfärdsideologier är snävare än de politiska
ideologierna genom att de fokuserar främst på
välfärdsstaten och socialpolitiken, men bygger lika
fullt på de idéer, värderingar och synsätt som finns i
dessa ideologier
Välfärdsideologiernas uppbyggnad och
nivåer
Välfärdspolitisk nivå
Ideologisk
nivå
Elitnivå
Individnivå
Fundamental
nivå
Partiprogram, som uttrycker
ett partis centrala
värdegrunder, och
målsättningar gällande
välfärdsstaten
Mer djupgående och
bestående personliga
värderingar om statens och
individens roll för den
sociala välfärden
Operativ nivå
Faktorer som styr eliternas,
och enskilda medlemmars,
handlingar i praktiken, t.ex.
budgetramar, beslutsregler,
ekonomi, strategier
Mer generella eller
specifika attityder om
välfärdsstaten eller en viss
del av den, t.ex. syn på
skatter eller missbruk av
välfärdsförmåner
Exempel: diskussionen om
medborgarlön (basinkomst)
• Medborgarlön = en universell och skattefri
enhetsförmån (ca 800 euro) som skulle ges till alla
vuxna, i Finland skrivna, människor
• Har anor ända sedan franska revolutionen,
aktualiserades i samband med regeringen Sipiläs
program (2015)
• Frågan om hur rättvist detta system vore delar
finländarna (HBL 16.1.2016)
Sammanfattning
• Socialpolitikens värdegrunder relaterar till olika
föreställningar om ”det goda samhället”, den
värdegrund dessa föreställningar vilar på samt de vägar
enligt vilka vi når dit
• Viktigt att förstå dessa värdegrunder ifall vi vill förstå
hur välfärdspolitiken är utformad och varför den
förändras
• I denna kurs definieras värdegrunder brett, det finns
många olika former, men vi fokuserar närmast på
(välfärds)ideologier