Sammanfattning: Vård- och omsorgsföretag
Mångfald ger välfärd för alla - En studie om hur vård- och omsorgsföretagare med utländsk bakgrund bidrar till ökad tillgänglighet till välfärd i Sverige Sammanfattning: Vård- och omsorgsföretag - en integrationsmotor Immigrationen har förändrat det svenska samhället i grunden. De senaste 60 åren har människor från andra länder skapat sig ett hem i Sverige i större utsträckning än tidigare och mer än var femte svensk har utländsk bakgrund. Sammanlagt talas närmare 150 modersmålsspråk i vårt land. Många personer med utländsk bakgrund jobbar inom vård- och omsorgssektorn. Andelen utrikes födda är betydligt högre än motsvarande andel på svensk arbetsmarknad i stort. Statistiska centralbyrån räknar med att 2,7 miljoner människor, var fjärde invånare i Sverige, kommer att vara över 65 år 2060. Många prognoser visar också att vi lever allt längre. Bland de som tidigt invandrade till Sverige har många nu nått pensionsåldern. Den ökade livslängden innebär att antalet personer med åldersrelaterade sjukdomar ökar och därmed även efterfrågan på vård. Samtidigt visar forskningen att risken att man tappar nya språk ökar ju äldre man blir. I många fall är modersmålet det enda man kan förstå och göra sig förstådd på. Det här innebär en utmaning för välfärden där vård och omsorg ska var tillgängligt för alla. Vård- och omsorgsföretag har i detta en viktig roll dels som integrationsmotor på arbetsmarknaden, dels som möjliggörare av en välfärd som blir tillgänglig för alla. Hela 99 procent av företagen i Sverige har mindre än 50 anställda. Bland små och medelstora företag drivs var åttonde av en person med utländsk bakgrund. Inom vård och omsorg är andelen ännu högre, mer än var femte företagsledare i sektorn har utländsk bakgrund. Chefer med utländsk bakgrund tenderar att i mycket högre grad anställa människor med utländsk bakgrund, i jämförelse med chefer med svensk bakgrund. Det är särskilt tydligt inom vård- och omsorgssektorn där andelen utrikes födda bland de anställda mellan 16-64 år är betydligt högre än motsvarande andel på resten av arbetsmarknaden. Företag som drivs av personer med utländsk bakgrund bidrar till att välfärden görs mer tillgänglig för alla. Mer än 70 procent av deltagarna i Vårdföretagarpanelen, som presenteras i denna rapport, erbjuder vård eller omsorg på fler språk än svenska. Företagen som har språklig och kulturell kompetens svarar på de ökade behoven som finns ibland befolkningen. Diskussionen om att begränsa vinster, avskaffa etableringsfrihet och LOV riskerar att slänga grus i den integrationsmotor som vård- och omsorgsbranschen är. Det blir svårare att finansiera, driva och utveckla 2 verksamheter i en bransch där många personer med utländsk bakgrund arbetar och verkar. Möjligheten för den växande delen av befolkningen med utrikes bakgrund att få vård på lika villkor kommer också att minska när den valfrihet och utbud av välfärdstjänster som garanterar en tillgänglig vård för alla hotas. 3 Innehåll Sammanfattning: Vård- och omsorgsföretag - en integrationsmotor………………………………………………………2 1 Välfärden behöver svara upp mot nya behov……………………. 5 2 Vårdföretagarnas studie bland medlemsföretag………………… 7 3 Sverige – och behoven inom välfärden – förändras…………..... 9 3.1 3.2 3.3 3.4 Invandring till Sverige över tid……………………………..... 9 Vilka språk talas i Sverige?.................................................... 10 3.2.1 De nationella minoriteterna………………………… 11 Ålder påverkar språklig förmåga…………………………… 11 3.3.1 Kayhan Utkutug på hemtjänstbolaget Eveo………... 13 Sveriges befolkning blir allt äldre………………………….,. 14 3.4.1 3.5 Shahram Roshanghias på persiska äldreboendet Persikan ……………………………………………………… 15 Nyanlända flyktingar och asylsökande……………………... 16 3.5.1 4 Företag bidrar till mångfald i välfärden………………………….. 19 4.1 4.2 4.3 4.4 4.5 4.6 5 Hur definieras utländsk bakgrund?......................................... 19 Företagare med utländsk bakgrund…………………………. 20 Företagare med utländsk bakgrund inom vård och omsorg.... 20 4.3.1 Maja Robsen och Rozze Belang på Mammaproffsen i Alby………………………………………………… 22 Chefer med utländsk bakgrund rekryterar fler med utländsk bakgrund……………………………………………………. 23 Vård- och omsorgsföretag som integrationsmotor…………. 23 Den demografiska utmaningen kräver att välfärden blir bättre på att ta tillvara utlandsföddas kompetens……………………. 24 4.6.1 Snezana Rosengren på Hälsans vårdcentral i Tensta. 26 Minskad valfrihet hotar välfärd som är tillgänglig för alla……. 27 5.1.1 6 Omar Elsayed på Attendo Individ och Familj……… 18 Hassan Soleymanpur på Sundsvalls vårdcentral…… 29 Källförteckning……………………………………………………….. 30 4 1 Välfärden behöver svara upp mot nya behov Det svenska samhället är i ständig förändring och så även vi som befolkning. Genom att vara ett öppet land har människor under lång tid sökt sig till Sverige av skilda orsaker som exempelvis studier, yrkes- familjeeller skyddsskäl. Under 1950- och 60-talen dominerade arbetskraftsinvandrare från övriga Skandinavien, Italien, Grekland, forna Jugoslavien och Turkiet. Under 1970-talet kom främst människor av familje- eller skyddsskäl, många från länder i kris som Chile.1 I mitten av 1980-talet började asylsökande från Iran, Irak, Libanon, Syrien, Turkiet och Eritrea att öka i antal i hela Västeuropa. Under slutet av årtiondet ökade också antalet asylsökande från Somalia, Kosovo och flera av de forna öststaterna. Efter 2008 har arbetskraftsinvandringen åter tagit fart, samtidigt som oroligheter i omvärlden har lett till att asylinvandringen från bland annat Syrien har ökat. År 2013 hade mer än var femte svensk utländsk bakgrund.2 Många av dem som invandrade tidigt till Sverige är i dag i pensionsålder. Det betyder att deras behov av vård är större – och kommer att öka framöver. Att kunna tillgodose detta innebär en utmaning för välfärden, inte minst när det gäller att erbjuda vård på lika villkor om dessa personer, som en del i sin sjukdomsbild, tappar allt mer av det svenska språket. Det kan handla om att kontakter med vården, äldreomsorgen eller hemtjänsten försvåras och därmed blir välfärden mindre tillgänglig, trots att de har samma rätt till den som andra. Sveriges Radio redovisade tidigare under 2015 en undersökning som visade att i två av tre svenska kommuner erbjuds bara äldreomsorg på svenska.3 Det finns inget uttalat tvång för kommunerna att erbjuda äldreomsorg på andra språk än svenska, förutom för minoritetsspråken. Men enligt lagen ska omsorgen utformas efter den äldres behov och förutsättningar, och den äldre ska också kunna vara delaktig i den dagliga omsorgen. Den som glömt det svenska språket och samtidigt hänvisas till ett äldreboende där ingen talar modersmålet riskerar att försättas i ett tillstånd av språklig isolering med stort lidande som följd. På svensk arbetsmarknad finns det ett sysselsättningsgap mellan inrikes och utrikes födda. Men inom vård- och omsorgssektorn är andelen utrikes födda betydligt större än på övriga arbetsmarknaden. På många sätt är sektorn en Migrationsverket, fakta om migration – historik, 2015. Definitionen innefattar dem som är födda utomlands eller som har båda sina föräldrar födda utomlands. 3 Sveriges Radio, svårt att få äldreomsorg på annat språk än svenska, 2015. 1 2 5 integrationsmotor. Nära en tredjedel av alla läkare, vårdbiträden och personliga assistenter är födda utomlands, liksom närmare var fjärde undersköterska. Bland företagsledarna inom vård och omsorg har en femtedel utländsk bakgrund, vilket gör branschen till en av dem med störst andel företagsledare med annan bakgrund än svensk. Personer med utländsk bakgrund berörs därför särskilt negativt av förslag om vinstbegränsningar och minskad valfrihet inom välfärdssektorn. Vårdföretagarnas medlemmar är verksamma inom vård, omsorg och personlig assistans. Många av våra medlemmar har utländsk bakgrund och erbjuder tjänster på andra språk än svenska, samtidigt som de sysselsätter många personer med utländsk bakgrund. Under april och maj 2015 har vi genomfört en studie bland våra medlemsföretag för att ta reda på om de erbjuder vård och omsorg på andra språk, hur de ser på behoven av flerspråkiga välfärdstjänster och hur förslag om begränsningar av vinst och valfrihet kommer att påverka deras verksamheter. Resultaten av studien redovisas i denna rapport som tagits fram i samarbete med konsultföretaget New Republic. Tillsammans med fakta och intervjuer med företagare med utländsk bakgrund inom äldreomsorg, primärvård och mödravård ger resultaten från vår undersökning en bild av att mångfald inom vårdsektorn bidrar till att välfärden blir mer tillgänglig och erbjuds alla invånare – på lika villkor. Stockholm i juni 2015 Håkan Tenelius Näringspolitisk chef, Vårdföretagarna 6 2 Vårdföretagarnas studie bland medlemsföretag Vårdföretagarnas studie om mångfald inom välfärdssektorn genomfördes under april och maj 2015. Totalt deltog 333 medlemsföretag i undersökningen. Majoriteten var småföretag; 73 procent hade 50 eller färre anställda och 42 procent hade 10 eller färre anställda. Företagen är verksamma i samtliga län och bedriver verksamhet på flera olika områden så som hemtjänst, mödravård, äldreomsorg, vårdcentraler och personlig assistans. Här följer undersökningsresultaten i sammanfattning. Hög andel företag erbjuder vård och omsorg på fler språk än svenska • 72 procent av de intervjuade företagen erbjuder vård eller omsorg på fler språk än svenska och språkerbjudandet består i 88 procent av fallen av medarbetare som talar språket. • Anledningen till att företagen erbjuder vård och omsorg på andra språk än svenska beror enligt 61 procent på att man har identifierat ett sådant behov, och enligt 57 procent att medarbetare talar språket. • De största fördelarna med att erbjuda vård eller omsorg på flera språk uppges vara att det fyller ett behov, ger högre brukarnöjdhet och bidrar till högre kvalitet. • De vanligaste språken som erbjuds inom äldreomsorgen, utöver svenska, är finska, arabiska, engelska, persiska och spanska. Stor efterfrågan som väntas öka ytterligare • Av dem som erbjuder vård eller omsorg på fler språk än svenska uppger 59 procent att de har märkt av en ökad efterfrågan på tjänster på fler språk. • Av dem som i dag inte erbjuder vård och omsorg på fler språk anger 19 procent att de har märkt av en ökad efterfrågan på tjänster på fler språk. • 78 procent av de svarande tror att behovet av vård och omsorg på fler språk kommer att öka de närmaste fem åren. 7 Omvandling till SVB-bolag och/eller begränsningar av valfrihetssystem kommer få negativa konsekvenser • 66 procent av företagen uppger att ett stopp för vinstutdelning, eller krav på omvandling till SVB-bolag, skulle få mycket negativa följder för företaget. • 74 procent av företagen är verksamma inom ett valfrihetssystem, av dem är 70 procent oroliga för att valfrihetssystem ska försvinna. Jobb för personer med utländsk bakgrund hotade 29 procent av företagen uppger att var fjärde medarbetare eller fler har utländsk bakgrund. 8 3 Sverige – och behoven inom välfärden – förändras 78 procent av vårdföretagarna tror att behovet av vård och omsorg på fler språk än svenska kommer att öka de närmaste fem åren – Vårdföretagarnas medlemsundersökning 2015. Immigrationen har förändrat det svenska samhället i grunden. De senaste 60 åren har människor från andra länder skapat sig ett hem i Sverige i större utsträckning än tidigare. Skälen är lika många som personerna och kan handla om studier, kärlek, arbete, familjeanknytning eller skyddsbehov. Drygt 16 procent av Sveriges totala befolkning är född utomlands.4 Parallellt med denna utveckling har kraven på att kunna påverka de välfärdstjänster man har behov av ökat. Vi bor i ett samhälle där mångfald i utbud och valfrihet generellt sett är naturliga delar. Behovet av mångfald gäller i högsta grad även inom välfärden. 3.1 Invandring till Sverige över tid 200000 Utrikes födda i Sverige 150000 100000 50000 0 Källa: SCB befolkningsstatistik5 De vanligaste ursprungsländerna för människor utrikes födda i Sverige i dag är Finland, följt av Irak och Polen. 4 5 SCB, Sveriges framtida befolkning 2014 – 2060, 2014. SCB, Invandring till Sverige 2014 och 2013 efter de 20 vanligaste födelseländerna, 2014 . 9 Invandring efter ursprungsland år 2014 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 Källa: SCB befolkningsstatistik6 Vilka länder de som invandrar till Sverige kommer ifrån har förändrats över tid. Under 2014 var de vanligaste medborgarskapsländerna för de som invandrade till Sverige i tur och ordning Syrien, Sverige (svenskar som återvänder till Sverige), Eritrea, Polen och Somalia. 3.2 Vilka språk talas i Sverige? Språktoppen 250000 200000 150000 100000 50000 0 Källa: Sveriges språk – vem talar vad och var? (Tabellen inkluderar inte svenska.)7 Det finns ungefär 150 talade modersmålsspråk i Sverige.8 Att ange hur många av medborgarna som talar respektive språk är dock svårt. Exempelvis är antalet talare av isländska jämförbart med antalet personer födda på Island som är bosatta i Sverige. Men finns det bland i Sverige 6 Ibid. Mikael Parkvall, Sveriges språk – vem talar vad och var? 2009. 8 Ibid. 7 10 bosatta personer med kanadensisk bakgrund någon överrepresentation av engelsktalande, fransktalande eller talare av något annat språk? Det är svårare att veta. Bland människor med bakgrund i Turkiet bosatta i Sverige är det många fler som talar ett minoritetsspråk än som talar majoritetsspråket.9 3.2.1 De nationella minoriteterna Sveriges nationella minoriteter är judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar, alla är grupper som har en religiös, språklig eller kulturell samhörighet och en lång historia i Sverige. Gemensamt för minoriteterna är också att de vill bevara sin identitet, till exempel genom språket. Minoritetsspråken som ska främjas och skyddas är finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska. Enligt lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724) har de nationella minoriteterna bland annat rätt till inflytande och att under vissa förutsättningar få använda sitt minoritetsspråk i kontakter med förvaltningsmyndigheter och domstolar. Dessutom finns det särskilda förvaltningsområden för minoritetsspråken finska, meänkieli och samiska (det är svårt att avgränsa användandet av jiddisch och romani chib till ett eller flera specifika geografiska områden). Där är rätten att använda sitt minoritetsspråk större, och om någon begär det ska kommunerna inom dessa områden tillhandahålla personal inom bland annat äldreomsorg som behärskar det aktuella minoritetsspråket. Enskilda individer avgör själva om de tillhör en nationell minoritetsgrupp.10 3.3 Ålder påverkar språklig förmåga Kognitiva förmågor som minne och språk försämras under åldrandet. Demenssjukdom är starkt åldersrelaterat och ju fler som blir äldre desto fler riskerar att drabbas. Prognosen från Socialstyrelsen visar på 230 000 demenssjuka år 2030.11 Demens beror på att nervceller bryts ner och förloras. Vilka språkliga förändringar som sker beror på var i hjärnan nedbrytningen äger rum. De flesta demenssjuka tenderar att gå tillbaka till tidigare skeden i livet och till tidigare språk.12 Om modersmålet är något Mikael Parkvall, Sveriges språk – vem talar vad och var? 2009. Minoritet.se, förvaltningsområden för minoritetsspråk, 2015. 11 Socialstyrelsen, demenssjukdomarnas samhällskostnader i Sverige 2012, 2014. 12 Språktidningen, demensens påverkan på språket: När orden försvinner blir skrattet kvar, 2009. 9 10 11 annat än svenska så är det också det språket som i slutänden ofta är det enda språket. Sveriges Radio redovisade tidigare under 2015 en undersökning som visade att i två av tre svenska kommuner erbjuds bara äldreomsorg på svenska.13 Det finns inget uttalat tvång för kommunerna att erbjuda äldreomsorg på andra språk än svenska, förutom för minoritetsspråken. Men enligt lagen ska omsorgen utformas efter den äldres behov och förutsättningar, och den äldre ska också kunna vara delaktig i den dagliga omsorgen. Den som har förlorat det svenska språket och hamnar på ett äldreboende där det inte finns andra som talar modersmålet försätts i ett tillstånd av språklig isolering med stort lidande som följd. Den nationella patientenkäten 2012, som samordnas av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), visar att äldre patienter med annat modersmål än svenska känner sig sämre bemötta på sin hälsocentral än patienter med svenska som modersmål. Exempelvis ansåg 71 procent bland öppenvårdspatienter med svenska som modersmål att de varit delaktiga i beslut, medan motsvarande andel bland öppenvårdspatienter med ett annat modersmål än svenska var 63 procent.14 13 Sveriges Radio, svårt att få äldreomsorg på annat språk än svenska, 2015. Socialstyrelsen, tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård och socialtjänst. Vård och omsorg om äldre. 2014. 14 12 3.3.1 Kayhan Utkutug på hemtjänstbolaget Eveo Åldrande och åldersrelaterade sjukdomar påverkar språket. Men även kulturell kompetens kan spela en viktig roll för att äldre människor ska känna sig trygga med hemtjänst och boende. Eveo AB är ett mångkulturellt hemtjänstbolag, med verksamhetsidé att erbjuda personcentrerad hemtjänst med språklig och kulturellt anpassad omsorg. I dag hanterar man över 30 olika språk inom insatsorganisationen. Bolaget är godkänd hemtjänstutförare i åtta kommuner i Stockholms län och godkänd att bedriva dagverksamhet i Sollentuna. Kayhan Utkutug är vd för Eveo, men det var hans pappa Husamettin som först såg behovet av språklig och kulturellt anpassad omsorg. Husamettin Utkutug har sina rötter i Turkiet. Sedan flytten till Sverige har han arbetat inom socialtjänsten men också varit drivande i otaliga sociala projekt. Att bryta social isolering har alltid varit en drivkraft hos honom. När flera av Husamettins vänner, genom sina föräldrars omsorgsbehov, i mitten på 90-talet kom i kontakt med den svenska äldrevården uppmärksammade han direkt de utmaningar som äldrevården stod inför. Det saknades både språklig- och kulturell kompetens för att arbeta med äldre, som inte hade svenska som modersmål. Det betydde att personalen, inom såväl sjukvården som omsorgen, hade svårt att kommunicera med och förstå de äldres behov. I dag har Eveo 240 anställda och erbjuder hemtjänst på över 20 olika språk. Att både personal och arbetsledning kan språk och kultur hos kunderna innebär också att alla inblandade förstår hur bakgrunden påverkar omsorgen. Kayhan Utkutug beskriver det så här: kurdiska är inte ETT språk utan består av flera dialekter som i sig är uppdelade i flera undergrupper. Men även om man inte talar en specifik dialekt förstår någon med kurdisk kulturell kompetens kulturen, vilka högtider som är av betydelse, släktens roll med mera. Det är kundernas efterfrågan som styr vårt utbud. Han märker också att det sprider sig att Eveo är duktiga på att tillhandahålla språklig och kulturell kompetens. Möjligheten att nischa sig och att bli riktigt bra på det man gör är en av hans främsta argument för privat vård och omsorg, tillsammans med att konkurrens gör alla skärper sig. Man möter verkligen kundernas behov, avslutar Kayhan.15 15 Intervju med Kayhan Utkutug 29 april 2015. 13 3.4 Sveriges befolkning blir allt äldre Befolkningen i Sverige blir allt äldre. Andelen av befolkningen som är över 65 år ökar stadigt, från att år 1950 legat på strax över 10 procent är den i dag drygt 19 procent.16 År 2060 räknar SCB med att 2,7 miljoner människor, var fjärde svensk, är över 65 år.17 Många äldre är friska, pigga och inte i något behov av vård eller omsorg. Men den ökade livslängden innebär också att antalet personer med sjukdomar som är åldersrelaterade ökar. Den stigande levnadsåldern innebär allt fler multisjuka äldre, vilket ökar efterfrågan på vård.18 Prognoser visar en anmärkningsvärd stark ökning av antalet ”ännu äldre” en bit in på 2020-talet. Gruppen 85 år eller äldre växer markant mellan åren 2020 och 2035. Det är en ålderskategori som kräver mycket sjukvård och äldreomsorg. Antalet personer äldre än 100 år kommer också att öka kraftigt. År 2014 fanns det 1 953 personer som var 100 år eller äldre, år 2060 beräknas det finnas 9 000 i denna ålderskategori.19 Andelen utrikes födda i Sverige var 16 procent år 2013. Den andelen har fördubblats sedan början av 1970-talet och förväntas enligt prognoser öka till 18 procent 2060.20 Tittar man på den äldre delen av befolkningen syns ökningen även där. År 2000 var 9 procent av alla 65-åringar eller äldre födda utomlands och år 2012 hade andelen ökat till 12 procent. Statistiska Centralbyrån, Statistisk årsbok 2011 – befolkning, 2011. Ibid. 18 Regeringskansliet, Långtidsutredningen 2008, 2009. 19 Statistiska Centralbyrån, Sveriges framtida befolkning 2015-2060, 2015. 20 Statistiska Centralbyrån, Arbetskraftsundersökningarna (AKU) första kvartalet 2014Tema: Utrikes föddas arbetsmarknadssituation 2005-2013, 2014. 16 17 14 3.4.1 Shahram Roshanghias på persiska äldreboendet Persikan Finns det en mångfald inom välfärden så är det också fler som vågar satsa på att bli nischade, till exempel när det kommer till språk. Det säger Shahram Roshanghias, verksamhetschef på det persiska äldreboendet Persikan i Spånga. - Allting är persiskt hos oss. När man kommer in genom dörren ska man känna att man kommit till Iran. Alla regler som vi följer är svenska, men mjukvaran är persisk, berättar Sharam Roshinghias. Persikan kommer inom kort att flytta till nya lokaler och då kunna erbjuda 54 platser. Då finns också möjligheterna att på allvar börja marknadsföra sig mot målgruppen, vilket man inte gjort i större utsträckning hittills. Trots det har det alltid varit kö till boendet. - Många som bor hos oss har tidigare varit på ett mer traditionellt boende där de inte gjort sig förstådda, de har inte kunnat kommunicera med personalen, de har inte fått mat som de känner igen. De har känt sig isolerade. När de sedan kommer till Persikan träffar de också jämnåriga med liknande erfarenheter, och har stor behållning av det. Alla som arbetar på Persikan är tvåspråkiga och talar både svenska och persiska. Varje dag finns en fast tid då man över en kopp te och ett dignande fruktfat diskuterar nyheter. Persikan ordnar också föreläsningar och underhållning på det egna språket flera gånger i veckan. - 21 Kommunen hade verksamhet i våra nuvarande lokaler tidigare och även de såg behovet av ett persiskt boende. Men de vågade inte satsa. Mångfald och valfrihet inom välfärden gör att människor kan se olika behov och möjligheter. Jag tror att vi kommer få se allt fler specialiserade boenden framöver, det behöver inte bara handla om språk eller kultur. Det finns boende för äldre HBT-personer och jag har hört talas om planer på ett boende för åldrande sjömän, avslutar Shahram Roshanghias.21 Migrationsverket, Intervju med Shahram Roshanghias, 8 maj 2015. 15 3.5 Nyanlända flyktingar och asylsökande Beviljade uppehållstillstånd och registrerade uppehållsrätter Övrigt Studerande Kvotflyktingar Konventionsflyktingar EES-uppehållsrätter Asyl - synnerliga omständigheter Asyl - skyddsbehövande Arbetsmarknad Anhöriga och adoptivbarn Anhöriga - arbetsmarknad Anhöriga 0 5000 10000 15000 20000 25000 Källa: Migrationsverket22 avser år 2013. Migrationsverkets prognos för asylsökande är mellan 68 000 – 88 000 personer under 2015. Prognosen har under året reviderats ner något och Sverige har gått från att vara främsta mottagarland för syrier som söker sig till Europa till att vara andra land efter Tyskland.23 Antalet asylsökande har fördubblats sedan 2011. Av de asylsökande 2014 var 9 procent ensamkommande barn och ungdomar.24 Migrationsverket gör prognoser för två år i taget då den osäkra omvärlden präglas av snabba förändringar. Utifrån hypotetiska scenarier säger myndigheten att prognosen mellan 20162019 visar på totalt antal asylsökande på 260 000 personer.25 Variationerna i hälsoläget hos nyanlända till Sverige är stora, bland annat beroende på tidigare sjukdomshistoria och hur resan till Sverige har gått till. Kvotflyktingar som redan fått en plats och är väntade i landet tas emot med större beredskap än de som blir kända av myndigheter först när de kommer till Sverige.26 Alla asylsökande, kvotflyktingar samt de som vistas i landet utan erforderliga tillstånd (”papperslösa”) har rätt att få en hälsoundersökning 22 Migrationsverket, Beviljade uppehållstillstånd och registrerade uppehållsrätter, första och andra instans. 2014. 23 Migrationsverket, Många söker skydd i Europa men färre än väntat tar sig till Sverige, 2015. 24 Migrationsverket, Fortsatt många asylsökande under 2015 – behovet av boendeplatser ökar, 2015. 25 Migrationsverket, Verksamhets- och utgiftsprognos, 2015. 26 Landstinget i Östergötland, Asylsökande och nyanlända – Behovsanalys 2014, 2014. 16 enligt lag.27 Vissa landsting har utökat erbjudandet till att även omfatta andra migrantgrupper som arbetskraftsinvandrare eller de som flyttat till Sverige av familjeskäl.28 Hälsoundersökningen är frivillig. Syftet med hälsoundersökningarna är att hitta personer som är i behov av vård eller som föranleder smittskyddsåtgärder. På hälsoundersökningen ställs även frågor kring personens psykiska hälsa för att vid behov kunna slussa personen vidare till kurator eller annan psykologisk hjälp. Enligt lagen ska landsting erbjuda utlänningar, det begrepp som står i lagen, som inte fyllt 18 år vård i samma omfattning som erbjuds den som är bosatt inom landstinget. Ett landsting ska vidare erbjuda utlänningar som fyllt 18 år vård som inte kan anstå, mödrahälsovård, vård vid abort och preventivmedelsrådgivning. Lagen omfattar utlänningar som ansökt om uppehållstillstånd, beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd, hålls i förvar eller vistas i Sverige med stöd av tidsbegränsat uppehållstillstånd. 27 28 SFS 2008:344, Lag om hälso- och sjukvård åt asylsökande, 2008. Adlongruppen. Erbjudande om hälsoundersökning. 17 3.5.1 Omar Elsayed på Attendo Individ och Familj Omar Elsayed började sin resa som behandlingsassistent för Malmö kommun 2006 när ansvaret gick ifrån Migrationsverket till kommunen gällande ensamkommande barn. 2009 fick han chansen som verksamhetschef att starta Attendo Individ och Familjs första verksamhet i Skåne. Tre månader senare startade företaget sju boenden för ensamkommande barn och i dag arbetar man även med andra målgrupper som omhändertas av socialtjänsten. Mångfald har varit en naturlig del av arbetet hela tiden, säger Omar Elsayed. – Våra chefer kommer ifrån alla världens hörn, vi utgår från medarbetarens styrka och personliga lämplighet. Var du kommer ifrån eller vad du heter har ingen betydelse för oss. Det har helt enkelt varit naturligt för oss att arbeta med människor efter deras egna förutsättningar, inklusive språk, kompetens och erfarenheter. Omar Elsayed och Attendos utgångspunkt är att alla människor kan bidra oavsett vilka de är eller var de kommer ifrån. – Vår omvärld genomgår ständigt en förändring, den globala världen har blivit vår nya omvärld och för att kunna möta det behov som uppstår krävs inte bara teoretisk kompetens utan även språklig och kulturell kompetens. Sociala koder och språklig uppfattning kan se olika ut i olika delar av världen. Vi har därför alltid resonemanget att alla behövs och kan bidra och utgår alltid från att språk och kulturell kompetens är ytterst nödvändigt för att kunna ge bästa möjliga omsorg. I praktiken innebär det att man ständigt ser över hur gruppen ser ut, hur vårdbehovet ser ut och därefter försöker rekrytera kompetens som matchar behovet hos brukarna. Omar Elsayed menar att de starka värderingar som företaget har bidrar till att man både kunnat driva ett företag så länge och att man gjort det med framgång. – Vi tycker att all kompetens – oberoende av kön, etnicitet, sexuell läggning, ålder, funktionshinder – behövs för att tillgodose våra och våra brukares kompetensbehov. Ju mer och fler erfarenheter vi har i en grupp, desto fler blir perspektiven och desto bättre kan omvärlden analyseras. Genom dessa värderingar har vi lyckats bidra till mångfald inom välfärden, vi har lyckats integrera och anställa personer som stått långt bort från arbetsmarknaden. Vi har även genom åren anställt människor som tidigare varit boende hos oss. Människor som i dag bidrar med ett helt annat perspektiv som är ovärderligt. 18 4 Företag bidrar till mångfald i välfärden 72 procent av de intervjuade företagen erbjuder vård eller omsorg på fler språk än svenska och språkerbjudandet består i 88 procent av fallen av medarbetare som talar språket 29 procent av företagen uppger att var fjärde medarbetare eller fler har utländsk bakgrund – Vårdföretagarnas medlemsundersökning 2015 Företag bidrar till att välfärden blir tillgänglig för fler genom att erbjuda en mångfald av tjänster och inriktningar. Olika valfrihetsreformer har inneburit att brukarnas möjlighet att själva välja hur, och hos vem, de söker vård eller omsorg ökat. Det kan handla om att man numera kan välja en vårdcentral som ligger närmare jobbet än hemmet, eller ett hemtjänstföregat eller ett äldreboende med en speciell inriktning. Valbara inriktningar kan handla om allt från att läkare och sköterskor har särskilt god kunskap om de sjukdomar man lider av till speciella språkkunskaper hos personalen. Företagare med utländsk bakgrund kan bidra med mycket inom vård och omsorg. Förutom medicinsk och språklig kunskap bidrar de även med ökad kunskap om och förståelse för olika kulturer och kan därigenom bidra till ökat förtroende och tillgänglighet till vård och omsorg för alla som bor i Sverige. 4.1 Hur definieras utländsk bakgrund? Den offentliga statistiken kring företagare med utländsk bakgrund är förknippad med vissa osäkerhetsfaktorer. Det beror bland annat på att begrepp som företagare med utländsk bakgrund/härkomst, utlandsfödda företagare, invandrarföretagande, etniskt företagande med flera förekommer och används mer eller mindre synonymt. Den som använder begreppet utlandsfödd får bara med dem som är födda utanför landet och inte andra generationens invandrare. Vi har i denna rapport valt att definiera utländsk bakgrund som född utomlands eller född i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands. Det är samma definition som bland annat Tillväxtverket använder.29 29 Tillväxtverket, Företagare med utländsk bakgrund - ta tillvara kraften, 2015. 19 4.2 Företagare med utländsk bakgrund Av företagen i Sverige har 99 procent mindre än 50 anställda. Var åttonde (13 procent) av dessa små och medelstora företag drivs av en person med utländsk bakgrund. Det kan sättas i relation till att 18 procent av de personer som ingår i arbetskraften, det vill säga är i arbetsför ålder som har ett arbete eller som söker ett arbete, har utländsk bakgrund.30 Bland unga företagare (till och med 30 år) drivs en femtedel av företagen av personer med utländsk bakgrund.31 Det är något vanligare bland personer med utländsk bakgrund att starta eget företag än det är bland dem med svensk bakgrund. Önskan att starta eget är också större bland personer med utländsk bakgrund.32 Företagare med utländsk bakgrund vill i högre utsträckning än företagare med svensk bakgrund att deras företag ska växa. Framför allt är det fler i denna grupp som vill växa genom att anställa. Företagare med utländsk bakgrund tror även i högre utsträckning än företagare med svensk bakgrund på ökad omsättning, lönsamhet och antal anställda på tre års sikt.33 Goda förutsättningar för företagande i allmänhet är positivt för alla som vill driva företag, oavsett bakgrund. Det finns dock problem kopplat till företagandet som i synnerhet påverkar företagaren med utländsk bakgrund. Företagare med utländsk bakgrund upplever till exempel tillgången till lån och krediter som ett större tillväxthinder jämfört med andra företagare. Människor som inte bott i Sverige allt för länge har en bristande bankhistorik vilket gör det svårare att få lån. I Tillväxtverkets studie lyfts bland annat mikrokrediter upp som en möjlig lösning att komma förbi den här typen av problem.34 Om företag dessutom inte tillåts gå med vinst kommer det att innebära dubbla hinder i tillgången till lån och krediter. 4.3 Företagare med utländsk bakgrund inom vård och omsorg Tack vare reformer som har ökat valfriheten för brukare och patienter har många personer med utländsk bakgrund kunnat starta upp vårdcentraler, barnavårdscentraler och äldreboenden. I många fall startas verksamheterna upp i områden där många utlandsfödda bor vilket bidrar till en ökad tillgänglighet för grupper som ofta är nya i det svenska samhället. Bland 30 Statistiska Centralbyrån, Arbetskraftsundersökningarna (AKU) första kvartalet 2014Tema: Utrikes föddas arbetsmarknadssituation 2005-2013, 2014. 31 Ibid. 32 Tillväxtverket, Företagare med utländsk bakgrund. 2012. 33 Tillväxtverket, Mångfald i näringslivet – Företagens villkor och verklighet 2014. 2014. 34 Tillväxtverket, En studie om förutsättningarna för samhälls-sociala företag och företagare med utländsk bakgrund. 2014. 20 företagsledarna inom vård och omsorg har 21 procent utländsk bakgrund, vård och omsorg räknas därmed som en av de branscher där andelen företagsledare med annan bakgrund än svensk är störst.35 Att kunna få vård på sitt eget hemspråk när man är nyanländ eller när man i högre åldrar tappar allt mer av det nya hemlandets språk är en viktig trygghetsfaktor. Därför ser vi också hur allt fler specialiserade äldreboenden växer fram med exempelvis finsk, spansk och persisk inriktning. Inom vård- och omsorgssektorn är andelen utrikes födda bland anställda mellan 16-64 år betydligt högre än motsvarande andel generellt på svensk arbetsmarknad. På arbetsmarknaden i stort är andelen utrikes födda anställda 14 procent. Bland läkare utgör de utrikes födda 32 procent, bland vårdbiträden och personliga assistenter m.fl. 23 procent och bland undersköterskor och sjukvårdsbiträden 18 procent.36 35 36 Tillväxtverket, Mångfald i näringslivet – Företagens villkor och verklighet 2014. 2014. SCB, Yrkesregistret med yrkesstatistik - Yrkesstrukturen i Sverige 2011, 2013. 21 4.3.1 Maja Robsen och Rozze Belang på Mammaproffsen i Alby Den första mottagningen Mammaproffsen öppnade ligger i Alby. Sloganen är ”Hela världens barnmorskemottagning” och med det menas att det ska upplevas som en välkomnande plats för alla kvinnor och tjejer oavsett ursprung eller etnisk tillhörighet. Maja Robsen och sonen Rozze Baleng tycker båda att de flesta andra vårdmottagningar har ett standardiserat sätt som inte alltid visar förståelse för patienter med utländsk bakgrund. Maja Robsen fick utmärkelsen Årets nyföretagare i Botkyrka 2013. Vägen dit har varit lång och krokig. Hon föddes i Irak, som kurd med iranska rötter, familjen kom sedan till Sverige 1986. Här föddes hennes andra son, Zolle. När Zolle kom till världen berättade den svenska barnmorskan hela tiden precis vad hon gjorde, vad som skulle hända och varför. Det enda problemet var att informationen fick ta en omväg via en manlig tolk som satt på en pall bakom dörren. – Där och då blev jag medveten om hur viktigt språket är som verktyg i vår kontakt med omvärlden. Utan språket är man utlämnad åt sitt eget öde. Mannen på pallen betydde mycket, men det skulle förstås ha känts ännu bättre om jag själv hade förstått barnmorskans ord. I dag är Majas söner 28 och 32 år. Rozze är delägare i Majas företag Mammaproffsen. – Det unika med Mammaproffsen är att vi vill möta patienten efter dennes behov. Det kan låta klyschigt men hellre än att fostra vill vi möta patienterna efter deras behov. Vi tror dock att det finns mycket att lära när det kommer till "ordning och reda, pengar på fredag" så även om vi vill att våra besökare ska känna sig välkomna ska de veta att det är en professionell organisation som de möter samt att vi därför har vissa tider för bokade möten och andra för drop-in, liksom att vi har bestämda telefontider då vi garanterat kan bli nådda. Det blir liksom en balans mellan kvalitet och service som vi är övertygade om uppskattas av våra besökare, berättar Rozze Baleng. Privata initiativ börjar just som det - privata drömmar, tankar och idéer. Det innovativa blir till när det privata möter det offentliga. – Då sker det magi, vilket skedde i vårt fall. I sanningens namn så hade just vi som personer förmodligen startat utan att vara garanterade vinst. Men vi hade aldrig tagit risken att expandera eller anställa någon enda person utöver att bedriva verksamheten som en ensamkonsult. Vi återinvesterar i princip allt det som blir vinst tillbaka in i verksamheten. Det är för att vi ser mer långsiktigt på vårt företag - det är genom det vi pensionssparar, fortsätter Maja. 22 forts. Rozze Baleng är medlem i Vänsterpartiet och har i en debattartikel bjudit in partiledaren Jonas Sjöstedt till ett samtal om vinster. Svaret från Sjöstedts politiska sekreterare blev att partiledaren inte vill komma. – Ifall det är på detta sätt som ledningen i Vänsterpartiet fungerar bör man i partiet ta sig en rejäl funderare över om det inte är jante som styr idealen istället för tvärtom. En revolution startar ibland med att en person ställer sig vid sidan av ledet och frågar sig och andra: Gör vi rätt nu?37 4.4 Chefer med utländsk bakgrund rekryterar fler med utländsk bakgrund IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, har i en stor undersökning av 100 000 svenska arbetsplatser under en nioårsperiod visat på att rekryteringsmönstren bland utrikes och inrikes födda chefer skiljer sig kraftigt åt. 43 procent av dem som anställts av en invandrad chef var själva invandrade. Motsvarande andel var 6 procent om chefen var född i Sverige. Effekten finns på alla typer av arbetsplatser, men är starkast på små arbetsplatser och större inom privat än inom offentlig sektor samt när ägaren är verksam på arbetsplatsen. Studien visar också att när chefer rekryterar personer som de tidigare arbetat med är det lika vanligt att de anställer invandrade som infödda personer. IFAU menar att det antyder att skillnader i nätverk och erfarenheter leder till svårigheter att bedöma kompetens hos personer vars bakgrund skiljer sig åt från den egna.38 4.5 Vård- och omsorgsföretag som integrationsmotor Sverige är det land i Europa som har störst gap i sysselsättning mellan inrikes och utrikes födda. För personer med utländsk bakgrund kan svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden i Sverige bero på flera orsaker, exempelvis brist på sociala nätverk, diskriminering och rigida strukturer. Dock är det inte mycket som tyder på att diskriminering spelar 37 Intervju med Rozze Baleng och Maja Robsen, 7 maj 2015. Lena Hensvik m.fl. Sådan chef sådan anställd? – Rekryteringsmönster hos invandrande och infödda chefer, 2009. 38 23 någon avgörande roll för att människor med utländsk bakgrund utestängs från arbetsmarknaden. 39 Trots att det finns hinder på arbetsmarknaden har utrikes födda stått för 75 procent av ökningen av sysselsättningen, drygt 240 000 personer, sedan 2005. Fram till år 2025 väntas utrikes födda att stå för hela ökningen. Antalet inrikes födda i arbetsför ålder (16-64 år) har en negativ utveckling på arbetsmarknaden, i denna grupp har antalet minskat kontinuerligt sedan 2008 med i genomsnitt 22 000 personer per år, och trenden väntas bestå de närmaste åren. Det innebär att försörjningsbördan per arbetande individ stiger – motvikten är att fler utrikes födda kommer i arbete. Många utrikes födda etablerar sig på arbetsmarknaden genom ett arbete hos Vårdföretagarnas medlemsföretag, eller i offentligt drivna välfärdsverksamheter. Vård- och omsorgssektorn är en tydlig integrationsmotor i samhället. Välfärden är beroende av den kompetens som personer med utländsk bakgrund bidrar med, exempelvis är andelen utrikes födda läkare är mer än dubbelt så stor som deras andel av befolkningen i stort. Även bland vård- och sjukvårdbiträden är andelen utrikes födda betydligt högre än i befolkningen. 4.6 Den demografiska utmaningen kräver att välfärden blir bättre på att ta tillvara utlandsföddas kompetens Samtidigt som befolkningen blir äldre, och behoven av välfärd ökar, uppnår många anställda inom välfärden pensionsålder de närmaste åren. Försörjningsbördan, beräknad som hur många en person som arbetar försörjer inklusive sig själv, kommer att öka framöver, från 2,5 (2014) till 2,7 (2035). För att fram till 2020 behålla försörjningsbördan på 2014 års nivå behöver antalet personer i arbete öka med i genomsnitt 36 000 personer per år, samtidigt som andelen inrikes födda i arbetsför ålder minskar succesivt. Det är därför av största vikt att vi underlättar för utrikes födda att etablera sig på arbetsmarknaden. På grund av pensionsavgångar och ökade behov kommer det att behövas ungefär 225 000 nya medarbetare i vården och omsorgen fram till 2023 om inga förändringar görs i arbetssätt och bemanning.40 Detta är arbeten som många utrikes födda har utbildning för. I februari 2013 hade knappt var femte nyanländ i Arbetsförmedlingens etableringsprogram en 39 Andreas Bergh, Labour-Market Integration of Immigrants in OECD-Countries: What Explanation Fit the Data? 2013. 40 Sveriges Kommuner och Landsting, Så möter vi rekryteringsutmaningarna i vården och omsorgen. 2014. 24 eftergymnasial utbildning. I maj i år hade en fjärdedel av de nyanlända eftergymnasial utbildning, vilket är i nivå med befolkningen i stort.41 Det rör sig bland annat om läkare, ingenjörer, lärare, sjuksköterskor och apotekare som är inskrivna i Arbetsförmedlingens etableringsprogram för nyanlända. Nyanlända med efterfrågade yrken Sjuksköterskor, barnmorskor Tandläkare Apotekare Ingenjörer Läkare Civilingenjörer Ekonomiassistenter Elevassistenter Lärare 0 200 400 600 800 1000 1200 Källa: Arbetsförmedlingen 42 Den fackliga centralorganisationen Saco har jämfört utbildningskostnaden för en svenskutbildad och en invandrad akademiker.43 En läkare läser 5,5 år på läkarprogrammet till en kostnad om cirka 1,1 miljoner kronor. Detta kan jämföras med en utrikes utbildad läkare som behöver läsa en kompletterande utbildning för läkare under ett år till en kostnad av 237 000 kronor per helårsstudent. En invandrad akademiker behöver dock många gånger flera andra utbildningar, som Svenska för invandrare (Sfi). Men även med dessa kompletterings- och valideringsutbildningar inräknade är utbildningskostnaden för en genomsnittlig invandrad läkare endast en tredjedel av kostnaden att utbilda en läkare i Sverige från grunden. Läkarexemplet ovan illustrerar de möjligheter Sverige har att möta den demografiska utmaningen och samtidigt bidra till ökad sysselsättning i grupper som står långt från arbetsmarknaden, Vi behöver bara bli bättre på att validera och ta tillvara utrikes föddas och nyanländas kompetens. Den allt större delen nyanlända med efterfrågad yrkeskompetens visar att de, med rätt hantering, utgör en stor resurs för Sverige som kan bidra till att säkra såväl välfärdens finansiering som dess utförande. 41 Ibid. Arbetsförmedlingen, allt fler akademiker till Sverige, 2015. 43 Edström, Josefin, Vad kostar en akademiker? – En jämförelse av utbildningskostnaden för en svenskutbildad och en invandrad akademiker, 2015. 42 25 4.6.1 Snezana Rosengren på Hälsans vårdcentral i Tensta Snezana Rosengren kom till Sverige från forna Jugoslavien 1971, då hennes pappa fick jobb som elektriker i Degerfors. Hon har ägnat en stor del åt sitt arbetsliv åt akutsjukvård. För två år sedan fick hon information om en ledig lokal i Tensta utanför Stockholm vilket fick henne att ta beslutet att göra något i egen regi. Hälsans vårdcentral är det första privata alternativet på orten. Snezana är vd och verksamhetschef och har i dag åtta anställda. För att starta vårdcentralen har Snezana tagit av sitt eget kapital för att kunna investera i verksamheten. Hon har inte ännu kunnat uppvisa någon vinst att tala om. Under den första tiden har mycket kraft lagts på att få ökad kännedom om området och människorna. Den stora utmaningen med att starta en vårdcentral i Tensta är kulturell, menar Snezana Rosengren. – Det är inte alls givet att våra patienter följer de regler vi som vårdcentral måste följa. Det är en utmaning varje dag när det kommer till frågan om bemötande. Trots den viktiga frågan om patientdelaktighet är det svårt att jobba med det systematiskt i Tensta. Hot om att byta vårdcentral är inte ovanliga från patienter som inte får sin sjukskrivning, säger Snezana Rosengren. I Tensta bor människor från alla världens länder, vilket gör att språkkunskaper är viktiga men, enligt Snezana, inte avgörande när hon anställer personal. Patienterna har inte sällan en bredare problembild, med bland annat posttraumatisk stress, vilket gör att andra egenskaper än enbart språk är av stor betydelse, säger Snezana Rosengren. På Hälsans vårdcentral finns både arabisk och somalisk språkkompetens, men de anställdas intresse och engagemang och respekten för olikheter och människors olika behov är det som sätts främst. Utgångspunkten är att besöken ska ske på svenska, men 30 procent av besöken sker med tolk.44 44 Intervju med Snezana Rosengren, 29 april 2015. 26 5 Minskad valfrihet hotar välfärd som är tillgänglig för alla 2 av 3 företag uppger att ett stopp för vinster eller krav på omvandling till SVB-bolag skulle få mycket negativa följder och 7 av 10 som verkar inom ett valfrihetssystem är oroliga för att det ska försvinna – Vårdföretagarnas medlemsundersökning 2015 Politiska förslag som innebär försämrade villkor för företag inom välfärdssektorn riskerar att slå extra hårt mot personer med utländsk bakgrund. Det beror på att inom vård- och omsorgssektorn är personer med utländsk bakgrund representerade i högre grad än på övriga arbetsmarknaden. Nära en tredjedel av alla läkare, vårdbiträden och personliga assistenter är födda utomlands, liksom närmare var fjärde undersköterska. Bland företagsledarna inom vård och omsorg har en femtedel utländsk bakgrund. Välfärdsföretagare med utländsk bakgrund bidrar inte bara till att tillgängligheten och mångfalden inom välfärdssektorn ökar utan även till att utlandsföddas vägar in på arbetsmarknaden förbättras. I de företag som ingår i Vårdföretagarnas undersökning har närmare en tredjedel av de anställda utländsk bakgrund. Mångfald och nya perspektiv i välfärden stärker kvaliteten och ökar tillgängligheten oavsett om man är nyanländ, etablerad eller född i Sverige. Kunskaper om olika språk, kulturer och nationaliteter inom vård och omsorg ger en starkare välfärd för alla, och medarbetarna är i många fall nyckeln. Vinstbegränsningar inom välfärden kommer att slå brett. Allra hårdast slår det mot de många små företag, inte sällan startade av personer med utländsk bakgrund, som bidrar till att förbättra och tillgängliggöra välfärden varje dag. Närmare 60 procent av företagen som erbjuder vård och omsorg på andra språk anger att de har märkt en ökad efterfrågan på deras tjänster. Utbudet motsvarar alltså inte i närheten efterfrågan. Begränsningar av LOV och av möjligheten att göra vinst på företagande i välfärden påverkar inte bara brukare och patienter genom att välfärden blir mindre tillgänglig, det minskar också antalet anställda och företagare inom privat- och omsorgssektorn. En bransch som idag är en integrationsmotor kan snabbt bli en krympande bransch med minskade investeringar, färre anställda och konkurser. Detta i ett läge då många kommuners, landstings och regioners kapacitet att investera i välfärdsverksamheter med nya inriktningar är mycket begränsad. 27 Företagarna och verksamhetscheferna vi har intervjuat inför arbetet med denna rapport, som Snezana, Kayhan och Shahram, delar en gemensam berättelse. De själva, eller deras föräldrar, har kommit till Sverige från ett annat land. I Sverige har de arbetat inom välfärdssektorn och konstaterat att det finns en stor efterfrågan på vård och omsorg på fler språk och med kompletterande kulturella inriktningar. När möjligheterna har funnits har de startat egna verksamheter, ofta med inriktningar som kommuner inte själva tillhandahåller, exempelvis äldreboenden med persisk eller spansk inriktning. Inte sällan har verksamheterna förlagts i områden där andelen utlandsfödda är hög som Alby eller Tensta i Stockholm. Genom att dessa personer har vågat investerar både tid och egna pengar, inte sällan har de fått belåna egna hus och hem, har de kunnat bidra med att tillgängliggöra det vi kallar välfärd för grupper som annars upplever den offentliga vården och omsorgen som svårtillgänglig. När vi frågar de företag som bidrar med språklig och kulturell mångfald till välfärden om effekterna av vinstbegränsning och hur de ser på valfrihetssystemens framtid i länen där de verkar i är bilden samstämmig. Det finns en stor oro. Livsverk riskerar att försvinna om förbud blir verkliga och de stora förlorarna är de nyanlända och äldre som ser sin tillgänglighet till välfärden minska. Den svenska välfärden bygger på en tanke om solidarisk finansiering och att alla ska få tillgång till den, efter behov. Men hur tillgänglig blir välfärden för de grupper som har stort behov av den om mångfalden minskar eller rentav försvinner? Få kommer på tanken att behandla olika sjukdomsbilder och vårdbehov med samma medicin, men inom vård och omsorg finns inte sällan ett politiskt synsätt som bygger på likriktning. Men likvärdig tillgång till vård är inte synonymt med att all vård är likadan – tvärtom hävdar vi. En mångfald av aktörer och inriktningar inom vård och omsorg skapar en välfärd som är tillgänglig för betydligt fler. Det ger nyanlända tillträde till arbetsmarknaden och bidrar därmed både till verklig integration och till en bättre balans mellan andelen människor i arbete och människor som behöver försörjas av andra. Är det något som bör förbjudas? Vi hoppas att de politiker som tidigare har önskat göra det ändrar sig när de får ta del av berättelser som de av Maja, Hassan och Omar. 28 5.1.1 Hassan Soleymanpur på Sundsvalls vårdcentral Som första landsting har Västernorrland beslutat att begränsa vinstuttaget för privata vårdgivare. Landstingsdirektören ska utreda hur det ska gå till. Entreprenören och läkaren Hassan Soleymanpur föddes i norra Iran i närheten av det Kaspiska havet och började läsa till läkare i USA 1972. Han läste delar av utbildningen i Tyskland där han också träffade sin fru som kommer från Sundsvall. I över trettio års tid har Hassan Soleymanpur arbetat som läkare, framförallt på Sundsvalls sjukhus, men han bestämde sig för att starta eget då han hade massor av idéer och drömmar som inte kunde förverkligas hos landstinget. Hassan Soleymanpur har därefter drivit flera vårdcentraler i Västernorrland sedan 2008 och hade fram till nyligen också planer på att starta Cityakuten i centrala Sundsvall. Men först förändrades ersättningsnivåerna från landstinget vilket innebar en förlust på en halv miljon per månad för företaget. Med beslutet att nu begränsa vinstuttaget har alla expansionsplaner stannat av. – Primärvården i Västernorrland fungerar väldigt bra, alla hjälps åt och mångfalden bidrar verkligen till bra resultat. Men sjukhuset som saknar alternativ fungerar inte. Man kan jämföra med hur det är i Halland där det från 1 januari 2014 finns vårdval även inom specialiserad öppen vård. Det kommer fram innovationer på ett helt annat sätt. Sättet som landstinget agerar signalerar att de inte vill ha oss privata vårdgivare här. Det känns inte roligt, säger Hassan Soleymanpur. I mitten av maj 2015 överklagade Jonas Alexandersson, som driver Humanresurs Hälsocentral i Örnsköldsvik, beslutet i landstingsstyrelsen i Västernorrland att ge landstingsdirektören i uppdrag att ändra regelboken för vårdval så att vinstuttag begränsas. Han anser att beslutet strider både mot svensk lag och mot EU-rätten och att det skulle diskriminera eller helt utesluta vårdföretag som drivs som vanliga aktiebolag. Landstingsstyrelsens beslut överklagas nu till Förvaltningsrätten.45 45 Intervju med Hassan Soleymanpur, 8 maj 2015. 29 6 Källförteckning Artiklar Adlongruppen. ”Erbjudande om hälsoundersökning”. Tillgänglig: http://www.adlongruppen.se/sv/kallelse-till-halsoundersokning/ Arbetsförmedlingen. (2015) ”Allt fler akademiker till Sverige”,5 maj. Tillgänglig: http://www.arbetsformedlingen.se/Omoss/Pressrum/Pressmeddelanden/Pressmeddelandeartiklar/Riket/2015-0505-Allt-fler-akademiker-till-Sverige.html#. VVw9KfntlBd Migrationsverket (2015), 3 februari. ”Fortsatt många asylsökande under 2015 – behovet av boendeplatser ökar”. Tillgänglig: http://www.migrationsverket.se/OmMigrationsverket/Nyhetsarkiv/Nyhetsarkiv-2015/2015-02-03-Fortsattmanga-asylsokande-under-2015---behovet-av-boendeplatser-okar.html Migrationsverket (2015). ”Fakta om migration – Historik”. Tillgänglig: http://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Fakta-ommigration/Historik.html Minoritet.se (2015). ”Förvaltningsområden för minoritetsspråk”. Tillgänglig: http://www.minoritet.se/forvaltningsomraden-forminoritetssprak Migrationsverket (2015), 28 april. Många söker skydd i Europa men färre än väntat tar sig till Sverige” Tillgänglig: http://www.migrationsverket.se/OmMigrationsverket/Nyhetsarkiv/Nyhetsarkiv-2015/2015-04-28-Manga-sokerskydd-i-Europa-men-farre-an-vantat-tar-sig-till-Sverige.html Sveriges Radio (2015), 25 mars. ”Svårt få äldreomsorg på annat språk än svenska”. Tillgänglig: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=103&artikel=6125301 Språktidningen (2009), december. ”Demensens påverkan på språket: När orden försvinner blir skrattet kvar”. Tillgänglig: http://spraktidningen.se/artiklar/2009/12/nar-orden-forsvinner-blir-skrattetkvar Tillväxtverket (2015). Företagare med utländsk bakgrund - ta tillvara kraften! Tillgänglig: 30 http://www.tillvaxtverket.se/huvudmeny/insatserfortillvaxt/naringslivsutvec kling/foretagaremedutlandskbakgrund.4.6a7dfe9a134cd71cae180003267.ht ml Publikationer Bergh, Andreas (2013). Labour-Market Integration of Immigrants in OECD-Countries: What Explanation Fit the Data? European Centre for International Political Economy. Rapport. No. 4/2013. Tillgänglig: http://www.ecipe.org/publications/labour-market-integration-immigrantsoecd-countries-what-explanation-fit-data/ Edström, Josefin (2015). Vad kostar en akademiker? – En jämförelse av utbildningskostnaden för en svenskutbildad och en invandrad akademiker. Saco. Rapport. Tillgänglig: http://www.saco.se/globalassets/saco/dokument/rapporter/2015-vad-kostaren-akademiker.pdf?id=8911 Entreprenörskapsbarometern 2012 (2012). Företagare med utländsk bakgrund. Tillväxtverket. Tillgänglig: http://www.tillvaxtverket.se/download/18.e8f46b8140a162b4feb07/137839 4356034/Entrepren%C3%B6rskapsbarometern+2012+FUB+alternativ.pdf Hensvik, Lena. Nordström, Nordström Skans, Oskar. Åslund, Olof (2009). Sådan chef sådan anställd? – Rekryteringsmönster hos invandrande och infödda chefer. Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering. Rapport. 2009:24. Tillgänglig: http://www.ifau.se/Upload/pdf/se/2009/r09-24.pdf Landstinget i Östergötland (2014). Asylsökande och nyanlända – Behovsanalys 2014. Rapport. LiÖ-2014-1126. Tillgänglig: https://wssext.regionostergotland.se/Politiska%20dokument/H%C3%A4lso%20och%20sjukv%C3%A5rdsn%C3%A4mnden/Behovsanalyser%20och% 20brukardialoger/2014%20Behovsanalyser%20och%20brukardialoger/Beh ovsanalys%202014.%20Asyls%C3%B6kande%20och%20nyanl%C3%A4n da.pdf Migrationsverket (2014). Beviljade uppehållstillstånd och registrerade uppehållsrätter, första och andra instans (beslut av Migrationsverket och Migrationsdomstolarna). Förstagångstillstånd. 2013. Tillgänglig: http://www.migrationsverket.se/download/18.7c00d8e6143101d166ddac/13 90234146414/Beviljade+uppeh%C3%A5llstillst%C3%A5nd+och+registrer ade+uppeh%C3%A5llsr%C3%A4tter+2013.pdf Migrationsverket (2015). Verksamhets- och utgiftsprognos. 31 http://www.migrationsverket.se/download/18.2bbf7de914c17a2ed262854/1 431009651143/Migrationsverkets+aprilprognos+P3-15.pdf Parkvall, Mikael (2009). Sveriges språk – vem talar vad och var? Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet. Stockholm. Tillgänglig: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:225395/FULLTEXT03.pdf Regeringskansliet (2009). Långtidsutredningen 2008. Tillgänglig: http://www.regeringen.se/contentassets/df5d7cf3b7cc4748aef72c2825b4d3a 9/langtidsutredningen-2008-huvudbetankande-sou-2008105 Socialstyrelsen (2014). Demenssjukdomarnas samhällskostnader i Sverige 2012. Rapport. Artikelnummer 2014-6-3. Tillgänglig: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2014/2014-6-3 Socialstyrelsen (2014). Tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård och socialtjänst. Vård och omsorg om äldre. Tillgänglig: http://www.socialstyrelsen.se/SiteCollectionDocuments/Vard-och-omsorgom-aldre-1.pdf Statistiska Centralbyrån (2011). Statistisk årsbok 2011. Befolkning. Tillgänglig: http://www.scb.se/statistik/_publikationer/OV0904_2011A01_BR_05_A01 BR1101.pdf Statistiska Centralbyrån (2014) Invandring till Sverige 2014 och 2013 efter de 20 vanligaste födelseländerna. Tillgänglig: http://www.scb.se/Statistik/BE/BE0401/2014I60/BE0401_2014I60_SM_BE 18SM1401.pdf Statistiska Centralbyrån (2014) Arbetskraftsundersökningarna (AKU) första kvartalet 2014- Tema: Utrikes föddas arbetsmarknadssituation 2005-2013 http://www.scb.se/sv_/hitta-statistik/statistik-efteramne/arbetsmarknad/arbetskraftsundersokningar/arbetskraftsundersokningar na-aku/23265/23272/behallare-for-press/374972/ Statistiska Centralbyrån (2015). Sveriges framtida befolkning 2015-2060. Rapport 2015:12. Tillgänglig: http://www.scb.se/Statistik/_Publikationer/BE0401_2015I60_BR_BE51BR 1502.pdf Statistiska Centralbyrån (2014) Statistikdatabasen. Invandringar och utvandringar efter medborgarskap och kön. År 2000-2014 (egna uttag). 32 Tillgänglig: http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101 __BE0101J/ImmiEmiMedb/table/tableViewLayout1/?rxid=641a36b0-88414b6d-a77a-9ede691633a8 Statistiska Centralbyrån (2013) - Yrkesregistret med yrkesstatistik. Yrkesstrukturen i Sverige 2011. Rapport. Tillgänglig: http://www.scb.se/Statistik/AM/AM0208/2011A01/AM0208_2011A01_SM _AM33SM1301.pdf Sveriges kommuner och landsting. (2014). Sveriges viktigaste jobb - Så möter vi rekryteringsutmaningarna i vården och omsorgen. Sveriges Tillgänglig: http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/978-91-7585-092-4.pdf Tillväxtverket (2014). Tillgång till kapital - En studie om förutsättningarna för samhälls-/sociala företag och företagare med utländsk bakgrund. http://www.tillvaxtverket.se/download/18.2469095c145473b899b3d69e/139 7559262932/Rapport_0165_web.pdf Tillväxtverket (2014). Mångfald i näringslivet – Företagens villkor och verklighet 2014. Rapport. Info 0594. Tillgänglig: http://publikationer.tillvaxtverket.se/ProductView.aspx?ID=2009 Intervjuer Intervju med Hassan Soleymanpur, 8 maj 2015 Intervju med Kayhan Utkutug, 29 april 2015 Intervju med Maja Robsen och Rozze Baleng, 7 maj 2015 Intervju med Omar Elsayed, 9 maj 2015 Intervju med Shahram Roshanghias, 8 maj 2015 Intervju med Snezana Rosengren, 29 april 2015 Lagar SFS 2008:344. Lag om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. Stockholm: Justitiedepartementet. Tillgänglig: http://www.riksdagen.se/sv/DokumentLagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag-2008344-om-halso--och-s_sfs2008-344/?bet=2008:344 33
© Copyright 2024