Sammanfattning: Vård- och omsorgsföretag

Mångfald ger välfärd för alla
-
En studie om hur vård- och omsorgsföretagare med utländsk
bakgrund bidrar till ökad tillgänglighet till välfärd i Sverige
Sammanfattning: Vård- och omsorgsföretag - en
integrationsmotor
Immigrationen har förändrat det svenska samhället i grunden. De senaste 60
åren har människor från andra länder skapat sig ett hem i Sverige i större
utsträckning än tidigare och mer än var femte svensk har utländsk bakgrund.
Sammanlagt talas närmare 150 modersmålsspråk i vårt land. Många
personer med utländsk bakgrund jobbar inom vård- och omsorgssektorn.
Andelen utrikes födda är betydligt högre än motsvarande andel på svensk
arbetsmarknad i stort.
Statistiska centralbyrån räknar med att 2,7 miljoner människor, var fjärde
invånare i Sverige, kommer att vara över 65 år 2060. Många prognoser visar
också att vi lever allt längre. Bland de som tidigt invandrade till Sverige har
många nu nått pensionsåldern. Den ökade livslängden innebär att antalet
personer med åldersrelaterade sjukdomar ökar och därmed även efterfrågan
på vård. Samtidigt visar forskningen att risken att man tappar nya språk ökar
ju äldre man blir. I många fall är modersmålet det enda man kan förstå och
göra sig förstådd på. Det här innebär en utmaning för välfärden där vård och
omsorg ska var tillgängligt för alla. Vård- och omsorgsföretag har i detta en
viktig roll dels som integrationsmotor på arbetsmarknaden, dels som
möjliggörare av en välfärd som blir tillgänglig för alla.



Hela 99 procent av företagen i Sverige har mindre än 50 anställda.
Bland små och medelstora företag drivs var åttonde av en person
med utländsk bakgrund. Inom vård och omsorg är andelen ännu
högre, mer än var femte företagsledare i sektorn har utländsk
bakgrund.
Chefer med utländsk bakgrund tenderar att i mycket högre grad
anställa människor med utländsk bakgrund, i jämförelse med chefer
med svensk bakgrund. Det är särskilt tydligt inom vård- och
omsorgssektorn där andelen utrikes födda bland de anställda mellan
16-64 år är betydligt högre än motsvarande andel på resten av
arbetsmarknaden.
Företag som drivs av personer med utländsk bakgrund bidrar till att
välfärden görs mer tillgänglig för alla. Mer än 70 procent av
deltagarna i Vårdföretagarpanelen, som presenteras i denna rapport,
erbjuder vård eller omsorg på fler språk än svenska. Företagen som
har språklig och kulturell kompetens svarar på de ökade behoven
som finns ibland befolkningen.
Diskussionen om att begränsa vinster, avskaffa etableringsfrihet och LOV
riskerar att slänga grus i den integrationsmotor som vård- och
omsorgsbranschen är. Det blir svårare att finansiera, driva och utveckla
2
verksamheter i en bransch där många personer med utländsk bakgrund
arbetar och verkar. Möjligheten för den växande delen av befolkningen med
utrikes bakgrund att få vård på lika villkor kommer också att minska när den
valfrihet och utbud av välfärdstjänster som garanterar en tillgänglig vård för
alla hotas.
3
Innehåll
Sammanfattning: Vård- och omsorgsföretag - en
integrationsmotor………………………………………………………2
1
Välfärden behöver svara upp mot nya behov……………………. 5
2
Vårdföretagarnas studie bland medlemsföretag………………… 7
3
Sverige – och behoven inom välfärden – förändras…………..... 9
3.1
3.2
3.3
3.4
Invandring till Sverige över tid……………………………..... 9
Vilka språk talas i Sverige?.................................................... 10
3.2.1 De nationella minoriteterna………………………… 11
Ålder påverkar språklig förmåga…………………………… 11
3.3.1 Kayhan Utkutug på hemtjänstbolaget Eveo………... 13
Sveriges befolkning blir allt äldre………………………….,. 14
3.4.1
3.5
Shahram Roshanghias på persiska äldreboendet Persikan
……………………………………………………… 15
Nyanlända flyktingar och asylsökande……………………... 16
3.5.1
4
Företag bidrar till mångfald i välfärden………………………….. 19
4.1
4.2
4.3
4.4
4.5
4.6
5
Hur definieras utländsk bakgrund?......................................... 19
Företagare med utländsk bakgrund…………………………. 20
Företagare med utländsk bakgrund inom vård och omsorg.... 20
4.3.1 Maja Robsen och Rozze Belang på Mammaproffsen i
Alby………………………………………………… 22
Chefer med utländsk bakgrund rekryterar fler med utländsk
bakgrund……………………………………………………. 23
Vård- och omsorgsföretag som integrationsmotor…………. 23
Den demografiska utmaningen kräver att välfärden blir bättre på
att ta tillvara utlandsföddas kompetens……………………. 24
4.6.1 Snezana Rosengren på Hälsans vårdcentral i Tensta. 26
Minskad valfrihet hotar välfärd som är tillgänglig för alla……. 27
5.1.1
6
Omar Elsayed på Attendo Individ och Familj……… 18
Hassan Soleymanpur på Sundsvalls vårdcentral…… 29
Källförteckning……………………………………………………….. 30
4
1 Välfärden behöver svara upp mot nya behov
Det svenska samhället är i ständig förändring och så även vi som
befolkning. Genom att vara ett öppet land har människor under lång tid sökt
sig till Sverige av skilda orsaker som exempelvis studier, yrkes- familjeeller skyddsskäl. Under 1950- och 60-talen dominerade
arbetskraftsinvandrare från övriga Skandinavien, Italien, Grekland, forna
Jugoslavien och Turkiet. Under 1970-talet kom främst människor av
familje- eller skyddsskäl, många från länder i kris som Chile.1
I mitten av 1980-talet började asylsökande från Iran, Irak, Libanon, Syrien,
Turkiet och Eritrea att öka i antal i hela Västeuropa. Under slutet av
årtiondet ökade också antalet asylsökande från Somalia, Kosovo och flera
av de forna öststaterna. Efter 2008 har arbetskraftsinvandringen åter tagit
fart, samtidigt som oroligheter i omvärlden har lett till att asylinvandringen
från bland annat Syrien har ökat. År 2013 hade mer än var femte svensk
utländsk bakgrund.2
Många av dem som invandrade tidigt till Sverige är i dag i pensionsålder.
Det betyder att deras behov av vård är större – och kommer att öka
framöver. Att kunna tillgodose detta innebär en utmaning för välfärden, inte
minst när det gäller att erbjuda vård på lika villkor om dessa personer, som
en del i sin sjukdomsbild, tappar allt mer av det svenska språket. Det kan
handla om att kontakter med vården, äldreomsorgen eller hemtjänsten
försvåras och därmed blir välfärden mindre tillgänglig, trots att de har
samma rätt till den som andra.
Sveriges Radio redovisade tidigare under 2015 en undersökning som visade
att i två av tre svenska kommuner erbjuds bara äldreomsorg på svenska.3
Det finns inget uttalat tvång för kommunerna att erbjuda äldreomsorg på
andra språk än svenska, förutom för minoritetsspråken. Men enligt lagen ska
omsorgen utformas efter den äldres behov och förutsättningar, och den äldre
ska också kunna vara delaktig i den dagliga omsorgen. Den som glömt det
svenska språket och samtidigt hänvisas till ett äldreboende där ingen talar
modersmålet riskerar att försättas i ett tillstånd av språklig isolering med
stort lidande som följd.
På svensk arbetsmarknad finns det ett sysselsättningsgap mellan inrikes och
utrikes födda. Men inom vård- och omsorgssektorn är andelen utrikes födda
betydligt större än på övriga arbetsmarknaden. På många sätt är sektorn en
Migrationsverket, fakta om migration – historik, 2015.
Definitionen innefattar dem som är födda utomlands eller som har båda sina föräldrar
födda utomlands.
3 Sveriges Radio, svårt att få äldreomsorg på annat språk än svenska, 2015.
1
2
5
integrationsmotor. Nära en tredjedel av alla läkare, vårdbiträden och
personliga assistenter är födda utomlands, liksom närmare var fjärde
undersköterska. Bland företagsledarna inom vård och omsorg har en
femtedel utländsk bakgrund, vilket gör branschen till en av dem med störst
andel företagsledare med annan bakgrund än svensk. Personer med utländsk
bakgrund berörs därför särskilt negativt av förslag om vinstbegränsningar
och minskad valfrihet inom välfärdssektorn.
Vårdföretagarnas medlemmar är verksamma inom vård, omsorg och
personlig assistans. Många av våra medlemmar har utländsk bakgrund och
erbjuder tjänster på andra språk än svenska, samtidigt som de sysselsätter
många personer med utländsk bakgrund. Under april och maj 2015 har vi
genomfört en studie bland våra medlemsföretag för att ta reda på om de
erbjuder vård och omsorg på andra språk, hur de ser på behoven av
flerspråkiga välfärdstjänster och hur förslag om begränsningar av vinst och
valfrihet kommer att påverka deras verksamheter.
Resultaten av studien redovisas i denna rapport som tagits fram i samarbete
med konsultföretaget New Republic. Tillsammans med fakta och intervjuer
med företagare med utländsk bakgrund inom äldreomsorg, primärvård och
mödravård ger resultaten från vår undersökning en bild av att mångfald
inom vårdsektorn bidrar till att välfärden blir mer tillgänglig och erbjuds
alla invånare – på lika villkor.
Stockholm i juni 2015
Håkan Tenelius
Näringspolitisk chef, Vårdföretagarna
6
2 Vårdföretagarnas studie bland medlemsföretag
Vårdföretagarnas studie om mångfald inom välfärdssektorn genomfördes
under april och maj 2015. Totalt deltog 333 medlemsföretag i
undersökningen. Majoriteten var småföretag; 73 procent hade 50 eller färre
anställda och 42 procent hade 10 eller färre anställda. Företagen är
verksamma i samtliga län och bedriver verksamhet på flera olika områden
så som hemtjänst, mödravård, äldreomsorg, vårdcentraler och personlig
assistans.
Här följer undersökningsresultaten i sammanfattning.
Hög andel företag erbjuder vård och omsorg på fler språk än svenska
•
72 procent av de intervjuade företagen erbjuder vård eller omsorg
på fler språk än svenska och språkerbjudandet består i 88 procent
av fallen av medarbetare som talar språket.
•
Anledningen till att företagen erbjuder vård och omsorg på andra
språk än svenska beror enligt 61 procent på att man har identifierat
ett sådant behov, och enligt 57 procent att medarbetare talar
språket.
•
De största fördelarna med att erbjuda vård eller omsorg på flera
språk uppges vara att det fyller ett behov, ger högre brukarnöjdhet
och bidrar till högre kvalitet.
•
De vanligaste språken som erbjuds inom äldreomsorgen, utöver
svenska, är finska, arabiska, engelska, persiska och spanska.
Stor efterfrågan som väntas öka ytterligare
•
Av dem som erbjuder vård eller omsorg på fler språk än svenska
uppger 59 procent att de har märkt av en ökad efterfrågan på
tjänster på fler språk.
•
Av dem som i dag inte erbjuder vård och omsorg på fler språk anger
19 procent att de har märkt av en ökad efterfrågan på tjänster på
fler språk.
•
78 procent av de svarande tror att behovet av vård och omsorg på
fler språk kommer att öka de närmaste fem åren.
7
Omvandling till SVB-bolag och/eller begränsningar av valfrihetssystem
kommer få negativa konsekvenser
•
66 procent av företagen uppger att ett stopp för vinstutdelning, eller
krav på omvandling till SVB-bolag, skulle få mycket negativa följder
för företaget.
•
74 procent av företagen är verksamma inom ett valfrihetssystem, av
dem är 70 procent oroliga för att valfrihetssystem ska försvinna.
Jobb för personer med utländsk bakgrund hotade

29 procent av företagen uppger att var fjärde medarbetare eller fler
har utländsk bakgrund.
8
3 Sverige – och behoven inom välfärden –
förändras
78 procent av vårdföretagarna tror att behovet av vård och omsorg på fler
språk än svenska kommer att öka de närmaste fem åren – Vårdföretagarnas
medlemsundersökning 2015.
Immigrationen har förändrat det svenska samhället i grunden. De senaste 60
åren har människor från andra länder skapat sig ett hem i Sverige i större
utsträckning än tidigare. Skälen är lika många som personerna och kan
handla om studier, kärlek, arbete, familjeanknytning eller skyddsbehov.
Drygt 16 procent av Sveriges totala befolkning är född utomlands.4
Parallellt med denna utveckling har kraven på att kunna påverka de
välfärdstjänster man har behov av ökat. Vi bor i ett samhälle där mångfald i
utbud och valfrihet generellt sett är naturliga delar. Behovet av mångfald
gäller i högsta grad även inom välfärden.
3.1 Invandring till Sverige över tid
200000
Utrikes födda i Sverige
150000
100000
50000
0
Källa: SCB befolkningsstatistik5
De vanligaste ursprungsländerna för människor utrikes födda i Sverige i dag
är Finland, följt av Irak och Polen.
4
5
SCB, Sveriges framtida befolkning 2014 – 2060, 2014.
SCB, Invandring till Sverige 2014 och 2013 efter de 20 vanligaste födelseländerna, 2014 .
9
Invandring efter ursprungsland år 2014
30000
25000
20000
15000
10000
5000
0
Källa: SCB befolkningsstatistik6
Vilka länder de som invandrar till Sverige kommer ifrån har förändrats över
tid. Under 2014 var de vanligaste medborgarskapsländerna för de som
invandrade till Sverige i tur och ordning Syrien, Sverige (svenskar som
återvänder till Sverige), Eritrea, Polen och Somalia.
3.2 Vilka språk talas i Sverige?
Språktoppen
250000
200000
150000
100000
50000
0
Källa: Sveriges språk – vem talar vad och var? (Tabellen inkluderar inte svenska.)7
Det finns ungefär 150 talade modersmålsspråk i Sverige.8 Att ange hur
många av medborgarna som talar respektive språk är dock svårt.
Exempelvis är antalet talare av isländska jämförbart med antalet personer
födda på Island som är bosatta i Sverige. Men finns det bland i Sverige
6
Ibid.
Mikael Parkvall, Sveriges språk – vem talar vad och var? 2009.
8 Ibid.
7
10
bosatta personer med kanadensisk bakgrund någon överrepresentation av
engelsktalande, fransktalande eller talare av något annat språk? Det är
svårare att veta. Bland människor med bakgrund i Turkiet bosatta i Sverige
är det många fler som talar ett minoritetsspråk än som talar
majoritetsspråket.9
3.2.1 De nationella minoriteterna
Sveriges nationella minoriteter är judar, romer, samer, sverigefinnar och
tornedalingar, alla är grupper som har en religiös, språklig eller kulturell
samhörighet och en lång historia i Sverige. Gemensamt för minoriteterna är
också att de vill bevara sin identitet, till exempel genom språket.
Minoritetsspråken som ska främjas och skyddas är finska, jiddisch,
meänkieli, romani chib och samiska.
Enligt lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724) har
de nationella minoriteterna bland annat rätt till inflytande och att under vissa
förutsättningar få använda sitt minoritetsspråk i kontakter med
förvaltningsmyndigheter och domstolar. Dessutom finns det särskilda
förvaltningsområden för minoritetsspråken finska, meänkieli och samiska
(det är svårt att avgränsa användandet av jiddisch och romani chib till ett
eller flera specifika geografiska områden). Där är rätten att använda sitt
minoritetsspråk större, och om någon begär det ska kommunerna inom
dessa områden tillhandahålla personal inom bland annat äldreomsorg som
behärskar det aktuella minoritetsspråket. Enskilda individer avgör själva om
de tillhör en nationell minoritetsgrupp.10
3.3 Ålder påverkar språklig förmåga
Kognitiva förmågor som minne och språk försämras under åldrandet.
Demenssjukdom är starkt åldersrelaterat och ju fler som blir äldre desto fler
riskerar att drabbas. Prognosen från Socialstyrelsen visar på 230 000
demenssjuka år 2030.11 Demens beror på att nervceller bryts ner och
förloras. Vilka språkliga förändringar som sker beror på var i hjärnan
nedbrytningen äger rum. De flesta demenssjuka tenderar att gå tillbaka till
tidigare skeden i livet och till tidigare språk.12 Om modersmålet är något
Mikael Parkvall, Sveriges språk – vem talar vad och var? 2009.
Minoritet.se, förvaltningsområden för minoritetsspråk, 2015.
11 Socialstyrelsen, demenssjukdomarnas samhällskostnader i Sverige 2012, 2014.
12 Språktidningen, demensens påverkan på språket: När orden försvinner blir skrattet kvar,
2009.
9
10
11
annat än svenska så är det också det språket som i slutänden ofta är det enda
språket.
Sveriges Radio redovisade tidigare under 2015 en undersökning som visade
att i två av tre svenska kommuner erbjuds bara äldreomsorg på svenska.13
Det finns inget uttalat tvång för kommunerna att erbjuda äldreomsorg på
andra språk än svenska, förutom för minoritetsspråken. Men enligt lagen ska
omsorgen utformas efter den äldres behov och förutsättningar, och den äldre
ska också kunna vara delaktig i den dagliga omsorgen. Den som har förlorat
det svenska språket och hamnar på ett äldreboende där det inte finns andra
som talar modersmålet försätts i ett tillstånd av språklig isolering med stort
lidande som följd.
Den nationella patientenkäten 2012, som samordnas av Sveriges Kommuner
och Landsting (SKL), visar att äldre patienter med annat modersmål än
svenska känner sig sämre bemötta på sin hälsocentral än patienter med
svenska som modersmål. Exempelvis ansåg 71 procent bland
öppenvårdspatienter med svenska som modersmål att de varit delaktiga i
beslut, medan motsvarande andel bland öppenvårdspatienter med ett annat
modersmål än svenska var 63 procent.14
13
Sveriges Radio, svårt att få äldreomsorg på annat språk än svenska, 2015.
Socialstyrelsen, tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård och socialtjänst.
Vård och omsorg om äldre. 2014.
14
12
3.3.1 Kayhan Utkutug på hemtjänstbolaget Eveo
Åldrande och åldersrelaterade sjukdomar påverkar språket. Men även
kulturell kompetens kan spela en viktig roll för att äldre människor ska
känna sig trygga med hemtjänst och boende. Eveo AB är ett mångkulturellt
hemtjänstbolag, med verksamhetsidé att erbjuda personcentrerad hemtjänst
med språklig och kulturellt anpassad omsorg. I dag hanterar man över 30
olika språk inom insatsorganisationen. Bolaget är godkänd
hemtjänstutförare i åtta kommuner i Stockholms län och godkänd att
bedriva dagverksamhet i Sollentuna. Kayhan Utkutug är vd för Eveo, men
det var hans pappa Husamettin som först såg behovet av språklig och
kulturellt anpassad omsorg.
Husamettin Utkutug har sina rötter i Turkiet. Sedan flytten till Sverige har
han arbetat inom socialtjänsten men också varit drivande i otaliga sociala
projekt. Att bryta social isolering har alltid varit en drivkraft hos honom.
När flera av Husamettins vänner, genom sina föräldrars omsorgsbehov, i
mitten på 90-talet kom i kontakt med den svenska äldrevården
uppmärksammade han direkt de utmaningar som äldrevården stod inför. Det
saknades både språklig- och kulturell kompetens för att arbeta med äldre,
som inte hade svenska som modersmål. Det betydde att personalen, inom
såväl sjukvården som omsorgen, hade svårt att kommunicera med och förstå
de äldres behov.
I dag har Eveo 240 anställda och erbjuder hemtjänst på över 20 olika språk.
Att både personal och arbetsledning kan språk och kultur hos kunderna
innebär också att alla inblandade förstår hur bakgrunden påverkar
omsorgen.
Kayhan Utkutug beskriver det så här: kurdiska är inte ETT språk utan består
av flera dialekter som i sig är uppdelade i flera undergrupper. Men även om
man inte talar en specifik dialekt förstår någon med kurdisk kulturell
kompetens kulturen, vilka högtider som är av betydelse, släktens roll med
mera. Det är kundernas efterfrågan som styr vårt utbud.
Han märker också att det sprider sig att Eveo är duktiga på att tillhandahålla
språklig och kulturell kompetens. Möjligheten att nischa sig och att bli
riktigt bra på det man gör är en av hans främsta argument för privat vård och
omsorg, tillsammans med att konkurrens gör alla skärper sig. Man möter
verkligen kundernas behov, avslutar Kayhan.15
15
Intervju med Kayhan Utkutug 29 april 2015.
13
3.4 Sveriges befolkning blir allt äldre
Befolkningen i Sverige blir allt äldre. Andelen av befolkningen som är över
65 år ökar stadigt, från att år 1950 legat på strax över 10 procent är den i dag
drygt 19 procent.16 År 2060 räknar SCB med att 2,7 miljoner människor,
var fjärde svensk, är över 65 år.17 Många äldre är friska, pigga och inte i
något behov av vård eller omsorg. Men den ökade livslängden innebär
också att antalet personer med sjukdomar som är åldersrelaterade ökar.
Den stigande levnadsåldern innebär allt fler multisjuka äldre, vilket ökar
efterfrågan på vård.18 Prognoser visar en anmärkningsvärd stark ökning av
antalet ”ännu äldre” en bit in på 2020-talet. Gruppen 85 år eller äldre växer
markant mellan åren 2020 och 2035. Det är en ålderskategori som kräver
mycket sjukvård och äldreomsorg. Antalet personer äldre än 100 år kommer
också att öka kraftigt. År 2014 fanns det 1 953 personer som var 100 år eller
äldre, år 2060 beräknas det finnas 9 000 i denna ålderskategori.19
Andelen utrikes födda i Sverige var 16 procent år 2013. Den andelen har
fördubblats sedan början av 1970-talet och förväntas enligt prognoser öka
till 18 procent 2060.20 Tittar man på den äldre delen av befolkningen syns
ökningen även där. År 2000 var 9 procent av alla 65-åringar eller äldre
födda utomlands och år 2012 hade andelen ökat till 12 procent.
Statistiska Centralbyrån, Statistisk årsbok 2011 – befolkning, 2011.
Ibid.
18 Regeringskansliet, Långtidsutredningen 2008, 2009.
19 Statistiska Centralbyrån, Sveriges framtida befolkning 2015-2060, 2015.
20 Statistiska Centralbyrån, Arbetskraftsundersökningarna (AKU) första kvartalet 2014Tema: Utrikes föddas arbetsmarknadssituation 2005-2013, 2014.
16
17
14
3.4.1 Shahram Roshanghias på persiska äldreboendet Persikan
Finns det en mångfald inom välfärden så är det också fler som vågar satsa
på att bli nischade, till exempel när det kommer till språk. Det säger
Shahram Roshanghias, verksamhetschef på det persiska äldreboendet
Persikan i Spånga.
-
Allting är persiskt hos oss. När man kommer in genom dörren ska
man känna att man kommit till Iran. Alla regler som vi följer är
svenska, men mjukvaran är persisk, berättar Sharam Roshinghias.
Persikan kommer inom kort att flytta till nya lokaler och då kunna erbjuda
54 platser. Då finns också möjligheterna att på allvar börja marknadsföra sig
mot målgruppen, vilket man inte gjort i större utsträckning hittills. Trots det
har det alltid varit kö till boendet.
-
Många som bor hos oss har tidigare varit på ett mer traditionellt
boende där de inte gjort sig förstådda, de har inte kunnat
kommunicera med personalen, de har inte fått mat som de känner
igen. De har känt sig isolerade. När de sedan kommer till Persikan
träffar de också jämnåriga med liknande erfarenheter, och har stor
behållning av det.
Alla som arbetar på Persikan är tvåspråkiga och talar både svenska och
persiska. Varje dag finns en fast tid då man över en kopp te och ett dignande
fruktfat diskuterar nyheter. Persikan ordnar också föreläsningar och
underhållning på det egna språket flera gånger i veckan.
-
21
Kommunen hade verksamhet i våra nuvarande lokaler tidigare och
även de såg behovet av ett persiskt boende. Men de vågade inte
satsa. Mångfald och valfrihet inom välfärden gör att människor kan
se olika behov och möjligheter. Jag tror att vi kommer få se allt fler
specialiserade boenden framöver, det behöver inte bara handla om
språk eller kultur. Det finns boende för äldre HBT-personer och jag
har hört talas om planer på ett boende för åldrande sjömän, avslutar
Shahram Roshanghias.21 Migrationsverket,
Intervju med Shahram Roshanghias, 8 maj 2015.
15
3.5 Nyanlända flyktingar och asylsökande
Beviljade uppehållstillstånd och registrerade
uppehållsrätter
Övrigt
Studerande
Kvotflyktingar
Konventionsflyktingar
EES-uppehållsrätter
Asyl - synnerliga omständigheter
Asyl - skyddsbehövande
Arbetsmarknad
Anhöriga och adoptivbarn
Anhöriga - arbetsmarknad
Anhöriga
0
5000
10000
15000
20000
25000
Källa: Migrationsverket22 avser år 2013.
Migrationsverkets prognos för asylsökande är mellan 68 000 – 88 000
personer under 2015. Prognosen har under året reviderats ner något och
Sverige har gått från att vara främsta mottagarland för syrier som söker sig
till Europa till att vara andra land efter Tyskland.23 Antalet asylsökande har
fördubblats sedan 2011. Av de asylsökande 2014 var 9 procent
ensamkommande barn och ungdomar.24 Migrationsverket gör prognoser för
två år i taget då den osäkra omvärlden präglas av snabba förändringar.
Utifrån hypotetiska scenarier säger myndigheten att prognosen mellan 20162019 visar på totalt antal asylsökande på 260 000 personer.25
Variationerna i hälsoläget hos nyanlända till Sverige är stora, bland annat
beroende på tidigare sjukdomshistoria och hur resan till Sverige har gått till.
Kvotflyktingar som redan fått en plats och är väntade i landet tas emot med
större beredskap än de som blir kända av myndigheter först när de kommer
till Sverige.26
Alla asylsökande, kvotflyktingar samt de som vistas i landet utan
erforderliga tillstånd (”papperslösa”) har rätt att få en hälsoundersökning
22
Migrationsverket, Beviljade uppehållstillstånd och registrerade uppehållsrätter, första och
andra instans. 2014.
23 Migrationsverket, Många söker skydd i Europa men färre än väntat tar sig till Sverige,
2015.
24 Migrationsverket, Fortsatt många asylsökande under 2015 – behovet av boendeplatser
ökar, 2015.
25 Migrationsverket, Verksamhets- och utgiftsprognos, 2015.
26
Landstinget i Östergötland, Asylsökande och nyanlända – Behovsanalys 2014, 2014.
16
enligt lag.27 Vissa landsting har utökat erbjudandet till att även omfatta
andra migrantgrupper som arbetskraftsinvandrare eller de som flyttat till
Sverige av familjeskäl.28 Hälsoundersökningen är frivillig. Syftet med
hälsoundersökningarna är att hitta personer som är i behov av vård eller som
föranleder smittskyddsåtgärder. På hälsoundersökningen ställs även frågor
kring personens psykiska hälsa för att vid behov kunna slussa personen
vidare till kurator eller annan psykologisk hjälp.
Enligt lagen ska landsting erbjuda utlänningar, det begrepp som står i lagen,
som inte fyllt 18 år vård i samma omfattning som erbjuds den som är bosatt
inom landstinget. Ett landsting ska vidare erbjuda utlänningar som fyllt 18
år vård som inte kan anstå, mödrahälsovård, vård vid abort och
preventivmedelsrådgivning. Lagen omfattar utlänningar som ansökt om
uppehållstillstånd, beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd, hålls i
förvar eller vistas i Sverige med stöd av tidsbegränsat uppehållstillstånd.
27
28
SFS 2008:344, Lag om hälso- och sjukvård åt asylsökande, 2008.
Adlongruppen. Erbjudande om hälsoundersökning.
17
3.5.1 Omar Elsayed på Attendo Individ och Familj
Omar Elsayed började sin resa som behandlingsassistent för Malmö
kommun 2006 när ansvaret gick ifrån Migrationsverket till kommunen
gällande ensamkommande barn. 2009 fick han chansen som
verksamhetschef att starta Attendo Individ och Familjs första verksamhet i
Skåne. Tre månader senare startade företaget sju boenden för
ensamkommande barn och i dag arbetar man även med andra målgrupper
som omhändertas av socialtjänsten.
Mångfald har varit en naturlig del av arbetet hela tiden, säger Omar Elsayed.
– Våra chefer kommer ifrån alla världens hörn, vi utgår från medarbetarens
styrka och personliga lämplighet. Var du kommer ifrån eller vad du
heter har ingen betydelse för oss. Det har helt enkelt varit naturligt för
oss att arbeta med människor efter deras egna förutsättningar, inklusive
språk, kompetens och erfarenheter.
Omar Elsayed och Attendos utgångspunkt är att alla människor kan bidra
oavsett vilka de är eller var de kommer ifrån.
– Vår omvärld genomgår ständigt en förändring, den globala världen har
blivit vår nya omvärld och för att kunna möta det behov som uppstår
krävs inte bara teoretisk kompetens utan även språklig och kulturell
kompetens. Sociala koder och språklig uppfattning kan se olika ut i olika
delar av världen. Vi har därför alltid resonemanget att alla behövs och
kan bidra och utgår alltid från att språk och kulturell kompetens är
ytterst nödvändigt för att kunna ge bästa möjliga omsorg.
I praktiken innebär det att man ständigt ser över hur gruppen ser ut, hur
vårdbehovet ser ut och därefter försöker rekrytera kompetens som matchar
behovet hos brukarna.
Omar Elsayed menar att de starka värderingar som företaget har bidrar till
att man både kunnat driva ett företag så länge och att man gjort det med
framgång.
– Vi tycker att all kompetens – oberoende av kön, etnicitet, sexuell
läggning, ålder, funktionshinder – behövs för att tillgodose våra och våra
brukares kompetensbehov. Ju mer och fler erfarenheter vi har i en grupp,
desto fler blir perspektiven och desto bättre kan omvärlden analyseras.
Genom dessa värderingar har vi lyckats bidra till mångfald inom
välfärden, vi har lyckats integrera och anställa personer som stått långt
bort från arbetsmarknaden. Vi har även genom åren anställt människor
som tidigare varit boende hos oss. Människor som i dag bidrar med ett
helt annat perspektiv som är ovärderligt.
18
4 Företag bidrar till mångfald i välfärden
72 procent av de intervjuade företagen erbjuder vård eller omsorg på fler
språk än svenska och språkerbjudandet består i 88 procent av fallen av
medarbetare som talar språket
29 procent av företagen uppger att var fjärde medarbetare eller fler har
utländsk bakgrund
– Vårdföretagarnas medlemsundersökning 2015
Företag bidrar till att välfärden blir tillgänglig för fler genom att erbjuda en
mångfald av tjänster och inriktningar. Olika valfrihetsreformer har inneburit
att brukarnas möjlighet att själva välja hur, och hos vem, de söker vård eller
omsorg ökat. Det kan handla om att man numera kan välja en vårdcentral
som ligger närmare jobbet än hemmet, eller ett hemtjänstföregat eller ett
äldreboende med en speciell inriktning. Valbara inriktningar kan handla om
allt från att läkare och sköterskor har särskilt god kunskap om de sjukdomar
man lider av till speciella språkkunskaper hos personalen.
Företagare med utländsk bakgrund kan bidra med mycket inom vård och
omsorg. Förutom medicinsk och språklig kunskap bidrar de även med ökad
kunskap om och förståelse för olika kulturer och kan därigenom bidra till
ökat förtroende och tillgänglighet till vård och omsorg för alla som bor i
Sverige.
4.1 Hur definieras utländsk bakgrund?
Den offentliga statistiken kring företagare med utländsk bakgrund är
förknippad med vissa osäkerhetsfaktorer. Det beror bland annat på att
begrepp som företagare med utländsk bakgrund/härkomst, utlandsfödda
företagare, invandrarföretagande, etniskt företagande med flera förekommer
och används mer eller mindre synonymt.
Den som använder begreppet utlandsfödd får bara med dem som är födda
utanför landet och inte andra generationens invandrare. Vi har i denna
rapport valt att definiera utländsk bakgrund som född utomlands eller född i
Sverige med båda föräldrarna födda utomlands. Det är samma definition
som bland annat Tillväxtverket använder.29
29
Tillväxtverket, Företagare med utländsk bakgrund - ta tillvara kraften, 2015.
19
4.2 Företagare med utländsk bakgrund
Av företagen i Sverige har 99 procent mindre än 50 anställda. Var åttonde
(13 procent) av dessa små och medelstora företag drivs av en person med
utländsk bakgrund. Det kan sättas i relation till att 18 procent av de personer
som ingår i arbetskraften, det vill säga är i arbetsför ålder som har ett arbete
eller som söker ett arbete, har utländsk bakgrund.30 Bland unga företagare
(till och med 30 år) drivs en femtedel av företagen av personer med utländsk
bakgrund.31 Det är något vanligare bland personer med utländsk bakgrund
att starta eget företag än det är bland dem med svensk bakgrund. Önskan att
starta eget är också större bland personer med utländsk bakgrund.32
Företagare med utländsk bakgrund vill i högre utsträckning än företagare
med svensk bakgrund att deras företag ska växa. Framför allt är det fler i
denna grupp som vill växa genom att anställa. Företagare med utländsk
bakgrund tror även i högre utsträckning än företagare med svensk bakgrund
på ökad omsättning, lönsamhet och antal anställda på tre års sikt.33
Goda förutsättningar för företagande i allmänhet är positivt för alla som vill
driva företag, oavsett bakgrund. Det finns dock problem kopplat till
företagandet som i synnerhet påverkar företagaren med utländsk bakgrund.
Företagare med utländsk bakgrund upplever till exempel tillgången till lån
och krediter som ett större tillväxthinder jämfört med andra företagare.
Människor som inte bott i Sverige allt för länge har en bristande
bankhistorik vilket gör det svårare att få lån. I Tillväxtverkets studie lyfts
bland annat mikrokrediter upp som en möjlig lösning att komma förbi den
här typen av problem.34 Om företag dessutom inte tillåts gå med vinst
kommer det att innebära dubbla hinder i tillgången till lån och krediter.
4.3 Företagare med utländsk bakgrund inom vård och
omsorg
Tack vare reformer som har ökat valfriheten för brukare och patienter har
många personer med utländsk bakgrund kunnat starta upp vårdcentraler,
barnavårdscentraler och äldreboenden. I många fall startas verksamheterna
upp i områden där många utlandsfödda bor vilket bidrar till en ökad
tillgänglighet för grupper som ofta är nya i det svenska samhället. Bland
30
Statistiska Centralbyrån, Arbetskraftsundersökningarna (AKU) första kvartalet 2014Tema: Utrikes föddas arbetsmarknadssituation 2005-2013, 2014.
31 Ibid.
32 Tillväxtverket, Företagare med utländsk bakgrund. 2012.
33 Tillväxtverket, Mångfald i näringslivet – Företagens villkor och verklighet 2014. 2014.
34 Tillväxtverket, En studie om förutsättningarna för samhälls-sociala företag och företagare
med utländsk bakgrund. 2014.
20
företagsledarna inom vård och omsorg har 21 procent utländsk bakgrund,
vård och omsorg räknas därmed som en av de branscher där andelen
företagsledare med annan bakgrund än svensk är störst.35
Att kunna få vård på sitt eget hemspråk när man är nyanländ eller när man i
högre åldrar tappar allt mer av det nya hemlandets språk är en viktig
trygghetsfaktor. Därför ser vi också hur allt fler specialiserade äldreboenden
växer fram med exempelvis finsk, spansk och persisk inriktning.
Inom vård- och omsorgssektorn är andelen utrikes födda bland anställda
mellan 16-64 år betydligt högre än motsvarande andel generellt på svensk
arbetsmarknad. På arbetsmarknaden i stort är andelen utrikes födda
anställda 14 procent. Bland läkare utgör de utrikes födda 32 procent, bland
vårdbiträden och personliga assistenter m.fl. 23 procent och bland
undersköterskor och sjukvårdsbiträden 18 procent.36
35
36
Tillväxtverket, Mångfald i näringslivet – Företagens villkor och verklighet 2014. 2014.
SCB, Yrkesregistret med yrkesstatistik - Yrkesstrukturen i Sverige 2011, 2013.
21
4.3.1 Maja Robsen och Rozze Belang på Mammaproffsen i Alby
Den första mottagningen Mammaproffsen öppnade ligger i Alby. Sloganen
är ”Hela världens barnmorskemottagning” och med det menas att det ska
upplevas som en välkomnande plats för alla kvinnor och tjejer oavsett
ursprung eller etnisk tillhörighet. Maja Robsen och sonen Rozze Baleng
tycker båda att de flesta andra vårdmottagningar har ett standardiserat sätt
som inte alltid visar förståelse för patienter med utländsk bakgrund.
Maja Robsen fick utmärkelsen Årets nyföretagare i Botkyrka 2013. Vägen
dit har varit lång och krokig. Hon föddes i Irak, som kurd med iranska
rötter, familjen kom sedan till Sverige 1986. Här föddes hennes andra son,
Zolle. När Zolle kom till världen berättade den svenska barnmorskan hela
tiden precis vad hon gjorde, vad som skulle hända och varför. Det enda
problemet var att informationen fick ta en omväg via en manlig tolk som
satt på en pall bakom dörren.
– Där och då blev jag medveten om hur viktigt språket är som verktyg i vår
kontakt med omvärlden. Utan språket är man utlämnad åt sitt eget öde.
Mannen på pallen betydde mycket, men det skulle förstås ha känts ännu
bättre om jag själv hade förstått barnmorskans ord.
I dag är Majas söner 28 och 32 år. Rozze är delägare i Majas företag
Mammaproffsen.
– Det unika med Mammaproffsen är att vi vill möta patienten efter dennes
behov. Det kan låta klyschigt men hellre än att fostra vill vi möta
patienterna efter deras behov. Vi tror dock att det finns mycket att lära när
det kommer till "ordning och reda, pengar på fredag" så även om vi vill att
våra besökare ska känna sig välkomna ska de veta att det är en professionell
organisation som de möter samt att vi därför har vissa tider för bokade
möten och andra för drop-in, liksom att vi har bestämda telefontider då vi
garanterat kan bli nådda. Det blir liksom en balans mellan kvalitet och
service som vi är övertygade om uppskattas av våra besökare, berättar
Rozze Baleng.
Privata initiativ börjar just som det - privata drömmar, tankar och idéer. Det
innovativa blir till när det privata möter det offentliga.
– Då sker det magi, vilket skedde i vårt fall. I sanningens namn så hade just
vi som personer förmodligen startat utan att vara garanterade vinst. Men vi
hade aldrig tagit risken att expandera eller anställa någon enda person utöver
att bedriva verksamheten som en ensamkonsult. Vi återinvesterar i princip
allt det som blir vinst tillbaka in i verksamheten. Det är för att vi ser mer
långsiktigt på vårt företag - det är genom det vi pensionssparar, fortsätter
Maja.
22
forts.
Rozze Baleng är medlem i Vänsterpartiet och har i en debattartikel bjudit in
partiledaren Jonas Sjöstedt till ett samtal om vinster. Svaret från Sjöstedts
politiska sekreterare blev att partiledaren inte vill komma.
– Ifall det är på detta sätt som ledningen i Vänsterpartiet fungerar bör man i
partiet ta sig en rejäl funderare över om det inte är jante som styr idealen
istället för tvärtom. En revolution startar ibland med att en person ställer sig
vid sidan av ledet och frågar sig och andra: Gör vi rätt nu?37
4.4 Chefer med utländsk bakgrund rekryterar fler med
utländsk bakgrund
IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering,
har i en stor undersökning av 100 000 svenska arbetsplatser under en
nioårsperiod visat på att rekryteringsmönstren bland utrikes och inrikes
födda chefer skiljer sig kraftigt åt. 43 procent av dem som anställts av en
invandrad chef var själva invandrade. Motsvarande andel var 6 procent om
chefen var född i Sverige. Effekten finns på alla typer av arbetsplatser, men
är starkast på små arbetsplatser och större inom privat än inom offentlig
sektor samt när ägaren är verksam på arbetsplatsen.
Studien visar också att när chefer rekryterar personer som de tidigare arbetat
med är det lika vanligt att de anställer invandrade som infödda personer.
IFAU menar att det antyder att skillnader i nätverk och erfarenheter leder till
svårigheter att bedöma kompetens hos personer vars bakgrund skiljer sig åt
från den egna.38
4.5 Vård- och omsorgsföretag som integrationsmotor
Sverige är det land i Europa som har störst gap i sysselsättning mellan
inrikes och utrikes födda. För personer med utländsk bakgrund kan
svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden i Sverige bero på flera
orsaker, exempelvis brist på sociala nätverk, diskriminering och rigida
strukturer. Dock är det inte mycket som tyder på att diskriminering spelar
37
Intervju med Rozze Baleng och Maja Robsen, 7 maj 2015.
Lena Hensvik m.fl. Sådan chef sådan anställd? – Rekryteringsmönster hos invandrande
och infödda chefer, 2009.
38
23
någon avgörande roll för att människor med utländsk bakgrund utestängs
från arbetsmarknaden. 39
Trots att det finns hinder på arbetsmarknaden har utrikes födda stått för 75
procent av ökningen av sysselsättningen, drygt 240 000 personer, sedan
2005. Fram till år 2025 väntas utrikes födda att stå för hela ökningen.
Antalet inrikes födda i arbetsför ålder (16-64 år) har en negativ utveckling
på arbetsmarknaden, i denna grupp har antalet minskat kontinuerligt sedan
2008 med i genomsnitt 22 000 personer per år, och trenden väntas bestå de
närmaste åren. Det innebär att försörjningsbördan per arbetande individ
stiger – motvikten är att fler utrikes födda kommer i arbete.
Många utrikes födda etablerar sig på arbetsmarknaden genom ett arbete hos
Vårdföretagarnas medlemsföretag, eller i offentligt drivna
välfärdsverksamheter. Vård- och omsorgssektorn är en tydlig
integrationsmotor i samhället. Välfärden är beroende av den kompetens som
personer med utländsk bakgrund bidrar med, exempelvis är andelen utrikes
födda läkare är mer än dubbelt så stor som deras andel av befolkningen i
stort. Även bland vård- och sjukvårdbiträden är andelen utrikes födda
betydligt högre än i befolkningen.
4.6 Den demografiska utmaningen kräver att välfärden blir
bättre på att ta tillvara utlandsföddas kompetens
Samtidigt som befolkningen blir äldre, och behoven av välfärd ökar, uppnår
många anställda inom välfärden pensionsålder de närmaste åren.
Försörjningsbördan, beräknad som hur många en person som arbetar
försörjer inklusive sig själv, kommer att öka framöver, från 2,5 (2014) till
2,7 (2035). För att fram till 2020 behålla försörjningsbördan på 2014 års
nivå behöver antalet personer i arbete öka med i genomsnitt 36 000 personer
per år, samtidigt som andelen inrikes födda i arbetsför ålder minskar
succesivt. Det är därför av största vikt att vi underlättar för utrikes födda att
etablera sig på arbetsmarknaden.
På grund av pensionsavgångar och ökade behov kommer det att behövas
ungefär 225 000 nya medarbetare i vården och omsorgen fram till 2023 om
inga förändringar görs i arbetssätt och bemanning.40 Detta är arbeten som
många utrikes födda har utbildning för. I februari 2013 hade knappt var
femte nyanländ i Arbetsförmedlingens etableringsprogram en
39
Andreas Bergh, Labour-Market Integration of Immigrants in OECD-Countries: What
Explanation Fit the Data? 2013.
40 Sveriges Kommuner och Landsting, Så möter vi rekryteringsutmaningarna i vården och
omsorgen. 2014.
24
eftergymnasial utbildning. I maj i år hade en fjärdedel av de nyanlända
eftergymnasial utbildning, vilket är i nivå med befolkningen i stort.41 Det
rör sig bland annat om läkare, ingenjörer, lärare, sjuksköterskor och
apotekare som är inskrivna i Arbetsförmedlingens etableringsprogram för
nyanlända.
Nyanlända med efterfrågade yrken
Sjuksköterskor, barnmorskor
Tandläkare
Apotekare
Ingenjörer
Läkare
Civilingenjörer
Ekonomiassistenter
Elevassistenter
Lärare
0
200
400
600
800
1000
1200
Källa: Arbetsförmedlingen 42
Den fackliga centralorganisationen Saco har jämfört utbildningskostnaden
för en svenskutbildad och en invandrad akademiker.43 En läkare läser 5,5 år
på läkarprogrammet till en kostnad om cirka 1,1 miljoner kronor. Detta kan
jämföras med en utrikes utbildad läkare som behöver läsa en
kompletterande utbildning för läkare under ett år till en kostnad av 237 000
kronor per helårsstudent. En invandrad akademiker behöver dock många
gånger flera andra utbildningar, som Svenska för invandrare (Sfi). Men även
med dessa kompletterings- och valideringsutbildningar inräknade är
utbildningskostnaden för en genomsnittlig invandrad läkare endast en
tredjedel av kostnaden att utbilda en läkare i Sverige från grunden.
Läkarexemplet ovan illustrerar de möjligheter Sverige har att möta den
demografiska utmaningen och samtidigt bidra till ökad sysselsättning i
grupper som står långt från arbetsmarknaden, Vi behöver bara bli bättre på
att validera och ta tillvara utrikes föddas och nyanländas kompetens. Den
allt större delen nyanlända med efterfrågad yrkeskompetens visar att de,
med rätt hantering, utgör en stor resurs för Sverige som kan bidra till att
säkra såväl välfärdens finansiering som dess utförande.
41
Ibid.
Arbetsförmedlingen, allt fler akademiker till Sverige, 2015.
43 Edström, Josefin, Vad kostar en akademiker? – En jämförelse av utbildningskostnaden för
en svenskutbildad och en invandrad akademiker, 2015.
42
25
4.6.1 Snezana Rosengren på Hälsans vårdcentral i Tensta
Snezana Rosengren kom till Sverige från forna Jugoslavien 1971, då hennes
pappa fick jobb som elektriker i Degerfors. Hon har ägnat en stor del åt sitt
arbetsliv åt akutsjukvård. För två år sedan fick hon information om en ledig
lokal i Tensta utanför Stockholm vilket fick henne att ta beslutet att göra
något i egen regi. Hälsans vårdcentral är det första privata alternativet på
orten. Snezana är vd och verksamhetschef och har i dag åtta anställda. För
att starta vårdcentralen har Snezana tagit av sitt eget kapital för att kunna
investera i verksamheten. Hon har inte ännu kunnat uppvisa någon vinst att
tala om. Under den första tiden har mycket kraft lagts på att få ökad
kännedom om området och människorna. Den stora utmaningen med att
starta en vårdcentral i Tensta är kulturell, menar Snezana Rosengren.
– Det är inte alls givet att våra patienter följer de regler vi som vårdcentral
måste följa. Det är en utmaning varje dag när det kommer till frågan om
bemötande. Trots den viktiga frågan om patientdelaktighet är det svårt
att jobba med det systematiskt i Tensta. Hot om att byta vårdcentral är
inte ovanliga från patienter som inte får sin sjukskrivning, säger Snezana
Rosengren.
I Tensta bor människor från alla världens länder, vilket gör att
språkkunskaper är viktiga men, enligt Snezana, inte avgörande när hon
anställer personal.
Patienterna har inte sällan en bredare problembild, med bland annat
posttraumatisk stress, vilket gör att andra egenskaper än enbart språk är av
stor betydelse, säger Snezana Rosengren. På Hälsans vårdcentral finns både
arabisk och somalisk språkkompetens, men de anställdas intresse och
engagemang och respekten för olikheter och människors olika behov är det
som sätts främst. Utgångspunkten är att besöken ska ske på svenska, men 30
procent av besöken sker med tolk.44
44
Intervju med Snezana Rosengren, 29 april 2015.
26
5 Minskad valfrihet hotar välfärd som är tillgänglig
för alla
2 av 3 företag uppger att ett stopp för vinster eller krav på omvandling till
SVB-bolag skulle få mycket negativa följder och 7 av 10 som verkar inom
ett valfrihetssystem är oroliga för att det ska försvinna – Vårdföretagarnas
medlemsundersökning 2015
Politiska förslag som innebär försämrade villkor för företag inom
välfärdssektorn riskerar att slå extra hårt mot personer med utländsk
bakgrund. Det beror på att inom vård- och omsorgssektorn är personer med
utländsk bakgrund representerade i högre grad än på övriga
arbetsmarknaden. Nära en tredjedel av alla läkare, vårdbiträden och
personliga assistenter är födda utomlands, liksom närmare var fjärde
undersköterska. Bland företagsledarna inom vård och omsorg har en
femtedel utländsk bakgrund.
Välfärdsföretagare med utländsk bakgrund bidrar inte bara till att
tillgängligheten och mångfalden inom välfärdssektorn ökar utan även till att
utlandsföddas vägar in på arbetsmarknaden förbättras. I de företag som
ingår i Vårdföretagarnas undersökning har närmare en tredjedel av de
anställda utländsk bakgrund. Mångfald och nya perspektiv i välfärden
stärker kvaliteten och ökar tillgängligheten oavsett om man är nyanländ,
etablerad eller född i Sverige. Kunskaper om olika språk, kulturer och
nationaliteter inom vård och omsorg ger en starkare välfärd för alla, och
medarbetarna är i många fall nyckeln.
Vinstbegränsningar inom välfärden kommer att slå brett. Allra hårdast slår
det mot de många små företag, inte sällan startade av personer med utländsk
bakgrund, som bidrar till att förbättra och tillgängliggöra välfärden varje
dag. Närmare 60 procent av företagen som erbjuder vård och omsorg på
andra språk anger att de har märkt en ökad efterfrågan på deras tjänster.
Utbudet motsvarar alltså inte i närheten efterfrågan.
Begränsningar av LOV och av möjligheten att göra vinst på företagande i
välfärden påverkar inte bara brukare och patienter genom att välfärden blir
mindre tillgänglig, det minskar också antalet anställda och företagare inom
privat- och omsorgssektorn. En bransch som idag är en integrationsmotor
kan snabbt bli en krympande bransch med minskade investeringar, färre
anställda och konkurser. Detta i ett läge då många kommuners, landstings
och regioners kapacitet att investera i välfärdsverksamheter med nya
inriktningar är mycket begränsad.
27
Företagarna och verksamhetscheferna vi har intervjuat inför arbetet med
denna rapport, som Snezana, Kayhan och Shahram, delar en gemensam
berättelse. De själva, eller deras föräldrar, har kommit till Sverige från ett
annat land. I Sverige har de arbetat inom välfärdssektorn och konstaterat att
det finns en stor efterfrågan på vård och omsorg på fler språk och med
kompletterande kulturella inriktningar. När möjligheterna har funnits har de
startat egna verksamheter, ofta med inriktningar som kommuner inte själva
tillhandahåller, exempelvis äldreboenden med persisk eller spansk
inriktning. Inte sällan har verksamheterna förlagts i områden där andelen
utlandsfödda är hög som Alby eller Tensta i Stockholm.
Genom att dessa personer har vågat investerar både tid och egna pengar, inte
sällan har de fått belåna egna hus och hem, har de kunnat bidra med att
tillgängliggöra det vi kallar välfärd för grupper som annars upplever den
offentliga vården och omsorgen som svårtillgänglig.
När vi frågar de företag som bidrar med språklig och kulturell mångfald till
välfärden om effekterna av vinstbegränsning och hur de ser på
valfrihetssystemens framtid i länen där de verkar i är bilden samstämmig.
Det finns en stor oro. Livsverk riskerar att försvinna om förbud blir verkliga
och de stora förlorarna är de nyanlända och äldre som ser sin tillgänglighet
till välfärden minska.
Den svenska välfärden bygger på en tanke om solidarisk finansiering och att
alla ska få tillgång till den, efter behov. Men hur tillgänglig blir välfärden
för de grupper som har stort behov av den om mångfalden minskar eller
rentav försvinner? Få kommer på tanken att behandla olika sjukdomsbilder
och vårdbehov med samma medicin, men inom vård och omsorg finns inte
sällan ett politiskt synsätt som bygger på likriktning.
Men likvärdig tillgång till vård är inte synonymt med att all vård är likadan
– tvärtom hävdar vi. En mångfald av aktörer och inriktningar inom vård och
omsorg skapar en välfärd som är tillgänglig för betydligt fler. Det ger
nyanlända tillträde till arbetsmarknaden och bidrar därmed både till verklig
integration och till en bättre balans mellan andelen människor i arbete och
människor som behöver försörjas av andra. Är det något som bör förbjudas?
Vi hoppas att de politiker som tidigare har önskat göra det ändrar sig när de
får ta del av berättelser som de av Maja, Hassan och Omar.
28
5.1.1 Hassan Soleymanpur på Sundsvalls vårdcentral
Som första landsting har Västernorrland beslutat att begränsa vinstuttaget
för privata vårdgivare. Landstingsdirektören ska utreda hur det ska gå till.
Entreprenören och läkaren Hassan Soleymanpur föddes i norra Iran i
närheten av det Kaspiska havet och började läsa till läkare i USA 1972. Han
läste delar av utbildningen i Tyskland där han också träffade sin fru som
kommer från Sundsvall. I över trettio års tid har Hassan Soleymanpur
arbetat som läkare, framförallt på Sundsvalls sjukhus, men han bestämde sig
för att starta eget då han hade massor av idéer och drömmar som inte kunde
förverkligas hos landstinget. Hassan Soleymanpur har därefter drivit flera
vårdcentraler i Västernorrland sedan 2008 och hade fram till nyligen också
planer på att starta Cityakuten i centrala Sundsvall.
Men först förändrades ersättningsnivåerna från landstinget vilket innebar en
förlust på en halv miljon per månad för företaget. Med beslutet att nu
begränsa vinstuttaget har alla expansionsplaner stannat av.
– Primärvården i Västernorrland fungerar väldigt bra, alla hjälps åt och
mångfalden bidrar verkligen till bra resultat. Men sjukhuset som saknar
alternativ fungerar inte. Man kan jämföra med hur det är i Halland där det
från 1 januari 2014 finns vårdval även inom specialiserad öppen vård. Det
kommer fram innovationer på ett helt annat sätt. Sättet som landstinget
agerar signalerar att de inte vill ha oss privata vårdgivare här. Det känns inte
roligt, säger Hassan Soleymanpur.
I mitten av maj 2015 överklagade Jonas Alexandersson, som driver
Humanresurs Hälsocentral i Örnsköldsvik, beslutet i landstingsstyrelsen i
Västernorrland att ge landstingsdirektören i uppdrag att ändra regelboken
för vårdval så att vinstuttag begränsas. Han anser att beslutet strider både
mot svensk lag och mot EU-rätten och att det skulle diskriminera eller helt
utesluta vårdföretag som drivs som vanliga aktiebolag. Landstingsstyrelsens
beslut överklagas nu till Förvaltningsrätten.45
45
Intervju med Hassan Soleymanpur, 8 maj 2015.
29
6 Källförteckning
Artiklar
Adlongruppen. ”Erbjudande om hälsoundersökning”. Tillgänglig:
http://www.adlongruppen.se/sv/kallelse-till-halsoundersokning/
Arbetsförmedlingen. (2015) ”Allt fler akademiker till Sverige”,5 maj.
Tillgänglig: http://www.arbetsformedlingen.se/Omoss/Pressrum/Pressmeddelanden/Pressmeddelandeartiklar/Riket/2015-0505-Allt-fler-akademiker-till-Sverige.html#. VVw9KfntlBd
Migrationsverket (2015), 3 februari. ”Fortsatt många asylsökande under
2015 – behovet av boendeplatser ökar”. Tillgänglig:
http://www.migrationsverket.se/OmMigrationsverket/Nyhetsarkiv/Nyhetsarkiv-2015/2015-02-03-Fortsattmanga-asylsokande-under-2015---behovet-av-boendeplatser-okar.html
Migrationsverket (2015). ”Fakta om migration – Historik”. Tillgänglig:
http://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Fakta-ommigration/Historik.html
Minoritet.se (2015). ”Förvaltningsområden för minoritetsspråk”.
Tillgänglig: http://www.minoritet.se/forvaltningsomraden-forminoritetssprak
Migrationsverket (2015), 28 april. Många söker skydd i Europa men färre
än väntat tar sig till Sverige” Tillgänglig:
http://www.migrationsverket.se/OmMigrationsverket/Nyhetsarkiv/Nyhetsarkiv-2015/2015-04-28-Manga-sokerskydd-i-Europa-men-farre-an-vantat-tar-sig-till-Sverige.html
Sveriges Radio (2015), 25 mars. ”Svårt få äldreomsorg på annat språk än
svenska”.
Tillgänglig:
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=103&artikel=6125301
Språktidningen (2009), december. ”Demensens påverkan på språket: När
orden försvinner blir skrattet kvar”. Tillgänglig:
http://spraktidningen.se/artiklar/2009/12/nar-orden-forsvinner-blir-skrattetkvar
Tillväxtverket (2015). Företagare med utländsk bakgrund - ta tillvara
kraften! Tillgänglig:
30
http://www.tillvaxtverket.se/huvudmeny/insatserfortillvaxt/naringslivsutvec
kling/foretagaremedutlandskbakgrund.4.6a7dfe9a134cd71cae180003267.ht
ml
Publikationer
Bergh, Andreas (2013). Labour-Market Integration of Immigrants in
OECD-Countries: What Explanation Fit the Data? European Centre for
International Political Economy. Rapport. No. 4/2013. Tillgänglig:
http://www.ecipe.org/publications/labour-market-integration-immigrantsoecd-countries-what-explanation-fit-data/
Edström, Josefin (2015). Vad kostar en akademiker? – En jämförelse av
utbildningskostnaden för en svenskutbildad och en invandrad akademiker.
Saco. Rapport. Tillgänglig:
http://www.saco.se/globalassets/saco/dokument/rapporter/2015-vad-kostaren-akademiker.pdf?id=8911
Entreprenörskapsbarometern 2012 (2012). Företagare med utländsk
bakgrund. Tillväxtverket. Tillgänglig:
http://www.tillvaxtverket.se/download/18.e8f46b8140a162b4feb07/137839
4356034/Entrepren%C3%B6rskapsbarometern+2012+FUB+alternativ.pdf
Hensvik, Lena. Nordström, Nordström Skans, Oskar. Åslund, Olof (2009).
Sådan chef sådan anställd? – Rekryteringsmönster hos invandrande och
infödda chefer. Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering. Rapport.
2009:24. Tillgänglig: http://www.ifau.se/Upload/pdf/se/2009/r09-24.pdf
Landstinget i Östergötland (2014). Asylsökande och nyanlända –
Behovsanalys 2014. Rapport. LiÖ-2014-1126. Tillgänglig:
https://wssext.regionostergotland.se/Politiska%20dokument/H%C3%A4lso%20och%20sjukv%C3%A5rdsn%C3%A4mnden/Behovsanalyser%20och%
20brukardialoger/2014%20Behovsanalyser%20och%20brukardialoger/Beh
ovsanalys%202014.%20Asyls%C3%B6kande%20och%20nyanl%C3%A4n
da.pdf
Migrationsverket (2014). Beviljade uppehållstillstånd och registrerade
uppehållsrätter, första och andra instans (beslut av Migrationsverket och
Migrationsdomstolarna). Förstagångstillstånd. 2013. Tillgänglig:
http://www.migrationsverket.se/download/18.7c00d8e6143101d166ddac/13
90234146414/Beviljade+uppeh%C3%A5llstillst%C3%A5nd+och+registrer
ade+uppeh%C3%A5llsr%C3%A4tter+2013.pdf
Migrationsverket (2015). Verksamhets- och utgiftsprognos.
31
http://www.migrationsverket.se/download/18.2bbf7de914c17a2ed262854/1
431009651143/Migrationsverkets+aprilprognos+P3-15.pdf
Parkvall, Mikael (2009). Sveriges språk – vem talar vad och var?
Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet. Stockholm. Tillgänglig:
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:225395/FULLTEXT03.pdf
Regeringskansliet (2009). Långtidsutredningen 2008. Tillgänglig:
http://www.regeringen.se/contentassets/df5d7cf3b7cc4748aef72c2825b4d3a
9/langtidsutredningen-2008-huvudbetankande-sou-2008105
Socialstyrelsen (2014). Demenssjukdomarnas samhällskostnader i Sverige
2012. Rapport. Artikelnummer 2014-6-3. Tillgänglig:
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2014/2014-6-3
Socialstyrelsen (2014). Tillståndet och utvecklingen inom hälso- och
sjukvård och socialtjänst. Vård och omsorg om äldre. Tillgänglig:
http://www.socialstyrelsen.se/SiteCollectionDocuments/Vard-och-omsorgom-aldre-1.pdf
Statistiska Centralbyrån (2011). Statistisk årsbok 2011. Befolkning.
Tillgänglig:
http://www.scb.se/statistik/_publikationer/OV0904_2011A01_BR_05_A01
BR1101.pdf
Statistiska Centralbyrån (2014) Invandring till Sverige 2014 och 2013 efter
de 20 vanligaste födelseländerna. Tillgänglig:
http://www.scb.se/Statistik/BE/BE0401/2014I60/BE0401_2014I60_SM_BE
18SM1401.pdf
Statistiska Centralbyrån (2014) Arbetskraftsundersökningarna (AKU) första
kvartalet 2014- Tema: Utrikes föddas arbetsmarknadssituation 2005-2013
http://www.scb.se/sv_/hitta-statistik/statistik-efteramne/arbetsmarknad/arbetskraftsundersokningar/arbetskraftsundersokningar
na-aku/23265/23272/behallare-for-press/374972/
Statistiska Centralbyrån (2015). Sveriges framtida befolkning 2015-2060.
Rapport 2015:12. Tillgänglig:
http://www.scb.se/Statistik/_Publikationer/BE0401_2015I60_BR_BE51BR
1502.pdf
Statistiska Centralbyrån (2014) Statistikdatabasen. Invandringar och
utvandringar efter medborgarskap och kön. År 2000-2014 (egna uttag).
32
Tillgänglig:
http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101
__BE0101J/ImmiEmiMedb/table/tableViewLayout1/?rxid=641a36b0-88414b6d-a77a-9ede691633a8
Statistiska Centralbyrån (2013) - Yrkesregistret med yrkesstatistik.
Yrkesstrukturen i Sverige 2011. Rapport. Tillgänglig:
http://www.scb.se/Statistik/AM/AM0208/2011A01/AM0208_2011A01_SM
_AM33SM1301.pdf
Sveriges kommuner och landsting. (2014). Sveriges viktigaste jobb - Så
möter vi rekryteringsutmaningarna i vården och omsorgen. Sveriges
Tillgänglig: http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/978-91-7585-092-4.pdf
Tillväxtverket (2014). Tillgång till kapital - En studie om förutsättningarna
för samhälls-/sociala företag och företagare med utländsk bakgrund.
http://www.tillvaxtverket.se/download/18.2469095c145473b899b3d69e/139
7559262932/Rapport_0165_web.pdf
Tillväxtverket (2014). Mångfald i näringslivet – Företagens villkor och
verklighet 2014. Rapport. Info 0594. Tillgänglig:
http://publikationer.tillvaxtverket.se/ProductView.aspx?ID=2009
Intervjuer
Intervju med Hassan Soleymanpur, 8 maj 2015
Intervju med Kayhan Utkutug, 29 april 2015
Intervju med Maja Robsen och Rozze Baleng, 7 maj 2015
Intervju med Omar Elsayed, 9 maj 2015
Intervju med Shahram Roshanghias, 8 maj 2015
Intervju med Snezana Rosengren, 29 april 2015
Lagar
SFS 2008:344. Lag om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. Stockholm:
Justitiedepartementet. Tillgänglig: http://www.riksdagen.se/sv/DokumentLagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag-2008344-om-halso--och-s_sfs2008-344/?bet=2008:344
33