Följdfrågor från tre medlemmar efter intervjun med Håkan Brorson
Fråga: Hur många operationer (lymfödem) gör Håkan Brorson per år?
Svar: Omkring 16-20 . De flesta utanför Region Skåne och från utlandet.
Fråga: Om man ska ha kompressionsstrumpor dygnet runt, kan man ha en med
lägre kompressionsklass på natten än den man har på dagen? Som det är nu har jag
KK3 på dagen, men om jag idag vilar med den, domnar foten bort, så den fungerar
idag inte att sova med
Svar: Man använder samma strumpa i 24 timmar (KKL 3) men om foten domnar kan
man ta lösare mått runt vristen/foten så att detta inte inträffar. På morgonen tar man
av strumpan, duschar, smörjer in benet med lotion och tar sedan på sig en nytvättad
strumpa. För vissa patienter kan ett ”multilayer bandaging” vara lösningen.
Patienter med benödem behöver dagtid ofta komplettera med en knä- eller lårlång
strumpa utanpå den lårlånga som man bär 24 timmar. Det kan mycket väl vara en
rundstickad strumpa. Denna strumpa tar man av på kvällen innan man lägger sig.
Alla patienter är individuella och det är viktigt att också strumpförsörjningen anpassas
till varje patient. En patient med BMI 19 kanske klarar sig med en
kompressionsstrumpa pga mindre omkrets på benet, medan en patient med BMI 30
med stora omkretsar behöver kompression med ett högre tryck pga den större
omkretsen. Vi har under våra drygt 20 år som vi opererat lymfödem kommit fram till
att kompressionen med fler lager av strumpor oftast är ett bättre val än en strumpa.
Patienterna har själva noterat att det är ett bättre sätt för att hålla ödemet tillbaka.
Fråga: Hur länge följer ni upp patienten efter en fettsugning?
Svar: Vi följer patienten cirka två år efter operation. Sedan räcker en kontroll om året
hos lymfterapeut på hemorten som ordinerar exakt det antal strumpor som vi kommit
fram till baserat på de mått som vi tagit fram. När mätning av arm- och benvolymer
görs av lymfterapeuten, återrapporteras mätningen till vårt kvalitetsregister så att vi,
trots att vi inte ser patienten, har full kontroll på uppföljningen
Fråga: Om man har ett lymfödem i en arm (tungt och det gör ont i axeln och nacken
på grund av det), och man har återkommande rosfebrar hela tiden – antibiotika biter
inte så att det försvinner en gång för alla … Kan man ändå fettsuga armen?
Blir rosfebrarna kanske bättre – eller blir det ingen skillnad – eller avråder ni att man
fettsuger armen om man har denna hemska bakterie?
Svar: Javisst kan man fettsuga armen eller benet på en patient som har haft
rosfeber. Både den svullna armen/benet samt upprepade rosfeberattacker utgör
indikation för operation. De flesta av våra patienter har haft upprepade
rosfeberattacker under många år. Naturligtvis opererar man inte under pågående
rosfeberattack. Alla patienter får antibiotika under cirka två veckor under och
efter operationen, Vi har gjort en studie på detta som är under publikation. Vi har
cirka 1000 observationsår före operation och lika många efter operation. Risken att
drabbas av rosfeber minskar med 87% efter fettsugning av armen.