Följdfrågor från tre medlemmar efter intervjun med Håkan Brorson Fråga: Hur många operationer (lymfödem) gör Håkan Brorson per år? Svar: Omkring 16-20 . De flesta utanför Region Skåne och från utlandet. Fråga: Om man ska ha kompressionsstrumpor dygnet runt, kan man ha en med lägre kompressionsklass på natten än den man har på dagen? Som det är nu har jag KK3 på dagen, men om jag idag vilar med den, domnar foten bort, så den fungerar idag inte att sova med Svar: Man använder samma strumpa i 24 timmar (KKL 3) men om foten domnar kan man ta lösare mått runt vristen/foten så att detta inte inträffar. På morgonen tar man av strumpan, duschar, smörjer in benet med lotion och tar sedan på sig en nytvättad strumpa. För vissa patienter kan ett ”multilayer bandaging” vara lösningen. Patienter med benödem behöver dagtid ofta komplettera med en knä- eller lårlång strumpa utanpå den lårlånga som man bär 24 timmar. Det kan mycket väl vara en rundstickad strumpa. Denna strumpa tar man av på kvällen innan man lägger sig. Alla patienter är individuella och det är viktigt att också strumpförsörjningen anpassas till varje patient. En patient med BMI 19 kanske klarar sig med en kompressionsstrumpa pga mindre omkrets på benet, medan en patient med BMI 30 med stora omkretsar behöver kompression med ett högre tryck pga den större omkretsen. Vi har under våra drygt 20 år som vi opererat lymfödem kommit fram till att kompressionen med fler lager av strumpor oftast är ett bättre val än en strumpa. Patienterna har själva noterat att det är ett bättre sätt för att hålla ödemet tillbaka. Fråga: Hur länge följer ni upp patienten efter en fettsugning? Svar: Vi följer patienten cirka två år efter operation. Sedan räcker en kontroll om året hos lymfterapeut på hemorten som ordinerar exakt det antal strumpor som vi kommit fram till baserat på de mått som vi tagit fram. När mätning av arm- och benvolymer görs av lymfterapeuten, återrapporteras mätningen till vårt kvalitetsregister så att vi, trots att vi inte ser patienten, har full kontroll på uppföljningen Fråga: Om man har ett lymfödem i en arm (tungt och det gör ont i axeln och nacken på grund av det), och man har återkommande rosfebrar hela tiden – antibiotika biter inte så att det försvinner en gång för alla … Kan man ändå fettsuga armen? Blir rosfebrarna kanske bättre – eller blir det ingen skillnad – eller avråder ni att man fettsuger armen om man har denna hemska bakterie? Svar: Javisst kan man fettsuga armen eller benet på en patient som har haft rosfeber. Både den svullna armen/benet samt upprepade rosfeberattacker utgör indikation för operation. De flesta av våra patienter har haft upprepade rosfeberattacker under många år. Naturligtvis opererar man inte under pågående rosfeberattack. Alla patienter får antibiotika under cirka två veckor under och efter operationen, Vi har gjort en studie på detta som är under publikation. Vi har cirka 1000 observationsår före operation och lika många efter operation. Risken att drabbas av rosfeber minskar med 87% efter fettsugning av armen.
© Copyright 2024