tema: kvalitet i välfärden dagenssamhälle samhälle 44 dagens 75 miljoner kronor … av statsbidragen till extra svenskunderv isning för nyanlända grundskoleelever har frusit inne. Orsaken är att många skolor saknar behöriga lärare i ämnet och därför inte får ta del av bidraget. Skolverket, som fördelar pengarna, vill nu att rege ringen ändrar kraven. Källa: Sveriges Radio #38 #38• •2015 2015 SKL kräver ändrade flyktingregler Flyktingsituationen gör att en rad regler inom socialtjänsten, skolan och sjukvården omedelbart måste ändras, enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). SKL vill att hvb-hem som tar emot ensamkommande asylsökande minderåriga inte alltid ska behöva vara bemannade dygnet runt. Och kravet på att föreståndare för hvb-hem ska ha högskoleutbildning bör tillfäl- na fjärrundervisas av läraligt tas bort. Barn och unga re i andra kommuner och att föreslås också kunna placehälsoundersökningarna som ras i familjehem utan att en erbjuds alla asylsökande ska grundlig utredning gjorts. förenklas. Koll i belastningsregistret – Situationen är och en standardisemycket ansträngd rad enkät bör till en i kommuner och början vara tillräcklandsting. Inom vårligt, anser SKL. den, skolan och omDessutom föresorgen skapar regelslås sänkta krav på verk hinder i mottaundervisningen av gandet, säger Håkan asylsökande barn, Håkan Sörman Sörman, vd på SKL. att elever ska kun- Riksrevisionen sågar rehabgarantin n Rehabiliteringsgarantin, som skulle förhindra sjukskrivning och få personer med psykisk ohälsa tillbaka i arbete, är ett misslyckande. Det konstaterar Riksrevisionen i en granskning av garantin, som är en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting. Sedan 2008 har totalt 6 miljarder kronor satsats i garantin. I många landsting är väntetiderna långa och patienterna har inte fått den hjälp de behöver. allt fler skolor hotas med viten Skolinspektionen har fått mer muskler l 56 förelägganden hittills i år undervisning Sedan års- skiftet har Skolinspektionen skyldighet att besluta om viten vid vissa situationer, exempelvis om skolor har allvarliga brister i arbetet med särskilt stöd eller brister i det systematiska kvalitetsarbetet. Syftet var att ge myndigheten utökade muskler och öka pressen på skolorna att verkligen ge eleverna den undervisning de har rätt till. Alla elever ska ha förutsättningar att nå målen i skolan. För att säkra att det är så måste skolan leva upp till en rad krav. Från januari till september i år beslutade Skolinspektionen om föreläggande med vite i 56 ärenden. Det kan jämföras med 16 ärenden motsvarande period förra året och 24 för helåret 2014. – Vi förstod att det skulle bli fler viten, men kanske har det blivit något färre än vi trodde, säger Malin Norell, jurist på rätts- och tillståndsavdelningen på Skolinspektionen. Om det beror på att kvaliteten är bättre än förväntat på de granskade skolorna eller på att Skolinspektionen hunnit med färre skolor än planerat i sin tillsyn, kan Malin Norell inte uttala sig om. – Vi har inte gjort den analysen, säger hon. Hittils i år har Skolinspektionen beslutat om vitesförelägganden för drygt 24 miljoner kronor. En tredjedel av vitesbesluten gäller friskolor. Det skolföretag som fått flest vitesbeslut är Praktiska Gymnasiet. Totalt har koncernen sex vitesföreläggande, motsvarande cirka 4 miljoner kronor, på sju orter. Men en av skolorna som har fått vite, Praktiska i Gnesta, läggs nu ner på grund av att det är för få elever på skolan. Praktiska Gymnasiet i Stockholm har fått det högsta vitesbeloppet, 900 000 kronor. Skolinspektionen konstaterar stora brister framför allt när det gäller att ge stöd till elever som har svårt att klara undervisningen. Skolans arbete med att förebygga kränkningar är heller inte tillräckligt. – Vi välkomnar tillsynen, men jag tycker inte att vi har så stora brister. Vi får automatiskt viten om vi inte rättat till tidigare brister, men vi tycker att vi har kommit en bra bit på väg. Man måste se till helheten och till att vi nog är den enda huvudman i Sverige som varit granskad i fyra år, säger Patrik Wigelius, myndighets- och kvalitetsansvarig på Praktiska. Enligt honom har Skolin- ”Man måste se till att vi nog är den enda huvudman i Sverige som varit granskad i fyra år.” Patrik Wigelius, myndighets- och kvalitetsansvarig på Praktiska spektionen pågående tillsyn på 35 av Praktiskas skolor. Bland de fristående skolorna märks även Förskolan Olympen som har fyra vitesföreläggande på totalt 2 miljoner kronor. Skolinspektionen kommer under den närmaste treårsperioden att genomföra tillsyn på alla skolor i Sverige. Foto: MAGNUS HALLGREN / DN / TT Ändrade regler gör att Skolinspektionen beslutar om viten oftare än tidigare. Antalet vitesärenden är hittills i år tre gånger fler än i fjol. En vanlig orsak är allvarliga brister i skolornas arbete med särskilt stöd och kvalitetsuppföljning. Bland de kommuner som hittills fått föreläggande med viten utmärker sig Dorotea. Kommunen har fått ett av de högsta enskilda vitesbeloppen, 800 000 kronor. Orsaken är att Skolinspektionen redan våren 2014 konstaterade att kommunen saknade ett systematiskt kvalitetsarbete. Dorotea kommun fick fram till den 1 juni 2015 på sig för att åtgärda bristerna. Men de åtgärder kommunen vidtagit räcker inte, anser Skolinspektionen. ”… det är mycket allvarligt särskilt mot bakgrund av att Skolverket redan 2008 kritiserade huvudmannen för brister i kvalitetsarbetet”, står det i beslutet. Boxholms kommun utmärker sig också med viten i fyra fall på sammanlagt motsvarande 1 050 000 kronor. Skolinspektionen konstaterar allvarliga brister i det systematiska kvalitetsarbetet på förskola, fritidshem och grundskola som pågått under lång tid. Detsamma gäller i kommunens grundsärskola. – Vi tar väldigt allvarligt på kritiken och ska ta tag i det här på allvar. Vi ser att det finns kulturer och jargonger som måste ändras på. Vi måste ha ett systematiskt kvalitetsarbete som är tydligt, för det som inte syns finns inte, säger Rozita Hedqvist, som är ny barn- och utbildningschef i Boxholms kommun sedan i våras. MARIA OTTOSON [email protected] Skolföretaget Praktiska har fått flest vitesbe slut; totalt motsva rande cirka 4 miljoner kronor i år. Så fungerar Skolinspektionens viten n Skolinspektionen beslutar om föreläggande finns ingen systematik i hur personalen ska arbeta för att främja studiero under lektionerna. med vite. Åtgärdas bristerna inom utsatt tid behöver skolorna inte betala. Men om det inte Allvarliga brister i det systematiska kvalisker kan Skolinspektionen ansöka i domstol om tetsarbetet. Konsekvensen blir att elevernas utdömande av viten. Utmärmöjligheter att nå målen kande för Skolinspektionens äventyras. Stor ökning vitesföreläggande är att Vitesförelägganden från SkolIngen tillgång till bristerna har funnits under inspektionen jan–sept. elevhälsa som kan stödja en längre tid och att de är 56 elevernas utveckling mot n Anmälningsett hinder för eleverna att nå målen. ärenden 14 målen. Ofta förekommer flera n TillsynsIngen tillgång till skolbrister vid en och samma ärenden bibliotek som stödjer eleverskola. nas lärande och utveckling Exempel på brister där eller studie- och yrkesvägSkolinspektionen har gett fö42 16 ledning. reläggande om vite i år: 3 Erbjuder inte studieSkolan brister i att utreda 13 handledning på modersmåelevers behov av särskilt stöd. let till de som behöver det. Alla elever kan inte bedriva       studier i en lugn miljö och det 2014 2015 Källa: Skolinspektionen