Tyngdtäcke - Svenska Föreningen för Barn

TYNGDTÄCKE
som behandling av sömnsvårigheter hos barn med neuropsykiatrisk problematik
Malin Pettersson Malin1
Per A Gustafsson2
1/ Läkarstuderande Hälsouniversitetet i Linköping
2/ Professor Avd f BUP/IKE Hälsouniversitetet i Linköping
METOD
Föräldrar till 52 (av 87 möjliga) barn med ADHD och andra neuropsykiatriska
diagnoser som fått tyngtäcke som behandling mot sömnsvårigheter har följts
upp med en telefonintervju angående deras upplevelse av hur tyngdtäcket
fungerat. Intervjuformuläret fokuserar främst på insomningstid, allmän sömn
och ifall barnet blivit påverkat under dagtid. Även frågor avseende användningsfrekvens, medicinering och hur de använder tyngdtäcket finns med.
INTRODUKTION
Från Hjälpmedelscentralen i Linköping inhämtades uppgifter om alla barn
(< 18 års ålder) som fått tyngdtäcke förskrivet pga sömnsvårigheter från och
med januari 2012 till och med juni 2014. Diagnoser var ADHD (ICD F900 serien), Autismspektrum-svårigheter, ASD (ICD F840, F845) eller både ADHD
och ASD. ”Annan psykiatri” innefattar tre barn med ångestproblematik, två
barn med depression samt två barn med utvecklingsstörning.
Många barn med ADHD och andra neuropsykiatriska tillstånd lider av sömnproblem. Det har visat sig att dessa barn har en längre sleep-onset än barn
med normal utveckling.
Tyngdtäcke är en behandlingsmetod för sömnbesvären och kan vara ett
alternativ eller ett komplement till farmaka. Tyngdtäcke väger mer än ett
vanligt täcke och den grundläggande iden är att täcket genom sensorisk
stimulering ska bidra till att barnet blir lugnare.
Tabell 1. Diagnos vid ordination (antal, %)
ADHD+
ADHD
ADHD+
Kön
ADHD
ASD+
+ASD
annan psyk
annan psyk
SYFTE
Tabell 2. Har svårigheterna minskat relaterat till diagnos (antal, %)
Diagnos
Ja
Nej
Vet ej
ADHD
23 (79,3)
4 (13,7)
2 (6,8)
ADHD+ASD
11 (84,6)
2 (15,4)
0
ADHD+annan psyk
3 (100)
0
0
Annan psyk
2 (66,7)
1 (33,3)
0
ASD
2 (100)
0
0
Utvecklingsstörning
2 (100)
0
0
Att undersöka hur/om/hur mycket barn och ungdomar som fått tyngdtäcke förskrivet använder tyngdtäcket och hur sömn och sömnkvalitet påverkats av
tyngdtäckesbehandlingen.
RESULTAT
Av de som deltog i intervjustudien påbörjade 32,7% behandlingen därför att
barnet hade svårigheter att somna/lång insomningstid, 11,5% uppger att orsaken var svårigheter att sova hela natten. Över hälften (51,9%) uppger att
orsaken var en blandning av de två nämnda.
Barnen hade haft tyngdtäcke i medeltal 35 månader, dvs nästan 3 år. Behandlingstiden varierade mellan 7-84 (SD 22,0) månader.
Majoriteten använde tyngdtäcket varje kväll och de allra flesta valde att använda tyngdtäcket vid läggdags. De som använt täcket vid andra tidpunkter gjorde
det i huvudsak i samband med tv-tittande.
En majoritet av föräldrarna (83%) upplever att deras barn har god nytta och
effekt av tyngdtäcket oavsett ålder och diagnos (Tabell 2).
DISKUSSION
En klar majoritet av de som deltagit i intervjun har uppgett en förbättring med
tyngdtäckesbehandlingen. Enligt de allra flesta är förbättringen främst märkbar
på kvällen i samband med att barnen ska gå och lägga sig samt under sömnen.
Detta har också varit största anledningen till start av tyngdtäckesbehandling,
dvs att barnen har haft lång insomningstid och/eller vaknat mycket på nätterna.
De positiva resultaten beskrivs i lika hög utsträckning oavsett psykiatrisk
diagnos hos barnen.
Studien baseras endast på upplevelser ifrån föräldrarna och det finns ingen registrering med sömndagbok eller actigrafi, det fanns inte heller någon annan behandling med i samband med studien, alltså får man ta i beaktande att placeboeffekten kan inverka. Även en vilja att från föräldrarnas sida se en förbättring
samt tillmötesgå personal kan påverka svaren. Bortfallet var 29% trots upprepade påstötningar, det kan tänkas att de som inte medverkade var mindre nöjda.
Linköpings universitet:
Malin Pettersson Malpe859@[email protected]
Per A Gustafsson [email protected]
Rapporten kan beställas från:
Malpe859@[email protected]; [email protected]
Annan
psyk
UtveckASD lingsstörning
n
Flicka
16 (18,4)
11 (12,6)
1 (1,1)
3 (3,4)
3 (3,4)
0
0
34 (39,1)
Pojke
34 (39,1)
5 (5,7)
2 (2,3)
3 (3,4)
4 (4,6)
3 (3,4)
2 (2,3)
56 (60,9)
Totalt
50 /57,5)
16 (18,4)
3 (3,4)
6 (6,9)
7 (8,0)
3 (3,4)
2 (2,3)
87
Totalt
43 (82,7)
6 (11,5)
2 (3,8)
Totalt
29
13
3
3
2
2
52
KONKLUSION
De intervjuade föräldrarna har som helhet upplevt tyngdtäckesbehandlingen
som mycket positiv med förbättrad sömn hos barnen utan nämnvärda avigsidor.
Effekten upplevs som lika god för barn med samsjuklighet i form av ASD eller
annan psykiatri, som för de med enbart ADHD. Resultaten stöder att tyngdtäcke
kan vara en metod att pröva för barn och ungdomar med sömnsvårigheter och
neuropsykiatrisk problematik.
REFERENSER
Allan Hvolby et al.“Actigraphic and parental reports of sleep difficulties in
children with attention-deficit/hyperactivity disorder”. Arch Pediatr Adolesc Med.
2008;162(4):323-329. doi:10.1001/archpedi.162.4.323.
Allan Hvolby et al.”Parental rating of sleep in children with attention deficit/hyperactivity”. European Child & Adolescent Psychiatry July 2009, Volume 18,
Issue 7, pp 429-438.
Allan Hvolby et al.”Use of Ball Blanket in attention-deficit/hyperactivity disorder
sleeping problems”. April 2011, Vol. 65, No. 2 , Pages 89-94
Zetterlund B, Odéus E. Uppföljning av barn och ungdomar 0-18 år i Västra Götaland som har behandling med tyngdtäcke. http://www.vgregion.se/upload/HoH/
Uppf%C3%B6ljning%20av%20behandling%20med%20tyngdt%C3%A4cke.
pdf nedladdad 2014-03-17.
Tack till medverkande föräldrar. Arbetsterapeut Eva Bjuvmar medverkade vid
upplägget av undersökningen. Ekonomiskt stöd från FORSS har möjliggjort
genomförandet.