E N K U L T I D N I N G O M P E N G A R F R Å N S W E D B A N K O C H S PA R B A N K E R N A . N R 1 / 2 0 1 5 . Å R G Å N G 8 9 N ANTE L S Utgivare: Swedbank och sparbankerna Produktion och redaktion: Bee Production Illustration: Lena Forsman TEMA: FAMILJENS EKONOMI G N E P O K C E V IN D A J Ö H U D N A SÅ K DÄRFÖR ÄR DET BRA ATT SPARA TEMA: FAMILJENS EKONOMI BUDGET De flesta företag gör en budget. Men du kan också ha hjälp av en budget i din familj. Om du gör en budget är det lätt att få koll på vart dina pengar tar vägen. I en budget skriver du ner dina inkomster. Det är alla pengar som du tjänar. Det kan till exempel vara din veckopeng eller månads peng. Sedan skriver du ner dina utgifter. Det är vad dina peng ar ska räcka till varje månad. Och vad det kostar. Det kan till exempel vara godis, kläder, telefon och bio. När du skrivit ner allt är det lätt att se om dina inkomster räcker för alla utgifter. Om dina pengar inte räcker måste du fundera över vad du inte behöver köpa så ofta. Försök också att spara lite pengar varje månad. Kanske vill du spara till något speciellt. En resa, en cykel eller ett datorspel? Koll på ekonomin Varannan förälder lär sina barn ta ansvar för sina pengar. Hälften gör det alltså inte. Men vad är det du behöver veta? Är du mellan nio och tolv år räcker det väl att få veckopeng eller månadspeng? Eller? Lyckoslanten kollar in familjens ekonomi. Text: Lena Loheim Kangevik Illustration: Lena Forsman Sverige är ett rikt land. Ändå är vi dåliga på att lära våra barn om hur man sparar och sköter sin ekonomi. Föräldrar i Storbritannien är sämst i Europa på att lära sina barn om ekonomi. Och svenska föräldrar är näst sämst. I Ungern och Grekland är föräldrar bäst på att lära sina barn att ta hand om pengar. Varför det är så vet vi inte. Men det kanske beror på att det är svårare att få pengarna att räcka där. Få koll på pengarna För att du lättare ska klara dig när du blir vuxen är det bra om du redan som barn får veta hur du ska ta hand om dina pengar. Vad dina pengar ska räcka till och vad du har råd med. Därför kan det vara bra att veta mer om din familjs ekonomi. Då kan du kanske hjälpa till att spara in på 2 en del onödiga kostnader. Det kanske till och med kan hjälpa dig att få högre vecko- eller månadspeng? Eller så kan du tjäna lite extra pengar hemma genom att hjälpa till mer. Pengar in = inkomst Men först måste du veta mer om hur din familjs ekonomi ser ut. Du behöver veta hur mycket pengar familjen tjänar. Och hur mycket pengar som går åt, och till vad. Alla pengar som kommer in till familjen kallas för inkomster. Om dina föräldrar arbetar har de lön från sina arbetsplatser. Är de sjuka får de sjuklön från Försäkringskassan. Och om någon är arbetslös kan de få pengar från sitt fackförbund. Både sjuklönen och ersättningen om man blir arbetslös är en trygghet. Ingen ska vara utan pengar om något händer. Dessutom får alla barnfamiljer i Sverige barnbidrag. Bidraget är en fast summa varje månad. Man får barnbidrag för varje barn i familjen. Äldre barn får studiebidrag. Bor du bara med en av dina föräldrar kanske ni får hjälp med pengar av din andra förälder. Små saker kan bli stora kostnader Familjens inkomst ska räcka till mycket. Några saker som alla behöver är: bostad, mat, kläder, tvål, schampo, tvättmedel, el, telefon, internet, försäkringar, kläder och resor till och från jobb och skola. Och så bör man även spara en slant varje månad. Kanske vill familjen spara till en gemensam resa? Men det är också bra att spara pengar till oväntade händelser. Om dina glasögon går sönder, till exempel. Eller om du har ett husdjur som måste till veterinären. Att ha extra sparpengar är en trygghet för hela familjen. Kanske kan du komma på saker som ni kan spara in på i din familj? Köper ni till exempel en chokladkaka för 22 kronor en gång i veckan blir det 1 140 kronor på ett år. En 1,5 liter stor flaska med läsk i veckan kostar 18 kronor. På ett år blir det 936 kronor. Du hittar säkert fler exempel på vad ni skulle kunna spara in på hemma hos dig. Boende och mat kostar Det dyraste för en familj är att bo. I Sverige lägger vi ungefär en fjärdedel av våra inkomster på bostad. Hur dyrt det är att bo beror förstås på hur familjen bor. De som bor i villa eller bostadsrätt har ofta lån i en bank -- banklån -- att betala. De som bor i hyresrätt betalar hyra till hyresvärden. Det finns fler saker i ett boende som kostar. Till exempel värme, el, sophämtning, vatten och försäkring. Mat är också något som kostar mycket i en familj. Billigast är att storhandla mat och laga den hemma. Dyrast är att köpa hämtmat eller att äta ute på restaurang. Men det är faktiskt så att maten i Sverige inte har ökat i pris på flera år. Annars brukar det mesta bli dyrare med åren. För att ha koll på vart pengarna tar vägen är det bra att göra en budget. Här intill kan du läsa mer om hur du kan göra en budget. n Det kostar 1. Boende Det dyraste för en familj är att bo. Mellan en tredjedel och en fjärdedel av alla inkomster i en familj går till att betala boendet. 2. Mat Efter boendet är maten det dyraste. Maten tar ungefär en fjärdedel av alla inkomster. 3. Kläder Kläder är familjernas tredje största utgift. Den tar cirka tio procent av inkomsterna. Källa: Swedbank, Statistiska centralbyrån Källor: Statistiska centralbyrån, Swedbank, Intrum Justitia, Sifo på uppdrag av Swedbank 3 Dina pengar, ditt ansvar Psst! d dina Jämför dig inte bara me efter t rne inte på Sök . vänner I dem ar. ing aktuella undersökn gar pen t cke my hur a kan du hitt din ålder. som är vanligt att få i ffsigt Det är dessutom ett pro äldrar har argument som dina för du vill höja svårt att stå emot när . eng din veckop Text: Susanna Johansson Foto: Swedbank Hej Arturo! Varför är det bra med veckopeng och månads peng? – Veckopeng och månadspeng är bra på många Arturo. sätt. Det lär dig att ta hand om dina pengar. Du lär dig hur länge dina pengar räcker. Och till vad. Du lär dig också att det inte finns hur mycket pengar som helst. Ju tidigare i livet du lär dig detta desto bättre. Måste man hjälpa till hemma för att få veckopeng eller månadspeng? – Ja. Det är viktigt att förstå att veckopeng och månadspeng inte är något du bara får. Jag tycker att veckopeng och månadspeng ska vara en ersättning. En ersättning för ett arbete du har gjort. Till exempel att att du har bäddat din säng varje dag. Vad ska pengarna räcka till? – Undersökningar visar att veckopengen brukar gå till godis. Men jag tycker att pengarna ska räcka till mer än så! När du blir lite äldre ska pengarna kanske räcka till nöjen också. Som bio och fika. Eller fritidsintressen. Är det viktigt att spara pengar? – Ja, det är det. Vill du spara till ett tv-spel? Då är det viktigt att du 4 förstår att du måste avstå från vissa saker för att ha råd med tv-spelet. Du kan kanske inte gå på bio varje månad. Så är det för vuxna också. En del månader är det okej att inte ha råd med allt på en gång. Vad ska föräldrar tänka på när de ger veckopeng eller månadspeng? – Föräldrar ska göra det som är bra för barnen. Inte göra det enkelt för dem själva. Om du får pengar som inte räcker hela veckan eller månaden ska inte dina föräldrar ge dig mer pengar. I stället måste de fundera över om du kanske inte är redo för månadspeng. Eller om du kan göra något mer hemma för att höja din veckopeng. Hade du veckopeng när du var liten? – Ja! Jag var väldigt intresserad av småsoldater. Men min veckopeng räckte inte till ett paket småsoldater. Då övertalade jag min mamma om att jag skulle få mer i veckopeng. Jag städade mitt rum, dammsög hela vår lägenhet och sprang små ärenden till affären. Då fick jag mer veckopeng! Men då höjde de i stället priset på småsoldaterna, och jag hade ändå inte råd … Har du fler bra tips? – När pengarna är slut är pengarna slut. Du ska aldrig låna pengar för att handla. Spara dina pengar först. Handla sedan. Vad gör du med dina egna pengar? Foto: Riksbanken Veckopeng och månadspeng är bra. Det lär dig att hantera pengar. Men det finns viktigare saker i livet. Arturo Arques berättar mer. Han är Swedbank och Sparbankernas expert på privatekonomi. ENKÄT Har alla barn i Sverige veckopeng? – Alla barn i Sverige får inte veckopeng. Det är helt okej. Man kan lära sig att ta hand om pengar ändå. Lyssna och lär av hur dina föräldrar får sina pengar att räcka till familjens utgifter. – Många föräldrar kämpar med att få sin ekonomi att gå ihop. Ibland räcker det helt enkelt inte till veckopeng eller månadspeng. Min mamma hade inte mycket pengar. Ibland fick jag inte veckopeng. Det lärde mig en viktig sak: att respektera och beundra min mamma, som kämpade hårt för att jag skulle ha det så bra som möjligt. Pengar är bra att ha. Men en bra relation med sina föräldrar, syskon och kompisar är ovärderlig. n 3 tips till dig som vill ha mer Vill du ha mer, mer, mer? Men säger dina föräldrar blankt nej? Prova Lyckoslantens knep. 1. Prata med dina föräldrar när de är på bra humör. Då är det lättare! 2. Kom på tre bra argument för att du ska få större veckopeng eller må nadspeng. Erbjud dig till exempel att hjälpa till mer. Eller ta mer ansvar för dina läxor. 3. Ta ansvar för hela hemmet, inte bara ditt eget rum. Håll fint. Var snäll mot dina syskon. Hjälp till i köket. Vik tvätt. Föräldrar älskar att slippa tjata! an du … För hundra kronor k gisk mellanmjölk. • Köpa åtta liter ekolo • Ta hål i ett öra. • Skicka hundra* MMS • Bjuda en kompis på ort). (*med Comviq kontantk fika. ium kostar avbrott. Spotify Prem n reklam • Lyssna på musik uta 99 kronor i månaden. r 77 kronor* ett välgörande syfte. Fö till ar ng pe ka än Sk av • Hjälpa andra. n som är i akut behov tpaket till någon i Syrie kan du skänka ett ma hjälp (*Röda Korset). is. r eller ett kilo smågod ine • Köpa fem kilo apels Sms-lån fälla för unga Många unga vuxna tar sms-lån. Sms-lån är ett sätt att låna pengar. Genom att man sms:ar företaget som lånar ut pengar kommer pengarna fort in på kontot hos den som lånar pengarna. Men de snabba och små lånen kan göra den som lånar fattig. För sms-lån har ofta väldigt hög ränta. Det gör att lånen blir dyra att betala tillbaka. Därför är det många som inte har råd att betala tillbaka sina sms-lån. Och betalar man inte tillbaka kan man hamna hos Kronofogden. Varje dag h amnar cirka 160 personer hos Kronofogden. Den som hamnar hos Kronofogden riskerar att bli av med sina ägodelar och pengar. Kronofogden har som jobb att se till att skulder blir betalda. Och finns det inga pengar kan de ta annat man äger. Att fler unga vuxna tar sms-lån är förstås inte bra. Därför försöker Konsumentverket stoppa företag som erbjuder sms-lån. Källa: Veckans Affärer Adam Ålder: 7 år. Bor: Huddinge. – Jag köper lego. Jag köper lite olika lego, mest Marvel och Star Wars. De kostar kanske 100 eller 200 kronor. Adina Ålder: 7 år. Bor: Värnamo. – Jag spa rar tills jag hittar nå got roligt, såsom en leksak eller en rolig bil. Ibland sparar jag till glass. Mika Ålder: 12 år. Bor: Helsing borg. – Jag brukar inte köpa något för min månadspeng, utan sparar den nästan alltid till en större grej. En gång sparade jag till exempel till en iPad. Det tog nästan ett år. Edvin Ålder: 12 år. Bor: Luleå. – Lite av mina pengar sätter jag in på banken, lite har jag hemma. Jag har inte köpt något på väl digt länge, för jag sparar till en surfplatta. Enkät: Åsa Ohlsson och Torbjörn Hallgren TEMA: FAMILJENS EKONOMI 5 TEMA: FAMILJENS EKONOMI Hur ska det gå? Niklas. Ibland kan en familjs ekonomi försämras utan att någon rår för det. Lyckligtvis är vi i S verige världsbäst på att vara skyddade när något händer. Regeringen lägger en stor del av stats budgeten på ekonomisk trygghet för barn och familjer. Niklas Löfgren förklarar hur det funkar. Han jobbar på Försäkringskassan och är expert på familjens ekonomi. Text: Lena Loheim Kangevik Illustration: Linda Carlsson Vad händer om mina föräldrar blir sjuka och inte kan jobba? – Första dagen när de är hemma får de ingen lön. Den dagen kallas för karensdag. Är de sjuka efter det får de sjuklön de första två veckorna. – Om de är sjuka längre än så får de pengar från Försäkringskassan. Det kallas för sjukpenning. – Både sjuklönen och sjukpenningen är 80 procent av lönen. Men bara upp till en viss lön. Man kan alltså inte få 80 procent av hela lönen om man tjänar mycket pengar. Vad händer om jag får ett syskon? – Dina föräldrar får föräldrapenning när barnet föds. Det kan man få i ungefär 16 månader. Då kan mamma eller pappa vara hemma från jobbet och ta hand om barnet. Föräldrapenningen är 80 procent av lönen. – När en familj får ett barn får familjen också barnbidrag. Barnbidraget är 1 050 kronor per må nad. Har familjen fler än ett barn får man lite mer barnbidrag för varje barn. – Alla familjer med barn får barnbidrag i Sve rige, även de som har mer pengar än andra. Barn bidraget ska gå till barnet och det barnet behöver. 6 Vad händer om mamma eller pappa blir av med sitt jobb? – Då måste de först anmäla sig till Arbetsförmed lingen och söka nya jobb. – Under tiden de söker nytt jobb får de pengar från sin arbetslöshetsförsäkring. Den kallas för a-kassa. Då får man cirka 80 procent av sin lön. Men det är viktigt att man är med i och har betalat in till a-kassan. – Har man ingen a-kassa kan man få pengar från Arbetsför medlingen. Men det är ganska lite pengar. Det är inte säkert att peng arna räcker. Då måste man gå till kommunen som man bor i och få hjälp. Hjälpen kallas för försörjningsstöd. Vad händer om mina föräldrar skiljer sig? – Föräldrarna ska dela på dina kostnader även om de inte bor ihop. Hur mycket de ska hjälpa varandra med kommer de själva överens om. – Men om föräldrarna inte kan komma över ens finns det underhållsstöd. Det är 1 273 kronor i månaden. Det betalar Försäkringskassan ut till den som har hand om barnet mest. Den andra föräldern betalar sedan samma summa till Försäkringskassan. – Men 1 273 kronor är ganska lite pengar. Så det bästa är om föräldrarna kan komma överens utan att Försäk ringskassan behöver hjälpa till. Så många som fyra av fem köp görs utan sedlar och mynt i Sverige. Vi använder hellre bankkort när vi handlar. Källa: TT Glass Tidningar Smågodis Bio Apelsiner Presenter Dataspel Docka Sms Lego Kläder Det finns många sätt att betala det det man vill ha. Kort, kontant eller Swish Swishar du pengar? Eller använder du hellre sedlar och mynt? Det finns många olika sätt att betala på. Text: Ian Koehl Det finns många olika sätt att betala saker på. När din mamma och pappa var små betalade nästan alla med kontanter. Det betyder att de betalade med sedlar och mynt. Så är det inte nu för tiden. I dag kan det till och med vara ovanligt att ha riktiga pengar på sig. Här är de vanligaste sätten att betala något på. en gång eller dela upp betalningen. Det betyder att du kan betala lite i taget. Men då måste du också betala ränta. Ränta är en avgift som läggs på det du har handlat med ditt kort. Räntan på kortet kan vara väldigt hög. Det kan alltså bli riktigt dyrt att dela upp din betalning med kreditkort eller betalkort. Bankkort När du använder ditt bankkort dras pengarna direkt från ett bankkonto, som är kopplat till kortet. Avbetalning Om du köper något på avbetalning betyder det att du bara betalar en del av priset när du får varan. Resten delar du upp och betalar av tills hela varan är betald. Handlar du på avbetalning tillkommer ofta ränta. Om du till exempel köper en tv för 5 000 kronor kanske den egentligen har kostat 6 000 Kreditkort och betalkort Använder du kreditkort eller betalkort får du en räkning i slutet av månaden. När räkningen kommer kan du välja att betala allt på kronor när avbetalningen är klar. Många affärer lockar med avbetalningar utan ränta. Men ofta är det ändå avgifter på varje månadsräkning. Så även om avgifterna inte kallas för ränta är det pengar som man ska betala. Och det gör att varan blir dyrare än om du hade betalat hela summan från början. Swish När du betalar med Swish betalar du via din mobil. Du laddar ner en app som heter Swish. Den kopplar du till ditt bankkonto och telefonnummer. För att kunna swisha pengar till någon måste även den som tar emot pengarna ha Swish. För att kunna betala med Swish ska du ha ett BankID med ett lösenord. Det måste dina föräldrar hjälpa dig med. n 7
© Copyright 2024