Lyckoslanten tema familjens ekonomi

E N K U L T I D N I N G O M P E N G A R F R Å N S W E D B A N K O C H S PA R B A N K E R N A . N R 1 / 2 0 1 5 . Å R G Å N G 8 9
N
ANTE
L
S
Utgivare: Swedbank och sparbankerna
Produktion och redaktion: Bee Production
Illustration: Lena Forsman
TEMA: FAMILJENS EKONOMI
G
N
E
P
O
K
C
E
V
IN
D
A
J
Ö
H
U
D
N
A
SÅ K
DÄRFÖR ÄR DET BRA ATT SPARA
TEMA: FAMILJENS EKONOMI
BUDGET
De flesta företag gör en
budget. Men du kan också
ha hjälp av en budget i din
familj. Om du gör en budget
är det lätt att få koll på vart
dina pengar tar vägen.
I en budget skriver du
ner dina inkomster. Det är
alla pengar som du tjänar.
Det kan till exempel vara din
veckopeng eller månads­
peng.
Sedan skriver du ner dina
utgifter. Det är vad dina peng­
ar ska räcka till varje månad.
Och vad det kostar.
Det kan till exempel vara
godis, kläder, telefon och bio.
När du skrivit ner allt
är det lätt att se om dina
inkoms­ter räcker för alla
utgifter.
Om dina pengar inte räcker
måste du fundera över vad du
inte behöver köpa så ofta.
Försök också att spara
lite pengar varje månad.
Kanske vill du spara till
något speciellt. En resa, en
cykel eller ett datorspel?
Koll på ekonomin
Varannan förälder lär sina barn ta ansvar för sina pengar. Hälften gör det
alltså inte. Men vad är det du behöver veta? Är du mellan nio och tolv år
räcker det väl att få veckopeng eller månadspeng? Eller? Lyckoslanten
kollar in familjens ekonomi.
Text: Lena Loheim Kangevik Illustration: Lena Forsman
Sverige är ett rikt land. Ändå är vi
dåliga på att lära våra barn om hur
man sparar och sköter sin ekonomi.
Föräldrar i Storbritannien är
sämst i Europa på att lära sina barn
om ekonomi. Och svenska föräldrar
är näst sämst.
I Ungern och Grekland är föräldrar
bäst på att lära sina barn att ta hand
om pengar. Varför det är så vet vi inte.
Men det kanske beror på att det är
svårare att få pengarna att räcka där.
Få koll på pengarna
För att du lättare ska klara dig när
du blir vuxen är det bra om du redan
som barn får veta hur du ska ta hand
om dina pengar. Vad dina pengar ska
räcka till och vad du har råd med.
Därför kan det vara bra att veta
mer om din familjs ekonomi. Då kan
du kanske hjälpa till att spara in på
2
en del onödiga kostnader. Det kanske
till och med kan hjälpa dig att få
högre vecko- eller månadspeng? Eller
så kan du tjäna lite extra pengar
hemma genom att hjälpa till mer.
Pengar in = inkomst
Men först måste du veta mer om hur
din familjs ekonomi ser ut. Du
behöver veta hur mycket pengar
familjen tjänar. Och hur mycket
pengar som går åt, och till vad.
Alla pengar som kommer in till
familjen kallas för inkomster.
Om dina föräldrar arbetar har de
lön från sina arbetsplatser. Är de sjuka
får de sjuklön från Försäkringskassan.
Och om någon är arbetslös kan de få
pengar från sitt fackförbund.
Både sjuklönen och ersättningen
om man blir arbetslös är en trygghet. Ingen ska vara utan pengar om
något händer.
Dessutom får alla barnfamiljer i
Sverige barnbidrag. Bidraget är en
fast summa varje månad. Man får
barnbidrag för varje barn i familjen.
Äldre barn får studiebidrag.
Bor du bara med en av dina
föräldrar kanske ni får hjälp med
pengar av din andra förälder.
Små saker kan bli stora kostnader
Familjens inkomst ska räcka till
mycket. Några saker som alla
behöver är: bostad, mat, kläder, tvål,
schampo, tvättmedel, el, telefon,
internet, försäkringar, kläder och
resor till och från jobb och skola.
Och så bör man även spara en
slant varje månad. Kanske vill
familjen spara till en gemensam
resa? Men det är också bra att spara
pengar till oväntade händelser. Om
dina glasögon går sönder, till exempel.
Eller om du har ett husdjur som måste
till veterinären. Att ha extra sparpengar är en trygghet för hela familjen.
Kanske kan du komma på saker
som ni kan spara in på i din familj?
Köper ni till exempel en chokladkaka
för 22 kronor en gång i veckan blir
det 1 140 kronor på ett år.
En 1,5 liter stor flaska med läsk i
veckan kostar 18 kronor. På ett år blir
det 936 kronor. Du hittar säkert fler
exempel på vad ni skulle kunna spara
in på hemma hos dig.
Boende och mat kostar
Det dyraste för en familj är att bo. I
Sverige lägger vi ungefär en fjärdedel
av våra inkomster på bostad.
Hur dyrt det är att bo beror förstås
på hur familjen bor.
De som bor i villa eller bostadsrätt
har ofta lån i en bank -- banklån -- att
betala.
De som bor i hyresrätt betalar hyra
till hyresvärden.
Det finns fler saker i ett boende
som kostar. Till exempel värme, el,
sophämtning, vatten och försäkring.
Mat är också något som kostar
mycket i en familj. Billigast är att
storhandla mat och laga den hemma.
Dyrast är att köpa hämtmat eller att
äta ute på restaurang.
Men det är faktiskt så att maten i
Sverige inte har ökat i pris på flera år.
Annars brukar det mesta bli dyrare
med åren.
För att ha koll på vart pengarna tar
vägen är det bra att göra en budget.
Här intill kan du läsa mer om hur
du kan göra en budget. n
Det kostar
1. Boende
Det dyraste för en familj är att
bo. Mellan en tredjedel och
en fjärdedel av alla inkomster
i en familj går till att betala
boendet.
2. Mat
Efter boendet är maten det
dyraste. Maten tar ungefär en
fjärdedel av alla inkomster.
3. Kläder
Kläder är familjernas tredje
största utgift. Den tar cirka tio
procent av inkomsterna.
Källa: Swedbank, Statistiska centralbyrån
Källor: Statistiska centralbyrån, Swedbank, Intrum
Justitia, Sifo på uppdrag av Swedbank
3
Dina pengar,
ditt ansvar
Psst!
d dina
Jämför dig inte bara me
efter
t
rne
inte
på
Sök
.
vänner
I dem
ar.
ing
aktuella undersökn
gar
pen
t
cke
my
hur
a
kan du hitt
din ålder.
som är vanligt att få i
ffsigt
Det är dessutom ett pro
äldrar har
argument som dina för
du vill höja
svårt att stå emot när
.
eng
din veckop
Text: Susanna Johansson Foto: Swedbank
Hej Arturo!
Varför är det bra
med veckopeng
och månads­
peng?
– Veckopeng och
månadspeng är
bra på många
Arturo.
sätt. Det lär dig
att ta hand om dina pengar. Du lär
dig hur länge dina pengar räcker.
Och till vad. Du lär dig också att det
inte finns hur mycket pengar som
helst. Ju tidigare i livet du lär dig
detta desto bättre.
Måste man hjälpa till hemma för att
få veckopeng eller månads­peng?
– Ja. Det är viktigt att förstå att
veckopeng och månadspeng inte är
något du bara får. Jag tycker att
veckopeng och månadspeng ska vara
en ersättning. En ersättning för ett
arbete du har gjort. Till exempel att
att du har bäddat din säng varje dag.
Vad ska pengarna räcka till?
– Undersökningar visar att veckopengen brukar gå till godis. Men jag
tycker att pengarna ska räcka till
mer än så! När du blir lite äldre ska
pengarna kanske räcka till nöjen
också. Som bio och fika. Eller fritidsintressen.
Är det viktigt att spara pengar?
– Ja, det är det. Vill du spara till ett
tv-spel? Då är det viktigt att du
4
förstår att du måste avstå från vissa
saker för att ha råd med tv-spelet. Du
kan kanske inte gå på bio varje
månad. Så är det för vuxna också. En
del månader är det okej att inte ha
råd med allt på en gång.
Vad ska föräldrar tänka på när de
ger veckopeng eller månadspeng?
– Föräldrar ska göra det som är bra för
barnen. Inte göra det enkelt för dem
själva. Om du får pengar som inte
räcker hela veckan eller månaden ska
inte dina föräldrar ge dig mer pengar.
I stället måste de fundera över om du
kanske inte är redo för månadspeng.
Eller om du kan göra något mer
hemma för att höja din veckopeng.
Hade du veckopeng när du var
liten?
– Ja! Jag var väldigt intresserad av
småsoldater. Men min veckopeng
räckte inte till ett paket småsoldater.
Då övertalade jag min mamma om
att jag skulle få mer i veckopeng. Jag
städade mitt rum, dammsög hela vår
lägenhet och sprang små ärenden till
affären. Då fick jag mer veckopeng!
Men då höjde de i stället priset på
småsoldaterna, och jag hade ändå
inte råd …
Har du fler bra tips?
– När pengarna är slut är pengarna
slut. Du ska aldrig låna pengar för att
handla. Spara dina pengar först.
Handla sedan.
Vad gör du med dina
egna pengar?
Foto: Riksbanken
Veckopeng och månadspeng är bra. Det lär dig att hantera
pengar. Men det finns viktigare saker i livet. Arturo Arques
berättar mer. Han är Swedbank och Sparbankernas expert
på privatekonomi.
ENKÄT
Har alla barn i Sverige veckopeng?
– Alla barn i Sverige får inte veckopeng. Det är helt okej. Man kan lära sig
att ta hand om pengar ändå. Lyssna
och lär av hur dina föräldrar får sina
pengar att räcka till familjens utgifter.
– Många föräldrar kämpar med att
få sin ekonomi att gå ihop. Ibland
räcker det helt enkelt inte till
veckopeng eller månadspeng. Min
mamma hade inte mycket pengar.
Ibland fick jag inte veckopeng. Det
lärde mig en viktig sak: att respektera och beundra min mamma, som
kämpade hårt för att jag skulle ha
det så bra som möjligt. Pengar är bra
att ha. Men en bra relation med sina
föräldrar, syskon och kompisar är
ovärderlig. n
3 tips till dig
som vill ha mer
Vill du ha mer, mer, mer? Men
säger dina föräldrar blankt nej?
Prova Lyckoslantens knep.
1. Prata med dina föräldrar när de är på
bra humör. Då är det lättare!
2. Kom på tre bra argument för att du
ska få större veckopeng eller må­
nadspeng. Erbjud dig till exempel att
hjälpa till mer. Eller ta mer ansvar för
dina läxor.
3. Ta ansvar för hela hemmet, inte bara
ditt eget rum. Håll fint. Var snäll mot
dina syskon. Hjälp till i köket. Vik tvätt.
Föräldrar älskar att slippa tjata!
an du …
För hundra kronor k
gisk mellanmjölk.
• Köpa åtta liter ekolo
• Ta hål i ett öra.
• Skicka hundra* MMS
• Bjuda en kompis på
ort).
(*med Comviq kontantk
fika.
ium kostar
avbrott. Spotify Prem
n reklam
• Lyssna på musik uta
99 kronor i månaden.
r 77 kronor*
ett välgörande syfte. Fö
till
ar
ng
pe
ka
än
Sk
av
• Hjälpa andra.
n som är i akut behov
tpaket till någon i Syrie
kan du skänka ett ma
hjälp (*Röda Korset).
is.
r eller ett kilo smågod
ine
• Köpa fem kilo apels
Sms-lån fälla för unga
Många unga vuxna tar sms-lån. Sms-lån är ett sätt att låna pengar. Genom
att man sms:ar företaget som lånar ut pengar kommer pengarna fort in på
kontot hos den som lånar pengarna.
Men de snabba och små lånen kan göra den som lånar fattig. För sms-lån
har ofta väldigt hög ränta. Det gör att lånen blir dyra att betala tillbaka.
Därför är det många som inte har råd att betala tillbaka sina sms-lån. Och
betalar man inte tillbaka kan man hamna hos Kronofogden. Varje dag h
­ amnar
cirka 160 personer hos Kronofogden.
Den som hamnar hos Kronofogden riskerar att bli av med sina ägodelar
och pengar.
Kronofogden har som jobb att se till att skulder blir betalda. Och finns det
inga pengar kan de ta annat man äger.
Att fler unga vuxna tar sms-lån är förstås inte bra. Därför försöker
Konsument­verket stoppa företag som erbjuder sms-lån.
Källa: Veckans Affärer
Adam
Ålder:
7 år.
Bor:
Huddinge.
– Jag
köper lego.
Jag köper
lite olika
lego, mest
Marvel och Star Wars. De kostar
kanske 100 eller 200 kronor.
Adina
Ålder:
7 år.
Bor:
Värnamo.
– Jag spa­
rar tills jag
hittar nå­
got roligt,
såsom en leksak eller en rolig
bil. Ibland sparar jag till glass.
Mika
Ålder:
12 år.
Bor:
Helsing­
borg.
– Jag
brukar inte
köpa något
för min
månadspeng, utan sparar den
nästan alltid till en större grej.
En gång sparade jag till exempel
till en iPad. Det tog nästan ett år.
Edvin
Ålder:
12 år.
Bor:
Luleå.
– Lite
av mina
pengar
sätter jag
in på banken, lite har jag hemma.
Jag har inte köpt något på väl­
digt länge, för jag sparar till en
surfplatta.
Enkät: Åsa Ohlsson och Torbjörn Hallgren
TEMA: FAMILJENS EKONOMI
5
TEMA: FAMILJENS EKONOMI
Hur ska det gå?
Niklas.
Ibland kan en familjs ekonomi försämras utan att någon rår för det. Lyckligtvis är vi i S
­ verige
världsbäst på att vara skyddade när något händer. Regeringen lägger en stor del av stats­
budgeten på ekonomisk trygghet för barn och familjer. Niklas Löfgren förklarar hur det
­funkar. Han jobbar på Försäkringskassan och är expert på familjens ekonomi.
Text: Lena Loheim Kangevik Illustration: Linda Carlsson
Vad händer om mina föräldrar blir sjuka
och inte kan jobba?
– Första dagen när de är hemma får de ingen lön.
Den dagen kallas för karensdag. Är de sjuka efter
det får de sjuklön de första två veckorna.
– Om de är sjuka längre än så får de pengar
från Försäkringskassan. Det kallas för sjukpenning.
– Både sjuklönen och sjukpenningen är 80
procent av lönen. Men bara upp till en viss lön.
Man kan alltså inte få 80 procent av hela lönen
om man tjänar mycket pengar.
Vad händer om jag får ett ­syskon?
– Dina föräldrar får föräldrapenning när barnet
föds. Det kan man få i ungefär 16 månader. Då kan
mamma eller pappa vara hemma från jobbet och ta
hand om barnet. Föräldra­penningen är 80 procent
av lönen.
– När en familj får ett barn får familjen också
barnbidrag. Barnbidraget är 1 050 kronor per må­
nad. Har familjen fler än ett barn får man lite mer
barnbidrag för varje barn.
– Alla familjer med barn får barnbidrag i Sve­
rige, även de som har mer pengar än andra. Barn­
bidraget ska gå till barnet och det barnet behöver.
6
Vad händer om mamma eller pappa blir av
med sitt jobb?
– Då måste de först anmäla sig till Arbetsförmed­
lingen och söka nya jobb.
– Under tiden de söker nytt jobb får de pengar från
sin arbetslöshetsförsäkring. Den kallas för a-kassa.
Då får man cirka 80 procent
av sin lön. Men det är viktigt
att man är med i och har
betalat in till a-kassan.
– Har man ingen
a-kassa kan man få
pengar från Arbetsför­
medlingen. Men det är
ganska lite pengar. Det
är inte säkert att peng­
arna räcker. Då måste
man gå till kommunen
som man bor i och få
hjälp. Hjälpen kallas för
försörjningsstöd.
Vad händer om mina föräldrar skiljer sig?
– Föräldrarna ska dela på dina kostnader även om
de inte bor ihop. Hur mycket de ska hjälpa varandra
med kommer de själva överens om.
– Men om föräldrarna inte kan komma över­
ens finns det underhållsstöd. Det är ­1 273 kronor i
månaden. Det betalar Försäkringskassan ut till den
som har hand om barnet mest. Den andra föräldern
betalar sedan samma summa till Försäkringskassan.
– Men 1 273 kronor
är ganska lite pengar.
Så det bästa är
om föräldrarna
kan komma
överens utan
att Försäk­
ringskassan
behöver
hjälpa till.
Så många som fyra
av fem köp görs utan
sedlar och mynt i Sverige. Vi använder hellre
bankkort när vi handlar.
Källa: TT
Glass
Tidningar Smågodis
Bio Apelsiner
Presenter
Dataspel
Docka
Sms
Lego
Kläder
Det finns många sätt att
betala det det man vill ha.
Kort, kontant eller Swish
Swishar du pengar? Eller använder du hellre sedlar och
mynt? Det finns många olika sätt att betala på.
Text: Ian Koehl
Det finns många olika sätt att betala
saker på.
När din mamma och pappa var
små betalade nästan alla med
kontanter. Det betyder att de betalade med sedlar och mynt.
Så är det inte nu för tiden. I dag
kan det till och med vara ovanligt att
ha riktiga pengar på sig.
Här är de vanligaste sätten att
betala något på.
en gång eller dela upp betalningen.
Det betyder att du kan betala lite i
taget.
Men då måste du också betala
ränta. Ränta är en avgift som läggs
på det du har handlat med ditt kort.
Räntan på kortet kan vara väldigt
hög.
Det kan alltså bli riktigt dyrt att
dela upp din betalning med kreditkort eller betalkort.
Bankkort
När du använder ditt bankkort dras
pengarna direkt från ett bankkonto,
som är kopplat till kortet.
Avbetalning
Om du köper något på avbetalning
betyder det att du bara betalar en del
av priset när du får varan. Resten
delar du upp och betalar av tills hela
varan är betald.
Handlar du på avbetalning tillkommer ofta ränta. Om du till exempel
köper en tv för ­5 000 kronor kanske
den egentligen har kostat 6 000
Kreditkort och betalkort
Använder du kreditkort eller
betalkort får du en räkning i slutet
av månaden. När räkningen kommer kan du välja att betala allt på
kronor när avbetalningen är klar.
Många affärer lockar med avbetalningar utan ränta. Men ofta är det
ändå avgifter på varje månadsräkning.
Så även om avgifterna inte kallas för
ränta är det pengar som man ska
betala. Och det gör att varan blir
dyrare än om du hade betalat hela
summan från början.
Swish
När du betalar med Swish betalar du
via din mobil. Du laddar ner en app
som heter Swish. Den kopplar du till
ditt bankkonto och telefonnummer.
För att kunna swisha pengar till
någon måste även den som tar emot
pengarna ha Swish.
För att kunna betala med Swish
ska du ha ett BankID med ett lösenord. Det måste dina föräldrar hjälpa
dig med. n
7