1. No category

avsändare:
Tyresö kommun
135 81 Tyresö
Finnborgs
tegelbruk har
lång historia
n
lä s me r på ba ks ida
information om utbyggnaden av östra tyresö, etapp 9
november 2015
UGGLEVÄGEN
ETAPP 9
u
n
,
å
l
l
a
H
!
i
v
r
e
m
kom
Ridan Camal, produktionschef
på Birka Markbyggnad AB,
Andreas Hahn, arbetsledare
på Birka Markbyggnad AB,
Markus Matthews, projek­
teringsingenjör på Tyresö
kommun, Franco Panfichi,
projektledare på Tyresö kom­
mun och Michael Johansson,
byggledare på Helm project
management AB.
foto: anders g warne
information om utbyggnaden av östra Tyresö, etapp 9, Ugglevägen
2
Det blir bättre – men först värre!
Bra dialog ska underlätta utbyggnaden
Utbyggnaden av vatten, avlopp
och vägar i etapp 9 är igång.
n Utbyggnaden underlättar för
permanentboende och bidrar till
att minska belastningen på vat­
tenmiljön i området.
Begränsad framkomlighet
Franco Panfichi är projektledare
på Tyresö kommun:
– Det blir begränsad framkom­
lighet för all trafik i området un­
der hela byggperioden och det
kommer även att bli en hel del
buller från sprängningarna.
För att minska olägenheterna i
möjligaste mån vill kommunen
och entreprenören Birka Mark­
byggnad AB ha en bra dialog med
de boende i området.
– Bra kommunikation är avgö­
rande för att projektet ska fung­
era. Vi förmedlar regelbundet in­
formation via vår webbplats och
twitter men kommer även att ha
gemensamma möten med boende
ett par gånger under byggtiden,
säger Franco Panfichi.
foto: anders g warne
foto anders g warne
– Bra kommunikation
är avgörande för att
projektet ska fungera.
– Vi vill att folk hör av sig
om det uppstår
problem.
franco panfichi, projektledare
ridan camal, produktionschef
Respektera
hastighetsbegränsningar
De som bor i området har också
ett ansvar för att projektet ska
löpa så smärtfritt som möjligt.
– Till exempel vill vi att folk
hör av sig när det uppstår oplane­
rade problem, så att vi kan rätta
till dem snarast möjligt. De får
gärna besöka vårt platskontor vid
Finborgsvägen/Ugglevägen,
I väntan på detaljplanerna
Attefallsreglerna ger boende i
Tyresö möjlighet att bygga till
och nytt i väntan på att nya detal­j­
planer ska bli klara. Tyresö
­kommun försöker i möjligaste
mån gå alla anmälningar till
mötes. Startbesked krävs innan
arbetet får påbörjas.
n Attefallreglerna tillåter att du får
bygga utöver detaljplanen eftersom dessa ärenden klassas som
bygglovsbefriade. Du måste dock
göra en anmälan och få ett startbesked innan arbetet startar.
Snittkostnaden för att få ett startbesked är 4 000 kronor.
Attefallåtgärderna omfattas av i
princip samma prövning som vid
en bygglovsansökan. Det innebär
att kommunen prövar byggets anpassning till omgivning, befintlig
byggnad och stadsbild. Det får
­heller inte innebära olägenhet ­
för grannar. Dessutom måste
de ­tekniska egenskapskraven i
Boverkets byggregler uppfyllas.
Ser positivt på ansökningar
– Det var lätt att få intrycket att
­Attefallreglerna gav rätt att sätta
fart och bygga på en gång, men så
är det alltså inte, det krävs ett
startbesked för att få sätta igång.
Däremot ser vi positivt på de anmälningar vi får och som uppfyller
samhällets krav på standard,
­säger Martin Fahlman, bygglovschef i Tyresö kommun och tilllägger:
– Attefallreglerna är en rättighet för boende att bygga ut­över
­detaljplan.
Läs mer på tyreso.se/attefall.
Vad är en detaljplan?
s­ äger produktionschefen Ridan
Camal på Birka Markbyggnad AB.
Han betonar vikten av att visa
hänsyn och respektera hastighets­
sänkningarna vid arbetsom­
rådena.
– Det är både för de som
­arbetar i området samt för gående
och cyklisters säkerhet. Vi vill
inte att det ska inträffa några
olyckor.
MER OM UGGLEVÄGEN, ETAPP 9
En detaljplan styr hur mark- och
vattenområden ska bevaras eller
förändras, vad som får byggas
och hur. Processen att ta fram en
detaljplan är reglerad i plan- och
bygglagen, PBL.
Planering pågår med Dijedona
Kelmendi exploateringsingenjör,
Markus ­Matthews, projekterings­
ingenjör och Franco Panfichi,
projekt­ledare.
n Vägar som berörs är Nytorpsvägen från Breviks
förskola till Nytorpsvägen 65.
Det omfattar alla lokalgator inom detaljplanen,
­Finborgsvägen, Ugglevägen, Nötskrikevägen,
Lövsångarvägen samt en liten del av Kornknarr­­vägen.
n Framtagandet av en detaljplan
beräknas ta omkring 1,5–2 år.
– Utbyggnad av gator samt vatten och avlopp beräknas därefter
ta ytterligare cirka tre år. Utbyggnaden kan påbörjas först när detaljplanen är antagen av kommunfullmäktige och har vunnit laga
kraft. Om en detaljplan överklagas
kan planprocessen förlängas med
några år. Hela området beräknas
vara färdigutbyggt år 2030.
Samtliga etapper finns beskrivna på tyreso.se/ostra.
n Ytan vid Finborgsvägen /Ugglevägen kommer
­ nvändas för arbetsbodar och etablering av Birka
a
Markbyggnad AB.
n Lagring av material och massor kommer ske på
upplagsplatsen vid Finborgsvägen/Nötskrikevägen.
El, tele och vatten ska ner under mark
Vårt mål är att få ner alla ledning­
ar i backen när vi ändå bygger
om. Det handlar om vatten och
avlopp, el, tele och ­fiber.
Hängande telefonledningar
är snart ett minne blott.
Foto:scandinav
n – Vi hoppas att ­fastighetsägarna
också markförlägger el och tele
från servisanslutningen till sina
hus. Kommunen drar fram anslutningar till fastighetsgränsen.
Därefter måste fastighetsägarna
kontakta sina respektive el- och
teleleverantörer för att få in
­anslutningarna i husen.
Det är en förhållandevis låg
kostnad att dra in el och tele från
marken om man passar på att
göra det samtidigt som man gör
VA-anslutningarna. Det är gräv­
arbetena som kostar mest pengar,
säger projekt­ledare Franco Panfichi.
Anslutning av vatten och avlopp
När hela entreprenaden är besiktigad och godkänd skickar kommunen ut fakturor på anslut­nings­
avgiften till fastighetsägarna. När
denna avgift är betald får man ansluta sig.
– Innan entreprenaden besik­
tigats provas hela anläggningen
med alla pump- och VA-ledningar
samt transformatorstationer
med elled­ningar. Man testar även
telefonin och vägbelysningen,
­säger Franco Panfichi.
Allt detta kan göras först när
hela entreprenaden är färdigbyggd. Därefter krävs några veckors handläggningstid innan den
fysiska anslutningen kan ske.
Avtal om fiber
Telia är enda operatören som lägger fiberkabel i samband med
vägbygget. Kommunens roll är att
se till att detta görs så bra och
kostnadseffektivt som möjligt.
– Vi har tecknat ett samverkansavtal med Telia som innebär
att de lägger ner fiberkabel i
­marken från luftledningar, säger
Franco Panfichi.
Avtalet innebär att hela kommunen ska få tillgång till ­fiber så
snart som möjligt.
spara tidningen !
3
Utbyggnad av infrastruktur – så funkar det!
n Det ligger mycket planerings­
arbete bakom en utbyggnad av
infrastruktur. Under markytan går
el-, tele-, fiber-, vatten- och avloppsledningar, och vattenledning-
1
arna måste ligga djupare än övriga
ledningar. För att eventuella framtida arbeten med vattenledningarna
inte ska störa el och tele, grävs
dessa dessutom ner på andra sidan
Förberedande breddning
2
vägen. Men ibland bjuds det på
överraskningar. Markförhållandena
kan variera mycket, och kommunens entreprenör är beroende av
att deras planering även passar el-,
3
Förberedande breddning
tele- och bredbandsbolag. Trots
noggrann planering upp­lever
utomstående ofta vägarbetet som
oplanerat och ostrukturerat. Här är
ett exempel på arbetsgången.
Förberedande el- och telestråk
Befintlig vägbana
Under den befintliga vägbanan finns el, tele- och dagvat­
tenledningar som löper under olika sidor av vägbanan.
4
Byggande av el- och telestråk
I det tredje skedet flyttas el-, tele- och dräneringsled­
ningarna till den del av vägen som fram tills nu varit
arbetsområde.
7
Gång- och cykelväg
Till att börja med måste en förberedande breddning av
vägen göras, samtidigt som trafiken kan fortgå på den
del av vägen som det inte arbetas på.
5
6
Omläggning till nytt el- och
telestråk
Schaktning för vatten- och avloppsledningar (VA), drän­
ering etc, görs under den breddade delen av vägen.
8
I det första trafikskedet breddas alltså ett körfält och
provisoriska anslutningar till dagvattnet görs för de
fastigheter som ligger invid denna del av vägen.
Schaktning för VA och dränering
I det slutliga produktionsskedet byggs en gång- och
cykelväg, den provisoriska belysningsmasten rivs och
permanent belysning av vägen färdigställs.
Så här kan det se ut under arbetet
Färdig väg
Belysningsfundament
och kabel
Telerör in
i telebrunnen
Därefter byggs nya el- och telestråk samtidigt som
hänsyn måste tas till korsande vattenledningar som går
under vägen och som också måste byggas ut.
Illustrationer: Olov Norin
Vattenslang
Dagvattenbrunn med
skydd mot inträngande
grus under byggtiden
Läs mer tyreso.se/infrastruktur
Utbyggnaden av VAnätet fortsätter
Kommunen tar över ansvaret
Utbyggnaden av vatten och avlopp i etapp 9
Ugglevägen är en av flera planerade utbygg­
nadsetapper på Brevikshalvön.
Den nya detaljplanen innebär
att kommunen tar över huvud­
mannaskapet för vägar och
grönområden.
n Med kommunalt vatten och avlopp minskar
uttaget av grundvatten samt utsläpp från
­enskilda avlopp till omkringliggande mark
och vatten. Först omkring år 2030 beräknas
vatten och avlopp vara helt färdigutbyggt för
alla etapper på Brevikshalvön.
Detaljplanearbetet pågår för etapp 11,
som är området vid ­Tegelbruksvägen. Att inte
etapp 9 och 11 byggs ut samtidigt har sina
­orsaker. Det beror exempelvis på avgränsningen ­på topografi, avrinning för VA-systemen och hur man bäst bygger ut gata och VAsystemen med pumpstationer med mera. Det
är till stor del VA-verket som sätter avgränsningen.
I etapp 9 Ugglevägen är det cirka 90 fastigheter som ingår.
n Projekteringen av vägarna (och
vatten och avlopp samt övriga ledningar) påbörjades redan under
planprocessen eftersom detalj­
planen anger vilken användning
marken ska ha.
När detaljplanen vunnit laga kraft
intensifierades väg- och VA-projekteringen och kommunen påbörjade
arbetet med att lösa in mark och
upprätta andra avtal.
Eftersom det är kommunalt
­huvudmannaskap är kommunen
både skyldig och har rätt att lösa in
den mark som ska användas för väg
och grönområden (allmän plats).
Kommunen kontaktar de fastighetsägare som berörs av inlösen av
mark eller annan typ av intrång för
att komma överens om ett avtal och
ersättning. Ett exempel på annan
typ av intrång är släntintrång då en
villafastighet får en vägslänt på sin
fastighet. Vägslänterna behövs för
att säkerställa avrinningen från
­vägen.
Tidigare förvaltades vägarna av
Tyresö vägförening, ett ansvar som
kommunen nu tagit över. Vägföreningen har ombildats så att fastig­
heterna inom planområdet inte
längre är med i vägföreningen.
För frågor om innehållet
E-post: [email protected]
Tyresö kommun
135 81 Tyresö
(Marknadsgränd 2,Tyresö centrum)
Mer information
www.tyreso.se/ugglevagen
Produktion Kommunikationsenheten, Tyresö kommun
Tel 08-578 291 00
[email protected]
www.tyreso.se
Finnborgs tegelbruk
INFORMATION UNDER UTBYGGNADEN
Vad står på? Så här har du koll!
Hur får boende, fritidsboende
och näringsidkare som berörs
i vardagen information om vad
som händer i området?
n Du kan få fördjupad informa­
tion om arbetena i etapp 9 och
detaljplaneringen via tyreso.se/
ugglevagen.
Du kan också anmäla dig på
tyreso.se till det digitala nyhets­
brevet Breviksnytt för att få in­
formation om arbetena.
Twitter
För dig som vill ha nyhets­
uppdateringar när något
sker finns en Twitter-kanal,
twitter.com/ostratyreso. Via
den kan du få nyheter direkt till
ditt twitterflöde eller som sms i
din smartphone.
Personlig kontakt
De fastighetsägare som direkt
berörs av trafikomläggningar
och breddning av vissa väg­
sträckor informeras i god tid om
planerna.
Här låg Finnborgs tegelbruk. Till höger omslag till katalogen för utställningen "Det moderna sommarhemmet" , 1935.
Finnborgs tegelbruk tillhörde ur­
sprungligen Tyresögodset och
existerade i olika former från
1600-talets början fram till 1913.
Vid 1930-talets början styckades
området för fritidsboende.
n Anledningen för byggandet av
tegelbruket var att Gabriel Oxen­
stierna skulle bygga Tyresö slott.
När slottsbygget startade på
1620-talet behövdes en stor
mängd murtegel och det var van­
ligt att anlägga ett eget bruk för
att vara självförsörjande. Lertaget
vid torpet Finnborg ansågs bra ur
transportsynpunkt, dessutom var
leran av god kvalitet för tegeltill­
verkning. Teglet från Finnborgs
tegelbruk användes både till
­bygget av Tyresö slott och Tyresö
kyrka.
Under Johan Gustav Ferdi­
nand Hörstadius tid som ägare till
slottet och tegelbruket vid
1800-talets mitt, byggdes tegel­
bruket ut och hade två brännug­
nar. På 1870-talet låg produktio­
nen på cirka 1,5 miljoner tegel per
år. Murteglet tillverkades både
maskinellt och handslaget. Teglet
fraktades med egna båtar till
Stockholm, som i samband med
den stora inflyttningen var i stort
behov av murtegel. Även under
nästa ägare, Claes Lagergren,
fortsatte utbyggnaden, men 1913
tog leran slut och verksamheten
upphörde. Bruket övergavs och
byggnaderna revs efterhand.
Under försommaren 1935 ar­
rangerade Tyresö Förvaltnings
AB i samarbete med Svenska
Slöjdföreningen en utställning
med ett mönsterområde på det
gamla tegelbrukets marker. Här
visades sportstugor efter typhus­
ritningar utarbetade av arkitek­
terna Holger Blom och Jan Wahl­
man. Utställningen kallades ”Det
moderna sommarhemmet”. Ut­
ställningskatalogens omslag hade
gestaltats av konstnären Kalle
Lodén.
Har du frågor och synpunkter?
n På tyreso.se/ugglevagen
finns en sida med de van­­li­gaste frågorna och svaren.
Vi kommer att fylla på vart­
efter fler frågor kommer in.
Hittar du inte svar på din fråga
Ökad trafiksäkerhet
Breddningen av Nytorpsvägen
med gång- och cykelväg och
bättre belysning bidrar till att
öka trafiksäkerheten.
n Tyresö är sedan flera år tillbaka
en av landets trafiksäkraste kom­
muner. Förbättringarna av vägar i
och till Raksta och östra Tyresö är
ett viktigt led i det långsiktiga trafik­
säkerhetsarbetet.
– Med bättre standard på vä­
garna med bättre belysning och
gång- och cykelvägar ökar vi tra­
fiksäkerheten ytterligare, säger
Göran Norlin, chef för miljö- och
trafikavdelningen i Tyresö. Kom­
munen tar över driften av de nya
vägarna vartefter de är klara.
Tyresö kommun arbetar syste­
matiskt med att öka trafiksäker­
heten. Sänkt hastighet, fler cirku­
lationsplatser, skyddade avläm­ningsplatser vid skolor, hastig­
hetssäkrade övergångsställen
samt fler gång- och cykelvägar
i vägnätet bidrar till att minska
­antalet trafikolyckor i kommunen.
– Tyvärr visar nationell statistik
att olyckstalen inte lika snabbt
minskar när det gäller oskyddade
trafikanter. Därför känns det sär­
skilt bra att vi successivt kan byg­
ga nya gång- och cykelbanor även
på östra Tyresö, säger Göran
Norlin.
där så kan du e-posta oss på
[email protected].
Du kan även besöka Birka
Markbyggnad ABs kontor på
etablerings­platsen, där du kan
prata med platschefen.
Ta det lugnt!
Trots smal väg och kurvor görs
det farliga omkörningar i hög
hastighet.
Vi vädjar till alla som kör bil inom
arbetsområdet att hålla hastig­
heten nere och vara ute i god tid.
Ta det lugnt
Vi tackar för förståelse och
tålamod under byggtiden!
Hur berörs avfallshämtningen?
n Arbetet med att bygga ut vatten
GAMLA TYRESÖ
och avlopp kan även beröra avfallshämtningen i området.
Vår förhoppning är att framkomligheten för avfallsbilarna inte
ska påverkas, men det kan hända
att avfallsbilen inte kan tömma
kärlen vid fastighets­gränsen.
Detta beror på att bilarna
av
SOLBERGA
arbets­miljöskäl inte får backa
längre sträckor.
Det kan då bli aktuellt att lämna
avfallet på gemensamma uppställningsplatser under tiden som
arbetet pågår. Om detta blir aktuellt så
meddelar vi berörda husRAKSTA
håll.
Ky
Bri
nk
vä
ge
rkv
äg
en
n
Br
ak
m
ar
sv
äg
en
km
Bra
gen
vä
a rs
Ul l b e r g
äg
sv
en
Och här blir det gång- och cykelvägar.
Breviksvägen är en alternativ väg under arbetena.
Vi hör av oss om det blir aktuellt med
ny uppställningsplats hos dig.