LJUNGSKILESKOLAN PROTOKOLL FÖRÄLDRARÅDET 2015-01-19 Närvarande: Aja Ling (5C), Angelica Wingård (4C), Annette Forsberg (1A & 4B), Ann Giseus (FB), Elin Engman (FA & 2B), Elisabeth Trouvé (ordförande), Inga Ordqvist (rektor), Erika Wettre Westdahl (2A), Joakim Hedlund (FB), Maria Sölsnaes (3B & 6B ), Jenny Olsson (personal), Louise Svanhill Henriksson (1B & 5B), Linn Sjögren (1C) Föräldrarådsmöte 3 läsår 2014/2015 §1. Sekreterare detta möte; Erika Wettre Westdahl (2A). §2. SKOLMATEN Besök av Karin Nilsson, Enhetschef för grundskolans kök i Uddevalla Kommun. Hon ansvarar för 16 av 17 kök i kommunen. Frågor hade sammanställts av matgruppen och skickats i förväg till Karin. Karin besvarade frågorna och berättade om sitt uppdrag samt förutsättningarna/kraven. Det är en gemensam matsedel för hela kommunen som skall vara näringsriktigt beräknad i enlighet med skollagen. Det finns en folder som heter Bra mat i skolan som kan beställas och länk finns på kommunens hemsida. I Appen ”Skolmaten” – kan man se matsedeln dag för dag, förutom på kommunens hemsida. Matsedeln läggs upp 1 månad i taget. Salladen är respektive skolköks ansvar. 55 personer arbetar i köken. Alla har utbildning eller lång erfarenhet. Vi konstaterar att små barn äter mindre och då blir vad de äter desto viktigare. Även miljön i matsalen och tiden för måltiden är viktig enligt Karin. Och hur maten presenteras. Det görs mätningar av grönsaksintag på skolorna. Det finns regler för varmhållning av olika livsmedel så att inte näringsämnen försvinner. Köken försöker laga så tätt inpå servering som möjligt. Ekonomi/Budget: Barn & Ungdomsnämnden sätter total budget. För 2015 är budget; Förskoleklass-Årskurs2; 8 kr per portion/elev inklusive knäckebröd och sallad, och 8,35 kr för Årskurs 3-9. Att jämföras med riksgenomsnittet 2013 – 9,88 kr. (Munkedal 6,50 kr/port 2015) Fråga: kan man laga näringsriktig mat på denna budget? Nej - enligt andra experter och Karin. OM alla elever äter en hel portion näringsriktig mat så räcker det inte. Utmaningen ligger dock främst i att både laga näringsriktigt OCH mat som barnen äter enligt Karin. Och ju sämre ekonomi/budget – ju mer halvfabrikat används. Mellanmålet samt frukost får kosta 5,31 kr per inskriven fritidselev. Mellanmålet skall inte vara en måltid och inte ersätta utebliven lunch, samt kunna göras av barnen själva från 4an5an. Mejeri plus bröd är basen. Matigare mellanmål efter sopplunch enligt beslut. -> Karin ser över hur man begränsar maten på mellanmålet (för att undvika hungriga barn). Nivå och mål/krav? De har inte lyckats att öka det fleromättade fettet tillräckligt. Exempel på detta är olja, fet fisk etc istället för sämre mättat fett. Inte heller tillräcklig mängd med fibrer. Tex grovt bröd och fiberpasta. Andel Rött kött? Målet är att minska till max 500 g/vecka enligt rekommendation. Det har minskat till förmån för kyckling samt genom en mindre andel korv både i mat och som pålägg. Hur ofta Vegetariskt? Målet är att öka andelen. Nu är det minst 1 gång per 4 veckor. Det skrivs inte ut att det är vegetariskt. Rätt eller fel? Solskenslasagne, tacogratäng och soppor är exempel på vegetariska rätter på matsedeln. Dessa återkommer regelbundet för att vänja barnen. Bönmassa testas för att ersätta viss del av köttråvaran i en rätt. Kökspersonalen behöver extra utbildning i vegetarisk och klimatsmart mat. Tillagning från grunden vs halvfabrikat? Mycket av maten görs från grunden. Exempel på halvfabrikat är Sprödbakad fisk, Köttbullar, Chicken Kebab, Potatisbollar, Korv och Blodpudding. Gör man maten från grunden så vet man vad som är i den = positivt! Andel Socker? Skall minskas ytterligare. Inget sött serveras. Ej juice till frukost. Endast lingonsylt och Ketchup till relevanta rätter. Varm choklad görs på kakao – inte Oboy. Har ej nyckelhålsmärkt bröd ännu. Detta kan förbättras. Fil och yogurt finns som sötade. Ibland ersätts de av naturella varor och bär. Andel Ekologiska råvaror? Målet var satt till 50 % 2014 vilket inte anses möjligt att uppnå. Man nådde ca 15-16% 2014. Eko mjölk tex försvinner när budget dras ner. Bananer, viss fisk och nötfärs tex kan vara ekologiskt (tex från Gröna gårdar). Andel Närproducerat? Flera närliggande producenter och leverantörer av bla bröd, kött, fisk och grönsaker. Upphandlingen? Inköp görs av Uddevalla kommun själva och genom samordning av många små gårdar för ett begränsat antal inköpskanaler. Nya avtal efter sommaren. Huvuddelen är svenskt kött vilket styrs av upphandlingskrav (antibiotika, salmonella, kuperade svansar etc). Återkoppling från elever till kök? Utvärdering och uppföljning av maten sker med kockarna i Kockmöten. Vad var bra, vad ska ändras, hur presenteras maten? Klimatsmart Taco var ingen lyckad rätt under just Önskeveckan. Andel Svinn? Tallrikssvinn beräknas till ca 5-25 g/person/dag, i Ljungskile är det ca 22-23 g. Om många barn eller barn med specialmat är frånvarande utan att man planerat för det, ger det ett större svinn. Det är störst svinn från elever på den mest omtyckta maten… Engagera barnen kring maten:  Berätta för eleverna på något sätt varifrån maten kommer! Tex en skylt, en karta etc. Karin tar med sig detta till kockarna.  Mer kunskap om vad vegetariskt är (att pannkakor tex är vegetariskt) och varför vi bör äta mer av det (djur och klimatfrågor) kan stötta att göra vegetariskt mer positivt laddat  Föreläs gärna om maten för eleverna! Det finns inte tid hos köket – Karin vill gärna att pedagogerna ska ha verktyg att förmedla vidare information om maten och varför det är viktigt med viss mat tex. Vid jul gick det ut tips till alla rektorer om detta.  Prova nytt! Hur får man barnen att vilja prova. Pedagoger har testat att tex göra staplar med frukter eller grönsaker i undervisningen där barnen i klassen fyller i efter måltid. Tävla mellan skolor. Presentera maten på ett roligt sätt – gör en grönsaksgubbe på smörgåsen etc.  Hur ökar man intresset för maten? Tema, Önskevecka (barnens val), Husmansvecka (månar om tradition) Matråd med elever, pedagog och kock (ej i Ljungskile) – upplevelsen är viktig. Summering Skolmatens innehåll: Karin arbetar i enlighet med lagar och rekommendationer och med stort engagemang. En av de största utmaningarna är att göra mat som är både näringsriktig och mat som barnen äter. Att säkra att barnen blir mätta genom att de äter maten som serveras. Presentation och beskrivning av maten och pedagogernas stöttning är viktig - samt miljön omkring måltiden. Ekonomin sätter begränsningen för innehåll, miljö och omfattning.  Budgetfrågan kan tas upp av föräldrarna i Dialogforum. §3. SKOLFOTO Beslut togs att inte förnya avtalet med Kungsfoto utan att prova Fovea i avtal 1 år framåt. Nästa möte är Onsdag 25 februari. Vid tangenterna Justerat Erika Wettre Westdahl Inga Ordqvist