R ECEN SION ER
Hundra år med familjen
Göran Therborn: Between sex and power.
Family in the world, 1900–2000.
London och New York: Routledge, 2004. (379 s.)
• Könsrelationer, äktenskap,
familj och barnafödande är
frågor som nästan dagligen
avhandlas i dagstidningarna.
Det är också viktiga forskningsområden. Med boken Between
sex and power knyter sociologen
Göran Therborn an till den
pågående diskussionen i samhället.
Therborn rör sig över hela
världen de senaste hundra åren.
Han kartlägger bland annat likheter, skillnader och förändring
när det gäller äktenskapsålder,
hur stor andel av befolkningen
som gifter sig, i vilken mån
kvinnor själva bestämmer vem
de ska gifta sig med, ålder för
barnafödande, fruktsamhetstal,
antal barn som fötts inom och
utom äktenskapet, samt utbildningsnivåer.
I bokens första del står patriarkatet i fokus, i den andra
äktenskap och sexualitet och i
den tredje föräldrar, barn och
stat.
I ett hundraårsperspektiv
har kvinnor och barn fått fler
rättigheter och patriarkatet
trängts tillbaka, hävdar Therborn. Han betonar här den
betydelse som kvinnorörelser
och socialistiska och kommu-
nistiska rörelser haft. Therborn
menar att förändringen går i
samma riktning i hela världen,
om än i olika takt. Kanske lutar
han sig lite för mycket mot retorik och officiell politik, vilket
kan höra samman med att han
inte gått in i detaljstudier.
Therborn tillmäter demografiska förändringar och befolkningens åldersstruktur stor
betydelse, både i förhållande
till politisk maktbalans och till
samhällsutveckling. Men han
betonar också politikens möjligheter att påverka födelsetal och
familjebildning – liksom den
komplexa relationen mellan
strukturella förändringar och
kulturella värderingar. Även
om vi i ett längre perspektiv ser
sjunkande födelsetal i många
länder kan förutsättningarna
Nya perspektiv
på sjukfrånvaron
Den höga sjukfrånvaron – problem och lösningar.
Red.: Staffan Marklund, Mats Bjurvald,
Christer Hogstedt, Edward Palmer och
Töres Theorell. Stockholm: Arbetslivsinstitutet,
2005. (348 s.)
• Den höga sjukfrånvaron – problem och lösningar är den andra
antologin från den så kallade
SAFIR-gruppen, ett samarbete
mellan ett antal myndigheter
och forskargrupper med syfte
att fördjupa och bredda kunskaperna om sjukfrånvaron.
En tidigare bok (Den höga sjukfrånvaron – sanning och konsekvens) berörde främst de ”traditionella” förklaringsfaktorerna:
konjunkturer, arbetsmiljö,
stress och annat.
Framtider 4/2005
Denna nya bok lämnar
mer utrymme för något
”perifera” förklaringar som
alkoholkonsumtion och vuxenmobbning. De olika bidragen
behandlar vitt skilda spår i jakten på sjukfrånvarons orsaker,
och ger viktiga bidrag till våra
kunskaper i ämnet. Det gäller i
synnerhet Maria Eklunds m.fl.
effektiva sammanfattning av
forskningen om den arbetslivsinriktade rehabiliteringens
effekter, liksom Ulrika Bomans
m.fl. text om alkoholkonsumtionens betydelse för sjukfrånvaron.
Redaktörernas ambition är
inte att skapa en sammanhållen
röd tråd. Möjligen ska detta ses
i det sammanhang som Staffan
Marklund och Töres Theorell
målar upp: ”(f)orskningen om
sjukfrånvaron har inte uppnått
över tid skilja sig mycket från
varandra, påpekar han.
Större sammanställningar
behövs och det är viktigt att
forskare gör sådana. Men boken
visar också på svårigheterna.
Här finns drag av excerptsamling och avsnitt som håller sig
på en allmän nivå. I båda fallen
tappar läsaren lätt tråden.
Between sex and power är bitvis svårtillgänglig, men ett viktigt bidrag till forskningen om
familjefrågor. Den aktualiserar
också en av vår tids centrala
utmaningar: Varför väljer människor i en stor del av världen
att inte reproducera sig trots
fred och ett relativt välstånd?
Ingrid Söderlind är forskare
vid Institutet för Framtidsstudier.
den mognad som innebär att
det finns ett antal huvudförklaringar som de flesta forskare
uppfattar som giltiga”. För att
uppnå denna mognad krävs ett
stort antal studier med olika
upplägg vad gäller metod och
material, betonar Marklund och
Theorell.
Framtiden då? Jodå, den ventileras i Ed Palmers tankeväckande inledningskapitel. Möjligen redovisar Palmer en väl ensidigt pessimistisk framtidsbild
med fortsatt hög sjukfrånvaro
och höga förtidspensionsnivåer.
Lite märkligt med tanke på att
de tyska och finska exemplen
som diskuteras faktiskt visar att
det finns handlingsalternativ. I
dessa länder har nämligen en
mer aktiv försäkringsadministration lyckats hålla sjukskrivningarna på en acceptabel nivå
trots minst lika generösa ersättningsnivåer som i Sverige.
Olof Bäckman är forskare
vid Institutet för Framtidsstudier.
33
R ECEN SION
Väckelserörelser
och jämlikhet
Robert W. Fogel: Den fjärde väckelsen och jämlikhetens
framtidsutsikter. Stockholm: SNS, 2003. (391 s.)
• Robert Fogel periodiserar
USA:s historia utifrån protestantiska väckelserörelser, ett
ovanligt påfund av en forskare
i ekonomisk historia. Han inleder sin bok med att diskutera
vad han kallar den nya jämlikhetskrisen. ”Andlig (eller
immateriell) ojämlikhet är nu
ett lika stort problem som materiell ojämlikhet, kanske rent
av större.”
Den modernistiska jämlikhetssträvan handlade om att
fördela materiella tillgångar.
Dagens postmoderna bör inriktas på att fördela immateriella tillgångar – sådana som
är grunden för människors
självförverkligande.
Dagens låsning vid en materiell syn på fattigdom hindrar
oss från att se det verkliga pro-
34
blemet, andlig fattigdom. Om
det största hotet mot jämlikhet
är den ojämlika fördelningen av
andliga resurser, borde folkbildning utgöra lösningen. Fogel
pläderar för livslång utbildning
”för att vi skall lära oss att förstå
oss själva och vår värld bättre”,
inte för att kvalificera oss för en
föränderlig arbetsmarknad utan
för att öka möjligheterna till
självförverkligande.
Han betonar de protestantiska kyrkornas betydelse i USA.
Utifrån protestantiska väckelserörelser delar han in modern
historia i fyra överlappande
väckelsecykler, med start runt
1730, 1800, 1890 och 1960,
och beskriver dem som övergripande cykler i religion och
politik som gestaltat kampen
för jämlikhet.
En cykel består enligt Fogel
av tre faser: en moralisk och
programmatisk fas av religiös
förnyelse; politiska program
och rörelser i en lagstiftande
fas; samt, för det tredje, moralen och politiken möter motstånd.
Fogel menar att tekniska
framsteg leder till återkommande kriser och eftersläpande
omprövning av moraliska
värden. Så i grunden levererar
han en ekonomisk–historisk
förklaring till cyklernas uppkomst. Tekniska framsteg och
ekonomisk omvandling bryter
ner sociala relationer, och nya
värderingar uppkommer. Det
som i förstone kan framstå som
en annorlunda historieskrivning tycks vara en variant på
historiematerialism.
mänskliga värden; och andliga
konflikter blir mer komplicerade och intensivare och etiska
frågor står i centrum för det
intellektuella livet.
Om historiker trovärdigt vill
hävda något om framtiden bör
de satsa på synteser och på att
studera långa förlopp – samt
intressera sig för historiens
grundläggande storheter: demografi, teknik, politik och
ekonomi. Fogel besitter dessa
kvaliteter och är väl insatt i
religionens betydelse, och inte
minst är han ledande expert
inom området näringsintag
och sjukdomars betydelse för
levnadsstandarden.
Bokens avslutande framtidsdel är dock outvecklad, trots
briljant historieskrivning, och
framstår som en framskrivning
De sekellånga cyklerna bör
av 1900-talstrender. Det intresses som beskrivande (historissanta är Fogels fokus: ”I dag,
ka) snarare än som en prognos- och i den överblickbara frammodell. Men ”tillämpad med
tiden, är det andliga kapitalet
försiktighet kan ändå denna
själva kärnan i strävan efter
modell, i likhet med andra
självförverkligande.”
empiriska modeller, ge en ungeIntressant är också hans syn
färlig fingervisning om vissa
på jämlikhetens två principer
aspekter av vad som kan hända som avlöst varandra. Från 1700i framtiden.”
talet till 1870-talet dominerade
Fogel ger en ljus framtidsprincipen om lika möjligheter,
bild. Vi blir rikare och friskare;
och från 1890-talet till 1980den förväntade livslängden
talet härskade principen om
ökar och avståndet mellan kvin- lika villkor med statlig fördelnor och män minskar; vi får
ningspolitik. Men sedan 1990livslång god hälsa genom att
talet har lika möjligheter och
kroniska sjukdomar fördröjs
fokus på individens rättigheter
minst tio år och genom effekti- och ansvar kommit tillbaka.
vare medicinska åtgärder; fler
Historieskrivningen känns
får högre utbildning av allt
inte främmande för Sveriges
högre kvalitet och nya former
del. Överhuvud kan man fråga
av livslångt lärande framträder; sig hur de protestantiska väckeldet blir lönsammare att arbeta
serna i USA påverkat oss. Finns
till följd av ökad produktivitet
här något som vi inte uppmärkoch mer humankapital, och
sammat tillräckligt? Uppenbart
mer flexibel arbetstid genom
är dock att vi påverkades starkt
datortekniken som möjliggör
av den tredje väckelsen, när
hemarbete; allt fler jobbar delnykterhetsrörelsen i slutet av
tid eller i komprimerad form
1800-talet spreds till Sverige.
– och så vidare.
Men visst kan vetenskapen
Torbjörn Lundqvist är forskare
vid Institutet för Framtidsstudier.
själv hota grundläggande
Framtider 4/2005