Ortopedi arb ter åhörarkopior VT15 - Ping-Pong

Ortopedi
Arbetsterapeutprogrammet
VT 2015
Åsa Niper
Forskar-ST-läkare , specialist i allmänmedicin
Akademiskt primärvårdscentrum/NVS, KI & Capio Vårdcentral Farsta
Innehåll
Allmänt om ortopedi
Vad är ortopedi?
Epidemiologi - Varför rörelseapparaten är viktig
Rörelseapparatens olika delar
Symptom
Undersökning och utredning
Allmänt om behandling, prognos
Lite mer om:
Frakturer
Artros
Osteoporos
Infektioner
Tumörer
Övrigt
(- handkirurgi)
Degenerativa ledsjukdomar
Den onda ryggen
Lärandemål
Studenten ska efter avslutad kurs kunna:
 beskriva vanligt förekommande ortopediska skador och
sjukdomars avseende förekomst, symptom och
funktionspåverkan, behandling, prognos samt
konsekvenser för samhället,
 beskriva för vanliga skadetyper, inklusive frakturtyper,
 översiktligt beskriva olika diagnostiska metoder vid
ortopediska skador och sjukdomar,
 beskriva övergripande typer av behandlingar samt vilka
faktorer som påverkar läkningsförloppet vid skador,
 förklara skadors och sjukdomars heterogenitet vad gäller
behandling, restriktioner och prognos samt tillämpa
metoder för att inhämta kompletterande information i ett
individuellt patientfall utifrån sjukdom/skada och individens
funktionsnivå.
Vad är ortopedi?
Ortho = rak
+
Pais = barn
->
”Räta barn”
”Ortopedi omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i medfödda och
förvärvade sjukdomar och skador i rörelseorganen.
Specialiteten omfattar såväl akuta som ickeakuta sjukdomar och skador:
frakturer, degenerativa och inflammatoriska tillstånd i leder, senor, muskler och
nerver, ryggsjukdomar samt skelettmetabola sjukdomar.
Interventionerna innefattar kirurgiska, farmakologiska och rehabilitativa
åtgärder. Utöver diagnostik, behandling och uppföljning ingår individuell och
generell förebyggande verksamhet.
Diagnostiken baseras på analys av sjukdomshistoria och långt driven klinisk
undersökning, kompletterad med radiologiska och endoskopiska
undersökningar samt isotop- och laboratorieundersökningar.
Behandlingsmetoderna omfattar kirurgiska ingrepp, läkemedelsbehandling,
sjukgymnastik, arbetsterapi, ortopedtekniska hjälpmedel, sociala stödåtgärder,
rehabilitering och hälsoupplysning.
Patientperspektivet med gemensam uppläggning av behandlingsplan och
kontinuitet i patient–läkarrelationen är centralt.”
Socialstyrelsen, Målbeskrivning Ortopedi, 2008
Epidemiologi
 Var 5:e patient på vårdcentralen
 Var 5:e sjukskrivning
 Var 3:e förtidspension
 15% av männen och 21% av kvinnorna har en långvarig
sjukdom i rörelseapparaten.
 Reumatiska sjukdomar och osteoporos kostar 36 miljarder/år
•
•
•
•
•
•
Primär skelettcancer: 80 personer/år
Höftfraktur: 18 000/år
Handledsfraktur: 25 000/år
Artros: 7–800 000 personer (kronisk sjukdom)
Osteoporos: 100 000 nya fall/år, ca 450 000 personer i Sverige idag
Ryggvärk: 80% livstidsprevalens, 15-45% punktprevalens (ca 2,8 miljoner)
Viktigt med tidiga åtgärder!
Rörelseapparaten
Leder
Skelett
Brosk
Ledband
Ledvätska
Muskler
Senor
Nervsystemet: Perifera nerver
Rörelseapparaten - Skelett
D-vitamin
 Levande vävnad!
Östrogen
PTH (bisköldkörtel),
Calcitonin (sköldkörtel)
Kalk (och andra mineraler)
Osteoblaster, osteocyter
och osteoklaster
Belastning
 Sjukdomar och skador:
• Frakturer
• Tumörer
• Osteoporos
• Infektioner
 Reparationsförmåga?
God!
Rörelseapparaten - Leder
 Flera olika vävnader
 Sjukdomar och skador:
• Broskskador
• Luxationer
• Ledbandsskador • Artros
(distorsioner)
•Kontrakturer
 Reparationsförmåga?
Brosk – obefintlig
• Infektioner
• Tumörer
Ledkapsel – mycket god.
Rörelseapparaten - Muskler
 Kraft och elasticitet
 Sjukdomar och skador:
• Bristningar
• Tumörer
• Kontusioner
• Infektioner
 Reparationsförmåga
Skör vävnad, ärrbildning. Snabb atrofi.
Rörelseapparaten – Senor, muskelfästen
 Oelastiska
 Kan ha senskidor
 Sjukdomar och skador:
• Akut trauma, slitskador
• Belatningskador
”tendinit”, tendinos, tendinalgi
• Infektioner
 Reparationsförmåga
Beror på.
Rörelseapparaten – Nerver
 Dermatom, myotom
 Sjukdomar och skador:
• Akut trauma, slitskador
• Inklämning
• Nervsjukdomar
• Tumörer
 Reparationsförmåga
Dålig, långsam
Symptom
Rörelsesmärta
Stelhet
Vilosmärta
Felställning
Ömhet
Svullnad
Nedsatt kraft
Trötthet
Funktionsnedsättning
Diagnostik
Anamnes
Klinisk undersökning (status)
Blodprover: infektionsprover (CRP, SR, LPK)
Bilddiagnostik:
Röntgen
Datortomografi (=DT=CT=skiktröntgen)
Ultraljud
Magnetresonanstomografi (=MRT=MR=MRI=magnetkamera),
Scintigrafi
Blockader, bedövning, undersökning i narkos
Ledpunktion
Konservativ
Operativ
Behandling
•
Kirurgiska ingrepp (frakturer, proteser mm)
₋
Öppen
₋
Artroskopisk (”titthål”)
•
Läkemedelsbehandling
•
Sjukgymnastik
•
Arbetsterapi
•
Ortopedtekniska hjälpmedel
•
Sociala stödåtgärder
•
Rehabilitering
•
Hälsoupplysning
Prognos

Frakturer:
•
•
•
•

Stor variation i läktid (2-24 mån)
Felställning?
Ledengagerande?
Barn annorlunda: tolererar större felställningar, men har
känsliga tillväxtzoner.
Mjukdelsskador (muskler, senor, ledband)
• Läker normalt inom 3 veckor
• Kan ta > 3 månader

Nervskador
• Läker långsamt (1 år), om alls.

Överbelastningar, inflammationer
• Beror på åtgärder, veckor – år – kroniskt

Arbetsförmåga?
Repetition – allmän del
 Ortopedi innefattar många vävnader, skador och
sjukdomar, diagnostiska verktyg och behandlingar.
 Prognosen vid skada eller sjukdom beror på
diagnosen, behandlingsmöjligheter, krav på funktion
och motivation.
Frakturer - typer
• Uppkomst?
• Hög-/lågenergivåld?
• Stressfraktur
• Patologisk fraktur
• Utseende?
• Huden?
• Sluten/öppen fraktur
(infektionsrisk!)
• Lokalisation?
• Metafysär?
• Diafysär?
• Ledengagerande?
• Felställning?
Frakturer - läkning
Faktorer som påverkar läkningen - optimering
• Frakturtyp: • Stabilitet : Gips, ortos, externfixation. Risk för pseudoartros
vid instabilitet!
• Belastning: Tidig bra om allt annat fungerar
• Infektion:
Antibiotika vid infektion/hög infektionsrisk
Frakturer – vanliga exempel
 Distal radiusfraktur (Colles)
 Fall på utsträckt arm
 Gips/externfixation efter reponering/intern fixation
Frakturer – vanliga exempel
 Höftledsfraktur
 Cervikal (Collum femoris) eller pertrochantär
 Dislocerad/odislocerad (Garden-klassificering)
 Operation med spik/skruv
 Risk för caputnekros  behov av protes
Frakturer – vanliga exempel
 Axelfraktur (collum chirurgicum humeri)
 Låg- eller högenergivåld (äldre resp yngre)
 Fixering/reponering/operation
Frakturer – vanliga exempel
 Barn ≠ små vuxna
 Läker större felställningar
 Känsliga tillväxtzoner
Artros – förekomst & orsaker
• Ospecifik leddestruktion,
obalans krav/belastning.
• Riskfaktorer:
• Primär artros
₋
Starkt åldersrelaterad
₋
15% i åldersgruppen 35-55 år har
artrosrelaterad knäsmärta.
₋
Vanligaste orsaken till fysisk
funktionsinskränkning > 65 års
ålder.

Ålder

Kön

Övervikt

Tidigare ledskada

Överbelastning
₋
Efter tidigare skada

Ärftlighet
₋
Debuterar i yngre år
• Sekundär artros:
Artros – symptom & diagnostik
• Smärta
• Stelhet (efter inaktivitet)
• Inskränkt rörlighet (böjning, inåtrotation)
• Krepitationer
• Svullnad
Anamnes + status = diagnos.
Röntgen vid behov (terapiresistent, misstanke om annan åkomma)
Röntgen och besvärsgrad korrelerar inte alltid!
Artros –behandling & prognos
• Smärtan styr!
• Primär artros:
Varierande förlopp.
1/3 operation, 1/3 relativt bra
Ur Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012
• Sekundär artros:
Mer konstanta symptom.
Artros –behandling & prognos
• Operativ behandling:
• Ledytekorrigerande operation
• Protes
Hållbarheten har ökat: 10 – 20 – ? år
Osteoporos – definition & förekomst
• Systemisk skelettsjukdom
• Reducerad benhållfasthet pga
minskad benvävnad och/eller
förändrad benkvalitet
• ”Ett bentäthetsvärde som ligger
> 2,5 standardavvikelser under
värdet för unga vuxna i samma
population”
(T-värdet/T-Score)
(WHO)
• Skandinavien högst incidens i världen: Var 3:e kvinna i åldern
70-79 år
• 50% av alla kvinnor och 25% av alla män beräknas få en
osteoporosrelaterad fraktur, 70 000 frakturer/år i Sverige.
Osteoporos – diagnostik & behandling
• Symptom = frakturer
• Även vid litet trauma
• Diagnos: klinisk bedömning + bentäthetsmätning
• Behandling syftar till att förebygga ny fraktur:
₋ Öka bentätheten: läkemedel, fysisk aktivitet,
optimal nutrition.
₋ Minska fallrisken: balansträning, muskelstärkande
träning, bostadsanpassning, minska sederande
läkemedel, ev höftskydd.
Infektioner
• Obs skillnaden inflammation – infektion
• Spridningsväg: septiskt (via blodet)/ via huden
 Skelett – osteit/osteomyelit:
Långtids antibiotikabehandling,
ibland operation (revision).
 Specialfall kota - spondylit
 Disk – Diskit:
Antibiotika
 Slemsäckar = bursor – infektiös
bursit:
Töm + antibiotika.
 Muskler – myosit:
Antibiotika, ev operation
(debridering)
 Böld = abscess:
 Led – septisk artrit:
Dränera
Bakteriell artrit viktigt att
behandla fort! Förstör brosket!  Senskidor – tenovaginit:
Spolning + Iv antibiotika.
Viktigt att behandla, förstör
senan. Spolning + antibiotika.
Tumörer
Elakartade:
Godartade:
 Skelett – osteosarkom,
myelom
 Exostoser – ”tumör” där ben
nybildas på fel plats.
 Muskler - myosarkom
 Cystor – lokala, godartade
benförstörelser
 Brosk – chondrosarkom
 Nerver - neurinom
 Metastaser är vanligast!
Bröstcancer, prostatacancer,
lungcancer, njurcancer…
 Myom
Övrigt
• Compartmentsyndrom – viktigt att hitta tidigt
• Reumatiska sjukdomar
Repetition
 Ortopedi är mer än frakturer.
 Rörelseapparaten står för en stor del av befolkningens
sjukdomar och funktionsnedsättning.
 Ospecifik smärta (ffa rygg) och artros är de vanligaste
grupperna.
 Kirurgisk behandling är ibland möjlig, men andra insatser är
lika viktiga.
 Tidig och rätt åtgärd är a och o!