1. No category

GISLAVEDS ASTRONOMISKA SÄLLSKAP ORION
NYHETSBREV
Observationer, nyheter från rymden, tips och idéer
Nummer 6, september - oktober 2015
Viktig information, aktualiteter!
Astronomins Dag och Natt
Lördagen, den 10 oktober från kl. 15
Smålandstenar, Torghuset
Filmvisning: Ghost Rockets
Vi ställer ut bilder, böcker, tidningar och några teleskop.
Vi ställer upp ett solteleskop framför Torghuset om vädret är klar för att observera solen.
Tipspromenad.
Observationskväll vid observatoriet i Båraryd.
Mötet den första tisdagen i oktober ersätts av ADON, den 10 oktober!
I solsystemet
Månförmörkelse
Den 28 september 2015 kan svenskar och stora delar av resten av världen
bevittna en total månförmörkelse. Man behöver inte någon utrustning för att
titta på en månförmörkelse, som man gör med en solförmörkelse då man bör
använda skyddsglasögon. För ljuset vid en månförmörkelse är svagare än ljuset
från en vanlig fullmåne.
En månförmörkelse uppstår när en fullmåne förflyttar sig in i skuggan bakom
jorden. Det ska vara fullmåne - och solen, jorden och månen måste ligga exakt i
linje. Och månen ska skära ekliptika som är jordens bana runt solen.
Vid en total månförmörkelse befinner sig månen sig i jordens totala
kägelformade skugga som heter umbra. Här finns inget solljus. Det är vid denna
typ av månförmörkelse som fenomenet "blodmåne" uppstår.
Månen skickar inte ut något ljus själv – precis som jorden inte heller gör. Och
det kan verka märkligt att det just är i umbran där det inte är något solljus som
månen färgas röd. Men det beror på att jordens atmosfär böjer ljuset och att
det endast är rött och orange ljus som har lång våglängd som kan passera
genom atmosfären och tränga in i umbraskuggan.
Tidsplanen för månförmörkelsen 28 september 2015 svensk tid:
Klockan 02.11 – penumbra-förmörkelsen börjar
Klockan 03.07 – den delvisa månförmörkelsen börjar
Klockan 04.11 – den totala månförmörkelsen börjar
Klockan 04.47 – maximal total förmörkelse
Klockan 05.23 – den totala månförmörkelsen slutar
Klockan 06.27 – den delvisa månförmörkelsen slutar
Klockan 07.22 – penumbra-förmörkelsen börjar, men det kommer inte kunna
ses i Sverige
Källa: Illustrerad vetenskap
GAS Nyhetsbrev
1
Nr. 6/15
Nyheter från rymden och rymdforskningen
ENORM METEORITKRATER HITTAD I JÄMTLAND
En jättelik meteoritkrater har nyligen hittats i Sverige. Med en diameter på 7,5 kilometer är det en av
Sveriges största. Kratern påträffades utanför Brunflo i Jämtland av forskare från Göteborgs
universitet. Det stora hålet bildades efter ett meteoritnedslag för mer än 450 miljoner år sedan.
Kratern har också en lite mindre granne i närheten, cirka 700 meter i diameter. Båda orsakade av
stora meteoriter som krockade mellan Mars och Jupiter för 450 miljoner år sedan. Delar av
meteoriterna slog sedan ned på jorden, bland annat i Jämtland. Vid den tiden låg hela området 500
meter under vattenytan. De båda meteoriterna trängde undan allt vatten under cirka en och en halv
minut, men genom en jättevåg fylldes de snabbt igen.
Flera kratrar har också hittats i Kinnekulle-området i Västergötland. Men dubbla meteoritnedslag av
den här typen är mycket ovanligt. Störst av alla kratrar är ändå Siljansringen i Dalarna med sina 52
kilometer i diameter.
Källa: http://www.rymdkanalen.se/blogg/2015/09/enorm-meteoritkrater-hittad-i-jamtland
SATURNUSMÅNE HAR GLOBALT HAV
Enceladus heter den måne som forskare på NASA har studerat noggrannt på sistone. Genom att
titta närmare på en liten ojämnhet i dess bana runt Saturnus har man kunnat konstatera att månen,
som är helt täckt av is, också måste ha ett världsomspännande hav.
Rörelsen som forskarna tittat på går helt enkelt inte att förklara om ytan och kärnan är fästa i
varandra, skriver NASA på sin hemsida.
Tidigare trodde man att Enceladus hade en linsformad vattenmassa vid sin södra pol, som också ska
ha varit källan till de plymer av vattenånga och iskristaller som då och då skjuter ut från planeten.
Det är också i dessa plymer av vatten som rymdsonden Cassini har hittat spår av enkla organiska
molekyler, något som kan tyda på att havet någon gång har hyst liv på mikrobnivå.
Hur Enceladus kan vara tillräckligt varm för att smälta is har länge varit svårt att förklara eftersom att
månen inte är tillräckligt stor för att ha en värmande kärna. Cassini har under sitt uppdrag levererat
data som tyder på att himlakroppen värms upp på grund av sin närhet till Saturnus med hjälp av
tidvattenkrafter.
Källa: http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/saturnusmane-har-globalt-hav
GAS Nyhetsbrev
2
Nr. 6/15
Tips och idéer
Hade tiden en början? Kommer den att få ett slut? Hur skapades universum
och är det oändligt? Eller finns det gränser för det?
Utifrån dessa enkla frågor diskuterar den teoretiska fysikern Stephen Hawking
de klassiska kosmologiska teorierna och alla de gåtor, paradoxer och
motsägelser som fortfarande är olösta. Han förklarar Galilei och Newtons stora
upptäckter, Albert Einsteins allmänna relativitetsteori och den stora teorin om
det som är allra minst i vårt universum, kvantmekaniken.
Kosmos - En kort historik är en populärvetenskaplig klassiker. Boken har
introducerat teorierna om svarta hål och Big Bang och mycket mer för
miljontals läsare världen över sedan den först publicerades 1988.
Boken kommer ut i november 2015.
Måndagen, den 12 oktober, kl. 20
Vetenskapens värld
Del 8 av 18. Mörk materia. Atomerna vi består av utgör bara fem procent
av universum. Forskarna kallar resten mörk materia – men vad är det
egentligen? Jakten på den har pågått i decennier. Nu står vi inför en brytpunkt,
om den inte visar sig snart är det kanske dags att ompröva vår världsbild. Gäst:
Max Tegmark. Programledare: Victoria Dyring.
Sänds även: den 13 oktober, kl. 16.20
Världens fakta: Cosmos
En resa i universum
Hur föddes universum? Vart är det på väg? Finns det liv på andra planeter?
De stora frågorna står i centrum när den legendariska serien Cosmos från 1980
fått sin uppföljare. Ciceron på resan i tid och rum är astrofysikern Neil DeGrasse
Tyson.
Nästa vecka kan ses de sista episoderna på SVT2, kl. 18, och hela serien kan
kollas på SVT Play.
Måndagen, 21/9: Att besegra tiden
Tisdagen, 22/9: En befriad värld
Onsdagen, 23/9: Vårt mörka kosmos
REDAKTÖREN SKRIVER: Jag hoppas att Ni inte glömmer att kolla och följa vårt sällskap på internet:
http://www.astronomi-gislaved.se/index.html, eller på Facebook:
https://www.facebook.com/Lunaborg.Bararyd?fref=ts
KONTAKTUPPGIFTER:
Andrea Borhidai
Mobil: 0730805375
E-mail: [email protected]
GAS Nyhetsbrev
3
Nr. 6/15