1. No category

Läs och skriv i alla ämnen
Hur blir man en säker läsare och en flyhänt skribent
oavsett ämne?
Hur kan medvetenhet om olika textgenrers struktur och
uppbyggnad bidra till ett rikare språk och höja
måluppfyllelsen i alla slags skolämnen?
Anna Ljungdahl och Biljana Mackic
Kortskrivning
eller om du hellre vill kalla det friskrivning
Skriv av dig dina tankar under tystnad
under ca fem minuter.
Vilka är vi? DuoAB
Anna Ljungdahl
Biljana Mackic
Förstelärare på Östergårdsskolan, Halmstad
Undervisar i svenska som andraspråk/ engelska/ svenska
Språk- och SvA- utvecklare vid Resurscentrum Kärnhuset,
Halmstad
The Butterfly
• Take turns describing your pictures
to eachother without showing the
pictures.
• Discuss in which order you should
put your pictures, still without
showing the pictures to each other.
• Put the pictures in the correct
order in front of you.
• Did you get it right?
Reflektera och diskutera: the Butterfly
(EPA= enskilt, par, alla)
Riktad skrivning:
1. Hur kändes det?
2. Var alla i gruppen aktiva under hela övningen?
3. Vad hade kunnat underlätta kommunikationen?
------------------------------------------------------------------------------------Bikupa:
Diskutera dina reflektioner med din granne.
------------------------------------------------------------------------------------Storgrupp:
Någon som vill delge sina tankar?
I vårt arbete utgår vi från:
STYRDOKUMENT:
• Lgr 11
FORSKNING:
• Gibbons, Bråten, Hyltenstam, Westlund, Molloy
Timperley…
• Forskning för skolan (Skolverket):
Greppa språket
Forskning för klassrummet
BEPRÖVAD ERFARENHET:
• Fokusområden på ÖG sedan 2011:
o Formativ undervisning
o Språkutveckling
o Ledarskap
ELEVCITAT om läsning och skrivande
LÄRARCITAT: Matematik
• Problemlösningar enligt
EPA(enskilt, par, alla)modellen:
o
o
o
o
ökar motivation och elevaktivitet
uthållighet vid problemlösningar
alla bidrar (även vid misstag)
roligt
• Gemensam textläsning vid
nya moment:
o begreppsträning
o egna förklaringar
o diskussioner
• Tanketavlan –skapar
förståelse för ett begrepp:
o förklara med olika
uttrycksformer
o hitta samband till andra
ord/begrepp i matematiken
LÄRARCITAT: SO
Nu har jag övergått till att nästan alltid angripa texterna
enligt följande ordning:
• Vi läser texten högt tillsammans.
• Vi arbetar med textens centrala begrepp- sammanfattas på
begreppsplansch i klassrummet.
• Reflektion och sammanfattning över innehållet enligt EPAmodellen.
Eleverna blir bättre på att ta ut det
viktigaste/sammanfatta det lästa. EPA- väljer jag
eftersom eleverna lär av varandra.
Resurscentrum Kärnhuset, Halmstad
”Kärnhuset är ett resurscentrum inom barn- och
ungdomsförvaltningen i Halmstads kommun för personal och
föräldrar som arbetar med eller har barn/ungdomar i åldern 1-20
år…”
”Uppgiften är att skapa goda lärmiljöer genom pedagogiskt
arbete, konsultation, handledning, utredning, fortbildning,
samordning av inköp av alla läromedel och tillhörande utrustning
samt pedagogisk support inom IKT (information- och
kommunikationsteknologi).”
http://www.halmstad.se/forskolaskola/resurscentrumkarnhuset.3316.html
kärnhuset+BROSCHYR-HT2012.pdf
Resurscentrum Kärnhuset
• Nätverksträffar SvA
–
–
–
–
mötesforum
utvecklar ämnet
fortbildning
synliggör ämnet
• Handledning SvA
– stöttar lärare
– fortbildar lärare
– stärker lärare
• Språkutveckling: föreläsningar, arbete med skolor
– aktiva elever och lärare
– medvetenheten kring språkarbete har ökat hos lärare i alla ämnen
Östergårdsskolan, Halmstad
• Ca 700 elever i grundskolan och särskolan 4-9
• Ca 30 klasser; varav 6 musikklasser (4-9)
o intagningsprov; hela kommunen
o även fotbollsprofil i åren 6-9
• Ca 70% flerspråkiga elever
• 7 arbetslag
• Aktiva ämneslag
http://www.halmstad.se/forskolaskola/grundskola616ar/kommunalagrundskolor/skolomradecentr
um/ostergardsskolan.368.html
Östergårdsskolan
Identifierade svårigheter
2012:
• Brister i läsförståelse
• Svårt att formulera sig i
skrift
• Passiva inlärare
Läge 2015:
• Bättre läsare- använder
strategier mer medvetet
• Bättre på att formulera sig i
skrift
• Aktiva inlärare
• Elever från avlämnande
skolor jobbar också aktivt
med läs- och skrivförmågan
• Bättre måluppfyllelse
Pågående utvecklingsarbete
•
•
•
•
•
•
Kollegialt lärande i ämneslag
Språkutvecklingsgrupper
Svensklärare gemensamt fortbildade av G. Molloy (avslutat)
Samsyn kring genrer och texttyper
Aktiva ämnesgrupper; diskuterar, analyserar,utvecklar
Tre långsiktiga prioriterade fokusområden:
o ledarskap
o formativ undervisning
o språkutveckling
PAUS
Genrer och texttyper
Östergårdskolans överenskommelse (utgångspunkt i
Lgr11) kring användning av begreppen:
Genre (=efternamnet i en familj)
Genre: Bernadotte, Ljungdahl, Mackic
Genre: Berättande, Beskrivande, Förklarande, Instruerande,
Utredande, Argumenterande
Texttyp (=familjemedlemmarna i en familj)
Genre: Bernadotte
Texttyp: Carl Gustav, Silvia, Victoria, Carl Philip, Madeleine
Genre: Berättande
Genre: Beskrivande
Texttyp: saga, poesi, berättelse, novell, …
Texttyp: tidningsartikel, faktatext, …
Arbete med texttyper
Ramarbete (gemensamt för alla)
Eleven är aktiv genom att:
•
•
•
•
•
utgå från sina tidigare kunskaper och erfarenheter
illustrera texttypen med en bild
arbeta med exempeltexter
diskutera texttypiska drag
textförståelse
Arbete med texttyper
Stöttning före skrivandet (på individ- och
gruppnivå):
•
•
•
•
•
Stöd av exempeltexter
Gemensamma inledningar, miljöbeskrivningar…
Gemensam text (cirkelmodellen)
Checklistor
Bilder
Arbete med texttyper
Produktion och formativ bedömning:
Arbete med texttyper
Stöttning under tiden:
•
•
•
•
•
Generell språklig stöttning
Individuell språklig stöttning
Visualisera texten; jämför egen med exempel
Kamratrespons, lärarrespons
Checklista
Arbete med texttyper
Efterarbete
• Kamratrespons
• Lärarrespons
• Läsa upp
• Exempel på tavlan
• Förbättringar
• Renskriva
• …
Elevers tankar kring skrivande
” Man kan läsa t.ex. en artikel eller någon typ av
text och sedan skriva en sammanfattning och
vad texten handlar om eller så kan man lyssna
på en dokumentär och sedan skriva om den.
Medan man lyssnar så skriver man stödord och
sedan utgår från stödorden medan du skriver
din text.”
Genrebyte- från beskrivande till
berättande!
Texttyp:
tidningsartikel
brev eller dikt
Genrebyte
Instruktion:
1. Utgå från en okänd text i den nya texttypen.
2. Bearbeta den okända texten så att eleven förstår.
3. Växla till en eller två kända texttyper; t.ex. dikt och
brev.
4. Repetera de kända texttyperna.
5. Börja arbeta! Skriv om ursprungstexten från den
nya texttypen till den kända texttypen.
Genrebyte- RUC 2015
1. Arbeta i par.
2. Vartannat par skriver en dikt och vartannat ett brev.
3. Skicka fram texterna.
4. Vi läser upp era texter.
Syftet med övningen genrebyte:
•
•
•
•
•
Befästa och fördjupa elevernas kunskaper
Repetera
Byta perspektiv
Skriva
Diskutera och fördjupa sina kunskaper om
språket
• Göra en rolig övning
Framgångsfaktorer på
Östergårdsskolan
• Undervisande lärare vet att eleverna läser och skriver i
alla ämnen.
• Eleverna är mer strukturerade i sitt läsande och
skrivande.
• Eleverna har läs- och skrivvana.
• Eleverna vet hur de ska ta sig an uppgifter; mallar,
strukturer; verktygslåda.
• Eleverna blir säkrare på att formulera sig.
• Eleverna får ökat självförtroende.
Eleverna blir säkra läsare och flyhänta
skribenter genom att…
eleverna utsätts för
texter, läsning och
skrivning
eleverna får variera
mellan korta,
mellanlånga och
långa skrivtillfällen
eleverna är aktiva på
lektionerna (Läraren är aktiv
före och efter lektionerna.)
eleverna ges många
tillfällen till att träna på
att kommunicera i tal
och skrift
lärarna har höga
förväntningar och tror
på elevernas
förmågor
lärarna ser till
elevernas kunskaper
och utmanar dem
därifrån
läsning tränas i
samarbete med
skrivande
läsandet och
skrivandet alltid utgår
från ett sammanhang;
texter, bilder, media,
aktualiteter…
Tack för oss!
Språket är inträdesbiljetten till livet!
Språkutveckling med Duoab
Blogg: https://duoab.wordpress.com/
Facebook: https://www.facebook.com/svahalmstad?ref=hl
INSÄNDARE 5AM
gemensam
Sluta skräpa ner!
När vi elever kommer till vår skola ser vi att det är fullt med skräp på skolgården. Det är pinsamt, man
blir ledsen och frustrerad. Skräpet luktar illa och gör skolgården jätteful. Man kan halka på bananskal.
Det är farligt för att det finns glas också. Vi tycker att det är dåligt att vi elever skräpar ner på
skolgården.
Istället för att skräpa ner kan vi elever slänga skräpet i papperskorgarna. Skolgården blir renare och
finare. Papperskorgarna finns för att vi ska slänga skräpet i dem!
Vi anser också att det borde finnas fler platser där man slänger sopor, t.ex. vid fotbollsplanen och vid
gungorna. Några är lata och kastar bara skräpet och om det finns fler soptunnor har eleverna en i
närheten. Om det finns fler papperskorgar slösar man inte rasttiden för att slänga sitt skräp i en
papperskorg långt bort.
Om vi slänger skräpet på marken förstörs naturen. Det är dåligt för djuren och människorna. Visst
skräp kan inte förmultna, t.ex. plastpåsar, glas, metall, cigarettfimpar och tuggummi. Om vi inte
skräpar ner så mycket blir jorden en perfekt planet att leva på. Ingen vill ha en stinkande och skräpig
värld.
Eleverna kan bli skadade av metall- och glasbitar. Ifall man skär sig på metall måste man få en spruta
och det gör ont. Det kostar också pengar för samhället. Såren kan bli infekterade och gör ont. Man
kan få feber och missa lektioner. Då lär vi oss mindre.
Sluta skräpa ner kräver vi elever i 5A på Östergårdsskolan. Vi behöver förändra oss genom att kasta
skräpet i papperskorgarna. Vi vill ha en förändring genast!
Framtiden kräver obligatoriskt gymnasie
Socialdemokraterna vill att gymnasiet ska bli obligatoriskt för att det är mer chanser
att få jobb. Stefan Löfven vill att arbetslösheten ska minska , därför vill han att
gymnasiet ska bli obligatoriskt från och med år 2018. Vi ungdomar på
Östersgårdsskolan håller med (S) och vi vill att obligatoriskt gymnasium måste
ordnas.
Socialdemokraterna betonar att utan gymnasieexamen är chanserna att få jobb små.
Grundskolan har varit obligatorisk men det räcker inte för en bättre framtid. (S) lovar miljarder
kronor årligen för att göra gymnasiet obligatoriskt från och med år 2018. Eftersom
arbetslösheten är hög måste gymnasiet bli obligatoriskt för att minska arbetslösheten tycker
Stefan Löfven.
Vi ungdomar håller med dig Stefan Löfven att gymnasiet ska bli obligatoriskt. För det första,
om man avbryter sina studier är det svårt att få jobb i framtiden och vi elever tappar många
viktiga kunskaper som gymnasiet ger oss under 3år. Vi kan tycka att ungdomarna nu förtiden
är alldeles för omotiverade för skolan. Vi ungdomar kan hålla med att eleverna kan bli trötta
men skoltrötthet kan bemötas med studiomotivation. Vi ungdomar tycker att gymnasieskolan
måste vara obligatoriskt för en bättre och säkrare framtid. Utan teoretiska kunskaper får
eleverna svårt att klara av konkurrensen från andra ungdomar som har valt att gå en
gymnasieutbildning. Vi får ett uppdelat samhälle, de som har utbildning och de som inte har
utbildning. Jobbet kommer gå till de som har utbildning.
Vi ungdomar vet att det är många som följer sina studier men vi vill att alla ska det göra så
att alla garanteras få ett bra jobb i framtiden. Vi ungdomar tycker att man ska satsa mer på
grundskolan så att eleverna får en bra grund, sen blir det lättare för de att gå vidare. Vi
ungdomar vill minska klasserna så att fler kan få den stöd och hjälp som de behöver. De som
inte följer sina studier missar sin livschans, som vi ungdomar vill inte att det ska hända.
Till sist vill vi ungdomar säga att vi har möjligheter att göra Sverige bättre och för det kräver
vi obligatoriskt gymnasie. Det krävs mer samarbete och mer gemensamt ansvar för skolan.
Vi vill att lärarna ska försöka underlätta för de elever som har det svårt. Att Sverige når en
världsledande utbildning är nycklen till framtidens jobb.
XXXXX, pojke åk 9, tre år i Sverige, 2014- 10- 24