Foto: Sven-Olof Larsén
Aktiviteter för skolelever
på Helsingborgs stadsarkiv
Den danske Brigade på väg att lämna Helsingborg.
Så berörde andra världskriget Helsingborg
Även om inte Sverige var indraget i andra världskriget kom helsingborgarnas vardag att på
olika sätt påverkas av kriget. Vår närhet till Danmark utgjorde en speciell risk. Gatubilden
förändras av militära installationer som försvarsbunkrar, värn, tankhinder, luftvärnsbatterier,
militär på våra gator, mörkläggning och övningar i hur man skulle skydda sig mot luftangrepp,
skolbarn som evakuerade, flyktingar med mera. Till detta kom att männen mobiliserades,
ransonering av kaffe, socker, kött, smör, bränsle, bensin med mera.
Stadsarkivet har handlingar som på olika sätt belyser hur kriget kom att påverka
helsingborgarnas liv under kriget. Vi har en intressant utställning som berättar om
skolstyrelsens evakuering av skolbarn 1940.
Stadsarkivet är en resurs i ert skolarbete. Arkivets handlingar kan bidra till att väcka elevernas
intresse för historia och samhällskunskap. Här får de möjlighet att arbeta med både nutida
och historiska källor. Som inga andra texter ger dokumenten en närvaro och närhet till
historien. I primärkällorna kommer de i kontakt med verkliga människor och händelser.
Våra arkivhandlingar som rör andra världskriget är exempel på detta. Kontakta oss så lägger
vi upp ett besök utifrån era önskemål.
Helsingborgs Stadsarkiv
Bredgatan 17
042-10 73 32
helsingborg.se/stadsarkivet
Åke och Hans
Åke och Hans är tio och elva år gamla. De blir 1938 anmälda till barnavårdsnämnden, idag
hade de blivit anmälda till socialnämnden. Den utredningen som görs av Åke och Hans ger
en inblick i hur det moderna samhället som började växa fram under sekelskiftet 1800-1900
bringar ”ordning” i samhället. Materialet kring Åke och Hans utgör ett brottstycke av svensk
socialhistoria sett på individnivå.
De handlingar som finns i våra kommunala arkiv visar hur vi valt att hantera det som vi uppfattar
som gemensamt angeläget. De är ett uttryck för värderingar och synsätt vid en viss tidsperiod
i vårt samhälle. Det kan då vara att hantera pojkar som uppträder på ett sätt som inte ansågs
acceptabelt.
För att hantera sådana företeelser byggdes det på statlig, regional och kommunal nivå
upp olika typer av institutioner. På lokal nivå inrättades det barnavårdsnämnder med
barnavårdsmän. I detta skilde sig inte Sverige från de övriga nordiska länderna.
De här institutionerna efterlämnade handlingar, ett historiskt källmaterial, som gör att vi idag kan
gå tillbaka och studera hur samhället reagerade på det Åke och Hans hade gjort.
Stadsarkivet kan erbjuda en föreläsning om Åke och Hans. Vi kan också erbjuda ett
arbetsmaterial där eleverna får reflektera över de båda pojkarnas situation och de utredningar
som barnavårdsnämnden gör.
Helsingborgs Stadsarkiv
Bredgatan 17
042-10 73 32
helsingborg.se/stadsarkivet
Barn förr i världen
Barn växte under sekelskiftet 1800-1900 upp under olika villkor men de flesta barnen i
Helsingborg levde under fattiga villkor. Många av dem bodde tillsammans med sin familj i
lägenheter om ett rum och kök. Det var inget ovanligt att en sådan familj bestod av tre till
fyra barn och två vuxna. Samtidigt var det inte alla barn som levde tillsammans med sina
biologiska föräldrar utan var utackorderade på barnhem eller hos fosterföräldrar. Orsaken
till detta kunde vara många men vanligast var att föräldrarna var fattiga eller att det var en
ensamstående mamma så att de inte klarade av att ta hand om sina barn. Det kunde också
hända att de tagits om hand för att de ansågs vara vanartade.
Barn vid den tiden gick bara sex år i skolan. De kunde gå ett eller två år i fortsättningsskola.
För de flesta barnen innebar det att de därefter skulle börja arbeta och bidra till familjens
försörjning.
Stadsarkivet kan erbjuda ett interaktivt arbete för en låg- eller mellanstadieklass om barns
uppväxt i Helsingborg vid sekelskiftet 1800-1900. Tillsammans med eleverna tittar vi på foton
och arkivhandlingar och pratar om hur det var att växa upp i Helsingborg.
Helsingborgs Stadsarkiv
Bredgatan 17
042-10 73 32
helsingborg.se/stadsarkivet
Demokratins framväxt
Sveriges kommuner har sedan 1863 haft en central roll i att sköta det lokalt gemensamt
angelägna. Den kommunala organisationen med förtroendevalda politiker som ansvariga
för den kommunala verksamheten är en av grunderna för det svenska samhället. Genom
den lokala demokratin har medborgarna i kommunerna haft en möjlighet att direkt eller
indirekt utöva inflytande på den lokala verksamheten, antingen genom val, debatter och
opinionsbildning, partiarbete eller som vald företrädare i kommunalfullmäktige, styrelser och
nämnder.
Men det har det inte alltid varit så att alla medborgare i en kommun haft möjlighet att vara
med och tagit ansvar för det gemensamt angelägna på det sätt som vi idag känner till det.
Före den allmänna och lika rösträttens införande 1918 var det storleken på den skatt man
betalade som avgjorde om man hade rösträtt och hur många röster man fick. Under 1800talet och början av 1900-talet talet sker en social och politisk process mot ett ökat inflytande
för stadens medborgare över stadens angelägenheter. Detta är en process som är knuten till
de nationella sociala och politiska förändringar som sker under denna tid.
Stadsarkivet erbjuder en föreläsning om demokratins framväxt utifrån ett
Helsingborgsperspektiv belyst genom lokalt material.
Helsingborgs Stadsarkiv
Bredgatan 17
042-10 73 32
helsingborg.se/stadsarkivet
Sophantering – en förutsättning för ett
modernt samhälle
Att någon tar hand om våra sopor tar vi för självklart. Men så har det inte alltid varit. Det var
både si och så med renhållningen i de svenska städerna i början av 1800-talet. Avfall och
latrin samlades inne på gårdarna och tömdes inte förrän tillståndet blev olidligt. Ett växande
samhälle med en allt större mängd avfall gjorde det omöjligt att tillämpa ett system där var
och en tog hand om sitt avfall efter bästa förstånd. Därmed utgör sophanteringen precis som
vatten och avlopp en nödvändig del av ett modernt samhälle.
Stadsarkivet erbjuder en föreläsning om framväxten av en modern sophantering i
Helsingborg.
Helsingborgs Stadsarkiv
Bredgatan 17
042-10 73 32
helsingborg.se/stadsarkivet
Evakueringen sommaren 1940
Utbrottet av andra världskriget 1939 kom att påtagligt påverka vardagen för svenska
folket. Risken var att Sverige skulle dras in i kriget. Männen i vapenför ålder inkallades i
beredskap, det utfärdades ransoneringskort, bilarna körde på gengas och det sattes upp
mörkläggningsgardiner.
Skåne och Helsingborg var hotfullt nära krigets verklighet. Det genomfördes nattliga
överflygningar och skepp sprängdes i Öresund. Helsingborg hade som ingen annan stad
i Sverige kriget nära in på sig. Här kunde man se och följa kriget på nära håll och många
flyktingar fick en tillflyktsort i Helsingborg. Minnesmonumenten vid Rådhuset påminner om
detta.
För att skydda barnen i Helsingborg genomfördes sommaren 1940 en provevakuering av
mellanstadieelever till orter på den småländska och halländska landsbygden. I andra större
städer i Sverige genomfördes liknande evakueringar. Stadsarkivet kan erbjuda skolarbete
kring evakueringen av barn i Helsingborg sommaren 1940.
Visning av utställningen:
• Barnen kan få läsa brev som de evakuerade barnen skrev hem till föräldrarna.
• Besvara frågor utifrån utställningen.
Fördjupat arbete:
• Eleverna intervjuar äldre helsingborgare, kanske någon släkting, som deltog i
evakueringen och renskriver intervjuerna.
• Stadsarkivet publicerar berättelserna och bilderna på vår hemsida.
Helsingborgs Stadsarkiv
Bredgatan 17
042-10 73 32
helsingborg.se/stadsarkivet
Att kolla källan - stadsarkivet och källkritik
Att kunna kritiskt granska och värdera information är viktigt för eleverna. Var skall de öva
sin källkritiska förmåga om inte på stadsarkivet? Här får de möjlighet att arbeta med både
nutida och historiska källor. Som inga andra texter ger dokumenten en närvaro och närhet till
historien. I primärkällorna kommer de i kontakt med verkliga människor och händelser.
De kommunala handlingarna visar hur vi sedan 1800-talet tagit hand om fattiga och barn
som haft det svårt, ingripit mot personer som druckit för mycket, hanterat hälsofrågor,
vilken typ av varor som exporterades och importerades via Helsingborgs hamn. Kort sagt i
stadsarkivet finns en mängd handlingar som visar hur vi under de senaste 150 åren valt att
hantera kommunala frågor.
Skriftliga och muntliga källor berättar om en händelse medan fysiska källor kan vara bevis
på att en händelse har ägt rum. Handlingarna i stadsarkivet är i huvudsak skriftliga källor
och har tillkommit som en del i processen att fatta beslut kring olika kommunala ärenden.
Det kan vara beslut som rör byggandet av en ny idrottsanläggning, ett nytt bostadsområde,
inträdesavgifter på Sofiero och Dunkers, beslut om rätten till hemhjälp, anslag till
gatuunderhåll, med mera.
Inom källkritik skiljer man på förstahandskällor/primärkällor och andrahandskällor/
sekundärkällor.
Stadsarkivet erbjuder stadens skolor en kurs i källkritik av kommunala handlingar.
Helsingborgs Stadsarkiv
Bredgatan 17
042-10 73 32
helsingborg.se/stadsarkivet
Från jordbruk till industrisamhälle
Övergången från jordbruk till industrisamhälle påbörjades under mitten av 1800-talet och kan
sägas vara avslutad på 1950-talet. Med detta menar vi att majoriteten av befolkningen inte
längre fick sin försörjning från jordbruket.
Helsingborg hade vid mitten av 1800-talet omkring 4000 invånare som i huvudsak försörjde
sig på handel, hantverk och jordbruk. Vid sekelskiftet 1800-1900 hade Helsingborg 25.000
invånare som i huvudsak försörjde sig inom handel, hantverk och industriell verksamhet.
Det var landsbygdens unga överskottsbefolkning som inte längre kunde försörja sig på
landsbygden som utgjorde den nödvändiga arbetskraftsreserven för den framväxande
industrin.
Stadsarkivet kan erbjuda ett program kring följande punkter:
• Visa kartor om hur Helsingborg utvecklades från 1700-talet fram till 1903 års karta.
• Visa 1700-tals karta över Filborna som en oskiftad by.
• Eleverna får arbetsuppgifter till historiska källor.
• Föreläsning om demokratins framväxt.
Stadsarkivet erbjuder skolarbete kring övergången från jordbruk till industrisamhälle utifrån
lokalt arkivmaterial.
Helsingborgs Stadsarkiv
Bredgatan 17
042-10 73 32
helsingborg.se/stadsarkivet
Vatten och avlopp –
en förutsättning för ett modernt samhälle
Vatten är ett av våra viktigaste livsmedel. Utan vatten inget liv! God tillgång till tjänligt
dricksvatten är därför en förutsättning för all samhällsbildning. När samhällena växte och
människorna koncentrerades till större tätorter och städer framstod även behovet av att bli av
med avloppsvattnet som ett villkor för en fungerande stad.
Helsingborgs vatten- och avloppsverk är därmed en del av Helsingborgs utveckling till
en modern industristad. Det har byggts och utvecklats under mer än hundra år för vårt
gemensamma behov av rent vatten och för att ta hand om vårt avloppsvatten.
Stadsarkivet erbjuder en föreläsning om utvecklandet av ett vatten- och avloppsnät i
Helsingborg.
Helsingborgs Stadsarkiv
Bredgatan 17
042-10 73 32
helsingborg.se/stadsarkivet
Från lekmannastyre till professionell förvaltning
Sveriges kommuner har sedan 1863 haft en central roll i att sköta det lokalt gemensamt
angelägna. Den kommunala organisationen med förtroendevalda politiker som ansvariga
för den kommunala verksamheten är en av grunderna för det svenska samhället. Genom
den lokala demokratin har medborgarna i kommunerna haft en möjlighet att direkt eller
indirekt utöva inflytande på den lokala verksamheten, antingen genom val, debatter och
opinionsbildning, partiarbete eller som vald företrädare i kommunfullmäktige, styrelser och
nämnder.
En viktig tanke bakom införandet av kommunen var att det var ett lekmannastyre med
mycket få anställda. De förtroendevalda både utredde och verkställde. Denna form levde
kvar i våra små kommuner fram till 1960-talet och de kommunala sammanslagningarna
1971. Då var det exempelvis ordförande i nykterhetsnämnden som gjorde hembesök, skrev
ut lämplighetsintyg för körkort med mera.
De kommunala förvaltningarna har med åren blivit alltmer komplexa organisationer och
politikernas roll har förändrats. Från att ha varit en politiker som lade sig i den vardagliga
skötseln av kommunen har de i dag blivit politiker som ansvarar för de övergripande frågorna
och styre genom mål- och ramstyrning.
Stadsarkivet erbjuder en föreläsning om den kommunala förvaltningens och politikerrollens
utveckling.
Helsingborgs Stadsarkiv
Bredgatan 17
042-10 73 32
helsingborg.se/stadsarkivet
När elen kom till stan
Vårt samhälle behöver en omfattande kommunal infrastruktur i form av vägar, bostäder, torg,
begravningsplatser, vatten och avlopp, sophantering, reningsverk med mera för att fungera.
Tillgången till elektricitet är en annan sådan kommunal infrastruktur. Vi är så vana vid att ha
tillgång till elektricitet för att ge ljus, värme och för att driva all möjlig elektronik att det är svårt
att föreställa sig hur vårt samhälle skulle kunna fungera utan elektricitet. Men tillgången till el
som energi för olika samhällsfunktioner är inte mer än 125 år gammal i Helsingborg. 1891
invigdes kommunens första energiverk.
Stadsarkivet kan erbjuda en föreläsning om hur elektriciteten kom till Helsingborg.
Helsingborgs Stadsarkiv
Bredgatan 17
042-10 73 32
helsingborg.se/stadsarkivet
Karta över Helsingborg 1954.
Karta över Helsingborg 1788.
Studera Helsingborgs utveckling
med hjälp av kartor
Kartor är ett bra hjälpmedel om man vill studera en stads utveckling. Stadsarkivet har ett
stort antal kartor från 1700-talet och fram till nutid. Exempel på kartor är Filborna by från
1704 och 1825, Västra Ramlös 1812, Helsingborg 1788, Helsingborg 1954 med flera.
Stadsarkivet kan erbjuda möjligheten att använda stadskartor i undervisningen.
Helsingborgs Stadsarkiv
Bredgatan 17
042-10 73 32
helsingborg.se/stadsarkivet
Vill du veta mer? Eller har du några
egna idéer kring aktiviteter?
Välkommen att kontakta oss!