Smakprov ur Bilden av historien 1b, ISBN 978-91-47-10820
ISBN 978-91-47-10820-00 © 2014 Dick Harrison, Katarina Harrison Lindbergh och Liber AB projektledare: Magnus Andersson redaktör: Magnus Andersson bildredaktör: Mikael Myrnerts formgivning: Birgitta Dahlkild kartor: Petter Lönegård, Lönegård & Co produktion: Thomas Sjösten Första upplagan 1 repro: tryck: Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt Tack! att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningssamordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se. Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08–690 93 01 E-post [email protected] 22 3 3 Smakprov ur Bilden av historien 1b, ISBN 978-91-47-10820-6, copyright Liber och författarna, 2015 Innehåll Historia 7 IV. Revolutionernas tid 136 VII. Efterkrigstiden 301 Varför historia? 8 Industriella revolutionen 137 Välståndets tid 302 Upplysningstiden 145 Den svenska välfärdsstaten 309 I. Forntiden och antiken 21 Nordamerikanska frihetskriget 153 Kalla kriget 318 Civilisationernas gryning 22 Franska revolutionen 161 Kolonialväldena kollapsar 327 Antikens Grekland 31 Napoleontiden 170 Källkritik 13 Romerska riket 40 VIII. Kriser och förändringar 337 V. Europas århundrade 180 Frigörelsens tid 338 II. Medeltiden 49 Ideologier, nationalism och revolutioner 181 Politisk radikalisering 347 Tidig medeltid 50 Det borgerliga århundradet 190 Främlingar, invandrare och flyktingar 355 Vikingar, kejsare och korsfarare 60 Amerika på 1800-talet 199 Västeuropa i krisernas skugga 362 Högmedeltiden 69 Imperialismens tidsålder 208 Kalla krigets slutfas 370 Senmedeltidens kris 79 Den långa freden 221 III. Civilisationerna möts 88 Renässansepoken 89 IX. Nutidens historia 379 VI. Världskrigens epok 236 Världen efter murens fall 380 Första världskriget 237 Teknik, individ och sociala rörelser 389 Ryska revolutionen 250 Internationella konflikter vid millennieskiftet 395 Bräckliga demokratier och modernism 256 Mot en osäker framtid 403 Den tidigmoderna staten 98 Det krigiska 1600-talet 107 Handel och kolonier 117 Det mörka 1930-talet 268 Maktbalans och nya stormakter 127 Andra världskriget 282 44 5 5 Smakprov ur Bilden av historien 1b, ISBN 978-91-47-10820-6, copyright Liber och författarna, 2015 Andra världskriget Adolf Hitler vid segerparaden i Warszawa efter att de tyska trupperna besegrat Polen i andra världskrigets inledningsskede. Fotografiet togs av Hugo Jaeger, en av få professionella fotografer som vid denna tid regelbundet arbetade med färgfotografi. Kriget bryter ut När första världskriget bröt ut 1914 hälsades det med entusiasm. Folk hade ingen erfarenhet av krig och trodde att konflikten snart skulle vara över. 1939 var det tvärtom. Alla mindes skyttegravarnas helvete. Faktum är att skräcken för krig var skälet till att Adolf Hitler hade kunnat rusta upp Tyskland och utvidga landets gränser. Storbritannien och Frankrike ville inte riskera en öppen konflikt och föredrog att gå Führern till mötes. Men sommaren 1939 hade appeasement-politiken nått sin gräns. Varken britter eller fransmän ville låta Tyskland fortsätta breda ut sig i Europa. Det fanns även en annan skillnad mot 1914. Då hade Tyskland varit inringat av fiender och tvingats utkämpa ett tvåfrontskrig. Genom Molotov-Ribbentrop-pakten mellan Sovjetunionen och Tyskland, som slöts den 23 augusti 1939, undanröjdes detta hot. Hitler kunde agera som han ville utan att riskera ett krig mot Stalin. Hitler bar inte ensam skulden till andra världskriget. Stalin ville också expandera på grannländernas bekostnad och återta områden som Ryssland förlorat 1918. Han var intresserad av Finland, Baltikum, östra Polen och Bessarabien, en region som efter folkomröstning hade förts till Rumänien. I augusti 1939 delade Hitler och Stalin upp Östeuropa mellan sig och kom överens om att inte inkräkta på varandras intressesfärer. Hitler hade lagt under sig Österrike, Böhmen och Mähren. Varje gång hade västmakterna låtit honom hållas. Nu kom turen till Polen. I mars 1939 hade Hitler krävt att få införliva den huvudsakligen tyska staden Danzig, som var en fristat, med Tyskland och bygga en motorväg mellan Ostpreussen och resten av riket. Här löpte en polsk ”korridor”, som skilde de två delarna av Tyskland från varandra. Polackerna gick inte med på detta. Storbritannien och Frankrike lovade att stödja Polen om tyskarna angrep, men Hitler trodde antagligen att löftet inte var mycket värt. Nu gick emellertid Hitler för långt. Den 1 september 1939 invaderade tyska trupper Polen. Två dagar senare förklarade Storbritannien och Frankrike krig mot Tyskland . 410 411 Smakprov ur Bilden av historien 1b, ISBN 978-91-47-10820-6, copyright Liber och författarna, 2015 Tyska trupper rycker fram genom Polen i början av september 1939. Infanteri: fotsoldater Hitler och Stalin krossar Polen & Katyn I mars och april 1940 lät den sov- jetiska säkerhetstjänsten avrätta omkring 4 000 polska officerare i skogsområdet Katyn väster om Smolensk. Massgravarna upp- täcktes av tyskarna 1943, men det dröjde till 1980- och 1990-talen innan även ryska forskare accepterade att Stalins folk hade genomfört massakern. Andra världskrigets första offer var Polen, vars armé krossades av de tyska och sovjetiska styrkorna. Här ser vi polska kavallerister som drar i fält. Tvärtemot vad som ofta brukar påstås användes hästarna huvudsakligen som transportmedel, inte för att underlätta angrepp mot stridsvagnar. 412 Under de första krigsåren föreföll den tyska armén oövervinnerlig. Det berodde inte på att motståndarnas arméer var dåliga utan på att den tyska krigsmaskinen var bättre. Trupperna var samordnade, hade modern utrustning och använde en överlägsen taktik. Ett skäl till framgångarna var att de tyska officerarna hade tränats att fatta beslut och ta initiativ utan att vänta in order uppifrån. Detta gjorde krigföringen effektiv. Ett annat viktigt skäl till framgångarna var det som senare kom att kallas ”blixtkrig”-taktiken. Den gick ut på att först sända fram starka pansartrupper med stridsvagnar för att slå hål på fiendens försvarslinjer. Därefter avancerade tyskarna snabbt in på fientligt territorium med hjälp av mekaniserat infanteri, det vill säga fotsoldater på lastbilar och motorcyklar. Snabbheten var det avgörande momentet: pansarangreppet hindrade fienden att återställa ordningen, och det mekaniserade infanteriet rörde sig så fort att fienden skars av från eventuella reservtrupper. Om taktiken fungerade ledde den till att stora fientliga trupper omringades och måste kapitulera. Blixtkrigstaktiken var inte färdigutvecklad när tyskarna angrep Polen. Det var snarare en taktik som de tyska generalerna utvecklade under åren 1939–1940. Redan i det polska fälttåget var dock tyskarna överlägsna. Tyskt pansar, infanteri och flyg drev polackerna framför sig. Det som slutligen avgjorde var att Stalin den 17 september angrep landet från öster. Några veckor senare var kriget över och Polen delades mellan Tyskland och Sovjetunionen. Båda segrarmakterna for fram med stor brutalitet mot den underkuvade befolkningen och tusentals polska officerare dödades. För Hitler tog kriget därmed en paus. Men Stalin var inte overksam. Finska vinterkriget Finska soldater under vinterkriget 1939–1940. Josef Stalin utnyttjade de hemliga bestämmelserna i Molotov-Ribbentrop-pakten. På hösten 1939 tvingades de baltiska republikerna ge plats åt militärbaser till Sovjetunionen. Estland, Lettland och Litauen blev sovjetiska lydstater. På sommaren 1940 fullföljde Stalin maktövertagandet genom att göra länderna till delar av Sovjetunionen. Nästa offer var Finland. I oktober 1939 krävde Sovjetunionen att Finland skulle avstå ett gränsområde utanför Leningrad och låta ryssarna få en militärbas på Hangö. Finland vägrade. Den 30 november invaderades landet. På papperet borde Sovjetunionen ha vunnit kriget kvickt. Röda armén var numerärt överlägsen och anföll på flera punkter. Finland stod dessutom ensamt. En stark opinion i Sverige yrkade på att man måste hjälpa Finland (”Finlands sak är vår”), men regeringen valde att hålla landet utanför kriget. Många svenska frivilliga, liksom en stor del av det svenska flygvapnet, bistod ändå Finland i kriget, men det borde inte ha haft någon större betydelse för den ryska övermakten. Ändå blev ”finska vinterkriget” ett sovjetiskt fiasko. Finska skidpatruller hejdade offensiverna och förvandlade den förmodat lätta segern till en militär förödmjukelse. Först i februari 1940, efter massiva sovjetiska anfall på Karelska näset, bröt det finska försvaret samman. I freden den 13 mars tvingades Finland avträda ett antal områden. Rekryteringsaffisch för Svenska frivilligkåren. Affischen uppmanar folk att ta värvning för att hjälpa Finland i kampen mot Sovjetunionen 1939. Bildtext bildtext bildtext bildtext. Bildtext bildtext bildtext bildtext. Bildtext bildtext bildtext bildtext. Bildtext bildtext bildtext bildtext. Smakprov ur Bilden av historien 1b, ISBN 978-91-47-10820-6, copyright Liber och författarna, 2015 413 Blixtkrig och luftkrig Operation Weserübung – invasionen av Danmark och Norge Adolf Hitler (till vänster) och Vidkun Quisling (till höger), foto graferade vid ett möte 1942. & Maginotlinjen och ”låtsaskriget” Under hösten 1939 och våren 1940 var det lugnt på västfronten. Franska och brittiska trup- per ville inte invadera Tyskland utan höll sig bakom Maginot- linjen, de starka franska befäst- ningarna vid tyska gränsen. Det talades om ”låtsaskriget”. Tyska trupper rycker fram i Norge i april 1940. Medan ”låtsaskriget” pågick vid fransk-tyska gränsen gick båda sidor till aktion mot Skandinavien. Såväl i Tyskland som i Storbritannien fanns långt framskridna planer på att ta kontroll över Norge. Där fanns hamnar som tyskarna kunde använda för att angripa Storbritannien. Via norska Narvik kunde man även få svensk malm. Den 9 april 1940 slog tyskarna till mot både Danmark och Norge i en operation som gick under kodnamnet Weserübung. Efter bara ett dygn var Danmark ockuperat. I Norge tog det längre tid och ledde till stora förluster för den tyska flottan. Hårdast var striderna vid Narvik, där brittiska, franska och polska trupper landsteg för att hjälpa norrmännen. Kung Håkon VII gick i landsflykt till London, där han upprättade en exilregering. Den norska handelsflottan räddades från tyskarna och användes av de allierade under det fortsatta kriget. Det var stora skillnader på den tyska ockupationen av Danmark och den tyska ockupationen av Norge. Norge fortsatte att vara ett krigförande land, tack vare exilregeringen, medan Danmark formellt sett stod utanför kriget. Kung Kristian X fortsatte att residera i Köpenhamn. Både i Norge och Danmark, liksom i andra länder som tyskarna ockuperade, fanns det inhemska nazister och personer som gärna samarbetade med tyskarna. Den mest beryktade av andra världskrigets kollaboratörer var norrmannen Vidkun Quisling. Han utnyttjade det tyska angreppet till att i ett radiotal kungöra att han själv gripit makten och bildat regering. Tyskarna avsatte först Quislings regering, men sedan fick han komma tillbaka. Quislings parti Nasjonal samling blev enda tillåtna norska parti. Redan under andra världskriget blev Quislings agerande så ökänt att hans namn blev ett begrepp. Att vara en ”quisling” var detsamma som att vara en förrädare. Tillsammans hade fransmännen och britterna betydande truppstyrkor och stridsvagnar – fler än tyskarna – och de skyddades av starka befästningar. Dessutom anade västmakterna att tyskarna kunde komma genom Belgien, som de gjort 1914. Mot den bakgrunden borde tyskarna ha fått problem. Ändå blev kriget på västfronten en snabb tysk seger. Den tyska planen gick ut på att anfalla rakt igenom det svårgenomträngliga skogsområdet Ardennerna. Därefter skulle västmakternas trupper skäras av på mitten. Detta förutsatte att fienden togs med överraskning. Här kom blixtkrigstaktiken till nytta. Den 10 maj 1940 invaderade Tyskland Nederländerna, Belgien och Luxemburg. Britterna och fransmännen drog slutsatsen att tyskarna verkligen återupprepade 1914 års scenario och ryckte norrut för att stoppa dem. Men tyskarna var snabba. Nästan hela Beneluxområdet föll innan britter och fransmän hann fram. Medan de allierade hastade mot Belgien gjorde tyska pansartrupper en kraftfull offensiv genom Ardennerna och in i Frankrike. Blixtfälttåget förde dem ända till Engelska kanalen. Effekten blev den avsedda. De allierade trupperna i Belgien och norra Frankrike skars av från resten av de väpnade styrkorna, som befann sig söder om tyskarna. Det franska försvaret kollapsade. Paris föll den 14 juni och Frankrike kapitulerade den 22 juni. Hitler såg till att kapitulationen undertecknades i samma järnvägsvagn i Compiègneskogen som tyskarna tvingats kapitulera i 1918. Tyskarna ockuperade norra och västra Frankrike. Resten blev en lydstat med Vichy som huvudstad (”Vichy-Frankrike”) och tilläts behålla kontrollen över de franska kolonierna. Britterna, som leddes av den nytillträdde premiärministern Winston Churchill, vägrade sluta fred. Många franska soldater i exil, under ledning av general Charles de Gaulle, fortsatte kampen. 414 & Dunkerque Den enda tyska motgången under kriget på västfronten var att de brittiska styrkorna hann evakueras till Storbritannien via hamnstaden Dunkerque innan tyskarna hann fram. Tyska trupper marscherar genom Belgien i maj 1940. Vid denna tid föreföll den tyska krigsmakten omöjlig att hejda. 415 Smakprov ur Bilden av historien 1b, ISBN 978-91-47-10820-6, copyright Liber och författarna, 2015 Mussolini gör Medelhavet till krigsarena En gatuscen från London under ”slaget om Storbritannien”. På natten mellan den 14 och 15 oktober 1940 bombades gatan och en tunnelbanestation förstördes. Luftwaffe, det tyska flygvapnet, misslyckades att knäcka den brittiska försvarsviljan. Bilden är från september 1940. Hitler försökte krossa det brittiska motståndet genom flyganfall. Syftet var dubbelt. Dels skulle det brittiska flygvapnet, Royal Air Force (RAF), besegras. Dels skulle det brittiska folket demoraliseras genom bombräder – ”blitzen” – mot storstäder, så att viljan att sluta fred ökade. ”Slaget om Storbritannien”, som luftkriget mellan augusti och november 1940 kallas, blev en prövning för britterna. London och andra städer utsattes för förödande terrorbombningar. Men om tyskarna var bättre på pansar- och infanteritaktik än britter och fransmän, överträffade RAF det tyska Luftwaffe i det mesta. Till slut måste den tyska offensiven avbrytas. Under kriget i Frankrike valde Benito Mussolini att dra in Italien i striderna. Den 10 juni invaderade italienarna Frankrike. Invasionen bromsades redan efter några kilometer, men den blev viktig inför framtiden. Från och med nu var båda ”axelmakterna” indragna i kriget. Eftersom Mussolinis planer på att expandera Italien berörde länder vid Medelhavet öppnades fronter även där. Skillnaden mellan krigsmakten i Hitlers Tyskland och i Mussolinis Italien var stor. Den tyska armén var välutrustad och skicklig. Det gällde inte den italienska krigsmakten, med undantag för flottan. Storbritannien slog dock till fort och effektivt. I november 1940 tillfogade brittiskt flyg de italienska slagskeppen stora förluster. Händelsen var typisk för hur flottan skulle användas i sjöslag under andra världskriget. Tidigare hade slagskeppen dominerat, men från och med nu skulle hangarfartygen och stridsflygplanen fälla avgörandet. Tack vare dessa och andra framstötar lyckades Storbritannien bibehålla förbindelserna i Medelhavet kriget igenom. Trots svagheterna i den italienska armén valde Benito Mussolini att angripa Egypten och Grekland. Båda invasionerna blev fiaskon. Britterna i Egypten slog tillbaka angreppet och invaderade själva det italienska Libyen. Grekerna besegrade också italienarna och drev dem in i Albanien. Även de italienska framstötarna mot brittiska kolonier i Östafrika misslyckades. Hela Italienska Östafrika gick förlorat och den etiopiske kejsaren kunde 1941 återvända till sitt befriade land. Detta var ovälkomna nyheter för Hitler. För att rädda axelmakternas ställningar i söder tvingades han avdela truppstyrkor till Mussolinis hjälp. 416 Italienska örlogsfartyg under andra världskriget. Vid krigets början hade Italien en stor krigsflotta, men den kom inte att få någon större betydelse för krigets förlopp. Hangarfartyg: Krigsfartyg som är avsett att vara bas för stridsflygplan som kan starta och landa ombord. Den etiopiske kejsaren Haile Selassie återvänder i triumf till sitt palats den 5 maj 1941, sedan italienarna besegrats i Östafrika. 417 Smakprov ur Bilden av historien 1b, ISBN 978-91-47-10820-6, copyright Liber och författarna, 2015 Operation Barbarossa – invasionen av Sovjetunionen Soldater i Tyska Afrikakåren, som var verksam i Nordafrika åren 1941–1943. Tyskarna i Nordafrika och på Balkan Ökenräven Erwin Rommel, kallad & ”ökenräven”, var en av andra världskri- 418 gets främsta gene- I februari 1941 anlände tyska trupper till Libyen under ledning av Erwin Rommel. Tyskarna och italienarna kunde gå till motoffensiv. Därefter svängde den nordafrikanska fronten fram och tillbaka under 1941 och 1942. Avgörande för krigsutvecklingen var tillgången till truppförstärkningar och förnödenheter, inte minst bensin till pansartrupperna. När Rommel hade gott om detta kunde han återta östra Libyen och avancera långt in i Egypten. På sommaren 1942 stod de tyska och italienska trupperna vid el-Alamein och hotade Kairo och Suezkanalen, men här lyckades britterna hejda offensiven. Kriget i Nordafrika var småskaligt, jämfört med kriget i Europa. Det var ett krig som Tyskland hade råd med. Det var annorlunda med behovet att hjälpa Italien på Balkan. Men tyskarna kunde inte ignorera Balkan, i synnerhet inte sedan den tyskvänliga regimen i Jugoslavien hade störtats och brittiska trupper anlänt till Grekland för att hjälpa landet. I april 1941 invaderade tyskarna Jugoslavien med hjälp av Ungern. Därefter anföll tyskarna Grekland med Bulgariens hjälp. Båda fälttågen blev framgångar. På kort tid hade Tyskland och dess allierade fått kontroll över hela Balkan. Allvarligare var att de tvingades ockupera Jugoslavien och Grekland permanent. Detta var besvärligt eftersom motståndsrörelserna var mästare på gerillakrig. Dessutom tvingades Hitler skjuta upp sin stora plan på krig mot Stalin i minst en månad. Fördröjningen skulle få stora konsekvenser, eftersom fälttåget österut kom att utkämpas senare på året än vad den tyska krigsmakten hade förutsättningar att klara av utan stora uppoffringar. Hitler hade hela tiden haft målet att invadera Sovjetunionen och skapa ”livsrum” för det tyska folket i öster. Nu hade han ryggen fri att genomföra sin plan. Förutom Storbritannien var Europa antingen ockuperat eller neutralt. Tyskarna trodde att kriget mot Sovjetunionen skulle avgöras på kort tid eftersom Röda armén var mycket sämre än de tyska arméerna. Just detta var en korrekt bedömning. Stalin hade dessutom låtit döda många av de skickligaste officerarna i sina utrensningar. Men Sovjetunionen hade en fördel i landets storlek och dess folkreserver. Enkelt uttryckt hade Stalin råd att förlora miljoner soldater och massor av terräng. Ryssarna kunde retirera och kalla in nytt folk till vapen. Invasionen inleddes den 22 juni 1941. Sovjetunionen invaderades på tre punkter: en nordlig offensiv mot Leningrad, en sydlig mot Ukraina och en offensiv däremellan, mot Moskva. Det sovjetiska försvaret bröt samman och hundratusentals soldater tillfångatogs. Städer som Minsk, Kiev och Odessa föll. Sedan kom den ryska hösten. Regn förvandlade åkrar till lervällingar och pansartrupperna fick svårt att ta sig fram. Framryckningen gick långsammare. Leningrad belägrades men föll inte. I början av december stod tyska trupper i Moskvas förorter, men även här blev det stopp. Ryssarna förde stora truppreserver västerut från Sibirien och gick till motoffensiv. Kylan vållade tyskarna stora bekymmer. De var inte beredda på ett vinterkrig. I mars 1942 ebbade striderna tills vidare ut, men Tyskland genomförde en ny storoffensiv på sommaren samma år. Nu inriktade tyskarna sig inte på att ta Moskva utan på att nå oljefälten i Kaukasusområdet. Ett stort område i Ukraina och Sydryssland erövrades, men oljefälten kom inte i tyskarnas händer. Som längst nådde tyskarna staden Stalingrad vid Volga, där ryssarna gjort starkt motstånd. Därmed hade Tyskland nått kulmen på sina framgångar. Hädanefter skulle det gå utför. raler. Hans taktik väckte beundran på båda sidor. Tyska soldater rycker fram i den ryska vintern under Operation Barbarossa 1941. Fotografiet är taget strax norr om Moskva. Smakprov ur Bilden av historien 1b, ISBN 978-91-47-10820-6, copyright Liber och författarna, 2015 419 Pearl Harbor Japans offensiv Japan var sedan 1936 allierat med Tyskland i Antikominternpakten, som riktade sig mot den internationella kommunismen. Mussolinis Italien anslöt sig till pakten 1937. Till en början utkämpades dock det japanska kriget mot Kina som ett separat krig utan kopplingar till händelseutvecklingen i Europa. Detta förändrades 1941. På sommaren 1941 ockuperade japanska trupper Franska Indokina. Militärt var detta inte svårt, men expansionen fick allvarliga följdverkningar. USA, Storbritannien och den nederländska exilregeringen i London införde ekonomiska sanktioner som skadade Japan. USA stödde dessutom den kinesiske ledaren Chiang Kai-shek i dennes krig mot japanerna. Den japanska militärledningen menade sig vara utsatt för ekonomisk krigföring. Om inget radikalt gjordes skulle landet drabbas av svårigheter och krigsansträngningarna i Kina skulle haverera. Utan krigsförklaring angrep Japan USA. Den 7 december 1941 anföll flygplan den amerikanska flottbasen Pearl Harbor på Hawaii. Mängder av amerikanska flygplan förstördes, liksom två slagskepp. Den japanska planen gick ut på att förstöra USA:s stillahavsflotta. Detta misslyckades, eftersom de amerikanska hangarfartygen var ute på övning. USA hade fram till denna punkt fört en isolationistisk politik. Liksom under första världskriget fanns en stark opinion som inte ville att landet skulle delta i konflikterna på andra sidan världshaven. President Roosevelt stödde visserligen Storbritannien, men formellt var USA neutralt. Japans angrepp förändrade allt. Några dagar efter attacken förklarade både Tyskland och Italien krig mot USA. Nu var amerikanerna med i andra världskriget, vare sig de ville eller inte. Mellan december 1941 och juni 1942 präglades kriget i Östasien och Stilla havet av japanska framgångar. Överallt besegrade Japan sina motståndare. Både de europeiska kolonialmakternas och USA:s trupper tvingades kapitulera. Japanerna skickade trupper till Nederländska Ostindien, de brittiska kolonierna i Burma och nuvarande Malaysia samt det amerikanska Filippinerna. Störst psykologisk betydelse hade erövringen av Singapore. Denna brittiska öfästning hade rykte om sig att vara ointaglig, men den var gjord för att kunna försvaras mot fiender som anföll från havet. Japanerna kom landvägen och tog britterna med överraskning. När Singapore kapitulerade den 15 februari 1942 var det en enorm prestigeförlust för Storbritannien och en tydlig signal till hela det koloniserade Asien att européerna inte var oövervinnerliga. 85 000 brittiska, australiska och indiska trupper blev japanska krigsfångar. På sommaren 1942 hejdades expansionen. I juni möttes de amerikanska och japanska flottorna i ett av krigets största slag vid Midway, mitt i Stilla havet. Slaget utkämpades av stridsflygplan via hangarfartyg och slutade med amerikansk seger. Därefter följde ett år av växlingsrik kamp nordöst om Australien, kring ön Guadalcanal. Amerikanerna hejdade japanernas offensiv men var oförmögna att tillfoga dem ett avgörande nederlag. 420 0 Japanska soldater i december 1941. 1 000 SOVJETUNIONEN 2 000 km MONGOLIET MANCHURIET 1931 1937 KINA Peking 1941 INDIEN KOREA 1910 Bangkok Hanoi 1941 Sakhalin 1905 JAPAN Tokyo Shanghai 1937 TAIWAN BURMA (Storbritannien) 1942 THAILAND 1941-42 erna Aleut Midway Iwo Jima Hong Kong (Storbritannien) 1941 FRANSKA INDOKINA 1941 Hawaii Manila FILIPPINERNA 1942 Det amerikanska slagskeppet USS Arizona har träffats av japanska bomber och håller på att sjunka. Angreppet på Pearl Harbor den 7 december 1941 tog USA med överraskning och ledde in andra världskriget i en ny fas. MALAYSIA (Storbritannien) 1942 Singapore Gräns för japansk kontroll 7 dec. 1941 än Gr NEDERLÄNDSKA INDIEN 1942 sf ö rj ap an Smakprov ur Bilden av historien 1b, ISBN 978-91-47-10820-6, copyright Liber och författarna, 2015 sk kon trol l6a ug. 19 42 GUINEA Guadalcanal 421 * Järnvägsspåren leder in i dödslägret Auschwitz-Birkenau Förintelsen Anne Frank var en judisk flicka vars familj gömde sig i ett hus i Amsterdam under den tyska ockupationen av Nederländerna. Här skrev hon dagbok om sina upplevelser. Till slut upptäcktes familjens gömställe, och Anne fördes till det tyska koncentrationslägret Bergen-Belsen, där hon dog. Dagboken publicerades efter kriget och räknas idag som ett av 1900-talets viktigaste historiska dokument. Medan tyskarna ännu hade initiativet i kriget mot Sovjetunionen drogs riktlinjerna upp för det som har gått till historien som förintelsen. De viktigaste besluten fattades på en konferens i Wannsee i januari 1942. Militärt sett var det dumt, eftersom resurser togs bort från kriget till andra syften. Men för nazismen som ideologi var det ingen märklig omprioritering. ”Den slutliga lösningen på judefrågan” utgjorde kulmen på den antisemitism som genomsyrade Tredje riket. Förintelsen var en naturlig följd av den politik som Hitler propagerat för ända sedan 1920-talet. När Wannseekonferensen slog fast att judarna i det tyska maktområdet skulle deporteras österut och användas som tvångsarbetskraft hade förintelsen redan inletts genom aktioner av Himmlers SS, som spelade en huvudroll i förintelsen. På sommaren 1941, mitt under Operation Barbarossa, hade massmord på judar ägt rum. Judarna gör uppror 1942 och 1943 systematiserades utnyttjandet av judisk arbetskraft och regelrätt utrotning i arbets- och förintelseläger, vilka ofta låg bredvid varandra på den polska landsbygden. Det är viktigt att skilja dessa läger från de koncentrationsläger, närmast fängelser, som inrättats på 1930-talet för politiska fångar, och som inte syftade till att internerna skulle dö. När de judar som internerats i arbetslägren var så utmattade att de inte längre kunde arbeta slussades de vidare till förintelselägren för avlivning. I takt med att förintelselägren utvecklades till mordindustrier började tyskarna skicka hela järnvägsvagnar med judar direkt till dem för avrättning. Transporterna skedde från alla länder som dominerades av Tyskland. Massmorden gick till på olika sätt. Till en början, under Operation Barbarossa, var arkebusering vanligt. I förintelselägren, som Treblinka och Auschwitz-Birkenau, användes gaskamrar, eftersom de var mer effektiva. Judarna tvingades in i ”duschrum”, där de gasades ihjäl med Zyklon B (vätecyanid). Det beräknas att minst 6 miljoner judar dödades. Judarna var den nazistiska terrorns främsta offer, men även andra drabbades. Mellan 4 och 5 miljoner romer, politiska fångar, krigsfångar och andra grupper som nazisterna uppfattade som lägre stående människor, som homosexuella, miste livet. Tyska soldater övervakar bortförandet av tillfångatagna judiska motståndsmän under striderna i Warszawa 1943. Utmärglade lik, offer för umbäranden i det tyska koncentrationslägret Bergen-Belsen, vräkta i en massgrav i andra världskrigets slutskede. Raoul Wallenberg Historien om förintelsen rymmer inte bara för- Warszawa hade före andra världskriget varit Polens hu- brytelser och dödsfall utan även hjältar. En av de vudstad. Här fanns landets största judiska getto, dit alla personer som gjorde störst insatser för att rädda stadens judar tvingades flytta på hösten 1940. Omkring en judar från undergången var den svenske bank- halv miljon judiska män, kvinnor och barn trängdes och och affärsmannen Raoul Wallenberg. * 1944 kontaktades Wallenberg av representan- svalt i det lilla området. Efter ett tag började de inse att de inte skulle överleva. Om de inte dog av svält, sjukdomar el- ter för War Refugee Board, en organisation som ler hårt arbete skulle de dö av misshandel eller avrättning. grundats av Franklin D. Roosevelt för att hjälpa judarna i Europa. Wallenberg utnämndes till Förintelsen drabbade Warszawas getto på allvar sommaren 1942, då judarna successivt deporterades till förin- Judarna förhandlade med polska motståndsmän och köp- svensk diplomat och blev legationssekreterare i telselägret Treblinka. De sattes på godståg och fraktades te de vapen som erbjöds. Budapest. Här utfärdade han svenska skyddspass åt ungerska judar och inrättade speciella hus, där I januari 1943 deporterades plötsligt 8 000 personer. De mot döden i gaskamrarna. Efter den stora utrensningen fanns knappt 60 000 judar kvar. De visste vad som väntade. kvarvarande såg det som ett tecken på att tiden var utmätt. Hur de än gjorde skulle de dö. Frågan var hur. Det var nu eller aldrig. Judarna slet hårdare än förut för att Tanken på ett uppror tog form. Många menade att väpnat motstånd var bättre än att bli ombordfösta på ett tåg judarna skyddades av svenska ambassaden. Genom förhandlingar med SS och de unger- få tag på vapen. När de fick veta att gettot skulle stängas ska nazisterna, ”pilkorsarna”, lyckades Wallenberg den 19 april beslöt de sig för att göra uppror då. få många skyddspass och hus respekterade. På för att mördas. Vissa hade anslutit sig till polska motstånds- Tyskarna togs med överraskning. De hade inte räknat detta sätt räddade han tusentals judar från gas- män, som bekämpade den tyska ockupationen, men detta med att judarna skulle vara så väl förberedda, med bunkrar, kamrarna. När Röda armén ryckte fram till Buda- var inte riskfritt. Många polacker var antisemiter. Dessutom skjutvapen och sprängmedel. Det tog tyskarna nästan en pest for Wallenberg dit för att förhandla, men av tog polacker som skyddade judar stora risker. Alltså be- månad att krossa upproret. Till slut nedkämpades motstån- slutade judarna sig för att göra väpnat motstånd i själva det och judarna utplånades, men genom sin handling visa- gettot. Det var inte lätt, eftersom de hade ont om vapen. de de att man inte passivt behövde acceptera tyranniet. Raoul Wallenberg. I bakgrunden ett av hans berömda skyddspass. okända skäl fängslades han och fördes till Moskva. Wallenbergs fortsatta öde är omdiskuterat. Troligen avled han i sovjetiskt fängelse 1947. Smakprov ur Bilden av historien 1b, ISBN 978-91-47-10820-6, copyright Liber och författarna, 2015 423 Vändpunkterna Vändpunkterna I slutet av 1942 och början av 1943 vände kriget. På tre I slutet av 1942 och början av 1943 krigsarenor – el-Alamein i Egypten, Stalingrad i Sovjetvände kriget. På tre krigsarenor – unionen och Guadalcanal i Salomonöarna – besegrades el-Alamein i Egypten, Stalingrad i Tyskland och landets italienska och japanska allierade. Sovjetunionen och Guadalcanal i Salomonöarna – besegrades Tyskland och landets italienska och japanska allierade. En amerikansk soldat med eldkastare, fotograferad under striderna på Guadalcanal i augusti 1942. Guadalcanal Striderna om Guadalcanal började i augusti 1942. I februari 1943 segrade amerikanerna över japanerna eftersom USA hade större resurser. Detta Guadalcanal skulle bli de allierades viktigaste trumfkort under Stridernaoch om Guadalcanal började i augusti 1942. I februari 1943 segrade de år som följde. Japanerna var välorganiserade amerikanerna skickliga. Många av dem var fanatiskt lojala mot över japanerna eftersom USA hade större resurser. Detta bli de arméledningen och kejsaren och varskulle beredda attallierades viktigaste trumfkort under de år som följde. Japanerna var välorganiserade och skickliga. Många av dem var fanatiskt lojala mot slåss till sista man. Men USA hade fler hangarfartyg arméledningen och kejsaren och var beredda att slåss till sista man. Men och kunde ideligen skicka fram nya trupper. USA hade fler hangarfartyg och kunde ideligen skicka fram nya trupper. el-Alamein el-Alamein el-Alamein hade Erwin Rommels tysk-italienska offensiv i Egypten Vid el-Alamein hade Erwin RommelsVid tysk-italienhejdats. Sedan den brittiske generalen Bernard Montgomery byggt upp ska offensiv i Egypten hejdats. Sedan den brittisett övertag i form av flyg, infanteri och pansar gick han till anfall. I början ke generalen Bernard Montgomery byggt upp ett av november övertag i form av flyg, infanteri och pansar gick han tvingades Rommel retirera. Snart kom nästa bakslag. Den 8 november till anfall. I början av november tvingades Rommel landsteg brittiska och amerikanska trupper i Marocko och Algeriet. Från två håll drevs tyskarna och italienarna tillbaka till Tunisien. retirera. Snart komerövrar nästa en bakslag. Den 8 november Brittiska trupper Här hölli MaRommel stånd till maj 1943, men nederlaget var oundvikligt. När tysk stridsvagn landsteg brittiskaunder och slaget amerikanska trupper vid El Alamein. segern var vunnen började de allierade planera en landstigning i Italien. rocko och Algeriet. Från två håll drevs tyskarna och italienarna tillbaka till Tunisien. Här höll Rommel stånd till maj 1943, men nederlaget var oundvikligt. När segern var vunnen började de allierade planera en landstigning i Italien. Även på sjön nådde kriget en kritisk punkt 1943. Tyskarna hade få slagskepp men desto fler ubåtar, och dessa användes effektivt för att sänka allierade fartyg. Ett viktigt mål för tyskarna var att skära av försörjningslinjerna mellan Storbritannien och USA. Under 1942 och de första månaderna 1943 hade ubåtarna stora framgångar, men sedan vände krigslyckan på grund av de allierades bättre teknik. Flyg, radar, Stalingrad fartygskonvojer och en skicklig brittisk underrättelsetjänst Vändpunkten i kriget mellan Tyskland och Sovknäckte den tyska ubåtsflottan. jetunionen kom vid Stalingrad, dit tyskarna nått Stalingrad på hösten 1942. I november inledde ryssarna en Vändpunkten i kriget mellan Tyskland och Sovjetunionen kom omfattande motoffensiv och skar av de tyska vid Stalingrad, dit tyskarna nått på hösten 1942. I november intrupperna i Stalingrad från axelmakternas övriga ledde ryssarna en omfattande motoffensiv och skar av de tyska arméer. De Den 31 januari 1943 kapitulerade de innetyska motgångarna i slagen vid Statrupperna i Stalingrad från axelmakternas övriga arméer. Den lingrad (ovan) och Kurskman (nedan) slutna tyskarna och 250 000 togsledde till fånga. 31 januari 1943 kapitulerade de inneslutna tyskarna och 250 000 till att krigslyckan på östfronten växlade i man togs till fånga. sovjetisk favör. Kursk Kursk Även på sjön nådde kriget en kritisk punkt 1943. Eftersom Hitler prioriterade kampen mot Sovjetunionen satsades Tyskarna hade få slagskepp men desto fler ubåEftersom prioriterade kampen Sovjetstora resurser påHitler att reparera skadan. Snartmot hade tyskarna hejdat unionen satsades fronten. stora resurser på att repareraom ett sistatar, och dessa användes effektivt för att sänka ryssarna och stabiliserat Hitler gav befallning allierade fartyg. Ett viktigt mål för tyskarna var skadan. tyskarna hejdat ryssarna och stort försök att Snart krossahade Sovjetunionen genom massiva pansaranfall stabiliserat fronten. hade Hitler gav befallning om men be-att skära av försörjningslinjerna mellan Storbrivid staden Kursk. Tyskarna visserligen framgångar tannien och USA. Under 1942 och de första måettav sista stortproblem försök att krossa Sovjetunionen svärades samma som japanerna: fienden hade större naderna 1943 hade ubåtarna stora framgångar, genom massiva pansaranfall vid Kursk. resurser och kunde skicka nya trupper tillstaden fronten. Sovjetunionen hade visserligen men västerut. men sedan vände krigslyckan på grund av de inleddeTyskarna en serie offensiver som fördeframgångar kriget allt längre allierades bättre teknik. Flyg, radar, fartygskonbesvärades av samma problem som japanerna: vojer och en skicklig brittisk underrättelsetjänst fienden hade större resurser och kunde skicka knäckte den tyska ubåtsflottan. nya trupper till fronten. Sovjetunionen inledde en serie offensiver som förde kriget allt längre västerut. 424 425 Smakprov ur Bilden av historien 1b, ISBN 978-91-47-10820-6, copyright Liber och författarna, 2015 De allierade landstiger i Europa Sedan sommaren 1940 hade Tyskland dominerat Västeuropas fastland. Hitler hade kunnat prioritera kampen mot Sovjetunionen. Detta förändrades den 10 juli 1943, då amerikaner och britter landsteg på Sicilien. Invasionen ledde till att Mussolini avsattes och fängslades. Sedan ön erövrats och de allierade börjat rycka fram på fastlandet bröt det italienska motståndet samman. I september tog tyskarna över försvaret av landet. Det officiella Italien gick över till de allierade och började bekämpa tyskarna. Mussolini – som tyskarna befriade – upprättade emellertid en tysk lydstat i Norditalien som fortsatte kriget på Hitlers sida. På grund av tyskarnas hårda försvar körde de allierades fälttåg i Italien fast, och det stod klart att ett krig på denna front skulle ta tid. De allierade valde då att nedprioritera Italien. Det gällde att binda upp så stora tyska styrkor som möjligt, medan den verkligt viktiga invasionen genomfördes i Frankrike. Tyskarna anade att en sådan invasion skulle komma och hade byggt starka befästningar vid franska kusten, ”Atlantvallen”. Men de missbedömde de allierades anfallsplaner och trodde att invasionen skulle komma vid Calais, där sundet mellan Storbritannien och Frankrike är som smalast. Istället anföll de allierade längs ett stort kustområde i Normandie. Invasionen ägde rum den 6 juni 1944, känt som ”D-dagen”. Amerikanska landstigningstrupper närmar sig Normandie den 6 juni 1944. När de allierade hade besegrat tyskarna i Normandie gick det fort. Redan i augusti befriades huvuddelen av Frankrike, inklusive Paris. I början av september närmade sig de allierade Tyskland. Men framryckningen hade gått så snabbt att det blivit ont om bensin och annan materiel, och de allierade var oeniga om hur de skulle fortsätta. Amerikanerna ville rycka rakt in i mellersta Tyskland, medan britterna ville gå genom Belgien och Nederländerna mot Nordtyskland. Till slut valde de allierade att prioritera den sistnämnda strategin, men tyskarna hade nu hunnit stärka försvaret, och britterna fick svåra motgångar. Ett av skälen till att britterna och amerikanerna segrade i Frankrike var att de hade luftherravälde. Tyska Luftwaffe var tillintetgjort, varför tyska trupper kunde angripas från luften. Dessutom genomförde de allierade förödande bombräder mot tyska städer, däribland Hamburg, Berlin och Dresden. Liksom tyskarna trodde britterna att bombflyget skulle kunna användas för att sänka motståndsviljan hos civilbefolkningen. Tack vare överraskningsmomentet lyckades de allierade bita sig fast i Normandie och föra över så många trupper att tyskarna inte kunde driva bort dem. Därefter hårdnade motståndet och Normandie blev scen för omfattande strider under högsommaren 1944. 426 427 Smakprov ur Bilden av historien 1b, ISBN 978-91-47-10820-6, copyright Liber och författarna, 2015 Mot slutet av kriget hoppades tyskarna kunna slå tillbaka fienden genom raketvapen. Det mest lyckade, V2, ses på bilden ovan. Mannen bakom vapnet, Wernher von Braun, rekryterades senare av USA och var huvudansvarig för den forskning som ledde till månlandningen 1969. Tysklands fall Japan besegras Medan de allierade ryckte fram i Italien och Frankrike bröt de nazistiska bastionerna i Östeuropa samman. Under 1944 ryckte ryssarna fram mot Polen och Balkan. Utvecklingen fick Hitlers allierade att dra sig ur kriget. Rumänien och Bulgarien slöt upp bakom Sovjetunionen mot Tyskland, och snart hade Balkan gått förlorat för axelmakterna. När Ungern förklarade vapenvila svarade tyskarna med att ockupera landet, men snart hade Röda armén hunnit dit också. I januari 1945 genomförde de ryska trupperna i Polen en storoffensiv: Warszawa föll och Röda armén kom allt närmare Berlin. Finland, som under Operation Barbarossa hade anfallit Sovjetunionen för att ta revansch för nederlaget i finska vinterkriget, slöt vapenstillestånd och blev därmed en krigförande part mot Tyskland. För norra Finland var detta en katastrof, eftersom retirerande tyska trupper ödelade landet. Motgångarna ledde till att många tyska militärer ville avsluta kriget, något som endast kunde ske om Führern försvann från scenen. Den 20 juli genomfördes ett attentat mot Hitler, som överlevde och tog en brutal hämnd. Till de generaler som rensades ut hörde Erwin Rommel. I december 1944 gjorde Tyskland ett sista försök att segra i väster för att få fria händer att kämpa vidare mot Röda armén. Planen gick ut på en oväntad offensiv genom Ardennerna. Till en början hade offensiven framgång, men amerikanerna under general Patton hann fram i tid för att stoppa framryckningen. Därmed var de sista tyska reserverna uttömda. I mars 1945 gick Pattons amerikaner och Montgomerys britter över Rhen och fortsatte österut genom Tyskland. När amerikanska och sovjetiska trupper möttes den 25 april vid Elbe var Tyskland kluvet på mitten. Under de dagar som följde erövrade Röda armén Berlin. Den 30 april, när allt hopp var ute, begick Hitler självmord. Mussolini hade avrättats av italienska motståndsmän två dagar tidigare. Den formella tyska kapitulationsceremonin ägde rum den 7 maj. Kriget i Europa var över, men det fortsatte i Asien. Från och med sommaren 1943 inledde amerikanerna en serie offensiver i Stilla havet. USA:s övermakt till sjöss och i luften gjorde det omöjligt för japanerna att organisera ett effektivt motstånd. På de öar amerikanerna angrep blev striderna bittra, med stora förluster. Amerikanerna kom allt närmare Japan. På sommaren 1944 ägde en avgörande kraftmätning rum utanför ögruppen Marianerna. Den japanska flottan led ett svidande nederlag och de japanska marktrupperna nedkämpades nästan till sista man. Sedan även Filippinerna återerövrats av amerikanska trupper på hösten 1944 och våren 1945 var det bara en tidsfråga innan USA skulle föra över kriget till det egentliga Japan. Det japanska motståndet blev alltmer frenetiskt när de egna öarna hotades. I februari utkämpades strider på ön Iwo Jima, i april på Okinawa. Amerikanerna segrade, men till priset av stora egna förluster. Liksom britter och tyskar i Europa använde sig amerikanerna av terrorbombningar för att knäcka fiendens motståndsvilja. Hundratusentals japaner dödades i de brandbombsanfall som drabbade städer som Tokyo, men liksom i Europa hade detta ingen effekt på befolkningens vilja att fortsätta kämpa. Det som slutligen avgjorde kriget var atombomben. Sett i efterhand råder det inget tvivel om att Japan var en besegrad nation på sommaren 1945 och säkert hade kunnat förmås till en fred, men USA ville undanröja alla hinder för seger genom att tillfoga landet ett avgörande nederlag. När ”Manhattanprojektet” i USA lyckades framställa en atombomb fattades beslut om att använda vapnet mot Japan. Den 6 augusti detonerade den första atombomben i Hiroshima, den 9 augusti sprängdes den andra i Nagasaki. Till detta kom att Sovjetunionen förklarade krig mot Japan den 8 augusti. Nu grep den japanske kejsaren initiativet från militärledningen. I ett radiotal den 14 augusti förklarade han att fortsatt kamp var meningslös och att det otänkbara måste accepteras. Påföljande dag kapitulerade Japan. Kriget i Asien var slut. Bildtext bildtext bildtext bildtext. Bildtext bildtext bildtext bildtext. Bildtext bildtext bildtext bildtext. Bildtext bildtext bildtext bildtext. Bildtext bild- Mor och barn i Hiroshima efter atombomben. Ryska soldater som hissar den sovjetiska flaggan på riksdagshuset i Berlin. 428 429 Smakprov ur Bilden av historien 1b, ISBN 978-91-47-10820-6, copyright Liber och författarna, 2015 Manhattanprojektet tydde på att det var omöjligt att skapa Manhattanprojektet, som ledde till en bomb, varför han koncentrerade sig atombomben, beslutades av USA:s på annat. president Franklin D. Roosevelt 1941. Det första fullskaliga testet skedde Det hade en militär ledare, generalen på morgonen, innan det börjat ljus- Leslie Groves, och en vetenskaplig, na, den 16 juli 1945. Platsen var ett fysikern J. Robert Oppenheimer. ökenområde vid Alamogordo i New Projektet var topphemligt, men det Mexico. På ett torn av stål sattes en involverade många människor. Att plutoniumladdning. Ett åskväder höll hemligheten inte läckte ut berodde på på att förstöra hela testet eftersom att arbetet delades upp och att de olika klart väder behövdes för observatio- forskargrupperna inte visste vad de nerna och ingen visste vad som skulle andra gjorde. Alla arbetade inte ens på ske om åskan slog ned i tornet. Men samma plats. provsprängningen blev av. Först kom Ett viktigt skäl till att myndigheter- ett ljussken och en kraftig hetta. Sedan na satsade på projektet var att USA, sågs ett stort eldklot. Färgen skiftade Storbritannien och Kanada trodde att och ett svampliknande moln steg upp. tyskarna höll på att utveckla en atom- Efter fem sekunder kom en stöt och bomb. I Tyskland arbetade kärnfysikern därpå ett långvarigt muller. och nobelpristagaren Werner Heisenberg. Men hans (felaktiga) beräkningar En scen från beredskapstidens Sverige: elever vid ett flickläroverk i Stockholm övar brandskydd. J. Robert Oppenheimer (till vänster) och Leslie Groves (till höger) i september 1945. En knapp månad senare fälldes bomberna i Japan. Beredskapstidens Sverige Sverige var ett av få länder som lyckades stå utanför kriget. Huvudskälet var att Hitler inte behövde invadera Sverige för att säkra de tyska krigsmålen. Det svenska stödet till Finland 1939–1940 var så omfattande att Sverige inte kunde betraktas som neutralt, utan bara som ”icke-krigförande”, och även i övrigt kompromissade regeringen med neutraliteten för att hålla landet utanför storkonflikten. I den svenska regeringen satt representanter för alla politiska partier utom kommunisterna. För statsminister Per Albin Hansson och övriga regeringsmedlemmar var det av största vikt att inte provocera Tyskland, vilket medförde omfattande eftergifter för tyska krav. Censuren slog till mot författare och journalister som kritiserade Tyskland. När krigslyckan vände upphörde eftergifterna. Exporten av svensk järnmalm till Tyskland, som var viktig för den tyska krigsindustrin, skars ned. Överlag klarade sig Sverige bra under andra världskriget. En stor del av den manliga befolkningen var inkallad, varav termen ”beredskapstiden”, men försörjningsproblemen var små jämfört med hur det varit under första världskriget. Den här gången visste de svenska myndigheterna hur ransoneringar skulle skötas. 430 & Min soldat Bomben * * Krigsschlagers när det såg som allra mörkast ut i kriget. Den Andra världskriget var mer än krig, förintelse siade om en tid när det skulle råda fred över och ockupation. Populärmusiken blomstrade Dovers vita klippor, där RAF och Luftwaffe ut- och sånger och melodier användes för att stärka kämpade sina strider. moralen hos trupperna. Den amerikanske orkes- Situationen var likartad i Sverige, där en stor terledaren Glenn Miller deltog som storbandsle- del av den manliga befolkningen låg i bered- dare med majors grad och dog i en flygolycka. skap. Epokens mest berömda svenska interna- För många européer kom epoken att förknip- tionella schlagersångerska, Zarah Leander, var pas med schlagers. Störst var den tyska sången till 1943 verksam i Tyskland, där hon blev en av Lili Marleen, vars text skrevs under första världs- nazistepokens största artister. Men ingen svensk kriget. Dikten tonsattes 1938 och spelades in av sång har kommit att symbolisera 1940-talet sångerskan Lale Andersen i augusti 1939. 1941 som Ulla Billquists Min soldat (1940), med den gjorde sången succé på en radiostation som kända refrängen om beredskapstidens inkallade spelade musik för de tyska trupperna i Jugo- svenske man: slavien. Snart var Lili Marleen populär på båda Hans skor är för stora och hans mössa för trång hans byxor för smala och hans rock är för lång men det gör detsamma för han är min soldat någonstans i Sverige. sidor om fronten och spelades in på flera språk, även svenska. En av de största brittiska schlagersångerskorna var Vera Lynn, med sånger som We’ll Meet Again (1939) och (There’ll Be Bluebirds Over) The White Cliffs of Dover (1942). Den sistnämnda sången skulle stärka den brittiska kampviljan Det mest kända exemplet på Sveriges vilja att blidka Tyskland är midsommarkrisen 1941, då tyskarna krävde att få transportera en infanteridivision från Norge till Finland för att användas i kriget mot Sovjetunionen. Efter hårda på- tryckningar accepterade den svenska regeringen kravet. Smakprov ur Bilden av historien 1b, ISBN 978-91-47-10820-6, copyright Liber och författarna, 2015 431 Andra världskriget slukade minst 42 miljoner människoliv, oräknat de kinesiska dödsoffren, som troligen får antalet att stiga till cirka 60 miljoner. Det land som drabbades värst var Sovjetunionen. I rysk historieskrivning kallas kriget ”det stora fosterländska kriget”. Trots förlusterna hade Sovjetunionen fört kriget till seger och tagit kontroll över åtskilliga europeiska stater, som fick kommunistiska regimer. Genom andra världskriget hade Sovjetunionen blivit en av världens två ledande supermakter. Men den andra supermakten, USA, var ännu starkare. USA hade lidit små förluster och utvecklat sin industriella produktion enormt. Depressionstiden på 1930-talet var historia. I mitten av 1940-talet svarade de amerikanska fabrikerna för 60 procent av all industriproduktion i världen. Västeuropa vilade i skuggan av USA:s inflytande. Bokslut över ett världskrig Från vänster till höger: Churchill, Roosevelt och Stalin på Jalta 1945. 432 Under de sista åren före Tysklands och Japans kapitulation möttes de allierade ledarna på konferenser, för att diskutera kriget och vad som skulle hända därefter. Den viktigaste konferensen ägde rum i Jalta på Krim, med Stalin som värd för Churchill och Roosevelt, i februari 1945. Här beslöt de att dela Tyskland i fyra ockupationszoner – en sovjetisk, en amerikansk, en brittisk och en fransk. Det som främst försvårade diskussionerna var oenigheten om de öst- och centraleuropeiska staternas framtid, i synnerhet vad som skulle hända med Polen. Stalin ställde krav på att få kontrollera denna del av kontinenten. Hans argument stärktes av att Röda armén hade erövrat området. Nästa konferens hölls i Potsdam utanför Berlin i juli och augusti 1945. Roosevelt hade dött och efterträtts av Harry S. Truman. Churchill hade lidit valnederlag och efterträtts av Labourpartiets ledare Clement Attlee. Motsättningarna mellan segrarmakterna fördjupades. Polen fick nya gränser: Sovjetunionen annekterade östra delen av landet, och polackerna kompenserades med stora tyska områden, vars tyska befolkning måste flytta västerut. Segrarmakterna beslöt även att hålla rättegångar mot nazisterna, vilket ledde till Nürnbergprocessen 1946. Många av de ledande männen i Hitlers Tyskland dömdes för krigsförbrytelser. I de fredsförhandlingar som följde på kriget tvingades Italien avträda sina kolonier och avstå territorier till Grekland och Jugoslavien. Albanien återfick sin självständighet. Sovjetunionen gjorde landvinster på Finlands och Rumäniens bekostnad. Japan tvingades lämna öar i Stilla havet och hölls ockuperat av USA till 1952. En scen från Nürnbergrättegången 1946, då framträdande nazister rannsakades och dömdes för sina brott. Smakprov ur Bilden av historien 1b, ISBN 978-91-47-10820-6, copyright Liber och författarna, 2015 433 TIPS Få historiska företeelser har resulterat i lika många filmer och TV-serier som andra världskriget. Produktionen inleddes redan under kriget, och populariteten har inte minskat därefter. Här är ett urval av de mest kända och lyckade produktionerna: Filmer TV-serier 4. Något som förbryllat eftervärlden är varför 5. Raoul Wallenberg uppfattas som en av få hjäl- judarna inte gjorde mer motstånd. Upproret i Warszawas getto är ett av få undantag. Hur har bristen på motstånd förklarats? Vad tror du själv att den berodde på? tar under förintelsen, men han var inte ensam. Leta efter andra hjältar som räddade, gömde eller öppet protesterade mot det som hände judar, romer, homosexuella och politiska och religiösa motståndare till nazismen. Casablanca (1942) Gå och se (1985) Någonstans i Sverige (1973) Rom, öppen stad (1945) Solens rike (1987) Hemliga armén (Secret Army, 1977–1979) 5. Sverige har anklagats för feghet i förhållan- Sands of Iwo Jima (1949) Schindler’s List (1993) Matador (1978–1982, skildrar livet i dansk Fångläger nr. 17 (Stalag 17, 1953) Den engelske patienten (1996) de till Tyskland. Stämmer det? Motivera din ståndpunkt med exempel ur historien. Bron över floden Kwai (1957) Rädda menige Ryan (1998) Holocaust (1978) Fienden i djupet (1957) Enemy at the Gates (2001) Krigets vindar (1983, följd av Krig och håg- Kanonerna på Navarone (1961) Pianisten (2002) Den längsta dagen (1962) Windtalkers (2002) Shoa (1985) Hjältarna från Telemarken (1965) Framom främsta linjen (2004) Band of Brothers (2001) Örnnästet (Where Eagles Dare, 1968) Undergången (2004) The Pacific (2010) Patton (1970) Ninas resa (2005) En bro för mycket (1977) Flags of Our Fathers (2006) Järnkorset (1977) Letters from Iwo Jima (2006) Sista tåget (Le Dernier Métro, 1980) Lust, Caution (2007) Das Boot (1981) Miraklet vid St. Anna (2008) stad 1929–1947) komst, 1988) FILM & TV b) Hur gick det för dem? c) Hur är de ihågkomna? Fördjupningsuppgifter 1. Ungern stödde Tyskland. Gå utanför boken och 6. Sånger och filmer spelade stor roll för moralen ta reda på mer om Ungern under andra världskriget. under kriget. Studera någon av de populära schlagersångerna eller en film som soldater eller hemmavarande kunde se under andra världskriget. a) Varför stödde ungrarna Tyskland? a) Vem eller vilka sjunger eller spelar huvudrol- lerna? b) Hur såg stödet ut? 2. Tyskarna anlade koncentrations-, arbets- och b) Blev personen eller personerna populära och kända? förintelseläger. a) Vilka skillnader fanns mellan dess läger? b) Ge exempel på de olika lägertyperna och re- dogör för när de var i bruk. c) Vad skildras i verken? Hur kan det ha uppfat- tats? d) Har handlingen en tydlig koppling till kriget eller rör det sig om indirekta hänvisningar till en konflikt, eller är verken att betrakta som ren verklighetsflykt? c) Vad skedde med dem efter kriget? Faktafrågor 6. Vilken inställning hade USA till kriget? Varför 1. Vem eller vad var a) Vidkun Quisling d) Manhattanprojektet b) Vichy-Frankrike e) Röda armén? 2. Hitlers önskan att ge tyskarna livsrum är välkänd, men Stalin ville också ha livsrum. Vilka uttryck tog sig detta? 3. En stor del av Sveriges befolkning ville stödja Fin- land under kriget. Hur såg den hjälpen ut? 4. Tyskland attackerade Sovjetunionen den 22 juni 1941. 8. Hur avslutades kriget i Europa och Asien? Analysfrågor 1. Vad gick Molotov-Ribbentrop-pakten ut på? Hur gynnade den Sovjetunionen respektive Tyskland? 2. Vad innebär blixtkrig? Vad krävs för att en sådan taktik ska fungera? Har den några svagheter? a) Hur resonerade Hitler före anfallet? b) Hur var det militära läget i Sovjetunionen? c) Hur gick det? 5. Varför ansågs Norge vara ett strategiskt viktigt land av både Tyskland och Storbritannien? kom amerikanerna till slut att gå med i konflikten? 7. Vad skedde den 6 juni 1944, på D-dagen? c) blitzen 434 a) Vad gjorde dessa personer? 3. Hur påverkade Mussolinis politik kriget för Hit- ler? Skulle du säga att alliansen mellan Italien och Tyskland var övervägande bra för länderna eller övervägande dålig? Motivera svaret och ge belägg för det. 3. I texten står det inget om hur nazisterna såg på psykiskt sjuka, personer med funktionshinder och andra människor som de upplevde som konstiga, men åsikterna är välkända. Gå utanför boken och ta reda på mer om hur sådana personer behandlades, enligt det så kallade T4-programmet. Vilken betydelse fick denna verksamhet för själva förintelsen? 4. I alla länder som Tyskland erövrade uppstod motståndsrörelser. Fördjupa dig i ett land och studera motståndsrörelsen där. a) Hur arbetade den och vad ägnade den sig åt? b) Vilka drogs med i den? c) Hade den förgreningar i andra länder? d) Vilka särskilda personer och händelser tyck- er du förtjänar att lyftas fram? e) Om du skulle använda detta verk som historisk källa, vad skulle du i så fall kunna använda det till? Vilka frågor kan verket ge svar på? Schlagertips finns i texten om schlagers. Här finns en rad filmer, några med direkt koppling till kriget och andra som erbjuder effektiv verklighetsflykt. Filmtips: Landsstormens lilla Lotta (1939) Slaghöken (1940) Rebecca (1940) Sieg im Westen (1941) Snapphanar (1941) Jag minns min gröna dal (1941) Värdshuset Fritiden (Holiday Inn 1942) Casablanca (1942) Münchhausen (1943) Arsenik och gamla spetsar (1944) Smakprov ur Bilden av historien 1b, ISBN 978-91-47-10820-6, copyright Liber och författarna, 2015 435
© Copyright 2024