Stiftelsen norsk Okkupasjonshistorie, 2014
Norrbottens-Kuriren 19. 10. 44
Brända jordens taktik
l
Tornedalen
Otaliga gånger under detta krig har och den stora bron från stadsholmen
man tyckt sig ställd ansikte mot an- över till fastlandet, som tyskarna mi-
\,.._ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __
nerat, läto de på hemställan från d- .
vilbefolkningen i Torneå stå orörd 1__- - kvar - ja, tyskarna plockade t. o. m.
'laljplA'i ~9.J
själva bort minorna och de väldiga
!N ~a~I\lA .\
sprängladdningarna.
Illlllnjsddn \
Men sedan blev det annat av. Tyskarna började plötsligen i Nordfinland tillämpa "den brända jordens
taktik". Här uppe i Norrbotten kiinna vi ganska väl finska Tornedalen ..
Många ha också varit över på längre
resor och besök i det finska Lappland. Vi ha alla beundrat den finska
civilbefolkningens tapperhet och uthållighet i sitt arbete och dess för- \
måga att med små medel nå mycket
goda resultat i sitt trägna dagliga arbete för hus, hem och härd.
Vi ha
känt oss hemma hos dem på något
sätt - precis som de känt sig hem- - - - - - - - - - - - - - - - .
.
suaAS 1Jd) 1an!lqw-es UlF} '1lll G-l
ma hos oss. Varje kommun mom Norr- Bpua 'Blo>pm lI 1 appa~s ua~BIspau
botten har under senare tid haft sin JO BuapnAnq .IaAR +~B.I B1ss1A apB[.IRq
fadderkommun i finska Lappland att anl~af0.1d1Ja 'uaA1!l UBP1s BJp
taga hand om. Det har knutit ban- B1Jd BU.lappls Bpt;;~saq llB JR} .IaSlBld
den än fastare samman.
st~!Sln B~Hö un slBIUlBS IBlB.Ipunq 1
..
...
Ia~Bpuqs .I<ilpun apBq lall~qwBs 1 la~
Allt detta gor, att man har l Norr- lOJI ·pU.IOlattA(J~~suaAs 1 BUJBp.l,\:g
botten med särskild förtrytelse tar laAq .I01n~uouB~ B1ss1A tap apef.Iqq
del av rapporterna om, hur tyskarna ~aU.lOllaAQ B~suaAs .I~H ll!W !~~J!lN
på sin reträtt genom Nordfinland nu- ~1.U Pla U!S Bl. ~P lBf.Iqq UlPJP~P tpO
111' .lasB[dua1ltl~B
BnB BU
" l ar, p l un d rar och b'"
mera s k av
ranner 'uB.IullnB'U
+
.
.L~.'
.....
. .
.
.S lBnAH qJo BS~BSBABV PIll. lB1S~.IqAB
de~ e~akue~ade clVilbefolknlI:gens apn -S; P!A SgBpUqS 1 BUJB~sAl UBpaS
sma fathgagardar, stugor och kakar.
.
'61 uap BaUJopaAO
Något vettigt militärt ändamål kan
o
••
- ·luapubdsa.I.lo~ s:)lN u1J.IJI denna förstörelse omöjligen tjäna. Att
'of0)jsn~ 0)jSU9AS !
tyskarna spränga broar, vägar och
.IaFiosspq O)jS~ OJ,{::!
landsvägar kan ha sin förklaring enligt krigets hårda lagar. Mim vill
hindra de förföljande finska t r u p p e r - .
"l.uru
na att komma fort fram. Men vad kan sppnJ/.s ~6P.lOqJ,!!~ pSJ/.Jo .L0110 ').0P
väl resultatet bli då den tyska krigs- ·P.LUWSP?.L').s u7}.L} pu'[r~sav opuv66fW.'J.
makten nu bränner och skövlar små 'oq 7}d .Los').vld 1H'). u;36u7-').uv 6u'?L0nJ/.
stugor och torp som representera det ·vao 6m1?}w'J. J/.;)O wo qqvus pd ppo.L
SN
O
sikte med den totala meningslösheten
och frågat sitt varför utan att få något rimligt svar. Företeelsen har upprepats under den senaste månaden, då
vi från den svenska parketten här
uppe i norr fått bevittna det tyska
~Å~rtåget i Nordfinland och de där._.<:!d förbundna eftertruppsstriderna.
Under de tre år det tysk-finska vapenbrödraskapct i kampen mot Ryssland varade upptradde tyskarna i
'nland i stort sett mycket korrekt.
ven, som skriver dessa dessa rader,
hade under dessa år flera tillfällen att
som tidningsman på ort och ställe
studera förhållandena. Även om man
inte kunde säga, att tyskarna i Finland voro direkt populära, så åtnjöto
de dock en ioke ringa grad av förtroende och tilM. Särskilt var detta fallet i Nord finland, där de omfattande
tyska väg- och befästningsarbetena,
barackbyggena och stora transporterna gåvo riklig sysselsättning åt den
kvarvarande civilbefoLkningen - arbeten som betalades med löner aven
storlek man tidigare inte hört talas
im i dessa trakter. Även med livsmedelsförsörjningen hjälpte tyskarna
till
General Dietl personligen var en
stor vän av Finland och han var alltid beredd att på allt sätt taga tillvara den nordfinska civi~befo1kning
ens intressen.
Dietls österrikiska
bergsjägare voro e1ittrupper, ooh med
det österrikiska gemytet hade de heller inte svårt att komma i kontakt
med den nordfinska civilbefolkningen.
När nu i sommar de tyska jordbävningdiknande nederlagen följde
slag i slag - - under juli på östfronten och i augusti på västfronten för att
sedan i sept. fortsätta på Ba1kan förstår en var, aU Finland måste söka
göra upp med Ryssland till det pris
som överhuvudtaget stod att få. Genast villkoren blevo kända, stod det
emellerUd klart för alla, att tyskarna inte skulle hinna att utrymma
Nordfinland på den korta tid som
Moskvadiktatet angav fristen ut-
.
...
:.
enda en rad fattIga mannIskor aga människor som tillhöra ett folk med
vilka tyskarna nyss voro förenade i
vapenbrödraskap? Svaret på den frågan kan man läsa i dagens finska tidningar. De vittna om., ,att de tyska dåden i norr åter enat' den finska nationen, att de på allt sätt underlättar för
den finska armen att fDra den tunga
och hårda kampen mot en f. d. vapen-
o
'09. Of S '0111111 0').s7}1.U. uoBUIuJ/.IO}oq +').'0
uws .LO.LV} V.L1?qoUU? uodva~.Lo').uv}
.~~ u7}.L} Plo 0PUVS.L0J/. PV.Lo oR11 vJ/.?-1
oJ/.suvJ/. 7- 11;)0 PP~.Lom'J..LV povl1 0d
wo
·~O'J.o,y,.J,.-IV'J.-OOr 'J. 06 PH
nON uol11?+s vUJs''''Pd u1Yp?S vJ/.sU?f 1m
-- ='*",,- ~._.
--me'
de droga sig tillbaka -
i de få kvar-
varande husen måste finska soldater.
avlägsna illistigt och illfundigt placerade minor. Så här ,göra bara rvssar-
gick =0
bekont
den 15 'cp-2014
broder vidare.
na, ""de de fin,ka olfi"",ma och de
Stiftelsen
norskredan
Okkupasjonshistorie,
tern ber. Ett vapenskifte mellan de tvr,
På nåm korta veckor ii,,· det lyc- åtfdljande tyskarna nickade instämtidigare bUD<hförvanterna var dö,'med oundviklig<. Finnarna voro av
sina ryska villkor tving.,de att gå till
aktion n.ot de tyska tcupp," som efter den 15 september funnns kvm' på
finsk mack. Tyskorna å ,in ,ida må,te låta denna reträtt ,ke i etapper,
kols ty ska ena att med en 'e,ie fullständigt meningslösa ";;d,,låd totalt
utplåna det förtroende de tidigare ti11vmmit ,ig genom ti'e å,·s vapenbr-ödra_
skap oeh korrekt 0PP"'''dand e i Finbnd. Ater ha tyskama givit ett bevis
fö, sin hart när olottba,., brist på p'y-
mande och voro lika upprörda de . Nu,
tre Or senare, tillämpa tyskarna under
sin reträtt från Nordfinland '>mma
metoder som ry.ssarna gjorde i Ka",len, och vit1nesgilla finska iakttag.",
"pportera från finska Tornedalen,
_ Det här 'r ändå värre än i Ra-
så att den tyska lapplandsarmen med kologi, då det gäller hehcmdlingen av relen.
,ina 100.000 man kunde få med sig för dom främmande folk.
,ina va""n och fönåd på .,in nnga
I sven,ka Tornedalen ör fal "-'18 mreträtt in i Nordnorge och vidace ,ö- ningen nä'lan lika upprörd som bland
derut f. v. b. till Ty,kland, som nu den fiMka Civilbefolkningen. Ooh det
på alla ,idor hota, av fiendens an- kan man nu fö"tå. De ha med egna
stormningar.
ögon sett bränderna i Pello - kan,l"
Så lÄngt va, ,aken allt,å klar. ,""n den va ,kr" te, ,tö"ta och ro"t ,måhade väl nu väntat sig, att det krig'l hurgna av alla byarna i finska Torne,om två tidigare vapenbröder av om- dalen, 'om nu lagt, i "1,,, oeh ruiner.
'tändighetprnas makt tvingades föra I
Turtola
by, som
Man frågar ,ig förgäv", vad ty,karna mena med att tillämpa ,;dana metoder? Ar det månne i förlrytel"n
över att "'gen finsk soldat efterkommit
maningarna från den ty'ka Lappland,_
,ända ren att ansluta 'ig till de ty,ka
annfema, eller är det ett u"lag av
den förråande inverkan ett långt krig
alltid utövar på de fleota ,om deltaga
tyskarna också däri?
gä~
mot varandra, skulle föras i så 1110- hränt, ha de inte ens skonat den gamHur som helst så kan man nu konderarade och folkrätt,ligt vedertagna la fina ,tavkY"kon, som alla, som
,ta tera , att tyskarna genom att tillämfonmer "'" möjligt. Till att börja mcd tat denna by, säkerligen minna,. Det pa den brända jordens taktik i Nordsåg det
i det ,tycket g.,n,ka finn, andra liknande exempel. Vå"a finland oekaå "'talt brännt bort alla
'vande ut. Tyskarna ,ökte på allt lä,"re ha dag för dag kunnat följa de sympatier detta folk tidighle ägde
,ätt
evokueringen av den denna hände],eutv"k];ng Rapporter- i Finland _ inte min,t på grund av
nordfinoka Civilbefolkningen ,åväl till na till tidningen har t.lat ,ilt eget ,ina ,to;artade i"'atser 1918 och "nare
<le ,ydligar" delarna av Finlaod som dystca 'pråk om detta mening,lö," ,ätt i kriget 1941--44. Nu ,tå de ty,ka
till Sverige. När de fö"ta ,triderna att ,kövIa oeh br'nna ,ivilbefolkoin_ aktierna i Finland långt under noll.
utbröto ,kooades ,taden Torne; helt, ger" hem. Fin,ka J uoksengi är ut- Detta inte på grund av de ty,ka neder-
SN
O
od~å
und~rlätta
plånat.
lagen i öster, väster och söder _ utan
På samma sätt har det varit på väst- på grund av att den tyska krigsmakten
sidan om Kemiälven. Där har tyskar- inte skämdes för bränna, plundra och
na hränt nästan varenda by. På öst- skövla fattiga finnars små stugor och
sidan om älven hunno de däremot inte torp, då dess 100,000 man starka Lappfullborda förstörelsearbetet, innan de landsarme gick tillhaka från sin f. d.
finska trupperna uppenbarade sig och
drevo bort dem. Ögonvittnen från vapenhroders marker. Och detta trots
Kemi har i Norrhottens-Kuriren skild- att denna stolta tyska Lapplandsarme
rat förstörelsen där. Nu rapporteras, under de tre gångna åren skl1lIe stått
att Rovaniemi ligger i aska och ruiner sig ganska slätt i sina ställningar uppe
- t. o. m. skidhacken har tyskarna i de ryska ödemarker, där den blev ligsprängt, ty grundliga äro de vad de nu gande ,då det tyska motståndet hårdän taga sig före. Men hergsklacken nade, om inte skogsvana finska förpå Ounasvaara, varifrån man har en hand skött bevakningen och svarat för
än bättre utsikt än från skidbacken skyddet åt denna armes flanker. Bränoch det herg på vilket den låg, står da jordens taktik i Nordfinland är en
dock kvar.
fläck på den tyska äran, Som det inte
blir
lätt att tvätta av. Vi svenskar få
På en frontresa i det ryska Karelen
nu
göra
vårt bästa för att taga hand
sommaren 1941 hade författaren till
dessa rader tillfälle att se den totala om de av våra finska gäster, som inte
I förstörelse ryssarna där tillämpat då kunna återvända, då tyskarna hränt
deras hem.
'fl,