Välkommen till skolan!

Välkommen
till skolan!
Läsåret
2015–2016
Information
för föräldrarna
till blivande ettor
hösten 2015
1
Välkommen
Innehåll
Närskolan i bostadsområdet................................ 4
Anmälningen till skolan........................................ 5
Eftermiddagsverksamhet efter skolan............... 7
Hur och vad studerar man i skolan?.................... 8
Studier i språk....................................................... 12
Praktiska frågor..................................................... 15
Bedömningen av eleven..................................... 16
Delaktighet och hållbar utveckling.................. 17
Samarbetet mellan hem och skola.................... 18
Mångsidigt stöd i skolarbetet............................ 20
Helsingfors grundskolor..................................... 22
Norra området................................................ 24
Östra området................................................. 24
Södra området................................................ 25
Västra området............................................... 26
Övriga skolor................................................... 26
Grunderna för antagningen av elever.............. 27
till skolan!
Att börja skolan är en stor sak för barnet och för hela familjen. Barnen väntar ivrigt på att få bli riktiga skolelever. Det är
klart att skolstarten är spännande och det är helt naturligt att
klivet in i skolelevens vardag ger fjärilar i magen. Jag hoppas att
skolstarten blir en glad och positiv milstolpe i barnets och hela
familjens liv.
I Helsingfors lägger man stor vikt vid utbildningen, och
staden har anslagit ett större belopp för ändamålet än i många
andra kommuner i Finland. I dagens skola försöker man så väl
som möjligt ta hänsyn till barnen som individer, samtidigt som
man lär dem att arbeta tillsammans med barn i grupp. För de
elever som börjar skolan i Helsingfors finns det många olika
former av stödjande nätverk. Elever som behöver särskilt stöd
erbjuder vi hjälp med inlärningen och skolgången.
Barnen känner sig trygga när de upplever skolarbetet som en
naturlig del av vardagen och när de känner att de vuxna bryr
sig om dem och lyssnar på dem. Därför är samarbetet mellan
hemmet och skolan speciellt viktigt. Med tanke på barnets bästa
är det viktigt att informationen mellan hemmet och skolan löper
så väl som möjligt redan från allra första början.
Det är bra att redan på sommaren innan skolan börjar lära
barnet den tryggaste vägen till skolan. Men det är ändå allt skäl
att repetera och öva skolvägen också på hösten. På så sätt känns
också den aspekten av skolstarten bekant och trygg.
Jag önskar alla barn som börjar skolan i höst och deras
föräldrar ett gott och tryggt läsår 2015−2016!
Niclas Grönholm
Linjedirektör
Helsingfors utbildningsverk
Linjen för svensk dagvård och utbildning
2
Till läsaren
Den här broschyren ger dig information om
hur du anmäler ditt barn till skolan och om vad
barnen studerar i grundskolan i årskurserna 1–6.
I alla praktiska frågor får du närmare besked av
ditt barns egen skola eller på skolans webbplats.
På webbplatsen meddelar skolan också
om eventuella informationsmöten.
Läs mera på webben
www.edu.hel.fi/valkommentillskolan
• bl.a. anvisningar för anmälningen till
­skolan, blanketter
www.hel.fi/servicekarta
• Helsingfors stads utbildningstjänster på
kartan under rubriken Undervisning och
utbildning
www.edu.hel.fi/sv > Sök skolor
• alla skolor i Helsingfors alfabetiskt och
stadievis
Skolans webbplats
• läroplanen, språkutbudet, loven och
arbetstiderna, föräldramöten, områdets
eftermiddagsverksamhet
3
Närskolan
Läroplikten för barn börjar det år då
barnet fyller sju år. För de barn som
är födda år 2008 börjar läroplikten
vid inledningen av höstterminen
2015.
Helsingfors är indelat i elevupptagningsområden. Varje barn anvisas
en skolplats på basis av sin bostadsadress. Den skolan är barnets närskola. För att de yngre barnen ska ha
nära till skolan är skolnätet i Helsingfors planerat så att det finns många
skolor för årskurserna 1–6 och färre
för årskurserna 7–9. Det betyder att
barnen oftast får börja i en ny skola
när de kommer till sjuan. Eleverna i
enhetliga grundskolor med årskurserna 1–9 behöver inte byta skola när
de börjar i sjuan.
Det finns också några privata och
statliga skolor i Helsingfors.
Intensifierad undervisning
Skolorna kan erbjuda intensifierad
undervisning till vilken elever från
hela staden kan söka. Antagningen
till den intensifierade undervisningen
sker på basis av ett lämplighetstest
och undervisningen börjar i årskurs
3 eller 7.
ligger i det egna bostadsområdet
De elever som har antagits på basis av ett lämplighetstest kan antingen
utgöra en egen grupp eller placeras
med de andra i samma årskurs. Då
hålls det intensifierade ämnet, t.ex.
musiktimmar, i den egna gruppen.
Den intensifierade undervisningen
innebär vanligtvis en eller två veckotimmar mer undervisning än det riksomfattande minimiantalet för ämnet
ifråga.
En annan skola än närskolan
Vårdnadshavaren kan ansöka om
plats för barnet i en annan skola än
den anvisade närskolan. Till närskolan antas alltid i första hand de elever
som bor inom skolans elevupptagningsområde, men om det finns plats
kan också andra barn antas. De antas
då i den ordning som anges i elevantagningsgrunderna och vårdnadshavarna får själva stå för eventuella
resekostnader.
Se närmare under kapitlet
Grunderna för antagningen av
elever.
4
Anmälningen
Barnet kan anmälas till skolan antingen
elektroniskt på webben under tiden
7–28.1.2015 på adressen wilma.edu.
hel.fi eller
genom ett besök i skolan onsdag 28.1.
2015 kl. 8.00–10.00 eller 17.00–19.00.
Ta med det meddelande om
läroplikt som följde med den här
broschyren. Av meddelandet framgår
till skolan
vilken barnets närskola är. I samband
med besöket i skolan får föräldrarna
blanketter och råd gällande olika
praktiska frågor.
Om du ansöker om plats för ditt
barn i en annan skola än närskolan
eller om plats i undervisning, där
antagningen sker på basis av lämplighetstest, ska du anmäla barnet i den
Elektronisk anmälning
• gäller endast de barn som är födda år 2008 och anmäls till den anvisade
närskolan
• görs på adressen wilma.edu.hel.fi
• användarnamn och lösenord framgår av meddelandet om läroplikt
• närmare anvisningar på edu.hel.fi/valkommentillskolan
• hjälp med anmälningen får man 7–28.1.2015 vid utbildningsverkets infodisk (Tavastvägen 11 A) kl. 8.15–16.00.
Anmälning i skolhuset
I vissa fall är det inte möjligt att anmäla barnet till skolan elektroniskt, utan ett
besök i skolan är nödvändigt. Anmäl barnet i skolhuset 28.1.2015 om
• man i förskoleundervisningen har föreslagit att ditt barn ska få särskilt stöd
• du anhåller om förlängd läroplikt för ditt barn
• ditt barn som 5-åring har beviljats förlängd läroplikt
• om ditt barn har beviljats ett års uppskov med skolstarten
• du anhåller om att ditt barn ska få börja skolan ett år senare än beräknat
• du anhåller om att ditt barn ska få börja grundskolan ett år tidigare än vad
bestämts
• du vill byta den finska närskola som anges i meddelandet om läroplikt till
­en svensk närskola eller tvärtom
5
skolan 28.1.2015. Om barnet antas till
en annan skola än närskolan, har han
eller hon inte längre en ovillkorlig rätt
till en plats i sin närskola.
Se närmare under kapitlet Grunderna för antagningen av elever och på
www.edu.hel.fi/valkommentillskolan
Västra området
Hoplaxskolan i det västra
elevupptagningsområdet är en
enhetlig grundskola med
verksamhet på fem olika
adresser: Stormyrvägen 22 i
Haga, ­Sorolavägen 2 i Kårböle,
Locklaisvägen 9 och Solnavägen
18–20 i Munksnäs och Kånala­
vägen 13 i Sockenbacka.
De blivande ettor som bor inom
Hoplaxskolans område anvisas
skolplats i något av skolhusen
utgående från att skolvägen
ska var så trygg och kort som
möjligt.
Om barnet börjar
i en privat eller statlig skola
Om barnet har gått i förskola i en privat
eller statlig skola och kommer att fortsätta
i den skolan, rekommenderar vi att du
meddelar rektorn i den skola som anges
i meddelandet om läroplikt.
Viktiga datum
7.1.2015 Den elektroniska anmälningen ­
till skolan öppnas i Wilma
Om familjen flyttar till
Helsingfors efter 28.1.2015
Om familjen flyttar till Helsingfors efter
28.1.2015 och vill att barnet börjar i närskolan
ska vårdnadshavaren kontakta skolans rektor.
Med hjälp av stadens servicekarta får du
reda på vilken barnets närskola är,
www.hel.fi/servicekarta.
28.1.2015 Den elektroniska anmälningen
avslutas
28.1.2015 kl. 8.00–10.00 och 17.00–19.00
Anmälan till skolan i skolhuset
28.1.2015 Ansökningstiden för eftermid­
dagsverksamhet börjar
6.3.2015 Senast då fattar rektorn beslut om
antagningen av elever
20.3.2015 Senast då ska vårdnadshavaren
meddela skriftligt om barnets skolplats inte
tas emot
30.4.2015 Ansökningstiden för eftermid­
dagsverksamhet går ut
3.7.2015 Senast då får vårdnadshavarna
beslut om plats i eftermiddagsverksamheten
12.8.2015 Skolan börjar
På skolans webbplats meddelas hur dags
skolan börjar 12.8.2015.
Blanketter
Alla blanketter som behövs finns på
adressen edu.hel.fi/valkommentillskolan.
6
Eftermiddagsverksamhet
Helsingfors stad erbjuder eftermiddagsverksamhet efter skoldagens slut
för elever i årskurserna 1–2 och för
elever med särskilt stöd. Eftermiddagsverksamheten arrangeras som
gruppverksamhet i skolorna eller i
lokaler nära skolorna samt som en för
alla öppen verksamhet i lekparkerna.
efter skolan
Ansökningstiden för eftermiddagsverksamheten läsåret 2015–2016
är 28.1–30.4.2015. Ansökningsblanketten lämnas in när barnets skolplats
är fastställd. På skolans webbplats
Om skolan > Eftermiddagsverksamhet
finns information om eftermiddagsverksamheten i området.
7
Många skolor har dessutom
klubbverksamhet på eftermiddagarna.
Läs mera på
www.edu.hel.fi/eftisverksamhet
Hur och vad
En sjuåring är ofta entusiastisk och
redo att möta utmaningar och lära sig
nya saker. I grundskolans första årskurs lär sig barnet de grundläggande
färdigheter som behövs i skolarbetet.
Barnet lär sig att ta hand om sitt eget
skolmaterial och sina böcker, att sköta
läxorna samt att arbeta både i grupp
och självständigt.
Under de två första skolåren
lär sig eleverna baskunskaper och
basfärdigheter. Till dessa hör läsning,
skrivning, matematik, grundläggande
kunskap om miljö och natur samt
handarbete och gymnastik.
Alla har rätt till en god inlärning
I skolan får barnet lära sig, uppleva
och skapa tillsammans med andra.
En trygg och vänlig atmosfär är en
bra grund för inlärningen och främjar
barnens delaktighet och välbefinnande. Växelverkan mellan läraren,
barnet och hela gruppen är en viktig
förutsättning för lärandet.
Gemensamma värderingar har
slagits fast för att styra verksamheten
i Helsingfors stads grundskolor. I
värderingarna poängteras att varje
elev har rätt till en god inlärning samt
att man ska respektera varandra och
sin omgivning.
studerar man i skolan?
Innan skolan börjar
Skolstarten kan vara spännande
för såväl barnet som föräldrarna,
till och med för läraren. På våren
besöker förskolegrupperna den
blivande skolan och många sko­
lor ordnar också föräldramöten.
Innan skolan börjar kan det vara
bra att träna vissa färdigheter
redan hemma:
• att hålla reda på sina saker
• att vänta på sin tur
• att klä på sig (t.ex. knyta
skosnörena)
• att använda kniv och gaffel
vid måltiden
• att tillsammans med en
vuxen person lära sig den
tryggaste skolvägen
Numera talar man i skolan om
lärmiljöer. Det innebär att barnet kan
lära sig olika saker i olika situationer
och på olika platser. Förutom den
fysiska miljön påverkas inlärningen
av elevens egna färdigheter, känslor
samt växelverkan med läraren. Även
de olika pedagogiska metoder som
8
används i undervisningen är en del av
lärmiljön. I undervisningen används
nya undervisningsverktyg.
Varje skola har en egen läroplan
Läroplanen i varje skola utgör
grunden för skolans verksamhet och
undervisning. Den talar om hur man
arbetar på skolan och vad skolan fokuserar på i sitt arbete. Den innehåller en verksamhetsidé och värderingar, målen och innehållet för ämnen
och ämneshelheter samt arbetssätt
och bedömningsgrunder.
Alla ämnen och timfördelningen
under årskurserna 1–6 beskrivs i
skolans egen läroplan, som du kan
studera närmare på skolans webbplats.
Schema
Skolveckan styrs av ett arbets- eller
lässchema. Längden på lektionerna
varierar mellan skolorna. I regel är
en lektion 45 minuter. Eleverna i
årskurs 1 har oftast minst 19 skol-
9
timmar per vecka. Skolan kan i sin
läroplan bestämma ett veckotimantal som överskrider minimiantalet
­timmar.
I årskurserna 1 och 2 antecknas
oftast i skolschemat bara när skoldagen börjar och slutar samt undervisningen i religion eller livsåskådningskunskap och gymnastik. För eleverna
Det genomsnittliga
antalet timmar i veckan
Årskurserna 1–2 19 veckotimmar
Årskurserna 3–4 23 veckotimmar
Årskurserna 5–6 24 veckotimmar
Timantalet ändras från 1.8.2016.
10
i årskurs 1 slutar skoldagen vanligen
redan vid 12-tiden.
Under största delen av lektionerna
arbetar eleverna i årskurserna 1–6 i
sina egna klasser med sin egen lärare.
Elever i olika åldrar och från olika
klasser kan studera i grupp.
Vid sidan av den egna läraren kan
det finnas en speciallärare eller en
skolassistent. Klassen kan vara indelad i mindre grupper under en del av
lektionerna. Dessutom kan skolans
andra klasslärare undervisa i vissa
ämnen, t.ex. språk.
Gemensamma ämnen
Ämnen som är gemensamma för alla i
årskurs 1 är modersmål och litteratur,
matematik, miljö- och naturkunskap,
religion eller livsåskådningskunskap
samt konst- och färdighetsämnena
musik, bildkonst, handarbete och
gymnastik.
Hälsokunskap undervisas i årskurserna 1–4 på miljö- och naturkunskapstimmarna och i årskurserna 5–6
på biologi-, fysik- och kemitimmarna.
Religion och livsåskådningskunskap
Religion och livsåskådningskunskap
Läroämnen
i årskurserna 1–6
Modersmål och litteratur
A-språk
matematik
miljö- och naturkunskap
* biologi och geografi
* fysik och kemi
religion/livsåskådningskunskap
* historia och samhällslära
musik
bildkonst
handarbete
gymnastik
*= nya ämnen som börjar i års­
kurs 5 eller 6
är obligatoriska ämnen i grundskolan. Undervisningen är politiskt
obunden och religiöst neutral. Den
religiösa fostran av barnet är hemmets uppgift.
Eleven deltar antingen i undervisningen i evangelisk-luthersk
religion, i ortodox religion eller i
livsåskådningskunskap. Elever som
hör till något annat trossamfund kan
delta i undervisningen i sin egen
11
religion. Närmare information ges i
skolan.
Skolan kan ordna religiösa tillställningar såsom gudstjänster och
religiösa morgonsamlingar. Vårdnadshavarna informeras om dessa i
början av läsåret.
Läxor är en viktig del
av skolarbetet
Lärande genom lek är en väsentlig
del av barndomen. I skolan förflyttas
tyngdpunkten i inlärningen på medveten träning och inövning. Hemläxor är en viktig del av skolarbetet.
I synnerhet i början behöver barnet
hjälp med läxorna. Det är bra att göra
upp regler för läxläsningen redan från
början. Om barnet från första början
lär sig att man måste lägga ner tid på
läxorna och att de går före andra aktiviteter är det till stor nytta också med
tanke på den fortsatta skolgången.
Varje barn har sina starka sidor
Varje barn är bra på någonting. Om
man både hemma och i skolan stöder
barnens starka sidor, stärks deras
självförtroende och de kan växa upp
till starka individer som tar hänsyn
till sina kamrater.
Studierna
i språk
I årskurserna 1–6 läser eleverna ett
eller två språk utöver sitt modersmål.
A-språk
A1-språket är det obligatoriska språk
som man i regel börjar läsa i årskurs
3. I de svenska skolorna börjar alla
elever med finska i trean, antingen
som modersmålsinriktad finska eller
traditionell finska. Studierna i A2språket inleds i årskurs 4 eller 5. I de
svenska skolorna erbjuds engelska i
alla skolor, tyska i två och franska i
två områden. Samma nivå som i A1språket uppnås i A2-språket i slutet av
årskurs 6. Eleven förväntas förbinda
sig att studera det valda språket till
den grundläggande utbildningens slut.
I Helsingfors finns förutom stadens
skolor även statliga och privata skolor,
där man kan studera främmande språk
på heltid eller deltid med början i års-
kurs 1. Studier i dessa skolor påbörjas
oftast på skolans egen förskola eller
daghem. Det förekommer terminsavgifter i en del av dessa skolor.
Svenska som andraspråk
De elever vars kunskaper i svenska
inte är på samma nivå som modersmålet, studerar ämnet modersmål
och litteratur i form av i svenska
som andraspråk. Nivån på elevens
språkkunskaper bedöms i skolan,
och skolan beslutar om barnet ska
studera enligt lärokursen i svenska
som andraspråk. Barnet deltar i
undervisningen tills hans eller hennes kunskaper i svenska har nått
modersmålsnivå på alla delområden
(läsning, skrivning, tal, hörförståelse, grammatik och ordförråd).
Undervisningen är inte stöd- eller
specialundervisning.
Hemspråk
I Helsingfors erbjuds möjligheter att
delta i frivillig hemspråksundervisning två timmar i veckan. Följande
elever får delta i undervisningen:
• elever som har ett annat modersmål än finska eller svenska
• elever som har flyttat tillbaka till
Finland och har studerat utomlands på ett främmande språk.
I de största språkgrupperna kan
undervisningen ske i den egna skolan,
men oftast måste eleverna ta sig till en
annan skola för denna undervisning.
Skolan ger närmare information.
Eleverna anmäls till undervisningen årligen, anmälningsblanketten
fås i skolan eller på edu.hel.fi/­
valkommentillskolan.
Språkstudierna i grundskolan
A1-språket är det
gemensamma språk
som eleverna börjar
studera i årskurs 3.
A2-språket är det
språk som eleven
börjar studera i
­årskurs 4 eller 5.
B1-språket är ett
språk som inleds i
åk 7 (latin).
Språkprogrammet kommer att förnyas från 1.8.2016.
12
B2-språket är ett
frivilligt språk som
inleds i åk 7 eller 8.
Läs mera på webben
www.edu.hel.fi/valkommentillskolan
• bl.a. anvisningar för anmälningen till skolan, blanketter
www.hel.fi/servicekarta
• Helsingfors stads utbildningstjänster på kartan under rubriken
Undervisning och utbildning
www.edu.hel.fi/sv > Sök skolor
• alla skolor i Helsingfors alfabetiskt och stadievis
Skolans webbplats
• läroplanen, språkutbudet, loven och arbetstiderna, föräldramöten,
områdets eftermiddagsverksamhet
13
14
Praktiska
Grundskolan är gratis. Eleverna
får läroböcker och annat skolmaterial gratis från skolan. Skolan väljer
själv vilka läromedel den använder.
Böckerna återanvänds ofta. Vårdnadshavarna skaffar en del av elevernas
gymnastikutrustning själva.
Läsåret och loven
I Helsingfors är det utbildningsnämndens svenska sektion som beslutar om
tidpunkterna för skolloven under läsåret och när terminerna inleds. Elever
i grundskolan är läropliktiga hela
läsåret. Loven i skolorna kan variera
något, eftersom skolans direktion har
befogenhet att besluta om enstaka
(högst en dag) avvikelser från läsårets
lov och arbetstider. Privata skolor och
grundskolor som staden köper utbildningstjänster av kan själva bestämma
när loven infaller.
Skolan är elevens arbete och frånvaro minskar mängden undervisning som
eleven får. Det är önskvärt att familjerna
anpassar sina semestrar till skolloven.
Föräldrarna kan ansöka om befrielse
från skolarbetet av särskild anledning,
men eleven är fortfarande läropliktig
medan befrielsen gäller. För att frånvaron inte ska inverka negativt på elevens
och klassens arbete ska föräldrarna se
frågor
till att eleven under sin frånvaro utför
det nödvändiga skolarbetet.
Försäkringarna täcker emellertid inte
elevernas privata egendom.
Närmare information på skolans webbplats och edu.hel.fi/sv >
­Genvägar > Läsårskalendern
Simundervisning
För årskurserna 1–5 arrangeras
simundervisning 4 timmar under
läsåret. Simning ingår i läroplanen för
gymnastik och simfärdigheten ingår i
betyget för gymnastik.
Skolmåltider och mellanmål
Eleverna får en avgiftsfri måltid varje
dag. I flera skolor säljs också mellanmål
i skolrestaurangen på eftermiddagen.
Elevens resekort
Eleverna i årskurserna 1–6 beviljas ett
resekort (Helsingforsregionens trafik
HRT), om skolvägen från hemmet
till den anvisade närskolan är minst
två kilometer. Förmånen gäller också
elever som genom lämplighetstest antagits till intensifierad undervisning i
en annan skola än den egna närskolan
eller väljer ett A-språk som inte undervisas i den egna skolan. Förmånen
omfattar också de elever som deltar
i hemspråksundervisning i en annan
skola som ligger minst två kilometer
från den egna skolan. Resekortet beviljas bara elever som bor i Helsingfors.
Försäkringar
Helsingfors stad har försäkrat alla
grundskolelever mot olycksfall.
15
Bedömningen
Bedömningen av eleven grundar sig
på de mål som har ställts upp i läroplanen. När läraren gör sin bedömning är utgångspunkten den beskrivning av vad som avses med goda
kunskaper som ingår i de nationella
läroplansgrunderna.
Bedömningen av eleven utgör en
helhet, där det är viktigt att läraren
utöver sifferbetyget ger mångsidig
verbal respons.
Bedömningens syfte är
• att styra inlärningen,
• att stödja elevens tillväxt, utveckling och inlärning
av eleven
• att stärka elevens sin förmåga att
lära sig.
Skolan bestämmer
hur ofta responsen ges
En av undervisningens uppgifter
är att utveckla elevens förmåga att
utvärdera sig själv. Eleven handleds
och uppmuntras att sätta upp mål för
sitt arbete, sin inlärning och samarbetsförmåga samt att utvärdera sin
inlärnings- och arbetsförmåga.
På våren får varje elev ett läsårsbetyg, som är ett betyg från läraren
i elevens framsteg och kunskaper. I
skolans läroplan bestäms om om-
16
fattningen och formen för de bedömningar som ges under läsåret.
Elevens självutvärdering ingår inte i
det riktiga läsårsbetyget, men den kan
ges som en separat bilaga till läsårsbetyget.
• Årskurserna 1–2: verbal
­bedömning
• Årskurserna 3–5: verbal
­bedömning, sifferbetyg eller ­en
kombination av dessa
• Årskurs 6: sifferbetyg, som kan
kompletteras med en muntlig
bedömning
Delaktighet
Helsingfors stads läroplan uppmuntrar eleverna att delta i planeringen
av skolans verksamhet och den egna
inlärningen. Delaktighet förbättrar
skoltrivseln och inlärningsresultatet.
Större delaktighet för eleverna får
man genom kamratmedling vid konflikter mellan elever, miljöprogram
och elevkårsverksamhet. Elevkårer
verkar i alla skolor och en styrelse för
elevkåren utses årligen.
Alla skolor deltar i Krut, som ger
Helsingforselever en möjlighet att
påverka. Syftet med Krut är att öka
barns och ungdomars deltaktighet.
och hållbar utveckling
Skolorna sorterar avfall
Grundskolorna i Helsingfors arbetar
för en hållbar utveckling. Skolorna
använder sparsamt med energi, vatten
och material och sorterar sitt avfall.
Alla skolor i Helsingfors har inkluderat miljöprogram som en del av
sin verksamhetsplan. I hälften av alla
stadens grundskolor finns en miljögrupp för eleverna som utvecklar
skolans miljöarbete tillsammans med
eleverna och lärarna.
Närmare information
www.ruuti.net/sv
17
Samarbetet mellan
Syftet med samarbetet mellan hemmet och skolan är att stödja förutsättningarna att ge eleverna en god
uppväxt och inlärning. Ett lyckat samarbete förutsätter ömsesidigt engagemang och förtroende.
Principerna och handlingsmodellerna för samarbetet mellan hem och
skola beskrivs i läroplanerna för varje
skola. Dit hör bl.a.
hem och skola
•föräldramöten
•utvecklingssamtal
• kontakt genom det elektroniska
Wilma-systemet
Skolan kommer överens om verksamhetsformerna tillsammans med
vårdnadshavarna. Samarbetet mellan
hemmet och skolan är ömsesidigt.
Vårdnadshavarna ansvarar i första
hand för barnets fostran och läroplikt.
Tips för föräldrarna
• Intressera dig för ditt barns skolgång. Ge av din tid och var
närvarande.
• Försäkra dig om att ditt barn känner sig tryggt och älskat.
• Hjälp ditt barn att utveckla sina sociala färdigheter.
• Se till att ditt barn äter mångsidigt och hälsosamt under
dagen.
• Se till att ditt barn får tillräckligt med motion och vila.
• Läs tillsammans med ditt barn.
• Var en förälder åt ditt barn och sätt också upp gränser.
• Bygg upp ett bra samarbete och en ömsesidig tillit med
skolan.
Källa bl.a. Mannerheims barnskyddsförbund
18
Skolans uppgift är att stödja elevens
uppväxt och inlärning i skolan. Det
är vårdnadshavarens skyldighet att
omedelbart meddela om barnet är
frånvarande från skolan.
Föräldrarnas egna nätverk och
skolans direktion
Vårdnadshavarna får en chans att
bekanta sig med varandra genom till-
ställningar som ordnas av skolan eller
av klasskommittéer. De flesta skolor
har också en föräldraförening som
stöder hela skolans verksamhet.
I alla skolor finns en direktion
med representanter för vårdnadshavarna. Det är Helsingfors utbildningsnämnds svenska sektion som utser
medlemmarna över en period på fyra
år. Direktionen beslutar om skolans
verksamhetsplan, väljer de ordinarie
lärarna, godkänner en användningsplan för budgeten och lägger fram
ett förslag till läroplan för sektionens
godkännande.
Nyttiga länkar
• Mannerheims Barnskyddsförbund,
www.mll.fi/se
• Förbundet Hem och Skola,
19
www.hemochskola.fi
Finlands föräldraförbund,
www.vanhempainliitto.fi/pa_svenska
Väestöliitto (Befolkningsförbundet),
www.vaestoliitto.fi/pa_svenska
• Den regionala föreningen för föräldraföreningar i Helsingfors Helvary
ry, http://helvary.blogspot.com
•
•
Mångsidigt
stöd
i skolarbetet
Alla barn växer och utvecklas på olika
sätt. Också inlärningen är individuell.
I skolan kan barnet behöva stöd för
att kunna utveckla sina färdigheter
och sina kunskaper på bästa möjliga
sätt. För att trygga ett välfungerande
skolarbete kan man genom handledning stödja barnet i utvecklingen av
dennes studiefärdigheter. Elevhandledning under grundskolans första år
är i stor utsträckning ett samarbete
mellan klassläraren och vårdnadshavarna.
I grundskolorna i Helsingfors har
barnet möjlighet att få stöd i skolarbetet på många olika sätt. På ett allmänt
plan stöds inlärningen bl.a. genom
• mångsidiga och varierande skoluppgifter
• arbete i flexibla undervisningsgrupper
•stödundervisning
•klubbverksamhet
• specialundervisning på deltid
•elevvårdstjänster
Om man i samråd med vårdnadshavarna konstaterar att barnet behöver
ytterligare stöd i inlärningen kan man
t.ex. göra upp en individuell läroplan
där målen och medlen för barnets
inlärnings beskrivs.
20
Hemmets roll är viktig i stödet
för barnets inlärning och utveckling.
Barnets inlärning utvärderas och man
diskuterar med vårdnadshavarna om
stödet har varit tillräckligt. Om eleven
är i behov av ytterligare stöd kan ett
beslut om särskilt stöd bli aktuellt.
Det särskilda stödet kan bestå av specialundervisning i den egna klassen, i
en liten grupp eller en specialskola.
Elevens välbefinnande
Omsorgen om elevens välbefinnande
och trygghet främjas av skolans elevvårdsgrupp. Till elevvårdgruppen
hör i regel rektorn, hälsovårdaren,
psykologen/kuratorn och specialläraren. Alla skolor har handlingsplaner
för kriser och mobbning.
Elevvårdsgruppen följer och stöder
vid behov elevernas skolarbete och
välbefinnande i samarbete med vårdnadshavarna. Vid enskilda fall tillsätts
vid behov en särskild expertgrupp i
samarbete med vårdnadshavarna.
I alla skolor tillämpas något slags
interaktionsfrämjande program, t.ex.
KiVa skola.
Närmare information
www.kivakoulu.fi/sv
Elevvårdstjänsterna
Skolorna har tillgång till regelbundna
tjänster av skolkurator, skolpsykolog,
skolhälsovårdare och skolläkare. Elevvårdens tjänster är avgiftsfria.
Skolpsykologen
• hjälper till att lösa problem med
inlärning, koncentration och med
känslolivsrelaterade frågor
• hjälper till med frågor gällande
hemsituation och uppfostran
Skolkuratorn
• hjälper till om barnet har problem
med skolgången, kompisarna eller
om det skett stora förändringar i
barnets liv.
• hjälper till med frågor gällande
hemsituation och uppfostran
Skolhälsovårdaren
• Hälsovårdaren träffar eleverna
varje år i samband med en hälsoundersökning
Skolläkare
• Skolläkaren gör en omfattande
hälsoundersökning för alla elever i
årskurserna 1, 5 och 8.
21
Skolorna
presenteras
I Helsingfors finns det såväl kommunala skolor som privata och statliga
skolor. I den här broschyren presenteras stadens svenska grundskolor.
Varje elev som börjar i grundskolans första årskurs har anvisats en
närskola och i den skolan har han eller hon rätt att gå. Från och med
1.8.2015 kommer de svenska skolorna i Helsingfors vara indelade i fyra
elevupptagningsområden: Norra, Östra, Södra (tidigare Södra och Tölö)
och Västra distriktet.
Skolornas språkprogram kommer att ändras från 1.8.2016.
Elevupptagningsområdena
Norra området
Årskurs
1
2
3
4
5
6
8
9
Kottby lågstadieskola
Åshöjdens
grundskola
Månsas lågstadieskola
Åshöjdens
grundskola
Staffansby
lågstadieskola
Åshöjdens
grundskola
Åshöjdens grundskola
22
7
Östra området
Södra området
Årskurs
Årskurs
1
2
Västra området
3
4
5
6
7
8
9
Botby grundskola
1
2
Årskurs
3
4
5
6
7
8
Brändö
lågstadieskola
Grundskolan
Norsen
Degerö
lågstadieskola
Botby
grundskola
Cygnaeus
lågstadieskola
Grundskolan
Norsen
Nordsjö
lågstadieskola
Botby
grundskola
Drumsö
lågstadieskola
Grundskolan
Norsen
Östersundom skola
Botby
grundskola
Kronohagens
lågstadieskola
Grundskolan
Norsen
Minervaskolan
Grundskolan
Norsen
23
9
1
2
3
4
5
6
7
8
9
Hoplaxskolan
Munksnäs-enheten 7–9
Haga-enheten 1–6
Kårböle-enheten 1–6
Munksnäs-enheten 1–6
Sockenbacka-enheten 1–2
Zacharias
Topeliusskolan
Hoplaxskolan
Norra området
Skola
Kontaktinformation
Språkutbud
Kottby lågstadieskola
Pohjolagatan 45
rektor Pia Silvander
tfn 09 310 82311
[email protected]
www.kol.edu.hel.fi
A1 från årskurs 3: finska
A2 från årskurs 4: engelska, tyska
Årskurserna 1–6
Filial: Arabias kvartersskola
Parisgatan 4
Alla nya ettor anmäls vid
Pohjolagatan 45
Månsas lågstadieskola
Aspdungevägen 5
rektor Pia Silvander
[email protected]
platsrektor Dorothy
Rajalin-Plosila, tfn 050 566 7792
www.mal.edu.hel.fi
A1 från årskurs 3: finska
A2 från årskurs 4: engelska, tyska
Staffansby lågstadieskola
Trastvägen 20
rektor Birgitta Ponthin
tfn 09 310 82561
[email protected]
www.staffan.edu.hel.fi
A1 från årskurs 3: finska
A2 från årskurs 4: engelska, tyska
Åshöjdens grundskola
Sturegatan 6
rektor Ellinor Hellman
tfn 09 310 84440
[email protected]
www.ash.edu.hel.fi
A1 från årskurs 3: finska
A2 från årskurs 4: engelska, tyska
B2-språk från årskurs 8: tyska, franska, engelska
Skola
Kontaktinformation
Språkutbud
Botby grundskola
Blomängsvägen 2
rektor Janika Wagner
tfn 09 310 82750
[email protected]
www.boh.edu.hel.fi
A1 från årskurs 3: finska
A2 från årskurs 4: engelska, tyska
B2-språk från årskurs 8: engelska, franska, tyska
Degerö lågstadieskola
Borgbyggarvägen 16
rektor Bo-Håkan Söderholm
tfn 09 310 82670
[email protected]
www.del.edu.hel.fi
A1 från årskurs 3: finska
A2 från årskurs 4: engelska eller tyska
Årskurserna 1–6
Årskurserna 1–6
Årskurserna 1–10
Östra området
Årskurserna 1–9
Årskurserna 1–6
24
Nordsjö lågstadieskola
Fjärdstråket 6
rektor Michaela Lindqvist
tfn 09 310 86830
[email protected]
www.nol.edu.hel.fi
A1 från årskurs 3: finska
A2 från årskurs 4: engelska, tyska
Östersundom skola
Knutersvägen 924
rektor Michaela Lindqvist
[email protected]
Platsrektor Clara Lindqvist
tfn 09 310 86055
www.ostersundom.edu.hel.fi
A1 från årskurs 3: finska
A2 från årskurs 4: engelska
Skola
Kontaktinformation
Språkutbud
Brändö lågstadieskola
Ståhlbergsvägen 2
rektor Gun Erikson-Blomfelt
tfn 09 310 82694
[email protected]
www.brl.edu.hel.fi
A1 från årskurs 3: finska
A2 från årskurs 4: engelska, franska
Cygnaeus lågstadieskola
Sjömansgatan 9
rektor Ronnie Rehn
tfn 09 310 28665
[email protected]
www.cyl.edu.hel.fi
A1 från årskurs 3: finska
A2 från årskurs 4: engelska, franska
Drumsö lågstadieskola
Tallbergsallén 12
rektor Anna-Maria Rosenqvist
tfn 09 310 82163
[email protected]
www.drl.edu.hel.fi
A1 från årskurs 3: finska
A2 från årskurs 4: engelska, tyska
Årskurserna 1–6
Årskurserna 1–6
Södra området
Årskurserna 1–6
Årskurserna 1–6
Årskurserna 1–6
Gengatan 7
rektor Ronnie Rehn
[email protected]
Läsåret 2014–2015 tillfällig adress Platsrektor Kjell Andersen
i Kajsaniemiparken.
tfn 040 828 0576
Anmälan sker vid Svante Olssons [email protected]
allé 1.
www.krl.edu.hel.fi
A1 från årskurs 3: finska
A2 från årskurs 4: engelska, franska
Kronohagens lågstadieskola
Årskurserna 1–6
Minervaskolan
Årskurserna 1–6
Specialklasser
Apollogatan 12
Ledande rektor Ronnie Rehn
[email protected]
Platsrektor Pia Hanstén
tfn 09 310 86520
[email protected]
www.minerva.edu.hel.fi
25
A1 från årskurs 3: finska
A2 från årskurs 4: engelska, tyska
Västra området
Skola
Kontaktinformation
Språkutbud
Hoplaxskolan
Solnavägen 18–20
Ledande rektor Mia Förars-­
Pöytäniemi, tfn 310 80952
www.muh.edu.hel.fi
A1 från årskurs 3: finska
A2 från årskurs 4: engelska, franska
B2-språk från årskurs 8–9: engelska, tyska, franska, ryska
Årskurserna 1–9
Haga-enheten 1–6
Stormyrvägen 22
www.hal.edu.hel.fi
Kårböle-enheten 1–6
Sorolavägen 2
www.karbole.edu.hel.fi
Munksnäs-enheten 1–6
Locklaisvägen 9 a
www.muls.edu.hel.fi
Sockenbacka-enheten 1–2
Kånalavägen 13 b
www.sol.edu.hel.fi
Zacharias Topeliusskolan
Årskurserna 1–6
Specialklasser (1–9)
Stenbäcksgatan 14
rektor Carita Glasgow
tfn 09 310 86596
[email protected]
www.toppan.edu.hel.fi
A1 från årskurs 3: finska
A2 från årskurs 4: engelska, franska
Eva-enheten
Mannerheimvägen 97
Skola
Kontaktinformation
Rudolf Steiner skolan
i Helsingfors
www.steiner.fi
The English School
www.eschool.edu.hel.fi
European Schooling Helsinki
www.esh.fi
Lycée franco-finlandais
www.hrsk.fi
Deutsche Schule Helsinki
www.dsh.fi
International School of Helsinki
www.ish.edu.hel.fi
Suomalais-venäläinen koulu
www.svk.edu.hel.fi
Specialiserade privata/
statliga skolor i Helsingfors
26
Grunderna
för antagningen av elever till de svenska grundskolorna
Antagning i första hand
Staden är indelad i elevupptagningsområden och inom varje område finns det en
grundskola. En elev har rätt att gå i skola
inom det elevupptagningsområde han
eller hon bor i. Det är den skolan som är
elevens s.k. närskola.
En elev har förstahandsrätt till en plats i
• sin egen närskola
• en annan lämplig skola för att kunna
fortsätta med studierna i ett främmande språk
• en annan lämplig skola för att få
undervisning i ett A-språk (franska
eller tyska) som inte ordnas i den egna
skolan
• en annan lämplig skola om den
egna skolan av hälsoskäl eller andra
särskilda orsaker inte är lämplig för
eleven.
Antagning i andra hand
Om det finns plats i skolan efter antagningen i första hand, kan platserna fyllas
med elevantagning i andra hand, och då
först med Helsingforselever. Enhetliga
antagningsgrunder tillämpas i alla skolor.
Antagning i andra hand får inte medföra
att en ny undervisningsgrupp måste bildas
i årskurserna 1–6.
Följande principer tillämpas i prioritetsordning. Vid behov används lottdragning för varje kriterium, om det i skolan
inte finns rum för alla de elever som söker
till skolan och uppfyller ifrågavarande
kriterium.
• Eleven har rätt att börja skolan inom
det elevupptagningsområde där han
eller hon har fått förskoleundervisning.
• Om en elev har antagits till en lågstadieskola i ett annat elevupptagningsområde än det egna kan han eller hon
söka till områdets högstadieskola.
• Eleven har syskon i skolan.
• Om skolvägens längd, trygghet eller
trafikförbindelserna ger belägg för det.
• Vid behov använder man sig av lottdragning.
Elevantagning i andra hand berättigar inte
till skolreseförmån.
Elevantagning på basis
av lämplighetstest
En elev kan också antas på basis av lämplighetstest. Test ordnas till intensifierad
undervisning i musik från årskurs 3 eller
7 och till undervisning i latin från årskurs
7. Antalet platser är på förhand fastställt.
Om antalet sökanden med godkänt
lämplighetstest överskrider antalet platser,
lottas de sista platserna ut.
Elever som flyttar inom Helsingfors
har rätt att fullfölja sin skolgång i den
skola de har gått i före flyttningen.
Elever som flyttar ut från Helsingfors
har rätt att fullfölja läsåret i den skola de
har gått i före flyttningen. Efter det kan
eleven antas som utsocknes elev till en
Helsingforsskola, om det finns plats i skolan. Då följer man principerna för antagning av utsocknes elever i andra hand.
27
Elever från andra kommuner
Specialelever kan antas till specialklasser i
Minervaskolan, Zacharias Topeliusskolan
och Ulfåsaskolan förutsatt att motsvarande undervisning inte kan ordnas i den
egna kommunen och den kommun där
eleven bor har ingått avtal om elevantagning i första hand.
Svenska elever från finska kommuner,
som inte kan erbjuda svensk grundskolundervisning, kan antas till en svensk
grundskola i Helsingfors om den kommun där eleven bor har ingått avtal om
elevantagning i första hand.
I övriga fall kan en elev från en annan
kommun antas till en skola i andra hand
förutsatt att det finns lediga platser efter
antagningen av Helsingforseleverna. Principerna för elevantagning i andra hand
för Helsingforselever gäller på samma sätt
också utsocknes elever.
Grunderna för antagning av elever till
de svenska grundskolorna i Helsingfors
är godkända av utbildningsnämndens
svenska sektion 15.9.2005, § 92.
Antagningsgrunderna finns på edu.
hel.fi/valkommentillskolan och kan också
fås av skolorna och infodisken på utbildningsverket.
Utbildningsverkets infodisk
tfn 09 310 86400, [email protected]
öppet mån–fre kl. 8.15–16.00
Tavastvägen 11 A, 3 våningen, Helsingfors 53
PB 3000, 00099 Helsingfors stad
Läs mer på webben
edu.hel.fi/valkommentillskolan
facebook.com/helsinginopetusvirasto
koulublogit.fi
Utgivare Helsingfors stads utbildningsverk, layout D3, foto Rhinoceros, tryckeri Tornion Kirjapaino 11/2014.
Informationen i denna broschyr granskades i oktober 2014. Vi förbehåller oss rätten till förändringar. För aktuell information se edu.hel.fi/valkommentillskolan och skolornas webbplatser.