Grönsaks- guiden - 1177 Vårdguiden
nr 1 2015 STOCKHOLMS LÄN Konsten att bli med barn Grönsaksguiden VÅGA BERÄTTA! Tema reumatism VARFÖR SLÅR MAN? Spåra smittan Notiser Tack för tipsen! Nytt från 1 januari Tack för alla bra tips om vad vi ska skriva om i tidningen! Här är namnen på de tio ”tipsare” som har vunnit en första förbandskudde: Gunilla Öberg, Dalarö, Kjell Nilsson, Täby, Josefin Hasselbom, Bromma, Carin Högberg, Lidingö, Ruth Forsberg, Farsta, Chukri Jarallah, Hässelby, Lennart Olander, Bandhagen, Eleanor Edwards, Järna, Margit Tiberg, Sollentuna och Miriam Kaan, Sundbyberg. Grattis! Förbandskuddarna kommer på posten! Fortsätt gärna att skicka in förslag på vad ni vill läsa om i tidningen. • Sedan den 1 januari 2015 kostar det 100 kr per dygn att ligga på sjukhus, mot tidigare 80 kr per dygn. • En annan nyhet är att all rehabiliter ing som du får i hemmet är avgiftsfri. • Om du köper subventionerade p-piller får du nu betala 100 kr själv, mot tidigare 60 kr. • Om du får förhinder måste du lämna återbud senast 24 timmar före ditt uteblivna besök, annars får du betala för besöket. Nytt nummer Den 1 mars fick Närakuten Södertälje nytt telefonnummer, 08-123 677 00. Fler överlever hjärtinfarkt Varje år får omkring 30 000 människor i Sverige hjärtinfarkt. Tack vare att många numera kommer till sjukhus i tid och att behandlingsmetoderna har blivit bättre, överlever allt fler. Sedan 2007 har antalet döda i hjärtinfarkt minskat med nästan en tredjedel. Bästa tipset för att undvika hjärtinfarkt är att inte röka. Det gäller också att hålla kroppen i trim, väga lagom mycket, hålla koll på sitt blodtryck, undvika stress, äta bra mat och – som alltid – välja rätt föräldrar. Risken för infarkt ökar ju äldre man blir. Bra är också att lära sig känna igen tecknen på en hjärtinfarkt, i synner het för kvinnor, som kan ha andra och mindre dramatiska symtom än män. 1177.se/hjartinfarkt hjart-lungfonden.se/hjartinfarkt Femte dosen vaccin Den femte dosen av vaccinet mot difteri, stelkramp och kikhosta till 14–16-åringar kommer att införas år 2016. Det framgick inte av artikeln om barnvaccinationsprogrammet i förra numret av tidningen. Den femte vaccindosen ges till barn som är födda 2002 och senare. Barn födda före år 2002 har ett gott skydd till vuxen ålder med den vaccindos de fick i tioårsåldern. Socialstyrelsen rekommenderar att man tar en påfyllnadsdos var 20:e år. Det är Socialstyrelsen som har beslutat om ändringen i vaccinationsschemat. 1177.se/barnvaccin 2 Succé för Fimpaaa! Den nya sluta-röka-appen för unga, Fimpaaa!, som UMO.se, ung domsmottagningen på nätet lanserade i höstas, har haft en oväntat stor framgång. De första två månaderna laddades appen ner 15 000 gånger, vilket var skyhögt över förväntan. Filmen om Fimpaaa! som visades på YouTube, visades ungefär 150 000 gånger de två första månaderna. Känner du en ung person som vill sluta röka? Tipsa om Fimpaaa! Appen finns för både Iphone och Android. ILLUSTRATIONER JANETTE BORNMARKER Lyssna på tidningen Om du har svårt att läsa texten här i tidningen kan du nu gå till e-tidningen och lyssna på vilken artikel du vill – eller alla! För synskadade finns tidningen sedan länge inläst på Daisy-skiva, men från och med det här numret har även tidningen på internet fått ljud. Du hittar tidningen på 1177.se/sthlm/tidning. Vill du beställa 1177 Vård guiden som taltidning, skicka ett mejl till [email protected] eller ring redaktionen på 08-123 138 58. Minskad risk för livmoderhalscancer Sedan år 2012 får flickor i åldern 10–12 år vaccin mot hpv-virus i skolan. Även äldre flickor och kvinnor, till och med 26 år, kan få vaccinet gratis i Stockholms län. Nu visar en studie att bland kvinnor under 22 år är det 40 procent färre som bär på de typer av hpv-virus som orsakar flest cancer fall, jämfört med innan man började med vaccinationerna. Hpv-virus kan orsaka kondylom (köns vårtor) och livmoderhalscancer. Varje år får ett hundratal kvinnor i Stockholms län liv moderhalscancer. En tredjedel av dem dör av sjukdomen. I takt med att allt färre bär på de cancerframkallande typerna av hpv-viruset räknar man med att antalet fall av livmoderhals cancer kommer att minska i framtiden. Livsviktiga gåvor Ungefär 750 personer i landet väntar på att få ett livsviktigt organ. Det är alltid brist på organ, trots att en stor andel personer i Sverige har anmält sig som organdonatorer. Många tror att de är för gamla eller för sjuka för att bli donatorer, men det finns varken någon undre eller övre åldersgräns. Ingen behöver heller avstå på grund av sjukdom. Om du kan tänka dig att donera dina organ efter din död är det viktigt att du berättar det för dina närstående. Du kan även anmäla dig till Socialstyrelsens donationsregister. Ett annat sätt är att fylla i ett donationskort och alltid bära det med dig. Allra bäst är att göra alla tre sakerna. Livsviktigt.se Merorgandonation.se Socialstyrelsen.se 1177 Vårdguiden nr 1 2015 nr 1 2015 Red: STOCKHOLMS LÄN Konsten att bli med barn Grönsaksguiden VÅGA BERÄTTA! VARFÖR SLÅR MAN? Spåra smittan TEMA reumatism Cover VG 1-2015.indd 1 2015-02-04 23:38 Innehåll nr 1 2015 4Tema reumatiska sjukdomar: ”Jag har aldrig mått bättre än nu” 6 Ont i lederna ”Min man fick bära mig uppför trapporna” 8 Vikten av goda vanor Annelies sjukdom är osynlig 10Grönsaksguiden 12 Våga berätta! 14 Konsten att bli med barn 16 Maria satte punkt för våldet Våga berätta! N är jag var barn och hälsade på min mormor och morfar på gården i den lilla byn i Småland bodde där en gumma i grann huset. Hon satt alltid på sin stol i köket och rörde sig nästan aldrig därifrån. Hon hade krumma händer, svårt att gå och säkert fruktansvärt ont. Hon ”hade reumatismen”. Det som på den tiden var ett stort handikapp med mycket värk behöver i dag inte alls innebära detsamma. Tack vare nya behandlingar och ny kunskap kan personer med reumatism bli näst intill besvärsfria och till och med springa Vårruset! Läs vårt tema om reumatiska sjukdomar och möt tre kvinnor – för det är oftast kvinnor – med reumatism. många längtar efter barn men har svårt för att bli gravida. Så många som vart femte par har haft svårigheter att bli med barn. Läs vår artikel om konsten att bli med barn på sidan 14, och om de vanligaste orsakerna till barnlöshet. Kanske finns det någonting ni själva kan göra innan ni söker er vidare för hjälp. 18 Varför slår man? barn har rätt att må bra . Tyvärr ser det inte 20 Spåra smittan alltid ut så. Nu finns ett tema på 1177.se till hjälp för barn som av olika anledningar behöver stöd i att våga berätta de hemligheter som kanske inte ska vara hemliga. ”Våga berätta” heter temat och vänder sig till barn mellan 8 och 12 år. Att våga berätta är också viktigt för alla dem som blir utsatta för hot, övergrepp eller våld. För Maria tog det flera år av övergrepp innan hon till slut polisanmälde sin dåvarande sambo och kunde sätta punkt för ett alltför långt helvete. Läs Marias berättelse på sidan 16. Läs också om vad det är som gör att vissa personer slår, och om vart du kan vända dig för att själv få hjälp eller för att hjälpa någon i din närhet om det händer. 23 Inte bara tennis 24 Starkare patienter med ny lag 26 Aktuellt i vården Tidningen 1177 Vårdguiden är en informations tidning från Stockholms läns landsting. Den delas ut fyra gånger per år till samtliga hushåll i länet. Chefredaktör och ansvarig utgivare: Anna Sjökvist Redaktör: Kerstin Otterstål Redaktionella frågor: telefon 08-123 138 58 E-post: [email protected] 1177 Vårdguiden Stockholms läns landsting Box 6909, 102 39 Stockholm Medicinsk granskning: Henrik Almkvist och Inger Rising Grafisk form & repro: Graffoto AB, Stockholm Omslagsfoto: Susanne Walström Tryck: Roto Smeets AB, Holland Upplaga: 1 025 000 ex Beställning av fler tidningar samt taltidning, telefon 08-123 138 58 Ring telefonnummer 1177 om du behöver sjukvårdsrådgivning eller om du har frågor om hälso- och sjukvården. från den första januari i år fick vi en patientlag. Många av reglerna har visserligen funnits sedan tidigare men är nu samlade för att stärka patien tens ställning och öka delaktigheten i vården. Läs mer om lagen på sidan 24. snart är våren här! Och då känner i alla fall jag mig både starkare och gladare. Solen och det som börjar tittar upp i trädgårdsland och pallkragar har en positiv inverkan på både humör och hälsa. Missa inte våra grönsaks tips på sidan 10 och låt våren få en ny och hälsosammare start! Anna Sjökvist Chefredaktör 1177 Vårdguiden nr 1 20153 tema Reumatism Mona-Lisa Lasson har levt med reumatisk artrit, RA, i 45 år men känner sig idag piggare och starkare än någonsin. Som tonåring ordinerades hon sängläge eftersom fysisk aktivitet då ansågs förvärra sjukdomen. Tack vare ny effektiv behandling kan hon sedan flera år träna obehindrat och har för första gången sprungit Vårruset. TEXT EVELYN PESIK AN FOTO SUSANNE WALSTRÖM –Jag har aldrig mått bättre än nu att få en reumatisk sjukdom när man är en aktiv 15-åring med mycket spring i benen är ett närmast overkligt dråpslag. – När jag fick min diagnos upplevde jag det som om livet redan var slut. Jag som älskade att röra på mig kunde plötsligt knappt gå. Alla leder var an gripna, jag hade fruktansvärt ont och var oerhört trött i många år, berättar Mona-Lisa Lasson. Då, för 45 år sedan, fanns det inga effektiva behandlingar att tillgå och det dröjde också länge innan hon fick träffa en reumatolog. – Många olika behandlingar testades, men jag blev inte bättre. Dessutom blev jag ordinerad att vila så mycket som möjligt. Att träna fanns inte på kartan då, man var övertygad om att fysisk aktivitet var skadligt för RA-patienter, säger Mona-Lisa Lasson. – Men jag har alltid valt att betrakta mig som en frisk människa, fast med ett rörelsehinder. Det enda synliga sjukdomstecknet på denna 60-åring är händerna som hann bli lite krokiga eftersom det dröjde innan hon fick en fungerande behandling. – Ja, det är fortfarande lite jobbigt att skaka hand med folk, men i övrigt har jag nästan inga besvär av min sjukdom längre, säger hon och berättar att hon som 20-åring blev utskälld av pensionärer när hon satt på handikapplats på tunnelbanan. – Bara den som tittade på händerna kunde ju se att jag var sjuk. Sedan fem år tillbaka behandlas hon med ett 4 biologiskt läkemedel. Biologiska läkemedel till verkas av levande celler eller vävnad och är ofta kopior av ämnen som finns i kroppen. – Jag ger mig själv en spruta en gång i veckan och går på kontroll var fjärde månad. Faktum är att jag aldrig har mått bättre i hela mitt liv än jag gör nu. Till och med min gamla mamma, som ju minns hur dålig jag var som ung, är förvånad över att se mitt tillstånd idag. Jag har ingen aktiv in » Jag tränar två gånger i veckan sedan flera år och har blivit så mycket starkare än förr. « flammation, ingen smärta och inga svullnader. Men hon betonar att välbefinnandet inte bara är läkemedelbehandlingarnas förtjänst. En minst lika viktig faktor är den regelbundna motionen som hon fick upp ögonen för i samband med att hon deltog i en träningsstudie på ett gym. – Jag tränar två gånger i veckan sedan flera år och har blivit så mycket starkare än förr. Nu klarar jag allt tungt trädgårdsarbete och har till och med börjat jogga lite. I våras deltog jag i Vårruset och det hade jag aldrig någonsin föreställt mig att jag skulle klara av. – Jag har fått mer energi och blivit mycket gladare sedan jag började träna. Det har blivit ett behov. n 1177 Vårdguiden nr 1 2015 REUMATISKA SJUKDOMAR – Jag har fått mer energi och blivit mycket gladare sedan jag började träna, det har blivit ett behov, säger Mona-Lisa Lasson som har levt med reumatisk artrit sedan tonåren. Det finns närmare hundra olika reumatiska sjukdomar. Många orsakas av inflammation i skelett, leder, muskler och senor. Inflammationen kan även drabba andra delar i kroppen, som blodkärl, hud och muskler. Den vanligaste reumatiska inflammatoriska sjukdomen är reumatoid artrit (RA), som även kallas ledgångsreumatism. Vid RA uppstår inflammationen i ledkapseln. RA är en så kallad autoimmun sjukdom. Det innebär att immunförsvaret angriper kroppens egna celler och organ i stället för att skydda kroppen. Psoriasisartrit är en annan kron isk inflammatorisk ledsjukdom. Symtomen påminner om både RA och artros. Nära hälften av alla psoriasispatienter kan få problem med lederna. Det finns även reumatiska sjukdomar som inte orsakas av inflammation, till exempel artros. Artros beror på att brosk i lederna brutits ned av ålder eller skada. MER INFORMATION På 1177.se kan du läsa mer om olika reumatiska sjukdomar. Här finns även frågor och svar samt personliga berättelser om reumatism. 1177 Vårdguiden nr 1 20155 » tema Reumatism » ONT I LEDERNA? Ont i lederna? Svullna fingrar? Stelhet på morgonen? Dessa symtom kan vara tecken på reumatoid artrit (RA) men det kan också handla om den betydligt vanligare sjukdomen artros. Tidig upptäckt av reumatisk sjukdom är alltid viktigt och numera finns mycket effektiva behandlingar. den kroniska, inflammatoriska led sjukdomen ledgångsreumatism benämns idag oftast reumatoid artrit (RA). Det är den vanligaste reumatiska inflamma tionssjukdomen och idag har nästan en av hundra svenskar RA, betydligt fler kvinnor än män. Utan behandling kan RA bland annat orsaka svår värk, väldig trötthet och kraftigt förstörda leder. Förr var det mycket vanligt att RA-patienter fick krokiga fingrar och krum kroppshållning. Idag går det sällan att se på någon att hon eller han har reumatism. – Tack vare intensiv forskning har det gjorts stora framsteg när det gäller både diagnos och behandling av RA. Idag kan vi ge patienterna såväl gott hopp som effektiva verktyg för att hantera sin sjukdom. Det viktiga är att upp täcka sjukdomen tidigt och komma under behandling så fort som möjligt, säger reuma tologen och forskaren Sofia Ernestam vid Karolinska Universitetssjukhuset. Det första hon brukar säga till sina patienter i samband med diagnosen är att de aldrig mer kommer att må lika dåligt igen. – Numera går det att leva ett bra liv också med en kronisk reumatisk sjukdom, tack vare effektivare och framför allt tidigare behandling. Förr väntade man ofta för länge både med att gå till doktorn och med att börja medicinera. Behandling Det finns många olika sätt att behandla dessa sjukdomar idag. Vanligast är att ge metho trexat som är en form av cellhämmande läke medel, kortison samt olika biologiska läke medel. De biologiska läkemedlen är effektiva i många fall, men inte i alla. De tillverkas av levande celler eller vävnad och liknar ofta kroppens egna ämnen. Ofta består behandlingen av en kombina 6 Nytt självtest För att öka kunskapen om vilka symtom du som patient bör vara uppmärksam på finns nu en webbplats, ontilederna.nu, där du kan lära dig mera om led sjukdomar, få svar på frågor om dina besvär samt få råd om när du behöver söka vård. tion av preparat som påverkar immunförsva ret på olika sätt. Eftersom de flesta av dessa sjukdomar är kroniska handlar det i allmän het om livslång medicinering. – Att motionera, lägga om kosten och framför allt att sluta röka kan påverka sjukdo men i positiv riktning med betydligt mindre smärta och trötthet och ibland leda till att man kan dra ner på läkemedlen. Reumatoid artrit eller artros Många blandar ihop RA med artros, en annan smärtsam ledsjukdom som drabbar väldigt många förr eller senare. De är två olika sjuk domar men med delvis liknande symtom. Båda kan medföra att man känner sig stel på morgonen, men vid artros går det över mycket snabbare. Man kan säga att artros har igång sättningssmärta men att RA även har vilo smärta. Vid RA brukar oftast händer och fötter svullna, medan artros är vanligare i knän, höfter, fingrar och axlar. –Vid reumatoid artrit blir man ofta trött och känner sig hängig. De första symtomen brukar ofta visa sig i fötterna, man kan få ont under framfötterna och få svårt att gå barfota. Morgonstelhet som varar i mer än en timme kan också vara tecken på RA. Svullna finger leder förekommer vid både RA och artros, men vid RA är svullnaderna mjuka och svampiga, leden känns lite som en disktrasa. Vid fingerledsartros känns leden hård och brukar drabba de yttre fingerlederna som gör ont. Funktionen i leden brukar sällan påverkas, till skillnad från vid RA. Eftersom man kan ha båda sjukdomarna samtidigt är det viktigt att det görs ordentliga undersökningar. Den som i unga år råkat ut för en ledfraktur eller meniskskada löper klart ökad risk för att så småningom utveckla artros i den skadade leden, säger Sofia Ernestam. n 1177 Vårdguiden nr 1 2015 –Min man fick bära mig uppför trapporna Den plötsliga smärtan i fötterna berodde inte på överansträngning. När även armbågen och andra leder svullnade kraftigt och gjorde ont förstod Hanna Levander att något var fel. Men chocken när hon vid 28 års ålder fick diagnosen reumatoid artrit (RA) var ändå stor. – jag visste ingenting om denna sjukdom och hann tyvärr bli ganska dålig med väldigt svullna leder och nedsatt rörlighet innan jag fick kontakt med en reumatolog, säger Hanna som idag är 33 år. – Under en period var jag så dålig att jag knappt kunde sätta mig eller gå i trappor, min man fick bära mig uppför trapporna hemma. Hanna hade aldrig tidigare haft några som helst problem med hälsan. – Jag röker inte, jag dricker alkohol med måtta och det finns såvitt jag vet ingen i släkten som har reuma tism. Det kändes nästan overkligt att drabbas av en sådan här sjukdom vid min ålder. När hon blev tillfrågad om hon ville delta i en forsk ningsstudie tackade hon ja direkt. – Jag ville ju bara bli frisk så fort som möjligt och det var precis det jag blev, tack vare den läkemedels behandling jag fick med biologiskt läkemedel. Från att ha varit handikappad blev jag helt symtomfri nästan direkt efter första behandlingen, säger Hanna som har fortsatt att medverka i forskning. – Jag har ju själv haft så stor nytta av framstegen i forskningen att det känns självklart för mig att delta. Med behandling en gång i månaden kunde livet fortsätta precis som vanligt för Hanna, men när hon och maken för några år sedan planerade att skaffa barn fick hon göra ett uppehåll med sin behandling. – Inför graviditeten klarade jag mig utan mediciner i flera månader, men under graviditeten och amningen fick jag äta kortison i låga doser och mådde jättebra. Efter amningen återupptog jag min vanliga behandling. Nu väntar Hanna barn igen och måste därför göra ett nytt uppehåll men det tar hon med ro. – Jag vet ju nu att jag förhoppningsvis kommer att bli helt besvärsfri igen, säger hon. n 1177 Vårdguiden nr 1 20157 » tema Reumatism » VIKTEN AV GODA VANOR goda levnadsvanor som att motionera regelbundet, äta bra mat, dricka måttligt med alkohol, undvika över vikt och att låta bli att röka är viktigt för alla. För personer med reumatisk sjukdom ger det dessutom avsevärt bättre livskvalitet. – Idag vet vi med säkerhet att rökning är den absolut starkaste riskfaktorn för att få reumatoid artrit (RA), den vanligaste reumatiska ledsjukdomen. Om man röker och dessutom har anlag för att få sjukdomen löper man avse värt högre risk att drabbas, säger reumatologen och fors karen Saedis Saevarsdottir, som arbetar på Reumatolog kliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Vid Karolinska Institutet pågår sedan 1996 världens största studie om levnadsvanor och ärftliga riskfaktorer för RA, den så kallade EIRA-studien. Sambandet mellan rökning och sjukdomsdebut och -förlopp är numera helt klarlagt. – För bara några decennier sedan visste man ganska lite om vad som orsakar RA och man kände inte alls till att rökning kunde vara en riskfaktor för att få sjukdomen. Idag vet vi också att rökare ofta får en svårare variant av sjukdomen som kan angripa andra organ än lederna och att de även svarar betydligt sämre på behandlingar, säger hon. – Det är aldrig för sent att sluta, rökstopp lönar sig alltid, betonar Saedis Saevarsdottir. Det finns mycket man kan göra själv för att förebygga eller lindra sin reumatiska sjukdom. Förr trodde man att det var farligt för reumatiker med inflammation i lederna att röra sig. Numera vet man att raka motsatsen gäller. – Motion i lagom dos är bra. Flera studier har visat att fysisk aktivitet dämpar både smärta och inflammations grad. Det verkar också som om ett aktivt liv med regel bundna motionsvanor innan sjukdomen debuterar kan leda till en lindrigare form av RA. Övervikt har en negativ effekt på många sjukdomar och det gäller även reumatiska inflammationssjukdomar. – Övervikt kan försämra sjukdomens förlopp och där för är det lika viktigt för personer med reumatism som alla andra att ha goda kostvanor och äta lagom mycket. Det är dock viktigt att balansera kost och träning för att undvika undernäring och förlust av muskelmassa, säger Saedis Saevarsdottir och tillägger att det idag finns livsstilsmottagningar vid flera kliniker som kan hjälpa patienter att ändra sina levnadsvanor. n 8 Systemisk lupus erythematosus SLE är en kronisk, autoimmun inflammatorisk reumatisk sjukdom som kan drabba alla organ i kroppen. Den drabbar mellan 300 och 500 personer i Sverige varje år, 90 procent är kvinnor. SLE börjar vanligen i 30- till 35-årsåldern. Vid SLE blir immunförsvaret av okänd orsak hyperaktivt och attackerar den egna vävnaden. Solljus, rökning, genetiska faktorer och det kvinnliga könshormonet östrogen ökar sjukdomsrisken. Ofta börjar sjukdomen med ledsmärtor, förstorade lymfkörtlar, njurpåverkan, muskelsmärtor, feber, kronisk trötthet, olustkänsla. Det är också vanligt att man får sjukdomen i samband med en graviditet. 1177 Vårdguiden nr 1 2015 Annelies sjukdom är osynlig Svullna armar, feber, utslag, extrem trötthet, andnöd. För 14 år sedan smög sig sjukdomen SLE (systemisk lupus erythematosus) på och förändrade Annelie Porsklints liv. Från fullt frisk till så svag att barnen fick hjälpa henne att borsta tänderna och kamma håret. Sedan hon fick rätt diagnos och rätt läkemedel lever hon idag ett bra liv. en morgon i februari år 2000 vaknade Annelie Porsklint, idag 41 år, och märkte att hela vänster arm hade domnat. Hon trodde först att hon bara hade legat lite konstigt på den, men strax därpå svull nade armbågen upp rejält. – Jag gick till läkaren och behandlades till en början med antiinflammatoriska tabletter och salvor. Så småningom kom jag till en ambitiös läkare som var under utbildning på vårdcentralen, som misstänkte en reumatisk sjukdom och skrev en remiss till en reumatolog, säger hon. Specialistläkarna misstänkte SLE ganska tidigt men utredningarna gav inga entydliga svar. – Jag hade ofta feber, lite utslag och blev snabbt väldigt röd i solen. Efter en influensa förvärrades symtomen, jag fick plötsligt svårt att röra händer och fingrar. – Mina barn som idag är 22 och 20 år gamla är mina hjältar. De hjälpte mig redan som små med allt praktiskt hem ma, till och med att borsta mina tänder och kamma mitt hår. När Annelie sju år efter insjuknandet äntligen fick en klar SLE-diagnos blev hon först helt knäckt. – Jag var övertygad om att jag skulle vara sjuk i resten av mitt liv och deppa de ihop ganska rejält en period. Men jag kände också en viss lättnad över att till slut få ett namn på min sjukdom. Idag har jag accepterat den fullt ut och lärt mig att leva med de begränsningar det innebär att ha SLE. – Min sjukdom är ju osynlig. Den typ av trötthet man får vid SLE går inte riktigt att förklara för omgivningen. Alla är ju lite trötta på fredagar men jag brukar säga att jag är trött-trött, säger Annelie som fortfarande är svag i hän derna. – Jag måste byta position ofta på job bet och jag klarar inte av att cykla. Men hemma orkar jag numera i alla fall städa själv och att lyfta min gjutjärnspanna utan problem. Det fungerade inte tidi gare. Annelie har deltagit i flera forsk ningsstudier på Reumatologkliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset i Solna och behandlas idag med biolog iska läkemedel, som har visat sig vara mycket effektiva mot flera reumatiska sjukdomar. – Jag får dropp en gång i månaden och mår idag så pass bra som det går. Sedan något år tillbaka finns det också en grupp för SLE-sjuka på Facebook där jag är medlem. Det är skönt att veta att man inte är ensam om att ha den här sällsynta sjukdomen. Och jag hoppas att mer information ska öka förståelsen för att det inte alltid syns utanpå om man är sjuk eller frisk. n 1177 Vårdguiden nr 1 20159 Sätt färg på tallriken N IL L 10 U Om du äter minst ett halvt kilo grönsaker, bär och frukt om dagen löper du avsevärt mindre risk att få diabetes, högt blodtryck och andra hjärt-kärlsjukdomar. Även risken för vissa cancerformer, övervikt och fetma minskar om du äter så mycket grönt. 500 gram motsvarar till exempel tre fulla nävar med grönsaker plus två frukter, eller några deciliter bär. För barn under fyra år finns det inga studier på vilken mängd som är bäst för hälsan. Där emot har forskningen visat att barn som äter mycket grönsaker, bär och frukt äter mindre skräpmat. För barn mellan fyra och tio år rekom menderar Livsmedelsverket 400 gram per dag. G Tre fulla nävar XT TEXT GUNILLA ELDH A FOTO: LISA B JÖ R N ER /JO H N ÉR Mer mat från växtriket och mindre från djurriket är huvudbudskapet i Livsmedelsverkets förslag till uppdaterade kostråd. Grön TE ”Vi äter med ögonen” är ett gammalt uttryck som bottnar i en livsviktig genetisk program mering av vår hjärna. Färgpigmenten signa lerar att här finns det gott om antioxidanter, ämnen som skyddar våra celler. Chili, grönkål, rödkål, paprika, persilja och kronärtskocka ligger i topp. Många grönsaker och rotfrukter innehåller viktiga vitaminer, framför allt vitamin C, A, E, K och folat (folsyra). Mineraler som kalium, järn, kalcium, magnesium och selen behövs för att olika system i kroppen och hjärnan ska fungera bra. Sådana finns det gott om i bland annat spenat, grönkål, ruccola, jordärtskocka, nässlor, fänkål och i örtkryddor som basilika, persilja och dill. Bönor är de mest proteinrika grönsakerna och är särskilt viktiga för vegetarianer och veganer som inte får i sig proteiner från fisk och kött. Tofu och hummus, som görs av proteinrika sojabönor och kikärtor, ger variation i en grönsaksdiet. Avokado och oliver inne håller nyttigt fett, liksom nötter och mandel. EL D H guid M er ma t fr ån väx trik et o ch m indre från djurr iket är Råa eller varma, färska eller på burk? I grova grönsaker som vitkål, blomkål, kålrot, morötter, palsternacka, broccoli, brysselkål och bönor finns det gott om fibrer. De kan ge ett visst skydd mot tarmcancer och håller magen igång. Hälften av de grön saker vi äter ska helst vara av den fiberrika sorten. Men för den med känslig mage kan det vara lättare att tåla fibrerna om grönsakerna är lättkokta. Ett annat viktigt skäl att koka grönsaker är att vi vill komma åt nyttigheterna i dem. Från morötterna vill vi framför allt få i oss A-vitaminet, som är fettlösligt. Därför är det bra att servera de lättkokta morötterna med en klick smör eller olivolja. – Tomat är ett annat exempel på en grönsak som blir nyttigare när man hettar upp den. Den innehåller mycket av antioxidanten lykopen, men det har vi svårt att tillgodo göra oss när tomaterna är råa. Genom att värma upp tomaterna får vi i oss betydligt mer av lykopenet, säger Veronica Öhrvik, nutritionist på Livsmedelsverket. En viss del av de vattenlösliga vitaminerna, som C-vitamin, lakas ur när man kokar grön sakerna. Att koka med så lite vatten som möjligt – och helst ångkoka – är allra bäst. Konserverade bönor är inte lika nyttiga som frysta, färska eller torkade som du blötlägger själv. Kan det ändå vara motiverat att köpa bönor i tetrapack eller burk? – Ja, det är en jättebra produkt som gör bönor och kikärter betydligt mer lättlagade. Även om de innehåller lite mindre av vissa näringsämnen är de bra källor till viktiga näringsämnen som fibrer, folat och selen. Det är tre av fem näringsämnen som vi vet att det kan vara lite svårt att få i sig tillräckligt av. De andra två är järn och vitamin D. n 1177 Vårdguiden nr 1 2015 et k r e elsv d e m t i Livs e p a k s d u huvudb OTO AFF GR TO FO ko str åd . den te ra de saks- da p up l l ti g a rsl ö f s eftersom de gödslas med naturgödsel som alltid innehåller tarmbakterier. – Man får inte vara lat, sallad ska sköljas blad för blad. Allt får man inte bort, men med bakterier är det så att ju färre vi får i oss desto mindre risk att vi blir sjuka av dem. Var noga med att få bort alla jordpartiklar, till ex- »Man får inte vara lat, sallad ska sköljas blad för blad.« empel i blastvecken på purjolöken. Som väl är trivs bakterier inte särskilt bra på grönsaker, men när vi blandar till exempel dåligt sköljd sallad med Nyttigaste grönsakerna enligt Livsmedelsverket 1. S penat, grönkål, mangold, machésallad Rikast på A-, C-, och K-vitaminer, folat samt kalium, järn och magnesium. I topp när det gäller det mesta utom fibrer. Skölj grönsakerna! Det är bra att skölja grönsaker, särskilt bladgrönsaker, för att få bort bakterier och andra mikroorganismer som man kan bli sjuk av. – Vi har haft en del problem med matförgiftning från importerad ruccola, groddar, babyspenat och kryddväxter. De vattnas ibland med förorenat vatten på grund av vatten brist. En del grönsaker sprejas med vatten för att se rena och fräscha ut, men även det vattnet är ofta förorenat, säger Marie-Louise DanielssonTham, professor i livsmedelshygien vid Örebro universitet. Hon äter gärna grön saker som odlats ekolog iskt, men påpekar att man bör skölja dem extra noga Grönsaks toppen 2. Gröna bönor och haricots verts Massor av K-vitamin, även C-vitamin, folat, kalium och magnesium. Ger mer fibrer än bladgrönsakerna. 3. B roccoli och brysselkål Innehåller mycket fibrer, folat, C- och K-vitamin, järn och andra mineraler. räkor eller skinka sätter de igång att föröka sig. – Då är bakterierna utsvultna. Därför bör man bara äta sådana blandade sallader om de är nyg jor da, säger Marie-Louise Danielsson-Tham. ”Behöver ej sköljas” står det på vissa förpackningar med färdigskuren sallad, men det vill Marie-Louise Danielsson-Tham varna för. – Färdigskuren sallad ”blöder” växtsaft och det gillar till exempel salmonellabakterien, säger hon. Färdigskuren sallad ska sköljas noga! En annan vanlig missuppfattning är att bakterier och virus dör i frysen. – De trivs utmärkt i den fuktiga miljön. Man måste hetta upp dem till 70 grader, men kom ihåg att det bara gäller ytan. Det räcker alltså att koka upp grön sakerna hastigt, säger Marie-Louise DanielssonTham. n 4. G röna ärter och sockerärtor Rika på C-vitamin och mag nesium, goda halter av många andra näringsämnen. 5. Avokado Ger fibrer, kalium och folat. Innehåller även nyttigt fett. Hela listan över de nyttigaste grönsakerna hittar du på Livsmedelsverkets webbplats. Där finns också en livsmedelsdatabas där kan du se hur mycket näring olika livsmedel innehåller. Du hittar den på www7.slv.se/naringssok 1177 Vårdguiden nr 1 201511 Våga berätta! TEXT ANNA-LENA BYSTRÖM ILLUSTRATION MATTIAS SÖDERHOLM OCH JAKOB ARDMAR Är du mellan 8 och 12 år och har en hemlighet? Alla har hemligheter. Om en hemlighet gör dig glad och pirrig är det bra. Men en hemlighet som gör dig ledsen eller orolig ska troligen inte vara hemlig. Det kan handla om att du själv mår dåligt, att det är jobbigt hemma, att någon är elak eller tvingar dig att göra saker som du inte vill. Kanske är det en kompis som berättar en hemlighet för dig som är jobbig. Har du en hemlighet som gör ont ska du inte behöva vara ensam med den. Att prata om det som är jobbigt är en bra början till att det ska kunna bli bättre. Det betyder inte att du sviker. Läs mer på 1177.se/vagaberatta hur du kan göra om du behöver hjälp. 12 Elsa Elsa får inte vara med de andra i skolan. Hur hon än gör blir det bara fel. Hon förstår inte varför. Hon vågar inte berätta det för någon vuxen, hon är rädd att det ska bli värre då… För Elsa blir det bättre när Ebba följer med Elsa till hennes lärare och berättar vad som hänt. Att följa med en kompis som har det jobbigt är ett bra sätt att hjälpa honom eller henne. Läs mer på 1177.se/vagaberatta hur du kan göra om en kompis har det jobbigt. Nisse Nisses pappa brukar dricka mycket öl och är ganska ofta full. Nisse tycker så mycket om sin pappa och de brukar göra roliga saker ihop. Men när pappa är full vill han mest hänga i soffan och bryr sig inte om att han har lovat att gå på fotbollsmatch med Nisse… Nisses pappa kan få hjälp att sluta dricka. Men han måste vilja det själv. Det bästa Nisse kan göra för att hjälpa sin pappa är att berätta för någon vuxen hur han har det. Läs mer på 1177.se/ vagaberatta hur både Nisse och hans pappa kan få hjälp. 1177 Vårdguiden nr 1 2015 Lilly I skogen bor det spindlar. Och dem är Lilly rädd för. Så rädd att hon inte vill åka med på klassens skogsutflykt. Bara hon ser en spindel blir hon yr och det känns som att hon ska svimma. När någon är så rädd för något som Lilly är kallas det för fobi. Det är jobbigt för den som har det, men det går att träna bort rädslan. Läs mer på 1177.se/vagaberatta hur Lilly fick hjälp. Kom ihåg: • Du har rätt att känna dig trygg. • Du har rätt att vara barn och få göra saker som du mår bra av. • Du ska inte ta ansvar för om en vuxen mår dåligt, det är aldrig ditt fel. • Du har rätt att säga vad du tycker. • Du är inte ensam. Det finns hjälp att få. Berätta för någon! Herman Herman är jätterädd när hans pappa slåss hemma. Han vågar inte berätta det för någon – för tänk om det blir ännu värre då. En dag ringde Herman till BRIS, dit kan barn ringa för att få råd och stöd utan att säga sitt namn. Ibland kan det vara lättare att börja berätta för nån man inte alls känner. Sedan Herman pratat med BRIS vågade han gå till skolkuratorn som visste hur han och hans familj kunde få hjälp. Det är aldrig rätt att slåss. Ingen får slå barn. Och barn ska inte behöva se på när vuxna slåss. Du kan läsa mer om alla barns rättigheter på 1177.se/vagaberatta. Det finns saker att göra för att något jobbigt ska bli bättre. En bra början är att berätta för någon annan hur du har det. Det kan vara en vuxen som finns nära dig hemma, på din fritid eller i skolan. Det spelar inte någon roll vem det är, bara det är någon som du vill berätta för. Den som är vuxen kan sedan hjälpa dig vidare. Om det känns lättare att berätta för någon i en telefonjour eller på en chatt är det också ett bra sätt. Att prata med en kompis kan också vara bra. Men ofta behöver en vuxen också hjälpa till. Ett bra sätt att hjälpa en kompis som har det jobbigt kan vara att tala om att hon eller han helst ska berätta för en vuxen. Läs mer på 1177.se/vagaberatta hur du kan göra om du behöver hjälp. 1177 Vårdguiden nr 1 201513 Konsten att bli med b Det finns mycket ni själva kan göra för att öka chanserna att bli med barn. Vänta inte för länge med att försöka, och ha sex ofta, är expertens främsta råd till dem som vill bli med barn. För dem som inte kan bli gravida på egen hand finns hjälp att få. TEXT GUNILLA ELDH FOTO SUSANNE WALSTRÖM/JOHNÉR S er du bebisar överallt? Nyblivna föräldrar som är ute och går med barn vagn? Mars är den må nad då det föds flest barn. Men för alla går det inte så lätt att bli med barn som man hade kunnat önska. Har du för sökt bli gravid en tid finns det en hel del du kan göra själv för att öka dina chanser. – Ha mycket sex är ett bra råd. En viktig orsak till barnlöshet är faktiskt att folk ligger med varan dra för lite, säger Claes Gottlieb, specialistläkare i obstetrik och gynekologi vid IVF- och fertili tetsmottagningen på Sophia hemmet. – Har ni svårt att få till ett tätt samliv, kanske på grund av resor och annat, är det viktigt att 14 pricka in ägglossningen. Man har ägglossning ungefär 14 dagar före mens och störst chans att bli gravid har man från och med ett par dagar före och fram till ägg lossningen. – Viktigt är också att mannen inte har samlat på sig en massa gamla spermier som har hunnit bli trötta. Det får inte vara för glest mellan utlösningarna, til� lägger han. Hur många som är ofrivilligt barnlösa är svårt att beräkna, men ungefär vart femte par har någon gång i livet svårigheter att få barn. Orsaken ligger nästan lika ofta hos mannen som hos kvinnan. Ett vanligt storstadsfenomen är att vänta med barn tills man plug gat färdigt, varit ute och rest och kommit en bit på väg i yrkeskar riären. Det nya livsstilsmönstret är inte anpassat efter biologin. – Kvinnans ålder är den vanli gaste orsaken till svårigheter bland dem som söker hjälp hos oss. Många kvinnor får svårare att bli med barn efter 35, efter 38 sjunker kurvan brantare och efter 40 ännu mer, säger Claes Gottlieb. Den näst vanligaste orsaken till infertilitet hos kvinnor är stör ningar i ägglossningen på grund av olika hormonrubbningar. En orsak kan vara att man har PCO, polycystiska ovarier. Äggstock arna har då många små omogna äggblåsor och menstruationerna brukar vara glesa. Det behandlas med dagliga hormonsprutor eller -tabletter. – Störningar i ägglossningen är tacksamt att behandla, särskilt för den som är under 35 år, då ökar chansen att bli gravid påtagligt. Endometrios är en sjukdom som kan göra det svårt att bli gra vid. Förutom smärta och stora menstruationsblödningar är just barnlöshet en vanlig följd av en dometrios. Sjukdomen behand las med läkemedel och ibland med operation. – Men för att inte förlora tid kan det vara bättre att starta med en provrörsbefruktning direkt. IVF (in vitro-fertilisering) eller provrörsbefruktning fungerar lika bra för kvinnor med endo metrios som för dem som får IVF av andra orsaker, säger Claes Gottlieb. 1177 Vårdguiden nr 1 2015 arn Skador på äggledarna drabbar omkring var tionde kvinna i Sve rige. Könssjukdomar som klamy dia och gonorré kan till exempel orsaka äggledarinflammation, vilket i sin tur kan leda till sam manväxningar inuti eller intill någon av äggledarna. Då kan ägget varken möta spermierna eller vandra vidare till livmodern. – När antalet klamydiafall ökar ser vi också fler kvinnor med äggledarskador bland dem som söker för barnlöshet, säger Claes Gottlieb. Även rökning, övervikt och ex tremt hård fysisk träning påverkar fertiliteten negativt. – Kvinnor som röker går in i klimakteriet ungefär två år tidi gare än normalt, så vi vet att det påverkar ägglossningen. Dess utom har man hittat giftiga äm nen från tobaken i de äggblåsor där äggen ligger. Fetma är en annan vanlig orsak till att det är svårt att bli med barn. – En kvinna med BMI över 35 har ofta inga ägglossningar och då är viktminskning det första man måste försöka åstadkomma. Undervikt på grund av ätstörning eller överdriven träning har sam ma negativa effekt. Mannens fertilitet påverkas också av hans ålder, men förändringen kommer vanligtvis senare i livet än för kvinnan. Den vanligaste orsaken till infertilitet hos män är för få spermier, men även vissa sjukdomar och läkemedel kan försämra fertiliteten. Har ni försökt få barn i minst ett år är det skäl nog att sätta igång en utredning. Om orsaken är uppenbar, till exempel att kvin nans äggledare är bortopererade eller om mannen saknar spermier kan man söka hjälp direkt. Det gäller även lesbiska par som bor tillsammans och vill ha barn. Ni kan söka hjälp direkt på gynekologiska mottagningar, sjukhusens kvinnokliniker eller på privata kliniker med läkare som är specialiserade på fertilitet och IVF. Ni kan också be om en remiss till fertilitetsutredning på er vårdcentral. – Om du som kvinna är ung, det vill säga under 35 år, ska du söka hjälp efter ett år. Är du äldre kan du söka redan efter ett halvår för då har du inte så mycket tid på dig. Fertiliteten sjunker medan du väntar, säger Claes Gottlieb. n MER INFORMATION På 1177.se kan du läsa mer om ofrivillig barnlöshet och om olika behandlingar. Myter och sanningar Claes Gottlieb, specialistläkare i gynekologi och obstetrik, reder ut vad som är sant och falskt. ”Spelar samlagsställningen någon roll för chansen att bli med barn?” – Nej, absolut inte. Att chansen skulle öka om du har en kudde under rumpan, benen i vädret eller ligger kvar i sängen är bara myter. ”Hjälper det att knipa efter samlaget?” – Nej, den spermie som kan befrukta ägget slänger sig in i livmoderhalsen inom ett par sekunder. De som blir kvar i slidan dör, för där är det för surt. ”Blir det lättare barn om mannen låter bli att ha sex eller onanera tills det är dags för ägglossning?” – Nej, snarare tvärtom. Spermier som ”sparas” bli trötta. Tätt mellan utlösningarna gör att det blir omsättning på spermierna och det ökar chansen att de ska orka fram till ägget. ”Är det svårare för mig att bli med barn för att jag ätit p-piller under hela tonåren?” – Nej, man kan faktiskt säga att det kan vara tvärtom! Dina äggstockar ”sover” medan du tar p-piller och andra preventiv medel som hindrar ägglossning. När du slutar med pillren vaknar äggstockarna till liv med en kick. ”Jag har gjort två aborter – är det därför jag inte blir med barn?” – Nej, aborter påverkar inte din framtida fertilitet. Många som söker hjälp är oroliga för att de själva kan ha orsakat sin barnlöshet. I stället kan man se det som att de visat att de kan bli med barn, vilket är positivt. ”Kan mitt kaffedrickande hindra mig att bli med barn?” – Nej, kaffe i måttliga mängder har ingen negativ effekt. ”Jag hade klamydia men märkte det inte först, så det tog lång tid innan jag fick behandling – är det därför jag har svårt att bli gravid?” – I vissa fall kan klamydia orsaka äggledarinflammation som ger skador på äggledarna. Det upptäcks i så fall vid en fertilitetsutredning. ”Kan värktabletter försämra mina möjligheter att bli med barn?” – Ja, kvinnor som vill bli med barn ska inte använda till exempel Diklofenak, Naproxen, Ipren och Ibumetin eftersom de tillfälligt kan minska fertili teten. ”Kan folsyra öka chansen att bli med barn?” – Nej, men alla som vill bli gravida bör ta folsyra som kost tillskott för att minska risken att fostret får ryggmärgsbråck. ”Finns det andra kosttillskott eller naturläkemedel som kan hjälpa mig att bli med barn?” – Nej, det finns inga vetenskapliga bevis för det. Många patienter kommer med en hel massa burkar och frågar om de kan ta dem, men man ska inte tro att de är ofarliga bara för att de är naturmedel. Vissa av dem kan tvärtom minska fertiliteten, eftersom de kan ha en ganska stark hormonell effekt. ”Är det någon idé att prova akupunktur om jag har svårt att bli med barn?” – Vi vet inte om akupunktur har någon effekt på fertiliteten. Det finns små studier som tyder på det, men det kan inte anses vetenskapligt bevisat. Om du själv tror att det kan hjälpa, bör du se till att bli behandlad av någon som har rätt utbildning. 1177 Vårdguiden nr 1 201515 16 MARIA SATTE PUNKT FÖR VÅLDET 1177 Vårdguiden nr 1 2015 Under flera år blev Maria Blomqvist misshandlad, kränkt och hårt kontrollerad av sin dåvarande sambo. En dag valde hon att polisanmäla honom och sätta punkt för ett helvete som pågått allt för länge. Det här är hennes berättelse. TEXT MARLÈNE NÄSLUND FOTO ULF HUETT M annen, vi kan kalla honom Erik, hade funnits i bekantskapskret sen sedan många år. – Han var väldigt charmig, po pulär och glad, och han var upp muntrande och flörtig mot mig, berättar Maria. Själv levde hon familjeliv med man och två barn när hon blev passionerat förälskad i Erik och såg ingen återvändo. Skilsmässan var ett faktum. Men bakom den till synes kärleksfulle mannen gömde sig en man med enorm vrede och ett osunt kontrollbehov. Detta visade sig bara ett par veckor efter att de flyttat ihop. – Han kunde av outtalad anledning bli rasande och ta tag i mitt hår för att släpa mig längs golvet, samtidigt som han kallade mig förnedrande saker som ”hora”, för att i nästa stund sitta ihopkrupen på golvet och gråta av ångest för att han ”älskade mig så mycket fastän jag inte förstod det”, berättar hon. Det fanns också många tillfällen då hon blev tvingad till sex. Om hon inte ville blev hon bestraf fad med slag, sparkar och kränkande ord. Maria beskriver förhållandet som en balansgång mellan himmel och helvete, där det hela tiden gäll de att vara på sin vakt för att kunna förutse vad som skulle hända. – Men om det alltid skulle vara ett helvete skulle man ju inte överleva. Det är det som är det farliga, och som gör att man ändå stannar kvar i en så osund relation. När det var dåligt var det fruktansvärt, men när det var bra, så var det verkligen bra, berät tar Maria. Maria och Erik hade utåt sett ett fint liv med stor bekantskapskrets och båda två hade bra jobb. Ma ria försökte dölja vad som pågick innanför hem mets väggar så gott det gick, även om det fanns några få hon hade vågat berätta vissa delar för. – Jag lurade mig själv och trodde att jag skyddade mig genom att inte berätta för så många, men den enda jag egentligen skyddade var honom, säger hon. Efter flera år valde hon att polisanmäla Erik, eft er att han hade varit nära att köra över henne med bilen. När hon väl gjort det möttes hon av god hjälp från polisen – men samtidigt av motstånd från per soner i hennes bekantskapskrets. – En del personer i min närhet hade svårt att tro på mig när jag berättat vad jag levt med i flera år. Det blev jag sårad av, säger Maria. Så småningom, efter det att Maria lyckats lämna Erik, fick hon hjälp genom samtal i form av grupp terapi. Det fick henne också att förstå att hon inte är ensam. – Blåmärken och sår läker ju tids nog, men de ärr som finns på insidan, orsakade av kränkande ord, är svårare att bli kvitt ifrån. I gruppterapin fick jag hjälp att hantera det och verktyg för att kunna gå vidare, berättar hon. Erik blev häktad men blev inte åtalad, på grund av brist på bevis. Detta trots att Maria ansågs vara ”mycket trovärdig” i förhören. Det händer dess värre alltför ofta, eftersom det sällan finns vittnen innanför hemmets väggar. Maria valde att skriva en bok om sina upplevelser, ”En vacker dag lämnar jag honom”, som ett stöd för »Våga fråga! Det kan pågå våld i alla typer av familjer och där man minst anar.» andra i samma situation. Idag lever hon i en sund relation och jobbar som chef på ett företag. Där an vänder hon sig av sina egna erfarenheter när hon pratar med anställda och försöker att ha extra koll om någon är sjukskriven för ofta. – Det kan tyda på att någon inte har det så bra hemma, och då vill i alla fall jag känna att jag har vågat fråga, säger Maria. På frågan om hon har några tips till personer som tror att någon närstående kan vara utsatt har hon bara ett råd: – Våga fråga! Det kan pågå våld i alla typer av fa miljer och där man minst anar. Man kan alltid fråga en person hur det är hemma. Om personen inte vill prata kanske den ändå känner att det finns någon som har sett och hört och som är redo att lyssna och hjälpa, den dagen man vill berätta, säger hon. n Lagar mot våld • År 1998 skärptes lagen vad gäller mäns våld mot kvinnor. Åtalspunkten grov kvinnofridskränkning, som då trädde i kraft, gäller upprepade övergrepp och kränkningar som begåtts av en man som kvinnan har eller har haft en nära relation till. Förutom fysiskt våld ingår även psykiskt och sexuellt våld. Brottet lyder under allmänt åtal. Det innebär att polis eller åklagare är skyldiga att utreda brottet, även om den som är utsatt inte vill det. • Sedan år 1982 faller våld på enskild plats, till exempel i hemmet, under allmänt åtal. • I början av 1980-talet ändrades lagen så att kvinnor som misshandlats inte längre kunde ta tillbaka sin anmälan. • Barn som har bevittnat brott mot en förälder eller annan närstående är också brotts offer och har rätt till brottsskade ersättning, hjälp och stöd. • Sedan 1979 har vi förbud mot barnaga. Det innebär att barn inte får utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränk ande behandling. Det gäller både fysiskt våld och kränkande bestraffning. • Sedan 1965 är våldtäkt inom äktenskapet straffbart. Varför slår man? » 1177 Vårdguiden nr 1 201517 Många brott anmäls inte O mkring sju procent av befolkningen upp gav i en studie från Brottsförebyggande rådet, Brå, att de varit utsatta för brott i nära rela tioner under år 2012. I Brås rapport definieras brott i nära relation som att man har blivit utsatt för någon typ av våld av sin partner (till exempel flickvän, pojkvän, hustru eller man). Det kan handla om fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld. Både kvinnor och män utsätts för den här typen av brott. Drygt var fjärde kvinna och var sjätte man i befolkningen uppger att de någon gång i sitt liv har utsatts för brott i en nära rela tion. Det våld som riktas mot kvinnor pågår oftare under längre tid, tenderar att vara grövre och leder oftare till att den som är utsatt behöver sjukvård. De flesta av de här brotten polisanmäls inte. Enligt Brås undersökning hade bara knappt fem procent av kvinnorna och knappt tre procent av männen som uppgav att de utsattes för våld år 2012 anmält händelsen. År 2013 anmäldes cirka 12 600 fall av misshandel och grov misshandel mot kvinnor i nära relationer i hela landet. An talet anmälda fall av motsvarande brott mot män år 2013 var knappt 3 400. Mörkertalet verkar alltså vara större när det är män som drabbas av våld i nära relationer. Eftersom brotten främst sker i hemmen är de svåra att upptäcka. Det är också svårt att ingripa och hjälpa den som är utsatt. Men att göra en polisanmälan är ett sätt att få slut på en våldsam situation. Det vanligaste är att den som är utsatt gör anmälan, men även närstående, vänner eller grannar till den som utsätts kan anmäla. Vården ska alltid fråga O m en vuxen person kommer till exempelvis en vårdcentral med symtom eller tecken som gör att vårdpersonalen misstänker att hen har utsatts för våld eller andra övergrepp av en närstående, ska vårdpersonalen fråga personen i enrum om orsaken till dessa symtom eller tecken. Finns det misstanke om våld ska vårdperso nalen alltid fråga om det finns barn i familjen. Personalen ska informera om att socialtjänsten har ansvar för att stödja och hjälpa våldsutsatta personer och barn, och förklara att de är skyldiga att anmäla misstanke om våld i nära relationer till socialtjänsten om det finns barn med i bilden. Vårdpersonalen ska också informera personen om vilken typ av vård och stöd hen kan få från hälso- och sjukvården, socialtjänsten och frivilligorganisationer. Socialtjänsten kan till exempel erbjuda skyddat boende, även för eventuella barn. Vårdpersonalen ska även bedöma vilka behov personen kan ha av vård, såväl fysiskt som psyk iskt, med anledning av våldet. 18 VARFÖR SLÅR MAN? På Manscentrums krismottagning på Södermalm i Stockholm söker 100 –200 män per år hjälp för att de är våldsamma eller riskerar att bli det. Det är män i alla åldrar och från olika bakgrunder. Kvinnor med våldsproblem kan också höra av sig, men de flesta som söker sig hit är män. TEXT MARLÈNE NÄSLUND FOTO ULF HUETT – en man jag mötte hade en fru som ville skiljas. Han förstod inte varför och hade svårt att uttrycka vad han kände. I stället blev han aggres siv och slog och hotade henne. När han gjorde det fick han känslan av att ta tillbaka makten och kontrollen för stunden, men i efterhand kände han sig liten och ångerfull, berättar Ulf Calvert, psykolog och samtals terapeut på Manscentrum. Ulf har mer än 20 års erfarenhet i sitt yrke och har mött många män som sökt hjälp. Han berättar att de som söker sig hit oftast inte har bliv it polisanmälda, och en del har inte ens börjat använda våld, men de är oroliga för att de ska börja göra det. De kan också ha blivit tillsagda av närstående att söka hjälp för sitt beteende. Ibland har de blivit hänvisade från socialtjänsten eller från kriminalvården, exempelvis om de har fått en villkorlig dom. – En annan man tyckte att det var alla andra det var fel på, men efter vårt 1177 Vårdguiden nr 1 2015 Här kan du få hjälp Det finns många sätt att söka hjälp på – vare sig du är utsatt för våld, om någon du känner är utsatt eller om du utsätter någon annan för våld. • Kvinnofridslinjen kvinnofridslinjen.se eller ring 020-50 50 50 Nationell stödtelefon dit alla som vill ha råd och hjälp kan ringa, dygnet runt. Det kostar inget och syns inte på din telefonräkning. Du kan vara anonym, och de som svarar är socionomer eller sjuksköterskor med tystnadsplikt. • Polisen polisen.se/komtilloss Vid akut läge ring 112, annars 114 14 Polisen har särskilt utbildade utredare med inriktning på våld i nära relation, där hedersrelaterat våld och våld i samkönade parrelationer ingår. På polisens sajt finns information om hur du anmäler. • Kvinnojourer, SKR Sveriges kvinno- och tjej jourers riksförbund kvinnojouren.se första samtal började han inse sin egen del i problemet. Det är viktigt att ta sitt ansvar för att kunna få till en förändring, berättar Ulf. Han kan se att stress som kommer av exempelvis arbetslöshet eller alkoholproblem kan göra att en person tar till våld i en viss situation, men det är inte den grundläggande anledningen till våldsbeteendet. Att utöva våld kan ge en känsla av makt, men i själva verket kan det vara makt löshet och rädsla som ligger bakom. – Det är ofta personer som har haft otrygga relationer tidigare i livet, exempelvis till en förälder, personer som har ett stort kontrollbehov och som har svårt att sätta ord på sina känslor, säger Ulf. Det kan ta tid innan man förstår att man behöver hjälp för att sluta slå. Men när man inser det och söker hjälp finns det goda chanser att förändra sitt beteende. – En yngre man som gick hos mig sa att han kände sig underlägsen som behövde ta hjälp, men efter vårt första samtal tyckte han att det kändes bättre att ha fått sätta ord på sina känslor. Därefter har han kommit tillbaka för flera samtal, och nu har han lärt sig att hantera sitt beteende så att han inte längre skadar någon, varken sig själv eller någon annan, säger Ulf. Ulfs råd är att vi alla kan vara mera uppmärksamma på om människor i vår omgivning verkar ha det tufft hemma. – Våga prata med varandra för att fråga hur det är hemma, och öva på att sätta ord på känslor, säger Ulf. Och det finns hjälp – både för den som slår och den som blir slagen. n Via webbplatsen kan du hitta kvinnojourer nära dig. Du kan få råd genom telefonsamtal eller vid ett möte. Jouren kan erbjuda skyddat boende under kortare tid för dig och dina barn. Hit kan du också vända dig om du vill fråga om råd för någon annan. • Brottsofferjouren brottsofferjouren.se eller ring 0200-21 20 19 Det är gratis att ringa och du blir kopplad till den jour som finns närmast dig. Brottsofferjouren är en ideell organisation som arbetar för att alla brottsoffer ska få det stöd som behövs. • RFSL Riksförbundet för sexuellt likaberättigande rfsl.se eller ring 020-34 13 16 Har en brottsofferjour för HBT-personer. • Manscentrum manscentrum.se eller ring 08-643 11 71 Hit kan du vända dig om du behöver fråga om råd och vill få hjälp. Kvinnor är också välkomna att höra av sig. Här jobbar psykologer med lång erfarenhet. • BRIS Barnens rätt i samhället, bris.se eller ring 116 111 Hit kan du ringa, mejla, chatta om du vill ha råd, hjälp och stöd. • Brottsoffermyndig hetens sajt för barn jagvillveta.se Här kan du som är barn läsa om vad som är brottsligt, hur du anmäler och hur du kan få hjälp. • Origo origostockholm.se Telefonnummer för unga: 020-25 30 00 Du som är 13–26 år, bor i Stockholms län och utsätts för eller riskerar att utsättas för hedersrelaterat förtryck och våld kan kontakta Origo. • Tjejjourer tjejjouren.se Till de flesta tjejjourer kan du mejla, chatta eller ringa en eller flera dagar i veckan. Tjejjouren är en ideell förening som arbetar med att stötta och stärka unga tjejer. • Tjejzonen VÅGA FRÅGA! tjejzonen.se erbjuder gratis juridisk rådgivning till tjejer som blivit utsatta för brott. Om du är orolig för någon i din närhet, låt hen veta att du ser och hör att något pågår. Vill du engagera dig och hjälpa till kan du göra det ideellt, exempelvis i en kvinnojour eller liknande verksamhet. 1177 Vårdguiden nr 1 201519 Spåra smittan TEXT GUNILLA ELDH ILL KENNETH ANDERSSON den som får ett brev från sjukvården med det här meddelandet kanske blir rädd, upprörd, ledsen eller till och med arg. Men bakom det tuffa budskapet finns människor som är proffs på att hitta lösningar som fungerar för just dig. – Vi vill på bästa sätt hjälpa den som kan ha smittats. Hos oss kan du prata om din situation med personal som har tystnadsplikt. Vi ser också till att du får behandling direkt om det visar sig att du är smittad, säger Jennie Everljung, kurator vid enheten för sexuell hälsa på Södersjukhuset. Klamydia tillhör de smittsamma infektionssjuk domar som är smittspårningspliktiga enligt smitt skyddslagen. Det innebär att hälso- och sjukvården ska informera den som kan vara smittad och upp mana hen att uppsöka läkare för provtagning. för att kartlägga en smittad persons sexkon takter måste personalen som smittspårar vara både kreativ, smidig och hänsynsfull. Ibland är ”han hade kort hår och en tatuering” det enda beskrivning man har att gå efter. – Ofta får vi tillräckligt med information för att kunna kontakta personen direkt, men ibland har vi inte mycket att gå på. En del söker tillfälliga partners 20 » Ibland är ’han hade kort hår och en tatuering’ det enda signalementet man har att gå efter. « via internetsajter just för att få vara anonyma. Då får vi fråga om det finns något ”nickname” eller profil namn. Man kanske inte har telefonnumret men har kontakt på Facebook eller i andra sociala medier. Det kan åtminstone hjälpa oss att få bekräftat att det är rätt person som vi försöker nå. De uppgifterna läm nar vi sedan vidare till Smittskydd Stockholm som försöker få tag på personen. I Stockholm är andelen singelhushåll hela 60 pro cent. Många lever också periodvis som singel mellan 1177 Vårdguiden nr 1 2015 Smittläget i Stockholms län Sexuellt överförbara sjuk domar (STI) som är smitt spårningspliktiga enligt smittskyddslagen, statistik för Stockholm län: Klamydia: Under 2014 anmäldes i Stockholms län 9470 fall av klamydia. Siffran har varit ganska konstant de senast sju åren. Majo riteten smittas genom heterosexuella kontakter, de flesta i åldersgruppen 15–29 år. Gonorré: Sedan 2010 har antalet rapporterade fall ökat med 50 procent i Stockholms län, från 430 smittade till 697 år 2014. Gonorré är betydligt vanligare bland män än bland kvinnor och i synnerhet bland män som har sex med män. Hiv: Antalet nya fall av hiv som upptäckts i Stockholms län har successivt minskat. År 2014 fick 100 personer diagnosen hiv vilket är nära en halvering jämfört med 2007. Majoriteten är mellan 25 och 50 år och de allra flesta har smittats utomlands. Bland dem som smittats i Sverige är den vanligaste smittvägen fortfarande mellan män som har sex med män. Syfilis: Mellan 2012 och 2013 ökade antalet anmälda syfilisfall från 92 till 137, varav 124 var män. Syfilis är vanligast bland män som har sex med män. Hepatit B: De senaste 10 åren har 20-40 personer diagnosticerats med akut hepatit B i Stockholms län. Ungefär hälften via heterosexuella kontakter. Under 2014 har man sett en ökning bland personer som injicerar. Källor: Smittskydd Stockholm och Folkhälsomyndigheten. mer långvariga förhållanden. Ibland med tillfälliga sexkontakter mellan förhållandena. – det kan vara svårt när man träffar en tillfällig partner – hur pratar man om sådant? Balansen mellan att livet ska vara spontant och att skydda sig kan bli ett problem, säger Jennie Everljung. – Att dricka alkohol innebär också ofta att vi tar större risker. Man kanske inte alls hade tänkt ha sex den kvällen. Man vet mycket väl hur man skyddar sig men omdömet kan bli sämre om man har druckit alkohol. Det är viktigt att testa sig om man har haft oskyddat sex eller om man har besvär, säger Jennie Everljung. Smittspårningen kan ibland bli komplicerad, till exempel om den man söker är gift eller sambo. Det kan också gälla ungdomar som fortfarande bor hemma hos föräldrarna och inte vill att de ska få veta. – Då skickar vi inte kallelsen med brev om det går att ordna på annat sätt. Vi vill ju inte ställa till det » Här kan du testa dig » 1177 Vårdguiden nr 1 201521 Här kan du testa dig: Du kan testa dig för könssjukdomar på ungdomsmottagningar, barnmorskemottagningar, sex- och samlevnadsmottagningar (SESAM) och på vårdcentraler. Du kan antingen beställa tid eller gå till en drop inmottagning. Både provtagning och behandling är gratis för alla smittspårningspliktiga sjukdomar. Du kan också beställa ett gratis klamydiatest direkt hem i brevlådan genom att logga in på 1177 Vårdguidens e-tjänst på 1177.se. Järva mansmottagning, Rinkebysvängen 70 B, plan 3, Spånga. Beställ tid via e-tjänsten på 1177.se eller ring 123 393 90. Drop in-mottagning måndagar 13–15.30, tisdagar 13–18 och fredagar 8.30–11. Sesam city, Barnhusgatan 20. Beställ tid via e-tjänsten på 1177.se eller ring 22 75 30. » » Man tänker kanske att ’Vi känner ju varandra, det är en schysst person’, men man kan ju ha klamydia även om man är trevlig. « 22 Drop in-mottagning måndagar 12–18, tisdagar 10–15, onsdagar 12–18, torsdagar 10–15 och fredagar 10–14. Sesam Danderyd, Danderyds sjukhus, hus 18, plan 4. Beställ tid via e-tjänsten på 1177.se eller ring 123 550 00 måndag–fredag 9–11. Drop in-mottagning torsdagar 9–11. Sesam Huddinge, Karo linska Universitetssjukhuset Huddinge, Infektionsgatan för någon. I stället kanske vi kan nå personen på job bet eller via mobilen, men vi skickar aldrig sms eller pratar in på telefonsvarare. Man vet ju inte vem som har tillgång till mobilen. ett annat problem som Jennie Everljung och hennes kolleger stöter på är ”trygghetstänket”. – Man tänker kanske att ”Vi känner ju varandra, det är en schysst person”, men man kan ju ha klamydia även om man är trevlig. Det kanske inte heller är så lätt att definiera relationen. När slutar man att använda kondom, och går man och testar sig då? Att klamydia och andra sexuellt överförbara sjuk domar bara drabbar tonåringar och unga vuxna är en felaktig föreställning som även finns inom vården. 53. Beställ tid via e-tjänsten på 1177.se eller ring 585 822 20 måndag–fredag 9–11. Drop in-mottagning ons dagar 8–10. Rfsu-kliniken, plan 7 i Söder hallarna, Medborgarplatsen. Beställ tid via e-tjänsten på 1177.se eller ring 692 07 84. Drop in-mottagning mån dagar 13–19 och fredagar 8–11.30. Beställ tid via e-tjänsten på 1177.se eller ring 616 26 00. Drop in-mottagning på tisdagar 8–10. Venhälsan på Södersjukhuset för män som har sex med män. Beställ tid via e-tjänsten på 1177.se eller ring 616 39 97. Du kan också komma till drop in-mottagningen på måndagar, tis dagar och torsdagar 15–18. Sesam hud- och venmottagningen, Södersjukhuset. – Vi ser många som är 35+ med till exempel klamy dia som gett symtom och ändå inte provtagits. Det händer att personer sökt vård vid flera tillfällen och har behandlats upprepade gånger för urinvägsinfektion som sedan visat sig vara klamydia, säger Jennie Everljung. – Klamydia är en rättvis bakterie på det sättet, den kan drabba alla i alla åldrar. Vården måste bli bättre på att ”tänka klamydia” och andra sexuellt överförbara sjukdomar även när det gäller de lite äldre grupperna. Klamydia ger liknande symtom som urinvägsinfek tion och om man har som rutin att testa patienter med symtom på urinvägsinfektion även för klamydia, blir det ju inte så svårt att prata om det, tillägger hon. en infektion som klamydia eller gonorré gör också att man blir mer mottaglig för andra könssjukdomar, som hiv, syfilis, kondylom (könsvårtor) och herpes (virusinfektion). – Kondylom och herpes är inte anmälningspliktiga så du måste inte tala om att du har någon av de här sjukdomarna. Men hur hanterar du det när du träffar en ny partner? Hur på verkar det relationen? Det kan man också behöva prata om, säger Jennie Everljung. Hon möter många som tar lätt på klamydia eftersom den går att behandla med antibiotika, men sjukdomen kan trots det få allvarliga konsekvenser. Både kvinnor och män kan få svårare att få barn senare i livet. Gonorré är vanligast bland män som har sex med män, men antalet gonorréfall har ökat bland flickorna i de yngsta åldersgrupperna och den utvecklingen oroar Jennie Everljung. – Gonorré börjar bli svårbehandlad på grund av resistensutveckling och det tycker jag är oroande. Vi prioriterar gonorréfallen. n 1177 Vårdguiden nr 1 2015 Inte bara tennis Har du ont längs underarmens ovansida när du vrider handleden eller blir du öm på utsidan av armbågen när du greppar om något? Då är det troligt att du har fått så kallad tennisarmbåge. TEXT PETER TUOMINEN FOTO ULF HUETT T ennisarmbåge får man inte bara om man spelar tennis, även om åkomman är mycket van lig bland just tennisspelare. Det kan även drabba dig om du har arbetat för mycket med något som du inte är van att göra, så att muskel fästena vid armbågen blivit överansträngda. – Upprepade tunga sträck- och vridrörelser av underarmen och handleden, som när man snickrar eller klipper häcken, är vanliga orsaker till tennisarmbåge. Om det framför allt gör ont på armbågens utsida vet du att det är tennisarm båge och inte musarm, säger ortopeden Lasse Lapidus på Södersjukhuset. Besvären kan komma plötsligt, men det är mer troligt att de kommer smygande. Förutom att du får ont är det vanligt att armen känns stel och det kan därför vara svårt att sträcka ut den helt. Du kan bli svagare än du brukar vara i hand greppet och det blir svårt att klara av vanliga arbetsuppgifter eller vardagssysslor. Det kan göra ont även när du vilar, till exempel på natten om du ligger så att det blir ett tryck mot armbåg ens utsida. När du fått tennisarmbåge behöver det inte vara tungt arbete som gör att du får ont. Det kan räcka med att lyfta en kastrull, hälla upp mjölk eller öppna en trög dörr. – Det beror på att smärtan utgår från sträck senorna till underarmen. De musklerna aktive ras till exempel när man lyfter ett mjölkpaket, säger Lasse Lapidus. tennisarmbåge går oftast över av sig själv, men det kan ta lång tid och besvären återkom mer ofta. Du kan själv lindra smärtan på olika sätt. Börja med att avstå från att göra de aktivi teter som gör ont. Ett effektivt sätt att vila den arm som du fått ont i är att byta hand när du utför vanliga sysslor. Samtidigt är det bra att hålla igång armen med rörelser, men utan belastning. En stram elastisk binda runt handleden kan kännas skönt och bidra till att du kommer ihåg att inte utföra den olämpliga rörelsen. – Om du har mycket ont kan det lindra med kyla. Du kan också massera över det område på utsidan av armbågen där det gör mest ont. Det går också att prova med receptfria antiinflam matoriska läkemedel under ett par veckor, säger Lasse Lapidus. Om dina besvär inte gått över efter några veckor kan sjukgymnastik med stegvis ökande belastning vara en effektiv behandling. Stretch övningar brukar också hjälpa, men för att vara säker på att göra rätt bör du få personliga instruk tioner hur du bör träna av en fysioterapeut. n Träna med ökande belastning • Fyll en plastdunk med 1–2 liter vatten beroende på hur stark du är. Sitt i en karmstol eller fåtölj med handleden fri. Underarmen ska vila på armstödet. • Sänk dunken långsamt (räkna till fem) från högsta läget ner till lägsta möjliga läge, bara med handleden. Lyft sedan dunken snabbt till startläget igen. Den smärtfria armen kan hjälpa till på vägen upp. Vila 30–60 sekunder när du har sänkt dunken 15 gånger. • Sänk dunken 15 gånger i tre omgångar, 45 gånger totalt. • Gör övningen en gång om dagen i tre månader. Öka vikten genom att fylla på 1 dl vatten varje vecka. • Lätt träningsvärk är ett tecken på att träningen har effekt. Om träningsvärken inte avtar till dagen efter, minska vikten med några deciliter. MER INFORMATION På 1177.se/tennisarmbage kan du läsa mer och se bilder på övningen ovan. 1177 Vårdguiden nr 1 201523 Den första januari 2015 fick vi en patientlag i Sverige. Främst samlar den ihop och förstärker regler som funnits i andra lagar tidigare. Lagen ska stärka patientens ställning och öka patientens delaktighet, självbestämmande och integritet. TEXT KERSTIN OTTERSTÅL ILLUSTRATION JANETTE BORNMARKER Starkare med lagen handlar framför allt om att vården har en lång rad skyldigheter mot patienterna. För dig som patient innebär den nya lagen bland annat det här: • Du kan söka öppenvård var som helst i landet Den som till exempel bor i ett landsting och jobbar i ett annat kan lättare välja vårdcentral i valfritt landsting. Det här gäller både primärvård, som vård central, barnavårdscentral och närakut, och öppen specialistvård, som besök hos gynekolog, ögonläk are eller ortoped. I princip gäller det all vård utom tandvård och sluten vård, det vill säga när du läggs in på sjukhus. Om du väljer vård i ett annat lands ting betalar ditt hemlandsting vårdkostnaden – men du får själv betala patientavgift, resa och uppehälle. Dessutom gäller vårdgarantin bara i ditt eget lands ting, inte om du väljer att söka vård någon annan stans. • Du ska få information Det finns mycket du behöver känna till som patient, och den som ger dig vård har skyldighet att informera dig så att du förstår. Informationen ska vara anpas sad efter till exempel din ålder, mognad, erfarenhet och språkliga bakgrund. Du ska få information om bland annat ditt hälso tillstånd, vilka undersökningar och behandlings metoder som finns, när du kan förvänta dig att få vård, om det finns väsentliga risker för komplika tioner eller biverkningar och vilken eftervård du kan få. Men om du inte vill ha information har du också rätt att avstå från att få den. 24 1177 Vårdguiden nr 1 2015 patienter ny lag Ibland är det svårt att komma ihåg allt som sägs under ett besök i vården. Enligt patientlagen ska du få skriftlig information om du ber om det. Det kan exempelvis handla om en viss behandling eller ett utdrag ur din journal. Om du har en funktionsnedsättning ska du få veta vilka hjälpmedel som finns för dig. • Du kan tacka nej Ett kapitel i lagen handlar om samtycke. Principen är att all vård ska vara frivillig, och du kan alltid tacka nej. Du ska tillfrågas om ditt samtycke, och du kan ändra dig när som helst. Det här gäller för stås inte om man till exempel är medvetslös. • Du kan få en ny medicinsk bedömning Om du har en livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada, till exempel cancer, kan du ha rätt att få en ny medicinsk bedömning. Det kallas även ”second opinion”. Om den nya bedömningen visar att du kan behöva en annan behandling än den som du har erbjudits tidigare ska du kunna få den, om behandlingen bedöms vara vetenskapligt säker och relevant i ditt fall, och om kostnaden för behandlingen anses rimlig i förhållande till din sjukdom eller skada. Kost naderna för den nya medicinska bedömningen betalar ditt hemlandsting, även resorna. • Barn får starkare ställning Den som ger barn vård ska se till att barnet får veta så mycket som möjligt om sin sjukdom, hur behand lingen går till, hur läkemedel fungerar och om det finns flera sätt att behandla sjukdomen eller skadan på. Informationen ska anpassas så att barnet förstår, och vårdgivaren ska så långt det är möjligt ta reda på barnets inställning till behandlingen. • Du kan få en fast vårdkontakt Du kanske har diabetes, går till ögonläkare, har besvär med magen och får ont i ryggen ibland? Om du har många olika kontakter med vården kan du behöva en fast vårdkontakt, en person som hjälper dig att samordna dina vårdbehov och hitta rätt. Lagen stärker dina möjligheter att få en fast vård kontakt och en individuell vårdplanering. Fråga din läkare om det kan vara aktuellt för dig. • Du kan klaga om du är missnöjd Lagen stärker patienten i mötet med vården. Du kan vända dig till verksamhetschefen vid den mot tagning du går till om du till exempel anser att du blivit dåligt bemött eller fått för lite information. De större sjukhusen har patientvägledare (Karo linska, Danderyd, S:t Göran, Södertälje) eller en patientombudsman (Södersjukhuset) som är till för dig som patient. De kan även hjälpa dig med inte gritetsfrågor, till exempel frågor om din journal. Ett annat sätt är att ta kontakt med Patientnämnden. Allvarligare klagomål, som missade diagnoser och vårdskador, ska Inspektionen för vård och omsorg, IVO, ta emot. n MER INFORMATION 1177.se/patientlagen 1177.se/klaga-pa-varden patientnamndenstockholm.se patientforsakring.se Vårdgarantin i Stockholms län I Stockholms län innebär vård garantin att ska du få kontakt med vården samma dag som du söker. Om du behöver träffa en läkare ska du få göra det inom fem dagar. Behöver du träffa en specialist ska du få göra det inom 30 dagar. Om du behöver en behandling ska du få börja med den inom 90 dagar. 1177 Vårdguiden nr 1 201525 Aktuellt i vården Omkring 90 000 personer i Stockholms län har arabiska eller somaliska som modersmål. Många klarar sig bra på svenska till vardags. Men det kan kännas bra att få tala sitt eget språk när man själv är sjuk, eller när ens barn är sjukt. TEXT KERSTIN OTTERSTÅL FOTO CHRISTIAN ANDERSSON En tolk betyder så mycket du som bor i Stockholms län och pratar arabiska eller somaliska kan ringa och få råd om sjukvård med hjälp av en tolk. Om du talar arabiska ringer du 0771-1177 90. För att få en somalisk tolk ringer du 0771-1177 91. – Vi får ungefär tvåtusen samtal varje år på arabiska i Stockholms län, och det ökar hela tiden, säger Helena Forss, som är sjuksköter ska på 1177 Vårdguiden. Samtalen på somaliska är betydligt färre. Ali Aladjwadi tolkar på arabiska. Han berättar hur ett samtal med tolk går till: – Först presenterar jag mig som tolk så att patienten förstår att det inte är någon idé att börja berätta för mig om sina symtom. Sedan kopplar jag in sjuksköterskan från 1177 Vårdguiden, som presenterar sig och frågar: ”Vad kan jag hjälpa dig med?” Samtalen med tolk blir förstås ganska långa när allt ska sägas på två språk. – Sjuksköterskorna på 1177 Vårdguiden är utbildade i att ge nomföra samtal med tolk, så de är bra på att ställa korta följdfrågor. Men patienterna har ofta ganska mycket att säga, så jag måste an teckna noga för att få med allt, säger Ali. – Under tolkutbildningen fick vi lära oss olika tekniker för det, eftersom det är viktigt att inte behöva avbryta den som talar. 26 Och det är lika viktigt att man översätter allt som sägs. Den som ringer ska kunna lita på att tolken inte glömmer bort något. Ett typiskt samtal kan handla om ett barn som har haft feber och varit hängigt i över en vecka, och vad man kan göra då. – För det mesta kan vi hjälpa till med råd om vad man kan göra själv, eller vart den som ringer kan vända sig för att få vård. Hit tills har det aldrig varit så akut att vi har behövt koppla vidare sam talet till 112 och tillkalla ambulans, säger Helena Forss. – En del som ringer har kanske bara varit i landet en vecka, så de har nog fått tips från personalen på migrationsboendet om att man kan ringa med tolk. Andra kan ha varit i landet i flera år och pratar svenska ganska bra, men känner sig ändå lite osäkra när det kommer till frågor om kroppen och sjukdomar. Om man dess utom är orolig för att ens barn är sjukt är det en stor trygghet att få prata på sitt eget språk, säger Ali. – Ibland är den som ringer ganska förtvivlad i början av sam talet, men när vi avslutar samtalet är han eller hon mycket lugnare, säger Ali. – Men samtalen gäller inte all tid sjukvård – de kan också handla om vart man ska vända sig i sam hället med olika frågor, som när man ska kontakta Försäkrings Ali Aladjwadi tolkar på arabiska. kassan och vilka områden som kommunen har hand om, säger Helena. Vi får vara samhällsguider ibland, inte bara vårdguider. n FLERA SPRÅK • Nu kan du som vill ha sjukvårdsråd på finska ringa 1177 och via ett knappval få tala med en finsk talande sjuksköterska. Vardagar 8–12. • På 1177.se, under rubriken ”Other languages” finns många artiklar översatta till ett antal olika språk, till exempel teckenspråk, engelska, franska, tyska, ryska, turkiska, spanska och de nationella minoritetsspråken. 0771-1177 90 1177 Vårdguiden nr 1 2015 Aktuellt i vården Helena Vogel ligger på den röda britsen i blodbussen och dricker juice medan sjuksköterskan Robin förbereder själva tappningen. – Jag tänker så här: Om jag någon gång skulle behöva få blod, måste jag ju kunna ge blod själv också, säger Helena. Det är sjätte gången nu, och det brukar gå hur bra som helst. TEXT KERSTIN OTTERSTÅL FOTO ÅSA GRINDAL Boka tid på blodbussen – varför kan man inte boka en tid på blodbus sen? Det skulle ju ta mindre tid från jobbet om man slapp vänta. Det är ett önskemål som personalen på blodbus sarna har hört från många blodgivare. Därför inför des tidsbokning för att ge blod på en av de fem blod bussarna i länet i oktober i fjol. Under våren 2015 planerar Blodcentralen att införa tidsbokning på alla bussar och fasta blodcentraler. – Vi vill underlätta för våra blodgivare och göra besöket på blodcentralen så smidigt som möjligt, säger Karolina Blom Wiberg, kommunikations ansvarig på Blodcentralen. Du som är blodgivare kan boka tid för blodgivning genom att logga in på 1177 Vårdguidens e-tjänst (Mina vårdkontakter). Men du kan fortfarande kom ma på ”drop in”-blodgivning om du vill. På Geblod. nu kan du se när blodbussen kommer till dig. n Är du inte blodgivare än? Läs om vad det innebär på Geblod.nu. Johan Sjöblom rullar upp tröjärmen och blottar en tatuerad underarm. När man är nytatuerad får man inte lämna blod, men Johans tatuering är flera år gammal. – Att ge blod känns bra, nyttigt både för samhället och för en själv. Man känner sig liksom renad, säger Johan, som lämnar blod för elfte gången. – Och så får man lite koll på sina värden. László Burgmann väntar på sin tur. Blodtrycks manschetten trycker hårt på överarmen, men han ser all deles oberörd ut. – Jag tror det här är 18:e gången jag ger blod. När jag bodde i Ungern såg jag en affisch på jobbet om att ge blod. Så jag blev blodgivare där, och fortsatte med det när jag flyttade till Sverige, säger László. 1177 Vårdguiden nr 1 201527 Har du en hemlighet som gör dig ledsen eller orolig? ILLUSTRATION: MATTIAS SÖDERHOLM & JAKOB ARDMAR Om en hemlighet gör dig glad och pirrig är det bra. Men om den gör dig ledsen eller orolig ska du inte behöva vara ensam med den. Prata med en vuxen som du gillar eller läs mer om hur du kan få hjälp på 1177.se/vagaberatta
© Copyright 2024