Grönsaks- guiden - 1177 Vårdguiden

nr 1 2015
STOCKHOLMS LÄN
Konsten att
bli med barn
Grönsaksguiden
VÅGA
BERÄTTA!
Tema
reumatism
VARFÖR
SLÅR
MAN?
Spåra
smittan
Notiser
Tack för tipsen!
Nytt från 1 januari
Tack för alla bra tips om vad vi ska
skriva om i tidningen! Här är namnen
på de tio ”tipsare” som har vunnit en
första förbandskudde:
Gunilla Öberg, Dalarö, Kjell Nilsson,
Täby, Josefin Hasselbom, Bromma,
Carin Högberg, Lidingö, Ruth Forsberg, Farsta, Chukri Jarallah, Hässelby,
Lennart Olander, Bandhagen, Eleanor
Edwards, Järna, Margit Tiberg, Sollentuna
och Miriam Kaan, Sundbyberg.
Grattis! Förbandskuddarna kommer på
posten! Fortsätt gärna att skicka in förslag
på vad ni vill läsa om i tidningen.
• Sedan den 1 januari 2015 kostar det 100 kr
per dygn att ligga på sjukhus, mot tidigare
80 kr per dygn.
• En annan nyhet är att all rehabi­li­ter­
ing som du får i hemmet är avgiftsfri.
• Om du köper subventionerade
p-piller får du nu betala 100 kr själv,
mot tidigare 60 kr.
• Om du får förhinder måste du
lämna återbud senast 24 timmar före
ditt uteblivna besök, annars får du
betala för besöket.
Nytt nummer
Den 1 mars fick Närakuten Södertälje
nytt telefonnummer, 08-123 677 00.
Fler överlever
hjärt­infarkt
Varje år får omkring 30 000 människor i
Sverige hjärtinfarkt. Tack vare att många
numera kommer till sjukhus i tid och att
behandlingsmetoderna har blivit bättre,
överlever allt fler. Sedan 2007 har antalet
döda i hjärtinfarkt minskat med nästan en
tredjedel.
Bästa tipset för att undvika hjärt­infarkt
är att inte röka. Det gäller också att
hålla kroppen i trim, väga
lagom mycket, hålla koll
på sitt blodtryck, und­vika
stress, äta bra mat och
– som alltid – välja rätt
föräldrar. Risken för
infarkt ökar ju äldre man
blir. Bra är också att lära
sig känna igen tecknen
på en hjärtinfarkt, i synner­
het för kvinnor, som kan ha andra
och mindre dramatiska symtom än män.
 1177.se/hjartinfarkt
 hjart-lungfonden.se/hjartinfarkt
Femte dosen vaccin
Den femte dosen av vaccinet mot difteri, stelkramp och kikhosta till 14–16-åringar kommer
att införas år 2016. Det framgick inte av artikeln om barnvaccinationsprogrammet i förra
numret av tidningen. Den femte vaccindosen
ges till barn som är födda 2002 och senare.
Barn födda före år 2002 har ett gott skydd till
vuxen ålder med den vaccindos de fick i tioårsåldern. Socialstyrelsen rekommenderar att
man tar en påfyllnadsdos var 20:e år. Det är
Socialstyrelsen som har beslutat om ändringen
i vaccinationsschemat.
 1177.se/barnvaccin
2
Succé för
Fimpaaa!
Den nya sluta-röka-appen
för unga, Fimpaaa!, som UMO.se, ung­
domsmottagningen på nätet lanserade
i höstas, har haft en oväntat stor framgång.
De första två månaderna laddades appen ner
15 000 gånger, vilket var skyhögt över förväntan.
Filmen om Fimpaaa! som visades på YouTube,
visades ungefär 150 000 gånger de två första
månaderna.
Känner du en ung person som vill sluta röka?
Tipsa om Fimpaaa! Appen finns för både Iphone
och Android.
ILLUSTRATIONER JANETTE BORNMARKER
Lyssna på
tidningen
Om du har svårt att läsa
texten här i tidningen kan
du nu gå till e-tidningen
och lyssna på vilken
artikel du vill – eller alla!
För synskadade finns
tidningen sedan länge
inläst på Daisy-­skiva,
men från och med det här
numret har även tidningen
på internet fått ljud.
Du hittar tidningen på
1177.se/sthlm/tidning.
Vill du beställa
1177 Vård­
guiden som
taltidning,
skicka ett
mejl till [email protected]
eller ring redaktionen
på 08-123 138 58.
Minskad risk för
livmoderhalscancer
Sedan år 2012 får flickor i åldern 10–12 år
vaccin mot hpv-virus i skolan. Även äldre
flickor och kvinnor, till och med 26 år, kan få
vaccinet gratis i Stockholms län.
Nu visar en studie att bland kvinnor under
22 år är det 40 procent färre som bär på de
typer av hpv-virus som orsakar flest cancer­
fall, jämfört med innan man började med
vaccinationerna.
Hpv-virus kan orsaka kondylom (köns­
vårtor) och livmoderhalscancer. Varje år får
ett hundratal kvinnor i Stockholms län liv­
moderhalscancer. En tredjedel av dem dör
av sjukdomen.
I takt med att allt färre bär på de cancerframkallande typerna av hpv-viruset räknar
man med att antalet fall av livmoderhals­
cancer kommer att minska i framtiden.
Livsviktiga gåvor
Ungefär 750 personer i landet väntar på att få ett livsviktigt organ.
Det är alltid brist på organ, trots att en stor andel personer i Sverige
har anmält sig som organdonatorer.
Många tror att de är för gamla eller för sjuka för att bli donatorer,
men det finns varken någon undre eller övre åldersgräns. Ingen
behöver heller avstå på grund av sjukdom.
Om du kan tänka dig att donera dina organ efter din död är det
viktigt att du berättar det för dina närstående. Du kan även anmäla
dig till Socialstyrelsens donationsregister. Ett annat sätt är att fylla
i ett donationskort och alltid bära det med dig. Allra bäst är att göra
alla tre sakerna.
 Livsviktigt.se  Merorgandonation.se Socialstyrelsen.se
1177 Vårdguiden nr 1 2015
nr 1 2015
Red:
STOCKHOLMS LÄN
Konsten att
bli med barn
Grönsaksguiden
VÅGA
BERÄTTA!
VARFÖR
SLÅR
MAN?
Spåra
smittan
TEMA
reumatism
Cover VG 1-2015.indd 1
2015-02-04 23:38
Innehåll nr 1 2015
4Tema reumatiska sjukdomar:
”Jag har aldrig mått bättre än nu”
6 Ont i lederna
”Min man fick bära mig uppför
trapporna”
8 Vikten av goda vanor
Annelies sjukdom är osynlig
10Grönsaksguiden
12 Våga berätta!
14 Konsten att bli med barn
16 Maria satte punkt för våldet
Våga berätta!
N
är jag var barn och hälsade på min mormor och morfar på
gården i den lilla byn i Småland bodde där en gumma i grann­
huset. Hon satt alltid på sin stol i köket och rörde sig nästan
aldrig därifrån. Hon hade krumma händer, svårt att gå och
säkert fruktansvärt ont. Hon ”hade reumatismen”.
Det som på den tiden var ett stort handikapp med mycket värk behöver
i dag inte alls innebära detsamma. Tack vare nya behandlingar och ny
kunskap kan personer med reumatism bli näst intill besvärsfria och till
och med springa Vårruset! Läs vårt tema om reumatiska sjukdomar och
möt tre kvinnor – för det är oftast kvinnor – med
reumatism.
många längtar efter barn men har svårt för
att bli gravida. Så många som vart femte par har
haft svårigheter att bli med barn. Läs vår artikel
om konsten att bli med barn på sidan 14, och om
de vanligaste orsakerna till barnlöshet. Kanske
finns det någonting ni själva kan göra innan ni
söker er vidare för hjälp.
18 Varför slår man?
barn har rätt att må bra . Tyvärr ser det inte
20 Spåra smittan
alltid ut så. Nu finns ett tema på 1177.se till hjälp
för barn som av olika anledningar behöver stöd i
att våga berätta de hemligheter som kanske inte
ska vara hemliga. ”Våga berätta” heter temat och
vänder sig till barn mellan 8 och 12 år.
Att våga berätta är också viktigt för alla dem som blir utsatta för hot,
övergrepp eller våld. För Maria tog det flera år av övergrepp innan hon till
slut polisanmälde sin dåvarande sambo och kunde sätta punkt för ett
alltför långt helvete. Läs Marias berättelse på sidan 16. Läs också om vad det
är som gör att vissa personer slår, och om vart du kan vända dig för att själv
få hjälp eller för att hjälpa någon i din närhet om det händer.
23 Inte bara tennis
24 Starkare patienter med ny lag
26 Aktuellt i vården
Tidningen 1177 Vårdguiden är en information­s­
tidning från Stockholms läns landsting. Den delas
ut fyra gånger per år till samtliga hushåll i länet.
Chefredaktör och ansvarig utgivare: Anna Sjökvist
Redaktör: Kerstin Otterstål
Redaktionella frågor: telefon 08-123 138 58
E-post: [email protected]
1177 Vårdguiden
Stockholms läns landsting
Box 6909, 102 39 Stockholm
Medicinsk granskning: Henrik Almkvist
och Inger Rising
Grafisk form & repro: Graffoto AB, Stockholm
Omslagsfoto: Susanne Walström
Tryck: Roto Smeets AB, Holland
Upplaga: 1 025 000 ex
Beställning av fler tidningar samt taltidning,
telefon 08-123 138 58
Ring telefonnummer 1177 om du behöver
sjukvårdsrådgivning eller om du har frågor
om hälso- och sjukvården.
från den första januari i år fick vi en patientlag. Många av reglerna har
visserligen funnits sedan tidigare men är nu samlade för att stärka patien­
tens ställning och öka delaktigheten i vården. Läs mer om lagen på sidan 24.
snart är våren här! Och då känner i alla fall jag mig både starkare och
gladare. Solen och det som börjar tittar upp i trädgårdsland och pallkragar
har en positiv inverkan på både humör och hälsa. Missa inte våra grönsaks­
tips på sidan 10 och låt våren få en ny och hälsosammare start!
Anna Sjökvist
Chefredaktör
1177 Vårdguiden nr 1 20153
tema Reumatism
Mona-Lisa Lasson har levt med reumatisk artrit, RA, i 45 år men
känner sig idag piggare och starkare än någonsin. Som tonåring
ordinerades hon sängläge eftersom fysisk aktivitet då ansågs förvärra
sjukdomen. Tack vare ny effektiv behandling kan hon sedan flera år
träna obehindrat och har för första gången sprungit Vårruset.
TEXT EVELYN PESIK AN FOTO SUSANNE WALSTRÖM
–Jag har aldrig
mått bättre än nu
att få en reumatisk sjukdom när man är en
aktiv 15-åring med mycket spring i benen är ett
närmast overkligt dråpslag.
– När jag fick min diagnos upplevde jag det som
om livet redan var slut. Jag som älskade att röra på
mig kunde plötsligt knappt gå. Alla leder var an­
gripna, jag hade fruktansvärt ont och var oerhört
trött i många år, berättar Mona-Lisa Lasson.
Då, för 45 år sedan, fanns det inga effektiva
behandlingar att tillgå och det dröjde också länge
innan hon fick träffa en reumatolog.
– Många olika behandlingar testades, men jag
blev inte bättre. Dessutom blev jag ordinerad att
vila så mycket som möjligt. Att träna fanns inte
på kartan då, man var övertygad om att fysisk
aktivitet var skadligt för RA-patienter, säger
Mona-Lisa Lasson.
– Men jag har alltid valt att betrakta mig som en
frisk människa, fast med ett rörelsehinder.
Det enda synliga sjukdomstecknet på denna
60-åring är händerna som hann bli lite krokiga
eftersom det dröjde innan hon fick en fungerande
behandling.
– Ja, det är fortfarande lite jobbigt att skaka hand
med folk, men i övrigt har jag nästan inga besvär
av min sjukdom längre, säger hon och berättar att
hon som 20-åring blev utskälld av pensionärer
när hon satt på handikapplats på tunnelbanan.
– Bara den som tittade på händerna kunde ju se
att jag var sjuk.
Sedan fem år tillbaka behandlas hon med ett
4
biologiskt läkemedel. Biologiska läkemedel till­
verkas av levande celler eller vävnad och är ofta
kopior av ämnen som finns i kroppen.
– Jag ger mig själv en spruta en gång i veckan
och går på kontroll var fjärde månad. Faktum är
att jag aldrig har mått bättre i hela mitt liv än jag
gör nu. Till och med min gamla mamma, som ju
minns hur dålig jag var som ung, är förvånad över
att se mitt tillstånd idag. Jag har ingen aktiv in­
» Jag tränar två gånger
i veckan sedan flera år
och har blivit så mycket
starkare än förr. «
flammation, ingen smärta och inga svullnader.
Men hon betonar att välbefinnandet inte bara
är läkemedelbehandlingarnas förtjänst. En minst
lika viktig faktor är den regelbundna motionen
som hon fick upp ögonen för i samband med att
hon deltog i en träningsstudie på ett gym.
– Jag tränar två gånger i veckan sedan flera år
och har blivit så mycket starkare än förr. Nu klarar
jag allt tungt trädgårdsarbete och har till och med
börjat jogga lite. I våras deltog jag i Vårruset och
det hade jag aldrig någonsin föreställt mig att jag
skulle klara av.
– Jag har fått mer energi och blivit mycket
glad­are sedan jag började träna. Det har blivit ett
behov. n
1177 Vårdguiden nr 1 2015
REUMATISKA
SJUKDOMAR
– Jag har fått mer energi
och blivit mycket glad­are
sedan jag började träna, det
har blivit ett behov, säger
Mona-Lisa Lasson som har
levt med reumatisk artrit
sedan tonåren.
Det finns närmare hundra olika
reumatiska sjukdomar. Många
orsakas av inflammation i skelett,
leder, muskler och senor. Inflammationen kan även drabba andra
delar i kroppen, som blodkärl,
hud och muskler.
Den vanligaste reumatiska
inflammatoriska sjukdomen är
reumatoid artrit (RA), som även
kallas ledgångsreumatism. Vid
RA uppstår inflammationen i ledkapseln.
RA är en så kallad autoimmun
sjukdom. Det innebär att immunförsvaret angriper kroppens egna
celler och organ i stället för att
skydda kroppen.
Psoriasisartrit är en annan kron­
isk inflammatorisk ledsjukdom.
Symtomen påminner om både RA
och artros. Nära hälften av alla
psoriasispatienter kan få problem
med lederna.
Det finns även reumatiska sjukdomar som inte orsakas av inflammation, till exempel artros. Artros
beror på att brosk i lederna brutits
ned av ålder eller skada.
MER INFORMATION
På 1177.se kan du läsa mer om
olika reumatiska sjukdomar.
Här finns även frågor och svar
samt personliga berättelser om
reumatism.
1177 Vårdguiden nr 1 20155
»
tema Reumatism
»
ONT I LEDERNA?
Ont i lederna? Svullna fingrar? Stelhet på morgonen? Dessa
symtom kan vara tecken på reumatoid artrit (RA) men det kan också
handla om den betydligt vanligare sjukdomen artros. Tidig upptäckt
av reumatisk sjukdom är alltid viktigt och numera finns mycket
effektiva behandlingar.
den kroniska, inflammatoriska led­
sjukdomen ledgångsreumatism benämns
idag oftast reumatoid artrit (RA).
Det är den vanligaste reumatiska inflamma­
tionssjukdomen och idag har nästan en av
hundra svenskar RA, betydligt fler kvinnor
än män.
Utan behandling kan RA bland annat
­orsaka svår värk, väldig trötthet och kraftigt
förstörda leder. Förr var det mycket vanligt
att RA-patienter fick krokiga fingrar och
krum kroppshållning. Idag går det sällan att
se på någon att hon eller han har reumatism.
– Tack vare intensiv forskning har det gjorts
stora framsteg när det gäller både diagnos och
behandling av RA. Idag kan vi ge patienterna
såväl gott hopp som effektiva verktyg för att
hantera sin sjukdom. Det viktiga är att upp­
täcka sjukdomen tidigt och komma under
behandling så fort som möjligt, säger reuma­
tologen och forskaren Sofia Ernestam vid
Karolinska Universitetssjukhuset.
Det första hon brukar säga till sina patienter
i samband med diagnosen är att de aldrig mer
kommer att må lika dåligt igen.
– Numera går det att leva ett bra liv också
med en kronisk reumatisk sjukdom, tack vare
effektivare och framför allt tidigare behandling.
Förr väntade man ofta för länge både med att
gå till doktorn och med att börja medicinera.
Behandling
Det finns många olika sätt att behandla dessa
sjukdomar idag. Vanligast är att ge metho­
trexat som är en form av cellhämmande läke­
medel, kortison samt olika biologiska läke­
medel. De biologiska läkemedlen är effektiva
i många fall, men inte i alla. De tillverkas av
levande celler eller vävnad och liknar ofta
kroppens egna ämnen.
Ofta består behandlingen av en kombina­
6
Nytt självtest
För att öka kunskapen om vilka
symtom du som patient bör vara
uppmärksam på finns nu en
webbplats, ontilederna.nu, där
du kan lära dig mera om led­
sjukdomar, få svar på frågor om
dina besvär samt få råd om när
du behöver söka vård.
tion av preparat som påverkar immunförsva­
ret på olika sätt. Eftersom de flesta av dessa
sjukdomar är kroniska handlar det i allmän­
het om livslång medicinering.
– Att motionera, lägga om kosten och
framför allt att sluta röka kan påverka sjukdo­
men i positiv riktning med betydligt mindre
smärta och trötthet och ibland leda till att
man kan dra ner på läkemedlen.
Reumatoid artrit eller artros
Många blandar ihop RA med artros, en annan
smärtsam ledsjukdom som drabbar väldigt
många förr eller senare. De är två olika sjuk­
domar men med delvis liknande symtom.
Båda kan medföra att man känner sig stel på
morgonen, men vid artros går det över mycket
snabbare. Man kan säga att artros har igång­
sättningssmärta men att RA även har vilo­
smärta. Vid RA brukar oftast händer och fötter
svullna, medan artros är vanligare i knän,
höfter, fingrar och axlar.
–Vid reumatoid artrit blir man ofta trött
och känner sig hängig. De första symtomen
brukar ofta visa sig i fötterna, man kan få ont
under framfötterna och få svårt att gå barfota.
Morgonstelhet som varar i mer än en timme
kan också vara tecken på RA. Svullna finger­
leder förekommer vid både RA och artros,
men vid RA är svullnaderna mjuka och
svampiga, leden känns lite som en disktrasa.
Vid fingerledsartros känns leden hård och
brukar drabba de yttre fingerlederna som gör
ont. Funktionen i leden brukar sällan påverkas,
till skillnad från vid RA. Eftersom man kan
ha båda sjukdomarna samtidigt är det viktigt
att det görs ordentliga undersökningar. Den
som i unga år råkat ut för en ledfraktur eller
meniskskada löper klart ökad risk för att så
småningom utveckla artros i den skadade
leden, säger Sofia Ernestam. n
1177 Vårdguiden nr 1 2015
–Min man fick
bära mig uppför
trapporna
Den plötsliga smärtan i fötterna berodde
inte på överansträngning. När även armbågen och andra leder svullnade kraftigt
och gjorde ont förstod Hanna Levander
att något var fel. Men chocken när hon
vid 28 års ålder fick diagnosen reumatoid
artrit (RA) var ändå stor.
– jag visste ingenting om denna sjukdom och
hann tyvärr bli ganska dålig med väldigt svullna leder
och nedsatt rörlighet innan jag fick kontakt med en
reumatolog, säger Hanna som idag är 33 år.
– Under en period var jag så dålig att jag knappt
kunde sätta mig eller gå i trappor, min man fick bära
mig uppför trapporna hemma.
Hanna hade aldrig tidigare haft några som helst
problem med hälsan.
– Jag röker inte, jag dricker alkohol med måtta och
det finns såvitt jag vet ingen i släkten som har reuma­
tism. Det kändes nästan overkligt att drabbas av en
sådan här sjukdom vid min ålder.
När hon blev tillfrågad om hon ville delta i en forsk­
ningsstudie tackade hon ja direkt.
– Jag ville ju bara bli frisk så fort som möjligt och
det var precis det jag blev, tack vare den läkemedels­
behandling jag fick med biologiskt läkemedel. Från att
ha varit handikappad blev jag helt symtomfri nästan
direkt efter första behandlingen, säger Hanna som
har fortsatt att medverka i forskning.
– Jag har ju själv haft så stor nytta av framstegen i
forskningen att det känns självklart för mig att delta.
Med behandling en gång i månaden kunde livet
fortsätta precis som vanligt för Hanna, men när hon
och maken för några år sedan planerade att skaffa barn
fick hon göra ett uppehåll med sin behandling.
– Inför graviditeten klarade jag mig utan mediciner
i flera månader, men under graviditeten och amningen
fick jag äta kortison i låga doser och mådde jättebra.
Efter amningen återupptog jag min vanliga behandling.
Nu väntar Hanna barn igen och måste därför göra
ett nytt uppehåll men det tar hon med ro. – Jag vet ju nu att jag förhoppningsvis kommer att
bli helt besvärsfri igen, säger hon. n
1177 Vårdguiden nr 1 20157
»
tema Reumatism
»
VIKTEN
AV GODA
VANOR
goda levnadsvanor som att motionera regelbundet,
äta bra mat, dricka måttligt med alkohol, undvika över­
vikt och att låta bli att röka är viktigt för alla. För personer
med reumatisk sjukdom ger det dessutom avsevärt bättre
livskvalitet.
– Idag vet vi med säkerhet att rökning är den absolut
starkaste riskfaktorn för att få reumatoid artrit (RA), den
vanligaste reumatiska ledsjukdomen. Om man röker och
dessutom har anlag för att få sjukdomen löper man avse­
värt högre risk att drabbas, säger reumatologen och fors­
karen Saedis Saevarsdottir, som arbetar på Reumatolog­
kliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset i Solna.
Vid Karolinska Institutet pågår sedan 1996 världens
största studie om levnadsvanor och ärftliga riskfaktorer
för RA, den så kallade EIRA-studien. Sambandet mellan
rökning och sjukdomsdebut och -förlopp är numera helt
klarlagt.
– För bara några decennier sedan visste man ganska lite
om vad som orsakar RA och man kände inte alls till att
rökning kunde vara en riskfaktor för att få sjukdomen.
Idag vet vi också att rökare ofta får en svårare variant av
sjukdomen som kan angripa andra organ än lederna och att
de även svarar betydligt sämre på behandlingar, säger hon.
– Det är aldrig för sent att sluta, rökstopp lönar sig
alltid, betonar Saedis Saevarsdottir.
Det finns mycket man kan göra själv för att förebygga
eller lindra sin reumatiska sjukdom. Förr trodde man att
det var farligt för reumatiker med inflammation i lederna
att röra sig. Numera vet man att raka motsatsen gäller.
– Motion i lagom dos är bra. Flera studier har visat att
fysisk aktivitet dämpar både smärta och inflammations­
grad. Det verkar också som om ett aktivt liv med regel­
bundna motionsvanor innan sjukdomen debuterar kan
leda till en lindrigare form av RA.
Övervikt har en negativ effekt på många sjukdomar
och det gäller även reumatiska inflammationssjukdomar.
– Övervikt kan försämra sjukdomens förlopp och där­
för är det lika viktigt för personer med reumatism som
alla andra att ha goda kostvanor och äta lagom mycket.
Det är dock viktigt att balansera kost och träning för att
undvika undernäring och förlust av muskelmassa, säger
Saedis Saevarsdottir och tillägger att det idag finns
livsstilsmottagningar vid flera kliniker som kan hjälpa
patienter att ändra sina levnadsvanor. n
8
Systemisk lupus
erythematosus
SLE är en kronisk, autoimmun
inflammatorisk reumatisk sjukdom
som kan drabba alla organ i kroppen. Den drabbar mellan 300 och
500 personer i Sverige varje år,
90 procent är kvinnor. SLE börjar
vanligen i 30- till 35-årsåldern. Vid
SLE blir immunförsvaret av okänd
orsak hyperaktivt och attackerar
den egna vävnaden. Solljus, rökning, genetiska faktorer och det
kvinnliga könshormonet östrogen
ökar sjukdomsrisken. Ofta börjar
sjukdomen med led­smärtor, förstorade lymfkörtlar, njurpåverkan,
muskelsmärtor, feber, kronisk
trötthet, olustkänsla. Det är också
vanligt att man får sjukdomen i
samband med en graviditet.
1177 Vårdguiden nr 1 2015
Annelies
sjukdom är
osynlig
Svullna armar, feber, utslag, extrem trötthet, andnöd.
För 14 år sedan smög sig sjukdomen SLE (systemisk lupus
erythematosus) på och förändrade Annelie Porsklints liv.
Från fullt frisk till så svag att barnen fick hjälpa henne att
borsta tänderna och kamma håret. Sedan hon fick rätt
diagnos och rätt läkemedel lever hon idag ett bra liv.
en morgon i februari år 2000 vaknade
Annelie Porsklint, idag 41 år, och märkte
att hela vänster arm hade domnat. Hon
trodde först att hon bara hade legat lite
konstigt på den, men strax därpå svull­
nade armbågen upp rejält.
– Jag gick till läkaren och behandlades
till en början med antiinflammatoriska
tabletter och salvor. Så småningom
kom jag till en ambitiös läkare som var
under utbildning på vårdcentralen,
som misstänkte en reumatisk sjukdom
och skrev en remiss till en reumatolog,
säger hon.
Specialistläkarna misstänkte SLE
ganska tidigt men utredningarna gav
inga entydliga svar.
– Jag hade ofta feber, lite utslag och
blev snabbt väldigt röd i solen. Efter en
influensa förvärrades symtomen, jag
fick plötsligt svårt att röra händer och
fingrar.
– Mina barn som idag är 22 och 20 år
gamla är mina hjältar. De hjälpte mig
redan som små med allt praktiskt hem­
ma, till och med att borsta mina tänder
och kamma mitt hår.
När Annelie sju år efter insjuknandet
äntligen fick en klar SLE-diagnos blev
hon först helt knäckt.
– Jag var övertygad om att jag skulle
vara sjuk i resten av mitt liv och deppa­
de ihop ganska rejält en period. Men
jag kände också en viss lättnad över att
till slut få ett namn på min sjukdom.
Idag har jag accepterat den fullt ut och
lärt mig att leva med de begränsningar
det innebär att ha SLE.
– Min sjukdom är ju osynlig. Den
typ av trötthet man får vid SLE går inte
riktigt att förklara för omgivningen.
Alla är ju lite trötta på fredagar men jag
brukar säga att jag är trött-trött, säger
Annelie som fortfarande är svag i hän­
derna.
– Jag måste byta position ofta på job­
bet och jag klarar inte av att cykla. Men
hemma orkar jag numera i alla fall städa
själv och att lyfta min gjutjärnspanna
utan problem. Det fungerade inte tidi­
gare.
Annelie har deltagit i flera forsk­
ningsstudier på Reumatologkliniken
vid Karolinska Universitetssjukhuset i
Solna och behandlas idag med biolog­
iska läkemedel, som har visat sig vara
mycket effektiva mot flera reumatiska
sjukdomar.
– Jag får dropp en gång i månaden
och mår idag så pass bra som det går.
Sedan något år tillbaka finns det också
en grupp för SLE-sjuka på Facebook
där jag är medlem. Det är skönt att veta
att man inte är ensam om att ha den här
sällsynta sjukdomen. Och jag hoppas
att mer information ska öka förståelsen
för att det inte alltid syns utanpå om
man är sjuk eller frisk. n
1177 Vårdguiden nr 1 20159
Sätt färg
på tallriken
N
IL
L
10
U
Om du äter minst ett halvt kilo grönsaker, bär
och frukt om dagen löper du avsevärt mindre
risk att få diabetes, högt blodtryck och andra
hjärt-kärlsjukdomar. Även risken för vissa
cancer­former, övervikt och fetma minskar om
du äter så mycket grönt. 500 gram motsvarar
till exempel tre fulla nävar med grönsaker plus
två frukter, eller några deciliter bär.
För barn under fyra år finns det inga studier
på vilken mängd som är bäst för hälsan. Där­
emot har forskningen visat att barn som äter
mycket grönsaker, bär och frukt äter mindre
skräpmat. För barn mellan fyra och tio år rekom­
menderar Livsmedelsverket 400 gram per dag.
G
Tre fulla nävar
XT
TEXT GUNILLA ELDH
A
FOTO: LISA B JÖ R N ER /JO H N ÉR
Mer mat från växtriket
och mindre från djurriket
är huvudbudskapet i Livsmedelsverkets förslag till
uppdaterade kostråd.
Grön
TE
”Vi äter med ögonen” är ett gammalt uttryck
som bottnar i en livsviktig genetisk program­
mering av vår hjärna. Färgpigmenten signa­
le­­rar att här finns det gott om antioxi­danter,
äm­nen som skyddar våra celler. Chili, grönkål, röd­­­­kål, pa­­p­rika, persilja och kronärtskocka
ligger i topp.
Många grönsaker och rotfrukter innehåller
viktiga vitaminer, framför allt vitamin C, A, E, K
och folat (folsyra). Mineraler som kalium, järn, kalcium, magnesium och selen behövs för att olika system i kroppen och hjärnan ska fungera bra. Sådana
finns det gott om i bland annat spenat, grön­­kål, ruccola, jordärtskocka, nässlor, fänkål och i ört­­­kryddor
som basilika, persilja och dill.
Bönor är de mest proteinrika grönsakerna och är
särskilt viktiga för vegetarianer och veganer som inte
får i sig proteiner från fisk och kött. Tofu och hum­­­mus,
som görs av proteinrika sojabönor och kik­­ärtor, ger
variation i en grönsaksdiet. Avokado och oliver inne­
­håller nyttigt fett, liksom nötter och mandel.
EL
D
H
guid
M
er
ma
t fr
ån
väx
trik
et o
ch m
indre
från djurr
iket är
Råa eller varma,
färska eller på burk?
I grova grönsaker som vitkål, blomkål, kålrot, morötter, palsternacka, broccoli, brysselkål och bönor finns det gott om fibrer.
De kan ge ett visst skydd mot tarmcancer
och håller magen igång. Hälften av de grön­
saker vi äter ska helst vara av den fiberrika
sorten. Men för den med känslig mage
kan det vara lättare att tåla fibrerna om grönsak­erna är
lättkokta.
Ett annat viktigt skäl
att koka grönsaker är
att vi vill komma åt
nyttigheterna i dem.
Från morötterna
vill vi framför allt
få i oss A-vitaminet, som är
fettlösligt.
Därför är det
bra att servera
de lättkokta
morötterna med
en klick smör
eller olivolja.
– Tomat är ett annat exempel på en grönsak som blir nyttigare när man hettar upp
den. Den inne­håller mycket av antioxidanten
lykopen, men det har vi svårt att tillgodo­
göra oss när tomaterna är råa. Genom att
värma upp tomaterna får vi i oss betydligt
mer av lyko­penet, säger Veronica Öhrvik,
nutritionist på Livsmedelsverket.
En viss del av de vattenlösliga vitaminerna,
som C-vitamin, lakas ur när man kokar grön­
sakerna. Att koka med så lite vatten som
möjligt – och helst ångkoka – är allra bäst.
Konserverade bönor är inte lika nyttiga
som frysta, färska eller torkade som du
blötlägger själv. Kan det ändå vara motiverat att köpa bönor i tetrapack eller burk?
– Ja, det är en jättebra produkt som gör
bönor och kikärter betydligt mer lättlagade.
Även om de innehåller lite mindre av vissa
näringsämnen är de bra källor till viktiga
näringsämnen som fibrer, folat och selen.
Det är tre av fem näringsämnen som vi vet
att det kan vara lite svårt att få i sig tillräckligt av. De andra två är järn och vitamin D. n
1177 Vårdguiden nr 1 2015
et
k
r
e
elsv
d
e
m
t i Livs
e
p
a
k
s
d
u
huvudb
OTO
AFF
GR
TO
FO
ko
str
åd
.
den
te
ra
de
saks-
da
p
up
l
l
ti
g
a
rsl
ö
f
s
eftersom de gödslas med
naturgödsel som alltid
innehåller tarmbakterier.
– Man får inte vara lat,
sallad ska sköljas blad
för blad. Allt får man inte
bort, men med bakterier
är det så att ju färre vi får
i oss desto mindre risk
att vi blir sjuka av dem.
Var noga med att få bort
alla jordpartiklar, till ex-
»Man får inte
vara lat, sallad
ska sköljas
blad för blad.«
empel i blastvecken på
purjolöken.
Som väl är trivs bakterier inte särskilt bra på
grönsaker, men när vi
blandar till exempel dåligt sköljd sallad med
Nyttigaste
grönsakerna enligt
Livsmedelsverket
1. S
penat, grönkål, mangold,
machésallad
Rikast på A-, C-, och K-vitaminer, folat samt kalium, järn och
magnesium. I topp när det
gäller det mesta utom fibrer.
Skölj grönsakerna!
Det är bra att skölja
grönsaker, särskilt bladgrönsaker, för att få bort
bakterier och andra
mikro­organismer som
man kan bli sjuk av.
– Vi har haft en del problem med matförgiftning
från importerad ruccola,
groddar, babyspenat och
kryddväxter. De vattnas
ibland med förorenat
vatten på grund av vatten­
brist. En del grönsaker
sprejas med vatten för
att se rena och fräscha
ut, men även det vattnet
är ofta förorenat, säger
Marie-Louise DanielssonTham, professor i livsmedelshygien vid Örebro
universitet.
Hon äter gärna grön­
saker som odlats ekolog­
iskt, men påpekar att man
bör skölja dem extra noga
Grönsaks
toppen
2. Gröna bönor och haricots
verts
Massor av K-vitamin, även
C-vitamin, folat, kalium och
magnesium. Ger mer fibrer än
bladgrönsakerna.
3. B
roccoli och brysselkål
Innehåller mycket fibrer, folat,
C- och K-vitamin, järn och
andra mineraler.
räkor eller skinka sätter
de igång att föröka sig.
– Då är bakterierna
utsvultna. Därför bör man
bara äta sådana blan­dade
sallader om de är ny­g jor­
da, säger Marie-­Louise
Danielsson-Tham.
”Behöver ej sköljas” står
det på vissa förpackningar
med färdigskuren sallad,
men det vill Marie-Louise
Danielsson-Tham varna
för.
– Färdigskuren sallad
”blöder” växtsaft och det
gillar till exempel salmonellabakterien, säger
hon. Färdigskuren sallad
ska sköljas noga!
En annan vanlig missuppfattning är att bakterier och virus dör i frysen.
– De trivs utmärkt i den
fuktiga miljön. Man måste
hetta upp dem till 70 grader, men kom ihåg att det
bara gäller ytan. Det räcker alltså att koka upp grön­­­
sakerna hastigt, säger
Marie-Louise DanielssonTham. n
4. G
röna ärter och sockerärtor
Rika på C-vitamin och mag­
nesium, goda halter av många
andra näringsämnen.
5. Avokado
Ger fibrer, kalium och folat.
Innehåller även nyttigt fett.
Hela listan över de nyttigaste
grönsakerna hittar du på Livsmedelsverkets webbplats.
Där finns också en livsmedelsdatabas där kan du se hur
mycket näring olika livsmedel
innehåller. Du hittar den på
www7.slv.se/naringssok
1177 Vårdguiden nr 1 201511
Våga berätta!
TEXT ANNA-LENA BYSTRÖM
ILLUSTRATION MATTIAS SÖDERHOLM
OCH JAKOB ARDMAR
Är du mellan 8 och 12 år
och har en hemlighet?
Alla har hemligheter. Om
en hemlighet gör dig glad
och pirrig är det bra.
Men en hemlighet som
gör dig ledsen eller orolig
ska troligen inte vara
hemlig. Det kan handla
om att du själv mår dåligt,
att det är jobbigt hemma,
att någon är elak eller
tvingar dig att göra saker
som du inte vill. Kanske
är det en kompis som
berättar en hemlighet för
dig som är jobbig.
Har du en hemlighet som
gör ont ska du inte behöva
vara ensam med den.
Att prata om det som är
jobbigt är en bra början
till att det ska kunna bli
bättre. Det betyder inte
att du sviker.
Läs mer på
1177.se/vagaberatta
hur du kan göra om du
behöver hjälp.
12
Elsa
Elsa får inte vara med de andra i skolan.
Hur hon än gör blir det bara fel. Hon
förstår inte varför. Hon vågar inte berätta
det för någon vuxen, hon är rädd att det
ska bli värre då…
För Elsa blir det bättre när Ebba följer
med Elsa till hennes lärare och berättar
vad som hänt. Att följa med en kompis
som har det jobbigt är ett bra sätt att
hjälpa honom eller henne. Läs mer på
1177.se/vagaberatta hur du kan göra om
en kompis har det jobbigt.
Nisse
Nisses pappa brukar dricka mycket öl
och är ganska ofta full. Nisse tycker så
mycket om sin pappa och de brukar
göra roliga saker ihop. Men när pappa
är full vill han mest hänga i soffan och
bryr sig inte om att han har lovat att gå
på fotbollsmatch med Nisse…
Nisses pappa kan få hjälp att sluta
dricka. Men han måste vilja det själv.
Det bästa Nisse kan göra för att hjälpa
sin pappa är att berätta för någon vuxen
hur han har det. Läs mer på 1177.se/
vagaberatta hur både Nisse och hans
pappa kan få hjälp.
1177 Vårdguiden nr 1 2015
Lilly
I skogen bor det spindlar. Och
dem är Lilly rädd för. Så rädd att
hon inte vill åka med på klassens
skogsutflykt. Bara hon ser en
spindel blir hon yr och det känns
som att hon ska svimma.
När någon är så rädd för något
som Lilly är kallas det för fobi. Det
är jobbigt för den som har det,
men det går att träna bort rädslan.
Läs mer på 1177.se/vagaberatta
hur Lilly fick hjälp.
Kom ihåg:
• Du har rätt att känna
dig trygg.
• Du har rätt att vara
barn och få göra saker
som du mår bra av.
• Du ska inte ta ansvar
för om en vuxen mår
dåligt, det är aldrig
ditt fel.
• Du har rätt att säga
vad du tycker.
• Du är inte ensam. Det
finns hjälp att få.
Berätta för
någon!
Herman
Herman är jätterädd när hans pappa
slåss hemma. Han vågar inte berätta
det för någon – för tänk om det blir
ännu värre då.
En dag ringde Herman till BRIS, dit
kan barn ringa för att få råd och stöd
utan att säga sitt namn. Ibland kan
det vara lättare att börja berätta för
nån man inte alls känner. Sedan
Herman pratat med BRIS vågade han
gå till skolkuratorn som visste hur
han och hans familj kunde få hjälp.
Det är aldrig rätt att slåss. Ingen
får slå barn. Och barn ska inte behöva
se på när vuxna slåss. Du kan läsa
mer om alla barns rättigheter på
1177.se/vagaberatta.
Det finns saker att göra för att något
jobbigt ska bli bättre. En bra början
är att berätta för någon annan hur
du har det.
Det kan vara en vuxen som finns
nära dig hemma, på din fritid eller i
skolan. Det spelar inte någon roll
vem det är, bara det är någon som
du vill berätta för. Den som är vuxen
kan sedan hjälpa dig vidare.
Om det känns lättare att berätta
för någon i en telefonjour eller på en
chatt är det också ett bra sätt.
Att prata med en kompis kan
också vara bra. Men ofta behöver
en vuxen också hjälpa till. Ett bra
sätt att hjälpa en kompis som har det
jobbigt kan vara att tala om att hon
eller han helst ska berätta för en
vuxen.
Läs mer på 1177.se/vagaberatta hur
du kan göra om du behöver hjälp.
1177 Vårdguiden nr 1 201513
Konsten att
bli med b
Det finns mycket ni själva kan göra för att öka
chanserna att bli med barn. Vänta inte för länge med
att försöka, och ha sex ofta, är expertens främsta råd
till dem som vill bli med barn. För dem som inte kan
bli gravida på egen hand finns hjälp att få.
TEXT GUNILLA ELDH FOTO SUSANNE WALSTRÖM/JOHNÉR
S
er du bebisar överallt?
Nyblivna föräldrar som
är ute och går med barn­
vagn? Mars är den må­
nad då det föds flest
barn. Men för alla går det inte så
lätt att bli med barn som man
hade kunnat önska. Har du för­
sökt bli gravid en tid finns det en
hel del du kan göra själv för att
öka dina chanser.
– Ha mycket sex är ett bra råd.
En viktig orsak till barnlöshet är
faktiskt att folk ligger med varan­
dra för lite, säger Claes Gottlieb,
specialistläkare i obstetrik och
gynekologi vid IVF- och fertili­
tetsmottagningen på Sophia­
hemmet.
– Har ni svårt att få till ett tätt
samliv, kanske på grund av resor
och annat, är det viktigt att
14
pricka in ägglossningen. Man har
ägglossning ungefär 14 dagar
före mens och störst chans att bli
gravid har man från och med ett
par dagar före och fram till ägg­
lossningen.
– Viktigt är också att mannen
inte har samlat på sig en massa
gamla spermier som har hunnit
bli trötta. Det får inte vara för
glest mellan utlösningarna, til�­
lägger han.
Hur många som är ofrivilligt
barnlösa är svårt att beräkna, men
ungefär vart femte par har någon
gång i livet svårigheter att få barn.
Orsaken ligger nästan lika ofta
hos mannen som hos kvinnan.
Ett vanligt storstadsfenomen är
att vänta med barn tills man plug­
gat färdigt, varit ute och rest och
kommit en bit på väg i yrkeskar­
riären. Det nya livsstilsmönstret
är inte anpassat efter biologin.
– Kvinnans ålder är den vanli­
gaste orsaken till svårigheter
bland dem som söker hjälp hos
oss. Många kvinnor får svårare
att bli med barn efter 35, efter 38
sjunker kurvan brantare och efter
40 ännu mer, säger Claes Gottlieb.
Den näst vanligaste orsaken
till infertilitet hos kvinnor är stör­
ningar i ägg­lossningen på grund
av olika hormonrubbningar. En
orsak kan vara att man har PCO,
polycystiska ovarier. Äggstock­
arna har då många små omogna
äggblåsor och menstrua­tionerna
brukar vara glesa. Det behandlas
med dagliga hormon­sprutor
eller -tabletter.
– Störningar i ägglossningen är
tacksamt att behandla, särskilt
för den som är under 35 år, då ökar
chansen att bli gravid påtagligt.
Endometrios är en sjukdom
som kan göra det svårt att bli gra­
vid. Förutom smärta och stora
menstruationsblödningar är just
barnlöshet en vanlig följd av en­
dometrios. Sjukdomen behand­
las med läkemedel och ibland
med operation.
– Men för att inte förlora tid
kan det vara bättre att starta med
en provrörsbefruktning direkt.
IVF (in vitro-fertilisering) eller
provrörsbefruktning fungerar
lika bra för kvinnor med endo­
metrios som för dem som får IVF
av andra orsaker, säger Claes
Gottlieb.
1177 Vårdguiden nr 1 2015
arn
Skador på äggledarna drabbar
omkring var tionde kvinna i Sve­
rige. Könssjukdomar som klamy­
dia och gonorré kan till exempel
orsaka äggledarinflammation,
vilket i sin tur kan leda till sam­
manväxningar inuti eller intill
någon av äggledarna. Då kan
ägget varken möta spermierna
eller vandra vidare till livmodern.
– När antalet klamydiafall ökar
ser vi också fler kvinnor med
äggledarskador bland dem som
söker för barnlöshet, säger Claes
Gottlieb.
Även rökning, övervikt och ex­
tremt hård fysisk träning påverkar
fertiliteten negativt.
– Kvinnor som röker går in i
klimakteriet ungefär två år tidi­
gare än normalt, så vi vet att det
påverkar ägglossningen. Dess­
utom har man hittat giftiga äm­
nen från tobaken i de äggblåsor
där äggen ligger.
Fetma är en annan vanlig orsak
till att det är svårt att bli med barn.
– En kvinna med BMI över 35
har ofta inga ägglossningar och
då är viktminskning det första
man måste försöka åstadkomma.
Undervikt på grund av ätstörning
eller överdriven träning har sam­
ma negativa effekt.
Mannens fertilitet påverkas också
av hans ålder, men förändringen
kommer vanligtvis senare i livet
än för kvinnan. Den vanligaste
orsaken till infertilitet hos män
är för få spermier, men även vissa
sjukdomar och läkemedel kan
försämra fertiliteten.
Har ni försökt få barn i minst
ett år är det skäl nog att sätta
igång en utredning. Om orsaken
är uppenbar, till exempel att kvin­
nans äggledare är bortopererade
eller om mannen saknar spermier
kan man söka hjälp direkt. Det
gäller även lesbiska par som bor
tillsammans och vill ha barn.
Ni kan söka hjälp direkt på
gynekologiska mottagningar,
sjukhusens kvinnokliniker eller
på privata kliniker med läkare
som är specialiserade på fertilitet
och IVF. Ni kan också be om en
remiss till fertilitetsutredning på
er vårdcentral.
– Om du som kvinna är ung,
det vill säga under 35 år, ska du
söka hjälp efter ett år. Är du äldre
kan du söka redan efter ett halvår
för då har du inte så mycket tid på
dig. Fertiliteten sjunker medan
du väntar, säger Claes Gottlieb. n
MER INFORMATION
På 1177.se kan du läsa mer om
ofrivillig barnlöshet och om olika
behandlingar.
Myter och sanningar
Claes Gottlieb, specialistläkare i gynekologi och
obstetrik, reder ut vad som är sant och falskt.
”Spelar samlagsställningen
någon roll för chansen att bli
med barn?”
– Nej, absolut inte. Att chansen skulle öka om du har en
kudde under rumpan, benen i
vädret eller ligger kvar i sängen
är bara myter.
”Hjälper det att knipa efter
samlaget?”
– Nej, den spermie som kan
befrukta ägget slänger sig in
i livmoderhalsen inom ett par
sekunder. De som blir kvar i
slidan dör, för där är det för surt.
”Blir det lättare barn om
mannen låter bli att ha sex
eller onanera tills det är dags
för ägglossning?”
– Nej, snarare tvärtom. Spermier som ”sparas” bli trötta.
Tätt mellan utlösningarna gör
att det blir omsättning på spermierna och det ökar chansen
att de ska orka fram till ägget.
”Är det svårare för mig att
bli med barn för att jag ätit
p-piller under hela tonåren?”
– Nej, man kan faktiskt säga
att det kan vara tvärtom! Dina
äggstockar ”sover” medan du
tar p-piller och andra preventiv­
medel som hindrar ägglossning. När du slutar med pillren
vaknar äggstockarna till liv
med en kick.
”Jag har gjort två aborter
– är det därför jag inte blir
med barn?”
– Nej, aborter påverkar inte
din framtida fertilitet. Många
som söker hjälp är oroliga för
att de själva kan ha orsakat sin
barnlöshet. I stället kan man se
det som att de visat att de kan
bli med barn, vilket är positivt.
”Kan mitt kaffedrickande
hindra mig att bli med barn?”
– Nej, kaffe i måttliga mängder har ingen negativ effekt.
”Jag hade klamydia men
märkte det inte först, så det
tog lång tid innan jag fick
behandling – är det därför
jag har svårt att bli gravid?”
– I vissa fall kan klamydia
orsaka äggledarinflammation
som ger skador på äggledarna.
Det upptäcks i så fall vid en
fertilitetsutredning.
”Kan värktabletter försämra
mina möjligheter att bli med
barn?”
– Ja, kvinnor som vill bli
med barn ska inte använda till
exempel Diklofenak, Naproxen,
Ipren och Ibumetin eftersom
de tillfälligt kan minska fertili­
teten.
”Kan folsyra öka chansen att
bli med barn?”
– Nej, men alla som vill bli
gravida bör ta folsyra som kost­
tillskott för att minska risken att
fostret får ryggmärgsbråck.
”Finns det andra kosttillskott
eller naturläkemedel som kan
hjälpa mig att bli med barn?”
– Nej, det finns inga vetenskapliga bevis för det. Många
patienter kommer med en hel
massa burkar och frågar om de
kan ta dem, men man ska inte
tro att de är ofarliga bara för att
de är naturmedel. Vissa av dem
kan tvärtom minska fertiliteten,
eftersom de kan ha en ganska
stark hormonell effekt.
”Är det någon idé att prova
akupunktur om jag har svårt
att bli med barn?”
– Vi vet inte om akupunktur
har någon effekt på fertiliteten.
Det finns små studier som tyder
på det, men det kan inte anses
vetenskapligt bevisat. Om du
själv tror att det kan hjälpa, bör
du se till att bli behandlad av
någon som har rätt utbildning.
1177 Vårdguiden nr 1 201515
16
MARIA
SATTE PUNKT
FÖR VÅLDET
1177 Vårdguiden nr 1 2015
Under flera år blev Maria Blomqvist misshandlad, kränkt
och hårt kontrollerad av sin dåvarande sambo. En dag valde
hon att polisanmäla honom och sätta punkt för ett helvete
som pågått allt för länge. Det här är hennes berättelse.
TEXT MARLÈNE NÄSLUND FOTO ULF HUETT
M
annen, vi kan kalla honom Erik,
hade funnits i bekantskapskret­
sen sedan många år.
– Han var väldigt charmig, po­
pu­lär och glad, och han var upp­
muntrande och flörtig mot mig, berättar Maria.
Själv levde hon familjeliv med man och två barn
när hon blev passionerat förälskad i Erik och såg
ingen återvändo. Skilsmässan var ett faktum.
Men bakom den till synes kärleksfulle mannen
gömde sig en man med enorm vrede och ett osunt
kontrollbehov. Detta visade sig bara ett par veckor
efter att de flyttat ihop.
– Han kunde av outtalad anledning bli rasande
och ta tag i mitt hår för att släpa mig längs golvet,
samtidigt som han kal­lade mig förnedrande saker
som ”hora”, för att i nästa stund sitta ihopkrupen på
golvet och gråta av ångest för att han ”äls­kade mig
så mycket fastän jag inte förstod det”, berättar hon.
Det fanns också många tillfällen då hon blev
tvingad till sex. Om hon inte ville blev hon bestraf­
fad med slag, sparkar och kränkande ord.
Maria beskriver förhållandet som en balansgång
mellan himmel och helvete, där det hela tiden gäll­
de att vara på sin vakt för att kunna förutse vad som
skulle hända.
– Men om det alltid skulle vara ett helvete skulle
man ju inte överleva. Det är det som är det farliga,
och som gör att man ändå stannar kvar i en så osund
relation. När det var dåligt var det fruktansvärt,
men när det var bra, så var det verkligen bra, berät­
tar Maria.
Maria och Erik hade utåt sett ett fint liv med stor
bekantskapskrets och båda två hade bra jobb. Ma­
ria försökte dölja vad som pågick innanför hem­
mets väggar så gott det gick, även om det fanns
några få hon hade vågat berätta vissa delar för.
– Jag lurade mig själv och trodde att jag skyddade
mig genom att inte berätta för så många, men den
enda jag egentligen skyddade var honom, säger hon.
Efter flera år valde hon att polisanmäla Erik, eft­
er att han hade varit nära att köra över henne med
bilen. När hon väl gjort det möttes hon av god hjälp
från polisen – men samtidigt av motstånd från per­
soner i hennes bekantskapskrets.
– En del personer i min närhet hade svårt att tro
på mig när jag berättat vad jag levt med i flera år. Det
blev jag sårad av, säger Maria.
Så småningom, efter det att Maria lyckats lämna
Erik, fick hon hjälp genom samtal i form av grupp­
terapi. Det fick henne också att förstå att hon inte är
ensam.
– Blåmärken och sår läker ju tids nog, men de ärr
som finns på insidan, orsakade av kränkande ord,
är svårare att bli kvitt ifrån. I gruppterapin fick jag
hjälp att hantera det och verktyg för att kunna gå
vidare, berättar hon.
Erik blev häktad men blev inte åtalad, på grund
av brist på bevis. Detta trots att Maria ansågs vara
”mycket trovärdig” i förhören. Det händer dess­
värre allt­för ofta, eftersom det sällan finns vittnen
innanför hemmets väggar.
Maria valde att skriva en bok om sina upplevelser,
”En vacker dag lämnar jag honom”, som ett stöd för
»Våga fråga! Det kan pågå
våld i alla typer av familjer och
där man minst anar.»
andra i samma situation. Idag lever hon i en sund
relation och jobbar som chef på ett företag. Där an­
vänder hon sig av sina egna erfarenheter när hon
pratar med anställda och försöker att ha extra koll
om någon är sjukskriven för ofta.
– Det kan tyda på att någon inte har det så bra
hemma, och då vill i alla fall jag känna att jag har
vågat fråga, säger Maria.
På frågan om hon har några tips till personer som
tror att någon närstående kan vara utsatt har hon
bara ett råd:
– Våga fråga! Det kan pågå våld i alla typer av fa­
miljer och där man minst anar. Man kan alltid fråga
en person hur det är hemma. Om personen inte vill
prata kanske den ändå känner att det finns någon
som har sett och hört och som är redo att lyssna och
hjälpa, den dagen man vill berätta, säger hon. n
Lagar mot våld
• År 1998 skärptes lagen vad
gäller mäns våld mot kvinnor.
Åtalspunkten grov kvinnofridskränkning, som då trädde
i kraft, gäller upprepade övergrepp och kränkningar som
begåtts av en man som kvinnan har eller har haft en nära
relation till. Förutom fysiskt
våld ingår även psyk­iskt och
sexuellt våld. Brottet lyder under allmänt åtal. Det innebär att
polis eller åklagare är skyldiga
att utreda brottet, även om den
som är utsatt inte vill det.
• Sedan år 1982 faller våld på
enskild plats, till exempel i
hemmet, under allmänt åtal.
• I början av 1980-talet ändrades lagen så att kvinnor som
misshandlats inte längre
kunde ta tillbaka sin anmälan.
• Barn som har bevittnat brott
mot en förälder eller annan
närstående är också brotts­
offer och har rätt till brotts­skade­
ersättning, hjälp och stöd.
• Sedan 1979 har vi förbud mot
barnaga. Det innebär att barn
inte får utsättas för kroppslig
bestraffning eller annan kränk­
ande behandling. Det gäller
både fysiskt våld och kränkande
bestraffning.
• Sedan 1965 är våldtäkt inom
äktenskapet straffbart.
Varför
slår man? »
1177 Vårdguiden nr 1 201517
Många brott anmäls inte
O
mkring sju procent av befolkningen upp­
gav i en studie från Brottsförebyggande
rådet, Brå, att de varit utsatta för brott i nära rela­
tioner under år 2012. I Brås rapport definieras
brott i nära relation som att man har blivit utsatt
för någon typ av våld av sin partner (till exempel
flickvän, pojkvän, hustru eller man). Det kan
handla om fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld.
Både kvinnor och män utsätts för den här
typen av brott. Drygt var fjärde kvinna och var
sjätte man i befolkningen uppger att de någon
gång i sitt liv har utsatts för brott i en nära rela­
tion.
Det våld som riktas mot kvinnor pågår oftare
under längre tid, tenderar att vara grövre och
leder oftare till att den som är utsatt behöver
sjukvård.
De flesta av de här brotten polisanmäls inte.
Enligt Brås undersökning hade bara knappt fem
procent av kvinnorna och knappt tre procent av
männen som uppgav att de utsattes för våld år
2012 anmält händelsen. År 2013 anmäldes cirka
12 600 fall av misshandel och grov misshandel
mot kvinnor i nära relationer i hela landet. An­
talet anmälda fall av motsvarande brott mot
män år 2013 var knappt 3 400.
Mörkertalet verkar alltså vara större när det är
män som drabbas av våld i nära relationer.
Eftersom brotten främst sker i hemmen är de
svåra att upptäcka. Det är också svårt att ingripa
och hjälpa den som är utsatt. Men att göra en
polisanmälan är ett sätt att få slut på en våldsam
situation. Det vanligaste är att den som är utsatt
gör anmälan, men även närstående, vänner eller
grannar till den som utsätts kan anmäla.
Vården ska alltid fråga
O
m en vuxen person kommer till exempelvis
en vårdcentral med symtom eller tecken
som gör att vårdpersonalen misstänker att hen
har utsatts för våld eller andra övergrepp av en
närstående, ska vårdpersonalen fråga personen
i enrum om orsaken till dessa symtom eller
tecken.
Finns det misstanke om våld ska vårdperso­
nalen alltid fråga om det finns barn i familjen.
Personalen ska informera om att socialtjänsten
har ansvar för att stödja och hjälpa våldsutsatta
personer och barn, och förklara att de är skyldiga
att anmäla misstanke om våld i nära relationer
till socialtjänsten om det finns barn med i bilden.
Vårdpersonalen ska också informera personen
om vilken typ av vård och stöd hen kan få från
hälso- och sjukvården, socialtjänsten och
frivillig­organisationer. Socialtjänsten kan till
exempel erbjuda skyddat boende, även för
eventuella barn.
Vårdpersonalen ska även bedöma vilka behov
personen kan ha av vård, såväl fysiskt som psyk­
iskt, med anledning av våldet.
18
VARFÖR
SLÅR
MAN?
På Manscentrums krismottagning på Södermalm i Stockholm söker 100 –200 män per år hjälp för att de är våldsamma eller riskerar att bli det. Det är män i alla åldrar och
från olika bakgrunder. Kvinnor med våldsproblem kan
också höra av sig, men de flesta som söker sig hit är män.
TEXT MARLÈNE NÄSLUND FOTO ULF HUETT
– en man jag mötte hade en fru som ville skiljas. Han förstod inte
varför och hade svårt att uttrycka vad han kände. I stället blev han aggres­
siv och slog och hotade henne. När han gjorde det fick han känslan av att
ta tillbaka makten och kontrollen för stunden, men i efterhand kände
han sig liten och ångerfull, berättar Ulf Calvert, psykolog och samtals­
terapeut på Manscentrum.
Ulf har mer än 20 års erfarenhet i sitt yrke och har mött många män
som sökt hjälp. Han berättar att de som söker sig hit oftast inte har bliv­
it polisanmälda, och en del har inte ens börjat använda våld, men de är
oroliga för att de ska börja göra det. De kan också ha blivit tillsagda av
närstående att söka hjälp för sitt beteende. Ibland har de blivit hänvisade
från socialtjänsten eller från kriminalvården, exempelvis om de har fått
en villkorlig dom.
– En annan man tyckte att det var alla andra det var fel på, men efter vårt
1177 Vårdguiden nr 1 2015
Här kan du få hjälp
Det finns många sätt att söka hjälp på – vare sig
du är utsatt för våld, om någon du känner är utsatt
eller om du utsätter någon annan för våld.
• Kvinnofridslinjen
kvinnofridslinjen.se eller
ring 020-50 50 50
Nationell stödtelefon dit alla som
vill ha råd och hjälp kan ringa,
dygnet runt. Det kostar inget
och syns inte på din telefonräkning. Du kan vara anonym, och
de som svarar är socionomer
eller sjuksköterskor med tystnadsplikt.
• Polisen
polisen.se/komtilloss
Vid akut läge ring 112,
annars 114 14
Polisen har särskilt utbildade
utredare med inriktning på våld
i nära relation, där hedersrelaterat våld och våld i samkönade
parrelationer ingår. På polisens
sajt finns information om hur du
anmäler.
• Kvinnojourer, SKR
Sveriges kvinno- och
tjej ­jourers riksförbund
kvinnojouren.se
första samtal började han inse sin egen del i problemet. Det är viktigt att
ta sitt ansvar för att kunna få till en förändring, berättar Ulf.
Han kan se att stress som kommer av exempelvis arbetslöshet eller
alkoholproblem kan göra att en person tar till våld i en viss situation,
men det är inte den grundläggande anledningen till våldsbeteendet. Att
utöva våld kan ge en känsla av makt, men i själva verket kan det vara makt­
löshet och rädsla som ligger bakom.
– Det är ofta personer som har haft otrygga relationer tidigare i livet,
exempelvis till en förälder, personer som har ett stort kontrollbehov och
som har svårt att sätta ord på sina känslor, säger Ulf.
Det kan ta tid innan man förstår att man behöver hjälp för att sluta slå.
Men när man inser det och söker hjälp finns det goda chanser att för­ändra
sitt beteende.
– En yngre man som gick hos mig sa att han kände sig underlägsen som
behövde ta hjälp, men efter vårt första samtal tyckte han att det kändes
bättre att ha fått sätta ord på sina känslor. Därefter har han kommit tillbaka
för flera samtal, och nu har han lärt sig att hantera sitt beteende så att han
inte längre skadar någon, varken sig själv eller någon annan, säger Ulf.
Ulfs råd är att vi alla kan vara mera uppmärksamma på om människor
i vår omgivning verkar ha det tufft hemma.
– Våga prata med varandra för att fråga hur det är hemma, och öva på
att sätta ord på känslor, säger Ulf.
Och det finns hjälp – både för den som slår och den som blir slagen. n
Via webbplatsen kan du hitta
kvinnojourer nära dig. Du kan få
råd genom telefonsamtal eller
vid ett möte.
Jouren kan erbjuda skyddat
boende under kortare tid för dig
och dina barn. Hit kan du också
vända dig om du vill fråga om
råd för någon annan.
• Brottsofferjouren
brottsofferjouren.se eller ring
0200-21 20 19
Det är gratis att ringa och du blir
kopplad till den jour som finns
närmast dig.
Brottsofferjouren är en ideell
organisation som arbetar för att
alla brottsoffer ska få det stöd
som behövs.
• RFSL
Riksförbundet för sexuellt
likaberättigande
rfsl.se eller ring 020-34 13 16
Har en brottsofferjour för
HBT-personer.
• Manscentrum
manscentrum.se eller
ring 08-643 11 71
Hit kan du vända dig om du behöver fråga om råd och vill få
hjälp. Kvinnor är också välkomna att höra av sig. Här jobbar
psykologer med lång erfarenhet.
• BRIS
Barnens rätt i samhället, bris.se
eller ring 116 111
Hit kan du ringa, mejla, chatta
om du vill ha råd, hjälp och stöd.
• Brottsoffermyndig­
hetens sajt för barn
jagvillveta.se
Här kan du som är barn läsa om
vad som är brottsligt, hur du anmäler och hur du kan få hjälp.
• Origo
origostockholm.se
Telefonnummer för unga:
020-25 30 00
Du som är 13–26 år, bor i Stockholms län och utsätts för eller
riskerar att utsättas för hedersrelaterat förtryck och våld kan
kontakta Origo.
• Tjejjourer
tjejjouren.se
Till de flesta tjejjourer kan du
mejla, chatta eller ringa en eller
flera dagar i veckan. Tjejjouren
är en ideell förening som arbetar
med att stötta och stärka unga
tjejer.
• Tjejzonen
VÅGA
FRÅGA!
tjejzonen.se
erbjuder gratis juridisk rådgivning till tjejer som blivit utsatta
för brott.
Om du är orolig för någon
i din närhet, låt hen veta att du ser och hör att något pågår.
Vill du engagera dig och hjälpa till kan du göra det ideellt,
exempelvis i en kvinnojour eller liknande verksamhet.
1177 Vårdguiden nr 1 201519
Spåra
smittan
TEXT GUNILLA ELDH ILL KENNETH ANDERSSON
den som får ett brev från sjukvården med det här
meddelandet kanske blir rädd, upprörd, ledsen eller
till och med arg. Men bakom det tuffa budskapet
finns människor som är proffs på att hitta lösningar
som fungerar för just dig.
– Vi vill på bästa sätt hjälpa den som kan ha smittats.
Hos oss kan du prata om din situation med personal
som har tystnadsplikt. Vi ser också till att du får
behandling direkt om det visar sig att du är smittad,
säger Jennie Everljung, kurator vid enheten för sexuell
hälsa på Södersjukhuset.
Klamydia tillhör de smittsamma infektionssjuk­
domar som är smittspårningspliktiga enligt smitt­
skyddslagen. Det innebär att hälso- och sjukvården
ska informera den som kan vara smittad och upp­
mana hen att uppsöka läkare för provtagning.
för att kartlägga en smittad persons sexkon­
takter måste personalen som smittspårar vara både
kreativ, smidig och hänsynsfull. Ibland är ”han hade
kort hår och en tatuering” det enda beskrivning man
har att gå efter.
– Ofta får vi tillräckligt med information för att
kunna kontakta personen direkt, men ibland har vi
inte mycket att gå på. En del söker tillfälliga partners
20
» Ibland är ’han hade
kort hår och en
tatuering’ det enda
signalementet man
har att gå efter. «
via internetsajter just för att få vara anonyma. Då får
vi fråga om det finns något ”nickname” eller profil­
namn. Man kanske inte har telefonnumret men har
kontakt på Facebook eller i andra sociala medier. Det
kan åtminstone hjälpa oss att få bekräftat att det är
rätt person som vi försöker nå. De uppgifterna läm­
nar vi sedan vidare till Smittskydd Stockholm som
försöker få tag på personen.
I Stockholm är andelen singelhushåll hela 60 pro­
cent. Många lever också periodvis som singel mellan
1177 Vårdguiden nr 1 2015
Smittläget
i Stockholms
län
Sexuellt överförbara sjuk
domar (STI) som är smitt­
spårningspliktiga enligt
smittskyddslagen, statistik
för Stockholm län:
Klamydia: Under 2014 anmäldes i Stockholms län 9470 fall av
klamydia. Siffran har varit ganska
konstant de senast sju åren. Majo­
riteten smittas genom heterosexuella kontakter, de flesta i åldersgruppen 15–29 år.
Gonorré: Sedan 2010 har antalet rapporterade fall ökat med
50 procent i Stockholms län, från
430 smittade till 697 år 2014.
Gonorré är betydligt vanligare
bland män än bland kvinnor och
i synnerhet bland män som har
sex med män.
Hiv: Antalet nya fall av hiv
som upptäckts i Stockholms län
har successivt minskat. År 2014
fick 100 personer dia­gnosen hiv
vilket är nära en halvering jämfört med 2007. Majoriteten är
mellan 25 och 50 år och de allra
flesta har smittats utomlands.
Bland dem som smittats i Sverige
är den vanligaste smittvägen
fortfarande mellan män som har
sex med män.
Syfilis: Mellan 2012 och 2013
ökade antalet anmälda syfilisfall
från 92 till 137, varav 124 var män.
Syfilis är vanligast bland män
som har sex med män.
Hepatit B: De senaste 10 åren
har 20-40 personer diagnosticerats med akut hepatit B i Stockholms län. Ungefär hälften via
heterosexuella kontakter. Under
2014 har man sett en ökning
bland personer som injicerar.
Källor: Smittskydd Stockholm
och Folkhälsomyndigheten.
mer långvariga förhållanden. Ibland med tillfälliga
sexkontakter mellan förhållandena.
– det kan vara svårt när man träffar en tillfällig
partner – hur pratar man om sådant? Balansen
mellan att livet ska vara spontant och att skydda sig
kan bli ett problem, säger Jennie Everljung.
– Att dricka alkohol innebär också ofta att vi tar
större risker. Man kanske inte alls hade tänkt ha sex
den kvällen. Man vet mycket väl hur man skyddar sig
men omdömet kan bli sämre om man har druckit
alkohol. Det är viktigt att testa sig om man har haft
oskyddat sex eller om man har besvär, säger Jennie
Everljung.
Smittspårningen kan ibland bli komplicerad, till
exempel om den man söker är gift eller sambo. Det
kan också gälla ungdomar som fortfarande bor
hemma hos föräldrarna och inte vill att de ska få veta.
– Då skickar vi inte kallelsen med brev om det går
att ordna på annat sätt. Vi vill ju inte ställa till det »
Här kan du
testa dig »
1177 Vårdguiden nr 1 201521
Här kan du testa dig:
Du kan testa dig för könssjukdomar på ungdomsmottagningar, barnmorskemottagningar, sex- och
samlevnadsmottagningar
(SESAM) och på vårdcentraler.
Du kan antingen beställa
tid eller gå till en drop inmottagning. Både provtagning och behandling är
gratis för alla smittspårnings­pliktiga sjukdomar.
Du kan också beställa ett
gratis klamydiatest direkt
hem i brevlådan genom
­att logga in på 1177 Vårdguidens e-tjänst på 1177.se.
Järva mansmottagning,
Rinkebysvängen 70 B,
plan 3, Spånga. Beställ tid
via e-tjänsten på 1177.se
eller ring 123 393 90. Drop
in-mottagning måndagar
13–15.30, tisdagar 13–18
och fredagar 8.30–11.
Sesam city, Barnhusgatan
20. Beställ tid via e-tjänsten
på 1177.se eller ring 22 75 30.
»
» Man tänker kanske
att ’Vi känner ju
varandra, det är en
schysst person’,
men man kan ju ha
klamydia även om
man är trevlig. «
22
Drop in-mottagning måndagar 12–18, tisdagar 10–15,
onsdagar 12–18, torsdagar
10–15 och fredagar 10–14.
Sesam Danderyd, Danderyds sjukhus, hus 18, plan 4.
Beställ tid via e-tjänsten på
1177.se eller ring 123 550 00
måndag–fredag 9–11. Drop
in-mottagning torsdagar
9–11.
Sesam Huddinge, Karo­
linska Universitetssjukhuset
Huddinge, Infektionsgatan
för någon. I stället kanske vi kan nå personen på job­
bet eller via mobilen, men vi skickar aldrig sms eller
pratar in på telefonsvarare. Man vet ju inte vem som
har tillgång till mobilen.
ett annat problem som Jennie Everljung och
hennes kolleger stöter på är ”trygghetstänket”.
– Man tänker kanske att ”Vi känner ju varandra, det
är en schysst person”, men man kan ju ha klamydia
även om man är trevlig. Det kanske inte heller är så
lätt att definiera relationen. När slutar man att använda
kondom, och går man och testar sig då?
Att klamydia och andra sexuellt överförbara sjuk­
domar bara drabbar tonåringar och unga vuxna är en
felaktig föreställning som även finns inom
vården.
53. Beställ tid via e-tjänsten
på 1177.se eller ring 585 822
20 måndag–fredag 9–11.
Drop in-mottagning ons­
dagar 8–10.
Rfsu-kliniken, plan 7 i Söder­
hallarna, Medborgarplatsen.
Beställ tid via e-tjänsten på
1177.se eller ring 692 07 84.
Drop in-mottagning mån­
dagar 13–19 och fredagar
8–11.30.
Beställ tid via e-tjänsten på
1177.se eller ring 616 26 00.
Drop in-mottagning på tisdagar 8–10.
Venhälsan på Södersjukhuset för män som har sex
med män. Beställ tid via
e-tjänsten på 1177.se eller
ring 616 39 97. Du kan också
komma till drop in-mottagningen på måndagar, tis­
dagar och torsdagar 15–18.
Sesam hud- och venmottagningen, Södersjukhuset.
– Vi ser många som är 35+ med till exempel klamy­
dia som gett symtom och ändå inte prov­tagits. Det
händer att personer sökt vård vid flera
tillfällen och har behandlats upprepade gånger för
urinvägsinfektion som sedan visat sig vara klamydia,
säger Jennie Everljung.
– Klamydia är en rättvis bakterie på det sättet, den
kan drabba alla i alla åldrar. Vården måste bli bättre på
att ”tänka klamydia” och andra sexuellt överförbara
sjukdomar även när det gäller de lite äldre grupperna.
Klamydia ger liknande symtom som urinvägsinfek­
tion och om man har som rutin att testa patienter
med symtom på urinvägsinfektion även för klamydia,
blir det ju inte så svårt att prata om det, tillägger hon.
en infektion som klamydia eller gonorré gör också
att man blir mer mottaglig för andra könssjukdomar,
som hiv, syfilis, kondylom (könsvårtor) och herpes
(virusinfektion).
– Kondylom och herpes är inte anmälningspliktiga
så du måste inte tala om att du har någon av de här
sjukdomarna. Men hur hanterar du det när
du träffar en ny partner? Hur på­
verkar det relationen? Det kan
man också behöva prata om, säger
Jennie Everljung.
Hon möter många som tar lätt på
klamydia eftersom den går att behandla
med antibiotika, men sjukdomen kan
trots det få allvarliga konsekvenser. Både
kvinnor och män kan få svårare att få barn
senare i livet.
Gonorré är vanligast bland män som har sex med
män, men antalet gonorréfall har ökat bland flickorna
i de yngsta åldersgrupperna och den utvecklingen
oroar Jennie Everljung.
– Gonorré börjar bli svårbehandlad på grund av
resistensutveckling och det tycker jag är oroande. Vi
prioriterar gonorréfallen. n
1177 Vårdguiden nr 1 2015
Inte bara tennis
Har du ont längs underarmens ovansida när du vrider handleden eller blir du öm
på utsidan av armbågen när du greppar om något? Då är det troligt att du har fått
så kallad tennisarmbåge.
TEXT PETER TUOMINEN FOTO ULF HUETT
T
ennisarmbåge får man inte bara
om man spelar tennis, även
om åkomman är mycket van­
lig bland just tennisspelare.
Det kan även drabba dig om
du har arbe­tat för mycket med
något som du inte är van att göra, så att muskel­
fästena vid armbågen blivit överansträngda.
– Upprepade tunga sträck- och vridrörelser av
underarmen och handleden, som när man
snickrar eller klipper häcken, är vanliga orsaker
till tennisarmbåge. Om det framför allt gör ont
på armbågens utsida vet du att det är tennisarm­
båge och inte musarm, säger ortopeden Lasse
Lapidus på Södersjukhuset.
Besvären kan komma plötsligt, men det är
mer troligt att de kommer smygande. Förutom
att du får ont är det vanligt att armen känns stel
och det kan därför vara svårt att sträcka ut den
helt. Du kan bli svagare än du brukar vara i hand­
greppet och det blir svårt att klara av vanliga
arbets­uppgifter eller vardagssysslor. Det kan
göra ont även när du vilar, till exempel på natten
om du ligger så att det blir ett tryck mot armbåg­
ens utsida.
När du fått tennisarmbåge behöver det inte
vara tungt arbete som gör att du får ont. Det kan
räcka med att lyfta en kastrull, hälla upp mjölk
eller öppna en trög dörr.
– Det beror på att smärtan utgår från sträck­
sen­orna till underarmen. De musklerna aktive­
ras till exempel när man lyfter ett mjölkpaket,
säger Lasse Lapidus.
tennisarmbåge går oftast över av sig själv,
men det kan ta lång tid och besvären återkom­
mer ofta. Du kan själv lindra smärtan på olika
sätt. Börja med att avstå från att göra de aktivi­
teter som gör ont.
Ett effektivt sätt att vila den arm som du fått
ont i är att byta hand när du utför vanliga sysslor.
Samtidigt är det bra att hålla igång armen med
rörelser, men utan belastning. En stram elastisk
binda runt hand­leden kan kännas skönt och
bidra till att du kommer ihåg att inte utföra den
olämpliga rörelsen.
– Om du har mycket ont kan det lindra med
kyla. Du kan också massera över det område på
utsidan av armbågen där det gör mest ont. Det
går också att prova med receptfria antiinflam­
matoriska läkemedel under ett par veckor, säger
Lasse Lapidus.
Om dina besvär inte gått över efter några
veckor kan sjukgymnastik med stegvis ökande
belastning vara en effektiv behandling. Stretch­
övningar brukar också hjälpa, men för att vara
säker på att göra rätt bör du få personliga instruk­
tioner hur du bör träna av en fysiote­rapeut. n
Träna med
ökande belastning
• Fyll en plastdunk med 1–2
liter vatten beroende på hur
stark du är. Sitt i en karm­stol
eller fåtölj med handleden fri.
Underarmen ska vila på armstödet.
• Sänk dunken långsamt (räkna
till fem) från högsta läget ner
till lägsta möjliga läge, bara
med handleden. Lyft sedan
dunken snabbt till startläget
igen. Den smärtfria armen kan
hjälpa till på vägen upp. Vila
30–60 sekunder när du har
sänkt dunken 15 gånger.
• Sänk dunken 15 gånger i tre
omgångar, 45 gånger totalt.
• Gör övningen en gång om
dagen i tre månader. Öka
vikten genom att fylla på 1 dl
vatten varje vecka.
• Lätt träningsvärk är ett tecken
på att träningen har effekt.
Om träningsvärken inte avtar
till dagen efter, minska
vikten med några deciliter.
MER INFORMATION
På 1177.se/tennisarmbage kan
du läsa mer och se bilder på
övningen ovan.
1177 Vårdguiden nr 1 201523
Den första januari 2015 fick vi en patientlag i Sverige.
Främst samlar den ihop och förstärker regler som funnits i andra
lagar tidigare. Lagen ska stärka patientens
ställning och öka patientens delaktighet,
självbestämmande och integritet.
TEXT KERSTIN OTTERSTÅL ILLUSTRATION JANETTE BORNMARKER
Starkare
med
lagen handlar framför allt om att vården har en
lång rad skyldigheter mot patienterna. För dig som
patient innebär den nya lagen bland annat det här:
• Du kan söka öppenvård
var som helst i landet
Den som till exempel bor i ett landsting och jobbar
i ett annat kan lättare välja vårdcentral i valfritt
landsting. Det här gäller både primärvård, som vård­
central, barnavårdscentral och närakut, och öppen
specialistvård, som besök hos gynekolog, ögonläk­
are eller ortoped. I princip gäller det all vård utom
tandvård och sluten vård, det vill säga när du läggs
in på sjukhus. Om du väljer vård i ett annat lands­
ting betalar ditt hemlandsting vårdkostnaden – men
du får själv betala patientavgift, resa och uppehälle.
Dessutom gäller vårdgarantin bara i ditt eget lands­
ting, inte om du väljer att söka vård någon annan­
stans.
• Du ska få information
Det finns mycket du behöver känna till som patient,
och den som ger dig vård har skyldighet att informera
dig så att du förstår. Informationen ska vara anpas­
sad efter till exempel din ålder, mognad, erfaren­het
och språkliga bakgrund.
Du ska få information om bland annat ditt hälso­
tillstånd, vilka under­­­­­sökningar och behandlings­
metoder som finns, när du kan förvänta dig att få
vård, om det finns väsentliga risker för komplika­
tioner eller biverkningar och vilken eftervård du
kan få. Men om du inte vill ha information har du
också rätt att avstå från att få den.
24
1177 Vårdguiden nr 1 2015
patienter
ny lag
Ibland är det svårt att komma ihåg allt som sägs
under ett besök i vården. Enligt patientlagen ska du
få skriftlig information om du ber om det. Det kan
exempelvis handla om en viss behandling eller ett
utdrag ur din journal.
Om du har en funktionsnedsättning ska du få
veta vilka hjälpmedel som finns för dig.
• Du kan tacka nej
Ett kapitel i lagen handlar om samtycke. Principen
är att all vård ska vara frivillig, och du kan alltid
tacka nej. Du ska tillfrågas om ditt samtycke, och
du kan ändra dig när som helst. Det här gäller för­
stås inte om man till exempel är medvetslös.
• Du kan få en ny medicinsk bedömning
Om du har en livshotande eller särskilt allvarlig
sjukdom eller skada, till exempel cancer, kan du ha
rätt att få en ny medicinsk bedömning. Det kallas
även ”second opinion”.
Om den nya bedömningen visar att du kan behöva
en annan behandling än den som du har erbjudits
tidigare ska du kunna få den, om behandlingen
bedöms vara vetenskapligt säker och relevant i ditt
fall, och om kostnaden för behandlingen anses
rimlig i förhållande till din sjukdom eller skada. Kost­
naderna för den nya medicinska bedöm­ningen
betalar ditt hemlandsting, även resorna.
• Barn får starkare ställning
Den som ger barn vård ska se till att barnet får veta
så mycket som möjligt om sin sjukdom, hur behand­
lingen går till, hur läkemedel fungerar och om det
finns flera sätt att behandla sjukdomen eller skadan
på. Informationen ska anpassas så att barnet förstår,
och vårdgivaren ska så långt det är möjligt ta reda på
barnets inställning till behandlingen.
• Du kan få en fast vårdkontakt
Du kanske har diabetes, går till ögonläkare, har
besvär med magen och får ont i ryggen ibland? Om
du har många olika kontakter med vården kan du
behöva en fast vårdkontakt, en person som hjälper
dig att samordna dina vårdbehov och hitta rätt.
Lagen stärker dina möjligheter att få en fast vård­
kontakt och en individuell vårdplanering. Fråga din
läkare om det kan vara aktuellt för dig.
• Du kan klaga om du är missnöjd
Lagen stärker patienten i mötet med vården. Du
kan vända dig till verksamhetschefen vid den mot­
tagning du går till om du till exempel anser att du
blivit dåligt bemött eller fått för lite information.
De större sjukhusen har patientvägledare (Karo­
linska, Danderyd, S:t Göran, Södertälje) eller en
patientombudsman (Södersjukhuset) som är till för
dig som patient. De kan även hjälpa dig med inte­
gritetsfrågor, till exempel frågor om din journal.
Ett annat sätt är att ta kontakt med Patientnämnden.
Allvarligare klagomål, som missade diagnoser och
vårdskador, ska Inspektionen för vård och omsorg,
IVO, ta emot. n
MER INFORMATION
 1177.se/patientlagen
 1177.se/klaga-pa-varden
 patientnamndenstockholm.se
 patientforsakring.se
Vårdgarantin
i Stockholms län
I Stockholms län innebär vård­
garantin att ska du få kontakt
med vården samma dag som du
söker. Om du behöver träffa en
läkare ska du få göra det inom
fem dagar. Behöver du träffa en
specialist ska du få göra det inom
30 dagar. Om du behöver en
behandling ska du få börja med
den inom 90 dagar.
1177 Vårdguiden nr 1 201525
Aktuellt i vården
Omkring 90 000 personer i Stockholms län har
arabiska eller somaliska som modersmål. Många
klarar sig bra på svenska till vardags. Men det
kan kännas bra att få tala sitt eget språk när man
själv är sjuk, eller när ens barn är sjukt.
TEXT KERSTIN OTTERSTÅL FOTO CHRISTIAN ANDERSSON
En tolk betyder
så mycket
du som bor i Stockholms län
och pratar arabiska eller somaliska
kan ringa och få råd om sjukvård
med hjälp av en tolk. Om du talar
arabiska ringer du 0771-1177 90.
För att få en somalisk tolk ringer
du 0771-1177 91.
– Vi får ungefär tvåtusen samtal
varje år på arabiska i Stockholms
län, och det ökar hela tiden, säger
Helena Forss, som är sjuksköter­
ska på 1177 Vårdguiden. Samtalen
på somaliska är betydligt färre.
Ali Aladjwadi tolkar på arabiska.
Han berättar hur ett samtal med
tolk går till:
– Först presenterar jag mig som
tolk så att patienten förstår att det
inte är någon idé att börja berätta
för mig om sina symtom. Sedan
kopplar jag in sjuksköterskan från
1177 Vårdguiden, som presenterar
sig och frågar: ”Vad kan jag hjälpa
dig med?”
Samtalen med tolk blir förstås
ganska långa när allt ska sägas på
två språk.
– Sjuksköterskorna på 1177
Vårdguiden är utbildade i att ge­
nomföra samtal med tolk, så de är
bra på att ställa korta följdfrågor.
Men patienterna har ofta ganska
mycket att säga, så jag måste an­
teckna noga för att få med allt,
säger Ali.
– Under tolkutbildningen fick
vi lära oss olika tekniker för det,
eftersom det är viktigt att inte
behöva avbryta den som talar.
26
Och det är lika viktigt att man
översätter allt som sägs. Den som
ringer ska kunna lita på att tolken
inte glömmer bort något.
Ett typiskt samtal kan handla
om ett barn som har haft feber
och varit hängigt i över en vecka,
och vad man kan göra då.
– För det mesta kan vi hjälpa till
med råd om vad man kan göra
själv, eller vart den som ringer
kan vända sig för att få vård. Hit­
tills har det aldrig varit så akut att
vi har behövt koppla vidare sam­
talet till 112 och tillkalla ambulans,
säger Helena Forss.
– En del som ringer har kanske
bara varit i landet en vecka, så de
har nog fått tips från personalen
på migrationsboendet om att
man kan ringa med tolk. Andra
kan ha varit i landet i flera år och
pratar svenska ganska bra, men
känner sig ändå lite osäkra när det
kommer till frågor om kroppen
och sjukdomar. Om man dess­
utom är orolig för att ens barn är
sjukt är det en stor trygghet att få
prata på sitt eget språk, säger Ali.
– Ibland är den som ringer
ganska förtvivlad i början av sam­
talet, men när vi avslutar samtalet
är han eller hon mycket lugnare,
säger Ali.
– Men samtalen gäller inte all­
tid sjukvård – de kan också handla
om vart man ska vända sig i sam­
hället med olika frågor, som när
man ska kontakta Försäkrings­
Ali Aladjwadi tolkar på arabiska.
kassan och vilka områden som
kommunen har hand om, säger
Helena. Vi får vara samhällsguider
ibland, inte bara vårdguider. n
FLERA SPRÅK
• Nu kan du som vill ha sjukvårdsråd på finska ringa 1177 och via
ett knappval få tala med en finsk­
tal­a­nde sjuksköterska. Vardagar
8–12.
• På 1177.se, under rubriken ”Other
languages” finns många artiklar
översatta till ett antal olika språk,
till exempel teckenspråk, engelska, franska, tyska, ryska, turkiska,
spanska och de nationella minoritetsspråken.
0771-1177 90
1177 Vårdguiden nr 1 2015
Aktuellt i vården
Helena Vogel
ligger på den röda
britsen i blodbussen
och dricker juice
medan sjuksköterskan
Robin förbereder själva
tappningen.
– Jag tänker så här:
Om jag någon gång
skulle behöva få blod,
måste jag ju kunna ge
blod själv också, säger
Helena. Det är sjätte
gången nu, och det
brukar gå hur bra som
helst.
TEXT KERSTIN OTTERSTÅL
FOTO ÅSA GRINDAL
Boka tid på blodbussen
– varför kan man inte boka en tid på blodbus­
sen? Det skulle ju ta mindre tid från jobbet om man
slapp vänta.
Det är ett önskemål som personalen på blodbus­
sarna har hört från många blodgivare. Därför inför­
des tidsbokning för att ge blod på en av de fem blod­
bussarna i länet i oktober i fjol. Under våren 2015
planerar Blodcentralen att införa tidsbokning på alla
bussar och fasta blodcentraler.
– Vi vill underlätta för våra blodgivare och göra
besöket på blodcentralen så smidigt som möjligt,
säger Karolina Blom Wiberg, kommunikations­
ansvarig på Blodcentralen.
Du som är blodgivare kan boka tid för blodgivning
genom att logga in på 1177 Vårdguidens e-tjänst
(Mina vårdkontakter). Men du kan fortfarande kom­
ma på ”drop in”-blodgivning om du vill. På Geblod.
nu kan du se när blodbussen kommer till dig. n
Är du inte
blodgivare än?
Läs om vad
det innebär på
Geblod.nu.
Johan Sjöblom
rullar upp tröjärmen och
blottar en tatuerad underarm. När man är nytatuerad
får man inte lämna blod,
men Johans tatuering är
flera år gammal.
– Att ge blod känns bra,
nyttigt både för samhället
och för en själv. Man känner
sig liksom renad, säger
Johan, som lämnar blod för
elfte gången.
– Och så får man lite koll
på sina värden.
László Burgmann
väntar på sin tur. Blodtrycks­
manschetten trycker hårt på
överarmen, men han ser all­
deles oberörd ut.
– Jag tror det här är 18:e
gången jag ger blod. När jag
bodde i Ungern såg jag en
affisch på jobbet om att ge
blod. Så jag blev blodgivare
där, och fortsatte med det
när jag flyttade till Sverige,
säger László.
1177 Vårdguiden nr 1 201527
Har du en
hemlighet som gör
dig ledsen eller orolig?
ILLUSTRATION: MATTIAS SÖDERHOLM & JAKOB ARDMAR
Om en hemlighet gör dig glad
och pirrig är det bra. Men om den
gör dig ledsen eller orolig ska du inte
behöva vara ensam med den.
Prata med en vuxen som du gillar eller
läs mer om hur du kan få hjälp på
1177.se/vagaberatta