1. No category

Med prickskyttar i frontlinjen
Prickskyttarna hör utan tvekan till
slagfältets mest fruktade motståndare.
Det är ytterst få som har vad som krävs
av dödlig precision, enormt tålamod
och nerver av stål för att kunna bli en
bra prickskytt. Nu har vi chansen att
på nära håll studera en grupp soldater
som i normala fall inte syns över huvud taget. Den rikt illustrerade boken
är full av spännande ögonvittnesskildringar och har dessutom försetts med
en utvikbar kartbilaga i fyrfärgstryck.
P
rickskytten behöver behärska en
mängd särskilda kunskaper och tekniker. Hans främsta uppgift är att
bekämpa fiendemål på långa avstånd och
han är en expert på att hantera sitt kikarförsedda gevär. Prickskytten är även mästerlig
på att röra sig osedd i terrängen och när
han hittat en bra position kan han vänta i
timmar eller dagar på sin chans. Hans kunskaper om kamouflering är också större än
den reguljäre armésoldatens. Det engelska
ordet för prickskytt – sniper – kommer
ursprungligen från fågeln snipe bird (beckasin), vilken är känd för att vara notoriskt
svårupptäckt. Den gömmer både sig själv
och sina välkamouflerade bon i högt gräs
och flyger i oförutsägbara mönster. Samma
egenskaper som håller fågeln vid liv hjälper
även prickskytten.
Sprider skräck
Kombinationen av precisa, dödliga projektiler och osynlighet utövar en enormt stor
14-sidig
kartbilaga
i färg!
Före gryningen smet vi igenom frontlinjerna och lade oss på en
höjd eller åsrygg inne på fiendens område. Vi delade in området
i sektorer och varje tvåmannalag, bestående av en prickskytt och
en observatör, inväntade sedan lämpliga mål… Jag upptäckte en
annalkande fiendestyrka vid ett vägslut på mycket långt avstånd.
Jag knuffade till min kollega och nickade i vägens riktning… Med
hjälp av mina kikare kunde jag se att det var fråga om oerfarna rekryter. Deras uniformer var nya och stövlarna fortfarande blankputsade. Så kyligt jag kunde lade jag mitt hårkors på officeren och
sköt honom i magtrakten. Han såg förvånad ut, trillade på baken
och blev sittande mitt på vägen. Ljudet från skottet nådde honom
i samma stund som han vältrade över på rygg. Han var redan död
då jag gjort mantelrörelse och ånyo spanade av vägen i mitt kikarsikte. Hans ben sprattlade i gruset, men han var död. Hans kropp
hade ännu inte accepterat att det var slut.
Egenproducerade böcker med SMB:s kvalitets- och trygghets­garanti
• Fri bytes- och returrätt inom 30 dagar. • Tolv års funktionsgaranti för bokbinderiarbetet – linnetrådsbindning med extra­förstärkningar. • Finns inte i bokhandeln. Går inte att köpa på ­Internet. • Försedd med märkband för att underlätta läsningen.
• Noggrann språk- och faktagranskning. • Kvalitet i allt. Relevanta bilder, hög illustrationsnivå.
Boken studerar
prickskyttets historia
och behandlar kända
– samt hittills okända – prickskyttar från
mängder av militära
konflikter världen
över. Den innehåller
fler än 130 bilder, varav 20 är detaljerade
tekniska vapenillustrationer. Boken har
även försetts med
utvikningsbara kartbilagor i såväl framsom bakpärm.
negativ inverkan på fiendeleden. Ingen går säker
från prickskyttarna när de injagar skräck i sina
motståndare. De används för att slå ut nyckelpersoner, vilket naturligtvis skapar kaos och försämrar
fiendesoldaternas stridsvilja. Från en dold position
är det också fullt möjligt för en enskild prickskytt
att hålla ned och nagla fast betydligt större förband,
eftersom ingen enskild fiendesoldat vågar röra sig
ur sitt skydd. Denna dödliga effektivitet har gjort
prickskytten respekterad, fruktad och hatad.
Från amerikanska frihetskriget till Afghanistan
Boken Det dödande skottet kartlägger prickskyttets
historia, där det i begynnelsen egentligen handlade
om jakt- och överlevnadskunskaper. De amerikanska pionjärer som behärskade konsten att smyga
sig på och fälla bytesdjur på långa avstånd var
också som klippta och skurna för uppgiften som
prickskytt. Boken bjuder på berättelser om några
av historiens mest kända skyttar, liksom prickskyttekonstens utveckling. Det finns historiska belägg
för att numerärt underlägsna styrkor har begagnat
sig av prickskyttar för att lamslå betydligt större
fiendeförband. Likaså har prickskyttar under senare tid förekommit allmänt i väpnade konflikter
i Afghanistan och Irak. I tidsspannet mellan ovan
nämnda exempel utkämpades två världskrig där
prickskyttarna härskade över stridsterrängen.
Boken kartlägger även prickskyttarnas beväpning
– från 1800-talets brittiska Baker- och Whitworthgevär till världskrigens Lee Enfield, M1 Garand,
Mosin-Nagant och Gewehr 41. Vapenexposén avslutas med en granskning av 2000-talets moderna
prickskyttegevär M82A1.
Duellen i Stalingrad
Alla som har sett filmen Enemy at the gates känner till historien om prickskytten Vasilij Zajtsev
och hans strider mot tyskarna i Stalingrads ruiner.
Färre känner till att Zajtsev faktiskt har funnits på
riktigt och att hans duell mot den tyske ”superprickskytten” major König bygger på verkliga händelser. Boken Det dödande skottet uppmärksammar
givetvis detta drama. Det var en livsfarlig katt-ochråttalek där minsta lilla misstag betydde döden.
Det gällde att ha is i magen och att bida sin tid. Om
en hjälm rör sig i ett av fiendens värn gäller det att
blixtsnabbt fatta rätt beslut. Ska jag skjuta eller är
det en fälla?
”Min gode vän Morozov dödades och Sjejkin sårades av
kulor från ett kikarförsett vapen. Morozov och Sjejkin
ansågs båda vara erfarna prickskyttar. De hade ofta gått
segrande ur de besvärligaste sammanstötningarna med
fienden. Det rådde inte längre något tvivel – de hade fallit
offer för den tyske superprickskytt som jag hade letat efter.” Zajtsev (till vänster) och två av hans kollegor.
Simo Häyhä personifierade på alla sätt den ultimate prickskytten. Han ägde jägarens instinkt för valet av terräng och behärskade till fullo konsten att kamouflera sig. Till dessa egenskaper kom även tålmodighet och en förmåga att uthärda
extrema temperaturer under långa perioder i sträck. Det var
dessa förmågor som gjorde
att Häyhä med sitt prickskyttegevär noterades
för fler än 500 nedgjorda fiendesoldater – en
häpnadsväckande
siffra om man betänker att dagsljuset bara
varar några timmar vid
Kollaa vintertid. Simo Häyhä hör till de mest effektiva
prickskyttarna i historien och
ingen annan i Finlands armé
har någonsin stigit lika snabbt
i graderna. Häyhä befordrades till fänrik direkt från
undersergeant, på order
av marskalk Gustaf
Mannerheim.
När Zajtsev en kväll övervakade fiendelinjen såg han en
tysk hjälm som rörde sig längs värnkanten. Hjälmens rörelser avslöjade för honom att någon balanserade den på
en käpp. Tricket kunde kanske ha lurat en nybakad skytt,
men inte mästaren. Det var helt uppenbart fråga om en
krigslist i syfte att få honom att skjuta mot hjälmen.
Då hade han avslöjat sig och erbjudit en dold prickskytt på andra sidan en möjlighet att få korn på honom. Därmed stod det ett-noll till Zajtsev. Tysken
hade begått sitt första misstag genom att grovt
underskatta sin motståndare. Dagarna gick och en
tidig morgon gick Zajtsev i ställning tillsammans
med en mindre erfaren kollega. De låg blickstilla när
gryningsljuset bröt fram och striderna började rasa
runt omkring dem. Zajtsevs kamrat ropade plötsligt
”Där är han!” och sträckte på sig för en sekund. En
projektil kom susande och träffade honom. Han
hade tur i oturen och sårades bara av tyskens
kula. Detta var tyskens andra misstag – han
hade inte till fullo neutraliserat sitt mål.
Den vita döden
Om Zajtsev hade is i magen, så hade Simo Häyhä snö i munnen – bokstavligt talat. Han föddes i finska Rautjarn 1905 och ryckte in i armén tjugo
år senare. När vinterkriget bröt ut 1939 placerades han i 34. infanteriregementet och skickades till fronten i Kollaa, där han snabbt gjorde
sig känd som en ovanligt skicklig skytt. Röda arméns soldater döpte
Häyhä till ”Belaja smert” (”Den vita döden”). När
temperaturen föll, och den kunde sjunka ned till
minus fyrtio grader, fyllde Häyhä munnen med kall
snö för att förhindra att ångan från utandningsluften skulle röja honom. Det fanns gott om mål
att skjuta på längs denna del av fronten – det gick
etthundra sovjetsoldater på varje finne. Och precis
som i Stalingrad utvecklade sig striderna ofta till
dueller prickskyttarna emellan.
upprätthålla sin energinivå. För en eventuell krissituation fanns också en kniv och några handgranater.
Den sovjetiske prickskytten hade varit i eldlinjen
många dagar i sträck. När solen sakta gick ned över
horisonten och inga mål längre presenterade sig, reste
han sig försiktigt från sin liggande eldställning. Han
hade ingen aning om att Häyhä noggrant övervakade
det snötyngda landskapet. En kort spegling från kikarsiktets lins var allt som krävdes. Skottet ekade mellan
de frusna träden och finnens projektil fann sitt mål.
Vid ett tillfälle sökte han efter en prickskytt från den
sovjetiska 56. infanteridivisionen. Den sovjetiske skytten hade redan tre officerare och många andra soldater
på sin meritlista, men det han inte visste var att en av
världens främsta prickskyttar nu var ute efter honom.
Som den erfarne jägare han var kunde Simo Häyhä
med stor tålmodighet avvakta ett skottläge. Denna
gång skulle han få vänta länge på sin chans, men han
kom väl förberedd. Vinteruniformen var varm och
han hade med sig både mat och socker för att kunna
Till slut blev jägaren den jagade. Röda armén satte
in såväl artilleristötar som särskilda prickskyttegrupper i jakten på ”Den vita döden” och till slut
fick de korn på honom. Hur gick det då? Vi följer
dramats upplösning i Det dödande skottet. Andra
spännande episoder hämtas från bland annat Normandie 1944, Gallipoli 1915, Fallujah 2004, Saigon
1968, Monte Cassino 1944, Beirut 1982 och Guadalcanal 1942. ◆
Men han var långt ifrån död
– vilket jag i högsta grad fick
uppleva när jag rundade
hörnet. Han drog iväg en
salva från sitt automatvapen.
Antagligen visste han att han var förlorad ifall
han inte hann före mig. Jag kände kulorna träffa
båda mina ben. Jag tänkte: ”Skit också, det aset
fick mig.” Ilskan rann över mig och jag
satte femton plugg i hans skalle.
Carlos Hathcock och hans observatör John Roland Burke spanade efter fiendeskytten när Hathcock uppfattade en ljusglimt i djungeln. Det händer ibland att prickskyttar avslöjas när ljus reflekteras från främre linsen i vapnens kikarsikte. Amerikanen var så säker på sin sak att han valde att skjuta mot platsen och detta
räddade troligen hans liv. Hathcock och Burke gjorde en kringgång och närmade sig mycket försiktigt
området där de misstänkte att fienden hade gömt sig. De hittade en död kropp och ett prickskyttegevär. Fiendesoldaten
hade dödats ögonblickligen av en kula i ögat och projektilen hade gått rakt igenom hans eget kikarsikte. Den enda rimliga
förklaringen till hur detta hade gått till var att vietnamesen måste ha haft Hathcock på kornet när skottet small.
Röster på Goodreads.com:

”Bästa boken någonsin i detta ämne.”

”Mycket intressant.”
14-sidig
kartbilaga
i färg!
Charles Stronge
Det dödande skottet
Prickskyttar genom historien från
amerikanska frihetskriget fram tills i dag
Översättning: Bo Knarrström
192 s., 20 x 23 cm, rikt ill. i färg, utvikskartor,
inb., hård pärm