Uffes 23 UTVECKLINGSTIPS Hej! Skottstatistiken blev bla bla… Jaha, och? Kvalitén på dem? Jag har tidigare skrivit en del om goda vanor i målskyttet, att genomföra så matchlika moment som möjligt på träning – för att ha det i ryggmärgen till match. Nu ska vi djuploda, i den mån utrymmet tillåter, i det mest använda skottet och dess teknik. SKOTTET Att så snabbt som möjligt få till det optimala skottet utifrån uppkommen situation är dock vad det handlar om. Precision går före hårdhet, även om kombinationen oftast är att föredra. Den som vill ha inspiration och uppslag till vilka detaljer man kan träna själv eller med andra på hittar fler tips och även övningar i vårt utbildningsmaterial Vägen till Elit 1-4, Övningsbanken och ABCpärmen – tala med din förening! Mycket material både i skrift och rörliga bilder finns också fritt på www.hockeyakademin.se Lycka till! Uffe Lundberg vecklare på Svenska Ishockeyförbundet och Head Coach för U16-landslaget. Han har varit anställd på Landslags- och utvecklingsavdelningen sedan 2006. 1 ONE! Det är en avsevärd skillnad mellan de tidigare träklubborna och dagens kompositklubbor. Idag handlar det, ganska likt golfen faktiskt, om att utnyttja ”trampolineffekten” i skaftet. Följaktligen är det viktigt att ha rätt flex i skaftet. Har man en för styv klubba i förhållande till sina fysiska förutsättningar uteblir effekten. Även klubbans längd är förstås avgörande för hur tekniken, inte bara i skottet, kan utföras. I Nordamerika skiljer man på begreppen wrist shot (ungefär dragskott), slap shot (slagskott) och snap shot (en mix av de båda, med kortare anläggning än slap shot). Jag kommer här att benämna det mest använda skottet som ”tryckskott”. Du laddar energi med bladet lite som ett tak över pucken, använder klubbans svikt och avfyrar med hjälp av trampolineffekten. Samt fullföljer med spetsen mot målet.  Uffe Lundberg är Spelar- och ledarut- 2 ”Tryckskottet” Tekniken: Kraften i skottet laddas genom att ha pucken ganska långt bak i stansen (nära vänsterbenet som leftare och högerbenet som rightare), bilda som ett tak med bladet över pucken genom att vinkla fram övre handen. Hög armbåge på övre handens arm. Därefter inleds en tryckfas som både innehåller tyngdöverföring från ben till ben och en gungbrädeliknande rörelse där övre handen förs bak och nedre handen trycks fram. Alexander Steen TWO! Obs! Det är inte bara armarna som är aktiverade utan coremuskulaturen och benmuskulaturen står för det stora bidraget. Sammantaget kan det förklaras som att höften leder rörelsen. född 1 mars 1984 i Winnipeg, Kanada. Spelar i NHL-laget St Louis Blues som vänsterforward. 3 Avfyrningen är starten på det viktiga fullföljande momentet vars slutposition ger att klubbspetsen pekar mot målet. Kraften i både skott och åkning ska riktas mot mål. • Puckens öga: När det gäller siktet och precisionen är det väldigt viktigt att ha klart för sig att det är en tänkt linje från puckens “ögon” (inte från skyttens) som är av betydelse. Luckan skytten ser kan vara stängd från puckens vinkel. • Vara skottberedd/hota: Tekniken med laddning och avfyrning med pucken hela tiden på bladet, som i detta skott, skapar förutsättningar att både kunna leverera passning och skott. Man är både passningsberedd och skottberedd och utgör på så vis ett större och mer svårläst hot. • I grundinlärningen är det fortfarande häl-till-spets på bladet som gäller för att få rotation på pucken. I takt med ökad muskeltillväxt och bättre teknik krävs en kortare och kortare “startbana” både längs bladet och själva bladets svepning längs isen. Elitspelare knäpper iväg pucken med extremt kort tid emmellan laddning och avfyrning. • När det gäller skottkapaciteten finns det generellt sett mycket att utveckla i svensk hockey. Det kommer mer om slagskott, direktskott, quick release e t c i kommande Utvecklingstips! GOA L! © SVENSKA ISHOCKEYFÖRBUNDET / Utvecklings- och Landslagsavdelningen • Grafik: BÖRJE NILSSON