Polisens användning av skjutvapen och andra hjälpmedel, statistik
Polisens användning av skjutvapen och andra särskilda hjälpmedel för våldsanvändning Statistik för åren 1995-2014. Utvecklingsavdelningen 2015-05-12 Dokument Sida RAPPORT 2 (32) Upprättad av Datum Diarienr Saknr Version Martin Lundin 2015-05-12 A042.118/2015 104 03.00 Polisens användning av skjutvapen och andra hjälpmedel för våldsanvändning INNEHÅLL 1 POLISENS ANVÄNDNING AV SKJUTVAPEN................................................................... 4 1.1 Historik ............................................................................................................................. 4 1.2 Datainsamling ................................................................................................................... 4 1.3 Begränsningar i statistiken ................................................................................................ 4 2 ANVÄNDNING AV POLISENS SKJUTVAPEN 1995-2014 ................................................ 5 2.1 Totalt antal inrapporterade händelser där skjutvapen använts .......................................... 6 2.1.1 2.1.2 2.1.3 2.1.4 2.1.5 2.2 2.3 Användning av skjutvapen per polismyndighet .............................................................. 10 Gärningsmannens beväpning .......................................................................................... 11 2.3.1 2.4 Varningsskott, verkanseld resp. övrigt 2011-2014................................................................... 7 Betvinganden ........................................................................................................................... 8 Legal grund 2014 ..................................................................................................................... 9 Verkanseld, varningsskott i förhållande till avstånd ................................................................ 9 Verkanseld och varningsskott per månad .............................................................................. 10 Verkanseld mot fordon eller person i fordon ......................................................................... 12 Skadade och döda vid användning av skjutvapen ........................................................... 12 2.4.1 Skadade och döda .................................................................................................................. 13 3 UTÖKAD STATISTIK AVSEENDE SKJUTVAPENANVÄNDNING FÖR ÅR 2014 .... 14 3.1 Organisationstillhörighet................................................................................................. 14 3.2 Tjänsteålder..................................................................................................................... 15 3.3 Levnadsålder ................................................................................................................... 15 3.4 Gärningsmannens psykiska status 2014 .......................................................................... 16 3.5 Polisens vapentyp............................................................................................................ 17 3.6 Annan våldsanvändning .................................................................................................. 18 3.7 Uppskattad tid från hotets uppdykande till avlossat skott ............................................... 18 3.8 Avstånd till gärningsman då vapnet avfyrades ............................................................... 19 3.9 Polisens klädsel ............................................................................................................... 19 4 ANVÄNDNING AV OC-SPRAY 2012-2014 ......................................................................... 20 4.1 Totalt antal inrapporterade händelser där OC-spray använts .......................................... 20 4.2 Användning av OC-spray per månad .............................................................................. 20 4.3 Antal händelser per polismyndighet ............................................................................... 21 5 UTÖKAD STATISTIK AVSEENDE ANVÄNDNING AV OC-SPRAY FÖR ÅR 2014... 22 5.1 Legal grund ..................................................................................................................... 22 5.2 Organisationstillhörighet................................................................................................. 22 5.3 Tjänsteålder..................................................................................................................... 23 5.4 Levnadsålder ................................................................................................................... 23 5.5 Sprayavstånd ................................................................................................................... 24 5.6 Effekt av sprayen ............................................................................................................ 24 5.7 Ingripande riktat mot person/-er i folksamling ............................................................... 25 5.8 Skador ............................................................................................................................. 25 5.8.1 5.8.2 5.8.3 5.8.4 6 Skador på polis ...................................................................................................................... 25 Skador på motpart .................................................................................................................. 26 Skador på annan person ......................................................................................................... 26 Skadetyp ................................................................................................................................ 27 ANVÄNDNING AV METODER OCH HJÄLPMEDEL FÖR ATT STOPPA FORDON .................................................................................................................................. 29 Dokument Sida RAPPORT 3 (32) Upprättad av Datum Diarienr Saknr Version Martin Lundin 2015-05-12 A042.118/2015 104 03.00 6.1 Fordonsstopp per polismyndighet 2014 .......................................................................... 30 7 ANVÄNDNING AV DISTRAKTIONSGRANATER .......................................................... 31 8 ANVÄNDNING AV TÅRGAS ............................................................................................... 32 Dokument Sida RAPPORT 4 (32) Upprättad av Datum Diarienr Saknr Version Martin Lundin 2015-05-12 A042.118/2015 104 03.00 1 Polisens användning av skjutvapen Statistiken i detta material omfattar händelser som inträffat under åren 1995- 2014 och inrapporterats till Rikspolisstyrelsen (RPS) fram till och med 2014. 1.1 Historik Skyldigheten för de tidigare polismyndigheterna att till dåvarande Rikspolisstyrelsen inrapportera användningen av skjutvapen startade 2003. Innan dess ansvarade varje polismyndighet själva för uppföljningen av skjutvapenanvändningen. De första två åren skedde inrapporteringen utan några formkrav varför innehållet i de rapporter som inkom till RPS varierade stort. I flertalet fall fanns endast uppgift om att skjutvapen använts. Under 2005 introducerades en särskild blankett som skulle skickas till RPS. I samband med revidering av Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd avseende Polisens särskilda hjälpmedel för våldsanvändning1 föreskrevs den blankett som fanns för inrapportering av användning av skjutvapen som ordinarie protokoll över skjutvapenanvändningen och infogades i Polisens digitala s.k. formulärportal för elektroniska blanketter för olika områden. I och med förändringarna har en betydligt högre grad av inrapportering kunnat konstateras. Under 2014 påbörjades implementeringen av en ny rutin för inrapportering där avidentifierade data från formuläret elektroniskt skickas till RPS. Rutinen har avsevärt förbättrat möjligheten att omhänderta och redovisa inrapporterad data. Uppföljning av användningen av polisens särskilda hjälpmedel vid våldsanvändning sköts av utvecklingsavdelningen vid Polismyndigheten och syftar till att samla underlag för utveckling av metoder, utbildning, utrustning och föreskrifter samt redovisning internt och till externa intressenter. 1.2 Datainsamling Den data som ligger till grund för statistiken som redovisas i denna rapport har samlats in via en särskild rutin i Polisens IT-system för formulär. Uppgifterna fylls i i ett särskilt formulär av avrapporterande poliser i samband med avrapportering av händelsen. De data som skickas till utvecklingsavdelningen för uppföljning är avidentifierade och saknar personuppgifter. 1.3 Begränsningar i statistiken Statistiken bygger på de händelser som rapporterats in till Rikspolisstyrelsen enligt en särskild rutin för uppföljning vid sidan av annan avrapportering. Händelser för vilka en rapport inte skickats in till Rikspolisstyrelsen eller Rikspolisstyrelsen på annat sätt fått kännedom om händelsen finns således inte med i statistiken. P.g.a. viss fördröjning i inrapporteringen kan händelser som hänt under den senare delen av den redovisade perioden saknas i statistiken. I vissa fall har de rapporter som skickats in till Rikspolisstyrelsen varit ofullständigt ifyllda varför vissa data saknas för en del av händelserna. 1 Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd, 104-2, 104-4, 933-1 m.fl. Dokument Sida RAPPORT 5 (32) Upprättad av Datum Diarienr Saknr Version Martin Lundin 2015-05-12 A042.118/2015 104 03.00 För åren fram till och med 2010 fanns betydande brister i inrapporteringen varför statistiken för de tidigare åren är mer osäker än åren därefter. 2 Användning av polisens skjutvapen 1995-2014 Då poliser använt skjutvapen upprättas alltid en polisanmälan. Om misstanke uppstår att den polis som använt skjutvapnet begått något brott i samband med användandet rapporteras händelsen till avdelningen för särskilda utredningar. Avdelningen är en helt fristående del av Polismyndigheten och alla utredningar leds av åklagare vid Åklagarmyndighetens särskilda åklagarkammare. De händelsetyper som inrapporteras till Rikspolisstyrelsen när det gäller användning av skjutvapen består av betvinganden, varningsskott, respektive verkanseld. Därutöver rapporteras även vådaskott som dock inte räknas till våldsanvändning eftersom det inte är ett avsiktligt användande av skjutvapnet och inte är riktat mot en motpart. Betvinganden består i att en polis med hjälp av hot med skjutvapnet tvingar en motpart att t.ex. avbryta ett våldsamt uppträdande, släppa ett vapen eller tillhygge eller att lägga sig ned. Att en polis enbart tar fram sitt vapen ur hölstret som en förberedelse, s.k. höjande av beredskap, omfattas inte. Varningsskott betyder att skjutvapnet avlossas i en ofarlig riktning för att varna motparten om att skjutvapnet kan komma att användas mot honom eller henne. Varningsskott får enligt reglerna i kungörelsen (1969:84) om användande av skjutvapen i polistjänsten först avlossas då samtliga förutsättningar för verkanseld är uppfyllda. Verkanseld innebär att skott avlossas riktat mot en motpart i avsikt att träffa personen. I vissa fall har verkanseld riktats mot fordon. Skott som avlossas mot djur, t.ex. aggressiva hundar, ingår inte i statistiken över verkanseld utan redovisas separat (se tabell i avsnitt 2.1.1.). Händelser där skjutvapen används för att avliva skadat vilt eller andra djur, t.ex. p.g.a. trafikolycka, omfattas inte av inrapporteringsskyldigheten. Polisen genomför årligen ca 1,3 miljoner ingripanden. Det absoluta flertalet genomförs utan att något våld över huvud taget behöver användas. I ett ytterst litet antal av dessa händelser utgör motparten ett så allvarligt hot att skjutvapen behöver användas. Dokument Sida RAPPORT 6 (32) Upprättad av Datum Diarienr Saknr Version Martin Lundin 2015-05-12 A042.118/2015 104 03.00 2.1 Totalt antal inrapporterade händelser där skjutvapen använts År Betvingande Varningsskott Verkanseld Okänt mot person/fordon 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 128 189 191 9 15 9 3 12 16 11 8 32 14 16 14 11 16 9 8 10 20 11 13 29 17 13 25 2 2 3 6 Tabellen visar antalet händelser. I en och samma händelse kan flera poliser ha skjutit, ett eller flera skott kan ha avlossats och poliserna kan ha skjutit antingen varningsskott eller verkanseld eller både och. I tabellerna redovisas den ”allvarligaste” formen av åtgärd. D.v.s. har både verkanseld och varningsskott avlossats vid en och samma händelse så redovisas endast verkanselden. Vid de händelser som redovisats som betvingande har alltså varken varningsskott eller verkanseld avlossats och vid händelser redovisade som varningsskott har inte någon verkanseld avlossats. Däremot kan vid händelser som redovisats som verkanseld, både ett betvingande ha skett och/eller varningsskott avlossats. Något krav på inrapportering av betvinganden fanns inte före år 2012. Ökningen mellan åren 2012-2013 avseende betvinganden kan sannolikt härledas till ofullständig inrapportering under första året (2012). Föreskriften som tvingade till inrapportering av betvinganden började inte gälla förrän i april 2012. Dokument Sida RAPPORT 7 (32) Upprättad av Datum Diarienr Saknr Version Martin Lundin 2015-05-12 A042.118/2015 104 03.00 2.1.1 Varningsskott, verkanseld resp. övrigt 2011-2014 2011 2012 2013 2014 32 29 25 17 16 14 14 13 6 3 1 Varningsskott Verkanseld 3 2 Verkan mot hund Okänt Verkanseld avser avgiven eld riktad mot personer. Varningsskott har avgivits för att påverka motparten men har riktats i ofarlig riktning. Verkan mot hund avser aggressiva hundar som gått till angrepp mot polis eller annan. I kategorin okänt redovisas rapporter där typen av avgiven eld inte angivits. 70 60 50 40 Verkanseld 30 Varningsskott 20 10 0 2011 2012 2013 2014 Under 2011 rapporterades betydligt fler händelser där poliser använt skjutvapen än både åren innan och efter. Den största ökningen avsåg varningsskott. Under de följande åren har både antalet varningsskott och verkanseld varit lägre med en viss ökning avseende verkanselden mellan åren 2013 och 2014. Det totala antalet händelser är dock lägre än år 2011. Dokument Sida RAPPORT 8 (32) Upprättad av Datum Diarienr Saknr Version Martin Lundin 2015-05-12 A042.118/2015 104 03.00 2.1.2 Betvinganden 250 200 150 Betvingat 100 50 0 2012 2013 2014 Inrapporteringen av betvinganden påbörjades 2012. Betvinganden består i att polisen använt vapnet som hot och därigenom påverkat personen att medverka. Enbart framtagande av vapnet ur hölstret ingår ej. Då föreskriften som reglerar inrapportering av betvinganden trädde i kraft först 1 april 2012 kan ökningen mellan 2012 och 2013 sannolikt förklaras av detta. Antalet angivna händelser för 2014 är preliminärt och kan komma att öka något. Dokument Sida RAPPORT 9 (32) Upprättad av Datum Diarienr Saknr Version Martin Lundin 2015-05-12 A042.118/2015 104 03.00 2.1.3 Legal grund 2014 Nöd ; 2 Laga befogenhet; 8 Nödvärn, hot riktat mot annan; 5 Nödvärn; 33 Diagrammet visar det lagstöd den polisman som avgivit verkanseld eller varningsskott initialt bedömt varit aktuellt vid händelsen. Statistiken bygger på händelser inträffade under 2014 och visar antal. Flera poliser kan ha skjutit i samma händelse. 2.1.4 Verkanseld, varningsskott i förhållande till avstånd 35 30 25 0-5 m 20 3-7 m 7-15 m 15 >15 m Okänt 10 5 0 Varningsskott Verkanseld I ett stort antal av rapporterna finns inget avstånd angivet. Detta har redovisats som okänt (ljusblå färg). Statistiken avser händelser under 2011-2014. Varningsskotten skjuts naturligt på längre avstånd än verkanselden. Dokument Sida RAPPORT 10 (32) Upprättad av Datum Diarienr Saknr Version Martin Lundin 2015-05-12 A042.118/2015 104 03.00 Det vanligaste angivna avståndet för verkanseld är det kortaste avståndet, 0-3 m. 2.1.5 Verkanseld och varningsskott per månad 14 12 10 8 2011 2012 6 2013 4 2014 2 0 Diagrammet visar endast varningsskott och verkanseld. 2011 inträffade ovanligt många händelser där poliser använde skjutvapen. Vanligast var varningsskott. En sådan tillfällig ökning kunde även ses under åren 2007 och 2008. 2.2 Användning av skjutvapen per polismyndighet 20 18 16 14 12 10 2011 8 2012 6 2013 4 2014 2 2015 Östergötland Örebro Västra Götaland Västmanland Västernorrland Västerbotten Värmland Uppsala Södermanland Stockholm Skåne Norbotten Kronoberg Kalmar Jönköping Jämtland Halland Gävleborg Gotland Dalarna Blekinge 0 Diagrammet omfattar händelser med verkanseld och/eller varningsskott. Fördelningen mellan polismyndigheterna följer i stort polismyndigheternas storlek. Dokument Sida RAPPORT 11 (32) Upprättad av Datum Diarienr Saknr Version Martin Lundin 2015-05-12 A042.118/2015 104 03.00 2.3 Gärningsmannens beväpning Befarat beväpnad 5% Hund 6% Annat 9% Fordon 21% Trubbigt föremål 6% Skjutvapen inkl. atrapp 26% Kniv/Yxa/Svärd 26% Stickföremål 1% Diagrammet visar vilken typ av föremål den person som utgjort hot mot poliserna innehaft vid händelsen. Statistiken bygger på de händelser där poliser skjutit verkanseld eller varningsskott år 2011-2014. Kategorin ”Befarat beväpnad” omfattar de händelser där poliserna uppfattat eller t.ex. p.g.a. gärningsmannens beteende, befarat att personen haft något av de övriga angivna föremålen men att detta senare inte visat sig vara fallet. Ett exempel på sådan händelse är den där personen uppträder aggressivt och hotfullt, stoppar handen innanför jackan för att påskina förekomsten av ett vapen och uppmanar poliserna att skjuta honom. Dokument Sida RAPPORT 12 (32) Upprättad av Datum Diarienr Saknr Version Martin Lundin 2015-05-12 A042.118/2015 104 03.00 2.3.1 Verkanseld mot fordon eller person i fordon 12 10 8 6 Händelseantal 4 2 0 2011 2012 2013 2014 Diagrammet visar antalet händelser där den person polisen avgivit verkanseld mot innehaft ett fordon som poliserna angivit som den direkta anledningen till bruket till användning av skjutvapnet. Det betyder inte nödvändigtvis att skotten riktats mot själva fordonet utan kan också ha riktats mot personen i fordonet. 2.4 Skadade och döda vid användning av skjutvapen För åren 1995-2002 fanns ingen inrapportering från dåvarande polismyndigheterna till Rikspolisstyrelsen av händelser där skjutvapen använts. Antalet som avlidit p.g.a. polisens användning av skjutvapen under denna period kan dock redovisas med uppgifter från Rättsmedicinalverket. År 1995 Avlidna 1 1996 0 1997 0 1998 1 1999 3 2000 2 2001 1 2002 1 2003 1 År 2004 Avlidna 1 2005 1 2006 1 2007 0 2008 0 2009 1 2010 0 2011 1 2012 0 År 2013 Avlidna 4 2014 3 Under 2013 avled 4 personer efter att ha träffats av verkanseld från polis. Det tidigare högsta dödstalet är från 1999 då 3 personer avled. Samma antal uppnåddes även 2014. För de 20 år Polismyndigheten har statistik är snittalet 1,1 avlidna personer per år. En indelning i 10-årsperioder visar att antalet avlidna både under den första perioden 19952004 och den andra 2005-2014 är 11 st. Under samma period har 3 poliser avlidit efter att ha skjutits i tjänsten. Dokument Sida RAPPORT 13 (32) Upprättad av Datum Diarienr Saknr Version Martin Lundin 2015-05-12 A042.118/2015 104 03.00 2.4.1 Skadade och döda 16 14 12 10 2011 2012 8 2013 6 2014 4 2 0 Död gm Skadad gm Skadad polis Skadad 3:e man Dokument Sida RAPPORT 14 (32) Upprättad av Datum Diarienr Saknr Version Martin Lundin 2015-05-12 A042.118/2015 104 03.00 3 Utökad statistik avseende skjutvapenanvändning för år 2014 I och med att rutinen för inrapportering av händelser där skjutvapen och andra hjälpmedel förändrats och utvecklats under 2014 finns möjlighet till utökad redovisning av det inhämtade underlaget. 3.1 Organisationstillhörighet Nationella insatsstyrkan 0% Hundenhet 2% Annan enhet 2% Piketenhet 17% Utredningsenhet Spaningsenhet 0% 10% Ingripandeenhet 54% Närpolisenhet 15% Tabellen visar vilken verksamhetsgren de poliser som avgivit verkanseld eller varningsskott tillhört vid tiden för händelsen. Dokument Sida RAPPORT 15 (32) Upprättad av Datum Diarienr Saknr Version Martin Lundin 2015-05-12 A042.118/2015 104 03.00 3.2 Tjänsteålder 0-1 år 3% 1-5 år 16% > 10 år 39% 5-10 år 42% Diagrammet anger tjänsteåldern för de poliser som skjutit verkanseld eller varningsskott under 2014. Vid vissa händelser kan fler än en polis ha brukat skjutvapen. 3.3 Levnadsålder 20-30 år 31-40 år 41-50 år > 50 år 5% 10% 25% 60% Diagrammet visar levnadsålder för de poliser som skjutit verkanseld eller varningsskott under 2014. Flera poliser kan ha skjutit i samma händelse. Dokument Sida RAPPORT 16 (32) Upprättad av Datum Diarienr Saknr Version Martin Lundin 2015-05-12 A042.118/2015 104 03.00 3.4 Gärningsmannens psykiska status 2014 Ingen misstanke el. ej angivet; 20 Misstanke om psykisk instabilitet; 14 Dokumenterad psykisk instabilitet; 4 I diagrammet visas om de poliser som utfört ingripandet bedömt att det funnits någon misstanke om att den person poliserna avgivit varningsskott eller verkanseld mot under 2014 lidit av någon form av psykisk störning eller om det funnits sådan dokumenterad. Statistiken bygger enbart på händelser inträffade under 2014. I åtminstone en av de händelser under 2014 där misstanke om psykisk instabilitet har funnits har personen som polisen brukat skjutvapen mot uppmanat poliserna att skjuta honom och provocerat fram detta genom att uppträda hotfullt och försökt angripa poliserna med ett eggvapen. Personen skottskadades i benet. Dokument Sida RAPPORT 17 (32) Upprättad av Datum Diarienr Saknr Version Martin Lundin 2015-05-12 A042.118/2015 104 03.00 3.5 Polisens vapentyp HK MP5; 1 HK G36; 1 SigSauer; 38 Diagrammet visar vilken vapentyp de poliser som avgivit varningsskott eller verkanseld brukat. Siffrorna visar antal poliser som brukat vapnet. I vissa händelser kan flera poliser ha skjutit. I några händelser har inte vapentyp angivits. SigSauer avser tjänstepistol av flera olika modeller (P225, P226 m.fl.), kaliber 9 mm. Pistol bärs av samtliga poliser i yttre tjänst. HK MP5 avser förstärkningsvapnet Heckler & Koch MP5, kaliber 9 mm. Vapnet får användas av särskilt utbildad personal efter beslut av polismyndigheten. HK G36 avser förstärkningsvapnet Heckler & Koch G36, kaliber 5,56 mm. Får användas av särskilt utbildad personal, i första hand vid Nationella insatsstyrkan resp. Piketenheterna i dåvarande Polismyndigheterna i Skåne, Stockholms län och Västra Götaland. Beslut om användande krävs av Polismyndigheten. Dokument Sida RAPPORT 18 (32) Upprättad av Datum Diarienr Saknr Version Martin Lundin 2015-05-12 A042.118/2015 104 03.00 3.6 Annan våldsanvändning Distraktion; 2 OC-spray; 6 Annat våld; 3 Batong; 1 I vissa fall har även andra former av våld använts mot den person som polisen brukat skjutvapen mot. Diagrammet visar vilken typ av annat våld som använts i dessa situationer. Siffrorna anger antal händelser. 3.7 Uppskattad tid från hotets uppdykande till avlossat skott > 30 s 18% 0-3 s 46% 10-30 s 15% 3-10 s 21% Diagrammet visar den tid poliserna upplevt förlöpt från det att de varseblivit det hot som föranlett vapenanvändningen till dess de avfyrat vapnet. Statistiken bygger på uppgifter från de poliser som avgivit varningsskott eller verkanseld under 2014 och angivit en tid i rapporten. Dokument Sida RAPPORT 19 (32) Upprättad av Datum Diarienr Saknr Version Martin Lundin 2015-05-12 A042.118/2015 104 03.00 3.8 Avstånd till gärningsman då vapnet avfyrades > 15 m 14% 0-3 m 25% 7-15 m 35% 3-7 m 26% Statistiken bygger på uppgifter från de poliser som avgivit varningsskott eller verkanseld under 2014 och bygger på bedömningar och inte exakta mätningar av avståndet. 3.9 Polisens klädsel Civil; 9 Uniform; 31 Diagrammet visar fördelning av klädsel för de poliser som skjutit verkanseld och varningsskott under 2014. Dokument Sida RAPPORT 20 (32) Upprättad av Datum Diarienr Saknr Version Martin Lundin 2015-05-12 A042.118/2015 104 03.00 Användning av OC-spray 2012-2014 4 OC-spray (pepparspray) infördes inom Polisen 2005. Före år 2012 fanns inget krav på inrapportering till Rikspolisstyrelsen av händelser där OC-spray använts. Uppföljning skedde i respektive polismyndighet. Insamling av statistik över användning av OC-spray startade i februari 2012. Den stora ökningen av händelser där OC-spray använts mellan åren 2012 och 2013 kan sannolikt härledas till ökad inrapportering till Rikspolisstyrelsen. Av det totala antalet rapporter, 938 st, som skickats in för år 2014 har endast 640 varit möjliga att läsa in. 298 rapporter har skickats in i ett sådant format, i huvudsak scannade, att de inte gått att läsa in. Fyrtio av de inlästa rapporterna har varit dubletter. I tabell 4.1 anges det totala antalet händelser, inklusive scannade rapporter men utan dubletter. Övriga tabeller bygger på data från de rapporter som gått att läsa in. 4.1 Totalt antal inrapporterade händelser där OC-spray använts År Antal händelser 4.2 2012 2013 2014 780 956 895 Användning av OC-spray per månad 120 100 80 60 40 20 0 2012 2013 2014 Dokument Sida RAPPORT 21 (32) Upprättad av Datum Diarienr Saknr Version Martin Lundin 2015-05-12 A042.118/2015 104 03.00 4.3 Antal händelser per polismyndighet 180 160 140 120 100 80 2012 60 2013 40 2014 20 Östergötland Örebro Västra Götaland Västmanland Västernorrland Västerbotten Värmland Uppsala Södermanland Stockholm Skåne Norrbotten Kronoberg Kalmar Jönköping Jämtland Halland Gävleborg Gotland Dalarna Blekinge 0 Ökningen av inrapporterade händelser mellan 2012 och 2013 beror med stor sannolikhet på ökad inrapportering. Kravet på inrapportering av händelser där OC-spray använts tillkom 2012. 2013 var därför det första året statistik fanns för ett helt år. Dokument Sida RAPPORT 22 (32) Upprättad av Datum Diarienr Saknr Version Martin Lundin 2015-05-12 A042.118/2015 104 03.00 5 Utökad statistik avseende användning av OC-spray för år 2014 5.1 Legal grund Nöd 2% Nödvärn 41% Laga befogenhet 44% Nödvärn, hot riktat mot annan 13% Diagrammet visar det lagstöd den polisman som använt OC-spray initialt bedömt varit aktuellt vid händelsen. Statistiken bygger på händelser inträffade under 2014. 5.2 Organisationstillhörighet Hund 2% Spaning 5% Närpolis 15% Trafik 1% Utredning 1% Annan 10% Ingripande 65% NI 0% Piket 1% Dokument Sida RAPPORT 23 (32) Upprättad av Datum Diarienr Saknr Version Martin Lundin 2015-05-12 A042.118/2015 104 03.00 5.3 Tjänsteålder 0-1 år 1-5 år 12% 5-10 år > 10 år 3% 45% 40% 5.4 Levnadsålder 20-30 år 2% 31-40 år 41-50 år > 50 år Felifyllt 12% 36% 9% 41% Ålder på de poliser som använt OC-spray under 2014. I 12 % av de inlästa rapporterna har den angivna levnadsåldern varit uppenbart felaktig. Dokument Sida RAPPORT 24 (32) Upprättad av Datum Diarienr Saknr Version Martin Lundin 2015-05-12 A042.118/2015 104 03.00 5.5 Sprayavstånd 2m 2% Okänt 2% 0m 50% 1m 46% 5.6 Effekt av sprayen Okänt 2% Ingen effekt 9% Viss effekt 23% Avsedd effekt 66% Dokument Sida RAPPORT 25 (32) Upprättad av Datum Diarienr Saknr Version Martin Lundin 2015-05-12 A042.118/2015 104 03.00 5.7 Ingripande riktat mot person/-er i folksamling Okänt 6% Ja 13% Nej 81% I 83 fall har OC-spray riktats mot en eller flera personer som ingått i en folksamling. Flera av dessa fall har skett vid samma tillfälle och då i samband med ett våldsamt upplopp. 5.8 Skador 5.8.1 Skador på polis Okänt 3% Skadad pm 13% Ej skadad pm 84% Dokument Sida RAPPORT 26 (32) Upprättad av Datum Diarienr Saknr Version Martin Lundin 2015-05-12 A042.118/2015 104 03.00 5.8.2 Skador på motpart Okänt 5% Skadad mt 15% Ej skadad mt 80% 5.8.3 Skador på annan person Skadad annan 3% Okänt 6% Ej skadad annan 91% Dokument Sida RAPPORT 27 (32) Upprättad av Datum Diarienr Saknr Version Martin Lundin 2015-05-12 A042.118/2015 104 03.00 5.8.4 Skadetyp 5.8.4.1 Skadetyp polis Krosskada 8% Skottskada Stickskada 0% 2% Annan skada 90% 5.8.4.2 Skadetyp motpart Krosskada 1% Skottskada 3% Stickskada 9% Annan skada 87% Dokument Sida RAPPORT 28 (32) Upprättad av Datum Diarienr Saknr Version Martin Lundin 2015-05-12 A042.118/2015 104 03.00 5.8.4.3 Skadetyp annan person Krosskada 0% Skottskada 0% Stickskada 18% Annan skada 82% Dokument Sida RAPPORT 29 (32) Upprättad av Datum Diarienr Saknr Version Martin Lundin 2015-05-12 A042.118/2015 104 03.00 6 Användning av metoder och hjälpmedel för att stoppa fordon Polislagens 22 § ger under flera olika förutsättningar polisen rätt att stoppa fordon. Enligt 10 § 2 stycket 5 punkten samma lag ges poliser rätt att när andra medel är otillräckliga använda våld för att stoppa fordonet. Närmare regler om stoppande av fordon finns i Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vilka hjälpmedel som får användas för att stoppa fordon enligt 10 § 5 polislagen, FAP 104-1. Innan förändringarna avseende inrapporteringsrutinen gjordes 2011 var inrapporteringen mycket sporadisk från polismyndigheterna varför endast statistik från och med år 2012 redovisas nedan. Sannolikt finns fortfarande en tämligen stor underrapportering. Hjälpmedel/metod Stängning Prejning Spikmatta Vägspärr Fast hinder Fordonsnät 2012 2013 24 28 50 34 2014 10 92 36 0 2 0 Stängning är en åtgärd som syftar till att hindra fortsatt färd med ett fordon genom att polisen med hjälp av fordon under färd, stänger in det flyende fordonet mellan flera polisfordon eller mellan ett eller flera polisfordon och en annan avgränsning. Prejning innebär att polisen vidtar en åtgärd som syftar till att hindra fortsatt färd med ett fordon genom att polisen med ett annat fordon fysiskt tränger ett flyende fordon och därigenom tvingar det att stanna. I praktiken innebär det att polisen med ett polisfordon krockar med ett flyende fordon för att stoppa förarens framfart. En spikmatta är en andordning som läggs ut på vägen där ett flyende fordon förväntas passera. När det flyende fordonet kör över spikmattan fastnar de ihåliga spikarna i däcket och tömmer det på luft. Luften pyser ut genom röret i spiken och tömmer däcket helt på luft. Spikmattan orsakar inte ett omedelbart stopp men försvårar avsevärt den fortsatta färden och leder i normalfallet till stopp inom ett antal hundra meter. En vägspärr anordnas i syfte att kontrollera eller ingripa mot passerande fordon eller de som färdas i fordonet. I en vägspärr kan polisfordon ställas upp för att reducera farten på de fordon som ska stoppas och kontrolleras. I en vägspärr kan t.ex. en spikmatta användas. Ett fast hinder utgörs av en anordning som blockerar vägen och som syftar till att hindra ett fordons fortsatta färd. Fordonsnät är en anordning som fångar upp ett fordon i rörelse i syfte att hindra dess fortsatta färd. Fordonsnät får endast användas av den nationella insatsstyrkan. Dokument Sida RAPPORT 30 (32) Upprättad av Datum Diarienr Saknr Version Martin Lundin 2015-05-12 A042.118/2015 104 03.00 6.1 Fordonsstopp per polismyndighet 2014 50 45 40 35 30 25 Förföljande 20 Fast hinder 15 Prejning 10 Spikmatta 5 Stängning Östergötland Örebro Västmanland Västra Götaland Västernorrland Västerbotten Värmland Uppsala Södermanland Stockholm Skåne Norbotten Kronoberg Kalmar Jönköping Jämtland Halland Gävleborg Gotland Dalarna Blekinge 0 Av diagrammet kan utläsas att flera polismyndigheter inte inrapporterat någon händelse där hjälpmedel för att stoppa fordon använts. I flera kategorier är händelseantalet mycket lågt. Sannolikt tyder detta på brister i inrapporteringen. Dokument Sida RAPPORT 31 (32) Upprättad av Datum Diarienr Saknr Version Martin Lundin 2015-05-12 A042.118/2015 104 03.00 7 Användning av distraktionsgranater Distraktionsgranater är en anordning som med hjälp av kraftigt ljus och ljud syftar till att distrahera en gärningsman och därigenom skapa tid och möjlighet för polis att ingripa mot denne. Distraktionsgranater får endast användas av den nationella insatsstyrkan och piketenheterna vid de tidigare Polismyndigheterna i Skåne, Stockholms län och Västra Götaland. Distraktionsgranater har använts vid totalt 6 tillfällen under 2014. Vid två tillfällen av Piketenheten i Stockholm och vid fyra tillfällen av Piketenheten i Västra Götaland. Dokument Sida RAPPORT 32 (32) Upprättad av Datum Diarienr Saknr Version Martin Lundin 2015-05-12 A042.118/2015 104 03.00 8 Användning av tårgas Tårgas kan användas såväl mot enskilda som mot folksamling. Tårgas har inte använts vid något tillfälle under 2014.
© Copyright 2024