PDF-Bilaga - Aldrigensam
ANNONS ANNONS Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet och Psykiatrifonden I SAMARBETE MED SEPTEMBER 2015 PSYKISKHÄLSA.NU TRANSKULTURELL PSYKIATRI synliggör individen. s18 MENTALHEATRUN spring för psykisk hälsa, läs mer på sajten! ALKOHOLMOTTAGNING satsar på ny inriktning. s16 Psykisk Hälsa Charlie Eriksson ”Allt fler i dag drabbas av psykisk ohälsa; det är vanligare än vad vi själva vill inse.” NSPH – en oumbärlig resurs för ökad kunskap i samhället om psykisk ohälsa Vill du utveckla din verksamhet? Kontakta oss för brukarmedverkan i ert utvecklingsarbete! -ঞom;ѴѴv-l;uh-m=क़urvhbvh_࢜Ѵv-ķ"࢜u;m࢜|;uhvolv|-u|-7;ƑƏƏƕo1__-ub7-] ƐƑl;7Ѵ;lvou]-mbv-ঞom;uĺ www.nsph.se Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet och Psykiatrifonden 2 PSYKISKHÄLSA.NU MEDIAPLANET LÄS MER PÅ PSYKISKHÄLSA.NU NYHETER Arbetsliv Läs mer om arbetsförmedlingens verktyg för att ge arbetssökande med psykisk ohälsa extra stöd med att ta sig in på arbetsmarknaden. s10 “Att den psykiska ohälsan bland barn och ungdomar ökar och att den vanligaste dödsorsaken bland unga är självmord är något som inte bara är fruktansvärt, utan också oacceptabelt.” Ing-Marie Wieselgren Behandling Personer med schizofreni och psykos ska få bestämma själva över sin behandling. Men det sker inte i tillräckligt hög utsträckning, menar Lena Flyckt. s22 Bengt EklundHandläggare på Arbetsförmedlingen Framtidens behandlingar av psykisk ohälsa Redan idag går det att leva ett gott liv med rätt behandling av psykisk ohälsa. I den här utgåvan av Psykisk Hälsa kan ni läsa om ett antal viktiga saker som gör att vi kan må bättre och få bättre behandling. De senaste åren har forskning lett till bättre psykologiska behandlingsmöjligheter. Man har också börjat kartlägga vilka gener som bidrar till utveckling av några av de allvarligaste psykiska sjukdomarna. Det kan leda till säkrare diagnostik och på sikt till bättre behandlingsmetoder. Framförallt vet vi att stigmat förknippat med psykisk ohälsa minskar när sjukdomar får sin förklaring. Viktigt att söka hjälp i tid Lena Flyckt tar upp hur viktigt det är med behandling tidigt och vikten av att man inte drar sig för att söka hjälp, men också att man snabbt kan få hjälp. Ingenting blir bättre av att man väntar. Samma tanke återkommer i det Ing-Marie Wieselgren beskriver och i det Johan Franck säger om att tänka på riskbruk istället för missbruk när det gäller alkohol. I Norge finns det försök med att man får första behandling inom 24 timmar. Det har visat sig minska utanförskap, förlorade jobb Följ oss på skapliga synsättet lyfts fram av Lennart Bergström medan Charlie Eriksson trycker på för att psykisk ohälsa ska bli ett skolämne. Varför inte, då detta är vår tids största hälsoutmaning. och relationer samt hemlöshet. När och hur man behandlar psykisk ohälsa är delvis en kulturfråga. Kultur och sammanhang påverkar också hur man uttrycker psykisk ohälsa som Lauri Nevonen beskriver det i denna utgåva. psykisk ohälsa, i mycket större grad, få vara med och fatta beslut om sin behandling. Till och med individer med svåra psykoser kan delta i beslutsfattande och om de får det så blir resultatet av behandlingen bättre berättar Lena Flyckt. Minskning av fördomar Utbildning på alla fronter Vilka behandlingar fungerar bäst vid olika former av psykisk ohälsa? Det kan vara enklare att ta reda på vad som fungerar vid vissa kroppsliga sjukdomar. När det gäller psykisk ohälsa finns det inget såsom normaliserat blodtryck eller blodsocker att förhålla sig till som behandlingsresultat. Rolf Holmqvist tar upp behovet av transparanta och jämförbara utvärderingssystem för psykisk ohälsa. Ata Ghaderi menar att såväl smalhetsideal som gener kan ligga bakom ätstörningar. I dag är forskarna på god väg att hitta vilka gener det är fråga om. Men mer stöd till forskningen om både orsak och behandling behövs. Utbildning behövs på alla fronter för att minska stigma och förbättra behandlingen. I tidningen kan ni läsa om utbildning för de flesta i samhället och beskrivningar av hur det kan gå till. Det tvärveten- facebook.com/MediaplanetSverige Martin Schalling Ordförande Psykiatrifonden FOTO: ULF SIRBORN Anders Wahlberg Psykologförbundet FOTO: PSYKOLOGFÖRBUNDET Även arbetsgivare behöver få en ökad kunskap kring psykisk ohälsa för att kunna hjälpa i rätt tid och på rätt sätt. Det är också viktigt att individer med psykisk ohälsa får ökad kunskap. Det kan ske i form av de mentorsprogram som Anna Norelius beskriver, och inte minst genom stöd från arbetsplatsen eller arbetsförmedlingen som Bengt Eklund framhåller. Även anhöriga behöver utbildning. Läs om PEGASUS konceptet i denna utgåva. Tatja Hirvikoski förklarar hur konceptet bidrar till minskning av fördomar och stigma. En del behandling blir bättre om man ändrar på formen eller tränar på nya sätt. Mindfulness gör sitt intåg som ett komplement till KBT och medicinering såsom Ola Schenström beskriver det. Det kan, liksom även KBT, i många fall ske i grupp vilket gör att flera får tillgång till hjälp snabbare. I framtiden måste individer med @MediaplanetSE @Mediaplanet_se Till förmån för psykisk hälsa Stigmat kring psykisk ohälsa har minskat men fortfarande så är psykisk ohälsa något av en stämpel som man ogärna pratar om. Ingen ska behöva tveka att söka vård av rädsla att få en stämpel. Ingen ska behöva tveka att berätta om sin eller sin närståendes ohälsa av hänsyn till vad andra ska tycka. Ingen ska behöva tveka att engagera sig i eller donera till organisationer som jobbar med att förbättra den psykiska hälsan. I år sker för första gången ett lopp till förmån för psykisk hälsa! Kom till Sjöhistoriska museet den 10 oktober klockan 13.00, på World Mental Health Day och spring för livet inom kampanjen Mental Health Run! Intäkterna går oavkortat till Psykiatrifonden (psykiatrifonden.se) som stöder svensk forskning kring psykisk ohälsa och arbete mot stigma. Anmäl dig idag på mentalhealthrun.se. För bättre psykisk hälsa. Återvinn gärna tidningen Projektledare: Robin Dahl ([email protected]) Verkställande direktör: Richard Waller Redaktionschef: Sandra Sahlén Affärsutvecklare: Mårten Nyberg Designer: Daniel Di Meo Distribution: Dagens Nyheter, September 2015 Tryckeri: BOLD/DNEX Tryckeriet Repro: Bert Lindevall Mediaplanet kontaktinformation: Tel: 08-510 053 00 E-post: [email protected] Omslagsfoto: Camilla Hannell EAPM 2016 Transforming health through evidence and empathy ”De flesta konferenser ställer frågor – vi ger svar” Ursula Werneke, docent och studierektor psykiatri, Sunderby sjukhus eapm2016.com BERGSTRÖMS Utbildning & Behandling Hantera stress och psykisk ohälsa Ångesten ökar $OOWÀHUXQJDPlQQLVNRUGUDEEDVDYnQJHVWV\QGURP'HWlULQWHNRQVWLJW PHQPnVWHKDQWHUDVSnHWWNXQQLJWVlWW)UDPI|UDOOWPnVWHÀHUI|UVWnYDGGHW KDQGODURPRFKÀHUNXQQDEnGHI|UHE\JJDRFKIUDPI|UDOOWEHKDQGODGHROLND V\QGURPHQ'HWKDQGODURPDOOWIUnQJHQHWLNRFKVMXNGRPDUWLOOVRFLDODP|QVWHU DQNQ\WQLQJDUSHUVRQOLJKHWHURFKWLGHQYLOHYHULLGDJ Bergströms ångestbehandling lUHIIHNWLYRFKGHWVHQDVWHVRP¿QQVLQRPPRGHUQnQJHVWEHKDQGOLQJ9LVHU nQJHVWVRPVLJQDOHUSRVLWLYDHOOHUQHJDWLYDVRPOHGHUWLOONlQVORUWDQNDU RFKEHWHHQGHQ9LVHUVnOHGHVLQWHnQJHVWVRPHQVMXNGRPYLONHWDQQDUV lUHQYDQOLJV\QSnnQJHVW'HWJlOOHUDWWI|UVWnRFKDQYlQGDROLNDPHWRGHU RFKWHNQLNHULEHKDQGOLQJRFKWHUDSLDOOWVnDWWWLOOlPSDPRGHUQDNXQVNDSHU LSV\NRORJL¿ORVR¿EHWHHQGHYHWHQVNDSPHGLFLQPP 6SHFLHOOWL$WHUDSHXWXWELOGQLQJHQWDVGHPRGHUQDnQJHVWSHUVSHNWLYHQXSS 8WELOGQLQJHQVDPVWlPPHUlYHQPHG6RFLDOVW\UHOVHQVULNWOLQMHUI|UPLVVEUXNV RFKEHURHQGHYnUGPHGEODJHQHUHOORFKLQGLYLGXHOOEHKDQGOLQJOLNVRP PXOWLYDULDWGLDJQRVWLNPDWFKQLQJFDVHPDQDJHPHQWRFKYLNWHQDYVXFFHVVLYD SUHFLVLRQHU5H3URNRQFHSWHWLQJnU HÖSTENS UTBILDNINGAR – Sök nu! Alkohol- och drogterapeut (ATU) 'LSO$WHUDSHXW6-,lUHQNYDOLWHWV WLWHO$YDQFHUDGXWELOGQLQJPHG 0DWFKQLQJVPRGHOOHQ$QJ&RS 5H3UR.%7VWHJH[LVWHQWLHOO WHUDSL Utbildningen är på distans, 3 år 50 % MALMÖ: start 25 sep 2015 STOCKHOLM: start 13 nov 2015 Påbyggnad för behandlare $UEHWDUGXLQRPPLVVEUXNVRP UnGHW"1XNDQGXI|UGMXSDGLQD NXQVNDSHU*RGEHKDQGOLQJKlQJHU SnSHUVRQDOHQVNXQVNDSHU Kursen ges på plats, 10 fredagar STOCKHOLM: start 12 feb 2016 Tolvstegsbehandlare (TBU) 3URIHVVLRQHOOWROYVWHJVNXQVNDSI|U EHKDQGODUH/lUGLJKXUGXI|UPnU DQGUDDWWWDWLOOVLJRFKWLOOlPSDDOOD GHWROYVWHJHQVGMXSDUHLQQHE|UG Utbildningen är på distans, 2 år 50% MALMÖ: start 25 sep 2015 STOCKHOLM: start 13 nov 2015 KBT grundutbildning, s k steg Anhörigterapeut (AHTU) 8WELOGDGLJWLOOHWW\UNHVRPEDUD Yl[HU$QK|ULJDVOLGDQGHlUI|UVWRUW I|UDWWLQWHKDHJQDVSHFLDOLVWHU Utbildningen är på distans, 2 år 50% MALMÖ: start våren 2016 STOCKHOLM: start hösten 2016 DƂũůŝŐŚĞƚĂƩƵƚďŝůĚĂƐŝŐĞůůĞƌŶĊŐŽŶƵƌƐŝŶƉĞƌƐŽŶĂůƟůůŐƌƵƉƉůĞĚĂƌĞĨƂƌĂƩ ŬŽŶƟŶƵĞƌůŝŐƚŬƵŶŶĂŚĊůůĂĞŐŶĂ͕ĞīĞŬƟǀĂdͲŝŶƚĞƌǀĞŶƟŽŶĞƌĨƂƌĂƩŚĂŶƚĞƌĂ ƐƚƌĞƐƐŽĐŚƉƐLJŬŝƐŬŽŚćůƐĂ͘ĞƩĂćƌƐćƌƐŬŝůƚůćŵƉĂƚĨƂƌƐũƵŬǀĊƌĚĞŶĞůůĞƌ ŽƌŐĂŶŝƐĂƟŽŶĞƌĚćƌŵĂŶďĞŚƂǀĞƌĞŐĞŶŬĂƉĂĐŝƚĞƚĂƩŬƵŶŶĂŚĊůůĂŵĊŶŐĂĞŐŶĂ dͲŝŶƚĞƌǀĞŶƟŽŶĞƌ͘d͘Ğdž͘ĨƂƌƉƌŝŵćƌǀĊƌĚƐĞŶŚĞƚĞƌ͕ƐƚƵĚĞŶƚŚćůƐŽǀĊƌĚ͕ƵŶŐĚŽŵƐŵŽƩĂŐŶŝŶŐĂƌ͕ĨƂƌĞƚĂŐƐŚćůƐŽǀĊƌĚ͕ƐƚƂƌƌĞĨƂƌĞƚĂŐ͕ĞƚĐ͘hƚďŝůĚŶŝŶŐƟůůĂƩ ďůŝŐƌƵƉƉůĞĚĂƌĞćƌĞŶĚĂƐƚĨLJƌĂŚĞůĚĂŐĂƌ͘ sŝŚĂƌŚŝƟŶƟůůƐƵƚďŝůĚĂƚϴϬϬŐƌƵƉƉůĞĚĂƌĞ͘ ,ƂƐƚĞŶƐŐƌƵƉƉůĞĚĂƌƵƚďŝůĚŶŝŶŐĂƌƐƚĂƌƚĂƌϮϬϭϱ͗ ^ƚŽĐŬŚŽůŵ͕ĨLJƌĂƵƚƐƉƌŝĚĚĂĚĂŐĂƌ͕ƐƚĂƌƚϱŽŬƚŽďĞƌϮϬϭϱ 'ƂƚĞďŽƌŐ͕ĨLJƌĂƵƚƐƉƌŝĚĚĂĚĂŐĂƌ͕ƐƚĂƌƚϭϮŽŬƚŽďĞƌϮϬϭϱ sĊƌĞŶƐŐƌƵƉƉůĞĚĂƌƵƚďŝůĚŶŝŶŐĂƌƐƚĂƌƚĂƌϮϬϭϲ͗ ^ƚŽĐŬŚŽůŵ͕ĨLJƌĂƵƚƐƉƌŝĚĚĂĚĂŐĂƌ͕ƐƚĂƌƚϯŵĂƌƐϮϬϭϲ /ƐůƵƚĞƚĂǀŶŽǀĞŵďĞƌϮϬϭϱŐĞƌǀŝĨƂƌĨƂƌƐƚĂŐĊŶŐĞŶŐƌƵƉƉůĞĚĂƌƵƚďŝůĚŶŝŶŐŝ ĞŶdͲďĞŚĂŶĚůŝŶŐƐŵĞƚŽĚƐŽŵǀŝƵƚǀĞĐŬůĂƚƐćƌƐŬŝůƚĨƂƌƵŶŐĚŽŵĂƌŝĊůĚƌĂƌŶĂ ϭϯͲϭϵĊƌŽĐŚƐŽŵŚĂƌƉƌŽďůĞŵŵĞĚƉƐLJŬŝƐŬŽŚćůƐĂ͘ĞŶŶĂďĞŚĂŶĚůŝŶŐĂŶǀćŶĚƐĨƂƌŶćƌǀĂƌĂŶĚĞďůĂŶĚĂŶŶĂƚƉĊďĞŚĂŶĚůŝŶŐƐŚĞŵŝŶŽŵ^ŝ^ ;^ƚĂƚĞŶƐŝŶƐƟƚƵƟŽŶƐƐƚLJƌĞůƐĞͿŽĐŚhW;ĂƌŶͲŽĐŚhŶŐĚŽŵƐƉƐLJŬŝĂƚƌŝŶͿ͘ www.livskompass.se KBT orienteringskurs, 50 tim. 9LlUVWROWD|YHUDWWQXJHYnU.%7 VWHJlYHQL0DOP|'XEOLUVDPWL GLJW0LQGIXOQHVVLQVWUXNW|U ,QQDQPDQJnU.%7JUXQGXWELOG QLQJE|UVNDPDQNODUDDYRULHQWH ULQJVNXUVHQL.%7 Utbildningen ges på plats, 2 år 50 % MALMÖ: start 19 feb 2016 STOCKHOLM: start 25 sep 2015 Utbildningen ges på plats, 5 dagar MALMÖ: start 9 okt 2015 STOCKHOLM: start 13 nov 2015 Fredrik Livheim, ůĞŐ͘ƉƐLJŬŽůŽŐ͕ŽƌŐĂŶŝƐĂƟŽŶƐŬŽŶƐƵůƚ͕ ĨƂƌĨĂƩĂƌĞ͕ĚŽŬƚŽƌĂŶĚ͘ 070-7375290 ZZZEHUJVWURPVRUJLQIR#EHUJVWURPVRUJ ”Ingen ska hamna mellan stolarna” Södertäljemodellen innebär att landsting och kommun tar ett gemensamt vårdansvar för personer med behov av både specialistpsykiatri och socialtjänstens insatser. Tanken är att patienten bara ska ha en väg in i vården. – Vi tar ett gemensamt helhetsansvar kring klientens livssituation. Modellen möjliggör att patienten kan, trots sitt psykiska handikapp, få ett så normalt liv som möjligt, säger Marie Askerstam, sektionschef för psykosöppenvården inom landstinget. Satsningen har pågått i närmare 20 år och det var inte helt smärtfritt att förena två olika huvudmän med olika företagskulturer och två olika lagstiftningar som styr verksamheterna. Den ena reglerar hälso- och sjukvårdsbehandling, den andra reglerar de sociala insatser som personen har behov av. – Det vanliga är att mellan två huvudmän definierar man ansvarsgränser och följer endast upp inom det egna ansvarsområdet. Helhetssynen på personens livssituation går förlorad och då finns det risk att någon hamnar mellan stolarna. Genom att samarbeta i en gemensam verksamhet motverkar vi detta, säger Christina Gustafsson, resultatområdeschef för socialpsykiatrin inom kommun. Andra exempel är att tidigare kunde man inom kommunen arbeta med en klient och bortse från vad den gick igenom rent medicinsk och tvärtom. En läkare såg bara till den medicinska delen och glömde patientens hela livssituation. Det kunde också vara oklart vilken huvudman som hade ansvar för rehabiliteringen. Det råder man bot på genom att ha ett systematiserat samarbete runt individen. De enheter som ingår i modellen för samverkan är tre rehabiliteringsenheter för personer med psykosdiagnos, en allmänpsykiatrisk rehabiliteringsenhet för övriga vuxna inom psykiatrin med sammansatta behov samt psykiatriska beroendeteamet som har integrerad behandling för personer med komplexa vårdbehov. På enheterna finns det bland andra läkare, socialsekreterare, sjuksköterskor, rehabiliteringsassistenter, skötare, arbetsterapeuter, psykologer och boendestödjare. Det finns också en öppenvårdsenhet för unga, 16–22 år, som är organiserad lite annorlunda men bygger på samverkan mellan huvudmännen. Södertäljemodellen bygger på gemensamt styrsystem och ”parledarskap”, det vill säga att varje gemensamt driven enhet har två chefer, en från varje huvudman. Målen, kvalitetsarbetet och uppföljningen är gemensamt satta. Vårdplaneringen sker tillsammans med klienten och innehållet bygger på nationella riktlinjer och regionala vårdprogram .Tanken är att det som är värdeskapande för klienten ska ligga till grund för hela verksamhetens kvalitets- och utvecklingsarbete. Alla får två (en från varje huvudman) samordnare/Case managers, CM som följer dem under hela behandlingen och stöttar under rehabiliteringen. – Det är viktigt med kontinuitet över tid och det får dem genom sina båda CM, säger Marie Askerstam. För att säkra arbete finns den en övergripande styrgrupp för samverkan där verksamhetschef från psykiatrin och socialdirektören från kommunen ingår. – En viktig framgångsfaktor är att ledningsgrupperna är gemensamma vilket fortplantar sig ner i organisationen och att all planering sker tillsammans. Vi stöttar varandra för att de gemensamma stöd- och behandlingsinsatserna ska bli så samordande som möjligt för den som berörs och att resurserna används på effektivaste sätt, säger Christina Gustafsson. Christina Gustafsson, Marie Askerstam. Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet och Psykiatrifonden 4 PSYKISKHÄLSA.NU MEDIAPLANET NYHETER FOTO: HEDDA NILSSON Anna Norelius Initiativtagare till INSIKT INSIKT sprider kunskap om psykisk ohälsa INSIKT är ett initiativ som syftar till att minska lidan- det och ensamhetskänslan kring psykisk ohälsa. Detta genom att jobba för att minska tabun, öka kunskapen och även koppla ihop människor med psykisk ohälsa. Initiativtagare är Anna Norelius, som efter att själv ha varit i kontakt med psykiatrin startade ett initiativ som bland annat består av ett mentorskapsprogram för personer med psykisk ohälsa. “Vi har startat ett mentorskapsprogram där personer med egna erfarenheter av psykisk ohälsa är mentorer åt adepter med någon form av psykisk ohälsa.” Anna Norelius lanserade hemsidan skaffainsikt.nu efter att både hon själv och flera personer i hennes närhet drabbats av psykisk ohälsa. Hon har bland annat designat en kollektion armband där intäkterna från försäljningen oavkortat går till INSIKTs verksamhet. Målsättningen är att INSIKT ska fungera som en naturlig mötesplats för individer med erfarenheter av psykisk ohälsa samt att minska lidandet och ensamhetskänslan som ofta blir en konsekvens av psykisk ohälsa. –Vi har startat ett mentorskapsprogram där personer med egna erfarenheter av psykisk ohälsa är mentorer åt adepter med någon form av psykisk ohälsa. Mentorskapsprogrammet ska pågå i tolv veckor och mentorn ska gärna ha lärt sig övervinna de utmaningar som psykisk ohälsa kan innebära. Vi tror att just mentorskap är ett bra sätt för att människor ska våga bryta tabun och stötta varandra, säger Anna Norelius. Läs fler intressanta artiklar på psykiskhälsa.nu %OL.%7WHUDSHXW &RQWDUHUEMXGHUI|UXWRPXWELOGQLQJWLOO.%7WHUDSHXW \WWHUOLJDUHGLSORPXWELOGQLQJDUI|UGLJVRPYLOO DUEHWDPHGPlQQLVNRUJHQRPVDPWDO'XNDQ YlOMDDWWXWELOGDGLJVWHJYLVRFKVXFFHVVLYWE\JJD SnGLQNRPSHWHQV $OODYnUDGLSORPHUDGHXWELOGQLQJDUVWDUWDUPHG*UXQG NXUVL.%7VRPRFNVnNDQOlVDVVRPVMlOYVWlQGLJNXUV 1lVWDVWDUWlUVHSWHPEHU $QV|NQX )|UPHULQIR ZZZFRQWDUVH HOOHUULQJ Hon tar ett grepp kring psykisk hälsa Kerstin Evelius bär på ett stort och avgörande uppdrag när det kommer till den psykiska hälsan i Sverige. Det är hon som ska få staten att bli samspelt på området. Av Carolina Svensson J ag tror på bättre samarbete snarare än striktare delegeringar om vem som ska göra vad, säger Kerstin Evelius, nationell samordnare för statens insatser för psykisk ohälsa. Olika ansvarsområden Det är inte alltid helt klarlagt vem eller vilka som olika ansvarsområden faller på när man talar om psykisk hälsa och vård. Staten har vissa uppdrag, Sveriges kommuner och landsting (SKL) sörjer för andra. I vintras utsåg folkhälsomi- nister Gabriel Wikström Kerstin Evelius till nationell samordnare för statens insatser för psykisk ohälsa. Stimulerar utvecklingen – Uppdraget innebär bland annat att se över om vi erbjuder den kompetens som behövs på området. Staten har ansvar för att ta fram och sammanställa kunskap som SKL och landstingen och kommunerna, i sin tur kan använda för att utbilda personal, säger Kerstin. Under mitten av 1990-talet avskaffades den psykiatriska vården på slutna institutioner i så gott som alla länder i Europa. Denna ingripande förändring resulterade i att staten införde satsningar för att stimulera utvecklingen kring vården av psykisk ohälsa, vilka har legat kvar sedan dess på olika sätt, oavsett regering. Ökat antal sjukskrivningar Tidigare har satsningarna riktats specifikt mot personer med svår psykisk sjukdom, samt mot barn och unga. Men i dag vill man bredda greppet, då trenderna visar att allt fler i samhället lider av psykisk ohälsa. – Vi ser i dag att människor med exempelvis depression eller utbrändhet kan ha svåra funktions- Mindfulnesscenter Mindfulnesscenter (MfC) AB bildades 2007 och är idag Sveriges ledande utbildningsföretag i mindfulness. Grundare av MFC är Dr Ola Schenström, specialist i allmänmedicin, läkare sen mer än 35 år, och en av Sveriges ledande experter på mindfulness. Företagets affärsidé är att utveckla utbildningsprogram inom mindfulness, utbilda instruktörer och leda kurser för individer, organisationer och företag. MfC har idag ca 1000 utbildade instruktörer, fördelade över hela landet, i sitt nätverk. Flertalet har yrkeskompetens inom sjukvården. Visionen är att göra mindfulnessträning lätt tillgänglig inom vård, skola och arbetsliv och därmed bidra till att allt fler mår och fungerar bättre i vardagen. Expertisområden: - Utbildning av instruktörer steg 1 och 2, samt vidareutbildningar - Kurser, handledning samt coachning via internet Internetbehandling vid: - Stress - Kronisk smärta och sjukdom - Nedstämdhet - Ångest Programmen är utvärderade i forskning Gratisapp - ladda ner PowerBreak med 1-3 min långa övningar. Ola Schenström Tel: 070-6085048 [email protected] www.mindfulnesscenter.se Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet och Psykiatrifonden MEDIAPLANET PSYKISKHÄLSA.NU 5 Utbildning. Staten har ansvar för att ta fram och sammanställa kunskap som SKL, och landstingen och kommunerna, i sin tur kan använda för att utbilda personal, säger Kerstin Evelius. FOTO: MIRANDA KARLSSON nedsättningar. Sjukskrivningarna blir fler och längre. Det är svårt att skilja ut någon delgrupp att satsa på, säger Kerstin Evelius. En sak som Kerstin Evelius är säker på är att insatserna måste göras tidigare för att få högre effekt. Det handlar om att identifiera vad som kan göras innan folk blir sjuka. Fokusera på konkret hjälp – Detta är inget vi bara kan lägga över på kommunerna och landstingen. Det handlar om alla aspekter av en människas liv och vardag. Arbetsplatser och skolor där stressen måste minska, bättre föräldrastöd. Vi har i dagsläget bra koll på vilka riskgrupper som finns, men vi måste fokusera på hur vi konkret kan hjälpa dem. och lösningar. Utifrån dessa dialoger har jag satt samman grupper med olika inriktningar och bjudit in experter, för att tillsammans kunna hitta strategier för att utveckla samhällets samlade insatser på området psykisk hälsa. Utmaningar och lösningar Kerstin Evelius har ägnat året sedan hon tillträdde som statlig samordnare åt att titta på hur det skulle kunna gå till att på bästa sätt ta ett samlat, inkluderande grepp kring området psykisk ohälsa. Hon berättar att hon träffat representanter från över 50 organisationer – brukare, anhöriga, professioner, myndigheter, SKL och så vidare. – Vi har diskuterat vad alla dessa personer med olika perspektiv på området ser för behov, utmaningar Tidigare insatser FOTO: MARTINA HUBER/REGERINGSKANSLIET Kerstin Evelius Nationell samordnare för statens insatser på området psykisk hälsa. Under hösten kommer Kerstin Evelius att sammanställa resultatet av dialogerna och expertgrupperna och presentera det för den politiska ledningen. Gabriel Wikström har tidigare uttryckt att han vill se mer långsiktighet och tidigare insatser och undvika riktade projekt som bara berör en begränsad grupp. Kerstin Evelius håller med, men poängterar att man behöver hitta en ”lagom långsiktighet”. – I Norge jobbade man med en tioårsplan. De målen riskerar att bli obsoleta fort när världen förändras. Kerstin Evelius pekar på utmaningar för arbetet med psykisk ohälsa – men ser samtidigt ljust på framtiden. – Läser man rapporteringen får man lätt en bild av att allt är dåligt. Men vi har faktiskt kommit en bra bit på vägen. Jag ser att vi har en samverkan och ett engagemang som bara behöver kanaliseras. Det finns resurser i systemet som bara behöver användas rätt. Q ”Vuxna får gärna bry sig sjukt mycket” Citatet kommer från en 19 årig kille som brottats med psykisk ohälsa och hoppat av skolan. – Den här killens svar sammanfattar mycket bra det som unga berättat för mig när jag intervjuat dem om deras situation. Just den här killen kom från Sverige, men jag är övertygad om att vi kommer få samma svar när vi ställer frågan till unga runt om i Norden. Det säger Lidija Kolouh-Söderlund som leder projektet “Unga in i Norden – psykisk hälsa, arbete, ut- bildning” på Nordens Välfärdscenter, på uppdrag från de nordiska samarbetsministrarna. Projektet syftar till att inspirera och konkretisera för beslutsfattare vad man ska investera i för att förbättra välfärden för Nordens unga. I projektet kommer man dels att titta på insatser som kan förebygga förtidspensionering av unga mellan 19 och 29 år, dels på insatser för unga som riskerar ett långvarigt utanförskap genom att varken arbeta eller studera. – Den växande psykiska ohälsan bland unga utgör en av de största folkhälsoutmaningarna våra nordiska samhällen står inför. Därför är det extra glädjande att Nordens politiker enats om att avsätta resurser för att tillsammans försöka finna lösningar. – Vi har bland annat vaskat fram goda exempel på projekt och metoder från hela Norden som verkligen visat sig fungera. Där har vi sett många framgångsfaktorer, men om jag får välja en faktor så är vuxnas förhållningssätt till de unga avgörande för om det ska gå Lidija Kolouh-Söderlund bra för dem. Att de vuxna bemöter dem med respekt, tillit och intresse, säger Lidija Kolouh-Söderlund. För mer information: www.nordicwelfare.org Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet och Psykiatrifonden 6 PSYKISKHÄLSA.NU MEDIAPLANET NYHETER Elevhälsa. Till en väl fungerande elevhälsa ska alla skolbarn kunna söka sig och få hjälp, oavsett hur problematiken ser ut. FOTO:ISTOCK Samordning nödvändig för att möta psykisk ohälsa bland unga Av Catharina Holm För att möta den ökande psykiska ohälsan bland unga krävs samordning mellan kommuner och landsting. FOTO: THOMAS HENRIKSSON Ing-Marie Wieselgren SKL:s psykiatrisamordnare Det är huvudbudskapet från SKL:s psykiatrisamordnare Ing-Marie Wieselgren. För att möta det ökande ohälsotalet krävs tidiga insatser som är synkroniserade mellan olika aktörer i samhället. Det handlar inte enbart om psykiatrisk vård utan insatser från flera olika aktörer. Kräver alla pusselbitar – Mödra- och barnhälsovård, förskola, familjecentraler, primärvård, barnpsykiatri, socialtjänst och polis – allt måste samordnas lokalt och för det krävs att kommuner och landsting sätter sig ner och formulerar hur man gemensamt ska forma ett fungerande system. – Jag brukar beskriva det som ett pussel: Att lägga ett pussel kräver både alla pusselbitar men även bilden på kartongen. Annars blir det nästintill omöjligt att veta var man ska börja och vad man egentligen skapar, säger Ing-Marie. En väl fungerande elevhälsa Tidiga insatser är något som IngMarie Wieselgren trycker på flera gånger under samtalet och här menar hon att elevhälsan på skolorna runt om i landet är viktigt. – Till en väl fungerande elevhälsa ska alla skolbarn kunna söka sig och få hjälp, oavsett hur problematiken ser ut. Specialistvården är fortfarande nödvändig, men inte för alla. Om vi målar en pyramid ska botten bestå av den tidiga kontakten i form av elevhälsa och liknande, och toppen den mer specialiserade psykiatrin. Allt är nödvändigt och spelar en stor roll för att öka det psykiska välmåendet i samhället. Och allt måste samordnas för att remisser – och de unga inte ska fastna på vägen. Vad blir då bemötandet ute bland landsting och kommuner när behovet av samordning tas upp? – Alla förstår att systemet är överbelastat och att samarbete är nöd- Så satsar Örebro på suicidprevention Örebro satsar på suicidprevention, inte bara genom psykiatrin och vården utan som ett samlat grepp i det offentliga. I slutet av september är kommunen värd för den nationella konferensen på området. Det yttersta uttrycket för psykisk ohälsa är självmord. Men långt ifrån alla som tar sitt liv har haft någon kontakt med vården för att få hjälp. Birgitta Huuva, områdeschef för psykiatrin på hälso- och sjukvårdsförvaltningen i Region Örebro län är övertygad om att man måste bredda sitt fokus för att kunna fånga upp fler som mår akut dåligt och löper risk att hamna i en livsfarlig situation där självmord kan upplevas som den enda utvägen. – Insatser måste finnas där behoven är. I skolan, på arbetsplatser, bland äldre. I de sammanhangen behövs lyhördhet och förståelse. Det är jobbigt att vara tonåring. Många äldre lider av ensamhet. Sådant kan inte enbart psykiatrin lösa. För att nå människor i riskzonen, men som faller utanför ramarna för den typen av psykisk ohälsa som vården och psykiatrin behandlar, och som kanske därför aldrig söker sig dit, är till exempel idrottsföreningar och religiösa samfund viktiga. Birgitta Huuva tror att vi måste minska det individualistiska tänkandet och försöka se varandra. – Detta är ett komplicerat område, men samtidigt enkelt. Att känna sig behövd, och att ta hand om varandra är grundläggande mänskliga behov som vi i dagens samhälle har marginaliserat. Då är det inte konstigt att den psykiska ohälsan ökar och att fler – och allt yngre – mår sämre. Suicidprevention är att område där Region Örebro län har stora utmaningar framför sig, enligt Birgitta Huuva. Där sker i genomsnitt ett självmordstillbud i veckan – det vill säga över 50 per år. Men vändigt för att arbetet ska kunna utföras effektivt. Det går dock för långsamt. Något måste göras nu, och det är dags att sluta vilja och börja göra. Att den psykiska ohälsan bland barn och ungdomar ökar och att den vanligaste dödsorsaken bland unga är självmord är något som inte bara är fruktansvärt, utan också oacceptabelt. Dagens samhälle är inte anpassat för att vi är olika som individer, utan alla ska passa in i någon slags norm. Fokus ligger på individen – vi har format ett individualistiskt samhälle där kraven ofta blir orimliga. Det krävs att vi frågar oss själva om det är ett samhälle som vi vill leva i, eller om det krävs en förändring, avslutar Ing-Marie Wieselgren.Q Birgitta Huuva av dessa har bara ett tiotal varit i kontakt med psykiatrin. Nu planerar sjukvården att skapa en gemensam plan med samverkanspartners i samhället. Under 2015 skapas en plattform för de olika aktörerna och under 2016 ska planen för suicidprevention vara färdigformulerad. – Den motiverande kunskapen har vi så nu gäller det att ta initiativ, samarbeta och göra konkreta insatser. Vi kan lära mycket av varandra på en nationell nivå – exempelvis Uppsala har fått ner sina tal och kan ge oss inspiration.Framför allt tror Birgitta Huuva att det är viktigt att vi gemensamt börjar se på suicidprevention som en samhällsangelägenhet, och inte som något som enbart vården ska lösa. Förebyggande arbete och tidiga insatser utförs inte i psykiatrin, utan genom de olika sammanhang som människor vistas i sin vardag. – Självmord är en av de vanligaste dödsorsakerna bland unga under 25. Men det är även vanligare än många känner till bland personer över 65. Vi måste hitta vägar bort från fragmenteringen i samhället, och främja positiv samhörighet. Den 29–30 september är Region Örebro län värd för den 10 nationella konferensen i Suicidprevention med tema Skydd för livet – hjälp oss att bygga ett livsfrämjande samhälle. Då kommer många engagerade deltagare att samlas för att uppmärksamma hur vi som medmänniskor och medaktörer har möjlighet att ta ett gemensamt ansvar för insatser som kan öka den psykiska hälsan och bidra till att minska risken för självmordsnära beteenden. – Hoppas att vi blir många som möts i Örebro, det är tillsammans vi kan göra skillnad avslutar Birgitta Huuva. www.regionorebrolan.se/psykiatri www.trippus.net/suicidprevention2015 Huddinge satsar på goda och jämlika uppväxtvillkor Huddinge kommun satsar på samverkan mellan myndigheter och organisationer för att motverka och förebygga psykisk ohälsa bland barn och ungdomar. Genom Samkraft och fyra familjecentraler erbjuds tidiga insatser, aktiviteter, råd och stöd. ”Vi i Huddinge kommun ser kraften i att olika verksamheter inom kommunen samarbetar för att minska utsatthet och psykisk ohälsa bland våra invånare,” säger Yvonne Kokkola, verksamhetschef IFO, Huddinge kommun. Samkraft samlar barn- och utbildningsförvaltningen, socialtjänsten, kultur- och fritidsförvaltningen, lokalpolisen, barn- och ungdomspsykiatrin. Det finns idag elva team för grundskolan, förskolan och gymnasieskolan där varje team består av representanter från samtliga myndigheter som ingår i Samkraft. Vi arbetar övergripande, men alltid utifrån ett lokalt perspektiv. De insatser som görs, som en egen webbportal för ungdomar, sommarskola och sociala insatsgrupper, kommer via teamen vilket gör dem verksamhetsöverskridande och alltid relevanta för att gemensamt möta de ungas behov”, menar Yvonne Kokkola. De fyra familjecentraler som finns i Flemingsberg, centrala Huddinge, Skogås och Vårby erbjuder en öppen och tillgänglig service för kommunens invånare. Familjecentralerna är ett samarbete mellan kommunen och Stockholms läns landsting och här samlas öppna förskolan, två kuratorer/familjecentral från socialtjänsten, barnmorskemottagning och barnhälsovård. ”Huddinge kommun verkar för att skapa jämlika uppväxtförhållanden för våra barn och ungdomar. Genom familjecentralerna når vi ut till blivande föräldrar och föräldrar som kanske inte hade sökt stödet annars. Kuratorer i ett nära samarbete med barnavårdscentralerna kan tidigt fånga upp de som är i behov av extra stöd och hjälpinsatser.” Det säger Ulla-Britt Lundberg Matslofva, kurator på Skogås familjecentral. Föräldragrupper och ABC-kurser är några exempel på aktiviteter som sprider kunskap. En annan framgångsfaktor är att föräldrar får möta andra som kanske har samma frågor eller upplever en liknande situation som en själv. Ulla-Britt Lundberg Matslofva avslutar: ”Familjecentralerna är lika mycket en samhällsservice som en mötesplats för föräldrar och barn oavsett kön, religion och sexuell läggning. Vi är mycket stolta över att vår familjecentral i Skogås är hbt-certifierad och vi jobbar hårt på samtliga centraler för jämlikhet för föräldrar, barn och ungdomar.” www.huddinge.se Blekinge implementerar nya metoder inom psykiatrin Genom omfördelade resurser och sänkta vårdtrösklar har psykiatrin i Blekinge stärkt verksamheten. Historiskt sett har psykiatrin i Blekinge haft många vårdplatser inom heldygnsvården. I mars 2014 omvandlades en sluten avdelning till dagpsykiatri inom psykiatrin i Östra Blekinge. Sammanlagt rör det sig om tio tjänster och 200 behandlingstimmar i veckan, vilka öronmärks för dem som tidigare nyttjade heldygnsvården. – Satsningen ska utvärderas, men preliminära siffror visar att flera patienter som fick omfattande heldygnsvård, inte behöver någon alls längre. I en utvärdering skrev en yngre kille: ”Det som är så bra är att jag hela tiden får vara involverad. Jag får göra ett eget val, men blir inte utesluten”, säger Carina Söderholm, verksamhetschef för vuxenpsykiatrin i Ronneby-Karlskrona. Avvecklingen av en heldygnsvårdavdelning har också gett möjlighet att öka personaltätheten på den befintliga heldygnsvårdavdelningen. Detta utan att för den skull ta större resurser i anspråk. Bryter isoleringen Undersökningar visar entydigt att den psykiska ohälsan bland yngre stiger. För att hjälpa denna grupp har mellanvården i Karlskrona även satsat på ett intensivt sex veckor långt program för personer i åldrarna 18–30. Programmet sker i nära samarbete med vårdgrannar, för- säkringskassan och arbetsförmedlingen. – Trösklarna för att få insatsen är lägre ställda än inom övrig specialistpsykiatri, berättar avdelningschef Christer Andersson. Även verksamheten inom psykiatrin i Västra Blekinge har genomfört ett utvecklingsarbete. Heldygnsplatserna inom heldygnsvården har minskat från 18 till 12 platser till förmån för dagpsykiatrin. – Det har effektiviserat vården och vi har fått möjlighet att skräddarsy vårdnivåerna för våra patienter. Det har även gett dagpsykiatrin i Karlshamn möjlighet att ha öppet över helgerna, säger Karin Magnusson, verksamhetschef för Vuxenpsykiatrin Väst. Inom psykiatrin i Blekinge har det länge funnits ett intresse för trädgårdsterapi, och i början av året öppnade en rehabiliteringsträdgård vid den psykiatriska öppenvården i Sölvesborg. Den är inspirerad av Alnarpsmetoden, en behandling utvecklad vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp. Trädgårdsterapin sänker stressnivåerna hos patienter med stressrelaterade sjukdomar och är ett komplement till medicinering och samtalsterapi. – Efter trädgårdsterapin upplever många patienter att de mår bättre och kan minska på medicineringen. På många sätt har vi sett en lust och delaktighet bland patienterna som vi inte märkt tidigare. Att använda sig av utomhusmiljön och naturen är något som vi vill ha med i andra satsningar i Blekinge, säger Karin Magnusson. [email protected] 8 PSYKISKHÄLSA.NU Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet och Psykiatrifonden MEDIAPLANET NYHETER Sämre hälsa än befolkningen i övrigt. Som grupp betraktad har flyktingar en sämre hälsa än befolkningen i övrigt. Förekomsten av livsstilsrelaterade sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar är förhållandevis hög. Ungefär hälften lider av olika posttraumatiska stressymptom. FOTO:ISTOCK Ett flyktingmottagande baserat på behov Av Pontus Fall Hur är flyktingarnas hälsostatus när de kommer till Sverige? Hur kan den förbättras? Och hur kan flyktingmottagandet bereda väg in i samhället? – I många studier kan vi tydligt se att hälsan försämras även efter att man kommit till Sverige, säger Katarina Carlzén, projektansvarig på Länsstyrelsen. rekommendation om att utöka den lagstadgade samhällsinformationen i enlighet med den skånska modellen. – Det finns ett starkt konsensus för denna lagförändring, säger Katarina Carlzén. Det krävs bättre information Det är några av de frågor som projektet MILSA arbetat med de senaste två åren. Länsstyrelsen Skåne och Malmö högskola har tillsammans med en rad aktörer drivit projektet med stöd av EU-medel. Försämrad hälsa Som grupp betraktad har flyktingar en sämre hälsa än befolkningen i övrigt. Förekomsten av livsstilsrelaterade sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar är förhållandevis hög. Ungefär hälften lider av olika posttraumatiska stressymptom. En av många samverkande anledningar till att hälsan ofta försämras efter ankomsten, är att det krävs goda förkunskaper för att förstå den svenska hälso- och sjukvården. Följden blir att många nyanlända drar sig för att uppsöka vården, även vid allvarliga tillstånd. Andra överutnyttjar vården och besöker ofta akuten. För att få bukt med olika problem kring ohälsa krävs bland annat bättre kunskap, menar Katarina Carlzén. Nyanlända har laglig rätt till minst 60 timmars samhällsin- Mänskliga relationer FOTO: PRIVAT Katarina Carlzén Projektansvarig Länsstyrelsen Skåne. formation på sitt modersmål. I den skånska modellen är detta utbyggt till 80 timmar. De extra 20 timmarna är vikta för hälsoinformation. MILSA har gått ut med en Ale kommun sätter behovet i första rummet I Ale kommun pågår ett arbete med att riva organisationsmurarna. Verksamheten ska istället styras av kommuninvånarnas behov. – Vi har modiga politiker och en modig kommunchef som gör den här omställningen möjlig, säger utvecklingsavdelningens chef Gunilla Dörner Buskas. Upprinnelsen var en satsning på sociala investeringar som kommunen inledde redan 2010. Då utvärderades det förebyggandet arbetet för ungdomar som riskerade att hamna i missbruk. En av slutsatserna var att de olika enheterna måste samverka bättre och fungera som ett nätverk. Ungdomarnas bästa gick allt för ofta förlorat när de olika organisationerna arbetade inom sina egna ramar. Att skapa föränderliga strukturer och samverkande nätverk, blev den logiska slutsatsen. Startskottet gick 2014. Samtidigt bildades Utvecklingsavdelningen, som har en viktig roll i satsningen. Avdelningen stöttar och är en För att de nyanlända ska komma in i det svenska samhället räcker det inte med mer information, det krävs också fler stödjande miljöer. Mänsklig kontakt är nyckeln – och på det området finns anledning att rannsaka flyktingmottagandet, menar Katarina Carlzén. – Det handlar om mänskliga relationer – och det är något som myndigheterna kan bli bättre på att uppmärksamma. Den möjligheten kan istället erbjudas av föreningslivet och den idéburna sektorn. Här finns det mycket outnyttjad kraft som bör mobiliseras. MILSA rekommenderar att aktivitet i föreningsliv, utifrån individens egna preferenser, ska bli en grundläggande del av etableringsplanen för alla nyanlända. Flyktingfrågan är just nu mycket uppmärksammad och många vill bidra. Vad kan man göra som privatperson? – Det viktigaste är att vara en medmänniska. Alla behöver vägar in i samhället. Det är vårt största problem. Hur får du kontakter och vänner i Sverige? Många invandrare vittnar om att de inte har svenska vänner. Hur ska man då komma in i samhället? Q Från vänster Gunilla Dörner Buskas, Chef utvecklingsavdelningen, Birgitta Augustsson, utvecklingsledare folkhälsa/socialhållbarhet, Lena Helsing, chef MiniMili. Foto: Alekuriren AB. U HVXUV I|U GHQ EHÀQWOLJD YHUNVDPKHWHQ 'HQ VWLPXOHUDU även till att nå bättre resultat genom nya samarbeten eller förändrad organisation ute i verksamheterna. Målet är att DQYlQGDGHEHÀQWOLJDUHVXUVHUQDVnHIIHNWLYWVRPP|MOLJW för att nå bästa möjliga resultat i det sociala och ekologiska hållbarhetsarbetet. Som ett resultat av det nya vägvalet öppnade även MiniMili i augusti 2014. Det är en öppen psykosocialmedicinsk mottagning, som vänder sig till barn och ungdomar upp till 25 år med risk/missbruksproblematik. Verksamheten erbjuder allt från drogtestning, lättillgänglig rådgivning och VW|GVDPWDO WLOO PRWLYDWLRQVDUEHWH RFK NYDOLÀFHUDW IDPLOMH och nätverksinriktat behandlingsarbete. Verksamheten är öppen för alla inom målgruppen, men arbetar även på remiss från andra aktörer, såsom BUP, vuxenpsykiatrin samt på uppdrag från socialkontoret. – Vår övergripande satsning på behovsstyrning handlar om att riva interna murar inom kommunen för bättre samarbete, men även om att utveckla samverkan med andra huvudmän. Det är en tydlig del av MiniMilis framgång, säger Birgitta Augustsson, utvecklingsledare i folkhälsofrågor. Ett unikt inslag är att verksamheten bedriver mycket av sitt arbete utanför mottagningen. Det handlar bland annat om NYDOLÀFHUDWEHKDQGOLQJVDUEHWHLIDPLOMHUQD Redan från start arbetar MiniMili tillsammans med socialkontoret i planering av placering och har kontinuerlig behandlingskontakt med ungdomen och familjen. MiniMili samarbetar även med socialkontoret, skola, behandlingshem under och efter placeringstiden. – Verksamheten har ännu inte utvärderats men BUP och andra samverkansparter är mycket nöjda med såväl kanalerna och strukturerna för samarbetet som med själva behandlingen, säger Lena Helsing, chef för MiniMili som är en av tre av kommunens sociala investeringar. Helhetssyn på hälsa i etableringen av nyanlända flyktingar Forskning visar att hälsotappet hos nyanlända flyktingar efter att man fått uppehållstillstånd kan minskas genom att ge människor stöd som underlättar för dem att få överblick, se mening och ta kontroll över den egna situationen. Exempel på sådant stöd är att tillgängliggöra hälsorelaterad kunskap och att stärka individens sociala nätverk. sarie för mänskliga rättigheter har slagit fast att det åligger staten att tillgängliggöra hälsorelaterad information. Det är en del av staters skyldigheter avseende rätten till hälsa. Rekommendationerna betonar: 1|GYlQGLJKHWHQDYHWWUHJHOYHUNVRPVlNUDUQ\DQOlQGD flyktingars rätt till hälsokommunikation på modersmålet 6DPKlOOVRULHQWHULQJHQ lU HQ JRG RFK EUHG DUHQD I|U hälsokommunikation I projekt MILSA, forskningsbaserad stödplattform för %HKRY DY HQ WLOOJlQJOLJ RFK EHKRYVEDVHUDG QDWLRQHOO migration och hälsa, som leds av Malmö Högskola och utbildningsplattform för kommunikatörer Länsstyrelsen Skåne i samverkan med en rad organisationer har vi under drygt två års gemensamt arbete %HKRY DY HQ JHPHQVDP NXQVNDSVXWYHFNOLQJ NULQJ migration och hälsa lagt en grund för en gemensam kapacitetsförstärkning kring nyanländas etableringsprocesser i Skåne. Arbetet, %HKRYDYHQXW|NDGVDPYHUNDQPHOODQEHU|UGDVDP hällsaktörer som genomförts med stöd av den Europeiska flyktingParallellt har en samverkansmodell för psykosociala, fonden, har bland annat resulterat i rekommendationer för nationella riktlinjer för hälsokommunikation inom preventiva och behandlande insatser tagits fram. Moetableringen och en modell för psykosocialt stöd och dellen, kallad PREMO, svarar mot många av de behov både de nyanlända och personal lyfter fram. Modellen är behandling till nyanlända flyktingar. Enligt WHO utgör hälsorelaterade frågor kopplat till uppbyggd i syfte att utgöra en stödjande och hälsofrämmigration allt större utmaningar för folkhälsan ur ett jande miljö för nyanländas etablering. Grunden består globalt perspektiv. WHO såväl som FN:s Högkommis- av att alla nyanlända får samhälls- och hälsokommuni- kation på modersmålet. Många får dessutom möjlighet till individuellt utformade aktiviteter av hälsofrämjande eller språkstödjande karaktär i föreningslivet. Ytterligare några erbjuds att delta i studiecirklar med fokus på psykosociala frågor. Slutligen får de som bedöms vara i stort behov av behandling tillgång till traumabehandling hos Röda Korsets behandlingscenter för krigsskadade och tortyrskadade. Modellen utgör ett samverkande system där den enskilde kan få tillgång till flera av insatserna. PREMO genomförs just nu i projektform i nordöstra Skåne i samverkan mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommuner, Nätverket Idéburen Sektor Skåne, Sensus, Röda Korset, Lunds universitet och Länsstyrelsen. På nationell nivå har Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, Försäkringskassan och länsstyrelserna tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting tagit initiativ till ett gemensamt utvecklingsarbete om bland annat hälsokommunikation på modermålet till nyanlända flyktingar samt att identifiera modeller för hur samverkan med idéburen sektor kan bidra till att åstadkomma en hälsofrämjande och stödjande etableringsprocess för nyanlända flyktingar. HÄRNÖSAND VÄXER MED NYA INVÅNARE Härnösands kommun har lång erfarenhet ĂǀĂƩƚĂĞŵŽƚŇLJŬƟŶŐĂƌ͘'ĞŶŽŵĂƩŵŽďŝůŝƐĞƌĂĐŝǀŝůƐĂŵŚćůůĞƚŚĂƌŵĂŶůLJĐŬĂƚƐŵĞĚ ƐĊǀćůŝŶƚĞŐƌĂƟŽŶĞŶƐŽŵŐƌĂŶŶƐćŵũĂŶ͘ &ůLJŬƟŶŐĂƌ ŚĂƌ ćŶĚĂ ƐĞĚĂŶ ϴϬͲƚĂůĞƚ ǀĂƌŝƚ ǀćůͲ ŬŽŵŶĂ Ɵůů ,ćƌŶƂƐĂŶĚƐ ŬŽŵŵƵŶ͕ ŵĞŶ ƐĞĚĂŶ ϮϬϭϮŚĂƌŵĂŶćǀĞŶďƂƌũĂƚƚĂĞŵŽƚĂƐLJůƐƂŬĂŶͲ ĚĞ͘&ƂƌĂƩƐŬĂƉĂĞŶƐĊďƌĂƐƚĂƌƚƐŽŵŵƂũůŝŐƚ ŚĂƌŬŽŵŵƵŶĞŶƌŝŐŐĂƚĞƩƚćƩƐĂŵĂƌďĞƚĞŵĞĚ ĐŝǀŝůƐĂŵŚćůůĞƚ͕ŽĐŚƵŶĚĞƌĂƐLJůƟĚĞŶŬĂŶĞŶƌĂĚ ŽůŝŬĂĂŬƟǀŝƚĞƚĞƌĞƌďũƵĚĂƐ͘ ʹsŝƐƐĂ ŵćŶŶŝƐŬŽƌ ƉůĂĐĞƌĂƐ ƵƚĞ ƉĊ ůĂŶĚƐďLJŐͲ ĚĞŶĚćƌĚĞƚŝŶƚĞĞŶƐĮŶŶƐĞŶďƵƟŬ͕ƐćŐĞƌŚŽŶ͘ 'ĞŶŽŵĂƩĞŶŐĂŐĞƌĂŚĞŵďLJŐĚƐĨƂƌĞŶŝŶŐĂƌŽĐŚ ŝĚƌŽƩƐĨƂƌĞŶŝŶŐĂƌ ƵŶĚĞƌůćƩĂƌ ǀŝ ŵƂũůŝŐŚĞƚĞŶ ĂƩĂŬƟǀĞƌĂƐŝŐ͕ƐćŐĞƌ>ŝůŝĂŶ<ƌĂŶƚnj͕ĞŶŚĞƚƐĐŚĞĨ ƉĊ ĂƌďĞƚƐůŝǀƐĨƂƌǀĂůƚŶŝŶŐĞŶ ǀŝĚ ,ćƌŶƂƐĂŶĚƐ ŬŽŵŵƵŶ͘ &ůLJŬƟŶŐƟůůƐƚƌƂŵŶŝŶŐĞŶ ƐŬĂƉĂĚĞ Ɵůů ŽĐŚŵĞĚŝŶĐŝƚĂŵĞŶƚĨƂƌĂƩĊƚĞƌĨĊůŝǀŝƚƌĂŬƚĞŶƐ &ŽůŬĞƚƐŚƵƐ͕ǀĂƌƐǀĞƌŬƐĂŵŚĞƚƟĚŝŐĂƌĞŐĊƩƉĊ ƐƉĂƌůĊŐĂŝŇĞƌĂĊƌ͘ ʹĞƚŚĂƌďůŝǀŝƚĞƩĮŶƚŵĞƌǀćƌĚĞƟůůŽƌƚƐďĞĨŽůŬͲ ŶŝŶŐĞŶ͕ƐćŐĞƌ>ŝůŝĂŶ<ƌĂŶƚnj͘ĞƚƐŬĂƉĂĚĞĚĞƐƐͲ ƵƚŽŵĂƌďĞƚƐƟůůĨćůůĞŶĞŌĞƌƐŽŵǀŝďĞŚƂǀĚĞĨŽůŬ ƐŽŵŬƵŶĚĞũŽďďĂƐŽŵĨƌŝƟĚƐůĞĚĂƌĞ͕ƐŬũƵƚƐĂƟůů ƐŝŵŚĂůůĞŶŽĐŚŽƌŐĂŶŝƐĞƌĂŝŶŶĞďĂŶĚLJŵĂƚĐŚĞƌ͘ ͟ĞƚŚĂƌďůŝǀŝƚĞƩĮŶƚŵĞƌǀćƌĚĞ ƟůůŽƌƚƐďĞĨŽůŬŶŝŶŐĞŶ͘͟ ĞŶĂŶĚƌĂǀŝŬƟŐĂƐĂƚƐŶŝŶŐĞŶŚĞƚĞƌ^ĂŵůŝŶŐƐͲ ƉƵŶŬƚĞŶʹĞŶƉůĂƚƐƐŽŵćƌƂƉƉĞŶĨƂƌĂůůĂ͕Ěćƌ ĚĞƚ ŚĊůůƐ ƐǀĞŶƐŬƵŶĚĞƌǀŝƐŶŝŶŐ͕ ƐĊŶŐ ŽĐŚ ƐŬĂͲ ƉĂŶĚĞĨƂƌďĂƌŶŽĐŚŽůŝŬĂƚLJƉĞƌĂǀŬƵƌƐĞƌ͘ о^ĂŵůŝŶŐƐƉƵŶŬƚĞŶŚĂƌǀĂƌŝƚĞƩƵƚŵćƌŬƚƐćƩ ĂƩ ŶĊ ŬǀŝŶŶŽƌŶĂ͘ Ğ ćƌ ŶLJĐŬĞůŶ Ɵůů ĞŶ ĨƌĂŵͲ ŐĊŶŐƐƌŝŬŝŶƚĞŐƌĂƟŽŶ͕ŵĞŶĚĞćƌƐǀĊƌĂĂƩŶĊ͘sŝ ƐĞƌĂƩŵćŶŶĞŶćƌďćƩƌĞƉĊĂƩŶĂǀŝŐĞƌĂďůĂŶĚ ŵƂƚĞƐƉůĂƚƐĞƌ͕ ŵLJŶĚŝŐŚĞƚĞƌ ŽĐŚ ĂŬƟǀŝƚĞƚĞƌ͕ ŵĞĚĂŶŬǀŝŶŶŽƌŶĂƌŝƐŬĞƌĂƌĂƩƐƚĂŶŶĂŚĞŵŵĂ ŽĐŚďůŝŝƐŽůĞƌĂĚĞ͘EćƌǀŝŐĞŶŽŵĨƂƌďĂƌŶĂŬƟǀŝͲ ƚĞƚĞƌƉĂƐƐĂƌǀŝĚćƌĨƂƌƉĊĂƩĂŬƟǀĞƌĂŬǀŝŶŶŽƌŶĂ ŽĐŬƐĊ͘ ŶŐĂŐĞŵĂŶŐŵŽƚŵŝƐƐƚćŶŬƐĂŵŚĞƚ >ŝůŝĂŶ<ƌĂŶƚnjŵĞŶĂƌĂƩƌŝƐŬĞŶĨƂƌŵŽƚƐćƩŶŝŶŐͲ Ăƌ ďůĂŶĚ ůŽŬĂůďĞĨŽůŬŶŝŶŐĞŶ ŚĂƌ ĨƵŶŶŝƚƐ Ěćƌ͕ ŵĞŶ ŐĞŶŽŵ ĂƩ ĞŶŐĂŐĞƌĂ ĂůůĂ ŝ ƵƚǀĞĐŬůŝŶŐĞŶ ĂǀďLJŐĚĞŶďůĞǀĚĞƚĞŶŚĞůƚĂŶŶĂŶĂƚŵŽƐĨćƌ͘ ŶŝŶŐ͕ŵĞĚŇĞƌďĂƌŶŝƐŬŽůĂŶ͕ŵĞƌƉĞƌƐŽŶĂůƟůů ǀĊƌĚĞŶ ŽĐŚ ŇĞƌ ƐŬĂƩĞďĞƚĂůĂƌĞ͘ Ğƚ ćƌ ŽĐŬƐĊ ďƌĂ ĂƩ ƐƚĂƌƚĂ ƐŝƩ ŶLJĂ ůŝǀ ŝ ĞŶ ůŝƚĞŶ ŬŽŵŵƵŶ ĞŌĞƌƐŽŵĚĞƚćƌƂǀĞƌƐŬĊĚůŝŐƚŽĐŚŶćƌĂƟůůĂůůƚ͘ ^ĞŶ ŬĂŶƐŬĞ ĂůůĂ ŝŶƚĞ ŬĂŶ ĨĊ ũŽďď Śćƌ͕ ŵĊŶŐĂ ŇLJƩĂƌ Ɵůů hƉƉƐĂůĂ ĞůůĞƌ ^ƚŽĐŬŚŽůŵ ĨƂƌ ĂƩ ƉůƵŐŐĂ͘ DĞŶ ƐĞŶ ŇLJƩĂƌ ĨĂŬƟƐŬƚ ŵĊŶŐĂ ŚĞŵ Ɵůů ,ćƌŶƂƐĂŶĚ ŝŐĞŶ͘ Ğƚ ćƌ ǀćůĚŝŐƚ ŐůćĚũĂŶĚĞ ĂƩƐĞ͘ ʹsŝ ŚĂĚĞ ĞŶ ďƌƵŬƐďLJŐĚ ŵĞĚ ƐƚŽƌ ĂƌďĞƚƐůƂƐͲ ŚĞƚ ŽĐŚ ĞŶ ŶĞĚůĂŐĚ ŝŶĚƵƐƚƌŝ ʹ ŽĐŚ ƐĊ ŚƵŶĚͲ ƌĂƚĂůƐ ŶLJĂ ŇLJŬƟŶŐĂƌ ǀĂƌũĞ Ċƌ͘ hƚĂŶ ĚĞŶ Śćƌ ƐĂƚƐŶŝŶŐĞŶ ŚĂĚĞ ĚĞƚ ĨƂƌŵŽĚůŝŐĞŶ ǀĂƌŝƚ ŚĞůƚ ĂŶŶŽƌůƵŶĚĂƚŽŶŐĊŶŐĂƌ͘dĂĐŬǀĂƌĞŇLJŬƟŶŐĂƌŶĂ ŬƵŶĚĞǀŝĨĊ&ŽůŬĞƚƐŚƵƐĂƩůĞǀĂƵƉƉŝŐĞŶ͘ sĂĚćƌŶLJĐŬĞůŶƟůůĨƌĂŵŐĊŶŐƚƌŽƌĚƵ͍ ʹsŝŚĂƌĞŶůĊŶŐĞƌĨĂƌĞŶŚĞƚĂǀŇLJŬƟŶŐŵŽƩĂŐͲ ĂŶĚĞƚ ŽĐŚ ƐĞƌ ŵƂũůŝŐŚĞƚĞƌŶĂ ŝ ĚĞƚ о ŽĂǀƐĞƩ ƉŽůŝƟƐŬůĞĚŶŝŶŐŚĂƌĂůůĂǀĂƌŝƚƉŽƐŝƟǀĂ͘&ƂƌĞŶ ůŝƚĞŶŬŽŵŵƵŶćƌĚĞƚĨĂŶƚĂƐƟƐŬƚĂƩĨĊŝŶŇLJƩͲ Arbete Integration och Hitta din väg med oss! Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet och Psykiatrifonden 10 PSYKISKHÄLSA.NU MEDIAPLANET NYHETER SIUS – arbetsförmedlingens stöd vid funktionsnedsättning Av Catharina Holm Särskilt introduktions- och uppföljningsstöd, SIUS, är arbetsförmedlingens verktyg för att ge arbetssökande med en funktionsnedsättning extra stöd och hjälp med att ta sig in på arbetsmarknaden. används runt om i världen. Vi har använt metoden sedan 1993 och är den enskilt största aktören inte bara i Sverige utan även i Europa, säger Bengt Eklund, handläggare på Arbetsförmedlingens avdelning Rehabilitering till arbete, Enhet strategi. Såväl den arbetssökande som arbetsgivaren har mycket att vinna på SIUS. Särskilt introduktionsoch uppföljningsstöd är ett stöd till arbetssökande med nedsatt arbetsförmåga på grund av en funktionsnedsättning. Den arbetssökande får stödet inför och under en anställning. Skräddarsydd utbildning ”Supported Employment” – SIUS är en femstegsmetod som internationellt går under namnet Supported Employment och – Ingen människa är ju sin funktionsnedsättning, som en psykisk diagnos eller depression. Alla kan forma sitt liv efter egen förmåga och på så sätt även bidra till samhället. Även arbetsgivare har mycket att vinna på SIUS, säger Bengt Eklund. Arbetsförmedlingens SIUSkonsulenter är särskilt utbildade i frågor kring arbetsliv och funktionsnedsättning. Konsulenten ser till att anställningen skräddarsys efter alla parter, och i inledningsfasen arbetar konsulenten nära den arbetssökande för att stötta och slussa in i arbetslivet. Ett brett kontaktnät FOTO: PRIVAT Bengt Eklund Handläggare på Arbetsförmedlingen – En SIUS-konsulent utgår från den arbetssökande och ser de möjligheter som finns för att hitta en möjlig arbetsgivare. Vi har ett brett kontaktnät och möjlighet att finna ett antal potentiella arbetsgivare som kan passa. Målet är att hitta en anställning med avtalsenlig lön, menar Bengt Eklund. Goda resultat SIUS-konsulenten finns hela tiden närvarande från start, till introduktion och uppföljning samt upptill två år efter programmets start. Från att i början innebära ett tätt stöd och hjälp under introduktion och inslussning avtar konsulentens roll ända fram till uppföljning. Stödet kan dock intensifieras vid behov; vår roll är att skräddarsy upplägget efter individens förutsättningar. SIUS har länge visat på goda resultat och anledningarna är flera. Ta del av social gemenskap – Man ska komma ihåg att arbetsmarknaden för unga innebär många tillfälliga jobb och SIUS kan inte påverka det. Med SIUS får den arbetssökande chansen att ta del av den sociala gemenskapen på en arbetsplats och möjlighet att bygga på sitt CV. Samtidigt finns stödet från Arbetsförmedlingen samt arbetsgivaren och många gånger leder ett uppdrag till en långvarig anställning för den arbetssökande, avslutar Bengt Eklund. Q Karlskrona satsar på arbete genom delaktighet Karlskrona kommun ger personer med psykisk funktionsnedsättning möjlighet att förverkliga sina drömmar om en anställning. Metoden heter IPS (Individual Placement and Support) och utgår från deltagarnas egna mål och ambitioner. Syftet är att stötta till en varaktig anställning. Metoden skiljer sig mot hur man arbetade tidigare, berättar Jörgen Aronsson, områdeschef på Funktionsstödsförvaltningen. Då tillämpades en trappstegsmodell där personerna med psykisk funktionsnedsättning behövde bevisa sig för att kunna ta ett steg uppåt mot sysselsättningar som mer liknade vanliga arbetsplatser. Deltagarna gick som en stafettpinne mellan kommun, arbetsförmedling, försäkringskassan och socialtjänst. IPS-modellen bygger på ett utbrett samarbete mellan dessa aktörer. – Jag kunde se på pappret att den här metoden kommer passa oss och täcka upp för våra tidigare brister, säger Jörgen Aronsson. Och det har den gjort. 2012– 2013 ansökte kommunen om projektmedel från Socialstyrelsen. Det beviljades och 2014 – med kommunens stöd – gjordes satsningen permanent. – Jag är övertygad om att alla människor som vill arbeta kan arbeta. Vår första fråga till deltagarna är vad de vill arbeta med, inte om de kan arbeta. En av framgångsfaktorerna för oss är att mina arbetsspecialister har olika kompetenser och inte kommer från omvårdnadsyrken. De lägger fokus på lösningar istället för att se hinder och arbetar efter våra ledord som är: nyfiken, följsam och modig. Inga förlorare För att metoden ska fungera krävs det att arbetsgivarna är med på tåget. I dagsläget har deltagarna fått anställning på bland annat vaktbolag, förskolor, butiker och transportföretag. – Små bolag där chefen har full koll på verksamheten brukar passa våra deltagare allra bäst. Det gäller att nå ut till de modiga cheferna. Att ge stöd till arbetsgivarna ingår i metoden. Det kan handla om kommunikationen med deltagaren i inledningsfasen, dels kontakten med arbetsförmedlingen kring bland annat anställningsform och relevanta lönesubventioner. Verksamheten har 87 deltagare, varav 42 har lönearbete. Bland dem som varit inskrivna i 18 månader har närapå 70 procent lönearbete. Detta kan jämföras med 12 procent för målgruppen i stort. – I studier av metoden ute i Europa brukar 50 procent räknas som ett mycket gott resultat, så vi är givetvis glada över dessa siffror, säger Jörgen Aronsson. Han ser metoden som en offensiv satsning och är glad att den har kommunens stöd. – Det finns inga förlorare, bara vinnare. Deltagarna mår bättre, blir mer delaktiga i samhället och kan ta ett större ansvar för sin ekonomi. Samtidigt använder vi våra skattekronor smartare och får fler skattebetalare, säger Jörgen Aronsson. www.karlskorna.se Misa hjälper Marco ut i arbetslivet Stadshagen och började med medicinering. Han tjänsten. Misa diskuterar initialt möjligheter för ¿FN Vn VPnQLQJRP NRQWDNW PHG 0LVD RFK NXQGH eventuell anställning efter avslutad praktik. påbörja vägen tillbaka mot arbetslivet igen. Välfungerande modell – Genom Misa kunde jag få det stöd jag saknade Mimmi Darbo, ordförande i den Svenska Supported annars, säger han. Särskilt när jag slutade med Employment Föreningen (SFSE) arbetar på MiPHGLFLQHULQJHQYDUGHWWX̆W$WWKDHWWDUEHWHDWW VDV GRWWHUERODJ 0LVD .RPSHWHQV 'H V\VVODU PHG gå till har hjälpt mig skapa rutiner och struktur i kompetensutveckling, utbildning och handledning Misa grundades 1994 av Lennart Jönsson, som såg vardagen. inom själva metodarbetet. Hon ser hur den nära ett samhällsproblem i att människor som både ville 1lUYLWUl̆DVKDU0DUFRJMRUWDUEHWVSUDNWLNSnHWW kontakten mellan myndigheter och näringsliv är och kunde delta i arbetslivet ofta förvägrades den kontorsvaruhus i norra Stockholm i ett års tid. Han fruktsam. möjligheten. Misa, som står för Metodutveckling, trivs mycket bra och vill helst av allt fortsätta med Individuellt stöd, Samhällsdeltagande och Arbets- en fast anställning. – Systemet är från början ganska fyrkantigt, säger deltagande, blev den kraft som lotsade sina deltaKRQ 'HW ¿QQV HQ HWDEOHUDG I|UHVWlOOQLQJ DWW PDQ gare genom arbetspraktik och ibland hela vägen í -DJ E|UMDGH PHG DWW MREED HWW SDU GDJDU L helst ska man vara ”klar” inom psykiatrin innan fram till anställningar. I dag har Misa 240 anställ- veckan, och sen har vi ökat det till varje dag. Jag tar man kan börja söka jobb. Men verkligheten ser da fördelat på 17 enheter med olika inriktning. På emot post och leveranser, och håller nu på att lära inte riktigt ut så, och att mjukstarta i arbetslivet är Misa Fridhemsplan jobbar man exempelvis främst mig kassasystemet för att kunna ta emot kunder. YlOGLJWYLNWLJWHQOLJW,36PHWRGHQíGHWJnULQWHDWW på uppdrag från Socialtjänsten och Arbetsförmedbara kasta sig ut i en heltidstjänst direkt efter sin lingen, och bedriver arbetsinriktad verksamhet 9DUMHYHFNDNRPPHUHQSHUVRQIUnQ0LVDWLOO0DU- behandling. På Misa kan man följa personen geför personer med psykisk eller social ohälsa. Här cos arbetsplats för att diskutera utvecklingen, pra- nom hela utvecklingen. WUl̆DU YL 6KDJKD\HJK .DODW]DGHK .LPVHOLXV VRP ta om eventuella förbättringsmöjligheter och se till Marcos stöd genom Misa är del av det ettåriga är arbetskonsulent. VnDWWDOOWÀ\WHUSnEUD1nJRQNRQWUROOlUGHWLQWH projektet Midhagen, som använder sig av en nåtal om. got försvenskad version av IPS-metodiken för att í9nUYHUNVDPKHWE\JJHUSnDWWWDUHGDSnSHUVRfrämja bryggan mellan psykiatri och arbetsliv. Det nens egna idéer, intressen och resurser, säger hon. í 9L lU HWW VW|G WLOO DUEHWVJLYDUHQ KDU HQ P\FNHW unika med Midhagenprojektet är den nära kopp9L DUEHWDU WLOOVDPPDQV PHG DWW O\IWD IUDP GHOWD- nära kontakt, och är bra på att matcha ihop rätt lingen till öppenvården, och förhoppningen är att garens kunskaper, resurser och starka sidor. Sen SHUVRQ PHG UlWW SODWV VlJHU 6KDJKD\HJK 9L VND- HQIRUWVlWWQLQJ¿QDQVLHUDVLRNWREHU matchas personen mot de arbetsplatser och ar- SDUHQDUEHWVSUR¿OWLOOVDPPDQVPHG0DUFRGlUYL EHWVXSSJLIWHU VRP SDVVDU ElVW 9L DUEHWDU XWLIUnQ bland annat beskriver hans personlighet samt även í1RUPDOWlUGHWVYnUWDWWInWLOOGHQKlUW\SHQDY metoder som Supported Employment och IPS. vilka arbetsmoment som eventuellt kan vara stres- samarbete, säger Mimmi. I det här projektet har VDQGH9LKDUHQVWRUEDQNPHGDUEHWVJLYDUHVRP man haft täta möten och uppföljningar varje vecka Arbete skapar rutiner behöver allt från städare till jurister. där berörda kunnat diskutera framsteg och medBredvid henne sitter Marco. Han är 34 år och drabicineringar tillsammans med öppenvården. När bades för några år sedan av en psykos som gjorde Ofta betalar arbetsgivaren i början enbart med sitt alla arbetar mot samma mål kan man också få till det svårt för honom att behålla ett vanligt jobb engagemang, eftersom arbetstagarens ersättning i betydligt snabbare beslut, vilket i slutändan gagnar eller söka nya. Han blev inskriven på psykiatrin i regel kommer från Försäkringskassan eller Social- den som vill ut i arbetslivet. Att gå direkt från psykiatrisk vård till ett aktivt arbetsliv kan vara svårt. Misa har sedan 1994 hjälpt personer med olika typer av arbetshinder att komma ut i arbete. Marco är en av dem som fått hjälp. Fakta Misa 0LVDVDIIlUVLGplUDWWSHUVRQHUPHGDUEHWVKLQGHUP\FNHWYlONDQGHOWDLDUEHWVOLYHWRPGHW¿QQV rätt stöd. Grundades 1994 av Lennart Jönsson, som fortfarande äger bolaget. Misa har 240 anställda på 17 enheter i Sverige. www.misa.se Fakta Misa Kompetens Misa Kompetens erbjuder utbildning, handledning och seminarium inom Supported Employment, IPS, Supported Education, bemötande och coachning. Både teorier och metoder, samt hur man använder dem. Grundades 2011 och ägs av Lennart Jönsson. Företaget har 4 anställda och utför uppdrag i hela Sverige. www.misakompetens.se 12 PSYKISKHÄLSA.NU Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet och Psykiatrifonden MEDIAPLANET NYHETER FOTO: PONTUS FALL Svår väg. Raymond Ilenikhena Oseyomon (Tv) har hunnit fylla 17 i Sverige, men kom till Sverige från Nigeria för två år sedan. Då hade hans pappa blivit mördad. Hans mamma dog när han bara var sex år, här är han med Loran Bartun som är biträdande verksamhetschef på Frösundas asylboende i Upplands Väsby. Integration genom trygghet Av Pontus Fall I en orolig värld kommer allt fler ensamkomna flyktingbarn till Sverige. De befinner sig i en extra utsatt situation då de är på flykt och separerade från sina anhöriga. – Ungdomarna har haft en svår väg hit. Tryggheten har de lämnat bakom sig. För att de ska kunna utvecklas och komma in i det svenska samhället är en viktig uppgift att skapa en god relation och trygghet. Allt för att de ska få en väl fungerande tillvaro i vardagen, säger Loran Batun som arbetar som biträdande verksamhetschef på ett av Frösundas asylboenden. På boendet som ligger i Upplands Väsby bor ungdomar som är under 18 år i väntan på besked från Migrationsverket. Han berättar att barnen vid ankomst ofta känner sig vilsna i sitt nya land. Därför vill Frösunda erbjuda en så hemlik miljö som möjligt. En ökad trygghetskänsla – Att ungdomarna får vara med och hjälpa till med allt från påslakan, tavlor på väggarna, matta på golvet, till blommor i fönstret, skapar delaktighet. Det leder till en ökad känsla av trygghet för våra ungdo- mar, berättar Anne-Lie Granroth, ansvarig för Individ och familj på Frösunda. Att integrera ungdomarna är också en grundläggande del i arbetet. Hur fungerar Sverige? Viktigt att bryta isoleringen Raymond Ilenikhena Oseyomon, som bor på boendet, ler när ämnet kommer på tal. För honom tog det givetvis ett tag att anpassa sig till kylan, men den kulturellt största skillnaden är tystnaden på offentliga platser. I Nigeria kan man tilltala vem som helst på gatan eller torget. Så funkar det inte i Sverige. På boen- det tränas ungdomarna i svenska genom vardagliga samtal. En annan viktig del är att bryta isoleringen. Många ensamkomna barn drar sig undan under sin första tid i Sverige. Personalen på boendet arbetar för att bryta isoleringen. Gemenskapen med personal och andra ungdomar skapar en positiv spiral. Gjort snabba framsteg Raymond som har fyllt 17 kom till Sverige från Nigeria för två år sedan. Då hade hans pappa blivit mördad. Hans mamma dog när han bara var sex år. – Skulle jag ha föräldrar i livet skulle jag aldrig ha åkt till Sverige. Den första tiden drog han sig undan, men nu är isoleringen bruten. Sedan dess har Raymond gjortsnabba framsteg. Under intervjun blandar han friskt mellan svenska och engelska, men det är onödigt eftersom hans svenska redan är bra. Som den ende avboendets 12 ungdomar läser han på ett gymnasium tillsammans med svenska ungdomar. – Sedan jag börjat plugga har jag fått tillbaka tron på framtiden. Jag vill plugga vidare på högskola inom ekonomi, avslutar Raymond.Q Tryggt stöd till eget arbete Erfaren hjälp till eget jobb Erfarenhet för stöd till jobb De flesta människor vill arbeta, men ibland kan vägen dit vara svår. Med stöd av en brukarcoach ges ökade möjligheter för människor med psykisk ohälsa att komma in på arbetsmarknaden. Therese Möller är brukarcoach och projektsamordnare för projektet Brukarcoach på organisationen NSPHiG, Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa i Göteborg. Där arbetar man med en evidensbaserad (IPS) modell för att stötta människor till en lämplig sysselsättning. — Vi är ingen myndighet, utan har vår förankring i ett nätverk med flera föreningar som arbetar inom området psykisk hälsa. Det unika med vårt arbete med coaching är att följa en metod med bra utfall, vara förankrad i en brukarorganisation, och att coachen har egen erfarenhet av psykisk ohälsa. Därifrån kan vi hjälpa en person med självstärkande uppbyggnad utifrån sina egna förutsättningar. Brukarcoacherna samarbetar med Arbetsförmedlingen, som remitterar människor de mött som behöver extra stöd mot arbetsmarknaden. Stödet syftar till att lyfta personens egenskaper, intressen och erfarenheter för att coachen skall kunna hitta lämplig sysselsättning. Sedan mars 2015 har 13 av 26 deltagare fått anställning, praktik eller annan sysselsättning. Av dessa 26 är sju personer helt nyinskrivna, och fyra stycken på väg ut i sysselsättning. — Vi brukar hitta något lämpligt inom en månad, säger Therese Möller, och vi finns alltid med genom hela processen. www.nsphig.se ALLA HAR RÄTT TILL EN FRAMTID Frösunda erbjuder stöd och vård till barn, ungdomar och vuxna med social problematik, genom ett heltäckande utbud av tjänster inom individ- och familjeomsorgen. Vi hjälper till dygnet runt, året om och vi ser till att du får hjälp med din placering, oavsett när du kontaktar oss. Om en placering inte fungerar, hittar vi ett nytt alternativ. Vi ger aldrig upp. → HVB-verksamhet → Familjehem → HVB-verksamhet för ensamkommande barn och ungdomar Ring vår gåvotelefon på 070-140 75 35 eller sätt in ditt bidrag på BG 900-7501 alternativt PG 900 750-1. Du kan också stödja genom att anmäla dig till ”Mental Health Run” i Stockholm den 10 oktober. www.mentalhealthrun.se Vill du veta mer, kontakta oss: Placeringsjouren 020-22 80 00 [email protected] Läs mer på frosunda.se Vill du veta mer om Psykiatrifonden? Gå in på psykiatrifonden.se Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet och Psykiatrifonden 14 PSYKISKHÄLSA.NU MEDIAPLANET NYHETER EXPERTTIPS FOTO:PRIVAT Ola Schenström Läkare Mindfulness på framgång som verktyg i vården Under de senaste åren har mindfulness tagits på allt större allvar som verktyg i vården för personer med psykisk ohälsa. Allt fler studier pekar på att metoden har positiva effekter på stress, depression, ångest, smärta och sömn. Ola Schenström har varit läkare sedan 1973, och har under hela sitt yrkesliv sett en ökning av stress och psykisk ohälsa. Sedan drygt tio år arbetar han med mindfulness. Metoden kräver inga teoretiska förkunskaper och är lättillgänglig – men är samtidigt ingen quick-fix. Min tro är att mindfulness blir en integrerad del av vården på femtio års sikt. – Det svåra för utövaren är att ta sig tiden för träningen, cirka 10-20 minuter per dag och stöd av instruktör ger bäst resultat. Mindfulness är ett viktigt tillskott till annan behandling av psykisk ohälsa och stress, som medicinering och KBT. Större delen av forskningen kring mindfulness har skett under de senaste fem åren. En studie från Centrum för primärvårdsforskning i Malmö som publicerades hösten 2014 visade att gruppbehandling med mindfulness var lika effektiv som individuell KBT för patienter med depression och ångest. – Min tro är att mindfulness blir en integrerad del av vården på fem-tio års sikt, säger Ola Schenström. Läs fler intressanta artiklar på psykiskhälsa.nu ”Det är dags att psykisk ohälsa blir ett skolämne!” Charlie Eriksson, grundare av initiativet Aldrig Ensam, menar att det måste till mer än individuella satsningar för att få psykiskt mående på agendan. Det är dags att samhället börjar ta ett större ansvar. Av Catharina Holm N är Charlie Eriksson startade sajten Aldrig Ensam kunde han nog inte föreställa sig den uppmärksamhet som nu i efterhand visade sig bli resultatet. Än mindre kunde han ha gissat att det var hans egna psykiska (o)hälsa som skulle stå i fokus några år senare när han 2013 drabbades av depression och panikångest. – Innan panikångestattackerna var jag en person med höga mål och många bollar i luften som gjorde att jag ständigt var uppe i varv, berättar Charlie Eriksson när jag frågar vem Charlie var innan ångesten och depressionen blev ett faktum. Fortfarande en stereotyp bild Charlie satsade stort på en karriär och hade många drömmar om livet efter skolan. Men kunskap om psykisk ohälsa, det saknade han helt. – Bilden av en person som lider av psykiska problem är fortfarande stereotyp vilket gjorde att man aldrig tänkte att man själv kunde drabbas. När jag faktiskt gjorde det fanns det få att prata med och alla frågetecken bara hopade sig, säger Charlie Eriksson. Han hittade lite information som kunde hjälpa honom med alla tankar och bestämde sig istället för att som individ försöka hjälpa andra som också var drabbade. Allt fler drabbas – Allt fler drabbas i dag av psykisk ohälsa; det är vanligare än vad vi själva vill inse. Som individer kan vi bestämma oss för att bli mer öppna mot varandra och här behövs fler isbrytare för att få andra att våga göra likadant, säger Charlie Eriksson. Magelungen - idéburet, innovativt och medarbetarägt Magelungens organisation skapar förutsättningar för goda samarbete i gränslandet mellan olika verksamhetsområden och regelverk. Vi har kunskap och erfarenhet avseende skola, socialtjänst och psykiatri. Magelungen är ett alternativ som kompletterar kommuner och landstings egna insatser genom ett brett utbud av kostnadseffektiva insatser och tjänster präglade av samverkan, hög kompetens och engagemang. Vi erbjuder olika former av evidensbaserade och beprövade behandlingsinsatser i dygnet runtomsorg, öppenvårdsprogram som skola med behandling, HSP - för ökad skolnärvaro och FUNKA - insatser på hemmaplan samt enstaka konsultationer och utbildningsinsatser. Våra resursstarka grundskolor och gymnasium vänder sig till elever i behov av omfattande stöd.Vi har ambitioner att möta våra elever med hög personaltäthet och kompetens inom specialpedagogik. Vi vill skapa en god lärmiljö som är liten nog att erbjuda en personlig atmosfär med studiero och personligt bemötande, men ändå stor nog att vara en bred arena för möten och relationsbyggande. Magelungen Utveckling är ett medarbetarägt företag som bildades 1993. Vi vill bidra med innovationskraft och samhällsnytta inom skola och socialt behandlingsarbete. Vi finns i Gävle, Göteborg, Helsingborg, Jönköping, Stockholm, Solna, Södertälje, Uppsala,Västerås och Örebro Läs mera www.magelungen.com MEDIAPLANET Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet och Psykiatrifonden PSYKISKHÄLSA.NU 15 ALDRIGENSAM AMBASSADÖRER Jon Olsson Freesstyleåkare i skidor Rachel Brathén ”Yoga Girl” Linus Thörnblad Före detta friidrottare Emma Igelström Före detta simmerska Annika Andersson Komiker och skådespelerska Filip & Fredrik Underhållningsduo Källa: aldrigensam.com ”Givetvis vill jag hjälpa till att motivera unga människor till att välja livet.” Jon Olsson Freesstyleåkare i skidor Bli mer öppna. Allt fler idag drabbas av psykisk ohälsa; det är vanligare än vad vi själva vill inse. Som individer kan vi bestämma oss för att bli mer öppna mot varandra och här behövs fler isbrytare för att få andra att våga göra likadant, säger Charlie Eriksson. FOTO: CAMILLA HANNELL Till syvende och sist är det dock på högre nivå som förändringar måste till, menar han. Skapas en rädsla – Media har en viktig roll i den bild av en person med psykisk hälsa som skapats. Det rapporteras regelbundet om våldsdåd där förövaren beskrivs som manisk, deprimerad och psykiskt instabil men man ger inte motbilden: alla de som lider av psykisk ohälsa utan att skada andra än möjligtvis dem själva. Resultatet blir att det skapas en rädsla kring psykiska sjukdomar, trots att det inte bara är vanligt utan också engelska, matte och idrott. Redan idag provas kurser i suicidal prevention på en högstadieskola i Stockholm och det är just den sortens information och kunskap som måste spridas för att dels förebygga psykisk ohälsa men också krossa de fördomar som idag finns kring detta, säger Charlie Eriksson. blir allt vanligare i alla samhällsgrupper, säger Charlie. Dessutom efterfrågar han initiativ på politiskt nationell, regional och lokal nivå. Inviduella förutsätningar – Som företag kan man lyfta in frågan i företagskulturen genom att ha öppna samtal kring sjukskrivningar och våga anställa människor som lider eller har lidit av psykiska besvär. Ingen är sin sjukdom utan kan alltid prestera utifrån individuella förutsättningar. Jag anser också att psykisk hälsa bör bli ett skolämne, precis som man läser FOTO: CAMILLA HANNELL Charlie Eriksson Grundare av Aldrig Ensam Tufft samhälle för unga För många lider idag av psykisk ohälsa utan att våga prata om det, inte ens med de allra närmaste. – Samhället i dag är tufft, inte minst för unga som, förutom höga krav på sig själva, lever i en global värld med ökad konkurrens och med ständiga påtryckningar från social media som ger falska intryck av andras perfekta liv, säger Charlie Eriksson. En ond spiral Tillsammans med brist på information om psykiskt mående är det en ond spiral som bara leder åt ett håll. Nedåt. – Vi lever i ett sjukt system som jag dessvärre inte ser att vi nått botten på. Psykisk ohälsa kommer att bli allt vanligare, det är jag helt övertygad om, avsutar Charlie Eriksson. Q Temaföreläsningar en hit hos föräldrar i Vellinge ,ƵƌǀĞƚĚƵŽŵĚŝƩďĂƌŶŚĂƌƉƌŽďůĞŵŵĞĚƐŝŶƉƐLJŬŝƐŬĂŚćůƐĂ͍ /sĞůůŝŶŐĞŚĂƌŵĂŶŚŝƩĂƚĞƩƐćƩĂƩŶĊƵƚŵĞĚŬƵŶƐŬĂƉ͕ƐƚƂĚ ŽĐŚŝŶƐƉŝƌĂƟŽŶƟůůŬŽŵŵƵŶĞŶƐĨƂƌćůĚƌĂƌ͘ Alla i Vellinge som har barn – från förskoleåldern ƵƉƉƟůůƐŝƐƚĂĊƌĞƚƉĊŐLJŵŶĂƐŝĞƚʹďũƵĚƐŝŶ͘DĞĚ ćŵŶĞŶƐŽŵ,͕ćƚƐƚƂƌŶŝŶŐĂƌ͕ƐũćůǀƐŬĂĚĞͲ ďĞƚĞĞŶĚĞŶŽĐŚĐĂŶŶĂďŝƐůŽĐŬĂƌĚĞŬŽƐƚŶĂĚƐĨƌŝĂ ĨƂƌĞůćƐŶŝŶŐĂƌŶĂƐƚŽƌƉƵďůŝŬ͘ ʹ/ŶŝƟĂƟǀĞƚŚĂƌǀŝƐĂƚƐŝŐǀĂƌĂŽĞƌŚƂƌƚ ƵƉƉƐŬĂƩĂƚ͘&ůĞƌŽĐŚŇĞƌĂŶŵćůĞƌƐŝŐ͕ŶƵćƌĂůůĂ ĨƂƌĞůćƐŶŝŶŐƐƟůůĨćůůĞŶĨƵůůďŽŬĂĚĞĨƌĂŵƟůůĂƉƌŝů͕ ƐćŐĞƌ<ƌŝƐƟŶĂ^ƚĞƌŶƐŽŵćƌǀĞƌŬƐĂŵŚĞƚƐĐŚĞĨƉĊ ĞůĞǀŚćůƐĂŶŝsĞůůŝŶŐĞ͘ &ƂƌĞůćƐŶŝŶŐĂƌŶĂůĞĚƐĂǀŝŶďũƵĚŶĂĞdžƉĞƌƚĞƌ ƉĊŽŵƌĊĚĞŶĂƐŽŵǀĂůƚƐƵƚ͘ĞĚĞůƚĂŐĂŶĚĞ ĨƂƌćůĚƌĂƌŶĂƵƉƉŵƵŶƚƌĂƐćǀĞŶĂƩŬŽŵŵĂŵĞĚ ĨƂƌƐůĂŐƉĊƚĞŵĂŶƟůůĨƌĂŵƟĚĂƟůůĨćůůĞŶ͘KĐŚćǀĞŶ ŽŵŚƵǀƵĚƐLJŌĞƚćƌĂƩŚũćůƉĂǀĊƌĚŶĂĚƐŚĂǀĂƌĞ ĂƩďůŝďćƩƌĞƉĊĂƩŬćŶŶĂŝŐĞŶǀĂƌŶŝŶŐƐƚĞĐŬĞŶ ŽĐŚƐLJŵƉƚŽŵƐŽŵŬĂŶƚLJĚĂƉĊƉƐLJŬŝƐŬŽŚćůƐĂ ĞůůĞƌŶĞƵƌŽƉƐLJŬŽůŽŐŝƐŬĨƵŶŬƟŽŶƐŶĞĚƐćƩŶŝŶŐŚŽƐ ďĂƌŶŽĐŚƵŶŐĂ͕ƐŬĂŵĂŶĞŶůŝŐƚ<ƌŝƐƟŶĂ^ƚĞƌŶŝŶƚĞ ŐůƂŵŵĂĚĞǀƵdžŶĂƐďĞŚŽǀ͘ ʹĞƚćƌǀŝŬƟŐƚĂƩƵƉƉŵćƌŬƐĂŵŵĂĨƂƌćůĚƌĂƌŶĂ ŝĚĞƌĂƐƌŽůů͘,ĂƌŵĂŶďĂƌŶŵĞĚĞdžĞŵƉĞůǀŝƐ, ƐĊćƌĚĞƚŬƌćǀĂŶĚĞƵƚƂǀĞƌĚĞƚŶŽƌŵĂůĂʹĚĞƚŬĂŶ ĚĞŚćƌĨƂƌĞůćƐŶŝŶŐĂƌŶĂďĞŬƌćŌĂ͕ƐĂŵƟĚŝŐƚƐŽŵ ĚĞǀŝƐĂƌĂƩĚĞƚĮŶŶƐŚũćůƉĂƩĨĊ͘ ůĞǀŚćůƐĂŶĂŶŽƌĚŶĂƌĞŶĨƂƌĞůćƐŶŝŶŐŝŵĊŶĂĚĞŶ ƵŶĚĞƌƚĞƌŵŝŶĞƌŶĂ͘WƌŽũĞŬƚĞƚĮŶĂŶƐŝĞƌĂƐŵĞĚ ƐƚĂƚůŝŐĂƐĊŬĂůůĂĚĞWƌŝŽͲƉĞŶŐĂƌ͕ŽĐŚŬŽŵŵĞƌůƂƉĂ ŵŝŶƐƚĊƌĞƚƵƚ͘ Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet och Psykiatrifonden 16 PSYKISKHÄLSA.NU MEDIAPLANET NYHETER FOTO: THE STUDIO Lennart Bergström Rektor på Bergströms Varningsklockor. Varningsklockorna ringer för många i Sverige. En miljon människor beräknas konsumera alkohol i den grad att de riskerar sociala eller medicinska problem. FOTO: ISTOCK Alkoholmissbruk kräver ett tvärvetenskapligt angreppssätt A lkoholmissbruk är ett jättelikt samhällsproblem med 6 000 som dör av sitt missbruk varje år, och hela 1 500 gör det på grund av felbehandling. Det krävs ett nytt tvärvetenskapligt synsätt. – Hade det varit cancerpatienter som blivit felbehandlade i samma storleksordning hade uppmärksamheten blivit minst sagt tumultartad. Nu rapporteras det knappt, säger Lennart Bergström, rektor på Bergströms som erbjuder utbildningar och kurser inom missbruk/beroende. Lennart Bergström menar att missbruk/beroende isolerats till att vara en medicinsk fråga, där läkarkåren i stort sett har annekterat problemområdet. I själva verket är problemet betydligt mer mångfacetterat än så. Myndigheter och politiker måste ta sitt ansvar i missbruksfrågan. Missbruk kan inte förklaras eller behandlas strikt medicinskt utan bör istället behandlas tvärvetenskapligt, där även psykologi, sociologi, beteendevetenskap och praktisk filosofi ingår. – Det krävs högre krav på behandlingspersonalen, vilken idag alltför ofta är underutbildad. Det krävs en professionell yrkesgrupp som är specialister på just missbruk/beroende och som kan förena olika vetenskaper. I dag arbetar man efter två diagnoser istället för det hundratal som kan urskiljas, menar Lennart Bergström. – Myndigheter och politiker måste ta sitt ansvar i missbruksfrågan. Dagens befintliga utbildningar räcker inte. Vi behöver satsa på själva behandlingsvetenskapen för att minska det lidande som ett felbehandlat missbruk och/eller beroende orsakar, säger Lennart Bergström. Läs fler intressanta artiklar på psykiskhälsa.nu )LOHUKSPUNZOLTTL[MY R]PUUSPNH TPZZIY\RHYL :LSLULRVSSLR[P]L[pY PUYPR[H[WrILOHUKSPUNH] R]PUUSPNHTPZZIY\RHYL =POHY]rY]LYRZHTOL[ MYSHNKPSHU[SPNTPSQWr .V[SHUK 4rSL[pYH[[Z[pYRH ZQpS]RpUZSHVJORVTW L[LUZOVZRSPLU[LYUHZr H[[KLZLYVJO]rNHY ]pSQHHUKYH]pNHYpU [PKPNHYLVJORVTTH IVY[MYrUTPZZIY\RVJO KLZ[Y\R[P]HSP]ZTUZ[LY Håll koll på alkoholens alla varningsflaggor Av Pontus Fall Stockholms läns landsting satsar på fler alkoholmottagningar med ny inriktning. Av tradition har socialtjänsten ansvarat för missbruksvården. De främsta insatserna har riktats mot dem med tyngst problem, och de med en socialt fungerande vardag har dragit sig för att besöka socialtjänstens mottagningar. Bör ses som ett hälsoproblem Det finns tecken på att detta är på väg att ändras. Missbruksutredningen från 2012 argumenterade för att missbruk bör betraktas som ett hälsoproblem som ska tas hand om av sjukvården. Det är en idé som forskaren Sven Andréasson förfäktat under lång tid och nu har landstinget öppnat en mottagning som vänder sig till personer med riskbruk, som inte utvecklat andra problem. Mottagningen ligger på Stockholms mest centrala adress, Riddargatan 1, och nyligen öppnades ytterligare en mottagning i Mörby Centrum. – Gensvaret har varit enormt stort, konstaterar Johan Franck, Vi har slängt kofoten! Vill du hjälpa oss i detta arbete? Bli stödmedlem redan idag! http://kris.a.se/registrera Förbundet för alkohol- och drogterapeuter och anhörigterapeuter Arbetar du med missbrukare och deras anhöriga? Bli medlem i branschförbundet FAD som stöd för yrken som behövs! professor i psykiatri och verksamhetschef för Beroendecentrum Stockholm som driver mottagningarna. Grova riktlinjer På mottagningen tacklas alkoholproblem som en hälsofråga. Besökare får göra en uppskattning av sin konsumtion och det genomförs även en hälsokontroll. Behandlingen sätter inte upp nollvisioner utan har som målsättning att minska konsumtionen från riskbruk till mindre hälsovådliga nivåer. Så vad räknas som riskbruk? Män som dricker 14 glas alkohol per vecka ligger i riskzonen. För kvinnor är motsvarande alkoholenheter nio. Att dricka fem respek- Högt antal i riskzonen Varningsklockorna ringer för många i Sverige. En miljon människor beräknas konsumera alkohol i den grad att de riskerar sociala eller medicinska problem. 300 000 har någon form av alkoholberoende. Vad kan samhället göra för att minska alkoholens skadeverkningar? – Det finns en stark koppling till tillgång. Minskad tillgång på alkohol minskar konsumtionen och även alkoholens skadeverkningar. Som privatperson tycker jag att man kan bidra med att inte alltid utgå från att alla alltid ska dricka alkohol. Om du ordnar en bjudning, se då till att det också finns alkoholfria alternativ. Q RING 020-84 44 48 och prata med våra rådgivare. Det är kostnadsfritt, du kan vara anonym och ringa från hela landet. Tack för ditt stöd! Läs mer på www.fadsverige.se [LS! ^^^ZLSLULRVSSLR[P]L[ZL Johan Franck Professor i psykiatri och verksamhetschef för Beroende-centrum. Funderar du över dina alkoholvanor? Nu hjälper vi andra att göra samma sak. KRIS är en organisation bestående av före detta kriminella och missbrukare. Vi hjälper människor som friges från fängelse genom att erbjuda dem ett nytt, hederligt och drogfritt socialt nätverk. FOTO: PONTUS FALL tive fyra glas vid samma tillfälle reser också en varningsflagg. – Det här är grova riktlinjer. Känsligheten för alkohol är individuell så många kan befinna sig i riskzonen även vid lägre nivåer. Toleransökning och att man ofta dricker mer än vad man tänkt sig är andra varningsklockor, säger Johan Franck. FAD finns också på Facebook. Läs mer på alkohollinjen.se Hälso- och sjukvården kraftsamlar mot våld Kvinnor och barn som utsätts för våld måste få hjälp, stöd och behandling så tidigt som möjligt – och här har hälso- och sjukvården en viktig roll att spela. Västra Götalandsregionen är föregångare i detta arbete genom sitt kompetenscentrum om våld i nära relationer (VKV). F örra året publicerade regeringen sitt betänkande ”Våld i nära relationer – en folkhälsofråga”, där bland annat socialtjänstens och polisens uppdrag och möjligheter var i starkt fokus. Dock fattades ett liknande fokus på hälso- och sjukvårdens möjligheter som aktörer. ± , 6YHULJH ¿QQV XQLND WLOOJnQJDU JHQRP YnUD VWRUD förebyggande arenor som tex vårdcentraler, folktandvården, BVC , MVC och ungdomsmottagningar, som når nästan alla i sin målgrupp. Där kan vi göra ett förebyggande arbete genom att ställa frågor om våld på rutin och därmed göra tidiga upptäckter och sätta in tidiga LQVDWVHU'HVRPXWVlWWVI|UYnOGLQlUDUHODWLRQHU¿QQV där långt innan de eventuellt blir aktuella hos socialtjänsten eller polisen, säger Anita Kruse, verksamhetschef för VKV. VG-regionens politiker fattade redan år 2007 beslut om att starta kompetenscentret inom hälso- och sjukvården, som sedan starten arbetat med information, utbildning och utveckling, samt att initiera och bedriva forskning inom området. Bland annat har VKV tagit fram medicinska regionala riktlinjer som gäller all verksamhet inom hälso- och sjukvården som UHJLRQHQ¿QDQVLHUDU – Riktlinjerna remissbehandlas nu och kommer att antas efter sommaren. Dessa riktlinjer ska följas av samtlig vårdpersonal oavsett om huvudmannen är R̆HQWOLJHOOHUSULYDW7YnH[HPSHOSnRPUnGHQVRPULNtlinjerna avser är barn som far illa eller riskerar att fara illa inklusive barn som bevittnat eller upplevt våld samt våld i nära relationer, säger Anita Kruse. RUTIN ATT STÄLLA FRÅGOR OM VÅLD En stor majoritet av landets mödrahälsovårdsmottagningar har som rutin att ställa frågor om våld till alla sina patienter. VKV driver i dag projekt där man rutinmässigt frågar om våld inom BVC, folktandvården, vårdcentraler och rehabverksamheter. – VG-regionens folktandvård är Sveriges största, och även först ut med att ställa frågor om våld på rutin YLGWYnNOLQLNHU. Folktandvården är en unik verksamhet med stor potential att kunna arbeta förebyggande och hälso-främjande, säger Anita Kruse. FYRA NYA PROJEKT. Under hösten 2015 startar VKV fyra nya projekt. Ett forskningsprojekt som ska granska alla fall från de senaste 15 åren där någon mördats inom en nära relation i Västra Götaland. På bilden: Daniel Cederberg, Carina Eliason, Eva Wendt, Tove Corneliussen, Carina Iloson, Ann Wollmar, Jenny Ström, Anita Kruse, och Gunilla Krantz. Frånvarande medarbetare: Viveka Enander VKV:s tre nationella förslag om våld i nära relationer Ȏ Ge landsting och regioner samma möjlighet som kommuner att söka statliga utvecklingsmedel för att omsätta den nya lagstiftningen om våld i nära relationer. Ȏ Ge Socialstyrelsen regeringsuppdrag om kompetensstöd och vägledning riktat till hälso- och sjukvården samt tandvården. ȎUtöka SKL:s stöd till landstingen och regionerna. Det andra är ett utvecklingsprojekt som fokuserar samverkan inom våldsområdet mellan hälso- och sjukvården, socialtjänsten, polis och åklagare. Som en del av det senare reste en delegation med representanter från berörda myndigheter på studieresa till Island under slutet av maj. – Vi har inspirerats och tagit del av hur man på Island löst frågan om samverkan mellan de fyra aktörerna, och redan på plats förde den svenska delegationen diskussioner hur vi på hemmaplan skulle kunna starta ett projekt kring ett sådant samarbete, säger Anita Kruse. 7UHGMH RFK IMlUGH IRUVNQLQJVSURMHNWHQ KDQGODU RP XWvärdering där VKV dels ska fråga patienter hur de har upplevt att få frågor om våld men även ta del av personalens erfarenheter från att ställa frågor om våld. LÄS MER PÅ: www.våldinärarelationer.se/vkv Har du tankar på att förändra dina alkoholvanor? Mottagningen för alkohol och hälsa Nord erbjuder hjälp och stöd till dig som har ett riskbruk, men som ännu inte utvecklat ett beroende. Hos oss får du hjälp, utifrån din egen förmåga, att hantera situationer som inkluderar alkohol på ett hälsosamt sätt. Behandlingsmålen utformas utifrån din vilja och motivation. Behandlingen är främst beteendeinriktad. Om du vill kan vi också erbjuda icke-vanebildande läkemedelsbehandling som håller nere alkoholsuget. Många klarar sig bra efter att de avslutat sin behandling hos oss. Mottagningen för alkohol och hälsa Nord finns på Svärdvägen 9 i Danderyd. Du kan söka hit och få hjälp omgående. Du når oss på telefonnummer 08-123 470 40. www.beroendecentrum.se I akuta situationer, kontakta alltid Beroendeakuten Stockholm, telefon 08-123 459 00, eller - för ungdomar upp till 20 år - Maria Ungdoms akut och rådgivning, telefon 08-123 474 10. Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet och Psykiatrifonden 18 PSYKISKHÄLSA.NU MEDIAPLANET NYHETER FOTO: PRIVAT Lena Karlsson Enhetschef för Vårdkedjan Olik kulturell bakgrund. Kultur och kontext påverkar hur man uttrycker psykisk ohälsa. Det kan röra sig om ordval och metaforer som bottnar i den kulturella och språkliga bakgrunden. FOTO: ISTOCK Den ideella sektorn fyller hålrummen Psykiatrin korsar kulturgränserna D en ideella sektorns flexibilitet gör den väl lämpad att bidra med stöd åt nyanlända flyktingar. – Vi kan snabbt ställa om vår verksamhet och rikta resurserna dit behoven är störst för tillfället, säger Lena Karlsson som är enhetschef för Vårdkedjan på den ideella organisationen Skyddsvärnet. Organisationen har på kort tid mobiliserat för att erbjuda fler familjehem och är på väg att öka antalet boendeplatser. En tredjedel av flyktingarna uppskattas vara traumatiserade av sina upplevelser och är i behov av psykologiskt stöd. Skyddsvärnet erbjuder samtalsstöd på flera språk och har även grundat Föreningen för ensamkommande flyktingbarn, SEF. Föreningen ger en röst åt de ensamkommande flyktingbarnen och stöttar dem med fritidsverksamhet. Av Pontus Fall Transkulturell psykiatri är ett etablerat fält i invandrarländer som England, USA och Kanada. Sverige ligger steget efter, men det vill Praktikertjänst och Transkulturellt centrum ändra på. Många personer som befinner sig i utsatta situationer drar sig för att kontakta myndigheter. Vi kan ge dem stöd direkt eller slussa dem vidare Den transkulturella psykiatrin sätter fingret på kulturella faktorer som traditionell psykiatri inte tar hänsyn till. Den ideella sektorn fyller ofta ut gapet mellan insatser från kommun, landsting och myndigheter, konstaterar Lena Karlsson. De ideella organisationerna förmedlar också kunskaper till övriga delar av samhället genom utbildningar. Hon upplever också att samarbetet med myndigheter, landsting och kommuner har förbättrats under de senaste åren. – De lyssnar på oss och det gör att vi tillsammans kan samordna våra insatser på ett effektivare sätt. Ytterligare en styrka är att den ideella sektorn kan nå ut till personer som inte alltid syns på samhällets radar. – Många personer som befinner sig i utsatta situationer drar sig för att kontakta myndigheter. Vi kan ge dem stöd direkt eller slussa dem vidare, säger Lena Karlsson. Hur kan man bidra som privatperson om man vill stötta den ideella sektorn? 1– Du kan ge gåvor, bli månadsgivare och anmäla dig som volontär. Du kan även bli familjehem, men då ska man vara medveten om att det är en process som kräver utbildning och utredning. FOTO: PONTUS FALL Sofie Bäärnhielm Författare och enhetschef för Transkulturellt centrum Kultur och kontext – Kultur och kontext påverkar hur man uttrycker psykisk ohälsa. Det kan röra sig om ordval och metaforer som bottnar i den kulturella och språkliga bakgrunden. Det kan också handla om somatisering, alltså att psykiska besvär ges kroppsliga uttryck. Utan den kulturella kompetensen går viktig information förbi personalen som arbetar inom psykiatrin, säger Sofie Bäärnhielm, som är författare till en bok i ämnet och enhetschef för Transkulturellt centrum, Stockholms läns landsting. Den transkulturella psykiatrin berör även de påfrestningar som kan uppstå när personer flyttar mellan kulturer. Data visar att invandrare är överrepresenterade när det gäller antalet psykosfall. Läs fler intressanta artiklar på psykiskhälsa.nu FOTO: PONTUS FALL Lauri Nevonen Vd för Praktikertjänst Psykiatri AB Mekanismerna bakom detta är inte kartlagda, men det är ett fenomen som verkar stå sig över tid och rum. Data på norrmän som emigrerade till Minnesota på 30-talet vittnar om samma överrepresentation kring psykisk ohälsa. Transkulturellt centrum i Stockholm utbildar vårdpersonal i transkulturella frågor. Praktikertjänst har flera mottagningar i det mångkulturella Järvaområdet och arbetar i nära samarbete med centret. – Som jag ser det finns det två sätt som vi kan stärka den kulturella kompetensen i vår verksamhet. Dels genom utbildning som bland annat sker genom Transkulturellt centrum, dels genom att anställa fler medarbetare med mångkulturell bakgrund. Vi går båda vägarna. Jag brukar säga att kan du jobba hos oss kan du arbeta över hela världen – det här är ett internationellt arbete och jag är glad över att så många av våra medarbetare stannar under lång tid, säger Lauri Nevonen, som är Vd för Praktikertjänst Psykiatri AB. Med respekt och förståelse Sofie Bäärnhielm och Lauri Nevonen betonar att den kulturella kompetensen inte ska användas till att kategorisera patienterna utifrån kulturell bakgrund utan tvärt om synliggöra individen. För det ändamålet använder sig klinikerna av en så kallad kulturformuleringsintervju som sätter fingret på kulturella faktorer i patientens förståelse av sig själv och sin livssituation. – Vårt motto är ledande pskykiatrisk vård med respekt och förståelse för individens unika historia. Det säger egentligen allt, avslutar Lauri Nevonen. Q sŝĨƂƌĞďLJŐŐĞƌďƌŽƩŽĐŚƐŽĐŝĂůƵƚƐůĂŐŶŝŶŐŝƐĂŵŚćůůĞƚƐĂŵƚćƌŽƉŝŽŶƐďŝůĚĂŶĚĞŽĐŚƵƚǀĞĐŬůĂƌƐŽĐŝĂůƚĂƌďĞƚĞ SKYDDSVÄRNETS ARBETE MED UTSATTA GRUPPER ^ŬLJĚĚƐǀćƌŶĞƚ ćƌ ĞŶ ŝĚĞĞůů ŽƌŐĂŶŝƐĂƟŽŶ ŵĞĚ ƂǀĞƌ ŚƵŶĚƌĂ ĊƌƐ ĞƌĨĂƌĞŶŚĞƚ Ăǀ ĂƩ ĨƂƌĞďLJŐŐĂ ƐŽĐŝĂů ƵƚƐůĂŐͲ ŶŝŶŐ͘ĞŶŝĚĞĞůůĂƐĞŬƚŽƌŶƐƐƚLJƌŬĂćƌĚĞƐƐĨƂƌŵĊŐĂŽĐŚ ŵƂũůŝŐŚĞƚ ĂƩ ĂŶƉĂƐƐĂ ƐŝŐ Ɵůů ŽůŝŬĂ ŐƌƵƉƉĞƌƐ ďĞŚŽǀ͘ ŶƐĂŵŬŽŵŵĂŶĚĞ ŇLJŬƟŶŐƵŶŐĚŽŵĂƌ ćƌ ĞŶ ŵĊůŐƌƵƉƉ ƐŽŵ ǀćdžĞƌ ŽĐŚ ^ŬLJĚĚƐǀćƌŶĞƚ ĂƌďĞƚĂƌ ƐƚćŶĚŝŐƚ ĨƂƌ ĂƩ ŵƂƚĂŽĐŚĂŶƉĂƐƐĂƐŝŐĞŌĞƌďĞŚŽǀĞŶƐŽŵĮŶŶƐ͘ ƚĂŬƚƉĞƌƐŽŶ͕ĞƌďũƵĚƐďůĂŶĚĂŶŶĂƚĨƂƌćůĚƌĞŇLJŬƟŶŐƵŶŐĚŽͲ ŵĂƌ͘ĞƚĮŶŶƐĂůůƟĚŵƂũůŝŐŚĞƚƟůůƐĂŵƚĂůƐƐƚƂĚ͘^ŬLJĚĚƐǀćƌͲ ŶĞƚƐ^ŽĐŝĂůĂĨƂƌĞƚĂŐĞƌďũƵĚĞƌŽůŝŬĂƚLJƉĞƌĂǀĂƌďĞƚƐƚƌćŶŝŶŐ ŽĐŚŬĂŶƚĂĞŵŽƚĚĞůƚĂŐĂƌĞŵĞĚŽůŝŬĂďĞŚŽǀĂǀŝŶƚĞŐƌĂͲ ƟŽŶƟůůĂƌďĞƚƐůŝǀĞƚ͘ŶĂǀĨƂƌĚĞůĂƌŶĂŵĞĚ^ŬLJĚĚƐǀćƌŶĞƚ ćƌĂƩŵĂŶŬĂŶƌƂƌĂƐŝŐŵĞůůĂŶĚĞŽůŝŬĂǀĞƌŬƐĂŵŚĞƚĞƌŶĂ͕ ďĞƌŽĞŶĚĞƉĊďĞŚŽǀĞŶƐŽŵĮŶŶƐ͘ ƐĂŵŽƌĚŶĂƌ͘ ͻ ĞƐŝƩĞƌ ĚũƵƉ ŬƵŶƐŬĂƉ ŽĐŚ ŚĂƌ ĞƩ ŶLJƚćŶŬĂŶĚĞ ŬƌŝŶŐ ŵŽƩĂŐĂŶĚĞƚĂǀĞŶƐĂŵŬŽŵŵĂŶĚĞ͕ƐŽŵǀŝŬĂŶĨƂƌŵĞĚůĂ ƟůůLJƌŬĞƐƉĞƌƐŽŶĂůǀŝĂƵƚďŝůĚŶŝŶŐĂƌ͘ ͻ ƌ ŝŶŝƟĂƟǀƚĂŐĂƌĞ ŽĐŚ ŐƌƵŶĚĂƌĞ Ăǀ ^& ;^ǀĞƌŝŐĞƐ ŶƐĂŵŬŽŵŵĂŶĚĞ&ƂƌĞŶŝŶŐͿ͘ ͻ ,Ăƌ ĞŶ ŬŽŶƟŶƵĞƌůŝŐ ŬŽŶƚĂŬƚ ŵĞĚ DŝŐƌĂƟŽŶƐǀĞƌŬĞƚ ŬƌŝŶŐƐŽĐŝĂůƚƐƚƂĚ͘ ŶƉĂƐƐĂƚĞŌĞƌŝŶĚŝǀŝĚĞŶƐďĞŚŽǀ ƌďĞƚĂƌŝĞƩŇĞƌƚĂůƐĂŵŵĂŶŚĂŶŐ ͻ ^ĂŵĂƌďĞƚĂƌ ŵĞĚ ĂŶĚƌĂ ŝĚĞĞůůĂ ĨƂƌĞŶŝŶŐĂƌ ƐŽŵ ŚĂƌ Skyddsvärnet erbjuder olika boendelösningar för bland ͻdƌLJŐŐŚĞƚƐǀćƌĚĂƌĨƌĊŶ^&^dK<K>DĮŶŶƐƟůůŚĂŶĚƐ ŬŽŵƉůĞƩĞƌĂŶĚĞŬƵŶƐŬĂƉĞƌƉĊŽŵƌĊĚĞƚ͘ ĂŶŶĂƚ ĞŶƐĂŵŬŽŵŵĂŶĚĞ ŇLJŬƟŶŐďĂƌŶ͘ sĊƌĂ ĨĂŵŝůũĞŚĞŵ ĨƂƌĚĞďĂƌŶŽĐŚƵŶŐĂƐŽŵǀŝƐƚĂƐŝ^ƚŽĐŬŚŽůŵĐŝƚLJ͘ ͻ ƌ ŽƉŝŶŝŽŶƐďŝůĚĂŶĚĞ ŽĐŚ ĂŶŽƌĚŶĂƌ ƐĞŵŝŶĂƌŝĞƌ ĨƂƌ ĂƩ ŵƂƚĞƌ Ăůůƚ ŝĨƌĊŶ ĚĞ ĂůůƌĂ LJŶŐƐƚĂ ;ĨƌĊŶ ϳ ĊƌͿ Ɵůů ĚĞ ŶĊŐŽƚ ͻ^ŝƩĞƌŝĂƌďĞƚƐŐƌƵƉƉĞŶĨƂƌƉƌŽũĞŬƚĞƚŶƐĂŵŬŽŵŵĂŶĚĞ ĂŬƟǀƚ ĨƌćŵũĂ ůŝŬĂ ƌćƫ ŐŚĞƚĞƌ ŽĐŚ ŵƂũůŝŐŚĞƚĞƌ͕ ŽĂǀƐĞƩ ćůĚƌĞ͘dƌćŶŝŶŐƐůćŐĞŶŚĞƚĞƌŵĞĚƐƚƂĚĂǀŬǀĂůŝĮĐĞƌĂĚŬŽŶͲ ďĂƌŶ ƐŽŵ ĨƂƌƐǀŝŶŶĞƌ͕ ƐŽŵ >ćŶƐƐƚLJƌĞůƐĞŶ ŝ ^ƚŽĐŬŚŽůŵ ďĂŬŐƌƵŶĚ͘ &PZE/E'E^<z^sZEd^&D/>:sZ ,ŽƌŶƐŐĂƚĂŶϭϮϯ͕Ŷď dĞůĞĨŽŶ͗ϬϴͲϳϮϵϭϳϯϬ ǁǁǁ͘ƐŬLJĚĚƐǀĂƌŶĞƚ͘ƐĞ ƐŬLJĚĚƐǀĂƌŶĞƚΛƐŬLJĚĚƐǀĂƌŶĞƚ͘ƐĞ – Att det finns psykisk ohälsa som är kopplad till migration vet vi sedan tidigare. Det finns statistik som visar på samma samband bland de norrmän som utvandrade till Minnesota på 1930-talet, säger Helena Persson. Järvapsykiatrin skapar förtroende I Järvaområdet råder andra förutsättningar för psykiatrin. Det innebär också nya möjligheter. – Att vården är likvärdig är en myt. Det finns stora skillnader mellan vården som ges i olika områden, säger Helena Persson, sektionschef för Järvapsykiatrin i Rinkeby. Antalet vårdplatser är få i Järvaområdet i jämförelse med innerstaden. Dessutom är vårdbehovet stort med tydlig överrepresentation av psykossjukdomar. – Att det finns psykisk ohälsa som är kopplad till migration vet vi sedan tidigare. Det finns statistik som visar på samma samband bland de norrmän som utvandrade till Minnesota på 1930-talet, säger Helena Persson. Trots ett stort behov finns en utbredd misstro mot psykiatrin. Många förknippar den med skam eller hemländernas låsta institutionsvård. Det är inte ovanligt att anhöriga är nära att stupa av utmattning när de kontaktar vården som en sista utväg. För att bygga förtroende är Järvapsykiatrins verksamhet utåtriktad. I samarbete med Somaliska hälsoteamet anordnas nätverksträffar runt omkring i området och det arrangeras föreläsningar om psykisk ohälsa på öppna förskolor. Kommunikationen bygger på att sprida information från mun till mun. Järvapsykiatrin satsar också på att anställa läkare med utbildning från andra länder. – Alla tjänar på detta. Läkarna kommer in på arbetsmarknaden och får träning i det svenska systemet och språket. Verksamheten får personal som är engagerad och kan tala med patienterna på deras modersmål. Och samhällshällsekonomiskt är det ju en vinst att människor som är utbildade i andra länder kan bidra till välståndet här. familjerna att stödja patienten, dels om att i god tid upptäcka tecken på psykisk ohälsa bland övriga familjemedlemmar. En aktuell problematik är radikaliseringen som ibland går så långt att unga människor ansluter till IS eller Al Shabab. Andra mottagningar har ryggat från att ta i frågan, men Järvapsykiatrin behandlar dem vars radikalisering bottnar i psykisk ohälsa. – Det finns en studie från Nederländerna som visar att upp till hälften av dem som radikaliseras har problem med sin psykiska hälsa. Det finns inga skäl att tro att det ska vara annorlunda här, säger Helena Persson. Överlag finns det i Järvaområdet gott om faktorer som bidrar till psykisk ohälsa. På listan finns utanförskap, dåliga svenskkunskaper, fattigdom och utsatthet. Till det tillkommer ett bagage av obearbetade trauman: krigsminnen, könsstympning, flykt och ovisshet i väntan på asyl. – I innerstan kan man få behandling för postraumatiskt stressymptom för en väskryckning. Inte för att förringa den erfarenheten, men riktigt så ser det inte ut här, sammanfattar Helena Persson. Till skillnad från många andra mottagningar, håller Järvapsykiatrin tät kontakt med patienternas familjer. Dels handlar det om att kunna hjälpa BLÅSTEST FÖR DETEKTION AV DROGPÅVERKAN Enkelt, snabbt, säkert och ej kränkande provtagning. Laboratorieanalysen kan sedan ge svar på om det ĮŶŶƐŶĊŐŽŶĂǀƵŶŐ͘ϮϬŽůŝŬĂĚƌŽŐĞƌŝŬƌŽƉƉĞŶ͘ Förmerinfo:[email protected] SensAbuesärettsvensktföretagmed utvecklingochtillverkningiSverige. 20 PSYKISKHÄLSA.NU Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet och Psykiatrifonden MEDIAPLANET NYHETER Vikten av en bra skolgång. En bra skolgång är det enda som enligt forskningen verkligen hjälper mot olika typer av socialt utanförskap. Det innebär enorma samhällsekonomiska besparingar. Klarar man skolan klarar man också livet. FOTO: ISTOCK ”Alla ungar fixar inte vanlig skola” Av Christian von Essen För barn med särskilda behov riskerar skolgången att bli en karusell fylld av cementerat utanförskap och uddlösa hjälpinsatser. Samtidigt är en avklarad skolgång det bästa botemedlet för de flesta sociala problem i framtiden. Att inte passa in i det vanliga skolsystemet kan vara knäckande för vem som helst. Oavsett om barnets bekymmer är av social eller neuropsykiatrisk natur kan tidsbrist och kompetensbrist omedvetet skjuta framtidsdrömmar i sank. Stefan Berg är skolchef på Magelungens skolor, där enbart barn med omfattande behov av särskilt stöd får gå. – Generellt ser vi många barn som av olika anledningar inte kla- rar av den vanliga skolan, säger han. De kan vara mobbade, ha straffat ut sig eller vara hemmasittande. Ofta har problemet pågått under många år. ligen vill engagera sig i barnets situation. Hur ser drömskolan ut? Vad är det vanligaste problemet med skolan i dag? – Att man inte klarar av de stora grupperna. Barn med särskilda behov behöver ett mindre sammanhang. Jag tror uppriktigt att alla kämpar på så gott de bara kan, men det räcker inte riktigt. De här barnen behöver betydligt mer stöd än en vanlig skola kan ge. Finns det en diagnos, är det viktigt att förstå hur den funkar. Den kompetensen finns inte alltid eftersom lärarna inte har fått den utbildningen. Det är viktigt att ha vuxna omkring sig som har kompetens, tid och verk- FOTO: PRIVAT Stefan Berg Skolchef på Magelungens skolor – Framförallt behöver vi skolor för alla typer av elever. Vi vuxna funkar inte heller i alla sammanhang. Man pratar mycket om att alla ska inkluderas, men alla kommer inte kunna inkluderas som det fungerar i dag. Barn med särskilda behov blir istället exkluderade. Hur kan man hjälpa de här barnen? – Många barn har flera diagnoser, men det kan också vara sociala svårigheter. Ofta behöver de helt enkelt träna på sociala trafikregler och hur man gör med vänner, vuxna, skolregler och lagar. Då är det bra att ha en behandling kopp- lat till skolan för att få hjälp med att hantera konsekvenserna av sitt beteende. Men det är också viktigt att jobba med familjeterapi. Många av föräldrarna kämpar livet ur sig för att få det att funka. De får svårt att behålla jobbet för att de ägnar så mycket tid åt sitt barn. Bara att få barnen att gå till skolan är en enorm lättnad för många föräldrar. Vikten av att gå i skolan Stefan Berg betonar vikten av en skolgång, oavsett hur upplägget ser ut. – En bra skolgång är det enda som enligt forskningen verkligen hjälper mot olika typer av socialt utanförskap. Det innebär enorma samhällsekonomiska besparingar. Klarar man skolan klarar man också livet. Q Våga prata om psykisk ohälsa! Det är fortfarande skrämmande med psykisk ohälsa, trots att tre av fyra har erfarenhet av det. Många blir diskriminerade. Öppenhet och kunskap minskar diskriminering. Hjärnkoll har över 350 engagerade ambassadörer i alla åldrar som föreläser och utbildar utifrån sina erfarenheter av psykisk ohälsa. Du kan boka dem för föreläsningar, halvdags- eller heldagsutbildningar. Skaffa kunskap – Använd kunskaps- och arbetsmaterialen Så gör du som chef och Så gör du som kollega, gärna tillsammans med en ambassadör som leder diskussionerna. Diskutera etik och bemötande i psykiatrin – Riktar sig till verksamma i psykiatrin. Tillsammans med kollegor och ambassadörer ser ni och diskuterar Maud Nycanders film Sluten avdelning. Starta samtal på jobbet – Vill du öka öppenheten Välkommen att boka ambassadörer och beställa om psykisk ohälsa på din arbetsplats? Förebygga material på www.hjarnkoll.se och hantera till exempel stress? Våra ambassadörer visar på konkreta lösningar. Rebecka, Hjärnkollambassadör . s t a l p å p r ä Vi Hjälp nu! När katastrofen är ett faktum behöver hjälpen komma fram omedelbart. Bli månadsgivare till Läkare Utan Gränser nu, SMS:a KATASTROF till 72979 och skänk 50 kronor varje månad genom din mobilräkning. Som månadsgivare blir du en av våra viktigaste personer eftersom du gör det möjligt för oss att ge livsviktig vård till de som behöver den som mest. Idag, imorgon och vid nästa katastrof. Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet och Psykiatrifonden 22 PSYKISKHÄLSA.NU MEDIAPLANET NYHETER FOTO: HANS BERGMAN Lena Backlund Överläkare Affektivt Centrum Norra Stockholms psykiatri/Karolinska Institutet Hur är det att leva med en bipolär sjukdom? Trots att bipolär sjukdom drabbar två till fyra procent av befolkningen är det många som fortfarande inte känner till tillståndet. Detta kan leda till att många relationer går i kras för de som är drabbade. Bipolär sjukdom är det som vi tidigare kallade för manodepressiv sjukdom. Det är ett tillstånd som präglas av återkommande perioder med manier och depressioner. Det finns två olika typer av bipolaritet. Vid bipolär sjukdom typ I har man depressioner med svåra oftast sjukhuskrävande maniska tillstånd. Vid bipolär sjukdom typ 2 överväger depressionerna och manierna är mindre allvarliga, förklarar Lena Backlund. Depressionerna präglas av ihållande nedstämdhet och en känsla av att inget är roligt. Man känner en trötthet och har svårt att ta för sig något. Lågt självförtroende, ångest, oro och sömnsvårigheter är tydliga tecken. Vid en djup depression är det inte ovanligt med självmordstankar. De maniska sjukdomsepisoderna däremot består av överaktivitet, snabbt tankeförlopp och pratsamhet. Självförtroendet är ofta så högt att man tappar omdömet och gör saker som är orealistiska. De nära relationerna prövas hårt. Skilsmässor är vanliga, många beskriver att de har tappat vänner och bekanta och aldrig återfått dem. “Många har flera år mellan sjukdomsperioderna. Många har flera år mellan sjukdomsperioderna. Stommen i behandlingen är att förebygga nya sjukdomsepisoder. Det görs med stämningsstabiliserande mediciner, framförallt med litiumbehandling. Ungefär en tredjedel blir friska med litium, men tyvärr vet vi i förväg inte vilka. Det finns andra alternativ, men man måste pröva sig fram vilket tar tid och kan vara plågsamt för den drabbade. Den medicinska behandlingen ska kombineras med utbildning av patienten och närstående, så att man tidigt kan känna igen tecken på återinsjuknande. Kognitiv psykoterapi kan vara till hjälp, särskilt för att förebygga depressioner. På de allra flesta psykiatriska kliniker finns det numera speciella mottagningar för personer med bipolär sjukdom. Det finns även patientföreningar där man kan få stöd och hjälp. ”Patienten måste få fatta egna beslut” Personer med schizofreni och psykos ska få bestämma själva över sin behandling. Men det sker inte i tillräckligt hög utsträckning, menar Lena Flyckt, docent vid Centrum för psykiatriforskning. Av Julia Jonsson I sjukdomsbilden ingår ofta paranoida symtom. Det är därför extra viktigt att patienter med schizofreni är delaktiga i valet av behandling, så att de får en bättre tillit till vården. viduellt anpassad eftersom sjukdomen påverkar människor olika. En del patienter får paranoida vanföreställningar, andra får funktionsnedsättningar till följd av kognitiva och negativa symtom. Både typen av antipsykotiska läkemedel och psykosociala insatser kan därför variera. Individuell behandling – Det ökar chansen för att man ska kunna behålla kontakt med dem, säger Lena Flyckt, docent vid Karolinska Institutet i Stockholm. Behandlingen måste vara indi- Olika symptom – De här patienternas besvär är väldigt mångskiftande, de har olika symptom och funktionshandikapp. Därför får behand- lingen baseras på vad de har för typ av problem. Har patienten svårt med minnesfunktioner och planering ska man till exempel använda en kognitiv träningsmetod, säger Lena Flyckt. Hon menar att Socialstyrelsen har bra riktlinjer framtagna för hur vården av patienter med schizofreni ska se ut, men att psykiatrin inte har haft resurser att genomdriva dem tillräckligt. ”Case Managers” – Det är ett problem. Man sätter upp mål men sedan saknas den Biofeedbackterapeut & The Road back inleds 8–9 oktober (QNYDOLÀFHUDGXWELOGQLQJI|UGLJVRPYLOODUEHWDPHGVWUHVV KDQWHULQJRFKNURQLVNDSUREOHPRFKKMlOSDNOLHQWHUDWWWUDSSD QHUSnDQWLGHSUHVVLYDOlNHPHGHO0HGKMlOSDYELRIHHGEDFN NDQ PDQ Sn HWW WLOOI|UOLWOLJW VlWW PlWD HQ SHUVRQV VWUHVVQLYn RFKVHGDQEHKDQGODPHGKMlOSDYDQGQLQJVWHNQLNHU7KHURDG EDFNlUHWWYlOEHSU|YDWVlWWDWWPHGKMlOSDYPLQVNDGVWUHVV NRVWWLOOVNRWWRFKDQQDWKMlOSDSHUVRQHUDWWWUDSSDQHUSnDQWL GHSUHVVLYDOlNHPHGHO Beställ broschyrer till alla våra kurser och utbildningar. [email protected] | 08-559 24 170 www.naringscenter.se MEDIAPLANET Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet och Psykiatrifonden PSYKISKHÄLSA.NU 23 Psykisk sjukdom på första platsen. Psykisk sjuklighet ligger på en förstaplats bland sjukskrivningarna. Mot vad det kostar är en oerhört liten del är vikt åt forskning om psykiska sjukdomar jämfört med cancer och hjärt-kärlsjukdomar. FOTO: ISTOCK utbildningssatsning och handledning som behövs. Till exempel finns det en rekommendation som säger att patienter med schizofreni ska ha en så kallad case manager som stöttar och hjälper dem med vårdplanering. Ett bra system, enligt Flyckt, som dock anser att det finns för få utbildade case managers. En kvalificerad utbildning – Det kan vara en vidareutbildad sjuksköterska eller någon som själv har erfarenhet av sjukdomen som skulle kunna ta den rollen. Men det behövs en kvalificerad utbildning. Det läggs inte tillräckliga resurser varken inom forskning eller i vården, jämfört med hur mycket psykiska sjukdomar kostar samhället, säger Lena. Flyckt. Vad gäller vården har antalet slutenvårdsplatser inom psykiatrin reducerats så att Sverige ligger lägst bland OECD-länderna. Motverkar stigma Liten del vikt åt forskningen Om vi talar om all psykisk sjuklighet så ligger det på en förstaplats bland sjukskrivningarna. Mot vad det kostar är en oerhört liten del är vikt åt forskning om psykiska sjukdomar jämfört med cancer och hjärt-kärlsjukdomar, säger Lena FOTO: PRIVAT Lena Flyckt Docent vid Karolinska Institutet. – Det är en utveckling som har kommit till stånd på grund av nedskärningarna inom psykiatrin, Men fler resurser inom vård och forskning räcker endast halvvägs. Ytterligare en pusselbit är avgörande för att fler ska kunna tillfriskna från schizofreni. Och det är att motverka stigma, Sluta stigmatisera patienterna. I en studie som gjordes kunde man se att vårdpersonal är lika stigmatiserande som allmänheten. Vi måste se dem som jämbördiga personer som kan vara med och fatta beslut. Annars stigmatiserar patienterna sig själva. De vågar inte söka arbete eller undviker sociala situationer. Man får ett fortsatt utanförskap, säger Lena Flyckt. Q Läs fler artiklar på psykiskhälsa.nu Stöd oss i vårt arbete att motverka myter och osanningar om schizofreni! Du gör det genom att gå in på vår hemsida www.schizofreniforbundet.se och anmäl ditt intresse att bli medlem. Du kan även ge en gåva till Schizofrenifonden via pg 900 727-9 eller bankgiro 900-7279. Intresseförbundet för personer med schizofreni och liknande psykoser, Schizofreniförbundet Hantverkargatan 3G, 112 21 Stockholm Telefon 08-545 55 980 Telefax 08-545 50 600 Org.nr 857205-5237 Schizofrenifonden 900727-9 www.schizofreniforbundet.se 24 PSYKISKHÄLSA.NU Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet och Psykiatrifonden MEDIAPLANET NYHETER FOTO: STEFAN ZIMMERMAN Ata Ghaderi Professor i klinisk psykologi vid Karolinska institutet. Såväl gener som smalhetsideal bakom ätstörningar A llt fler insjuknar i ätstörningar och det är många riskfaktorer som ligger bakom ökningen. Prevention är klart mest effektivt för att undvika svåra sjukdomsår och forskningen i dag fokuserar på hur såväl genetik som biologi och psykosociala faktorer påverkar risken för sjukdom. – En uppskattning är att 100 000 av Sveriges befolkning lider av någon form av ätstörning men då bulimi och hetsätning ofta är belagt med skam och skuld blir de ofta mer svårupptäckta än anorexia, säger Ata Ghaderi, professor i klinisk psykologi vid Karolinska institutet. Antalet som insjuknar ökar och smalhetsidealet men också ålder, stress, traumatiska händelser, missnöje med kroppen, utanförskap och genetik är viktiga riskfaktorer. Störst chans till tillfrisknande vid anorexi får en patient vars ätstörning inte blivit kronisk. – Forskningen i dag fokuserar på genetiska och biologiska faktorer bakom ätstörningar, främst anorexia, som i kombination med andra riskfaktorer kan påverka uppkomsten av ätstörningar. Målet är att förbättra diagnosticering, prevention och behandling, säger Ata Ghaderi. Nationella riktlinjer i de flesta länder föreslår tillämpning av familjeterapi för behandling av anorexi vid tidig debut och kort duration. KBT och IPT föreslås för behandling av bulimi och hetsätningsstörning och även om farmaka visar på lovande effekter är det inte förstahandsbehandlingen på grund av hög återfallsfrekvens och olika bieffekter. Störst chans till tillfrisknande vid anorexi får en patient vars ätstörning inte blivit kronisk, det vill säga att sjukdomsperioden utan behandling varit mindre än tre år. På sikt är den allra bästa behandlingen den preventiva, där riktade insatser som rör inställningen till samhällets krav och den egna kroppen samt diskussioner kring normer och acceptans ger goda resultat. Även föräldrar och nära har en viktig roll under barnens uppväxt. Läs fler intressanta artiklar på psykiskhälsa.nu Farligt att döma. Det är viktigt att tidigt ifrågasätta och försöka stötta individen, men inte vara dömande. Annars kan man snabbt tappa i förtroende. FOTO: ISTOCK En ätstörning syns inte bara på utsidan Av Annika Gavric Strüwer ett eget ansvar över våra liv, oavsett om man är frisk eller inte. Man måste försöka ta emot den hjälp som finns. Men samhället måste vara mer öppet så att de drabbade inte känner sig dömda. Rebecca Hurtig fick sin ätstörning redan när hon var elva år gammal. Sin första ätstörningsdiagnos fick hon när hon var 13 år. Det var en kamp som pågick i nästan tio år. ”Håll hoppet uppe” – När jag fick min diagnos så bodde jag i ett litet samhälle utanför Örebro. Då var ätstörningar och psykisk ohälsa inte lika uppmärksammade som det är idag. Det var en ganska svår period, jag kände mig väldigt ensam under många år. Jag träffade mängder med psykologer, kuratorer, läkare och sjuksköterskor men det var ingen som visste vad de skulle göra med mig utan jag slussades bara runt, berättar Rebecca Hurtig. en bra och tydlig hjälp efter det att man har tillfrisknat. Det är då många känslor kommer fram. Dels kan man börja tänka på vad det är man har gjort både mot sig själv och sin omgivning, dels kan man känna en saknad då det är lätt att förknippa sig med sin diagnos. Individinriktiad vård Omgivningens roll En ätstörning ter sig olika från person till person. Vården måste vara mer individinriktad och inte enbart fokusera på vikten och maten, även om den biten också är viktig. Framförallt behöver man Något som hjälpte Rebecca att bli fri från sin ätstörning var att göra sig av med vågen. Men man måste framförallt inse att man har en problematik och fråga sig om man vill bli frisk från de här? Vi har alla FOTO: PRIVAT Rebecca Hurtig Ambassadör för Hjärnkoll. Det bästa sättet för omgivningen att hjälpa enligt Rebecca är att prata till personen och inte om personen. Det är viktigt att tidigt ifrågasätta och försöka stötta individen, men inte vara dömande. Annars kan man snabbt tappa i förtroende. Idag är Rebecca 27 år och frisk. Hon jobbar som ambassadör för Hjärnkoll, håller i föreläsningar och har startat eget företag vars syfte är att vägleda och inspirera andra som känner sig lika ensamma som hon gjorde tidigare. Livet är svårt nu men det går att må bättre. Jag tror att det är otroligt viktigt att man håller hoppet uppe, att man vågar känna och att man kommer ihåg att det finns miljarder människor på den här jorden, men att det bara finns en utav oss. Q DŝŶĚĨƵůŶĞƐƐŽĐŚƐũćůǀŵĞĚŬćŶƐůĂ sŝůćƌƵƚǀĞƌŬƚLJŐĨƂƌĂƩŵƂƚĂƐƚƌĞƐƐ͕ĊŶŐĞƐƚ͕ĚĞƉƌĞƐƐŝŽŶŽĐŚƐŵćƌƚĂ͕ ǀĞƌŬƚLJŐĨƂƌĂƩƐůƵƚĂƐůĊƉĊƐŝŐƐũćůǀ͕ĂƩďůŝƐŝŶĞŐĞŶďćƐƚĂǀćŶŽĐŚĂƩ ŵŽƟǀĞƌĂƐŝŐƐũćůǀŵĞĚŵĞĚŬćŶƐůĂƐŶĂƌĂƌĞćŶŵĞĚƐũćůǀŬƌŝƟŬ͘&ŽƌƐŬͲ ŶŝŶŐƐƵŶĚĞƌƐƚƂĚĞƚďůŝƌĂůůƚƐƚĂƌŬĂƌĞŬƌŝŶŐĂƩŵŝŶĚĨƵůŶĞƐƐďĂƐĞƌĂĚĞ ŵĞƚŽĚĞƌćƌǀĞƌŬƐĂŵŵĂŝĂƩŵŝŶƐŬĂƵƉƉůĞǀĞůƐĞŶĂǀŶĞŐĂƟǀĂƐLJŵƉƚŽŵ ŽĐŚĂǀĂƩƂŬĂƵƉƉůĞǀĞůƐĞŶĂǀƉŽƐŝƟǀĂƟůůƐƚĊŶĚ͘DŝŶĚĨƵůŶĞƐƐŵĞĚŝƚĂͲ ƟŽŶǀŝƐĂƌćǀĞŶĨƂƌćŶĚƌŝŶŐĂƌŝŚũćƌŶĂŽĐŚŝŵŵƵŶƐLJƐƚĞŵƐŽŵƉĞŬĂƌƉĊ ĞŶƂŬĂĚŝŶƌĞďĂůĂŶƐŽĐŚŵƂũůŝŐŚĞƚƟůůůćŬĂŶĚĞ͘ sĊƌĂĞdžƉĞƌƟƐŽŵƌĊĚĞŶćƌ͗ ͻDŝŶĚĨƵůŶĞƐƐďĂƐĞƌĂĚ^ƚƌĞƐƐƌĞĚƵŬƟŽŶ͕D^ZͲƉƌŽŐƌĂŵŵĞƚŽĐŚŚĞůĂĚĞŶĐĞƌƟĮĞƌĂŶĚĞ ůćƌĂƌƵƚďŝůĚŶŝŶŐĞŶŝD^Z͘ ͻDŝŶĚĨƵů^ĞůĨͲŽŵƉĂƐƐŝŽŶ͕D^ͲƉƌŽŐƌĂŵŵĞƚ͘ ͻ^ĂŵĂƌďĞƚĂƌŽĐŚƵƚďŝůĚĂƌŝŶƚĞƌŶĂƟŽŶĞůůƚ͘ ͻ^ĂŵĂƌďĞƚĂƌŵĞĚ<ĂƌŽůŝŶƐŬĂ/ŶƐƟƚƵƚĞƚŽĐŚ<ŽŐŶŝƟǀĂZĞůĂƟŽŶĞůůĂ/ŶƐƟƚƵƚĞƚĨƂƌĂƩŐĞƐƚƵͲ ĚĞŶƚĞƌƵŶĚĞƌŐƌƵŶĚƵƚďŝůĚŶŝŶŐ͕ƌĞƐƉĞŬƟǀĞƚĞƌĂƉŝƐƚƵĚĞƌĂŶĚĞƵŶĚĞƌďĂƐƵƚďŝůĚŶŝŶŐǀĞƌŬƚLJŐ ĨƂƌĞŐĞŶƐƚƌĞƐƐŚĂŶƚĞƌŝŶŐŽĐŚŶćƌǀĂƌŽŝƉĂƟĞŶƚͲŽĐŚŬůŝĞŶƚŵƂƚĞŶŝƐŝŶĂŬŽŵŵĂŶĚĞLJƌŬĞŶ͘ sŝůůĚƵůćƌĂĚŝŐŵĞƌŽŵƐũćůǀŵĞĚŬćŶƐůĂ͍ůůĞƌďůŝůćƌĂƌĞƐũćůǀ͍/ŽŬƚŽďĞƌŬŽŵŵĞƌ ŚƌŝƐƚŽƉŚĞƌ'ĞƌŵĞƌƟůů^ǀĞƌŝŐĞ͕ĞƩĂǀĚĞƐƚŽƌĂǀćƌůĚƐŶĂŵŶĞŶŝŶŽŵŽŵƌĊĚĞƚŽĐŚ ŵĞĚŐƌƵŶĚĂƌĞƟůůDŝŶĚĨƵů^ĞůĨͲŽŵƉĂƐƐŝŽŶ͕D^ͲƉƌŽŐƌĂŵŵĞƚ͘ ůŝŵĞƌƐũćǀŵĞĚŬćŶŶĂŶĚĞƟůůƐĂŵŵĂŶƐŵĞĚŚƌŝƐƚŽƉŚĞƌ'ĞƌŵĞƌ͗ ŚƩƉ͗ͬͬĐĨŵƐ͘ƐĞͬůĂƌĂƌƵƚďŝůĚŶŝŶŐͲŝͲŵƐĐͬĐŚƌŝƐƚŽƉŚĞƌͲŐĞƌŵĞƌͲƟůůͲƐǀĞƌŝŐĞͬ ĞůůĞƌŐĊϴͲǀĞĐŬŽƌƐƉƌŽŐƌĂŵŵĞƚŝD^ƉĊƐǀĞŶƐŬĂŚŽƐŽƐƐ͗ ŚƩƉ͗ͬͬĐĨŵƐ͘ƐĞͬůĂƌĂƌƵƚďŝůĚŶŝŶŐͲŝͲŵƐĐͬĨŽƌƚƐĂƩŶŝŶŐƐŬƵƌƐͬ ĞŶƚĞƌĨŽƌDŝŶĚĨƵůŶĞƐƐ^ǁĞĚĞŶ͕ĨD^ ĂƌŶŚƵƐŐĂƚĂŶϮϮ͕ϭϭϭϮϯ^ƚŽĐŬŚŽůŵ ǁǁǁ͘ĐĨŵƐ͘ƐĞ ĊĚĂŐĞƌďĞŚƂƌŝŐŚĞƚŽŵĚƵƂŶƐŬĂƌĨŽƌƚƐćƩĂǀŝĚĂƌĞƟůůůćƌĂƌĞ͗ ŚƩƉ͗ͬͬĐĨŵƐ͘ƐĞͬůĂƌĂƌƵƚďŝůĚŶŝŶŐͲŝͲŵƐĐͬŵƐĐͲƚĞĂĐŚĞƌͲƚƌĂŝŶŝŶŐͲƐƚĞƉͲϮͬ >ćƐďŽŬĞŶŽŵƐũćůǀŵĞĚŬćŶƐůĂĂǀŐŶĞƚĂ>ĂŐĞƌĐƌĂŶƚnj͘ Foto: Pelle Hybinette Biologiskt komplement för psykiatrin att snabbare och säkrare identifiera eller utesluta ADHD, Aspergers syndrom och schizofreni – Objektiva & patientvänliga SensoDetect@-metoden SensoDetect®-metoden mäter hjärnstammens reaktion, s k evoked potentials, på uppspelade klick-ljud och är idag ett objektivt diagnostiskt stöd för ADHD, Aspergers syndrom och schizofreni. Fem stycken ytelektroder fästs på patientens huvud (tre i pannan samt en bakom vardera öra på mastoideusutskottet) för att registrera evoked potentials som induceras genom 15 minuters lyssnande till uppspelade klick-ljud via hörlurar från hjärnstamsaudiometern SensoDetect® BERA (Brainstem Evoked Response Audiometer). Rådata skickas till SensoDetect för signalprocessering av SensoDetect® BAS (Brain Analysis Support) som även utför algoritmisk jämförelse mot databas och ger analyssvar. Metoden har potential för att snabbare och säkrare identifiera eller utesluta samsjuklighet för adekvat behandling. Detta ger utrymme för sjukvården att förkorta utredningstid till gagn för patient och anhöriga. Metoden kräver inget aktivt deltagande från patienten som tillåts somna under mätningen. Därmed reduceras risker med enbart subjektiv bedömning och eventuella problem med bristande kommunikation. SensoDetect vidareutvecklar idag tekniken för att identifiera biosignaturer i hjärnstamsaudiogram för ytterligare neuropsykiatriska tillstånd såsom bipolär sjukdom, depression, ADHD för barnoch ungdom samt för demenssjukdomar. Det är viktigt att kunna ställa diagnos även på dessa sjukdomar utifrån biologiskt perspektiv utan att uteslutande förlita sig till intervju och skattning då behandlingen oftast är medicinering. Ryggsmärta kan bero på dina fötter Vare sig du står, går eller springer. Dina fötter belastas hela tiden. Beroende på hur du anstränger dem kan de ge upphov till smärta i rygg, nacke eller höfter. När du går belastas foten i varje steg med 1-1,5 gånger din kroppsvikt. Vid löpning fyrdubblas belastningen. Värk i fötterna är därför ingenting konstigt. Men om du går, springer eller joggar regelbundet kan små anatomiska avvikelser ge stora problem. Med formgjutna skoinlägg kompenserar du för detta – och förhindrar att du får ont i andra delar av kroppen. I dag finns det många som gör formgjutna inlägg men inte på samma sätt som Fotkomfort. Fotkomforts inlägg bygger på ett svenskt patent som utvecklats under 20 år och de har i dag förtroendet att tillverka inlägg till olika idrottslandslag. – Många gör gipsavgjutningar i liggande och obelastat läge. Vi gör avgjutningen i belastat läge eftersom vi menar att det är så din fot ser ut när du påfrestar den. Inläggen är smala och smidiga och har stöd för din fot så att du får en neutral fotled och inte snedställer foten. Dessutom är alla inlägg aktiva vilket innebär att de har en viss svikt i sig, säger Åsa Vinterman. Vilka är de vanligaste besvären som kunder kontaktar er för? – De söker framför allt med anledning av pronation, men många har även problem med nedsjunket framvalv, där tånerver ligger i kläm, även kallat Mortons Neurom. Mortons känns som en kramp i tårna eller känselbortfall. Hallux Valgus är också vanlig förekommande, snedställd och förstorad stortåled. Plantar Fasciit, hälsporre och benhinneinflammation är också vanlig förekommande. Gemensamt för dessa problem är att våra inlägg förbättrar eller minimerar dessa besvär. Hur går ett besök hos er till? – Vi börjar med att undersöka fötterna då kunden står på en så kallad spegellåda där vi kan analysera fotställningen. Utifrån analysen korrigerar vi eventuell pronation/supination samt lyfter fotvalvet. Tillverkning och anpassning som görs utifrån vår undersökning tar cirka 40-60 minuter och därefter är inläggen klara och kunden kan gå iväg med dem i sina skor. Kan jag använda samma inlägg till andra skor? – Ja, vi har lyckats med att tillverka smidiga inlägg som tar liten plats och fungerar i flera skor. FAKTA OM FOTKOMFORT &ŽƚŬŽŵĨŽƌƚƐƚĂƌƚĂĚĞϮϬϭϬŽĐŚĮŶŶƐŝĚĂŐŝ^ƚŽĐŬŚŽůŵ͕hƉƉƐĂůĂƐĂŵƚŶŬƂƉŝŶŐŽĐŚŵĂŶŚĂƌćǀĞŶĞŶĂŵďƵůĞƌĂŶĚĞǀĞƌŬƐĂŵŚĞƚŐĞŶŽŵďĞƐƂŬŚŽƐĨƂƌĞƚĂŐ͕ŬůƵďďĂƌ ŽĐŚĨƂƌĞŶŝŶŐĂƌĚćƌŵĂŶƟůůǀĞƌŬĂƌŝŶůćŐŐĞŶƉĊƉůĂƚƐ͘&ŽƟŶůćŐŐĞŶĮŶŶƐƌĞŐŝƐƚƌĞƌĂĚĞŚŽƐ>ćŬĞŵĞĚĞůƐǀĞƌŬĞƚŽĐŚćƌŵćƌŬƚĂ͘>ćƐŵĞƌƉĊǁǁǁ͘ĨŽƚŬŽŵĨŽƌƚ͘ƐĞ Formgjutna inlägg Nu lämnar vi 300 kr i rabatt till nya kunder vilket blir 1.300 kr för ett par. Gjuter man två par vid samma besök blir kostnaden 2.300 kr Återkommande kunder får automatiskt 300 kr i rabatt på ordinarie pris 1.600 kr. Tel. 0771-130 130 [email protected] 26 PSYKISKHÄLSA.NU Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet och Psykiatrifonden MEDIAPLANET NYHETER Rolf Holmqvist Professor i klinisk psykologi vid Linköpings universitet FOTO: KAROLINSKA INSTITUTET Tatja Hirvikoski Neuropsykolog, Karolinska Institutet FOTO: PRIVAT Kurskoncept stärker individer med ADHD För vuxna med ADHD och deras närstående finns ett stort behov av information, erfarenhetsutbyte och utbildning kring ADHD. Neuropsykologen Tatja Hirvikoski som också är doktor i medicinsk vetenskap vid Karolinska Institutet har därför initierat PEGASUS, ett uppskattat kurskoncept som nu sprids över stora delar av landet. ADHD är en diagnos som ofta sätter en omfattande prägel på hela tillvaron, från ekonomi till arbetsliv, relationer och föräldraskap. Det är även en diagnos som i stor utsträckning involverar anhöriga. Många anhöriga fyller en jätteviktig funktion som ett stöd i vardagen för personer med ADHD. –PEGASUS-kursen är resultatet av svensk forskning och genomförs i grupp. Utbildningen ger en ökad kunskap om ADHD, behandlingar, strategier och det stöd som finns att tillgå. Kursen ger mycket utrymme för erfarenhetsutbyte mellan vuxna med ADHD och deras anhöriga. Just möjligheten att träffa och prata med andra i en liknande situation är ofta mycket givande, säger Tatja Hirvikoski. 2014 publicerades PEGASUS-kursen i form av ett tryckt kursmaterial som gör det möjligt för andra att genomföra kursen på olika platser runtom i landet. –Många anhöriga fyller en jätteviktig funktion som ett stöd i vardagen för personer med ADHD. Det är därför viktigt att även de stärker sin kompetens om ADHD och får tillfälle att möta andra anhöriga och individer med ADHD. PEGASUS-kursen sprider evidensbaserad kompetens kring ADHD som bidrar till att motverka fördomar och stigmatiserande missuppfattningar, säger Tatja Hirvikoski. Läs fler intressanta artiklar på psykiskhälsa.nu Psykiatrin behöver ett transparent nationellt utvärderingssystem Den rehabgaranti som staten introducerade för åtta år sedan, med syfte att minska den psykiska ohälsan i Sverige och få fler individer med psykisk ohälsa i arbetet, har misslyckats. M isslyckandet beror, enligt Rolf Holmqvist, professor i klinisk psykologi vid Linköpings universitet, till stor del på att det i dagsläget saknas system som jämför resultatet av olika psykiatriska behandlingar. –Det är viktigt att behandlingsinsatser för patienter med psykisk ohälsa kan utvärderas på ett sätt som gör det möjligt att följa patientens utveckling. I dagsläget är det nästintill omöjligt att jämföra olika mottagningar och klinikers behandlingsresultat. Det är hög tid att staten och Socialstyrelsen skapar system för transparenta och jämförbara utvärderingssystem, säger Rolf Holmqvist. Ett jämförbart utvärderings- Manscentrum är en fristående mottagning vars inriktning är att bistå män i kris. Varje år hjälper och stödjer vi ett stort antal män som drabbats av svårigheter som de själva upplever att de inte kan hantera. system av den psykiatriska vårdens effekter bidrar, enligt Rolf Holmqvist, till att minimera kostnaderna för suboptimal vård eftersom det blir lättare att matcha rätt patient med rätt mottagning och rätt behandling. Ett utvärderingssystem gör det även möjligt att följa upp vilka mottagningar som har särskilt goda behandlingsresultat på olika psykiatriska diagnoser och besvär. Kan välja fritt I dagsläget kan varje svenskt landsting fritt välja om och hur deras vård ska utvärderas. RekommenLäs fler artiklar på psykiskhälsa.nu dationer eller riktlinjer från SKL eller Socialstyrelsen saknas. Somliga kliniker och mottagningar använder olika system för systematisk utvärdering av psykologisk behandling, men resultaten kan inte jämföras när olika system används. Gynnar utvecklingen –Avsaknaden av jämförbara system innebär bland annat att psykiatrin får för lite feedback från sina patienter. Patienten är hänvisad till läkare och mottagningar på ett slumpartat sätt istället för att kunna göra ett aktivt val som grundas på en jämförelse. Ett transparent och jämförbart utvärderingssystem gynnar såväl patienten som psykiatrins utveckling, säger Rolf Holmqvist. Q Vi erbjuder samtalshjälp för att klarlägga, bearbeta och finna lösningar på känslomässiga och praktiska problem i livets olika skeden. Exempelvis: relationsproblem, problem vid separation, ilska och våld, föräldraroll och livskriser. E-post: [email protected] www.manscentrum.se Ny produkt sätter stopp för patientskador vid feldoseringar av intravenösa läkemedel Feldoseringar Ú¡ǡÚ ÚÚ¡Ǥ̺¡Ú¡¡ ¤¡¡ ¡Ǥ för patientskador om misstag begås vid läkemedelsberedning pga stress. Generell statistik från FDA i USA visar att felbehandlingar med läkemedel leder till uppemot 200 dödsfall per dag bara i USA. 80% av dessa fall beror på fel läkemedel och/eller fel koncentration. ¡ ¤ ¡ǡ ¡ ¤ Ú ¡¡ ȂÚ¡Ǥ Intravenösa läkemedel som av misstag bereds med för hög dos orsakar för många och ibland svåra patientskador inom vården idag. Det har inte funnits någon enkel metod att kontrollera att läkemedlen är rätt beredda, innan de ges till patienterna. I de fall där läkemedlet av misstag bereds med för låg dos får patienten inte den behandling som förväntas. Dessa fall upptäcks mycket sällan då patienten inte visar någon akut reaktion på behandlingen. Istället förklaras de med att patienten inte svarade på behandlingen, vilket självklart då kan ge en tragisk utgång för patienten. Pharmacolog® AB:s egenutvecklade produkt DrugLog® säkerställer på ett snabbt och enkelt sätt att varje patient verkligen får den dos av läkemedlet som läkaren ordinerat. ”− Det borde vara självklart att varje enskild patient får rätt behandling, men tyvärr har det inte funnits någon teknisk lösning att säkerställa detta förrän nu.” säger bolagets VD och grundare Hans Dahlin. RISKER VID BEHANDLING MED INTRAVENÖSA LÄKEMEDEL Cellgifter är ett samlingsnamn för läkemedel för cancerbehandling och tillhör den grupp läkemedel som riskerar att ha den mest allvarliga påverkan på patienter om de injiceras med fel koncentration och dos. Riskerna för dessa patienter vid en felbehandling är extremt höga, vilket alltför ofta medför onödigt lidande och även död. Under 2014 uppmärksammades ett fall där två blodcancerpatienter felbehandlades vid Tromsö universitetssjukhus. Det aktuella läkemedlet bereddes av misstag med 20 ggr för hög dos och som injeserades direkt i ryggmärgen. Misstaget upptäcktes direkt efter behandling och motåtgärder kunde sättas in som räddade patienternas liv. ”Att acceptera en viss felprocent och att patienter riskerar att bli skadade bör ligga långt bortom vad som kan anses vara en säker sjukvård. Vi måste därför fortsätta att arbeta för att öka medvetandet om riskerna och förbättrad patientsäkerhet.” säger Karl-Erik Carlström, Vice VD och Marknadschef. ENKEL ATT ANVÄNDA Den viktigaste egenskapen med den nya produkten är just den enkla och snabba processen. I och med detta passar den för en kvalitetskontroll av läkemedelsberedningen sent i vårdkedjan, dvs innan det färdiga läkemedlet injiceras i patienten. Det är just i det läget som den manuella hanteringen medför ökade risker för misstag genom förväxling eller felräkning. Analysen med DrugLog® innebär att 0,5 ml av beredningen appliceras i en behållare (kyvett) som sedan genomlyses. DrugLog® använder en spektrometer för att avläsa ljusstrålen som genomlyser provet. Spektrometern sänder informationen vidare till en dator som analyserar provet, med hjälp av en speciellt utvecklad programvara, och ger användaren ett resultat inom ett par sekunder. VÅRDPERSONALEN Med användning av DrugLog® kan vårdpersonalen med större trygghet behandla patienten i visshet om att läkemedlet är av rätt typ och har rätt koncentration. ”Förutom patienternas säkerhet är också vårdpersonalen en viktig målgrupp för den här produkten. Inte minst sjuksköterskorna har ett oerhört stort ansvar för att patienterna får en korrekt och säker behandling. En roll som är extra utsatt pga den pressade personalsituationen inom vården idag. Om vi med en enkel teknisk lösning kan underlätta deras situation och samtidigt öka säkerheten för patienten borde det vara en självklarhet.” avslutar Karl-Erik Carlström. Ett annat fall under 2014 berörde ett 80-tal prostata patienter vid Århus univeritessjukhus och som behandlades under en längre tid med 20% för hög cellgiftsdos. Tre av patienterna avled pga av felbehandlingen som berodde på att sjukhuset inte uppmärksammat informationen från läkemedelsbolaget avseende en ändring i beredningsprocessen. En nyligen genomförd studie av 5000 cellgiftsberedningar vid ett universitetssjukhus i Frankrike visar att 3% av beredningarna uppvisade fel som låg utanför den kliniska toleransgränsen. Detta medför rent statistiskt att var fjärde patient, som får 10 doser under sin behandling, blir behandlad med felaktig dos minst en gång under sin behandlingsserie. Även andra läkemedel medför stora risker om misstag begås vid beredningstillfället, inte minst vid behandling av barn. Inom intensivvården, som ofta sker under stor tidspress, ökar riskerna www.pharmacolog.se ! t e h y N www.celsiussverige.se
© Copyright 2024