HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS ANNONS Juni 2013 Med dagstidningens räckvidd och facktidningens fokus LÄS TIDNINGEN I DIN IPAD ELLER IPHONE. LADDA NER APPEN FRÅN QIOZK! INNOVATION & FORSKNING FOTO: EMELIE PALMCRANTZ SVERIGE SOM INNOVATIONSLAND Vi samlade några av landets vassaste hjärnor för att diskutera samverkan, kapital, ﬂaskhalsar och utveckling. ÖVRE FRÅN VÄNSTER: CHRISTIAN VIEIDER, VD, ASCATRON AB. HANS HENTZELL, CEO, SWEDISH ICT. TOMAS WARD, VD, BIOSERVO. NEDRE FRÅN VÄNSTER: EBBA BLITZ, MODERATOR. PETER FRIEDRICHSEN, VD, BERGENSTRÅHLE & LINDVALL. CHARLOTTE BROGREN, GENERALDIREKTÖR, VINNOVA. PAULA LEMBKE, MARKNADSCHEF, PRV. En innovationspartner med bredd Läs mer på almi.se LADDA NER TIDNINGEN (PDF) Nr. 7 2 · JUNI 2013 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET EN DAL I ALME EN PÅ E S I R BESÖK I TRÄDGÅRD . I 3 2-3 JUL ERGS PLATS B KIN UTMANINGAR OECD konstaterade nyligen att Sverige är en av världens främsta innovationsnationer. Sverige har länge legat bra till i jämförelse med andra länders innovationsklimat och det gör vi fortfarande, men vi kan inte luta oss tillbaka och leva på gamla meriter. INGSORSKN F R A R ER UTE VATION VI DISK N, INNO E T FÖR N R O A FR ING TSÄTTN U LIVET, R S Ö F G OCH NÄRIN D E M RKAN LLET PÅ SAMVE SAMHÄ H C O ÅDEN: MIN AKADE DE OMR N A N TIA UTM , FRAM NÅGRA GARNA IN ÖR N F A ÄLSA IUTM ENERG ER, E-H T L. R O D P E SM E RANS ENS LIV DENS T ID T T IE M R A A CH FR LEND ALLA O ALSKA D E M L RIA I.SE LÄS ME WWW.R OCH PÅ Linda Jensen Projektledare, Innovation & Forskning FOTO: EMELIE PALMCRANTZ ”I årets utgåva av Innovation & Forskning är ledordet samverkan. En kontaktyta mellan innovatörer och entreprenörer, kaptial och kunskap. Om nationella mål och visioner samt exempel på framgång, utmaning och utveckling. Trevlig läsning! Sverige som innovationsland mvärlden förändras snabbt och snabbare för varje år. En individualiserad livsstil som skapar nya konsumtionsmönster, digitala kommunikationskanaler och mötesplatser, globalt resande och kunskapssamhällets högrörlighet skapar hela tiden nya utmaningar för alla länders produktion och konkurrenskraft. Så även för Sverige. O Krävs förnyelse De globala samhällsutmaningarna med till exempel klimathotet, behovet av nya och förnybara energikällor, globala brister i vatten- och livsmedelsförsörjning och därtill en växande åldrad befolkning, ställer nya och tuffa krav som berör alla människors livsvillkor nu och i framtiden. Även i Sverige. För att Sverige ska hänga med i globaliseringen som förändrar konkurrenslandskapet krävs förnyelse och attraktivitet. Ökad samverkan mellan näringsliv, forskningsinstitut, akademi och offentlig sektor är en viktig motor för att driva innovation och hållbar utveckling som gör Sverige attraktivt att investera i. En av OECD:s viktigaste slutsatser är att Sverige måste ”förankra” storföretagens forskning i Sverige genom att säkerställa att förutsättningarna för stora företag att bedriva forskning och utveckling, FoU, i Sverige är så pass bra att det inte är motiverat att ﬂytta utomlands. Företagens FoU i Sverige har sjunkit de senaste tio åren.Den trenden måste vändas och ambitionen höjas så att Sverige blir så attraktivt att vi även lyckas locka hit helt nya investeringar från företag som idag inte bedriver någon FoU-verksamhet i Sverige. Öka innovationstakten Sverige behöver alltså öka innovationstakten, stärka konkurrenskraften och därmed skapa förutsättningar för nya produkter och tjänster från framtidens välfärds- och samhällsleverantörer. För detta krävs ett innovationsklimat som ger bästa möjliga förutsättningar för individer, företag och offentlig verksamhet att vara kreativa och kloka och bidra till hållbara lösningar på både små och stora utmaningar som vi möter. Problembilden är komplex och kräver nya, långsiktiga och fördjupade samverkansprojekt mellan universitet och högskolor, forskningsinstitut, näringsliv, offentlig sektor, civilsamhälle och andra aktörer. Vi måste gemensamt utveckla långsiktiga strategier för att möta framtidens svåra samhällsutmaningar med smarta lösningar. Strategiska satsningar Verktygen för att lyckas med detta ﬁnns! Nu gäller det att forskningsoch innovationssystemets aktörer sluter upp kring den nationella innovationsstrategin och samverkar långsiktigt. Satsningar som är strategiska och som involverar många olika aktörer kan också ta ett större grepp på frågorna och därigenom skapa större nytta för människor och företag. I den här tidningen presenteras många goda exempel på vad innovationssystemet kan åstadkomma – med gemensamma ansträngningar kan vi göra mycket mer! Annie Lööf (c) om samverkan över gränserna 18 Näringsminstern berättar om sina tankar i ämnet. Cecilia Driving Vd, RISE Research Institutes of Sweden Holding Vi får våra läsare att lyckas! INNOVATION & FORSKNING NR 7, JUNI 2013 FOTO: BJÖRN TESCH FAKTA OM RISE ■ RISE Research Institutes of Sweden är en grupp industriforskningsinstitut som med forskningsexcellens och framsynthet skapar nytta och konkurrenskraft i både små och stora företag. RISE-gruppens innovationer driver tillväxt och stödjer omställningen till hållbar utveckling i hela samhället.I RISE-gruppen ingår SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Swedish ICT Research, Swerea och Innventia. ■ RISE Holding är statens ägarbolag för industriforskningsinstitut. Bolagets uppgift är att samla den svenska institutssektorn och stärka dess roll i innovationssystemet genom effektiv ägarstyrning och arbete med struktur-, effekt- och ﬁnansieringsfrågor. Ansvarig för denna utgåva: Projektledare: Linda Jensen Tel: 08-510 053 00 E-post: [email protected] Verkställande direktör: Joanna Hansson Redaktionschef: Martin Björinge Affärsutvecklare: Raha Rostampor Layout: Daniel Di Meo och Emelie Palmcrantz Distribution: Dagens Nyheter, juni 2013 Tryckeri: BOLD/DNEX Tryckeriet Repro: Bert Lindevall Mediaplanet kontaktinformation: Tel: 08-510 053 00 Fax: 08-510 053 99 E-post: [email protected] Vid förfrågningar kontakta: Raha Rostampor Citera oss gärna, men ange källan. Mediaplanets affärsidé är att leverera nya kunder till våra annonsörer. Genom intressanta artiklar med hög kvalitet motiverar vi våra läsare att agera. Mötesplats Social Innovation bjuder in till frukostseminarium Tisdag 2 juli kl 8-10, Wisby Strand Congress & Event, lokal: Ala Sociala investeringar skapar framtidens välfärd Förebyggande åtgärder i ett tidigt skede istället för stora kostnader i ett senare. Sociala investeringar och sociala investeringsfonder är på frammarsch. Men vad innebär det och hur påverkar det vår syn på tillväxt? Medverkande: Ingvar Nilsson, Nationalekonom, See AB Lena Hök, Programansvarig, Idéer för livet Skandia Louise Källbom, Temaledare, SKL och Norrköpings kommun Pär Wiktorsson, Regional manager, Reach for Change Eva Engquist, Ordförande, Mötesplats Social Innovation Åsa Minoz, Moderator www.socialinnovation.se | Facebook.com/socinn| @MSISweden (Twitter) Vi lanserar ABC I SOCIAL INVESTERING VAD ÄR PEA? Forskning idag. Business imorn. Vill du vara med? Det handlar om Tryckt elektronik, byggd på världsledande forskning vid Linköpings universitet och Acreo. Nya produkter är under snabb utveckling. Redan idag finns displayer för smarta förpackningar. Det finns antenner som fångar upp energi från mobiltelefoner, sensorer som känner av fukt och mögel. Bland framtida produkter ser vi smarta analysverktyg, äkthetsverifiering och organiska solceller. PEA, Printed Electronics Arena, skapar förutsättningar för att kommersialisera Tryckt elektronik. Hjärtat i verksamheten är vår testmiljö PEA Manufacturing där vi utvecklar prototyper och småskalig produktion av Tryckt elektronik. Vi levererar unika och patenskyddade lösningar till industrin och till egna bolag. PEA är ett samverkansprojekt som drivs av Acreo, Linköpings universitet och Norrköping Science Park. Från forskning till produktion Hos PEA, i Norrköping, finns en unik spetskompetens inom Tryckt elektronik. 50 specialister, hög vetenskaplig relevans och en välutvecklad testmiljö gör det möjligt att gå från forskning till produktutveckling. Det vi nu behöver är fler drivna entreprenörer och industrikontakter. Vem eller vilka blir först att exempelvis ta teknologin Internet of Things vidare till nästa generation? Är du en av dem? Hör av dig till oss. www.printedelectronicsarena.com Linköpings universitet | Acreo | Norrköping Science Park INTERNATIONAL at heart ENTREPRENEURIAL in mind RESPONSIBLE in action – Forskningen på Jönköping International Business School " och är internationellt erkänd. Som handelshögskola är vi unika genom vår fokusering på tre centrala teman, säger professor Johan Roos, vd och akademisk ledare för JIBS. – Vår bakgrund, i en typisk entreprenörskapsregion, gör att vi riktar vårt internationella samarbete mot regioner som liknar och kompletterar oss. Vi har redan cirka 200 samarbetspartner i världen, och framöver kommer vi att utnyttja styrkan i vår internationalisering ännu bättre, säger Johan Roos. Vi forskar om företagandets alla faser: NYFÖRETAGANDE FÖRETAGSUTVECKLING INNOVATION FÖRETAGSSKIFTEN NEDLÄGGNINGAR Tack vare olika metoder och angreppssätt bidrar vi med kunskap som är relevant för både företagare och politiker. Företagsnedläggningar och konkurser ökar, men om det går att minimera kostnaderna av ett misslyckande kan vi få Vi fokuserar på proaktivitet och samarbeten, och vi inser vikten av att uppmuntra våra studenters företags lyhörda. Det pågår en intensiv urbanisering i världen. Då gäller det att kontinuerligt förnya branscher och regioner. JIBS har en mycket stark forskargrupp som analyserar statistik för att öka kunskapen om företagande. Det gäller både nyföretagande, överlevnad och hur bra det går ur ett ekonomiskt och uthållighetsmässigt perspektiv.Vi studerar också vad som händer i brytningen mellan industrisamhället och en tid då stora ekonomiska värden istället baseras på kunskap. Målet är slutsatserna ska underlätta beslut som gäller: INFRASTRUKTUR UTBILDNING FÖRETAGSINSATSER Våra studenter lär sig att förstå vilka problem som kan uppstå i samband med förnyelse, och blir därmed bättre lämpade att arbeta med sådana frågor i framtiden. kontakta oss! Ägande är ett viktigt fenomen för ett dynamiskt näringsliv och en stark offentlig förvaltning. På JIBS satsar vi på forskning om ägande i olika former. Förutom att vi har en stark ställning inom det internationella forskarsamfundet, samarbetar vi med organisationer som stöder privata företag och familjeföretag. Vi utför också uppdragsforskning och seminarieverksamhet med praktisk inriktning. En viktig fråga för många privata företag är vem som ska ta över - ska företaget säljas eller stanna i familjen? ! hands som samtalspartner till företagsägare, rådgivare och beslutsfattare. www. jibs.se Jönköping International Business School, JIBS är en av fyra fackhögskolor inom Högskolan i Jönköping. 4 · JUNI 2013 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET INSPIRATION Social innovation för framtidens lösningar År 2012 utsåg regeringen Mötesplats Social Innovation vid Malmö högskola till nationellt kunskapscentrum för social innovation och samhällsentreprenörskap. INNOVATION SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP År 2012 utsåg regeringen Mötesplats Social Innovation vid Malmö högskola till nationellt kunskapscentrum för social innovation och samhällsentreprenörskap. En bekräftelse av skolans arbete och ett beslut som förde upp begreppet social innovation högre på agendan. – Det är bra att social innovation blir mer etablerat. Det är en viktig del i hur samhällets utmaningar kan mötas och skapar nytänkande, innovation, tillväxt och samverkan mellan sektorer. Det förklarar Hanna Sigsjö, verksamhetsledare på Mötesplats Social Innovation. Krävs innovationskraft I samtalet med Hanna och kollegan Erika Augustinsson återkommer de till att det krävs innovationskraft för att lösa framtida samhällsbehov. Ta grepp om helheten, involvera ﬂer, inte minst användarna, i kreativa processer för att utveckla nya lösningar.Allt i samverkan mellan forskning,företag, frivilliga och beﬁntliga institutioner i innovativt klimat. – Nu utvecklas finansieringsformer och affärsmodeller för social innovation så som sociala investeringsfonder och social impact bonds. Det satsas också på testbäddar inom exempelvis vård, omsorg och äldreomsorg där offentliga organisationer samverkar med företag, brukare och ideella organisationer för att utveckla nytt. Det handlar om nya arbetssätt med ﬂer involverade, nya orHanna Sigsjö Verksamhetsledare Mötesplats Social Innovation FOTO: NEWS ØRESUND – EMILIA SÖELUND. ganisationsformer och nya sätt att finansiera för att utveckla framtida, hållbara lösningar, fortsätter Hanna. Gemensamma satsningar Att social innovation är en lösning på samhällsutmaningar är en central tanke i Europa. Inom EU har det traditionella innovationsbegreppet breddats till att också inbegripa social innovation och det ﬁnns i dag cirka 2 miljoner Erika Augustinsson Strategi, policy och omvärldsanalys, Mötesplats Social Innovation FOTO: CHRISTIAN ÅSLUND. FAKTA ■ Social innovation förklaras som initiativ för att möta samhällets utmaningar. Innovativa idéer och metoder för att lösa samhällsproblem på nya sätt. I sammanhang med social innovation talar man ibland om samhällsentreprenörskap och sociala företag. Personer och organisationer som använder entreprenörskapet för att förändra och utveckla samhällsnyttiga funktioner. ■ Ett exempel är mikroﬁnanssystemet Grameen bank som ger lån (mikrokrediter) till fattiga utan att kräva säkerheter. Ett annat är danska Specialisterna som rekryterar it-konsulter med olika former av autism för deras kompetens då det gäller detaljer, logik och analys men samtidigt tar hänsyn till deras särskilda behov. ■ I Sverige finns företaget Allwin som vill stoppa matoch varusvinnet genom att på ett innovativt sätt ta tillvara på överproducerade matvaror som inte passerat bästföre-datum och distribuera dem till hjälporganisationer och individer i stället för att de slängs. så kallade ”social economy enterprises” vilket motsvarar cirka 10 procent av Europas företag. – När näringsliv, privatpersoner och ideell och offentlig sektor nu gör gemensamma satsningar måste vi också utveckla hur vi mäter resultat och effekter. Inte bara ekonomisk avkastning utan även samhällsvinster.I dag sker en överﬂyttning från ﬁlantropi och det ställs krav på avkastning i samhällsprojekt. Då måste vi vara klara över hur de mäts, säger Erika som bland annat arbetar med EU-kommissionen kring hur man ska utveckla resultat- och effektmätning i Europa. ■ Hur ser framtiden ut när vi talar om social innovation? – Jag tror social innovation blir en lika självklar del i innovationssystemet som forskning och utveckling av nya produkter. Den plattformen arbetar vi med att bygga nu. Det är också ett område som skapar nya arbetstillfällen och nya marknader. Något som ger oss nya profileringsmöjligheter utomlands. Tydliga och mätbara mål gör området intressant för allt från ﬁlantroper och ideella organisationer till kommersiella företag samtidigt som vårt samhälle stärks för alla, avslutar Erika. OLA HANSON [email protected] 265:;5f930.((=/(5+305.(9 =0+.k;,)69.:<50=,9:0;,;/k:;,5 +,:0.5 MARCUS JAHNKE. Meaning in the Making: Introducing a hermeneutic perspective on the contribution of design practice to innovation. ,:;,;0:2(<;;9@*2:-694,94,+05902;505.46;<;)03+505.:=,;,5:2(7 CARINA BORGSTRÖM-KÄLLÉN. När musiken gör skillnad - genus och genre i samspel på gymnasiets estetiska program. ANNIKA HELLMAN. Intermezzon i medieundervisningen – gymnasieelevers visuella röster och subjektspositioneringar. (licentiatexamen) 4<:02(30:2.,:;(3;505. KIM HEDÅS. Linjer. Musikens rörelser – komposition i förändring. ANDERS HULTQVIST. Trädgården (… som förgrenar sig) – några ingångar till en kompositorisk praktik. HDK - HÖGSKOLAN FÖR DESIGN OCH KONSTHANTVERK och HÖGSKOLAN FÖR SCEN OCH MUSIK är två av institutionerna vid Göteborgs universitets konstnärliga fakultet. Läs mer om avhandlingarna och verksamheten på: www.hdk.gu.se och www.hsm.gu.se HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET JUNI 2013 · 5 Anna Lindal Ansvarig för forskningsdelen i uppbyggnaden av det nya konstnärliga lärosätet i Stockholm. FOTO: MISCHA PEDAN Ett nytt lärosäte för konstnärlig forskning Skillnaden ligger framförallt i ett enda ord. Istället för att forska om konsten så forskar man i eller genom konsten. Sedan 2010 finns det en doktorsexamen på konstnärlig grund, men området har en betydligt längre historia än så. INNOVATION SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP –För oss är denna examen som ett erkännande och den konstnärliga forskningen jämställs nu med den vetenskapliga forskningen, konstaterar Anna Lindal, nu ansvarig för forskningsdelen i uppbyggnaden av det nya konstnärliga lärosätet i Stockholm. Det är en del av regeringens forskningssatsning och en betydande förstärkning av forskningsanslaget till konstnärlig forskning. Det nya lärosätet ska ligga till grund för ett framtida konstnärligt universitet i Stockholm och har initierats av tre konstnärliga högskolor; Dans och Cirkushögskolan, Operahögskolan och Stockholms dramatiska högskola. Lärosätet ska vara en inkluderande miljö för alla konstarter och målet är självfallet att ﬂera högskolor ska lockas till den nya konstnärliga forskningsmiljön. FRÄMJAR KUNSKAP Seminarium i Almedalen 2012 för att främja kunskap om social innovation och samhällsentreprenörskap i Sverige - ett samarbete mellan Ashoka Skandinavien, CSES, Hjärna. Hjärta. Cash, Mötesplats Social Innovation, Reach for Change och SE Forum. FOTO: REBECCA ALLEN LAMPTEY ■ Men vad är då konstnärlig forskning? – För det första måste forskningen ha betydelse för det konstnärliga område som det berör, annars blir den meningslös. Det handlar om att utveckla konstområdena, att ha tid för fördjupning, reﬂektion och kunskapsutveckling. Inom forskningen får konstnären värdefull tid att göra detta, tid som är svårt att hitta ute i det professionella kulturlivet även om de ﬂesta konstnärliga uttryck också har en tradition av utforskande och reﬂektion. – Vidare måste projekten dokumenteras och processen måste ofta kunna redogöras för i andra uttrycksformer än i text.Man jobbar bland annat med ﬁlm, föreställningar, konserter, installationer, gestaltade föreläsningar och seminarier. Nyligen hörde jag om en doktorand som disputerade genom att bland annat producera en ﬁlm i vilken han intervjuade sig själv. ■ Vilka är dina tankar om konstnärlig forskning och innovation? – Innovationer ses som en teknisk utveckling och den ger i sin tur konsten verktyg och olika media att kunna manifestera sig genom. Därför kan det vara viktigt och intressant att ta del av utvecklingen av dessa verktyg. Men samtidigt är det viktig att ifrågasätta den tekniska utvecklingen i förhållande till konsten. Hur styrande är mediet? Man pratar om det digitala paradigmet; alla med en mobil kan göra en ﬁlm – det är en demokratisk process som är oundviklig, Som konstnär måste man förhålla sig till verktyget för att nå sitt konstnärliga uttryck. Konstnärer är ju också ofta innovativa i sitt tänkande vilket ju är ett annat sätt att se på begreppet – den nyskapande och visionära tanken som drivande i samhällsutvecklingen. ■ Hur ser du på utvecklingen av den konstnärliga forskningen? Vad tillför den? – En av konstens uppgifter är att kommentera och utmana sin samtid. Genom forskningen får detta en fördjupad form och det skapas ﬂera möjliga offentliga fora för konstens möten med sin publik och det omgivande samhället. Det handlar också om att utveckla ett speciellt område där konsten får forska på egna villkor, med konstspeciﬁka bedömningsgrunder och kriterier. I forskningsprojekten utsätts konstnären i sin arbetsprocess för löpande synpunkter och kritik, något som inte är möjligt ute i praktiken där det ju nästan alltid handlar om det konstnärliga resultatet. Den konstnärliga forskningen skapar också en plats för avsändare och mottagare att mötas på för att samtala om konsten, dess betydelse och möjliggörandet av den. JAN.1.2014 ETT NYTT KONSTNÄRLIGT LÄROSÄTE www.stockholmuniarts.se LINDA KANTE [email protected] 6 · JUNI 2013 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET NYHETER Sammanslagning gör det enklare för Sveriges entreprenörer Sammanslagningen av Almi Företagspartner AB och Innovationsbron AB har skapat Sveriges största marknadskompletterande aktör för att utveckla företagande i Sverige. Förväntningarna på den nya organisationen är stora. FÖRETAGANDE Tanken på en sammanslagning av Almi och Innovationsbron hade funnits i många år. Flera utredningar pekade åt samma håll och visade att en aktör, som fanns med från ett tidigt idéskede hela vägen till ett framgångsrikt företag i utveckling, skulle underlätta för företagen att utvecklas. – Förslaget att minska antalet aktörer och därigenom göra det tydligare och enklare för kunderna var rätt tänkt. Färre aktörer och en tydligare rollfördelning bidrar också till en effektivisering av insatserna. Med en tydlig aktör i tidiga skeden vet företagen var de ska vända sig och man undviker överlappningar och glapp, konstaterar VD Göran Lundwall. Fyra affärsområden Intresset för sammanslagningen har varit stort och förväntningarna är höga. – Det ﬁnns behov hos företag i tidiga skeden som idag inte tillgodoses fullt ut. Vill vi att det startas och utvecklas snabbväxande företag med stor potential så måste vi också ge dem bästa tänkbara förutsättningar. Almi är inte den enda lösningen, men vi ska göra vad vi kan för att göra det möjligt för dessa bolag att utvecklas. Almis verksamhet är nu indelad i de fyra affärsområdena; rådgivning, lån, riskkapital och inkubation. Den operativa verksamheten bedrivs regionalt, nära kunden. Genom de drygt 40 regionala Almi-kontoren blir det lättare att nå ut till företag över hela landet med samtliga erbjudanden. ■ Vad är den största utmaningen? – Att få så många innovativa företag som möjligt att bli framgångsrika och komma ut på internationella marknader.Internt inom Almi, och tillsammans med andra aktörer, behöver vi skapa det mest effektiva systemet för att stödja utvecklingen av svenska företag. Nu har vi större bredd och bättre resurser att utveckla efterfrågade produkter. Almi är sedan sammanslagningen en viktig ﬁnansiär av de svenska inkubatorerna. ■ Finns det något bra föregångsland? – Det operativa samarbetet mellan Almi och inkubatorerna fungerar redan bra, men bör kunna utvecklas ytterligare, till exempel genom ökad samverkan med Almis rådgivning och låneverksamhet. Såväl det Israeliska som det Amerikanska inkubatorsystemen lyfts ofta fram som bra exempel. ”Vill vi att det startas och utvecklas snabbväxande företag med stor potential så måste vi också ge dem bästa tänkbara förutsättningar.” Göran Lundwall Vd, Almi FOTO: ALMI Vi kan säkert hitta goda exempel genom att studera dessa och andra länder. Men vi bör också utgå ifrån våra egna svenska förutsättningar. Vi har en innovativ kultur och välutbildad befolkning. Tillsammans ger det bra förutsättningar att lyckas. ■ Vilka kan Almi hjälpa? – Det är viktigt att vi tydligt informerar om att inkubation och såddkapital, och även andra tjänster som tidigare erbjöds av Innovationsbron, nu erbjuds av Almi. Almi ska ha ett erbjudande för alla. Vi ﬁnns för företag i alla branscher och skeden. Det viktigaste är en bärande idé och bra entreprenörer. Genom sammanslagningen kan vi erbjuda mer, bland annat inom riskkapital vilket ger bättre förutsättningar att stödja små innovativa bolag med stor tillväxtpotential. OFELIA GRAAH-HAGELBÄCK [email protected] Nya Almi i tiden Anders Nilsson, ansvarig för inkubation inom ALMI svarar på frågor ■ Vad är viktigast att känna till för nya entreprenörer? – Jag tror många redan känner till att Innovationsbron har införlivats i Almi. Men det är viktigt att vi fortsätter att informera om att inkubation och såddkapital, och även andra tjänster som tidigare erbjöds av Innovationsbron, nu erbjuds av Almi. FOTO: ALMI ■ Vad händer nu? – Vi är en extremt stor aktör nu som täcker hela landet, resan har just påbörjats. Precis som förr pågår arbetet hela tiden med att erbjuda rätt bolag rätt kontakter och tjänster. Så fort beslutet om sammanslagningen fattades började alla att jobba för att ta fram de bästa förutsätt- ningarna.Vi har viljan att fungera och vi jobbar med att vara ännu tillgängligare. Jag gillar den ambitionen. ”Vi är en extremt stor aktör nu som täcker hela landet.” ■ Märks några förändringar redan? – Att hela kedjan ﬁnns inom ﬁrman och det lite oväntade enorma intresset från alla nya kolleger. Vi från Innovationsbron gick från 7 till 40 kontor och det ökar möjligheterna att nå ut med produkter och information. Just nu handlar mycket om att lära känna varandra, två komplexa verksamheter ska verka gemen- samt. ■ Hur ser framtiden ut? – Att göra det vi redan gör, fast gärna ännu bättre! För min del gäller det fortsatt att informera om inkubationsprogrammet nationellt. Generellt får vi aldrig glömma att vi ﬁnns till för kunden och att de står i ständig fokus. Vi är bra på idéer, innovation och forskning i Sverige, men vi måste bli bättre på den kommersiella biten. Det gäller hela tiden att stå sig i den globala konkurrensen och att komma ut på marknaden snabbare.Samhället måste vara mer internationellt så att bolag kan växa,det är viktigt för svenskt näringsliv. OFELIA GRAAH-HAGELBÄCK [email protected] På Ångströmslaboratoriet drivs framtidens forskning Samlat under ett tak samarbetar studenter, ingenjörer och forskare på Ångströmslaboratoriet vid Uppsala universitet. Anläggningen ligger vid Polacksbacken och rymmer fem teknisknaturvetenskapliga institutioner och forskningsgrupper inom grundläggande fysik, kemi, matematik och materialvetenskap. Här bedrivs även en forskningsutbildning vars syfte är att generera ny kunskap inom ett vetenskapligt område och som dessutom ska ge den forskarstuderande en träning i kritiskt tänkande och en förmåga att kunna upptäcka forskningsbara frågeställningar. Hallå där… Emilia Lalander, doktorand strömkraft vid Uppsala universitet. Berätta om din forskning! – Strömkraft innebär att man utnyttjar energi ur vattens horisontella rörelser, till exempel i att man sätter ut en turbin som får snurra i ett vattendrag och därmed kan producera el. Vårt arbete handlar dels om att undersö det vill säga var man kan sätta ut sådan här mäta vattenhastigheten. Men vi undersöker även hydrodynamiken mellan turbinen och ! eratorn i turbinen som producerar el och slutligen ser vi på vad som händer när elen kommer till land, det vill säga anläggningens styrsystem. – I mars i år satte vi ut en hel anlägg- ning, turbin och generator, i vattnet " " vi sedan till mätstugan som står på land. Vi tycker Söderfors är en bra plats at vara på eftersom det endast ligger en timme från # bra där. Projektet i sig har vi jobbat med i $%%%! då de första doktoranderna kom in. Sedan $%%& '! ( att turbinen är direktkopplad till generatorn ) * $%%+ började vi söka efter en plats att vara på och då hittade vi Söderfors. Året därpå $%// började vi bygga prototypen som nu står på 1' ' kopplad med vajrar till en generator som står på havsbotten. När bojen guppar upp och ner på grund av vågorna så skapas en relativ rörelse och då induceras det en spänning i generatorn. Kopplar man den i en sluten krets så konverteras rörelseenergin till elektrisk energi. Jag jobbar studerar den mekaniska och elektriska delen. 0 ' ! are av denna modell och vi arbetar just nu 1/$ " den och de tidigare är att magnetsorten är bytt från jordartsmetaller till ferritmagneter. Ferritmagneter består av slagg från ståltillverkning och genom att använda sig av sådana kan man ha en nationell tillverkning istället för att importera från den miljöpåverkan som jordartsmetallerna medför. – Vi har tillstånd att vara kvar utanför 1' $%/2 ! $%$% Vad har varit ditt huvudfokus? – Mitt arbete har varit att undersöka vattenhastigheterna och hur dessa kan moduleras. Jag har även varit i Norge och ställen. 0 forskar fortlöpande om att hitta en modell Vad är det som gör forskningsarbetet för att undersöka potentialen för ström- vid Ångströmslaboratoriet så unikt? – Vad som är häftigt att det hela tiden byggs kraft. fullskaliga prototyper och man jobbar med off shore-experiment istället för att sitta Hallå där… med en nedskalad tank. Grejorna vi jobbar Boel Ekergård, doktorand vågkraft vid /3 innebär också att allt runt omkring måste Uppsala universitet. fungera; man måste kommunicera med Vad handlar din dykarna och de som sjösätter. forskning om? – Jag jobbar i vågkraft- ' projeket som äger rum sitta i ett simuleringsprogram och klicka. 8 · JUNI 2013 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET NYHETER Anders Tangen Patentkonsult n och vd på Bran AB. ”Genom att sedan utnyttja nätverken i science parken är det möjligt att få kontakt med andra företagsnätverk, och inte bara svenska sådana utan även internationella” ER FOTO: KRISTOFF NYHETER Patentkonsulten kan mer än bara patent Vissa produkter är svåra att patentskydda. Andra innebär ett intrång på någon annans patent. För att kunna lansera en uppfinning krävs mer än bara en bra produkt. Magnus Lundin, Vd för SISP FOTO: LASSE LAGERHOLM Ledordet är kunskap Inkubatorer och science parks har en viktig roll i att stimulera företag att samverka samt att tillhandahålla miljöer som gynnar öppen innovation – på så sätt stöds det befintliga näringslivet, något som i sin tur är viktigt för Sveriges konkurrenskraft. – Det är viktigt att dessa funktioner ﬁnns så att ﬂer innovatörer, entreprenörer och företagare skall kunna utveckla idéer, kunskap och nätverk till nya affärer, säger Magnus Lundin, vd för SISP (Swedish Incubators & Science Parks). SISP driver runt 80 fysiska innovationsmiljöer beståendes av över 5000 företag med cirka 72 000 personer sysselsatta. En inkubator jobbar med att stödja utvecklingen av unga tillMagnus Lundin Vd för SISP FOTO: LASSE LAGERHOLM växtbolag och affärsutvecklingsprocesser som ofta bygger på en innovativ affärsmodell och ny teknologi. Science parks är miljöer för företag – nya som etablerade, små som stora. Viktigt med samverkan – Bakgrunden till science parks är att dessa miljöer byggdes upp nära universitet och forskningsinstitut för att kommersialisera forskningsresultat. Med tiden har dessa blivit lika relevanta för beﬁntliga företag, fått mer regionala uppdrag samt attraherar investeringar och kompetens, förklarar Magnus Lundin. – Samverkan med akademien är fortfarande viktig, härifrån är det lätt att få kunskap och kompetensarbetskraft. Men hos andra företag ﬁnns andra typer av resurser såsom marknadskanaler,kompletterande produkter med mera. Är man ett litet företag kanske detta är dyrt och svårt, då kan man vända sig till en science park. – Ledordet är kunskap; där det ﬁnns kunskap och välutbil- SAMUELSSON dade människor, där ﬁnns också ofta idéerna och lösningarna. Ska Sverige vara konkurrenskraftig är kunskap en viktig del. Och en kunskapsnation blir vi om vi är effektiva och skapar många arbetstillfällen. Genom att låta lärosäten, forskning och forskningsinstitut samverka med innovativa företag kan vi uppnå detta. En kvalitetsstämpel Magnus Lundin berättar att ett öppet förhållningssätt till innovationer är en viktig trend som man arbetar mycket med att understödja. – Att kunna koppla ihop investerare med företag är enormt viktigt för oss. Dessutom ska man ha i åtanke att det är möjligt att skapa sig starka varumärken genom science parks, titta exempelvis på Ideon i Lund eller Kista i Stockholm. Här ﬁnns det stora jättar som är etablerade och kända, men det ﬁnns även många mindre företag som kan erbjuda spännande arbetstillfällen. Dessa mindre företag kan använda science parken som en kvalitetsstämpel på att de är innovativa företag och öppna för utveckling och samverkan. Utnyttja nätverken – Genom att sedan utnyttja nätverken i science parken är det möjligt att få kontakt med andra företagsnätverk, och inte bara svenska sådana utan även internationella. Det är med andra ord en stor möjlighet att kunna ta ﬂera steg framåt. Och det handlar nödvändigtvis inte om att utveckla enstaka produkter längre. Trenden pekar mot att företag tar fram hela paket som innehåller både teknologi, system och kreativa lösningar. – Produktutvecklingen går åt det hållet att man satsar på koncept; att ha både hårt och mjukt tillsammans med kreativa inslag. Då blir det även svårare att kopiera – en teknisk pryl går att kopiera rakt av, men levereras den ihop med upplevda värden så är den mycket svårare att plagiera, avslutar Magnus. – Uppﬁnnarna är i regel bra på teknikfrågorna, men det räcker inte, säger Anders Tangen Patentkonsult och vd på Brann AB. Ska man kunna lansera en produkt behöver man också ha ett affärsintresse och kunskap om hur marknaden ser ut. En patentkonsult hjälper uppﬁnnare med att skaffa ett legalt skydd för sina innovationer. Det innebär mycket mer än att bara skriva patentansökningar. Patentkonsulten kan till exempel även ha en diskussion med uppﬁnnaren om idén verkligen är värd att satsa på. Kanske är det svårt att hitta en marknad för produkten, kanske är det allt för lätt för konkurrenterna att komma runt patentskyddet. – Svårigheten för de ﬂesta uppﬁnnare är att ta hela steget, säger Anders Tangen. Att driva ett företag innebär också att man måste förstå sig på marknaden, hitta investerare, med mera. Mitt främsta råd är att utnyttja sina nätverk och lägga ner mycket arbete på att hitta rätt kompetens till styrelsen.Kanske ﬁnns det personer som gjort den här resan förut, men som gått i pension.Kan man engagera dem i styrelsen är de guld värda. BENEDICTA CAVALLIN LINDA KANTE [email protected] [email protected] Med WIDE får du kontroll och överblick över alla idéer och förbättringsförslag i din organisation. Allt för att öka chanserna att hitta de idéer som kan bli nya produkter, tjänster och intäktsströmmar. WIDE bidrar till avsevärt kortare. Nu kan du få alla idéer samlade på ett och samma ställe. WIDE är en virtuell idélåda på nätet. WIDE fungerar direkt i din webbläsare, kan användas lösningar som intranät och webbplatser. Prova WIDE kostnadsfritt !"www.i2i.se Wallenberg Wood Science Center Traditionellt sett används svensk skog till virke och pappersprodukter. För att skapa förutsättningar att utveckla helt nya produkter baserade på trå och därmed försvara värdet av den svenska skogen har Wallenberg Wood Science Center initierats, ett samarbete mellan Chalmers och KTH. – Det är ett försök att förnya skogsindustriell forskning. I dag handlar denna ofta om att förbättra de produkter som redan finns. Vi har i stället satt fokus på att hitta nya material, förklarar Lars Berglund, direktör för Wallenberg Wood Science Center. Till sin hjälp har man tagit forskare, dels från skogsindustriell kemiteknik, men även från andra discipliner, till exempel biotekniker, polymerforskare och forskare inom nanoteknik. Detta för att underlätta att tänka i nya banor samt använda sig av nya metoder och verktyg. – Vi är väldigt intresserade av nanoteknik från skogsprodukter, exempelvis nanocellulosa. Man kan med hjälp av detta göra skogsprodukter som har dramatiskt förbättrade egenskaper, något som medför att det även går att hitta en användning som ligger Fredrick Lekarp, WWSC-Koordinator utanför de marknader som skogsindustrin riktar sig till i dag, säger Lars Berglund. – Produktutveckling är en utmaning för många skogsindustriföretag och vi hoppas våra unga forskare ska göra nytta i det avseendet. Men vi befinner oss i ett kritiskt läge och som exempel kan man nämna tidningspapper som ett område där marknaden viker kraftigt. Det innebär att vi behöver annan avsättning för vår skog. Wallenberg-stiftelsen har donerat 200 miljoner kronor i en första etapp till projektet. – Redan 2003–2004 märkte vi ett tilltagande problem med fallande efterfrågan på tryckpapper i skogsindustrin och samtidigt en ökande produktion av billigt virke från tropiska områden. Marknaden förändras och samtidigt hårdnar konkurrensen från andra länder, konstaterar Björn Hägglund, ledamot i styrelsen för Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och ordförande i Wallenberg Wood Science Center. – Dessutom har takten i utveckling av nya produkter i svensk skogsindustri varit låg – något som driver på behovet av förändring. Den svenska stålindustrin lever på att de tillverkar tekniskt avancerade produkter, inte på att järn är billigt. Det är dit vi måste komma i skogsindustrin också. Därför måste vi satsa på att forska om och utveckla helt nya produkter. – Wallenberg Wood Science Center väcker stort internationellt intresse och därför är det är viktigt att vi håller en stark internationell profil. Just nu händer det mycket i exempelvis Asien, därför försöker vi se till att ha ett så bra kontaktnät som möjligt där, avslutar Lars Berglund. Kungliga Tekniska Högskolan Teknikringen 56, Plan 2 Tel: 08-7908241 Mobil: 070-1914671 [email protected] Method and Tools for Virtual Product Realization Wingquist Laboratory is an internationally competitive competence center for multidisciplinary research within the field of efficient product realization. Within its defined research areas, we apply deep knowledge on new research challenges, based on industrial needs. By using our methods and tools throughout the whole process, from concept to full production, we contribute to new business opportunities in new and existing industries. Our research is based on four research groups: We work in three cross-disciplinary themes: r4ZTUFNT&OHJOFFSJOH1-.4& r1MBUGPSNCBTFE%FWFMPQNFOU r(FPNFUSZ"TTVSBODF3PCVTU%FTJHO(" r4NBSU"TTFNCMZ r(FPNFUSZBOE.PUJPO1MBOOJOH(.1 r1FSDFJWFE2VBMJUZ r"VUPNBUJPO" www.chalmers.se/ppd/wingquist-en Follow us on Twitter (WingquistLab) and www.facebook.com/WingquistLaboratory 10 · JUNI 2013 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET DEBATT MÅNGA STYRKOR. Sverige har en hög forskningskvalitet och rankas högt vid internationella jämförelser av innovationskraft. Hur mår det svenska innovationssystemet och vad krävs för att fler idéer och företag ska kunna ta sig ut på den internationella marknaden? Vi samlade några av landets vassaste hjärnor för att diskutera samverkan, kapital, ﬂaskhalsar och utveckling. RUNDA BORDET MED S TEXT: CHRISTIAN VON ESSEN verige som innovationsland har många styrkor, därom enas panelen snabbt. Vi har en hög forskningskvalitet och rankas även högt vid internationella jämförelser av innovationskraft. Den informella kulturen gör att det mesta ﬁnns ett samtal bort. Sverige har ett bra ekosystem med många parter som jobbar tillsammans; en politisk och ekonomisk stabilitet, samt starka förebilder i landets många framgångsrika innovatörer. Vi har en skola som uppmuntrar ifrågasättande, vi har icke-hierarkiska strukturer och en stark historia. Det ger oss en kultur som är svår att kopiera. Så hur ska vi bli bättre på att nå ut till marknaden? Låt samtalet börja. Charlotte: Fler professorer behöver tänka utanför det akademiska systemet. Peter: På svenska heter det fortfarande ”riskkapital” när man ska investera. Man måste se möjligheter Paula: På PRV önskar vi att man hade en större insikt i vad immaterialrätten innebär. Vi skulle vilja istället för risk! Samverkan är ﬁnt, men forskare umgås fortfarande med forskare, entreprenörer med andra entreprenörer. Det handlar inte bara om kunskapsöverföring, det handlar om kunskapsdialog. Det är inte en stafett där man bara lämnar pinnen vidare. Man måste springa tillsammans. Tänk utanför ramarna Dialog och samverkan är återkommande i diskussionerna kring bordet, liksom vikten av bättre kunskap om tidigare forskning och förmågan att tänka utanför givna ramar och institutioner. [email protected] FOTO: EMELIE PALMCRANTZ [email protected] att man i större utsträckning än vad som görs idag säkerställde att forskarna kontrollerade att forskningen inte redan är genomförd av någon annan. Dessutom kan man nyttja tidigare forskning. Även de som stämmer av med beﬁntlig patentinformation gör det i regel bara en gång innan de inleder sin forskning. Vi skulle gärna se att det görs ﬂer gånger med tanke på forskningens utveckling. Kommersialisering Kommersialiseringen av forskningen är också en central fråga som väcker stort engagemang kring bordet: tigt att poängtera att forskning inte bara handlar om affärer. Det handlar också om utbildning och samhällsutveckling. Sveriges forskningsinvesteringar ska bygga nya företag och samtidigt utveckla samhället. Vi får därför inte glömma samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning. Christian: Jag vänder mig också mot kommersialiseringskravet för tidigt i processen. Då blir det inte mycket nytt. Men jag tror att ett hinder för kommersialisering är att man ger forskarna alla uppgifter. Där blir det fel. Hans: Vi ställer ganska tuffa krav på självförsörjning hos våra bolag. Forskaren börjar då omedvetet att tidigt testa sin affärsmodell. Peter: Exakt, det är sällan innovatören som ska ta idén vidare. På universiteten ser man detta särskilt då man skickar iväg forskaren på entreprenörsutbildning! Charlotte: Samtidigt är det vik- Hans: Vi har faktiskt som affärs- HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET JUNI 2013 · 11 1 MODERATOR: Ebba Blitz. Programledare och moderator med lång erfarenhet från politik och näringsliv. Peter Friedrichsen. VD, Bergenstråhle & Lindvall. 2 3 Charlotte Brogren. Generaldirektör. VINNOVA. Christian Vieider. VD, Ascatron AB. 4 5 Paula Lembke. Marknadschef på Patent- och registreringsverket, PRV. Tomas Ward. VD, BIOSERVO. SAGT RUNT BORDET 1. Peter: ”Vi behöver en kontaktförmedling – ett Match.com för att få innovatörer att träffa entreprenörer.” 2. Charlotte: ”Forskningssatsningar får inte bara leda till publicerade artiklar. Forskning behöver också ge nytta i näringslivet och i övriga samhället.” 3. Christian: ”Jag tror att ett hinder för kommersialisering är att man ger forskarna alla uppgifter. Där blir det fel.” 4. Paula: ”Vi inom innovationssystemet måste bli tydligare och mycket bättre på att samverka.” 5. Tomas: ”Det är viktigt att det finns en fungerande innovationsmarknad, där den offentliga sektorn tillåts att upphandla innovationer” 6. Hans: ”Det är mellan år fem och år tio som det händer – antingen sticker bolaget iväg och blir lönsamt eller så dör det. Det är tyvärr sällan riskkapitalet har det tålamodet.” 6 Hans Hentzell. CEO, Swedish ICT. INNOVATIONSSVERIGE ”Jag skulle personligen vilja rensa i hela innovationssystemet.” Paula Lembke idé att erbjuda kommersialisering till riktigt bra professorer. Tomas: Vi kanske borde ha ett system för att kommersialisera utan att de små bolagen blir helt utspädda? Det ﬁnns ett motstånd från många att ta in externa pengar om man samtidigt tappar ägarandelar. Charlotte: Man skulle kunna ha mycket mer mjuka pengar i tidiga faser. Inte bidrag, men en form av lån som man betalar tillbaka om man lyckas. Paula: Ett problem som jag ser det är att man alltid ska bygga ett nytt jättebolag inom sin egen nisch. Man missar att se på hur man kan korsbefrukta eller kommersialisera sin produkt inom ett beﬁntligt bolag, där det redan ﬁnns en infrastruktur. Jag skulle personligen vilja rensa i hela innovationssystemet. Det är överhettat, och vi lyckas inte ens synliggöra vad alla ska åstadkomma i dag. Det är omöjligt för småbolag att ha koll på alla aktörer. Charlotte: Jag håller inte helt med dig, Paula. Innovationssystemet tillhör inte bara näringslivet, utan det är också mycket miljö-, utrikes- och skattepolitik. Kommuner, regioner och landsting är involverade – att bara rensa och slå ihop går inte. I praktiken är det inte en rak linje. Däremot efterlyser jag ﬂer gemensamma mål, så att olika aktörer kan kroka arm med varandra. som inte passar för vanligt riskkapital. Men gör inte vi något i Sverige kommer kommersialiseringen av forskningen ske någon annanstans. Peter: Jag håller med Paula – små företag har inte tid att leta efter olika aktörer och var pengarna finns. Serieentreprenörerna är enligt min erfarenhet de som inte fått bidrag. De har tjänat pengar på ett bolag och bygger upp fem till. Men det ser vi sällan utifrån. Hans: Det är mellan år fem och år tio som det händer – antingen sticker bolaget iväg och blir lönsamt eller så dör det. Det är tyvärr sällan riskkapitalet har det tålamodet. Man tänker oftast i treårscykler. ■ Ebba: Vad krävs då för att de mindre företagen ska kunna gå till nästa steg i utvecklingen? Christian: Vi är beroende av labb och utrustning för pilotproduktion, men det är en 100-miljonerkronorsinvestering. Att investera i utrustning kräver en långsiktighet Peter: Överlag ﬁnns det för lite tillgängligt kapital och bland det som ﬁnns är institutionskapital störst. Det förvaltas av byråkrater som nästan bara ser på risk och avkastning. Vi går mot att minimera risk istället för att maximera möjligheter. ■ Ebba: Skulle man ha in fler industrialister i investerings- kommittéerna? Kanske ha som morot att bli delägare? Tomas: Det vore fantastiskt bra att få in entreprenörskap i de sammanhangen. Charlotte: Det behövs mer snabbfotade lösningar med mjuka lån. Det ska inte krävas långa affärsplaner och formalia som dödar glöden för tidiga entreprenörer. Man måste våga testa. Hellre en dålig idé med en bra entreprenör än tvärtom. ■ Ebba: Men hur ska man hitta varandra? Peter: Vi behöver en kontaktförmedling – ett Match.com för att få innovatörer att träffa entreprenörer. Paula: Vi inom innovationssystemet måste bli tydligare och 12 · JUNI 2013 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET DEBATT FAKTA ■ VINNOVAs uppgift är att främja hållbar tillväxt genom att förbättra förutsättningarna för innovation och att ﬁnansiera behovsmotiverad forskning. Myndigheten främjar samverkan mellan företag, universitet och högskolor, forskningsinstitut och offentlig verksamhet. Varje år investerar VINNOVA drygt 2 miljarder kronor i olika insatser för att stärka Sveriges innovationskraft. ■ PRV hjälper näringslivet, entreprenörer och innovatörer att nyttja sina immateriella tillgångar för att nå framgånga. PRV är myndigheten i Sverige som hanterar frågor om immaterialrätt; det vill säga patent, varumärkesskydd, designskydd och upphovsrätt. ■ Swedish ICT är en grupp av världsledande forskningsinstitut inom Informationsoch kommunikationsteknik. I samverkan med industri och offentlig sektor omsätter vi forskningsresultat till innovativa produkter och tjänster. ■ Bergenstråhle & Lindvall är ett av Sveriges ledande konsultföretag inom innovation management, att ta en idé till en lönsam affär, med lång erfarenhet av samarbeten både i Sverige och internationellt. ■ Ascatron utvecklar kraftelektronik med 3D-strukturer i kiselkarbid som minskar förlusterna i allt från elbilar till stora datacentraler. Verksamheten knoppades av från forskningsinstitutet Acreo 2011. ■ BIOSERVO. Företaget grundades i ett samarbete mellan forskare på Kungliga Tekniska Högskolan och läkare på Karolinska Sjukhuset 2006. Tack vare sin bakgrund kan företaget kombinera medicinsk kunskap om människors behov med modern robotteknik för att skapa innovativa, krafttillförande produkter för personer med nedsatt muskelstyrka eller i behov av extra kraft. ”Jag upplever den rädslan som ett stort hinder för utveckling. Man pratar om innovationsupphandling, men jag är osäker på hur fort det går. ” Hans Hentzell mycket bättre på att samverka. Det ﬁnns tillgång till oerhörda mängder information,men väldigt få använder den i sin affärsprocess. På PRV är vi intresserade av att föra den dialogen med forskningsinstitut och företag. Tomas: För oss som arbetar inom hälsa och sjukvård – med fokus på samhällsnytta – kan det vara svårt att attrahera riskkapital. Det kan vara lättare att få tillgång till kapital inom till exempel internet eller media beroende på rådande trender. Därför är det viktigt för oss att det ﬁnns en fungerande innovationsmarknad där den of- fentliga sektorn tillåts att upphandla innovationer. Charlotte: Innovationssluss är ett projekt där anställda inom vården kan ge förslag på nya lösningar. I bästa fall kan det bli företag och patent av det. Vi måste få in innovationstanken mycket bredare i hela samhället. Offentlig sektor upphandlar för 500 miljarder varje år, så det ﬁnns en enorm potential. Problemet är bara att man inte tar några risker i upphandlingarna. Hans: Jag upplever den rädslan som ett stort hinder för utveckling. Man pratar om innovationsupphandling, men jag är osäker på hur fort det går. vationssystemet skulle öka omsättningen hos bolagen som kommer fram. Tomas: Vi har offentlig sektor som målgrupp och det är väldigt svårt att ta sig in i systemet med en innovation. Landstingen får inte ens handla upp för att prova produkterna. Jag tycker man kan ge samhällsnyttiga innovationer mer stöd för att komma ut till marknaden. Charlotte: Systemmässigt lägger vi inte alltid resurserna på rätt sätt. Instituten har en viktig roll, men forskningssatsningar får inte bara leda till publicerade artiklar. Forskning behöver också ge nytta i näringslivet och i övriga samhället. Det är avgörande för svenskt välstånd i framtiden. Hans: Att 85 procent av alla forskningssatsningar går till universiteten är en obalans enligt min mening. Ökade satsningar i inno- Fortsätter att utmanas Här lämnar vi samtalet kring det runda bordet, men diskussionen är långt ifrån över. Möjligen lider ROI Return On Investment Alla lönsamma innovationer börjar med en idé, men alla idéer blir inte lönsamma innovationer. return on innovation® www.bergenstrahle.se svensk innovation och forskning av samma problem som många andra branscher – det ﬁnns kultur, kompetens och kunskap, medan det saknas en bärande hemmamarknad, långsiktigt kapital, gränsöverskridande samverkan och ett välsmort exportmaskineri. En mjukare och mer förlåtande ﬁnansiering kan vara en del av lösningen, liksom ett tydligare internationellt fokus, smidigare offentliga upphandlingar och ett kommersialiseringsfokus tidigare i processen. Det svenska innovationssystemet fortsätter att utmanas och utvecklas. Vi är experter på Informations- och kommunikationsteknik (IKT) och tar ditt utvecklingsprojekt till en ny nivå. Utmana oss i Almedalen när vi diskuterar Hållbar stadsutveckling, energianvändare 2.0, Öppen innovation i transportbranschen, ehälsa och betydelsen av IKT för Sveriges konkurrenskraft och skapandet av nya jobb. VAR: Trädgården Kinbergsplats 3 NÄR: 2-3 juni Swedish ICT är en grupp av världsledande forskningsinstitut inom IKT. I samverkan med industri och offentlig sektor omsätter vi forskningsresultat till innovativa produkter och tjänster. Vi är en del av RISE. www.swedishict.se THERE IS NO QUICK FIX IN BUSINESS STEG FÖR STEG MOT LÅNGSIKTIGA AFFÄRER TA HAND OM DINA TILLGÅNGAR OCH ÖKA DIN LÖNSAMHET. PRV.SE Du får kraft Ascatron levererar kiselkarbid med 3D strukturer för tillverkning av kraftelektronik som spar energi. Avknoppningen från forskningsinstitutet Acreo har utvecklat en speciell teknik för att skapa dopade 3D strukturer i kiselkarbid utan defekter. Transistorerna och dioderna tål då extra hög temperatur och spänning, får bättre tillförlitlighet och ger lägre förluster. Egenskaperna intresserar kunder som utvecklar energieffektiv elektronik till allt ifrån elbilar, tåg, stora datacentraler, vindkraft och smarta transformatorer i elkraftnätet. Ett år efter starten har Ascatron 10 större kunder från Asien, USA och Europa, och en försäljning över 1 miljon kronor per månad. Ascatron söker nu kapital för att skala upp 3DSiC teknologin till större 6-tums skivor och reducera produktionskostnaden. www.ascatron.com Att ha ett svagt grepp, att känna att man saknar handkraften när man behöver den eller att orka hålla ett grepp en längre tid, är utmaningar och svårigheter som många människor ställs inför. Med den krafttillförande Servohandsken kompenseras svagt handgrepp. För mer information: www.bioservo.com 14 · JUNI 2013 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET INSPIRATION CHARGERING AV RÅJÄRN När man häller flytande råjärn (som har tillverkats i en masugn) i en LD-konverter som omvandlar råjärnet till råstål. NYHETER Göran Wessman Vd, Mintage Scieniﬁc FOTO: STIG-GÖRAN NILSSON FOTO: KARO BIO Traditionell stålindustri i spännande förändring ”Svårigheten är att tillverka speciallösningar lönsamt men efterfrågan på dessa är stor” STÅLINDUSTRI ■ Sverige har fortfarande en stark position i världen när det gäller stålindustrin och mycket av styrkan baseras på erfarenhet förvärvad sedan lång tid. Frågan är om det sker någon utveckling i en så traditionsbunden industri? Finns verkligen något att förbättra? – Oj,just nu händer otroligt mycket spännande inom stålindustrin. Det gäller i princip allt i hela processen från gruva till miljöfrågor och återvinning. Det intressanta är att forskarna nu vill utmana alla invanda föreställningar som vi skaffat oss genom åren.Allt som vi gjort rätt under lång tid – varför är det rätt och går det att ifrågasätta? Går det att utveckla, förändra, göra bättre, göra annorlunda? Vissa hinder ﬁnns i att vi gjort investeringar i ett visst arbetssätt men hur kan vi förädla dessa investeringar och nå ännu bättre resultat i termer av produktionsprocesser, materialkvalitéer, hållfasthet, användbarhet, anpassning och så vidare. Stark svensk forskning Vi har nya och moderna verktyg, metoder, instrument och beräkningsmodeller som gör att vi kommer att kunna utmana traditionella tankar och idéer och som öppnar för nya förutsättningar. Faktiskt står vi just nu inför väldigt stora förändringar som Gert Nilson Teknisk direktör och ansvarig för forskning och utbildning inom branschorganisationen Jernkontoret. FOTO: ANNA THORELL kommer att påverka industrin i hela världen. Det säger Gert Nilson, teknisk direktör och ansvarig för forskning och utbildning inom branschorganisationen Jernkontoret. Även akademiskt står vi väl rustade i Sverige och i allt från grundforskning till lösningsorienterad forskning sker en ständig utveckling. Ett område där vi i dag har en stark position är kundprocesser och kundkännedom. Genom kundernas allt större krav på speciella och anpassade material för speciﬁka produkter och delar i produkter har vi i Sverige nischat in oss och har även en stor potential för vidare utveckling. – Svårigheten är att tillverka speciallösningar lönsamt men efterfrågan på dessa är stor. Ta som exempel bilindustrin med en närmast oändlig efterfrågan på speciella kvalitéer och material. En enda bil kan innehålla mängder med olika lösningar även om allt FAKTA ■ Cirka en miljard kronor satsas årligen på stålforskning i Sverige genom företagen, intresseorganisationen Jernkontoret och dess samnordiska forskning samt inom EUsamarbeten. ■ Exportvärdet uppgick 2012 till 48 miljarder kronor och stål får allt ﬂer användningsområden trots konkurrens från nya material. ■ Stål är återvinningsbart till 100 procent och en stor del av forskningen syftar till attytterligare förbättra kretsloppet, öka energieffektiviteten och minimera miljöpåverkan. ■ Nyligen presenterades en strategisk forsknings- och innovationsagenda där den samlade metallindustrin gemensamt formulerat en strategi för forskning och innovation. Molekyler som förändrar samhället C21 och Selektope är de två molekyler holdingbolaget Mintage Scientific AB de senaste tio åren arbetat med att förädla till kommersiella innovationer. uppfattas som en och samma typ av metall. Vi ser också hur stålindustrin i allt högre utsträckning är med och utvecklar lösningar åt kunderna. Lösningar de själva inte skulle ha kunnat skapa om de inte fått hjälp från specialister. Den typen av samarbeten sker i allt större utsträckning, fortsätter Gert. ■ Hur ser då framtiden ut med tanke på den starka utveckling som sker just nu? Vad kommer att påverka vår svenska stålindustri och dess konkurrenskraft i framtiden? – Väldigt svårt att säga. Tillverkningsprocessen kan och kommer utvecklas vilket gör det svårt att säga var vi landar. Just nu ﬁnns en överkapacitet på stål i världen men nya användningsområden tillkommer ständigt. Priserna varierar kraftigt och geopolitiska effekter som exempelvis energikostnader går inte att förutse helt. Sverige är ett litet land med en jämförelsevis liten stålindustri vilket både skapar möjligheter och är en utmaning. Förändrad syn på distribution, lagerkostnader och annat kan också bidra till krav på mer närproducerat material. Miljöfrågorna kommer påverka utvecklingen och en mängd andra faktorer. Klart är dock att Sverige har, och säkert kommer fortsätta ha, en stark stålindustri även i framtiden, avslutar Gert. Molekyler som kan komma att revolutionera läkemedelsindustrin och den marina färgindustrin. Vd Göran Wessman har lång erfarenhet av att arbeta med projektbolag i tidiga faser inom ”life science”, och känner igen framgångskriterierna från tidigare framgångsrika projekt. – Det är otroligt spännande att se när samhället sakta ställer om och får upp ögonen för det man inom projektet trott på länge, säger han. OLA HANSON [email protected] Två portföljbolag Bolaget har två portföljbolag, Vicore Pharma och I-Tech. Det första bolaget är helägt av Mintage Scientiﬁc och förädlar molekylen C21 till en ny klass läkemedelssubstanser. En receptor som stimulerar kroppens egna antiinﬂammatoriska svar och läkningsprocesser. Det andra bolaget är verksamt inom den marina färgindustrin där molekylen Selektope förädlas till en biocid för att motverka påväxt av skalbyggande djur på båt- och fartygsskrov. En kraftfull teknologi som är bra för marina miljöer. Intresset för C21 har under de senaste två åren ökat explosionsartat i relevanta forskningskretsar världen över. Det är väldigt roligt att se, säger han. FRIDA NILSON [email protected] KTH Materialvetenskap – världsledande inom materialforskning Sverige ligger i framkant inom materialforskning rörande legeringar, inte minst vad beträffar stål och stålets egenskaper. Professor Börje Johansson och hans forskarkollegor på Kungliga Tekniska Högskolan har genom egen forskning och nära samarbeten internationellt nått en position som är unik. – Det är frukten av en mycket tidig och långsiktig satsning utgående från atomernas elektronstruktur hos material med sikte på bland annat vår basindustri där stålet har varit och är viktigt. Länder som USA och Kina ligger i startgroparna för att satsa stora resurser på samma typ av forskning men vi har ett klart försprång. Risken är dock att försprånget snabbt äts upp om fortsatta aktiva satsningar inte görs, förklarar Börje. Vad krävs för att behålla försprånget och vad ska vi inrikta oss på? – Materialutvecklingen går väldigt fort nu och även vår basindustri har ambitionen att be- skap ett ständigt ömsesidigt utbyte med forskningscentra i världen. Negativt är exempelvis de svårigheter det idag är att kunna bjuda in gästforskare. Tidigare kunde jag snabbt stipendiera en senior forskare för exempelvis två månader, hålla tätpositionen inom stål och köpa biljett och få hit forskaren direkt. stålkvalitéer. Här finns alltså ett Det var otroligt värdefullt för verksamområde där forskningen ska vara heten. med och bidra. Börje kommer även in på vikten av Det händer också mycket inom rätt förutsättningar för svenska forsvensk experimentell materialforskare. Idag försvinner många lovande skning. Två exempel finns i Lund unga forskare utomlands utan att vi där forskningsanläggningarna skapar tillräcklig stimulans för att de Max-lab och kommande ESS bidrar Börje Johansson ska komma tillbaka. – Svenska forskare måste få internationella och kommer att kraftfullt bidra till fortsatt stark erfarenheter och kunskaper. Samtidigt måste vi grundforskning. – Satsningarna i Lund visar också på vikten lyfta de inhemska förutsättningarna så det blir av ett livligt internationellt samarbete. Tradi- rejält lockande att komma tillbaka hem och ta tionellt har vi på avdelningen för Materialveten- de avgörande stegen som forskare. Dessutom Börje Johansson, professor i teoretisk materialvetenskap vid KTH | [email protected] Institutionen för materialvetenskap KTH | Brinellvägen 23 | 100 44 Stockholm | Tel: 08-790 88 23 | Fax: 08-20 76 81 | www.mse.kth.se måste vi kunna ställa ännu högre krav på både forskare och doktorander. Det räcker inte att vara lagom om vi ska behålla vår ledande position. Vi måste vara bäst vilket kräver de rätta förutsättningarna och rätt inställning. Går det att peka på något speciellt viktigt för Börje och hans forskarkollegors framgångar? – Teamkänsla! Även om många av forskarna är de bästa skulle vi inte lyckas om vi inte jobbar och trivs som team. Detta hjälpte oss till att erövra ett ytterst åtråvärt forskningsbidrag från europeiska forskningsrådet ERC. I vår forskning prioriterar vi spännande materialfysikaliska problem kopplade till grundforskning. God internationell synlighet är också viktigt. Dessutom, lite tur med vissa forskningsprojekt skadar inte heller. CAMM bildar kärnan i LTU:s excellens inom området gruv- och metallurgi, där LTU av regeringen inom ramen för utlysningen av strategiska forskningsområden som enda lärosäte i Sverige fått medel att bygga upp världsledande forskning inom området Hållbart nyttjande av naturresurser – gruv och mineral. Excellenscentret CAMM arbetar inom följande områden: t Geometallurgi t Deep mining t Lean mining t Partikelteknologi t Green mining t Råvaror för framtidens järn och stålframställning (samarbete mellan LTU och Swerea MEFOS) För mer information kontakta verksamhetsledare Professor Pär Weihed ([email protected]) är idag det mest kompletta universitetet i Sverige inom gruv, metallurgi och materialvetenskap. LTU har ett nationellt ansvar för utbildningar mot gruv-, prospekterings- och stålindustri. tekniska områden som är centrala för dessa branscher. LTU har idag ett nära samarbete direkt med industrin inom olika centrumbildningar såsom HLRC (Hjalmar Lundbohm Research Centre, gruvforskning), CHS (Centrum för högpresterande stål), ARC2 (Agricola Research Centre, partikelteknologi) och MiMeR (Minerals and Metals Recycling, återvinning). VAR HAR PENGARNA TAGIT VÄGEN? HITTA SVARET PÅ FORSKNING.SE/VARLDSEKONOMI LYSANDE IDÉER FÖRTJÄNAR EN LYSANDE FRAMTID Forskning, utveckling och innovationer för hållbara lösningar på stora utmaningar Automation och industriella processer Biorafﬁnaderi, bioenergi och nya biomaterial Samhällsbyggnad e-Hälsa Energi ICT Internet och telekom Life Science Livskvalitet Massa, papper och förpackning Materialvetenskap Mobilitet Risk och säkerhet Produktoch produktionsteknik Transport www.ri.se Alla bra produkter börjar med en bra idé. Med väl förvaltade intellektuella rättigheter får de förutsättningar att växa, att vara lönsamma och att förbli unika. Kan dina idéer lyckas ännu bättre? Kontakta oss på 08-598 872 00 eller läs mer på www.zacco.com Vi är ett av Europas största företag inom immaterialrätt med 500 medarbetare och med ett fullständigt utbud av tekniska, juridiska och strategiska tjänster till stöd för dig för att kunna nå dina affärsmål. Vi kan också hjälpa dig att deﬁniera, öka och utnyttja hela värdet i din portfölj med immateriella tillgångar. 16 · JUNI 2013 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET LIFE SCIENCE ”Målet är att ta fram en strategisk forsknings- ochinnovationsagenda” Sverige har starka traditioner av att vara konkurrenskraftiga inom life science-området. Detta vittnar bland annat en stor mängd innovationer som medicinsk teknik, hälsorelaterade e-tjänster och läkemedel som Maria Lönn Projektledare, SILS, Länsstyrelsen i Stockholm län FOTO: MARIANNE BERLIN svenska företag, universitet och forskningsinstitut skapat.Därför behövs en gemensam svensk strategi på området – Sverige som Internationellt centrum för Life Science (SILS) utgör en grund för detta. – Vi påbörjade det här arbetet i höstas och målet var att ta fram en strategisk forsknings- och innovationsagenda. Just nu håller vi på med att ta fram ett antal insatser som ska bidra till att vi uppnår vår vision om tillväxt kopplad till bättre hälsa där vi vill möjliggöra gränsöverskridande innovationer inom hälsoområdet, förklarar projektledare Maria Lönn. – Vad som har hänt under projektets gång är att det har tagit olika spår. Det första är att bygga vidare och genomföra de insatser som vi anser som nödvändiga för att näringslivet ska utvecklas positivt. Dessutom samarbetar vi med andra initiativ på området för att bli ännu starkare. Etablera en ”ge- och få” Världen genomgår en förändring när det kommer till life science-området. Stora företag minskar sin egna forskningsverksamhet och mindre bolag har svårt att växa. Det saknas ett nationellt forum i vilket akademi, industri och offentlig sektor kan samarbeta. – Med våra forskningssatsningar har vi goda möjligheter till att vara mycket konkurrenskraftiga. Problemet är att det är med varandra inbördes i landet vi konkurrerar, något som undergräver det faktum att vi kan hålla en konkurrenskraftig proﬁl utåt. – En viktig åtgärd, och där SILS har kommit en bra bit på vägen, är att etablera en så kallad ge- och få. LINDA KANTE [email protected] FAKTA ■ Sverige som Internationellt centrum för Life Science och den forskning- och innovationsagenda som presenterades i april, ska fungera som en katalysator för vässandet av den internationella kompetens samt konkurrens- och attraktionskraft som Sverige så väl behöver. ■ Det ska ske genom ett välstrukturerat samarbete mellan såväl regioner som med internationella aktörer samt forsk- nings- och innovationsmiljöer. Såväl näringslivet och akademien som hälsooch sjukvården har centrala roller i processen. Mer konkret innebär visionen att: ■ Life science säkras som nationellt styrkeområde genom förnyelse med en tyngdpunktsförskjutning från sjukvård till hälsofrämjande insatser. ■ Ökad export, förbättrad kapitaltill- strömning till företag samt göra svensk forsknings- och innovationskompetens mer attraktiv. ■ Ett sammanhållande av ﬂödet forskning-utveckling- tillverkning-försäljning. ■ Det är ett antal faktorer som måste stämma för att detta ska åstadkommas. Man behöver bland annat säkra en bred förankring hos akademi, industri, hälso- och sjukvård samt de myndigheter som främjar samarbete och infrastruktur kring forskning, innovation och tillväxt. ■ Genom att fokusera på branschöverskridande processer och strategier, kompetensförsörjning, innovationsstrukturer, incitamentsstrukturer samt ﬂaskhalsen i processen idé till produkt skall man adressera hur man bättre kan hålla ihop klinisk verksamhet och forskning samt främja marknadsutveckling. Medicintekniskt forum ska verka för samarbete Med samverkan inom vårdnära medicinsk teknik kan vi möta framtidens behov, men rationaliseringar inom vården hotar denna samverkan. Därför finns nu ett nationellt forum för medicinteknik. Svensk medicinteknisk industri har skaffat sig en framstående position internationellt, vilket till stor del beror på att Sverige har ett välutvecklat sjukvårdssystem där nya produkter utvecklats i samarbete mellan företag och forskare. Men sjukvården har länge upplevt krympande resurser och det drabbar även innovationssystemet. Genom att inrätta ett nationellt forum för medicinsk teknik (NFMT) hoppas man kunna vända utvecklingen. Ett öppet forum – NFMT är ett öppet forum för medicinteknik. Här ska aktörer från näringsliv, vård och omsorg och forskning ta ett samlat nationellt grepp för att ge Sverige förutsättningar att bli en världsledande medicinteknisk nation, säger Mikael Persson, professor i medicinteknik på Chalmers och styrelsemedlem NFMT. Tanken är att vi ska utgöra en plattform för samarbete och verka opinionsbildande, bland många andra saker. Forskningen kring eHälsa är extra angelägen eftersom målsättningen är just att effektivisera vården. En åldrande befolkning innebär också att vårdbehovet växer, samtidigt som allt färre förvärvsarbetar och genererar skattemedel. EHälsa ska bland annat ge patienten bättre möjligheter till egenvård och kontroll samtidigt som fokus på patientsäkerheten ökar. BENEDIKTA CAVALLIN ANGELÄGEN FORSKNING På bilden syns Mikael Persson och Andreas Fhage med en strokehjälm. FOTO: JAN-OLOF YXELL [email protected] AMGEN - I LÄKEMEDELSUTVECKLINGENS FRONTLINJE För över 30 år sedan såg Amgen att molekylärbiologin kunde revolutionera behandlingen av många allvarliga sjukdomar och vi beslutade oss för att ta biotekniken från laboratoriet till patienter. Idag är Amgen det ledande bioteknikföretaget i världen. Vår starka entreprenörsanda och fokus på innovativ forskning gör oss till ett framtidsföretag. Amgen drivs av visionen att de främsta läkemedlen ska finnas tillgängliga den dag någon blir sjuk. I samarbete med hälso- och sjukvården hjälper Amgens läkemedel ett stort antal människor till ett bättre liv genom att bota eller lindra svåra sjukdomar. För oss är det viktigt att gedigen vetenskap, kompetens och ett stort engagemang genomsyrar allt vi gör. Genom att aldrig slå oss till ro och alltid ha modet att vara innovativa kommer Amgen att vara fortsatt engagerat i banbrytande och världsledande läkemedelsforskning. - Vi forskar och har läkemedel inom många områden, framförallt benskörhet, cancer-, hjärt/kärl- och njursjukdomar. Alla våra läkemedel har utvecklats med kliniska studier i Sverige, och det breda forskningsarbetet avser vi fortsätta med, säger Eva Dahl, Medicinsk chef Sverige. - Amgen strävar efter att tillhandahålla marknadens mest verksamma, och samtidigt kostnadseffektiva, läkemedel, berättar Anders Göransson, Sverigechef på Amgen. www.amgen.se AMG-SWE-AMG-020-2013- January-P Immaterialrätt · Marknadsrätt STO CPH GOT OSL NORDIA är en skandinavisk affärsjuridisk advokatbyrå med kontor i Stockholm, Göteborg, Köpenhamn och Oslo. Vår enhet för immaterialrätt och marknadsrätt biträder i svenska och internationella ärenden avseende copyright, varumärken, reklamjuridik mm. Ditt bästa är vårt fokus – Vad kan vi göra för dig? www.nordialaw.com Konceptutveckling, industridesign, idégenerering, projektledning, mekanik, elektronik, mjukvara, visualisering, beräkning, simulering, provning och prototypframtagning. Prodelox. Vi förverkligar idéer och skapar morgondagens produkter. Vi har arbetat med Prodelox de senaste åren och uppskattar deras mix av kompetens inom industridesign, utveckling och produktionserfarenhet, med deras effektiva sätt att arbeta. Patrik Lindergren, VD för ChargeStorm Vi värdesätter Prodelox förmåga att ta sig an ett komplett utvecklingsuppdrag. Deras olika kompetensområden har arbetat i nära samverkan både med varandra och med oss på Elekta. Jan Wrigfors, projektledare på Elekta Komplett produktutveckling Prodelox AB är ett utvecklingscentrum som erbjuder kvaliﬁcerade tjänster för innovativ utveckling av produkter. Kunderna är produktägande företag och innovatörer i Sverige och Norge. Vi tar ansvar för kompletta projekt och har samlad förmåga inom ett stort antal kompetensområden. Prodelox AB startades 2007 och har cirka 40 medarbetare. Prodelox AB · 013-465 23 00 · [email protected] · www.prodelox.se 18 · JUNI 2013 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET PERSONLIG INSIKT Annie Lööf FOTO: THINKSTOCK T MENTE EPARTE NGSD : NÄRI FOTO MISSA INTE! INNOVATIONSKLIMAT Sverige tillhör de länder som satsar mest på forskning i världen. Det är bådar gott för framtiden. Men vi måste också se till att fler forskningsresultat leder till nya mediciner i apoteken, bättre mat på borden och renare drivmedel i tankarna. Samarbeta över gränserna ör att ﬂer av våra goda idéer ska kunna bli till lönsamma produkter satsar regeringen drygt två miljarder kronor på ett bättre innovationsklimat mellan 2013 och 2016. Det handlar om allt från nya innovationskontor på regionala lärosäten till bättre samverkan över gränserna i Europa. F Globala samhällsutmaningar I dag står vi inför en rad globala samhällsutmaningar. Men dessa är lika mycket möjligheter som problem. För att kunna dra nytta av det ökade behovet av exempelvis ren produktionsteknik och nya botemedel mot sjukdomar börjar vi nu att jobba med ”strategiska innovationsområden”. De ska identiﬁeras i samverkan med näringslivet inom styrkeområden där den globala efterfrågan är stor. Sedan är det viktigt att dra nytta av innovationskraften i hela Sverige. Därför inrättar vi innovationskontor vid ett flertal universitet som i dag saknar sådana. Innovationskontoren utgör viktiga plattformar för forskare och studenter som vill omsätta forskningsresultat och kunskap i nya produkter och tjänster. Dessutom behövs starkare drivkrafter för samverkan mellan högskolor, näringsliv och samhälle. Det blir nu möjligt med en ny fördelningsmetod som gynnar de lärosäten som samverkar med sina omgivningar. Från och med i år ﬁnns extra pengar som kommer att fördelas efter högskolornas förmåga att samverka och bidra till näringslivets och samhällets innovationsförmåga. själva investera i FOU-anläggningar. Slutligen så är det viktigt att samarbeta över gränserna för att maximera nyttan av våra egna satsningar. Därför vill vi säkra svenska aktörers möjligheter att delta i europeiska tillväxtskapande partnerskapsprogram. Syftet med vår innovationspolitik är att bädda för ökad produktivitet, konkurrenskraft och tillväxt i hela Sverige. I förlängningen handlar det om att skapa förutsättningar för ﬂer jobb, kortare vårdköer och högre pensioner. Utveckla ny kompetens Annie svarar exklusivt på en av round table frågorna En grundbult i innovationsprocessen utgörs av möjligheten att testa innehållet i nya varor och tjänster. Regeringen tillför därför mer pengar till olika test- och demonstrationsanläggningar. Vi satsar också extra resurser på Sveriges industriforskningsinstitut, i RISE-koncernen, så att de ska kunna utveckla ny kompetens och stärkas i nya forskningsområden. Instituten fyller idag en viktig funktion som forskningsoch utvecklingsresurs för framförallt små och medelstora företag som sällan har möjlighet att ■ Vilka satsningar bör göras inom innovationspolitiken för att gynna innovationsklimatet i Sverige ytterligare? – Vi har många storföretag som investerar väldigt mycket i forskning och utveckling. Men i en internationell jämförelse är dock små och medelstora företag i Sverige mindre innovationsintensiva än i många andra länder. Därför är det viktigt att främja och underlätta FOU-insatser i mindre företag, exempelvis genom att satsa på industriforskningsinstituten och innovationscoacher. EXPERTUTLÅTANDE Lennart Karlström Auktoriserat patentombud Noréns Patentbyrå AB ■ När kommer jag att kunna få ett patentskydd som täcker hela EU? – Det är på gång, och kommer kanske under 2015, men kommer inledningsvis inte att omfatta alla EU-länder. Det är beroende av att man hinner få igång ett domstolssystem som kan hantera sådana patent, och sedan att respektive lands parlament godkänner systemet. ■ När EU-patentet kommer måste det väl vara bättre at välja det istället för att validera ett EP-patent i ett antal länder, eftersom man då slipper översättningar? – Nej, det beror på om man tror att man verkligen har behov av ett patentskydd i många EU-länder. Har man bara behov av patentskyddet i få länder kan det i längden bli billigare, eftersom årsavgifter för EU-patentet förväntas bli högre. Har man en gång valt EU-patentet istället för nationella patent, kan man inte reducera årsavgiftskostnaden genom att avstå betalning utan att hela patentet förfaller. Lennart Karlström Auktoriserat patentombud Noréns Patentbyrå AB. FOTO: NORÉNS ■ Har hört att man även med det nya EU-patentet måste lämna in en ytterligare översättning om texten från början är på engelska. Varför är det så? – Det är en politisk kompromiss. För patent som utfärdas på tyska eller franska måste under en övergångstid en engelsk översättning lämnas in. För att skapa en balans mellan engelska, tyska och franska krävs därför under denna övergångstid att en översättning till ett annat EU-språk lämnas in om patenttexten är på engelska. Det kan då vara vilket som helst av de andra EU-språken, till exempel svenska. ■ När EU-patentet kommer, kan man då vända sig till en domstol i Sverige för att stämma någon för patentintrång? – Nej, svensk domstol kan inte behandla EU-patent. De kommer att behandlas av en speciell europeisk domstol. Har vi tur kan vi dock få en nationell eller regional avdelning av en sådan i Sverige. Domstolen kommer att ha en sammansättning av domare från olika länder. För svenskt vidkommande torde behandlingsspråket då i första hand komma att vara engelska. INNOVATION eller KVARTALSKAPITALISM? En ödesfråga för utveckling av svensk industri ÄR INNOVATION MÖJLIG? Kapitalmarknaden är kortsiktig och hämmar innovation, myt eller verklighet? Huvuddelen av Sveriges innovationskraft finns i etablerade företag. Hur kan denna kreativa kraft balanseras mot kapitalmarknadens krav? Sverige ses som ett av världens mest innovativa länder, men vad är utfallet? Varför är det viktigt att utveckla svensk industriell produktion om vi ska satsa på innovation? Lågkostnadsjakt eller innovation? Hur ser alternativen ut för framgångsrik global svensk produktion? Hur kan företag balansera kostnadseffektivitet och hållbar innovation? AKTUELL FORSKNING Forskare från fem universitet och högskolor har med stöd av Vinnova formulerat några av svaren i en nyutkommen bok på Liber. Resultaten bygger på djupa fallstudier och enkätstudier av teknikföretag i Sverige, Europa och Nordamerika. Vill Du veta mera, kontakta gärna: – Lars Bengtsson, professor, Högskolan i Gävle, [email protected] – Johnny Lind, professor, Handelshögskolan i Stockholm, [email protected] Lön & personal | Dokumenthantering | Telefoni | Säkerhet | Patent Dina idéer är din framtid. Se till att de är skyddade. Med en historia från Saab Bofors Support och Bofors AB, vet vi hur bra uppﬁnningar ska skyddas. Nu är vi en del av Nobeli Business Support och hjälper stora och små företag i hela landet att trygga sin framtid. Nobeli Business Support, 691 80 Karlskoga Telefon: 0586-825 00 www.nobeli.se Tekniskt Nyskapande – ettårig innovationsutbildning Innovationer mognar med kunskap! Gör som Håkan – bli diplomerad uppﬁnnare! infor mationsteknologi innovationsvetenskap forskning för innovation i samproduktion med Anmäl dig till nästa utbildning som startar 2013-08-26 Håkan Andersson är på god väg att lansera sin andra innovation efter sin utbildning vid idéum® i Lidköping. SafeRider TM, med nackstöd och bälte, ökar säkerheten för rullstolsburna vid resa med buss eller färdtjänst. www.ideum.nu 0510-771 770 [email protected] Kontaktperson: Robert Nilsen Scanna kod för att se ﬁlm om Idéum U-FOLD i Almedalen 2–4 juli 2013 Visby, Gotland SEMINARIUM 1 Tid: 2 juli 2013 14:00–15:00 Plats: Restaurang Friheten Strandgatan 6 SEMINARIUM 2 Tid: 4 juli 2013 08:30–10:00 Kraftig straffsänkning för narkotikabrott – vem ska nu springa sista sträckan i behandlingsstafetten? Högsta domstolen har i en unik serie domar radikalt ändrat påföljderna rörande narkotikabrott. Detta påverkar inte minst alla som jobbar med behandling av narkotikamissbrukare. Men, är de riggade för detta? Medverkande: Astrid Eklund, vice överåklagare, Åklagarmyndigheten. Birgitta Göransson, tidigare regionchef, Kriminalvården Väst. Fred Nyberg, koordinator vid U-FOLD, Professor Uppsala universitet. Johan Pehrson, ledamot, justitieutskottet Folkpartiet. Karl Gudmundsson, vice ordförande, Sveriges Socialchefer. Thomas Bodström, advokat, Borgström & Bodström Advokatbyrå. Moderator: Lars Nylén, direktor vid U-FOLD, Uppsala universitet. Användningen av cannabis har ökat i Sverige. Allt ﬂer förespråkar en mer liberal syn på drogen och menar att den svenska drogpolitiken är förlegad. Men ska Sverige ge upp kampen mot cannabis och vad händer om vi gör det? Vad säger experterna om konsekvenserna av en legalisering? Medverkande: Fred Nyberg, Professor, Uppsala universitet. Astrid Eklund, Vice överåklagare, Åklagarämbetet. Walter Kegö, Senior fellow, ISDP. Morgan Johansson, Ordförande i justitieutskottet, (s). Gabriel Romanus, Fd socialminister fd VD Systembolaget. Moderator: Paulina Neuding, Chefredaktör NEO. SEMINARIUM 3 Hur farliga är droger? Relevanta behandlingsstrategier Plats: Restaurang Friheten Strandgatan 6 U-FOLD är en viktig plattform där nya vetenskapliga landvinningar snabbt kan kommuniceras mellan forskningsområden och sedan med praktiker ute i samhället. Det säger Fred Nyberg, professor i beroendeforskning vid Uppsala universitet och koordinator för U-FOLD. Är det dags att legalisera cannabis i Sverige? Plats: S:t Hansgatan 13 Tid: 4 juli 2013 14:00–15:00 ATT BRYTA VÄGEN MOT MISSBRUK U-FOLD är länken mellan Uppsalas forskning, prevention och behandling av läkemedels- och drogberoende. Vårt nätverk samlar bred erfarenhet, ny kunskap och skilda perspektiv. Vi bidrar till ökad förståelse och ett gemensamt förhållningssätt kring beroendekedjans mekanismer. U-FOLD skapar nya metoder att bryta vägen mot missbruk. I samverkan effektiviserar vi införandet av nya rön i preventiva insatser, vård och rättsliga åtgärder. Antalet droger på nätet ökar i en oroande takt. Hur samlar vi information om droger och hur bedömer vi deras effekter på hälsan, skadeverkan och risk för vanebildning? Hur möter vi den stora utmaningen att föra kunskapen vidare till dem som behandlar missbrukare? Medverkande: Agneta Öjehagen, professor i psykosocial forskning, Lunds universitet. Fred Nyberg, koordinator vid UFOLD, Professor Uppsala universitet. Lennart Heine, överläkare, Kriminalvården/Beroendecentrum Örebro. Maria Abrahamsson, riksdagsledamot, Moderaterna. Marika Bjerstedt-Hansen, socionom socialpolitiker, Socialdemokraterna. Martin Bråbäck, specialistläkare, medicinska fakulteten vid Lunds universitet. Moderator: Ann-Britt Ryd Pettersson, journalist, Sveriges Television. FORUM FÖR FORSKNING OM LÄKEMEDELS - OCH DROGBEROENDE U-FOLD www.ufold.uu.se 4 ! Befolkningsstudier underlättar läkemedelsutveckling folksjukdomarna kommer förbli en av våra största utmaningar. Nya befolkningsstudier kan Riskfaktorer för stroke och hjärtkärlsjukdomar behöver studeras i befolkningsstudier med moderna metoder ! sjukdom och behandling. "# $ !% $ ! & $ ! '%( # ) !* & !" ) + ! ,-/, ! 0 $ 1 # 2 31 "3 ! ' ( 31 ' 4 % * ! 4 % 56 47%548,-/9 4 ! ,$$ "% ! ! $ ! ! ! 4 # + 4 32 #$%&'(())) ( *$+ :;<=<-99,</> ? @AABBBACC C