Arkitektens roll i byggprocessen
1 Arkitektens roll i byggprocessen Hur upplevs arkitektens roll i byggprocessen och hur kan arkitektens roll förändras eller förbättras? Inledning Sedan arkitekturens begynnelse har arkitektens roll varit i förändring. Från byggmästare som Imohtep och Suger, till visionärer som Le Corbusier och Frank Lloyd Wright via teoretiker som Alberti och Vitruvius, har det givits olika definitioner av vad en arkitekt kan vara. Arkitekten har dessutom ständigt fått anpassa sig till teknikens framsteg vilket, med byggbranschens användande av datorer för framställning av projekt är högst aktuellt idag. Vi försöker i detta arbete reda ut vad arkitektens roll i byggprocessen är i dag utifrån fyra intervjuer samt artiklar om ämnet. Med denna information som grund ger vi sedan förslag på hur arkitektens roll skulle kunna förändras till fördel för arkitekturen och ett hållbart byggande. Vi har intervjuat tre arkitekter på olika kontor samt en entreprenör i byggbranschen och ställt följande frågor till dem: 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. Vilken roll brukar arkitekten ha i de olika projekten? Hur långt i processen är arkitekten delaktig? Hur ser man på arkitektens kompetenser / Hur tas dina kompetenser emot? Tycker du arkitektens roll behöver förändras? Hur fungerar samarbetet arkitekt-beställare och arkitekt-byggledare? Vad är din bild av arkitektens roll i Sverige jämfört med andra länder? Tycker du att rollen har förändrats sedan du började? Intervju med arkitekt Jonas Berg, Okidoki Arkitekter Byggprocessen VBEA05 Andreolli Raphael, Arvidsson Carl, Berg Elisabeth, Nyman Synnöve 2 Arkitektens roll i de olika projekten varierar beroende på beställaren. Antingen får man ett stort förtroende och får vara med långt i projektet och engageras i olika frågor allteftersom. Eller så är man bara en del i början som står för projektering och ritningar, men kopplas sedan bort när det verkliga bygget tar vid. Hur långt Jonas som arkitekt brukar vara med i processen beror på entreprenadformen. Totalentreprenad, som är den vanligaste entreprenadformen, innebär att arkitekten oftast har en liten roll i byggprocessen och kopplas bort tidigt. Projektet köps till exempel då av beställare som lägger ut ett förfrågningsunderlag till andra arkitektkontor som är specialiserade på projektering av andra kontors projekt. Bristande kunskap om projektet och platsorientering leder till brister i det slutgiltiga resultatet vad gäller tekniskt hållbarhet och kopplingen till platsen. Generalentreprenad å andra sidan är mera tacksamt ur arkitektens hänseende, då denne får vara mer delaktig i hela processen och man aktivt rådfrågar arkitekten. Arkitekten är då konsult under bygget. Jonas tycker att beställaren för det mesta är lyhörd för arkitektens idéer och värdesätter helhetstänket. Det är också högst beroende av de olika beställarna. Han menar att det finns en problematik i byggnadspolitiken, där arkitekten och den hållbara arkitekturen åsidosätts. Lagen om offentlig upphandling som innebär att billigaste lösningen går först gör att till exempel beställare kan välja att inte gå vidare med det ursprungliga arkitektkontoret som ritat projektet utan gå vidare med projektet till andra kontor. Detta vittnar om ett synsätt där arkitektens roll är underminerad ekonomin som varken gynnar stadsutvecklingen eller arkitekturen och är inte hållbarheten i längden. Om lagarna reglerades så att de gynnade arkitekten och man inte behövde avbryta så tidigt i projektet skulle det öka arkitektens inflytande, engagemang och sedermera kunskap inom byggprocessens alla skeenden. Det skulle kunna bidra till att ändra byggbranschens kanske ibland bristande respekt och förståelse för arkitektens betydelse och kompetenser och skapa en arkitektur som var hållbar i fler led och i längden. Intervju av Karin Manner, nuvarande Kommunarkitekt vid Hammarö Kommun i Värmlands län Byggprocessen VBEA05 Andreolli Raphael, Arvidsson Carl, Berg Elisabeth, Nyman Synnöve 3 Angående arkitektens roll i dag anser Karin Manner att arkitekten ofta har en större roll i början då idéer bollas och dialoger för med intressenter samt brukare. Arkitekten tar sedan en mer tillbakadragen roll då byggare och byggnadsingenjör tar över mer. Det är hennes uppfattning att arkitekten generellt sett är med i hela projekteringsprocessen, men hon tycker även spontant att det är tråkigt att många värden prutas bort sent i projektet utan att man då rådfrågar den berörda arkitekten. Vad gäller arkitektens kompetensers mottagande säger Karin att de mottas initialt positivt då projektet är mer löst, men att arkitekten senare i processen kan ses som en kostnadsdrivare, p.g.a. material eller utformningsval som må vara kostsamma, men som även kan ge andra mervärden. Manner anser även att fler arkitekter bör ta på sig en projektledarroll och vara ansvarig från ”ax till limpa”. Det skulle stärka rollen och göra arkitekten mer kunnig och mindre ifrågasatt. Vidare poängterar hon att arkitekten är i tydligare beroendeställning till beställaren än vad byggaren är. Hon säger att svenska arkitekter generellt sett har mindre makt över slutresultatet än deras utländska kollegor eftersom man i Sverige valt att inte vara projektledare. Hon poängterar dock att detta kanske är en myt eller missuppfattning från hennes sida. Karin avslutar med att diskutera hur arkitektens roll har förändrats sedan hon började arbeta som arkitekt. Idag är det är mer prat om staden och dess värden. Arkitekten är en viktig del i dialogen med de som använder byggnaden eller staden och känns mer som en lagspelare än innan, då det kanske tidigare oftare var en ensam ”gubbe” på kontoret som satt och ritade. Hon framhäver att det hålls dialoger och liknande tidigt i processen och där tror hon att arkitekterna har en jätteviktig roll idag jämfört med tidigare. Intervju med styrelseledamot Richard Lindström för byggnadsentreprenaden BTH Bygg AB i Solna Byggprocessen VBEA05 Andreolli Raphael, Arvidsson Carl, Berg Elisabeth, Nyman Synnöve 4 Richard Lindström berättar att arkitekten oftast får utgå ifrån deras vision och koncept, styrande regelverk och bestämmelser samt utifrån detta ge förslag i form av koncept, skisser och idéer. Vid accept går processen vidare med arkitekten som drivande och rådgivande. Det är inte ovanligt, att slutresultatet består av en kompromiss mellan vision, regelverk och ekonomi. Tanken är alltid att låta arkitekten komma in så tidigt som möjligt i processen. I konceptet ingår marknadsundersökningar av tänkta målgrupper, demografi och preferenser. Han menar därtill att arkitektens aktiva insats fasas ut vid produktionsstart, men projektet följs ändå upp intill färdigställande Richard finner det viktigt att arkitekten även har en allt mer bred kompetens med avseende på samhällsutveckling, uttryck, tidsströmningar, utblickar och marknadsbeteende. I botten förutsätts det givetvis, att en djup fackkompetens finns. Arkitekten bör nog leva och verka i själva samhällsutvecklingen och fånga upp de viktigare behoven. Det är nog också en fördel, om arkitekten i viss mån kan förutse samhällsutvecklingen. Det krävs mod och engagemang för att "gå emot strömmen". Enligt företagets erfarenhet finns en ömsesidig respekt mellan arkitekt och beställare och därav följer oftast ett gott samarbete i konsensus. Richard Lindström har ingen grundad uppfattning om arkitektens roll i Sverige jämfört med andra länder. Han kan dock tänka sig, att även här gäller "den svenska modellen" i hög grad. Detta innebär ett mer utvecklat samarbete, där allas synpunkter tidigt kommer till tals och beaktas och att det finns ett utrymme för anpassning och kompromiss. Det är möjligt, att andra länder har en annan kultur med en mer uttalat självklar roll för arkitekten och där utrymmet för kompromisser utifrån arkitektens förslag är begränsat. Avslutningsvis menar han att arkitektens roll, har kanske mest förändrats till arbetssätt och kravet på en bredare förståelse för hela processen, vilket är bra och utvecklande. Intervju med Christer Nilsson, arkitekt som driver eget kontor Vilken roll han som arkitekt brukar ha beror på vilket projekt det handlar om. Om det är en privat beställare som vill bygga en villa så gör han arbetsritningar och beskrivningar och skickar Byggprocessen VBEA05 Andreolli Raphael, Arvidsson Carl, Berg Elisabeth, Nyman Synnöve 5 även ut förfrågningsunderlag till de olika entreprenörerna. Sedan föreslår han för beställaren vilken som ger bäst anbud. Det kan även vara så att en totalentreprenör kontaktar honom och vill att han ska rita men då är oftast utformningen till stor del bestämd och han har inte lika stor frihet. Christer gör A-ritningar (Planer, sektioner, fasader) som sedan skickas vidare till konstruktören, El- och VVS projektören. I ett större projekt är det projektledaren som sammanställer handlingarna och skickar till entreprenören. Ibland är han med på byggmöten när man väl har börjat bygga, men oftast slutar det vid projekteringsstadiet. På frågan om hur hans kompetenser tas emot av de andra som är involverade i byggprocessen svarar han att det handlar om att försöka göra ett bra jobb för det uppskattas av de andra. Att man måste vara flexibel, kunna ändra lite och försöka hitta andra lösningar och bygga upp ett förtroende. Just eftersom det ofta är nya aktörer involverade i varje projekt så är det viktigt att man har förtroende för varandra. Undvika att göra för krångliga lösningar som kostar mer pengar eftersom det inte uppskattas av de andra. ”Det är en balans mellan byggherren som vill ha det där extra och entreprenören som vill att det ska vara enkelt och billigt”. Samarbetet mellan Christer och byggledaren i de olika projekten fungerar bra. Byggledaren är den som samordnar och kallar till byggmöten. Det händer ibland att byggledaren tar egna initiativ eller beslut utan att informera de andra, men det brukar fungera bra utan konflikter. Även samarbetet mellan Christer och beställaren tycker han fungerar bra, åtminstone i början. Då är man optimistisk och har idéer och skissar. Man är inne i en skapandeprocess och det är positivt. På slutet kan det ofta bli dyrare än vad beställaren tänkt sig och frågar då arkitekten varför det blev så dyrt. När en entreprenör väl har fått jobbet finns det ingen konkurrens och de kan ta lite extra betalt för att tjäna mer. På frågan om han tycker att arkitektens roll behöver förändras svarar han att arkitekten borde ha en mer central roll och mer ekonomiskt ansvar, som till exempel i Frankrike där man är mer ekonomiskt medveten. Han menar att arkitekten är mer inne i skapandeprocessen och tänker inte alltid på kostnaderna, eftersom entreprenören har det ansvaret. Det är bra att ha lite koll på vad det kommer att kosta, så beställaren vet om det handlar om 7 eller 18 miljoner kronor. Han upplever att arkitekten har en svagare roll i Sverige jämfört med till exempel Norge och Finland, där han också har jobbat. Det var under 1960-talet i Sverige som entreprenörerna fick större ansvar då man började massproducera och rationalisera med prefabricerade element. Om man jämför med hur det är att vara arkitekt idag jämfört med när Christer började arbeta på 70-talet så säger han att hans roll som arkitekt i byggprocessen är sig ganska lik, men idag går allting mycket fortare, både projekteringsprocessen och byggproduktionen. En annan viktigt skillnad är att när Christer började ritade man för hand, medan idag görs nästan allt på datorn och med teknikens utveckling har allt blivit mer industriellt tillverkat. Andra röster om arkitektens roll i dagens Sverige Arkitekten har en central roll i projekteringen och som Sveriges arkitekter skriver i en artikel på sin hemsida1 så handlar projektering inte bara om att rita former och rum utan att sammanväga Byggprocessen VBEA05 Andreolli Raphael, Arvidsson Carl, Berg Elisabeth, Nyman Synnöve 6 tekniska, ekonomiska, ekologiska och estetiska idéer till en helhet i dialog med kunden. Samtidigt som arkitekten också ska fungera som byggherrens rådgivare. Förr var arkitekten mer involverad genom hela processen och fungerade lite som en ledare, vilket är fallet i många andra europeiska länder. Tobias Olsson, arkitekturpolitisk chef för Sveriges arkitekter2, tycker att synen på arkitekter behöver förbättras och ser gärna arkitekten i rollen som projektledare. Enligt honom ses arkitektur av många som en dyr utsmyckning och det kan vara svårt att föra fram argument om arkitektur, som ju handlar om kvalitativa omätbara värden, i debatter jämfört med siffror som entreprenören visar fram. 1) ”Vad är en arkitekt” Sveriges Arkitekter (2015/02/06) https://www.arkitekt.se/vad-ar-en-arkitekt/ 2) ”Tobias Olsson: Jag vill se arkitektur som ett verktyg” ur byggindustrin 2014-04-04 Diskussion Likheter som vi hittade i de olika intervjuerna var att arkitekten har en viktig roll tidigt i projekten fram till att byggproduktionen tar vid och sedan fasas den ut. Man har oftast en positiv Byggprocessen VBEA05 Andreolli Raphael, Arvidsson Carl, Berg Elisabeth, Nyman Synnöve 7 bild av arkitektens kompetenser men om projekten drar iväg i kostnader tenderar man att lägga skulden på arkitekten som får rollen som den kostnadsdrivande. Andra gemensamma nämnare vi hittade var att arkitekterna gärna ville fullfölja projekten för att bli mer insatta och engagerade. Detta skulle ge arkitekten mer kunskap om tekniska och ekonomiska aspekter och i längden bidra till att stärka arkitektens roll och inflytande genom hela processen. Idag är det byggprojektledaren som har det övergripande ansvaret. På frågan om vad man har för uppfattning om arkitektens roll i Sverige jämfört med utomlands så var den gängse uppfattningen att arkitekterna i andra länder har större inflytande under hela processen och har mer kunskap om det tekniska och ekonomiska och därmed större kontroll över slutresultatet. Ändrat arbetssätt och teknisk utveckling har bidragit till en förändrad roll för arkitekten i Sverige. Som en av arkitekterna svarade så har stadens värden och folket inkluderats i processen och det är ett vidare samarbete än tidigare då många av besluten låg i händerna på den ensamma arkitekten vid skrivbordet. Är det önskvärt att arkitektens roll förändras/ breddas? Med tanke på att det idag inte är ovanligt att det projekterande förslaget vid slutbesiktning inte har kvar de initiala idéerna och värdena, utan blivit mer av en kompromiss, så skulle det vara bra om arkitekten hade mer inflytande i processen. Huvudproblematiken som går att utläsa ur denna studie är att det saknas en person som är med från början till slut. En person som har koll på hur resultatet kommer bli, vilket borde vara arkitektens roll. Eller arkitekten tillsammans med en ingenjör. Idag har projektledaren det som mest kan närma sig en sådan roll, men projektledaren är utbildad utifrån de hårda värdena, såsom ekonomi och struktur, vilket kan ha som konsekvens att de mjuka värdenas vision glöms bort. Tittar man tillbaka i historien kan man se att arkitekten ofta stod med på ett projekts byggarbetsplats, vilket även speglas i arkitekturen. Det finns flera faktorer som skulle kunna förändras för att förstärka arkitektens status och inflytande i byggprocessen. Det är i skolan grunden för arbetslivet läggs. Här gäller det att förbereda studenterna så bra som möjligt för arbetslivet. Idag finns det ett glapp mellan studierna och verkligheten. Man skulle kunna tänka sig ett större samarbete mellan den byggtekniska sektionen och arkitektursektionen. Även mer kunskap inom teknik och ekonomi. Ett annat inslag skulle kunna vara studiebesök på en byggarbetsplats och att initiera en dialog och en förståelse sinsemellan. Samtidigt har det på senare tid kommit några utbildningar som kombinerar arkitektur och teknik i Sverige. Arkitektur och teknik, AT på Chalmers har till exempel funnits sedan 2006. Arkitektens roll är hårt styrd av entreprenadformen. Som det ser ut idag är totalentreprenad den vanligaste ansvarsformen i större byggprojekt. Denna form talar för ekonomisk effektivitet och lägsta kostnad i byggprojektet. Arkitektens inflytande och kreativa roll begränsas jämfört med till exempel generalentreprenad. Byggprocessen VBEA05 Andreolli Raphael, Arvidsson Carl, Berg Elisabeth, Nyman Synnöve 8 Sammanfattning Vi tror att arkitektens roll kan förbättras genom att utbildningen på ett tidigt stadie fokuserar på att förbereda studenter på yrkeslivet och grundar en kultur av samarbete mellan de inblandade yrkesfälten. Genom mer kunskap om teknik och ekonomi kan arkitekten få mer inflytande och på så vis vara med i längre i processen. Byggprocessen VBEA05 Andreolli Raphael, Arvidsson Carl, Berg Elisabeth, Nyman Synnöve
© Copyright 2024