Lugn och ro i förskolan ljudmiljöns
Lugn och ro i förskolan ljudmiljöns betydelse för barns och vuxnas arbetsmiljö 4 7 Förskolan Myran – ”Var är alla barnen?” ”Framtidens förskola” 10Förskolepersonal! 12 Irenes tinnitus 14 Fredrik Sjödin – för en bullerfri förskola 16 Skogen – friluftsförskola i Upplands Väsby 18 Hörseltestaren – förskolepersonal testar appen 20 Tysta leksaker 22Beslutsfattare! 23 Föräldrar! 2 Form: West Studios | Text: Hörselskadades distrikt i Stockholms län Innehåll Hej! Vi vill att samhället som helhet ska bli mindre bullrigt. Förutom att bullret är störande så orsakar det också hörselskador. Syftet med denna skrift är att vi vill ge inspiration till att det skapas samtal om ljudmiljö i förskolan. Barn som befinner sig i ett tidigt skede i sin språkutveckling är särskilt utsatta för en dålig ljudmiljö och personal inom förskolan är den yrkesgrupp som är mest utsatta för buller. I Stockholms län finns det 2 216 förskolor. I juni 2015 var 119 420 barn inskrivna i och 23 005 personer anställda vid förskolan. Det är alltså många som berörs och främst riktar sig denna skrift till förskolepersonal, föräldrar och beslutsfattare. Orsakerna till en dålig ljudmiljö i det enskilda fallet kan förstås variera och därmed också vilka åtgärder som måste till. Men någonstans måste vi börja nysta i problemet och i slutändan måste någon ta tag i det. Vi hoppas att detta är du! Hörselskadades distrikt i Stockholms län 3 På förskolan Myran vattnar man med ”tystnadskanna” Att förbättra akustik och köpa tysta leksaker till en förskola kan bli dyrt. Men varje förskola kan skapa metoder för att få ner ljudnivåerna i barngrupperna. Vi har vikarier som frågar ”var är alla barnen?” för de tycker vi har det så tyst, säger Ulla Ekelöf, förskollärare på förskolan Myran på Gotland, som är föregångare på området. 2007 uppmättes höga ljudnivåer på förskolan Myran och då tog Gotlands nya bullerteam sig an förskolans lokaler och bullersanerade dem med ljudabsorbenter och tysta leksaker. Då passade personalen på att starta upp ett pedagogiskt arbete som skulle skapa ännu mer lugn, inspirerade av Ammot ”Artister och musiker mot tinnitus” material ”Huller om buller”. Metoderna är nu väl integrerade i verksamheten och tränas in efter förmåga redan med de små barnen. Varje termin startar man upp med en eller två ljudveckor, då allt fokus är på att göra barnen uppmärksamma på ljud. Ett exempel är när man går på ljudpromenad med barnen. Vi går runt i området och lyssnar efter olika ljud, som lastbilar, fåglar och vinden. Sen samlar vi ljuden i en ”burk” och reflekterar över dem när vi kommer hem, säger Ulla Ekelöf, barnskötare. Barnen kan även få i hemläxa att fråga om familjens bästa och värsta ljud. På avdelningarna används det klassiska ”örat” som lyser i olika färger beroende på ljudnivån. Inuti örat bor ”hårcellen Ellen” som barnen ibland får trösta med tysthet. – Hårcellen Ellen blir ledsen om det är för bullrigt, så barnen kan få gå runt och samla tystnad i en kanna för att ”vattna henne”, säger Ulla Ekelöf. 4 Lekfullt blir det också genom att man ibland klär ut sig till två karaktärer – Tone och Poff. De kommer och besöker oss ibland och pratar om ljud, säger Ulla Ekelöf. Rutiner är a och o på förskolan eftersom det är vid förflyttningsmomenten som barnen låter mest. Man tar alltid emot utomhus och sedan tar man in några barn i taget på avdelningen. En pedagog slussar barnen in till en tavla där de med hjälp av en magnetknapp väljer en avskärmad station för dagens aktivitet. Det ger ett automatiskt lugn och vi slipper stimmet och stojet i hallen, säger Ulla Ekelöf. Vid matsituationen delar man upp sig och äter i olika rum. Och även utomhus leker barnen i stationer för att det inte bara ska bli spring. Personalen tänker också hela tiden på vilken ton de använder till barnen. Sänker du rösten sänker barnen också rösten. Och vi skriker inte tvärs över salen utan går alltid fram till barnen och pratar med dem. 5 Metoderna ger piggare pedagoger och piggare barn, enligt Ulla Ekelöf. Och föräldrarna är nöjda över barnens lugnare miljö. Ulla Ekelöf önskar att fler vågade ta tag i att förändra förskolemiljön på liknande sätt. – Många tror nog det måste kosta jättemycket att förbättra ljudmiljön, men om man börjar i det lilla så kan man göra mycket, säger hon. Läs mer om förskolan Myrans pedagogiska förhållningssätt: http://www.gotland.se/37327 Länkar: Artister och musiker mot tinnitus www.ammot.se Checklista för ljudmiljö http://www.prevent.se/globalassets/documents/prevent.se/ arbetsmiljoarbete/systematiskt-arbetmiljoarbete/checklista/ branschchecklistor/checklista_ljudguide-forskolan.pdf Ljudguide för förskolan http://www.prevent.se/ljudguideforskolan/ Bullret bort - en liten bok om ljudnivå på förskolan https://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/12934/ buller-bort-liten-bok-ljudniva-forskola.pdf 6 Text och Foto: Martina Nyhlin I ”Framtidens förskola” står tystnaden i centrum Stockholm växer och det behövs hela tiden fler förskolor. Men det går att bygga snabbt och ändå få en bra ljudmiljö. Företaget SISAB som förvaltar skolor och förskolor i Stockholm har tagit fram en konceptförskola – ”Framtidens förskola” som ska gå snabbt att färdigställa, och där har de tänkt extra på akustiken. Och personalen är helnöjd. Det är enorm skillnad på ljudnivåerna här, jämfört med där jag varit tidigare, säger Agneta Engren, förskolechef på förskolan Zinket den andra av Sisabs konceptförskolor som står klar. Det är mellanmålsdags på förskolan Zinket i Hässelby. När barnen vandrar nedför trappan hörs deras prat och tramp ovanligt mjukt och vid matbordet klirrar glasen ovanligt milt. Konceptet ”Framtidens förskola” finns i tre storlekar, och tanken är att enbart utseendet på fasaden ändras på olika platser. Ljudmiljön som tagits fram kommer bli ungefär densamma i de 30 konceptförskolor som nu planeras. I de pedagogiska rummen (lekrum, allrum och vilrum), där barnen både skall leka och lära uppnår man ljudklass A, trots att man egentligen bara är skyldiga att ha ljudklass C enligt Boverkets regler. 7 Taken på alla avdelningar har dubbelt så tjocka akustikplattor mot normalt, 40 centimeter plus en 50 millimeter extra basskiva. Effekten man får av plattorna är som känslan du har när du stänger av en fläkt och ljudet försvinner. Det ger tystnad, säger Yvet Martin, akustiker som varit med i arbetet. Takplattorna kompletteras med väggabsorbenter – stora ljuddämpande plattor – och även golvens undersidor har ljuddämpning. En viktig regel för ljudmiljön är dock att man inte får dämpa allt ljud. Man måste lämna lite hårt material här och där, för att de för språket viktiga konsonanterna ska studsa tillbaka. Då hör man tydligt vad andra säger, blir man lugn och kan sänka rösten, säger Yvet Martin. Även möbler och rumsavdelare har valts ut för att dämpa ljud. En rundvandring i ateljén och de färgglatt och hemtrevligt inredda rummen på övervåningen visar hur ljudnivån upplevs tystare ju mindre rummen är. Yvet Martin berättar att man dock inte satsat på för tjocka väggar, eftersom det kräver tunga dörrar som är svåra att öppna för barnen. Hon intygar dock att det ändå är tyst mellan rummen. I andra förskolor hör man vad som händer i rummet intill. Det gör man inte här, säger Agneta Engren. Och förskolläraren Katarina Sjöqvist är mycket nöjd med sin arbetsmiljö. Det är så mycket bättre här än på alla andra förskolor jag jobbat på, och här finns inget buller från möbler, grindar och så vidare, det är som att det inte är någon efterklang i ljudet, säger hon. 8 9 Text och Foto: Martina Nyhlin Förskolepersonal! Du som jobbar på förskolan har kanske tänkt att ljudnivån är för hög på din arbetsplats. Du är inte ensam, det finns många som rapporterar om detta. Enligt Arbetsmiljöverkets undersökning Arbetsorsakade besvär 2014 är förskollärare och fritidspedagoger den yrkesgrupp som har störst besvär med bullrig arbetsmiljö. Ni har alltså en bullrigare miljö än både militärer och smeder! Du som ofta har huvudvärk, är stressad, trött och kanske har Tinnitus kan hitta orsaken i dålig ljudmiljö på din arbetsplats. Upplever du problem är det förstås viktigt att det genomförs en skyddsrond som kartlägger vilka problem med ljudmiljön som finns på din arbetsplats. Du som personal kan förstås också arbeta med att förbättra ljudnivån på förskolan genom att lära barnen hur man uppnår en behaglig ljudnivå. Genom att barnen får kunskap kan de också ta med den hem för att påverka sina föräldrar att skapa en god ljudmiljö i hemmet. En enkel kartläggning kan ni göra genom att använda Arbetsmiljöverkets app Buller som finns för nerladdning till din mobiltelefon. En god ljudnivå på förskolan främjar inlärning och språkutveckling hos barnen. Barn i förskoleåldern är i ett tidigt skede av sin språkutveckling och då är det särskilt viktigt att barnen har en bra ljudmiljö. Både barnen och du mår bättre av en god ljudmiljö! 10 Länkar: Om ljudmiljö i förskolan: www.prevent.se/ljudguideforskolan Om hörsel: www.horsellinjen.se Testa din egen hörsel: www.horseltestaren.se (kan också laddas ner som app ”Hörseltestaren” på App Store eller Google play) 11 Irenes tinnitus stör henne inte längre Forskning visar att nedsatt hörsel och tinnitus är mer än dubbelt så vanligt bland förskollärare än bland andra. En av de som fått tinnitus är Irene Garpeman, förskollärare i Stockholms stad. Det tjöt hela tiden i båda öronen, säger hon. Tinnitus är svårbehandlat men det finns hjälp att få. Det var en vanlig eftermiddag på förskolan för sex år sedan, barnen lekte på som vanligt och var inte särskilt högljudda. Men Irene Garpeman hade tänkt på att det var dålig akustik i de nybyggda förskolelokaler där hon jobbade och plötsligt kände hon att det började susa i öronen. Jag fick hålla för ena örat för jag kände att det gjorde så ont. Dagen efter pep det i örat och läkare konstaterade snart att hon hade tinnitus. I början mådde hon väldigt dåligt av det ständiga ljudet. Jag fick andnöd och tänkte – ska jag ha det så här hela livet? 12 Eftersom det var akustiken i förskolelokalerna som var problemet sa hon upp sig direkt och bytte till en ny förskola. Jag hade tänkt byta yrke helt, men jag trivs så bra på mitt jobb, så jag stannade kvar, säger hon. Hon fick kontakt med en specialist som hjälpte henne att hitta metoder för att hantera tinnitusen. Jag använde KBT och jobbade bort det mentalt. Jag försökte att inte lyssna på ljudet och gilla läget helt enkelt, säger Irene Garpeman. Den nya förskolan är har mycket bättre akustik och större möjligheter till utomhusvistelse för barnen, vilket underlättar för Irene Garpeman. Efter fem år känner hon nu bara av tinnitusen vid vissa tillfällen. Det kommer tillbaka ibland när jag är stressad eller förkyld, eller det är något speciellt, säger hon. Tinnitus kan upplevas som allt från ett svagt sus till ett starkt, påträngande ljud. Den som känner av tecken på tinnitus bör vända sig till en husläkare eller till en öronläkare som har vårdavtal med landstinget för att få en bedömning av hur stort problemet är, så olika åtgärder sättas in. – Tinnitus lindras mest effektivt med hjälp av en kombination av olika åtgärder, men man använder sig mest av olika meditationsformer och KBT, kognitiv beteendeterapi, säger Elisabeth Ternevall som är överläkare och jobbat med tinnituspatienter i många år på Hörsel och Balanskliniken på Karolinska Universitetssjukhuset. Personer har även blivit bättre med hjälp av en ljudstimulator som via ett svagt brus lär hjärnan att sluta lyssna på tinnitusljudet. Avslappning och bettskena kan också hjälpa eftersom tinnitus kan orsakas av spända käkar. I de allra flesta fall kan man må bättre och hantera tinnitus bättre om man får hjälp, säger Elisabeth Ternevall. 13 Text och Foto: Martina Nyhlin Fredrik Sjödin – forskaren som kämpar för en bullerfri förskola Många tror att förskolebarn mår dåligt av buller, men trots det forskas det inte mycket om exakt på vilket sätt. Men nu ska forskare ta reda på hur normalhörande och hörselskadade barn påverkas av en dag på förskolan. Bakom projektet står Fredrik Sjödin – forskaren som gjort förskolemiljöns ljudmiljö till sin livsuppgift. Hur mår barn efter en dag bland hojtande kompisar och slamrande leksaker? Många föräldrar som tagit med ett utmattat och argt barn hem i vagnen vet det, men forskningen säger desto mindre. Men i ett projekt stöttat av Hörselforskningsfonden ska Fredrik Sjödin, forskare vid institutionen för psykologi i Umeå, nu titta på hur barn på en förskoleavdelning med hörande barn och en med hörselskadade barn påverkas av buller. Vi kommer att fokusera på om hörselskador gör att man är extra känslig, men studien ska också ge kunskap om hur barn i allmänhet påverkas. Vi kommer också att få veta om man lyckas bättre med att skapa en bra ljudmiljö på en avdelning där barnen har nedsatt hörsel. Fredrik Sjödin har forskat på förskolepersonalens arbetsmiljö hela sin karriär. Han har bland annat visat att hundra undersökta anställda vid förskolorna i Umeå kommun hade problem med tinnitus och att en fjärdedel hade hörselnedsättning på grund av den bullriga miljön. Bullret i förskolan blir extra stressande eftersom pedagogerna måste vara uppmärksamma på alla ljud för att kunna hjälpa barnen. 14 Fredrik Sjödin fann dock att förskolepersonalens hörselproblem sällan klassificeras som hörselskador då skadorna är på fel frekvenser i örat. – Inom industrin får 80 procent igenom sina arbetsskadeanmälningar, inom förskolan är det bara 20 procent. Det beror på att man bygger klassificeringarna av arbetsskador på industrin, säger Fredrik Sjödin. Hur förskolebarnens hörsel påverkas finns det ännu ingen forskning om. Förskolebarn omfattas inte av arbetsmiljölagen och därför forskar man inte på dem inom arbetsmiljöforskningen, säger Fredrik Sjödin. Men via forskning på skolbarn vet man att buller är negativt för barns inlärning. Och när bullret består av andra människoröster är det extra svårt att koppla bort det. Mänskligt tal har som en direktkanal in i hjärnan på oss, så det är svårt att skärma av, säger Fredrik Sjödin. Forskning vid Högskolan i Gävle har även visat att barns minne försämras om de tar in information i en dålig akustisk miljö. Fredrik Sjödin tycker att det behövs nya grepp för att lyfta frågan om buller i förskolan. I ett annat projekt ska han därför kombinera pedagogisk forskning och arbetsmiljöforskning. I fältstudier på förskolor i hela Sverige ska man studera hur bullernivåerna kan sänkas inom olika pedagogiska riktningar, som Waldorf, Montessori och Reggio Emilia. – Vi ska inte peka ut vilken pedagogik som är ”bäst” utan peka på goda exempel inom alla riktningar, säger han. Han sammanställer också just nu ett projekt där man tittat på hur tysta leksaker påverkar bullernivåerna. Båda projekten handlar dock i första hand om personalens arbetsmiljö. – Men jag brukar tänka att även den forskning jag gör på personalens situation gynnar barnen, säger Fredrik Sjödin. Länk till Fredrik Sjödins forskning: http://www.arbeteochhalsa.org Text: Martina Nyhlin 15 Skogen – som balsam för trötta öron Många väljer en utomhusförskola för att de vill ge barnen en mindre bullrig vardag. Och skogen är som balsam för våra öron om man ska tro akustiker. – I skogen låter det pyttelite, säger Linus, som går på friluftsförskola i Upplands Väsby. Det är förmiddag på förskolan Bullerbyn i Upplands Väsby. Femåringarna ”Äventyrarna” har fått på sig gula västar och ryggsäckar och är på jakt efter nypon, blåbär och björnbär i skogen. Barnen söker upp var sin buske eller tuva med bär och är fullt sysselsatta med att klippa av bären med sax. De småpratar och hjälper varandra att få av björnbären som sitter lite hårt, men av kaos och skrik syns inget. – Så här skulle de inte prata med varandra inne, då höjer de lätt rösterna för att överrösta varandra, säger förskolläraren Lena Broman som guidar barnen i skogen tillsammans med förskolechefen Anna Enell Svensson. De har båda jobbat på ”vanlig” förskola innan de började på friluftsförskola, och uppskattar sin nya tillvaro. – Barnen blir lugnare, de skriker inte på samma sätt när de är ute i skogen, säger Lena Broman. När barnen ätit sitt förmiddagsmellis på varsin sten i skogen höjs ljudnivåerna då de hittar en härlig klippa att klättra upp på. Men deras hojtanden hörs mjukare i den öppna gläntan än vad de skulle ha gjort i en instängd lokal. – Även om de springer runt och hojtar blir det aldrig samma ljudnivåer i skogen, säger Lena Broman. 16 – Ja, inomhus är det mycket svårare att tåla höga ljud, säger Anna Enell Svensson. Skogen är en bra ljudmiljö, så bra att man borde få inomhusmiljöer att efterlikna den. Det menar Jonas Christensson, som jobbar på företaget Ecophon. – Utomhus kan du enkelt höra varifrån ljudet kommer för det passerar dina öron bara en gång och kommer inte tillbaka. Då känner hjärnan en trygghet och har kontroll över situationen, säger han. I en lokal med hårda väggar och tak blir det en massa ljudreflexer som studsar tillbaka in i rummet och du kan inte urskilja var de kommer ifrån. Hjärnan har svårt att tolka dessa ljudreflexer och då blir den stressad. – Ut med ungarna i skogen i stället, så att de får lyssna på naturliga ljud, säger han. I skogen i Upplands Väsby är förskoleeleven Elvira i alla fall mycket nöjd med att få leka med kompisarna bland träden. Även hon är uppmärksam på ljudskillnaderna. – Det låter inte så mycket här ute, för barnen är på olika ställen. Inomhus är det alltid många som skriker, säger hon. Text och Foto: Martina Nyhlin Mer om Jonas Christenssons forskning: http://www.ljudskolan.se 17 Här testar förskolepersonalen sin hörsel Jobbar du i förskolan och är orolig för din hörsel och ljudmiljön i lokalerna? Nu finns det appar för att snabbtesta både hörsel och bullernivåer. På Hedvig Eleonora förskola fick personalen både lugnande och mindre lugnande besked när de testade Hörseltestaren*, men alla hade det gemensamt att de har svårt att hantera höga ljud. – Jag är trött i huvudet efter en arbetsdag, säger Marie Timmermans, som provade testet. Hörseltestaren är inte något vattentätt sätt att kontrollera sin hörsel, men det kan ge en fingervisning om hur det står till med öronens status efter många års arbete i förskolan. I appen får man lyssna efter ord i olika nivåer av bakgrundsbuller och försöka klicka på rätt ord. Efter att ha lyssnat på tjugo ord ger appen ett omdöme om ens hörsel. Marie Timmermans får beskedet att hennes test tyder på normal hörsel. Men kollegan Nelly Duran, som är skyddsombud på förskolan får anledning att kolla upp hörseln, eftersom hon får resultatet ”sämre än normalt”. – Jag har blivit känslig för ljud i vissa perioder, till exempel kan en vattenkran vara ett jobbigt ljud, säger hon, som strider för att personalen ska få speciellt anpassade hörselskydd eller öronproppar. När Minh Fetz testar sin hörsel får hon svaret att hon har normal hörsel. Men hon störs ofta av höga ljudnivåer. – Jag hade tinnitus redan innan jag började på förskola och blir det höga ljud blir det fruktansvärt jobbigt, säger Minh Fetz. Avdelningen de tre jobbar på var egentligen inte tänkt som en avdelning när förskolan installerades i k-märkta lokaler på Östermalm. Den består av ett enda stort rum utan rumsavdelare och barnen är alla i treårsåldern. När bullermätaren testas på avdelningen varierar decibeltalet. Ljudet ligger enligt mätaren på 50–60 decibel när barnen leker lugnt. * Appen Hörseltestaren har utvecklats av Forskningsinstitutet Hörselbron AB. 18 FAKTA: Vanliga tecken på att man har någon form av hörselskada: • Man märker att man hör sämre än andra människor • Man tycker att andra börjat tala otydligt och svagt • Anhöriga säger att man höjer ljudet på teven • Man märker att man hör sämre på det ena örat, till exempel då man talar i telefon • Det känns som om man har lock för örat • Det susar eller piper i örat, man har så kallad tinnitus • Man har svårt att uppfatta då många talar samtidigt. • Källa: 1177 Men när något barn ger till ett glädjetjut stiger nivån upp till 85 decibel. Samma sak när leksakskastrullen i plåt ramlar i golvet. Värst tycker personalen det är på småbarnsavdelningen, när barnen gråter i famnen. – Vi tar ju alltid upp dem i famnen och då gråter de nära ens öra, det är väldigt svårt, säger Marie Timmermans. Trots att hon är ljudkänslig har hon aldrig testat hörseln hos läkare. Men det är något förskollärare som har problem med ljud borde göra, det säger Elisabet Ternevall, överläkare på Hörsel och balanskliniken på Rosenlunds sjukhus. Om man har symptom på hörselproblem är det viktigt att ta reda på om man har hörselskada, hörselnedsättning, tinnitus eller ljudöverkänslighet för att kunna ta emot rätt hjälp och rehabilitering, säger hon. 19 Text och Foto: Martina Nyhlin Pryltipsen för en bullerfri förskola Marknaden för tysta hjälpmedel för förskolor har ökat de senaste åren. Men vad ska man satsa på om man har en begränsad budget? Och hur får man ihop ekvationen med nya tysta plastprylar med ett återvinningstänk och en giftfri miljö? Här är råden från försäljarna som lovar att alla förskolelokaler kan få en bättre akustik med hjälp av smarta inköp. Bullret startar på golvet, där barnen finns. Om man ska investera i en enda ny pryl på avdelningen bör det därför vara en ljuddämpande, lättstädad matta. – Med en ljuddämpande matta kommer man långt och behöver kanske inte byta ut alla leksaker till tystare varianter, säger Anki Johansson, vd på Tysta leksaker, ett företag som jobbar mycket med förskolor. Anki Johansson var idrottslärare innan hon startade företag och kom ofta hem från arbetet med ringande öron. Hon brinner därför för att minska bullret i förskola och skola. Företaget säljer mest av sina ljuddämpande mattor och vilmadrasser som förutom sin sängfunktion även är ljuddämpande och dammavstötande. – När jag började med det här för sex år sedan slog många ifrån sig problemet med buller, men nu märker vi av en större medvetenhet hos förskolorna, säger hon. Adam Gistedt är produktutvecklare på företaget Quiet Solutions i Stockholm, som jobbar med bland annat ljudabsorberande plattor och ljuddämpande ”sockor” till stolar. Han tycker också att man ska utgå från golvet på en förskola. 20 – Ofta tänker man att i första hand på att man ska sätta akustikplattor i taket, men barnen pratar neråt och framåt, inte uppåt, säger han. Företagen använder mycket plaster, eftersom de är lättstädade och ofta allergivänliga. Men de jobbar hårt för att bara kunna sälja giftfria och testade material. 2013 kom nya regler som ställer ännu högre krav på att plastleksaker ska vara fria från de farligaste ftalaterna och sedan 2009 får man inte sälja något till barn som inte är godkänt och certifierat. – Man bör helst inte ha plastprodukter som är äldre än sju år, säger Anki Johansson. Förskolor bör alltid kräva certifikat på att prylarna de köper har testats, tycker de. – Många produkter på marknaden är inte testade alls, säger Adam Gistedt. Att många förskolor jobbar med återvinning tycker Anki Johansson och Adam Gistedt är bra. Tysta leksaker kan till exempel hjälpa till där med att sy ljuddämpande leksakslådor i tyg som måttanpassas till förskolans gamla bokhyllor och klär om gamla bord med ljuddämpande ytor. Quiet solutions kan bistå med akustikplattor under bord. – Vi föreslår alltid att man börjar jobba med det man har, och till exempel skärmar av med tygklädda bokhyllor och ställer böcker nedtill i hyllorna som ljuddämpning, säger Adam Gistedt. Exempel på företag som säljer tysta prylar www.quietsolutions.se www.tystaleksaker.se http://tystlekmiljo.se http://www.bullerbekamparen.se http://www.kompan-skolaforskola.se https://www.emoab.se/web/ePortal/ctrl?action=showgroup&nodeRI=5080861 https://www.staplesnetshop.se/web/ePortal/ctrl?action=showgroup&node RI=5075697&group=Y 21 Text och Foto: Martina Nyhlin Beslutsfattare! Du som är politiker, förskolechef eller på annat sätt fattar beslut som påverkar förskolan bär ett stort ansvar för att barnen i din kommun inte lider av dålig ljudmiljö. Vi får många vittnesmål från förskolepersonal och föräldrar om att det ofta är en dålig ljudmiljö i förskolan. Kanske finns detta problemet i din kommun och kanske har ni gjort en kartläggning av hur det ser ut och redan nu har det på agendan. Men generellt sett är det få kommuner som tar frågan på allvar. Eftersom barn i förskoleåldern är i ett tidigt skede av sin språkutveckling är det särskilt viktigt att barnen har en bra ljudmiljö. En dålig ljudmiljö leder till inlärningssvårigheter vilket i sin tur gör att de får problem med skolresultaten och i förlängning kan påverka livskvaliteten. Även personalen i förskolan drabbas och enligt Arbetsmiljöverket är förskollärare och fritidspedagoger den yrkesgrupp som har störst besvär med bullrig arbetsmiljö och sjuktalen bland personal kan öka på grund av dålig ljudmiljö. Har du inte fakta om hur det ser ut i din kommun bör du överväga att se till att ni gör en kartläggning. Föräldrar! Du som förälder brukar kanske inte fundera över hur ditt barn påverkas av dålig ljudmiljö. Men det kanske är ett problem för ditt barn. Och kanske för dig också. En dålig ljudmiljö i förskolan kan få till följd att ditt barn är mycket trött eller högljutt när det kommer hem. Det kan också vara så att ni har en dålig ljudmiljö i hemmet. Du bör alltså fundera över om du och/eller din förskola ska jobba på att skapa mer lugn och ro för ditt barn. Små barn är särskilt utsatta för dålig ljudmiljö eftersom deras språkutveckling just börjat. Ett barn har ofta svårt att både förstå och uttrycka sig. I en bullrig miljö hämmas språket och kommunikationen mellan barnet och andra barn, personal eller dig som förälder fungerar dåligt. Prata med ditt barn om ljudmiljön hemma och i förskolan. Försök hitta sätt som skapar lugn och ro i hemmet. Tycker ditt barn att det är bullrigt på förskolan så ta upp detta med personalen. Det är viktigt att göra personalen uppmärksam på att det finns problem med dålig ljudmiljö. Ett bra verktyg för att själv mäta ljudnivån är att ladda ner Arbetsmiljöverkets applikation Buller till din mobiltelefon. Du kan både mäta hemma och förstås i förskolan vid lämning och hämtning. Länkar: Om hörsel: www.horsellinjen.se Om ljudmiljö i förskolan: www.prevent.se/ljudguideforskolan 23 Telefon: 08-702 30 50 E-post: [email protected] Hemsida: www.distriktet.info
© Copyright 2024